Grundvattenbildning och grundvattentillgång Nu och i framtiden
Mattias Gustafsson, SGUEnheten för hållbar vattenförsörjning
Bakgrund•Uppdrag i SGUs regleringsbrev för 2017
Syfte•Att sammanställa ett kunskapsunderlag om grundvattenbildning i ett förändrat klimat som stöd för grundvattenbildning i ett förändrat klimat som stöd för regional och nationell planering. Fokus på risken för vattenbrist till följd av torka.
Metod•Sammanställning av befintlig data
•Dialog med behovsägare och experter
Innehåll
•Presentera rikstäckande data från modellering av grundvattenbildning
•Redogöra översiktligt för teoretiska grundergrunder
•Tydliggöra kunskapsluckor och lyfta fram fortsatta behov för en säker vattenförsörjning i ett förändrat klimat
Grundvattenbildning – faktorer
• Nederbörd (total, distribution över tid) • Evapotranspiration (temperatur, fukt, vegetation, distribution
över tid)• Geologi (infiltration, perkolation, grundvattenflöde,
avrinning)• Markanvändning (vegetation, infiltration, tätorter)• Aktiviteter (pumpning, konstgjord infiltration, tunnlar etc.)
Grundvatten -bildning
Rodhe et al. (2006)Rodhe et al. (2006)Beräknad med HBV-modellen
Exempel morän, årsmedelvärde
Grundvattenbildning till sprickigt berg
Få studier utförda i SverigeIngen med nationell täckningSGU slutsatser:SGU slutsatser:• Inga studier visar på att den överstiger 50 mm/år under
ostörda förhållanden, men då det är ett begränsat antal studier är det inte helt klarlagt att det kan vara högre
• Minskat grundvattenflöde på djupet• Grundvattenbildningen till sprickigt berg kan öka kraftigt vid
avsänkningar (pumpning, gruvor, tunnlar), men osäkert hur mycket då andra faktorer än den hydrauliska gradienten kan vara begränsande
Tillgängligt grundvattenSkillnader mellan små och stora magasin
Snabb respons, morän, urberg
Långsam responsÅsar, visst sedimentärt berg
Tillgängligt grundvattenSkillnader mellan små och stora magasin
Snabb respons, morän urberg
Långsam responsÅsar, visst sedimentärt berg
Tillgängligt grundvatten
Viktiga faktorer för hållbara grundvattenuttag:
• Tillgänglighet till vatten som kan bilda grundvatten (effektiv nederbörd och konstgjord (effektiv nederbörd och konstgjord grundvattenbildning)
• Möjligheten för geologin att lagra och kunna medge grundvattenuttag
• Grundvattenmagasinets terrängläge och dess kvarhållande trösklar för att behålla grundvattnet i magasinet
Möjlighet till lagring av grundvatten
SGU har gjort en enkel modell för att uppskatta lagringsmöjligheterna i jord och berg på nationell skala
Baserad påBaserad på
• Antagen porositet i jord (baserad på ytjordart) och berggrund (baserad på brunnsdata),
• Djupet till berggrunden
• Djup till normal grundvattennivå
• Praktiska avsänkningar vid grundvattenuttag
Möjlighet till lagringav grundvatten
Kartan innehåller flera förenklingar och antaganden
Inte användbar för lokala studier utan anpassad för användning i regional skala
Möjlighet till lagringav grundvatten
Kartan innehåller flera förenklingar och antaganden
Inte användbar för lokala studier utan anpassad för användning i regional skala
Jämförelse med årlig grundvatten-bildning
Förändringar i grundvattenbildning på grund av förändrat klimatförändrat klimat
• Förlängning av vegetationsperioden i dagar(SMHI) 2069-2098 jämfört med 1971-2000
Slutsatser (3)
Förlängd vegetationsperiod ökar sårbarheten i vattenförsörjningen
a) Lägre avsänkningsperiod i grundvattenmagasinen
b) Kortare period för grundvattenbildning
Top Related