Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
1
Fairtrade i praktiken på Volta Region Estates Limited (VREL)
Anna Eriksson Johanna Kaasinen Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
2
SYFTE
Syftet med denna rapport är att se hur Fairtrade fungerar i praktiken, hur det påverkar de
anställdas liv och hur det gynnar det samhälle de lever i och företaget de arbetar för. Vi
vill efter den här resan känna oss mer säkra i vår roll som Fair Trade-ambassadörer och
kunna ge konkreta exempel på vad Fair Trade gör för individer, samhällen och företag
och i det långa loppet ett lands utveckling.
METOD
Vi har utgått från kriterier för anställd arbetskraft samt från kriterier för färsk frukt
(banan) samt våra frågeställningar när vi har intervjuat olika personer som arbetar på
VREL. Vi har försökt få med åsikter från olika personer med olika ställning inom
företaget för att få en så bred syn på Fairtrade som möjligt. Den person vi haft mest
kontakt med och som hjälpt oss är Juliet Arku-Mensah, Fairtrade ansvarig. Andra vi har
intervjuat är: Anthony Blaise – Director of Agriculture, Ebenezer Narobi – Farm
Manager Site D, Prosper Tamakloe - Union Chairman, Agnes Teye – sjuksyster site D,
fem medlemmar av Fairtrade Premium Committee, Miss Mable – Anställd samt fem
andra anställda. Förutom de intervjuer vi gjort på plats har vi också tagit del av en del
textmaterial, bland annat statistiken ur Fairtrade International’s rapport ” The scope and
benefits of Fairtrade” som publicerades den 30 juni i år. Detta material redovisas inte som
resultat utan tas upp och underbygger analysen vi för under rubriken Diskussion.
Slutligen gjordes det även en konsument undersökning i en medelstor stad i Sverige, som
kopplas samman med en av utmaningarna vi fick som svar av det anställda, som det står
mer om under rubriken Diskussion.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Ursprungligen hade vi tänkt undersöka anställningsvillkoren för säsongsanställda på
plantaget och hur de upplevde Fairtrade. Då vi kom till Ghana fick vi dock först reda på
av Ernest Azim, Fair Trade Liaison Officer, Ghana, att säsongsanställning inte är
speciellt vanligt i Ghana och när vi sedan kom till VREL fick vi det bekräftat. Tillfällig
anställning sker endast på VREL under speciella omständigheter och väldigt sällan. Då
det är säsong året runt så har de fast arbetskraft. Vi ändrade därför våra frågeställningar
till följande:
Hur har Fairtrade gjort nytta för de anställda på VREL samt för företaget?
Vilka utmaningar samt utvecklingsområden anser de anställda vara de största?
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
3
AVGRÄNSNINGAR
VREL har fyra olika plantage i den östra regionen/Voltaregionen i Ghana, kallade Site A,
B, C och D. Vår studie är gjord på site D men vi har gjort korta besök på site B och C.
BAKGRUND
Fair Trade
”Fair Trade är en spännande blandning av folkrörelse och marknadsaktör, som
bidrar till att göra fattigdomen till historia. Fair Trade är konkret och
handlingsinriktad. Genom dina val kan du påverka direkt. I diskussionen kring Fair
Trade återfinns de komplexa och ideologiska frågorna kring hållbar utveckling,
företagens ansvar, globalisering och frihandel”.
(http://rodakorsetsfolkhogskola.com/profilkurser/fair-trade/)
Fairtrade (ihopskrivet) är en produktmärkning och en strategi som går ut på att genom
rättvis handel göra livet bättre för odlare och anställda i fattiga producentländer.
I utbyte mot premie och minimipris så kräver Fair Trade för anställd arbetskraft (förutom
de generella kriterierna) bland annat att:
Alla fast anställda arbetare har anställningsavtal som specificerar
ansvarsområden, lön och arbetstid, minst 2 veckors semester, sjuk- och
frånvaroersättning.
Hot, bestraffningar och sexuella trakasserier får inte förekomma
All övertid är frivillig och ska ersättas
Fria hälsokontroller erbjuds de anställda
De anställda får information om och utbildning kring hälsa och säkerhet, det ska
finnas rent vatten, toaletter, god ventilation, nödutgångar, brand- och första
hjälpen utrustning.
En premie för sålda varor betalas ut till en premiekommité för investeringar i
lokalsamhället
Beslutet för hur premien används tas av premiekommitén under demokratiska
former. Premien får inte investeras i produktionen då sådana investeringar ligger
på företagets ansvar.
VREL VREL startade 1988 av en ghanan/holländare med hjälp av FMO (Netherlands
Development Finance Company) Till en början var de 25 anställda på 90 hektar
bananplantage och de var de första i Ghana med att exportera banan. När Black Sigatoka,
en svamp som attackerar bananlöven och infekterar dem, spred sig i landet blev dock
företaget bankrutta och var tvungna att lägga ned.
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
4
1993 startades det upp på nytt med nya ägare och exporten började igen 1994. Vid
ungefär samma tid presenterade EU ett program kallat ACP (African and Carribean
Pacific countries) som gick ut på att vissa länder fick exportera i EU skattefritt med
villkor att de hade varit ett exportland under en tidsangiven period före programmet
startade. Detta var inget som VREL uppfyllde då Ghana inte hade någon export av banan
under den tidsramen, Ghana hade exporterat banan tidigare men det var på 60 talet – för
långt bak i tiden för att få ta del i programmet. För att kunna konkurrera med de länder
som då exporterade skattefritt till EU vände sig VREL till Max Havelaar och blev
Fairtrade certifierade 1996, som den första bananexportören i världen. Vid den
tidpunkten uppfyllde VREL redan många av de kriterier som ställdes som villkor för att
få certifieringen, så omställningen blev inte så omfattande.
Idag är VREL ett företag med 460 anställda, fyra olika plantager med en total area på 300
hektar. En arbetsvecka är från måndag till fredag med åtta timmars arbetsdag. Måndag -
onsdag arbetar alla ute på plantagen, de börjar klockan 07 på morgonen och får olika
uppgifter tilldelade av sin supervisor varje morgon. Arbetarna är uppdelade i olika team
och varje team har ett ansvarsområde (till exempel bevattning eller ogräskontrollering).
Vanligtvis är de flesta klara med sina arbetsuppgifter mellan 11-12 och får då gå hem
med full betalning. Torsdag och fredag är skördedag/packdag då bananerna görs redo för
export. De arbetar alla till minst klockan 16 och övertid förekommer. Övertid för en
veckodag är en och en halv gånger timlönen och för en helgdag/arbete på semester
betalas timlönen gånger två.
VRELs vision är att producera bananer med kvalitet och målet är att öka från 300 till 500
hektar plantage samt att öka antal anställda till 1000.
RESULTAT
De svar vi fått när vi pratat med ledning och Fairtrade Premium Committee är framförallt
att Fairtrade är anledningen till att VREL överhuvudtaget har överlevt eftersom de inte
fick ta del av de skattelättnader som kom med ACP programmet, men istället kunde bli
garanterad minipriset när det blev Fairtrade certifierade.
Mr. Ebenezer Narobi som är Farm Manager svarade kort och snabbt när vi frågade
honom om vad som är skillnaden på Fairtrade certifierade företag och konventionella
företag “the difference is that Fairtrade works”. Han har tidigare jobbat inom staten och
inom ett privat konventionellt företag och sa att Fairtrade gjorde det regeringarna inte
gjorde, nämligen såg till att de grundläggande rättigheterna, som alla anställda borde ha,
efterlevs. Bara för att ett land skriver under ILOs konventioner så ger det ingen garanti
för att villkoren följs då det inte kontrolleras. En annan faktor som Mr. Ebenezer nämnde
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
5
var att det sällan sker strejker i företag som är Fairtrade certifierade och att detta är något
som självklart gynnar företagen.
Vi fick liknande svar av Mr. Antony Blaise, Director of Agriculture, att utan Fairtrade
och minimipriset som man får när man är Fairtrade certifierad så skulle företaget aldrig
klarat sig. Han menade också på att Fairtrade certifieringen ger företaget en
kvalitetsstämpel och kan användas som marknadsföring.
Något som är gemensamt i svaren från både anställda och ledning är att Fairtrade har
hjälpt att utveckla deras community med till exempel skolor och datacenter för att barn
till människor i samhället ska få praktisk utbildning i data och inte bara läsa om det. Det
här är i sin tur kopplat till en utmaning som inte bara gäller Fairtrade utan egentligen är
en utmaning för utvecklingsländer i sig, nämligen att de unga idag inte är intresserade av
att ta över efter sina föräldrar inom jordbruket utan mer är intresserade av att jobba inom
andra områden så som IT. Eftersom VREL har varit Fairtrade certifierade under en
ganska lång tid har de genom åren hunnit med ganska många olika projekt, nedan följer
ett urval av dessa som har gynnat befolkningen och deras community och som har
kommit upp som positiva saker med Fairtrade i svaren från de vi har intervjuat:
Premien har gått till bygget av två skolor. Innan dessa fanns så skedde
undervisningen till exempel under skydd av träden, vilket gjorde att när det var
oväder så kunde barnen antingen inte gå till skolan eller så var de tvungna att
avbryta utbildningen mitt i. Premien betalar inte för lärarna utan har endast stått
för skolbyggnaderna. Premien har även använts till att betala skolgången för de
anställdas barn upp till second grade.
En del av premien har gått till stipendier för barn som man kallar “Brilliant but in
need” vilket betyder att de gör väldigt bra ifrån sig i skolan men deras föräldrar
Mr Ebenezer Narobi, Farm Manager Site D. Mr Anthony Blaise, Director of Agriculture
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
6
har inte råd att betala för vidareutbildning. För att få stipendiet måste barnet i
fråga gå igenom ett slags test för att “kontrollera” att premien kan gå till detta.
Alla anställda har sjukförsäkring genom företaget men genom premien har nu
även de anställdas respektive och barn fått National Health Insurance.
Då alla anställda inte bor i direkt anslutning till plantagerna så har de anställda
köpt två bussar för premien som de använder till och från jobbet. Företaget hyr
bussen av de anställda och inkomsten för det hamnar i premiefonden så att alla
kan ta del av de pengarna och inte bara de som använder bussen. Bussen kan även
användas till transport vid exempelvis bröllop eller begravning om den anställde
som det gäller önskar det. Många anställda har också fått cyklar som de kan
använda för att ta sig till jobbet, detta har även resulterat i att de kommer i tid och
“kommer överhuvudtaget” eftersom de tidigare var tvungna att gå, ibland ganska
långa sträckor.
För att stärka de anställda bredvid jobbet, speciellt kvinnor, används premien till
att utbilda inom andra områden, till exempel batikfärgning och bakning som de
sedan kan sälja vidare för att få en extra inkomst. Många av männen som arbetar
på VREL har lärt sig att köra bil, det erbjöds även till kvinnorna men inte många
ville hoppa på det erbjudandet. En del av männen har dock även gått kurser i
batikfärgning och bakning.
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
7
Premien har även gått till att lösa
katastrofer som har drabbat anställda.
Exempelvis för en kvinna, Faustina
Donkor, vars hus brann ned och hon
förlorade sitt och sin familjs hem.
Premien gick då till att ordna nytt boende
för dem.
När det gäller frågan vilka utmaningar som finns med Fairtrade och vad som kan göras
bättre så tog nästan alla vi pratade med upp att premien endast går till utveckling av deras
samhällen och att de inte kan få ta del av pengarna direkt. Det märktes att detta tidigare
och till viss del fortfarande sågs som ett problem även om det i juli 2014 förändras i
kriterierna så att de anställda kan få 20 % av premien i kontanter om de så önskar. Många
har dock svarat att detta inte är nog utan att för att känna sig motiverade så skulle 40 %
vara bättre. Eftersom det är de som sliter så känner de att det borde vara de som får
bestämma vad de själva vill göra med premien.
En utmaning i samband med detta är att många människor söker sig till den östra
regionen och voltaregionen för att arbeta. När de sedan gjort det i några år så flyttar de
hem igen, till exempel till Accra om det är därifrån de kommer. Detta kan göra att dessa
människor inte känner att de får ta del av det som premien går till i lika stor utsträckning
som de som faktiskt har sina familjer i de byar som gynnas av premien. Samtidigt
resonerade en supervisor, Paul, som vi pratade med som så att skulle en större del av
premien kunna betalas ut kontant till arbetarna så skulle de projekt som den är tänkt att gå
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
8
till kunna stagnera och i längden inte heller kunna gå till nya projekt i lika stor
utsträckning, vilket skulle kunna påverka samhällets utveckling till det sämre.
Den tredje utmaningen som uppenbarades under besöket på VREL var marknaden.
Som framkommit i intervjuerna på VREL anser såväl arbetare som ledning att människor
i de länder som konsumerar fairtradebananer måste få större kunskap, konsumera mer
och sprida ordet om betydelsen av fairtrade, detta för att VREL och andra
fairtradeproducenter ska kunna öka sin försäljning av fairtrademärkta varor.
Juliet tog också upp när vi satt i möte med FPC (Fairtrade Premium Committee) att de
önskar att de som utför kontrollerna kunde vara lite mer flexibla. Exemplet som kom upp
var att VREL förser alla arbetare med skyddskläder men det finns de anställda som inte
tycker att dessa kläder är bekväma så att så fort ingen ser så tar de av sig dem trots att de
vet att de är tvungna att använda dem. Detta kan göra att hela företaget blir lidande om
kontrollanten ser att skyddskläder inte används på rätt sätt. Samtidigt tog Juliet också upp
att de inte är tillåtna att “straffa” de anställda för detta utan att de egentligen inte kan göra
något om en anställd vägrar. Diskussion om detta för vi längre fram i denna rapport.
DISKUSSION
Samtidigt som Fairtrade har gjort nytta i samhällen och de anställdas liv med premien så
är det också just där mycket av frustrationen ligger hos de anställda, att de känner att de
inte kan ta del av premien och bestämma själva för sin egen skull och familj vad de
behöver. Det här är ju såklart helt förståeligt samtidigt som det ju också är viktigt att
bygga upp samhällen och utveckla genom skola, vägar och sjukhus. Många tyckte att
20% av premien som bonus var för lite, men om man skulle höja den procenten skulle det
kanske leda till att samhället inte skulle utvecklas på samma sätt och projekt skulle
stagnera eller inte utvecklas lika fort, precis som en av de anställda också påpekade.
Vi funderade mycket på det här med premien som en bonus i kontanter för de anställda
och det är en svår fråga. En tanke som kom upp var om det skulle vara möjligt att till
exempel höja procenten något eller kanske något år, om ett företag/kooperativ har gjort
ett visst antal projekt som visar att de är på god väg eller om premien har blivit jättehög
ett år så kanske de anställda skulle kunna få mer just det året. Samtidigt som vi ju förstår
att detta blir problematiskt eftersom de anställa som kanske sagt upp sig samma år som
bonusen infaller skulle gå miste om denna och samtidigt blir det inkonsekvent. Varje år
gör Fairtrade International en sammanställning av data och statistik från alla
fairtradeproducenterna. Den sammanställda rapporten använder de sedan i sitt arbete att
informera och guida i fairtradesystemet 1. Enligt rapporten såldes under år 2012 65
1 Monitoring the scope and benefits of fairtrade, fifth edition 2013,
http://www.fairtrade.net/fileadmin/user_upload/content/2009/resources/2013-Fairtrade-Monitoring-Scope-
Benefits_web.pdf.
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
9
procent av all bananskörd från fairtradecertifierade plantager med hyrd arbetskraft som
Fairtrade. Siffran för banankooperativ (i rapporten ”small producer organizations) var 61
procent. Försäljningsvolymerna av fairtradebananer hade sedan senaste mätningen
därmed ökat med 7 procent 2 .
Det finns en tydlig korrelation mellan utdelad premie och antalet sålda produkter. Om
man tittar på premien och hur stor den är i genomsnitt per arbetare och per produkt kan
man i rapporten se att under 2011-2012 var premien för bananproduktion per arbetare
strax över 800 euro. Detta är i särklass högst av alla fairtradeprodukter. Nästkommande
produkt är socker med en genomsnittspremie på 235 euro per arbetare, en skillnad på
nästan 600 euro vilket dessutom är ett gap som ökat sedan den senaste mätningen;
premien för bananer har ökat med 15 procent sedan förra mätningen och detta indikerar
att försäljningen av fairtradebananer har ökat.3
Tittar man på statistik på regionsnivå kan man se att storleken på premien per arbetare
(alla produktkategorier inkluderade) för Västafrika ligger på ungefär 50 euro. Ghana
ligger på plats fem globalt sett vad gäller mottagen fairtradepremie omfattande ett belopp
på 4,8 miljoner euro.4
Genomgående i intervjuerna med arbetarna på VREL var att de ville ha en större del av
premien i kontanter än vad som sker idag. Som vi tidigare nämnt har Fairtrade
International bestämt göra det möjligt för arbetarna att få ut 20 procent av premien i
kontanter genom bonus. Även om arbetarna fortfarande önskade få ut mer än denna
procentsats kan sägas att beloppet de kan få ut i kontanter kan bli betydande om
försäljningen totalt sett ökar i och med sammankopplingen mellan utdelad premie och
såld kvantitet.
Vad det gäller utmaningen med marknaden, så tror vi att vi ambassadörer måste sprida
kunskapen om Fairtrade och varför det är så viktigt att man köper Fairtrade vidare hela
tiden så att det sprider sig som en löpeld. Det var också ett genomgående budskap från
fler av de anställda när vi träffade dem. En banan odlad enligt Fairtrade och ekologiska
kriterier blir inte alltid stor, gul och fläckfri. Detta blir ett problem när fairtradebananen
krockar med västvärldens föreställning om hur en banan ska se ut. Detta påpekar de vi
intervjuat på VREL. Vi genomförde en högst ovetenskaplig undersökning i en medelstor
stad i Sverige.5 En snabb rundfrågning på stan där frågan löd ”vilken banan föredrar
du?”, två bananer hölls upp: en stor gul konventionellt odlad banan med en blå klisterlapp
av ett välkänt varumärke och en mindre banan med ett par skönhetsfläckar och ett
2 A.a sid 73.
3 A.a, sid 54ff.
4 A.a sid. 56-57.
5 Jönköping 2014-08-14, tjugo stycken slumpvis utvalda förbipasserande tillfrågade varav hälften kvinnor
och hälften män, ingen hänsyn tagen till ålder.
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
10
fairtradeklistermärke, svarar 6 av 10 att de föredrog den stora, konventionellt odlade
bananen. Det vanligaste svaret om varför de valde den bananen var att ”den såg godast
ut”. Vi kan som del av vårt informationsarbete under denna kurs hjälpa till att sprida
kunskapen om fairtradebananer och öka förståelsen för att giftfria bananer har större
diversitet i sitt utseende.
Vi svenskar äter cirka 17 kg bananer per år. Vi är därmed det land som äter mest bananer
bland de länder som inte själva odlar dem.6 Till följd av detta är det av stor betydelse för
VREL och andra producenter av fairtradebananer av vad som händer på en svenska
marknaden.
I mars 2014 gick ägarna till Pressbyrån och 7eleven, Reitan Convenience Sweden, ut med
ett pressmeddelande där de tillkännagav att de från och med vecka 13 2014 bara ska sälja
fairtradecertifierade och ekologiska bananer. På pressbyrån och 7eleven säljs idag 900
ton bananer per år och i och med beslutet att bara sälja fairtrade/ekologiska bananer siktar
de på en försäljningsökning med omkring 20 procent vilket skulle bli ytterligare 180 ton
sålda fairtradebananer.7 Detta initiativ blir mycket positivt för fairtradeproducenterna och
förhoppningsvis kan Pressbyrån/7-elevens initiativ också leda till att fler inom
detaljhandelsbranchen tar efter.
Fairtrade Sverige har utlyst år 2014 till
bananens år med målsättningen att
varannan banan som säljs i Sverige ska
vara fairtrademärkt vid årets utgång.
Idag har fairtradebananer 9 procent av
den totala bananmarknaden i Sverige
jämfört med 6 procent året innan.8 Om
det är realistiskt att inom ett år öka
andelen närmare 40 procentenheter när
tidigare ökning skett med blygsamma 3
procentenheter är svårt att säga men
med tanke på Pressbyrån och 7elevens
försäljningsbeslut kan det kanske bli
verklighet inom så snar framtid.
6 www.fairtradecenter.se/node/319, 2014-07-16.
7 www.dagenshandel.se/nyheter/snallare-bananer-hos-pressbyran.och.7.eleven, 2014-03-21.
8 http://fairtrade.se/nyheter/varannan-banan-fairtrade-markt-i-slutet-av-2014/, 2014-03-07.
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
11
Vi tycker att det är bra att kontrollanterna är hårda, även om det var en av utmaningarna
som kom på tal. Vi förstår att det är svårt att tvinga anställda ha på sig säkerhetskläder
om de inte är bekväma i det (som var exemplet som kom upp), samtidigt så känner vi att
regler måste följas och som kontrollant kan man inte tänja på regler utan måste visa att
det är viktigt att följa dem. Det här är ju dock något som måste tas upp inom företaget
och lösas så at både anställda och ledning är nöjda. Känslan vi fick överlag var att
anställda var nöjda och glada över Fairtrade och tyckte att det var bättre att jobba för ett
företag som var Fairtrade certifierad än ett konventionellt företag, men vi fick även en
känsla av att de förväntade sig ganska mycket mer bara för att de var Fairtrade
certifierade. Därför är det viktigt från Fair Trade och det certifierade företagets ledning
att vara tydliga med att pengarna från premien inte är en slags bonus utan att de faktiskt
är till för samhället och i det långa loppet, landets, utveckling. Vi tror nog att Fair Trade
idag är tydliga med detta eftersom VREL har varit certifierade så pass länge och FPC på
VREL är ju medvetna om detta vilket de säkert också förmedlar till arbetarna. Det är ju
också enkelt att å andra sidan förstå att arbetarna känner att de vill ha en större del av
pengarna för att själva bestämma vad de ska göra med dem för att de ska fortsätta vara
motiverade och känna att deras jobb spelar en viktig roll i både sina egna och andras liv.
SLUTSATS
Efter att ha intervjuat och pratat med anställda och ledning på VREL så kan vi dra
slutsatsen att de flesta verkar vara positivt inställda till Fairtrade och att de är väldigt
nöjda med de förmåner som de får ta del av genom premien. Vi har sett de projekt som
premien har gått till och kan konstatera att detta har bidragit till att utveckla samhällen
och gett människor i dem ett bättre liv och samhälle att leva i. Även om det ibland var lite
svårt att prata med de anställda så fick vi känslan av att de kände sig nöjda och trygga på
deras arbetsplats och att de anser att Fairtrade hjälper dem. Den största utmaningen vi har
identifierat är att de anställda känner att de skulle vilja “ha mer av kakan” för att själva
bestämma vad de ska använda premiepengarna till i sitt privata liv. Den utmaning som vi
kan hjälpa till med är marknadsbiten. I och med att vi befinner oss i den del av världen
som konsumerar Fairtrade bananer kan vi inom ramen för denna kurs utforma vårt
informationsarbete så att fler förstår vikten av att välja rättvist producerade bananer och
därmed på sikt gynnar också den enskilda arbetaren i form av större premie.
KÄLLKRITIK
Tyvärr så blev en av oss sjuk under resans gång så vi var två på plats vilket gjorde det lite
svårt att utnyttja tiden på plats på VREL maximalt. Det var långa väntetider vilket gjorde
att vi inte alltid fick allt gjort som vi planerat en viss dag. Det hade därför underlättat om
vi varit fler som kunnat dela på sig och delat på uppgifterna. Så vi rekommenderar att
man är minst 4st i grupperna i framtiden. Då många av de anställda på VREL inte är helt
Anna Eriksson, Johanna Kaasinen, Kiwi Kemeny Röda Korsets Folkhögskola 2014 Fair Trade
12
flytande på det engelska språket så har det också varit svårt att prata med dem vissa
gånger då de inte alltid har förstått vad det är vi har frågat om. Vi fick också känslan av
att en del inte riktigt ville prata och vi tror att detta kan bero på att de inte helt visste att vi
var där som studenter.
Top Related