Download - Intern Redovisning Och Intern Handel

7/24/2019 Intern Redovisning Och Intern Handel

1/24

Johan kessonHandelshgskolan vid Gteborgs Universitet

Frelsning U13, Internredovisning mmIntern redovisning

Ngot om standardkostnader och internpriserDen n ya ekonom istyrn ing en, DNE

- Kapitel 15 Intern redovisning- Kapitel 16 Intern redovisning i olika verksamheter

- Lite ur kapitel 17 Standardkostnader- Lite ur kapitel 18 Internprissttning


2/24


Extern redovisningstyrs av lagar och kompletterande normer

Det har ni lst lite om p kursen i externredovisning(frhoppningsvis)
http://www.bfn.se/start.aspx


3/24


En central frga r:Fr vem redovis ar vi?

Resultat-enheter

Affrs-omrden

Koncernen

Dotter-bolag Den juridiska

strukturen

Den internaorganisations-

strukturen

Extern

redovisn ing

Intern

redov isn ing

Ett fretag har ofta tv eller flera strukturer som

behver informationsstd:

Moder-bolag


4/24


LegalStruktur(aktiebolag)

Internoperativstruktur

(produktomrden)

Exempel 1: Gtebo rg Energ i


5/24


Exempel 2:Ett urval av brsbolaget SAAB:s do tterbo lag

Saab South Africa (Pty) Ltd Utlndskt bolag, Dotter Andel: 100

Saab Training System BV Utlndskt bolag, Dotter Andel: 100

Saab Technologies Inc Utlndskt bolag, Dotter Andel: 100

Saab Microwave Canada Ltd Utlndskt bolag, Dotter

Saab Technologies Sro Utlndskt bolag, Dotter

Saab Aerotech BV Utlndskt bolag, Dotter

SaabTech Electronics AB5560174848 Dotter Andel: 100

Saab Helikopter AB5560269945 Dotter Andel: 100

Saab Microwave Systems AB

5560281627 Dotter Andel: 100Saab Training Systems AB5560302746 Dotter Andel: 100

Saab Nyge Aero Holding AB5560360207 Dotter Andel: 100

Svenska Aeroplan AB5560381567 Dotter Andel: 100

Saab Nyge Aero AB5560435413 Dotter Andel: 100

Saab Barracuda AB5560457391 Dotter Andel: 100

Saab Dynamics AB5560559691 Dotter Andel: 100

Saab Aircraft AB5560627647 Dotter Andel: 100

Saab Supporter Et t AB5561212597 Dotter Andel: 100

Saab Aircraft Leasing Holding AB5561243170 Dotter Andel: 100

Saab Space AB5561342204 Dotter

Saab Bofors Missile Corporation AB5561475905 Dotter Andel: 100

Industrigruppen JAS AB5561475921 Dotter Andel: 60

SAAB Treasury AB5561475939 Dotter Andel: 100


6/24


Exempel 2:

The Saab Group is organised in business units
http://www.saabgroup.com/en/


7/24


Intern redovisning..r frivillig och styrs av upplevda behov av

att f en bttre styrning av olika objekt(jmfr med kalkylobjekt i produktkalkyleringen),

att kunna flja upp ekonomiskt ansvar(jmfr med budgetprocessen) och,

att kunna flja interna flden i verksamheten, dvs.den del av kretsloppetfretaget kan pverka.

ProjektProdukt/tjnstOrderKundRegion

Utfall


8/24


Intern redovisningfrn datainsamling till rapportering

dvs std fr mnga interna beslut hos ekonomiskt ansvariga!

Exempelvis viatransaktioner frredovisningen!Men ocks frn

andra kllor!

I redovisnings- ochandra system,

berkningar avutfall, resultatrader,produktlnsamhet

etc.


9/24


Olika perspektiv p redovisningen- internt kontra externt

Debet 100krKredit 100kr

Externredovisning

Internredovisning

Normativ- br fl jalagar ochregler

Subjekt iv- som

fretagetb estmmer

Ut

In

" Hndel ser som pver kar fr etage t sekon omiska stl ln ing"

Redovisnings-systemet

"databas"

'bo k fring '

' redov isn ing 'Fr ett strre fretag rcker det sllan med den externa

redovisningens transaktioner, utan en komplettering behvs.Utgngspunkten r ofta samma databas, dr intern redovisning r

integrerad med extern redovisning, dvs. en monoistisk ansats.

Andra kllor/transaktioner


10/24


Underhll Reparationer Stopptid i produktionen Tid fr datorstopp m.m.

Ln Hyra IT/telefoni m.m.

Ekonomiavdelning Marknadsavdelning Konstruktionsavdelning m.m.

Produkt A Produkt B m.m.

Uppdelning efter akt iv i teter

Uppdelning efterkostnadss lag

Uppdeln ing efter pro dukter

Uppdelning efter

ko stnadss tlle

KOSTNADER

Mjliga nskeml p kostnadsredovisningen

t.ex. enligt BAS-

kontoplanen

t.ex. genom att berknasjlvkostnader

t.ex. genom

redovisningp objekt


11/24


En lngre strng ger ett kat informationsinnehll!Beslutsfattare anvnder ven information frn andra info-system.

Fretag anvnder flerdimensionell redovisning

Flerdimensionell redovisning innebr att man beskriver enhndelse ur fler perspektivn bara via kontering p ett konto.

Vad gller intkten/kostnaden? Via redo v isn ing pkonto Vad sldes? Via redov isning p ob jek t fr produkt Vem r ansvarig? Via redo v isn ing p objekt fr ansvar Till vem sldes varan? Via redo v isning p ob jek t fr kund

m.m.Transaktioner registreras p olika objekt fr att skapa en databas!

En s trng med ett konto o ch f lera ob jekt:

Konto Produkt Ansvar Kund och s vidare

3010 1320 S007 3001 xxx

Frsljning Rr 20 cm Sljare Bo Kund Ek xxx


12/24


Flerdimensionell redovisning- exempel frn en strre verksamhet;

= 66 positioner i raden med koder innan belopp fylls i

Belopp

Varje dimension/objekt behver en kodplan,ex. ansvarsobjektet:

Niv 1

Niv 2

Niv 3

Niv 4BAS-k

ontoplanen


13/24


Resultatmodell byggd p stegkalkyl

Intkter- Rrliga srkostnader per produkt

= Tckningsbidrag 1 (TB1)- Fasta srkostnader per produkt= Tckningsbidrag 2 (TB2)- Srkostnader per produktomrde

= Tckningsbidrag 3 (TB3)- vriga samkostnader= Resultat

Ett vanligt internt behov ren mer detaljerad resultatuppfljning, forts.


14/24


Olika verksamheters interna redovisningOlika verksamheter har srdragsom bde gr att mjligheten

att ta fram information och behovet av information hos

beslutsfattare r olika!

Tjnstefretagimmateriella produkter, ej lagringsbara, ofta

sampro du ktio n med kunden, inte sllan bde personalintensiv a ochperso nalberoend e, oft a pro jektfo rm p uppd rag.

Exempelvis har ett kon su ltfretag beho v av projektup pfljnin g

(result at/pro jekt), belggning hos k on su lterna, sn itt im pris , intern

tidsanvndning.


15/24


Olika verksamheters interna redovisning

Handelsfretagkp, och frsljn ing av varor, ib land mellanlagr ing ,

so rt imentsutm aning ar, log ist ik utm aningar, vrdeked jefund eringar.

Ett gro ss istfretag har exempelvis beho v av att flja upp varulagers-

om sttn ingsh astigh et per varugru pp , frsljnin g/m2, prod uk t-

lnsamhet (bru ttom arginal), kund lnsamhet, hanterings ko stn ader mm


16/24


Olika verksamheters interna redovisning

Tillverkande fretagfo ku s p pro duktio n, ofta kom plext med mnga

ol ika var ianter men gemensamm a produkt ion sp rocesser = frdelnings -utmaningar!, ofta lagerproblematik (RVL, PIA & FVL), sourcingfrgorgra sjlv eller kpa in ?, kalk ylut fo rmnin g vad r mjli g t?

K lassis ka beho v r p rod uk tlnsamhet, uppfljning av olik a

avdelningars och/al ternat ivt p rocessers effekt iv i tet ( f inans iel l t oc hickefinansiel l t)

Vanligt med anvndning av standardkostnader..


17/24


StandardkostnadEn standard r ett frberknat vrde fr en viss uppoffring eller

prestation, vanligtvis fr en produkt eller tjnst, fr en kommande

period(kapitel 17).

Ett exempel:

Timln i kronor satt tillstandardpris underlttar

uppfljningen!


18/24


Standardkostnad, forts.Som en kokboksom anger

frutbestmda volymer fr frbrukning.

50 grmrkblockchoklad

3 dl vetemjl2 krm salt1 dl kakao2 tsk vaniljsocker5 dl strsocker4 st gg225 gr smr

Arbetsmoment

Smrj och bra en form (4 minuter)Smlt smret (5 minuter)

Vispa gg och socker (8 minuter)Tillstt vriga ingredienser (2 minuter)Rr ner smret (2 minuter)Hll smeten i formen (2 minuter)Grdda kakan ca 35 min.Lt kakan kallnaGlasera (8 minuter)

IngredienserJm fr m ed recep tet fr en t rad it io nell kladdkaka

Fr att gra en produktkalkyl med standardkostnader behvs pris frarbetstid, material och maskinslitage. Det r, med andra ord, ingenstrre skillnad mellan en kladdkaka, ett kullager hos SKF eller en

flygstol hos SAS


19/24


En pong med en standard r att den ligger fast under en bestmd tid,

kanske 2-3 r. Den skapar drmed ett fastunderlag frproduktkalkyler, budgetar och redovisning samt fr

Standardkostnad, forts.

Frkalkyl i krbaserad p

standardvrden

Efterkalkyl i kr

. .avvikelseanalys

Hr gller samma logik som vid budgetuppfljning, dvs.att flja upp ansvar, men via produkters och tjnsters

avvikelser frn standardvrden (pris och volym).


20/24


Exempel: avvikelseanalys efter bakn ing av kladdkakan

= kvantitetsstandardsfr material och tid

Multiplicera med prisstandardexempelvis:Kakao = 100 kr/liter ger;Standardkostnad fr kakao = 10 kr (100 kr * 0,1l)

Efterkalkyleringen innebr att verkligt pris och verklig frbrukning mts.

Lt oss anta att det gick t 1,2 dl kakao och det verkliga priset var 130 kr/literTotal avvikelse (100 * 0,1)(130 * 0,12) = - 5,60 kr

Kan delas up p p:

Prisavvikelse (100 kr130 kr) * 0,12 liter = - 3,60 krKvantitetsavvikelse (0,1 liter0,12 liter) * 100 kr = - 2 kr


21/24


+ Frsljning- Slda varors kostnad (standard) Kalkylmssigt r esult at

+/- Prisdifferens+/-

Lnedifferens+/- Kalkyldifferens Ver kl igt r esul tat

- Administrationskostnader- Frsljningsomkostnad

Rrelseresultat

+ Finansiella intkter- Finansiella kostnader Res. fre b okslu tsdisp. och skatt

Enklaste modell+

Intkter- Kostnader

Resultat

Resu ltatmodel l - t i l lverkan de fretag

K ostna ds-s p e c i f i k a t i o n

Avvikelseanalys ger mjlighet till en mer detaljeradresultatuppfljning (ex. med inbyggd avvikelseanalys)

+/-


22/24


Standardkostnad, forts.

En standard kan tas fram genom

metodstudier av befintlig produktion jmfrelser med likvrdig produktion, om det r nytt objekt,

berkningar, en skrivbordsstandard, dr man frskertnka sig en viss produktion eller

genom att en frsksproduktion startas.

Metodvalet beror p vad det skall berknas en standard fr en arbetstimma fr en universitetsadjunkt? en lussebulle?

en bokhylla av typen Bil ly? m.m.


23/24


Internhandel och internpriser (kap. 18)

Valet av intern styrmodell fr verksamheten pverkar

om det finns ett behov av internpriser eller inte.

Ett exempel:

De lokala enheterna har resultatansvar, men de gr ven endel affrer internt d de nyttjar gemensamma tjnster m.m.Det finns drfr internpriser p halvfabrikat, tjnster etc.

Staber


24/24

Johan kesson

Internhandel och internpriser, forts.

De huvudsakliga syftena r. att f en bttre styreffekt genom ett bttre beslutsunderlag.

att motivera medarbetarna om ekonomisk medvetenhet.

att f rttvis resultatbedmning per organisatorisk enhet. att vara ett underlag fr prissttning till externa kunder.

Inte sllan anvnds olika formerav standardkostnader vid internprissttningen.