Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital medieproduktion
SPB 2020.20
ERFARENHETENS BETYDELSE FÖR DEN
KREATIVA PROCESSEN INOM FILMSKAPANDE
Isak Lundberg & Magnus Pettersson
Abstract The purpose of this study is to increase the understanding of how experience affects the creative process in filmmaking and subsequently the result of the production. This has been done by observing workshops where participants made a movie, followed by qualitative interviews for further understanding of their creative process. To evaluate the movies a quantitative survey was sent to a potential audience. The conclusion was that experience affects the creative process through control and self-confidence by the actions that are made. We’ve also done the conclusion that experience have a big impact on continuity regarding visual storytelling.
Förord Stort tack till er som ställde upp som testpersoner för studien. Tack till Instutitionen för Informatik på Umeå Universitet, Cyberphoto och Markus för lån av utrustning. Tack till er som ställde upp som skådespelade. Vi vill också rikta ett stort tack till Joakim för handledning i studien. Utan er hade detta inte varit möjligt.
Innehållsförteckning
1. Inledning och syfte ............................................................................................................................ 1
2. Relaterad forskning ........................................................................................................................... 3
2.1 Från nybörjare till expert enligt Dreyfus och Dreyfus ............................................................................... 3
2.2 Kreativitet ................................................................................................................................................. 4
2.2.1 Den kreativa processen enligt Graham Wallas ................................................................................. 4
2.2.2 Kritik rörande Wallas teori ................................................................................................................ 5
2.3 Terminologi ............................................................................................................................................... 6
3. Metod ............................................................................................................................................... 7
3.1 Observation .............................................................................................................................................. 7
3.2 Kvalitativa intervjuer ................................................................................................................................ 8
3.3 Urval ......................................................................................................................................................... 8
3.4 Workshoppar .......................................................................................................................................... 10
3.4.1 Pilotstudie ....................................................................................................................................... 10
3.4.2 Genomförande av workshops ......................................................................................................... 11
3.5 Avgränsningar ........................................................................................................................................ 12
3.6 Metod för resultat .................................................................................................................................. 12
3.7 Metod för analys .................................................................................................................................... 13
3.8 Filmanalys enligt Bruce Block ................................................................................................................. 14
3.9 Enkät ....................................................................................................................................................... 15
3.10 Etiska aspekter ..................................................................................................................................... 15
4. Resultat .......................................................................................................................................... 17
4.1 Workshop 1 - David ................................................................................................................................ 17
4.2 Workshop 2 - Henrik ............................................................................................................................... 19
4.3 Workshop 3 - Emma ............................................................................................................................... 22
4.4 Workshop 4 - Emil ................................................................................................................................... 26
4.5 Intervjuer ................................................................................................................................................ 28
4.5.1 David ............................................................................................................................................... 28
4.5.2 Henrik .............................................................................................................................................. 29
4.5.3 Emma .............................................................................................................................................. 29
4.5.4 Emil .................................................................................................................................................. 30
4.6 Enkät ....................................................................................................................................................... 30
4.7 Sammanfattning ..................................................................................................................................... 32
5. Analys ............................................................................................................................................. 33
5.1 Workshoppar .......................................................................................................................................... 33
5.1.1 Kreativa eller icke-kreativa processer ............................................................................................. 33
5.1.2 Bildernas relation ............................................................................................................................ 34
5.1.4 Erfarenhetens betydelse för medvetet handlande ........................................................................ 35
5.1.3 Erfarenhetsnivå ............................................................................................................................... 36
5.2 Filmanalys ............................................................................................................................................... 36
5.2.1 David ............................................................................................................................................... 36
5.2.2 Henrik .............................................................................................................................................. 39
5.2.3 Emma .............................................................................................................................................. 41
5.2.4 Emil .................................................................................................................................................. 42
6. Slutsats ........................................................................................................................................... 45
7. Diskussion ....................................................................................................................................... 46
7.1 Metodkritik och framtida forskning ....................................................................................................... 47
7.2 Bidrag ..................................................................................................................................................... 48
Referenser .......................................................................................................................................... 49
1
1. Inledning och syfte
Digital medieproduktion är ett tvärvetenskapligt fält och man kan i mångt och mycket säga att
det ofta handlar om att skapa upplevelser. Film är ett exempel på detta, där rörlig bild och ljud
kombineras för att påverka åskådarens upplevelse på olika sätt. I och med digitaliseringen av
filmproduktion kommer många möjligheter. Det öppnar bland annat upp för fler att kunna
skapa film, då utrustning blir billigare och övriga verktyg såsom redigeringsprogram är enklare
att tillgå. På så sätt kan man se en ny typ av filmskapande, där samtliga som har tillgång till
dessa verktyg kan skapa egna medieupplevelser. I denna studie undersökte vi därför hur
filmskapare med olika grad av erfarenhet skapar film och hur den kreativa processen påverkas
beroende på detta. Vi analyserade sedermera de filmer som har skapats inom studien för att
undersöka hur erfarenhet från filmproduktion påverkar relationen mellan bild och narrativ.
Genom en films produktion sker en ständig kreativ process. Det vill säga, exempelvis hur
manus remedieras till rörlig bild samt de prövningar filmskaparen genomgår genom
problemlösning. Denna process ser annorlunda ut beroende på var i produktionen
filmskaparen befinner sig och är troligtvis även beroende på hur erfaren hen är. När det
kommer till bildberättande så brukar man ofta prata om att någon har “ett öga för det”.
Handlar allt bara om talang när man berättar en historia med visuella medel eller finns det fler
parametrar som spelar in? Intuition är en ytterligare del i samma diskussion, det vill säga att
man går på känsla i exempelvis komponerandet av en bild. Men byggs denna intuition på något
bara vissa har eller handlar det bara om att spendera nog med tid för att känna igen liknande
situationer, vinklar och känslor som uppstår baserat på erfarenhet?
Dreyfus och Dreyfus (2014) skriver i sin text Fem steg från nybörjare till expert om vad
som skiljer en nybörjares första stapplande steg till när man som expert springer fram buren
av erfarenhet. De presenterar de fem olika stegen: Nybörjare, avancerad nybörjare, kompetent,
skicklighet och expertis. Enligt Dreyfus och Dreyfus (2014) så handlar det mycket om
erfarenhet och intuition när man klättrar i de olika stegen av kunskap. Denna redogörelse är
alltså ett sätt att förstå sig på vad som skiljer en nybörjare från till exempel en kompetent eller
expert. En annan teori vi har tillämpat i studien är Graham Wallas modell för den kreativa
processen. Den fyller en grundläggande funktion inom kreativitetsforskning enligt Lubart
(2001:297) samt Sadler-Smith (2015:342). Med hjälp av dessa kommer vi att undersöka hur
filmskapare påverkas i deras kreativa process beroende på vilken erfarenhetsnivå de befinner
sig inom. Det är ett förhållande som kan vara väldigt komplext då det beror på aspekter såsom
personlighet och kontext. Denna studie fokuserar på rörligt bildberättande och kan på så sätt
vara en intressant ingång för att förstå denna relation. De flesta skulle nog säga att den erfarne
förmodligen kan producera ett tydligare och mer professionellt bildberättande. Genom att låta
2
testpersoner skapa en film i en workshop kan vi undersöka detta. Utifrån givna förutsättningar
ska nybörjaren ha lika stor chans som den erfarne att åstadkomma ett gott resultat.
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur erfarenhet påverkar den kreativa
processen i filmskapandet och sedermera resultatet från produktionen. Både hos den
professionella filmskaparen men även den som bedriver någon form av hobbyverksamhet.
Detta identifieras genom att besvara följande frågeställningar:
• Hur skiljer sig den kreativa processen i produktionens tre faser mellan filmskapare
som är på olika erfarenhetsnivåer?
• Vilka effekter har filmskaparens erfarenhet på resultatet vad gäller relationen
mellan bild och narrativ?
3
2. Relaterad forskning
2.1 Från nybörjare till expert enligt Dreyfus och Dreyfus
Dreyfus och Dreyfus (2014) skriver i sin text Fem steg från nybörjare till expert om vad som
skiljer en nybörjare gentemot en expert. De presenterar de fem olika stegen; nybörjare,
avancerad nybörjare, kompetent, skicklighet och expertis.
Första stadiet är nybörjaren. Hen förlitar sig på inlärda regler och saknar en övergripande
känsla för uppgiften som helhet. När det kommer till hur nybörjaren bedömer sin prestation
så utgår hen ofta från hur väl hen lyckats följa dessa regler. Enligt Dreyfus och Dreyfus (2014:
312) kan utförandet av en uppgift kräva så mycket av nybörjarens koncentration att förmågan
att tala och lyssna till råd blir begränsad. De jämför i deras text nybörjarens användande av
regler med ett barns användande av stödhjul när hen ska lära sig cykla. Stödhjulen är effektiva
till en början för att förstå hur man cyklar, men för att faktiskt lära sig att cykla måste man
tillslut ta bort dem. Regler eller stödhjulen i detta fall gör det möjligt för nybörjaren att samla
på sig erfarenhet, men måste läggas åt sidan för att komma vidare. En nybörjare vet med andra
ord vad som ska göras och försöker följa dessa regler.
Andra stadiet är avancerad nybörjare. För att gå vidare till detta stadie bör nybörjaren ha
betydande erfarenhet av att handskas med verkliga situationer (Dreyfus och Dreyfus, 2014:
312). Dreyfus och Dreyfus ger exemplet om hur en hundägarens erfarenhet gör det möjligt för
hen att känna igen sin hunds skall. Det går inte att endast räkna upp fakta om detta skall för
att någon ska känna igen det (Dreyfus och Dreyfus, 2014: 313).
Tredje stadiet är kompetent. Dreyfus och Dreyfus (ibid.) menar att när ens erfarenhet ökar
blir antalet kontextfria och situationella element som man finner i den verkliga världen tillslut
för stora och att den kompetenta saknar känslan för vad som är viktigt i dessa situationer. Man
uppmärksammar och vet mycket tydligt vad alla regler innebär men man har svårt att veta när
man ska bryta mot dem.
Fjärde stadiet är skicklighet. Dreyfus och Dreyfus (2014: 320) menar att när man nåt de
fjärde stadiet så har man nog erfarenhet för att helt enkelt kunna fatta ett beslut baserat på
intuition. De ger exemplet om en sjuksköterska som bara märker en dag att patienten är
psykologiskt redo att handskas med sitt ingrepp och en kommande utskrivning. Det som
definierar kunskapsnivån hos en skicklig är alltså dennes förmåga att, utan att tänka efter, lita
på sin intuition. Detta på grund av att hen på grund av tidigare liknande erfarenheter vet hur
en sådan situation bör handskas och kan helt enkelt känna när det är rätt.
Femte och sista stadiet är expertis. Dreyfus och Dreyfus (2014: 324) skriver att “[e]n expert
vet i allmänhet vad han ska göra baserat på mogen och övad förståelse”. De menar att en expert
gör något med samma säkerhet som vi kan gå mellan sovrummet och toaletten. Kör man bil
känner man sig som ett med bilen. Dreyfus och Dreyfus (ibid.) menar att expertens färdighet i
4
stort sätt blivit en del av hen själv och därför behöver hen inte vara mer medveten om den än
hen är kring sin egen kropp.
2.2 Kreativitet
Enligt Carlsson (2020) är kreativitet en potential hos människan som handlar om att skapa
något nytt som sedermera är användbart eller värdefullt på något sätt. Relationen mellan
komplexitet och kreativitet är påtaglig. Hon menar att komplexiteten på problemet utgör en
förutsättning för att kreativitet ska kunna mynna ut i något nytt och användbart. Runco (2014:
1, 15) talar om relationen mellan kreativitet och kognitiv teori, alltså intellektuella processer
och färdigheter för tänkande där fokus ofta ligger på den problemlösande processen. Runco
(2014: 15) skriver samtidigt att det finns teorier som hävdar att kreativitet inte är en typ av
problemlösande i och med att det finns kreativa yttringar som inte syftar till att lösa något
problem. Det kan exempelvis röra sig om poeter eller musikartister som arbetar kreativt för att
uttrycka något. Andra forskare menar att dessa ändå försöker lösa något slags problem, om det
så handlar om hur de gör det på bästa sätt eller att de behandlar ett problem inom dem (ibid.).
Inom filmproduktion vill vi mena att problemlösning sker under hela processen. Det kan
exempelvis handla om hur manuset kan remedieras på bästa sätt till något visuellt men även
hur en bild ska tas utifrån givna förutsättningar. Runco (ibid.) menar att beroende på hur
problemet är definierat, sätter det förutsättningarna för hur tänkandet kring lösandet av det
ser ut. Om det är öppet och icke-definierat sker ett konvergent tänkande gentemot om det är
slutet och väldefinierat sker ett divergent tänkande. Enligt Carlsson (2020) menar man att den
kreativa processen präglas av både divergent och konvergent tänkande vilket ställer krav på
att kunna tänka lekfullt såväl som objektivt. Den inre drivkraften menar man är av större
betydelse än den yttre, där den senare snarare har förmågan att försvaga kreativiteten (ibid.).
Det finns många perspektiv på kreativitet, där personperspektivet och processperspektivet
är två av dem (Carlsson, 2020). Personperspektivet syftar enligt Carlsson (ibid.) till att
personliga egenskaper är avgörande för kreativitet. Genom att undersöka mer eller mindre
kreativa individer har man bland annat funnit att öppenhet har visats vara av betydelse.
Processperspektivet kan enligt Carlsson (ibid.) beskrivas utifrån många modeller, där Graham
Wallas tidigt beskrev den i fyra faser. Lubart (2001: 295) beskriver Wallas bidrag som ”den
klassiska fyrstegsmodellen”.
2.2.1 Den kreativa processen enligt Graham Wallas
Den kreativa processen kan enligt Wallas (1926: kap. 4) beskrivas i fyra faser. Utifrån
Helmholtz, fysiker och fysiolog, menar han att de tre inledande faserna i formerandet av en ny
tanke är förberedelse, inkubation och illumination. Den fjärde och sista fasen verifikation
hämtade han från matematikern Poincaré.
5
Den första och förberedande fasen karaktäriseras av ett medvetande tänkande där en
inledande undersökning av problemet sker, både utifrån kontext såväl som vilka möjligheter
som finns. Wallas (ibid.) menar en persons tidigare erfarenhet och analytiska förmågor är
avgörande. Detta på så sätt att en som är utbildad inom ämnet kan associera till kunskaper och
fakta vilket kan vara till nytta i undersökandet av problemet. Till skillnad från en icke-utbildad
har en utbildad större möjligheter till att styra sin uppmärksamhet i riktningar som stödjer
problemlösandet.
I den andra fasen, inkubation, sker inget medvetet tänkande som är kopplat till uppgiften.
Personen kan snarare tänka och arbeta medvetet med andra uppgifter, men det kan även röra
sig om avslappning eller fysisk träning. Det kan handla om korta pauser men likaväl längre
perioder där individen lämnar den huvudsakliga uppgiften. På så sätt menar Wallas (ibid.) att
personen fortsätter en tänkande process, om än omedvetet. Många associationer och
kombinationer av idéer tros ske under denna fas. Inkubation är avgörande för att nästa fas ska
kunna ske.
Den tredje och illuminerande fasen syftar till hur en idé uppenbarar sig, likt aha-
upplevelser. Wallas (ibid.) menar att detta sker i utkanten av det medvetna tänkandet. Han
gav metaforen att det är svårt att fokusera på solens korona så länge inget täcker den och att
detta kan visa på hur de ljussken som då och då uppstår kan likna idéer som plötsligt dyker
upp. Det är alltså när individen går tillbaka och inleder ett medvetet tänkande kring det
ursprungliga problemet denna typ av aha-upplevelser kan ske. För detta använde han
begreppet antydan, vilket däremot inte var något som inkluderades i de fyra stegen.
I den fjärde och sista fasen sker en verifiering som på sätt och vis liknar den förberedande
fasen. Tänkandet sker återigen medvetet och förlitar sig återigen på de analytiska förmågor
och kunskaper som legat i grund för förberedandet. Individen kontrollerar den lösning hen
kommit fram till i relation till det ursprungliga problemet och reducerar ner den till något exakt
(ibid.). Enligt Wallas (ibid.) kan flera kreativa processer ske samtidigt, dels inom olika aspekter
av problemet eller andra problem.
2.2.2 Kritik rörande Wallas modell
Enligt Lubart (2001: 298) fann Getzels och Csikszemntmihalyi genom intervjuer med
konstnärer att den kreativa processen inte kan delas upp i faser eftersom de simultant arbetar
och utvecklar idéer men så även verifierar dem. Lubart (2001: 298) nämner även Eindhoven
och Vinacke, vilka inte heller fann bevis för Wallas fyrstegsmodell när de observerade
konstnärer och icke-konstnärer med uppgiften att illustrera en dikt. De menade snarare att
den kreativa processen är en dynamisk blandning av processer som kan ske återkommande
såväl som samtidigt. Lubart (2001: 296-297) skriver om Patrick som genomförde en serie
studier under 1930-talet där hon undersökte modellen mot poeter, bildkonstnärer och
6
vetenskapsmän. Utifrån experter och nybörjare som observerades, fann hon stöd för den
klassiska fyrstegsmodellens. Lubart (2001:298) menar dock att genomförandet av studierna
går att kritisera vad gäller metodik. Enligt honom noterades skillnader i faserna efter felaktiga
definitioner. Hon noterade exempelvis skillnader vid illumination när lösningarna först
formulerades och inte vid de tillfälle idén uppenbarade sig (ibid.).
Trots att Wallas redogörelse gjordes för mer än 90 år sedan menar flera att den fyller en
funktion för en grundläggande förståelse för den kreativa processen, samt att den håller rent
konceptuellt för kreativitetsforskare (Lubart, 2001: 297; Sadler-Smith, 2015: 342). Sadler-
Smith (2015: 347) menar dock att modellen hade varit lämpligare ifall den hade inkluderat
antydan som en tredje fas mellan inkubation och illumination. Trots att data kring den är
svåråtkomlig, menar han att den fortfarande visar sig relevant. Även om det finns kritik som
menar på att modellen endast lämpar sig för att undersöka kreativa processer, menar Lubart
(2001: 301) att den likaväl kan användas för processer som inte är kreativa. Alternativet till
detta kan vara att Wallas modell endast går att titta på linjärt och att faserna icke-kreativa
processer är annorlunda uppdelade (ibid.). Även tiden som individen spenderar i en fas kan
variera mellan kreativa och mindre eller icke-kreativa processer (ibid.).
2.3 Terminologi
Inom filmproduktion är många termer och företeelser på engelska. De termer som vi anser går
att översätta har vi skrivit på svenska, de som vi menar inte har någon bra översättning har vi
skrivit på engelska. Vi har även valt att redogöra för viktiga termer inom kamerateknik så som
brännvidd, bländare och ISO, se bilaga 1.
7
3. Metod
I detta kapitel sker en redogörelse för de metoder, val och avgränsningar som gjorts i studien,
samt redogörelse för hur forskningsetiska principer har tagits i beaktning.
3.1 Observation
För att få en förståelse för hur den kreativa processen ser ut hos en filmskapare och vad för roll
erfarenhet spelar i dess utförande använde vi oss av observation för att samla in data. Dessa
observationer ägde rum under workshops som vi utformat. Det viktigaste för oss var att
observera vad snarare än hur och varför. Detta för att data kring hur och varför i någon mån
kräver en analytisk process hos observatören, vilket vi prioriterade ned i detta fall. För att
besvara frågor om varför genomfördes kvalitativa intervjuer efter respektive workshop.
Vi ville utföra våra workshops i en så kontrollerad miljö som möjligt, där varje workshop
har samma förutsättningar. Detta för studiens repeterbarhet. Strävan efter att skapa en
situation så lik verkligheten som möjligt fanns dock kvar. Eftersom filminspelningar sker på
en mängd olika sätt, är det omöjligt att definiera den som något fast. Filminspelningar
påverkas av en mängd olika aspekter där vi strävade efter att kontrollera så många av dem som
möjligt.
• Miljön var densamma, ljuset från fönstret i köket kunde dock variera.
• Utrustningen är densamma.
• Rekvisitan är densamma och det är tillåtet för testpersonen att använda det som
finns i lägenheten, inom rimliga gränser.
Vi har valt att utföra fyra olika workshops som vi observerar. Yin (2013: 147) skriver dock att
"[e]tt sätt att minska snedfördelning och brist på representativitet är att göra observationer vid
flera tillfällen”. Detta förhöll vi oss till på så sätt att det inbegreps i studiens avgränsningar.
Eftersom den genomfördes under relativt kort tid fanns inte möjlighet att genomföra fler
observationer än vad som gjorts.
Nedan finnes en lista över vad vi ansåg vara det viktigaste och valde att fokusera samt
begränsa oss till, även om andra avvikande händelser antecknades. Alla de händelser som sker
i och runt inspelning är betydelsefulla. Listan innefattar det vi prioriterar om det vid något
tillfälle skulle bli mycket att ta in på samma gång.
• Interaktion mellan människor - Vad sker?
• Interaktion med teknik/utrustning - Vad sker?
• Handlingar och händelser - Vad sker?
• Den fysiska omgivningen - Beskriv den?
• Ljusinsläppet från fönster – Vädrets påverkan?
8
• Hur använder sig testpersonen av rekvisita och de objekt som tillgängliga?
Under faserna inspelning och postproduktion spelades video in. På så sätt kunde vi finna stöd
mot de anteckningar som förts under observationen. Även materialet som respektive
testperson spelat in fanns att tillgå.
3.2 Kvalitativa intervjuer
Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att få en så klar och tydlig bild av
respondenternas tankar och tillvägagångssätt som möjligt. Denna metod för intervjuerna
används eftersom tanken med den är att man inte stänger in dem i ett hörn där de måste svara
på ett visst sett. Yin (2011: 138) menar att ”[d]et sista en kvalitativ forskare önskar är att
deltagarens svar ska begränsas till ett enda ord. Han eller hon försöker tvärtom få deltagarnas
att formulera sig med egna ord om ämnet, inte ord som forskare har uppställt i förväg.”
Dessa kvalitativa intervjuer ger också deltagaren möjligheten att hinna reflektera en liten
stund över varför hen utförde en sak på ett visst sett, i och med att de utfördes efter
produktionen var slutförd. Det var även bra för vår del då det hjälpte oss att få en tydligare
förståelse för vad som var medveten respektive omedvetet handlande. Se bilaga 7 för vilka
frågor som ställdes.
3.3 Urval
För att kunna jämföra olika personers erfarenhet från filmskapande kontaktade vi sådana som
arbetat med filmproduktion professionellt under en längre tid, sådana som vi vet gjort mycket
kortfilmer på fritiden men som nödvändigtvis inte arbetar professionellt samt sådana som vi
vet varken arbetar professionellt eller gjort kortfilmer på fritiden. Detta för att täcka de
erfarenhetsnivåer som presenterats enligt Dreyfus och Dreyfus (2014). Studiens testpersoner
är sådana som vi har i våra kontaktnät och de blev till slut fyra till antalet. Inför varje workshop
genomfördes en strukturerad intervju där vi undersökte respektive testpersons bakgrund som
filmskapare, se bilaga 7 för vilka frågor som ställdes.
Nedan följer en tabell med resultatet från intervjun med respektive testpersons bakgrund
som filmskapare. Uppskattningen av erfarenhetsnivå genomfördes av oss i samband med att
testpersonerna kontaktades och då utifrån Dreyfus och Dreyfus (2014). Testpersonerna har
gett sitt medgivande om att deras namn förekommer i studien.
9
Namn David Henrik Emma Emil
Uppskattad nivå efter Dreyfus & Dreyfus
Kompetent Nybörjare Skicklighet Nybörjare
Ålder 20-24 år 20-24 år 25-29 år 20-24 år
Erfarenhet inom filmskapande
Har under tre år, på fritiden, gjort
minst en kortfilm i månaden. Har
även arbetat professionellt på vissa kortfilmer.
Gjorde sketcher som
barn. Har gjort edits men inte filmer.
Har gjort fyra professionella
kortfilmer, arbetar med en
fjärde nu.
Har gjort vloggar med
enklare klippning.
Roller
Manus, regi, fotograf,
skådespelare, redigerare inom
hobbyverksamhet. Har professionellt
haft olika koordinerande
roller.
N/A Manus, regi och
skådespelare. N/A
Utbildning inom film
Har läst flertalet universitetskurser
inom mediaproduktion.
Självlärd i och med
hobbyverksamhet.
Nej. Inte heller
självlärd.
Har läst kurser i filmregi,
skådespeleri och manusskrivande på privatskolor.
Tagit del av flertalet
MasterClasses.
Nej. Självlärd från
producerandet av vloggar.
Huvudsaklig sysselsättning
Butiksäljare i El & VSS-butik.
Arbetar ibland vid filmproduktioner.
Studerar till civilingenjör.
Biografmaskinist. Manusförfattare,
regissör sedan ungefär 10 år, skådespelare sedan 5-6 år.
Studerar.
Framtidsvision
Drömmer om att jobba med film.
Vill fortsätta vara involverad i
projekt han tycker verkar roliga och
givande.
Nej.
Vill fortsätta skriva manus, regissera och skådespela.
Kanske göra en kortserie med sig
själv i huvudrollen.
Nej.
Självskattning som filmskapare 1-10
5 2 3 2-3
10
3.4 Workshoppar
För att kunna observera flera testpersoner anordnades workshops. Där läts de skapa en kort
film genom en produktions tre faser; preproduktion, inspelning och postproduktion. Dessa
skedde i en kontrollerad miljö i en lägenhets kök och testpersonerna gavs i största möjliga mån
samma förutsättningar. Detta för studiens repeterbarhet. Inför uppgiften tillhandahölls de
med ett manus (se bilaga 2), filmutrustning, två skådespelare och en assistent. Syftet med
manusets utformning var att låta det vara öppet för testpersonen att tolka som hen ville. Detta
samtidigt som det innehöll mer utmanande delar, där testpersonen skulle få möjlighet att visa
prov på kreativ problemlösning. Assistenten var en av oss skribenter och fanns tillgänglig för
testpersonen att få hjälp med utrustning och eventuella tekniska frågor. Det fanns en strävan
efter att samma par av skådespelare skulle spela mot varandra i vid samtliga tillfällen, detta
för att ge testpersonerna så lika förutsättningar som möjligt. Detta visade sig sedermera
besvärligt att samordna. Skådespelarna var till antalet fyra stycken och några av dem
medverkade vid flera tillfällen. Dessa var inte professionella skådespelare, men har tidigare
skådespelat i sketcher och liknande och var på så sätt vana att ta regi och vara framför kameran.
Eftersom workshopen skedde under så kontrollerade och liknande premisser som möjligt vill
vi mena att problemen de löste var relativt slutna och väldefinierade.
En film kan spelas in både i stor och liten skala, vad gäller utrustning och storlek på team. I
och med studiens begränsningar, tidsmässiga såväl som ekonomiska, var workshopparna
tvungna att ske inom rimliga gränser. Trots detta fanns fortfarande möjligheter om att kunna
bedriva workshoppar med professionell utrustning, dock i mindre team. Dels med privat
utrustning men även med sådan det fanns möjlighet att låna. Se bilaga 3 för fullständig lista.
På grund av rådande pandemi i och med covid-19, stängdes campus för studenter vilket gjorde
det omöjligt för oss att låna utrustning från Institutionen för Informatik. Detta ledde till att
utrustningen som användes senare var annorlunda, se bilaga 3 för ändringar. Inspelningen
skedde i log-profil, men det fanns möjlighet om att bränna in LUT direkt.
3.4.1 Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes för att testa upplägget av workshopen. Uppgiften och
förutsättningarna var i denna desamma, förutom att tiderna för produktionens tre faser var
förbestämda och att testpersonen även observerades under preproduktionen. Efter att
workshoppen var slutförd genomfördes en kvalitativ intervju där testpersonen fick berätta om
hur hen upplevt workshopen. Vi ställde frågor kring upplägget, observatörens påverkan,
assistentens roll samt ifall hen hade andra synpunkter.
Resultatet av denna var att testpersonen gärna sett möjligheten om att disponera tiden själv.
Det visade sig att inspelningen inte tog så lång tid som vi hade planerat och hen ”hade […] velat
haft mer tid i efterarbetet”. Under preproduktionen såg vi att observatören påverkade
11
testpersonens process allt för mycket. Detta på så sätt att frågor ställdes samt att samtal
inleddes och att fokus vid vissa tillfällen lyftes från uppgiften. Samtidigt ansåg vi att vi inte fick
ut den data vi sökte genom observation. Vi ansåg istället att det var lämpligare att söka efter
data som rörde deras tankar och process genom en kvalitativ intervju efter workshopen. Detta
för att de fick tid för att hinna reflektera över deras handlingar. Vi fick även en kommentar om
att vi hade kunnat vara tydligare med presentation av förutsättningarna, exempelvis att
tydliggöra vilken rekvisita som fanns tillgänglig. De förändringar som gjordes inför
genomförandet av workshopparna var att låta testpersonen disponera tiden som hen ville,
samt att inte observera under preproduktionen.
3.4.2 Genomförande av workshops
En workshop pågick under förmiddag och eftermiddag, i maximalt åtta timmar inklusive
lunchpaus (se bilaga 4 för Workshop - Brief). Anledningen till att samtliga skedde under dagtid
var för att ljusinsläppet från fönstret på inspelningsplatsen skulle vara ungefär detsamma.
Workshoppen inleddes med en genomgång av upplägget samt en teknisk genomgång av
utrustningen. Testpersonen fick sedan manuset och gavs alltså bara tid för att tolka det under
workshoppen. Detta val gjordes eftersom vi ville att testpersonerna skulle få samma
förutsättningar, samt att vi ville kunna samla in data under hela produktionsprocessen. Om vi
hade skickat ut manus en tid innan workshoppen är det sannolikt att vissa testpersoner börjat
planera redan innan, samtidigt som vissa valt att inte göra det. Testpersonen kunde sedermera
inleda preproduktionen. Till denna gavs hen, utöver manus, tillgång till inspelningsplatsen,
penna med flera färger och kollegieblock. Skådespelarna ankom en timme efter workshoppens
start och fanns sedan tillgängliga i fyra timmar. När de var på plats kunde testpersonen välja
att inleda inspelningen. Efter att inspelningen var avklarad överfördes det inspelade materialet
till en dator. Testpersonen fick en ytterligare teknisk genomgång av redigeringsprogrammet
ifall detta ansågs nödvändigt. Redigeringsprogrammen de hade att välja mellan var Adobe
Premiere Pro eller Davinci Resolve. Postproduktionen inleddes. Testpersonerna hade
möjlighet att disponera sin tid som hen ville och kunde alltså gå mellan de olika faserna i sin
produktion. När testpersonen kände sig färdig med sitt resultat, eller att tiden tagit slut,
exporterades filmen.
Workshoppen rådde under vissa regler. Testpersonen hade inte möjlighet att få någon
kreativ hjälp, varken av assistenten, skådespelare eller observatören. Det kunde exempelvis
röra sig om värderingsfrågor som på något sätt skulle påverka det konstnärliga. I en verklig
kontext är det sannolikt att man som filmskapare har möjlighet att diskutera problem och vad
som ska göras med andra medlemmar i teamet. Att ta bort denna möjlighet för testpersonen
gjordes med anledning av att kunna kontrollera situationen ytterligare samt att det endast var
testpersonen och dennes tankar och metodik som undersöktes. Testpersonen hade ändå
12
möjlighet att få praktisk hjälp av assistenten. Detta kunde röra sig om att exempelvis rigga
videokamera, ändra inställningar, sätta upp och justera lampor, byta batterier och så vidare.
Detsamma gällde under postproduktion. Det var viktigt att göra uppgiften genomförbar.
Centralt för studien var som sagt att undersöka testpersonens metodik och kreativa förmågor,
snarare än dennes tekniska kompetenser.
Den data som samlades in under preproduktionen var de anteckningar och teckningar som
testpersonen gjort. Under inspelningen och postproduktionen spelades video in. Även
anteckningar och stillbilder togs under inspelningen. Detta tillsammans för att kunna
undersöka testpersonens kreativa process. Anledningen till att vi valde att endast vara med
fysiskt och observera under inspelningen var att vi ville låta testpersonen arbeta ostört. Detta
för påverka testpersonen som möjligt, eftersom yttre motivation enligt Carlsson (2020) kan
försvaga den kreativa förmågan.
3.5 Avgränsningar
Eftersom studien har ett fokus mot bildberättande, togs inte klipp och mix av ljud i beaktning.
Varken under workshopparna eller i efterhand. Baserat på det kriteriet att ljud trots allt spelar
en viktig roll i dagens film ansåg vi att det viktiga var att det gick att höra dialogen i filmen.
Den data som samlades in under workshopparna uppgick för stora mängder för att det
skulle vara möjligt för oss att analysera inom studiens tidsramar. Vi ansåg att det som påverkar
en filmproduktion är vad som sker under inspelning baserat på att de är då man sätts mest på
prov. Man kan planera under preproduktionsfasen men kan aldrig veta helt säkert att de bilder
man tänkt ta funkar när man väl är på plats och att vi sedermera var tvungen att rikta störst
fokus mot inspelningen på grund av det. Trots detta, togs faserna preproduktion och
postproduktion i beaktning i demonteringen av resultatet och sedermera i analysen, om än i
en mindre utsträckning.
3.6 Metod för resultat
Insamlade data demonterades utifrån teman kring respektive testpersons metodik under
produktionsprocessen. Valen av teman gjordes genom att beakta vilka delar som påverkar
metod och bildberättandet. Enligt avgränsning demonterades den data från pre- och
postproduktion som på olika sätt påverkade inspelningen. Vi valde alltså att kolla på
inspelningen för att denna var lämpligast att samla in data kring utan att den kreativa
processen påverkades av yttre omständigheter. Se tabell nedan teman och deras innebörd. En
sammanfattning genomfördes sedermera utifrån resultatet kring de mönster vi funnit.
13
Preproduktion Vilket material förbereddes i denna fas?
Inspelningsplats Vilket förändringar gjordes? Hur användes rekvisita?
Filmfotografi
Användes någon extra belysning? Isåfall hur? Hur filmade testpersonen? Vilka objektiv användes? Hur användes funktioner respektive inställningar på kamera, objektiv och monitor? Användes auto- eller manuell fokus?
Regi Genomfördes repetitioner? Hur kommunicerade testpersonen med skådespelarna? Gavs indikation om att kameran rullade och gavs bekräftelse till dessa när de fick agera?
Avvikelser och övrigt
Arbetade testpersonen linjärt eller ickelinjärt under produktionen? Togs pauser? Hur användes det material som förberetts under preproduktion?
Postproduktion
Hur lång blev filmen? Hur många bilder användes av de som tagits under inspelning? Hur många av dessa var unika bilder? Användes materialet som förberetts under preproduktion? Genomfördes någon färgkorrigering och grade?
3.7 Metod för analys
Analysen baserades utifrån de teoretiska ramverk som tidigare redogjorts för. Alltså Wallas
modell för den kreativa processen, Dreyfus och Dreyfus redogörelse för de fem
erfarenhetsnivåerna samt teorier om kreativitet. Detta för att besvara studiens första
frågeställning:
• Hur skiljer sig den kreativa processen i produktionens tre faser mellan filmskapare som
är på olika erfarenhetsnivåer?
De teoretiska ramverken användes för att ge möjlighet till ökad förståelse kring
testpersonernas process och metod för att försöka besvara den första frågeställningen, snarare
än att undersöka deras teoretiska validitet.
14
3.8 Filmanalys enligt Bruce Block
Med hjälp av denna analys tillsammans med den som presenterades i föregående del, ämnade
vi efter att besvara studiens andra frågeställning:
• Vilka effekter har erfarenhet på resultatet vad gäller relationen mellan bild och
narrativ?
Vid analysen av testdeltagarnas filmer använde vi oss av den modell som Block (2013)
presenterar i sin bok The Visual Story. Där använder han sig av ett ramverk kring de basala
visuella komponenterna för att försöka komma till underfund med vad skaparen försöker säga
rent visuellt genom hens verk. Nedan följer en tabell med de komponenter som Block (2013)
använder sig av och även de komponenter som vi använder i vår analys av resultatet. Då
historia och plats är desamma under alla fyra workshops så tas de inte upp i vår analys. För
att utvärdera relationen mellan bild och narrativ ytterligare har vi valt att själva besvara hur vi
anser att de lyckades framhäva narrativet med hjälp av bildberättande. Denna sista punkt ingår
inte i Block (2013) utan det har vi valt att tilläga för att få ytterligare medel för att besvara vår
frågeställning.
Historia
Vad handlar filmen om? T.ex en rastlös taxichaufför säljer sin taxibil och satsar alla pengar på hästar. Han vinner och blir rik men inser i slutet att allt inte handlar om pengar då hans fru och barn lämnar honom och han dör ensam
Filmens perspektiv
Vad tar filmen upp för ämne? Vad är dess vinkel? T.ex allt handlar inte om pengar, medmänsklighet och omtanke är det som betyder något i slutändan
Plats
Vart utspelar sig filmen? T.ex i en storstad och strax utanför i en stor och dyr villa.
Filmens visuella
komponenter
Vad har filmen för utseende? T.ex den observerande kameran tar oss från tighta, trånga bilder till vida och lugna. Det för att visa på huvudkaraktärens känsla går från instängdhet till ensamhet under filmens gång.
Rum
Hur visas utrymmena i filmen? Som platta eller med djup? T.ex filmens två första tredjedelar består av platta och begränsade utrymmen. På slutet används mer och mer djup för att få världen att kännas större och karaktären att framstå som mer ensam.
15
Linje och form
Vad bidrar linjer och former till? T.ex filmen utspelar sig i en stadsmiljö så den är full av horisontella och vertikala linjer. Höghus har formen av fyrkanter. Båda dessa saker förstärks i denna film för att förtydliga och förstärka känslan av massproducerad storstad.
Ton
Ton går i en skala från svart till vitt. Det används för att separera olika objekt eller för att skapa en stämning. Så hur är tonen i filmen? T.ex historien i detta fall är mer dramatisk och tung än upplyftande och glad. Därför förstärks detta med att hålla sig i den mörkare halvan av ton-skalan.
Färg
Har filmen ett speciellt färgtema? T.ex historien handlar om egoism och ensamhet därför används färger inom den blåa och kalla skalan för att visa på ett dyster och kall värld.
Rörelse
Hur rör sig kameran? Hur rör sig karaktärerna? T.ex kameran är still eller fastmonterad i taxichaufförens bil för att ge en känsla av instängdhet och för att ge tittaren en mer observerande syn. Karaktärerna rör sig mest på parallellt till kameran för att öka den platta känslan i början. Men på slutet rör sig karaktären mer på djupet också för att förstärka stora och ensamma utrymmen.
Rytm
Hur är filmens takt? Filmen varierar mellan ett långsamt tempo och ett snabbt. Början och slutet är båda långsamma då karaktärens liv också går långsamt, han tänker mycket och bilden får vila i det. I mitten då karaktären kommer över massa pengar tappar han sitt konsekvenstänk och bara kör på. Hans liv rör sig i ett annat tempo och även takten i filmen.
3.9 Enkät
En enkät skickades ut för att få en bild om vad en potentiell publik tyckte. Den var i digital
form och skickades ut privat till filmarbetare, studenter och andra vi sedan tidigare visste hade
ett filmintresse. Länken till enkäten delades också på våra Facebook-sidor samt i mindre
grupper som kunde relatera till ämnet. Anledningen till detta var att vi ville se ett kvantitativt
resultat. Enkäten var tillgänglig under en veckas tid och var väldigt simpel. I den fanns de fyra
olika deltagarnas slutgiltiga filmer. Respondenten ombedes att titta på dessa fyra filmer. Hen
fick sedan bocka av vilken film hen gillade mest. Det fanns sedan möjlighet om att kommentera
med vad som gjorde den ena filmen bättre än den andra. I beskrivningen av enkäten fanns
information om att bildberättandet undersöktes och att kvaliteten på ljudet därför inte bör tas
i beaktning i respondenternas val.
3.10 Etiska aspekter
Vetenskapsrådets (2002: 6) fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet för god forskningsetik har tagits i beaktning.
Testpersonerna och skådespelarna informerades om deras uppgift i projektet och de villkor
som gällde för deras deltagande. Medverkan var frivillig och de hade rätt att avbryta sin
16
medverkan om de så ville. Om de valt att avbryta sin medverkan informerades de om att detta
inte hade några negativa följder för dem. De har givit samtycke om att uppgifter kring dem har
inhämtats. De hade utifrån studiens utformning rätt att självständigt bestämma om, hur länge
och på vilka villkor de deltog. Varken testpersonerna eller skådespelarna utsattes för någon
olämplig påtryckning eller påverkan som i någon mån har påverkat deras val. För att
anonymisera testpersonerna är deras namn slumpmässigt utbytta och ansikten dolda.
17
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultaten från workshoppar, intervjuer och enkäten att redovisas. Det
kan vara lämpligt att titta på de färdiga filmerna vid det här laget, eftersom referering till dessa
sker i kommande avsnitt. Se bilaga 5 för dessa. Det förekommer även termer som saknar
lämplig översättning. Se bilaga 1 för redogörelse för dessa.
4.1 Workshop 1 - David
David inledde sitt förarbete med att göra en lista på de 13 bilder han kände var nödvändiga för
att berätta historien. Listan innehöll korta beskrivningar kring tänkt filmfotografi och regi, se
figur 1 nedan för exempel. Han använde sedan färgpennor för att markera vilka delar av manus
varje bild täckte. David radade sedan upp ordningen bilderna skulle tas i en shotlist. Efter detta
planerade han tagningarna efter vilken ordning de på ett effektivt sätt kunde tas. Han skrev
också ner påminnelser om saker han inte skulle glömma. Se bilaga 6 för det fullständiga
materialet från Davids preproduktion.
Figur 1 – Exempel på anteckningar
De förändringar som David gjorde vad gäller inspelningsplats och rekvisita var att
förberedelser inför inspelningen. Han flyttade på diskstället så att det inte skulle synas i bild
samt lade upp små högar med kryddor på en skärbräda.
David använde två extra lampor i sin ljussättning. Den ena matchades mot dagsljus och den
andra lampan var runt 3000K plus en film som gör lampan ännu varmare. Lamporna var för
det mesta statiska men justerade vid vissa tillfällen i styrka och position. Se figur 2 nedan för
exempel på hur David arbetade. David använde handhållen kamera till majoriteten av
inspelningen. Han använde stativ på i filmens sista bilden för att lättare kunna zooma utan att
flytta på positionen av kameran. David använde sig av ett zoomobjektiv med brännvidden 18-
55mm och en bländare på f/2.8 - 4. Bländartalet låg mellan f/3 - 5.6 under inspelningens gång.
18
Figur 2 - David har ljussatt scenen och filmar med handhållen kamera
ISO-talet var till en början på 1600 men ändrades efter ungefär en timme av inspelningen till
1000 där den stannade för resten av tiden. David använde sig av brännvidder mellan 18-
55mm. Vid närbilder låg varierade den mellan 23-35mm. Vid halvbilder och helbilder
varierande den mellan 18-23mm. 55mm användes endast vid den sista bilden då David gjorde
en som från helbild till närbild. Under inspelningens gång använde han sig av funktioner som
false color och focus peaking. David använde både manuell fokus och autofokus.
När det kom till regi så förmedlade David till skådespelarna vad han ville de skulle göra och
hur de skulle agera. Han gav indikation för när kameran rullade och när tagningen bröts.
Under inspelningen rörde sig skådespelarna litegrann i rummet men de höll sig för det mesta
till runt diskbänken och vid spisen.
Under hela inspelningen använde David sig av sina anteckningar för att kontrollera så att
han genomfört det han planerat. När en bild var färdig enligt honom så bockade han av dem i
sin shotlist. David insåg dock att han behövde någon ytterligare bild utöver de han planerat
och lade till dem under inspelningens gång. Dessa bilder togs direkt efter att han kommit på
det.
David jobbade linjärt mellan de tre olika faserna. Han började med preproduktion, sen
inspelning och sist postproduktion. Se figur 3 nedan för hans slutgiltiga tidslinje.
19
Figur 3 - Davids slutgiltiga tidslinje
David använde sig av DaVinci Resolve i postproduktion. Under inspelningen tog han totalt in
46 tagningar. David gjorde en film på en minut och 54 sekunder och klippte då 21 gånger. Det
var 15 unika tagningar på de olika bilderna som användes och de var 12 olika bilder. David
använde sig av en LUT vid färgkorrigering och grade, se figur 4 för den ej behandlade bilden
och figur 5 för den slutgiltiga bild som var med i filmen.
Figur 4 - Ej behandlad bild Figur 5 – Slutgiltigt resultat
4.2 Workshop 2 - Henrik
Henrik började med att rita och skriva ner sina tankar kring hur historien skulle se ut på film.
Han ritade avskalade bilder och skrev relativt utförliga anteckningar om vad som hände i bild.
Se figur 6 nedan för exempel och bilaga 6 för det fullständiga materialet.
Henrik valde att inte göra några större justeringar på inspelningsplatsen. Han använde sig
av grönsaker, krydda och skålar som rekvisita och allt syntes i bild.
20
Figur 6 – Exempel på anteckningar och teckningar
Henrik använde sig endast av det befintliga ljuset som fanns på inspelningsplatsen. Han
använde mest handhållen kamera och oftast höll han den statiskt. Vid vissa tillfällen följde han
däremot med skådespelarnas rörelser. Se figur 7 nedan för att få en inblick i hur det kunde se
ut under Henriks inspelning.
Figur 7 - Henrik filmar handhållet medan skådespelarna agerar mot varandra
21
Henrik placerade även för vissa bilder kameran på köksbänken, i ett skåp och på stativ. Dessa
bilder var då statiska. Han använde sig av samma objektiv som David, alltså normalzoomen.
Henrik filmade först med bländaren på f/5.6 men ändrade den tidigt till f/5 för att sedan inte
röra den mer under inspelningens gång. Han använde ISO 640 på kameran och ändrade aldrig
den inställningen. Henrik använde sig av extrempunkterna 18 mm och 55 mm på objektivet.
Han använde 18 mm till alla bilder förutom två närbilder han tog på skådespelarna med 55
mm. Henrik använde sig av autofokus men inga andra funktioner som kameran och monitorn
erbjöd.
Han regisserade skådespelarna vid vissa tillfällen men verkade vara för upptagen med den
övergripande uppgiften i vissa stunder för att ge dem vägledning. Han räknade ner inför varje
gång han skulle spela in en tagning. Henrik introducerade Kim med en kamerarörelse bakåt
där man sedan även såg Charlie. Kim rörde sig genom hela bilden. Under resten av
inspelningen rörde sig skådespelarna litegrann i rummet men höll för det mesta till runt
diskbänken och vid spisen.
Henrik använde sig av sina anteckningar för att se till så att han fick med allt han planerat.
Han var ambitiös och nyfiken och vid ett tillfälle hällde han kokande vatten i kastrullen för att
ångan skulle stiga och på så sett fabricera att maten tillagades i bild.
Henrik jobbade linjärt mellan de tre olika faserna. Han började med preproduktion, sen
inspelning och sist postproduktion. Henrik använde sig av Adobe Premiere Pro när han sedan
skulle göra postproduktion. Han hade under inspelningen totalt spelat in från kameran vid 45
tillfällen. Se figur 8 nedan för att se hur Henriks slutgiltiga tidslinje.
Figur 8 - Henriks slutgiltiga tidslinje
Han gjorde en video på en minut och 45 sekunder och under den tiden klippte han 26 gånger.
Det var 24 unika tagningar på de olika bilderna som användes under klippning och de var 21
olika bilder. Henrik valde att bränna in en LUT direkt vid inspelning och gjorde därefter inga
justeringar i efterhand vad gäller ljus och färg.
22
4.3 Workshop 3 - Emma
Det material som Emma hade förberett under preproduktionen bestod av teckningar med
tillhörande anteckningar. Se figur 9 nedan för exempel och bilaga 6 för fullständigt material.
Figur 9 – Exempel på teckningar och anteckningar
Under denna workshop var en av skådespelarna sen. Emma tog vara på tiden genom att gå
omkring med kameran och undersökte på så sätt inspelningsplatsen. En intressant parantes
för denna workshop var även att hon aldrig tidigare ätit tacos, vilket gjorde att det fanns vissa
frågetecken angående manuset och vissa händelser. Detta löstes genom att alla diskuterade
fenomenet svensk tacos tillsammans.
Emma valde att inte göra några större justeringar för inspelningsplatsen. Genom att gå
omkring med kameran och samtidigt kolla i monitorn kunde hon se saker hon ville ändra på.
Hon såg bland annat en reflektion från fönsterlampan som hon tyckte störde, den stängdes av.
Rekvisitan som användes var de befintliga skålar med ingredienser till maten. De stod framme
under hela inspelningen på bänken bredvid spisen. Genom att titta på det slutgiltiga resultatet
kan man se att Emma sällan vinklade ned kameran mot köksbänken och spisen utan valde att
rikta den mot karaktärerna i filmen. Den enda rekvisitan som användes och fanns med i bild
var sedermera endast bananen som Charlie håller upp.
Under inspelningen valde Emma att använda en extra lampa. Med hjälp av assistenten
sattes denna upp så att den riktades upp i taket. Hon ville ha ett mjukt ljus. Lampan hade
temperaturen 5500K, vilket liknar ljusets temperatur utomhus. Efter en tid, i och med att
ljusinsläppet från fönstret förändrades, användes även en reflexskärm, se figur 12. Emma tog
även tagningar för samma sekvens utan denna. Persiennerna i fönstret var till en början
23
neddragna men de drogs inför de sista tagningarna upp för att släppa in mer ljus.
Figur 10 - Lampa med temperaturen 5500K riktad upp i taket. Assistenten blockar och
reflekterar ljuset med reflexskärm. Emma filmar handhållet och drar fokus manuellt.
Vad gäller användandet av kameran, filmades alltsammans handhållet, se figur 10 ovan,
tillsammans med normalzoom-objektivet med 18-55mm brännvidd. Innan hon tog första
tagningen repeterades manuset tillsammans med skådespelarna under ungefär 30 minuter.
Under tiden hade hon alltid kameran uppe, samtidigt som hon tittade i monitor och letade
vinklar. Emma visste att hon ville att filmen skulle ha bildformatet 4:3 och använde guidelines
för att kunna komponera sina bilder. För att fokusera användes de manuella läge. Alternativet
hade kunnat varit autofokus men hon menade att det inte var lämpligt för det hon ville göra.
Emma hade bländarvärden mellan f/5 och f/8, där största den största bländaren för objektivet
var f/2.8 vid 18mm och f/4 vid 55mm. ISO 640 för kameran som användes. Med andra ord
kan man säga att Emma justerade bildernas exponering mestadels med hjälp av att stänga eller
öppna upp bländaren, samt mindre justeringar av lampan som användes. Till en början
filmade hon med korta brännvidder, kring 23-35mm. För vissa närbilder, där hon ville ha med
båda karaktärerna i bild filmade hon med längre brännvidder kring 50-55mm.
I filmen (se bilaga 5 för Film 3) kan man se att karaktärerna byter position med varandra.
Hon provade även att göra in- och utzoomningar efter att detta byte skett. Vid vissa tagningar
24
följde hon Kim med kameran när hon gick in mot bänken men allt som oftast höll hon kameran
relativt statiskt. Allt som oftast genomfördes de åkningar hon gjorde en bit in i tagningen,
exempelvis vid karaktärernas positionsbyte. Genom att titta på råmaterialet kan man se att
hon anpassade bilderna och dess utsnitt utefter var skådespelarna stod. Hon tog sällan fler än
två tagningar per bild utan experimenterade snarare genom att prova olika vinklar för att hitta
det spår hon ville arbeta vidare med. Inledningsvis filmade hon som sagt med korta
brännvidder och höll kameran plan jäms golvet. Eftersom hon provade sig fram hittade hon
sedermera en vinkel, lätt underifrån och bakifrån från sidan. Emma växlade mellan att ta
tagningar där respektive karaktär blockade bilden i förgrunden, till att ta bilder där respektive
karaktär spelade emot utanför bild.
Emma lät skådespelarna spela fritt mot varandra och gav sällan någon regi. Hon indikerade
inte när kameran rullade utan sa varsågod när det var dags för skådespelarna att agera. Vad
gäller blocking lät hon skådespelarna stå vid samma positioner vid nästan alla tagningar, med
undantag för när Kim kom in i inledning av filmen.
Det material Emma förberett under preproduktionen tittade hon endast på inför de första
tagningarna, men var i regel ingenting hon stödde sig mot. Vid vissa tillfällen tittade hon mot
manus för att kolla särskilda repliker. Eftersom hon allt som oftast tog hela scenen i en tagning,
om än vid vissa tillfällen endast tog slutet, tog sökandet med vinklar en större plats. I sin
produktionsprocess tog hon två pauser där deltagarna i workshoppen pratade om annat.
Emma spelade då och då upp materialet och gick även iväg för att titta på det i monitorn för
att sedan komma tillbaka för att ta om eller ta nya tagningar. Vid två tillfällen lade hon
inspelningen på paus för att till datorn för att klippa i Adobe Premiere Pro. Genom att gå
emellan inspelning och postproduktion kunde hon se hur materialet höll ihop och ifall det var
något hon behövde ta om. Efter lunchpausen togs tio tagningar där ljudet inte blev inspelat.
Detta märkte Emma i klipp medan skådespelarna fortfarande fanns tillgängliga och gick
därmed tillbaka till inspelning för att ta om dessa. Att ta kortare pauser och arbeta dynamiskt
mellan de tre produktionsfaserna går att se som unikt gentemot de tre andra testdeltagarnas
processer.
Större delar av Emmas preproduktion skedde i de pauser hon tog från inspelningen. Det
arbete som genomfördes efter inspelningen var således att lägga in de omtagningar hon fick
göra efter problemet med ljudinspelningen. Hon stödde sig inte mot det material hon förberett
från preproduktionen under postproduktionen. Se figur 11 nedan för hennes tidslinje.
25
Figur 11 Emmas slutgiltiga tidslinje
Den slutliga filmen blev en minut och 15 sekunder. Utifrån de 32 tagningar som togs, hade tio
av dem ljudproblem, vilket sedermera mynnade ut i att sex stycken användes i filmen varav två
av dem användes vid två tillfällen. Fem av dessa bilder som användes togs innan
ljudproblemen uppstod. Som man kan se i figur 13 ovan använde hon flera kanaler för att sätta
ihop sin film och i videokanalen längst upp låg ett adjustment layer. Med hjälp av funktionen
crop beskar hon bilderna 13% till vänster respektive höger för att åstadkomma 4:3-formatet.
Den färgkorrigering och grade som hon gjorde inleddes med att justera exponeringen mellan
klippen så att de höll en jämn nivå genom filmen. Därefter förstärkte Emma de blåa i
skuggorna samt justerade temperaturen till det kallare i ett av klippen. För att få det utseendet
hon ville ha på bilderna lade hon på en LUT. Emma experimenterade även med att lägga en
LUT i justeringslagret för att förändra färgerna och tonerna ytterligare. Denna förbikopplades
dock innan export. Se figur 12 och 13 nedan för jämförelse av det ursprungliga materialet i log-
profil gentemot det slutgiltiga resultatet.
Figur 12 – Ej behandlad bild Figur 13 - Slutgiltigt resultat
26
4.4 Workshop 4 - Emil
Arbetet som Emil genomförde i preproduktionen var att skriva ned anteckningar. Se figur 14
nedan för exempel samt bilaga 6 för fullständiga anteckningar.
Figur 14 – Exempel på Emils anteckningar
De förändringar som han gjorde vad gäller inspelningsplats och rekvisita var att ställa fram
skålar med skurna grönsaker på bänken bredvid spisen. Han flyttade även på kaffebryggaren
och vattenkokaren och ställde han istället två stycken glasburkar på denna yta. Förutom
anteckningarna som gjordes under preproduktionen, förbereddes även rekvisita i form av ett
recept och en namnskylt till brevinkastet. I bilaga 6 kan man se typsnittet togs fram. I den
färdiga filmen syns Charlie hålla upp receptet som togs fram.
Emil använde ingen extra belysning under inspelning utan förlitade sig på ljusinsläppet från
fönstret, samt de lampor som finns i köket. Han filmade mestadels handhållet, med undantag
för filmens sista bild som han valde att ta från stativ. I denna bild, där en inzoomning sker,
provade han att ta utan stativ först. Efter några försök insåg han att det blev skakigt och
använde då stativet för att stabilisera upp. I regel var bilderna han tog statiska utan tydliga
rörelser med kameran. Emil använde normalzoomen med 18-55mm brännvidd under hela
inspelningen. Han tog samtliga bilder med 18mm brännvidd, ISO640 och bländarvärdet f/4,
förutom i nämnda inzoomning som gjordes genom 18mm och 55mm. Se figuren 15 nedan som
visar hur han med hjälp av assistenten ställt upp kameran på stativet, för att kunna zooma in
samtidigt som han tiltar nedåt.
27
Figur 15 – Emil tar filmens sista bild och tiltar ned kameran medan han zoomar in.
Emil lade desto mer tid för regi. Innan inspelningen sattes igång repeterades manuset
tillsammans med skådespelarna. När han sedan tog tagningarna gjorde han det utefter
manuset som han då och då tittade på. Därefter beskrev han kort för dem var de skulle stå, hur
de skulle röra sig och vilken eller vilka repliker som skulle sägas. Han höll ett högt tempo där
han intuitivt placerade kameran. Något som var intressant med Emils metod var att han tog
väldigt korta tagningar, oftast replik för replik. För att ta reverse shot växlade han alltså mellan
att stå med kameran riktad mot Charlie respektive Kim för varje ny bild. Bilderna blev trots
detta ganska liknande vad gäller vinkel och utsnitt. En av skådespelarna hade dock vissa
problem med detta då hen menade att det var svårt att säga sin replik utan att ha någonting
att spela mot. Efter några tagningar blev de längre och innehöll repliker från båda
skådespelarna. Ett annat problem som uppmärksammades var oklarheter kring om kameran
rullade och således när skådespelarna skulle agera. Detsamma gällde här och förändring kom
efter ett några tagningar. För att indikera detta sa han sedan ”från och med nu” när det var
dags, med en betoning på nu.
Något som var tydligt att Emil var väldigt koncentrerad och inne i sin process och det kunde
ibland ge intryck av att han upplevde en viss stress, om än positiv. Han arbetade linjärt under
produktionen.
Samtliga tagningar togs innan lunchpausen med undantag för bilden på brevinkastet. Han
arbeta linjärt genom hela produktionen och satte sig sedermera sist för att klippa ihop det
inspelade materialet. Emil valde att klippa i DaVinci Resolve. De anteckningar som han gjort
i preproduktion var inte något som han stödde sig mot. Av de 58 tagningar som togs användes
29, varav tre av dem vid flera tillfällen. Utöver dessa fanns även nio tagningar där inspelaren
28
av olika anledningar spelat in av misstag. Utifrån dessa 29 bilder väljer vi att betrakta 18 av
dem som unika bilder, i och med att flera av dem i princip var reverse shots från samma
vinklar. Den färdiga filmen blev en minut och 38 sekunder. Se figur 16 nedan för Emils
tidslinje.
Figur 16 – Emils slutgiltiga tidslinje
Den rödmarkerade fyrkanten i figur 18 ovan är ett justeringslager där Emil lade till ljuseffekter.
För att göra detta fick han hjälp av assistenten. Detta syns 40 sekunder in i den färdiga filmen,
se bilaga 5 för Film 4. Den färgkorrigering och grade som Emil gjorde var endast att lägga på
en LUT på samtliga klipp. Se figur 17 och 18 för jämförelse av det ursprungliga materialet i log-
profil gentemot det slutgiltiga resultatet.
4.5 Intervjuer
4.5.1 David
David menade att hans huvudfokus var att hinna med allt han hade planerat. Det fanns inte så
mycket tid till att fundera varför man filmade på ett visst sett, menade han. Det handlade
snarare om att få täckning och att möjligtvis få någon bild som inte såg ”för djävlig ut”. Han
berättade att han ville förstå manuset först, innan han började fundera kring hur han ville filma
Figur 17 – Ej behandlad bild Figur 18 – Slutgiltigt resultat
29
det. Han skrev sedan ner i ett block hur de olika bilderna skulle se ut och markerade sedan
med färgade pennor i manuset den del som bilden täckte. Det blev en shotlist på 13 bilder.
David menade att han under inspelning följde sin plan då han kände att det inte fanns tid
till att omstrukturera. Något som han även anser stämma överens mot hur filmproduktion i en
verklig kontext kan se ut. Enligt honom så kan det dyka upp andra problem om man avviker
från planen. Så förutom att det dök upp några extra bilder som han behövde ta så menade han
att han följde sin planering från preproduktion. Gällande postproduktion svarade David att
han även där utgick från sin shotlist. Men enligt honom gör man alltid om filmen litegrann i
postproduktion. David sa att klippningen för honom blev mer en tidskrävande syssla än en del
där man tänker kreativt. Han menade att han gjorde i princip det som han tänkt ut i
preproduktion.
Gällande hur det gick svarade David utifrån omständigheterna att han tyckte att det gick
”okej”. Det var vissa saker som visade sig vara med i bild som han inte ville ha där egentligen
samt några blickriktningar som han ansåg var konstiga.
4.5.2 Henrik
Henrik menade att hans huvudfokus var att göra klart filmen så allt skulle kunna klippas ihop.
Hans största oro var att inte få med alla repliker och händelser i manuset. Henrik ville också
försöka få in en del, enligt vad han sa i intervjun ”coola shots”. Exempelvis som det när han
stoppade in kameran i överskåpet. Han menade, gällande sin metod, att han försökte få det att
se ut som den bild han hade i sitt huvud. Men enligt honom så var det största problemet att
han hade svårt att se hur bilderna fungera tillsammans, alltså hur övergångarna mellan
bilderna skulle bli lämpliga. För att få ut bilderna ur hans egna huvud så ritade han dessa bilder
och skrev på sidan en förklarande text. Henrik ville framhäva komiken i manuset. För att
uppnå sin vision med filmen försökte Henrik få med så många tagningar som möjligt då han
menade att det aldrig blir som planerat. Han försökte ta olika bilder med längre tagningar för
att gardera sig så han i efterhand kunde göra valet vad som funkade och inte. Henrik anser
dock att han borde garderat sig ännu mer.
Han anser att filmen inte blev i närheten av vad han tänkte i huvudet men att den ”dög”.
Henrik tyckte det var tråkigt att det blev för många liknande vinklar i slutändan då han helst
hade varit lite mer kreativ. Han menade däremot att bilden i överskåpet blev förvånansvärt
bra. Något som Henrik menade att var mindre nöjd över, var hur han klippte och det fanns en
brist på kontinuitet mellan bilderna.
4.5.3 Emma
Under produktionen var Emmas huvudfokus att visa karaktärernas relation till varandra. Hon
var medveten om att studiens fokus hade ett fokus på bildberättande och menar att hon hade
kunnat frammana ett tydligare kroppsspråk hos skådespelarna. Trots att hennes favoritgenre
30
är drama, enligt henne, ville hon inte att det skulle bli för dramatiskt. Enligt Emma hjälpte
hennes erfarenhet henne i processen och det var snarare känslan som guidade än någon
särskild metod. Eftersom tiden hon hade till sitt förfogande var knapp, menade Emma att hon
inte kunde genomföra repetitioner på det sätt hon önskat. Hon menade dock att det hade
kunnat bli överproducerat om detta skett i en för stor utsträckning.
Det material som hon förberett i preproduktionen insåg hon tidigt inte skulle fungera och
använde istället tiden i postproduktion för att se vad som behövdes. Emma menade att hon
begränsade sig i och med valet att presentera resultatet i 4:3-formatet. Genom detta kunde
filmen enligt henne få en retrokänsla och således kunna referera till äldre filmer. Grade
genomfördes utefter hennes egen smak och tycke, där hon menade att hon tycker om att
färgerna inte är särskilt mättade. Emma var nöjd med sin insats och menar att det mesta gick
bra, förutom vad gäller klippning där hon berättade att hon hade tyckt det varit ”jättefint” att
göra hela filmen i en tagning, även om det fanns en osäkerhet kring denna kommentar.
4.5.4 Emil
Under produktionen var Emils huvudfokus det att lyfta fram det humoristiska, exempelvis
genom skådespelarnas minspel. Detta grundade sig i hans tolkning av manuset som han
menade var roligt. För att göra en rolig film ville han lyfta fram detaljer som nödvändigtvis inte
var roliga. Ett exempel för detta menade han var hur han lade på effekten på skålarna med
grönsaker, vilket var något som han inte planerat utan något han kom på i postproduktionen.
Under repetitionen menade Emil att han hittade vilka positioner skådespelarna respektive
kameran kunde ha, detta gjordes genom att gå omkring och således undersöka
inspelningsplatsen. Strukturen för hur klippen skulle ligga i filmen genomfördes i
postproduktion och var inget han hade planerat i förväg.
Emil tyckte att det gick bra och det var han aningen förvånad över. Han menar att han inte
var en duktig fotograf och att han inte riktigt visste hur alltsammans skulle genomföras, med
tanke på hur det skulle filmas och svårigheter kring att få det ”snyggt”. Detta till trots tyckte
han att det funkade.
4.6 Enkät
Enkäten som skickades ut fick 36 svar och följande resultat angavs. De frågor som ställdes i
enkäten var som sagt rörande vilken film respondenten tyckte var bäst, samt att det fanns
möjlighet om att lämna kommentarer. Eftersom vi var ute efter svar kring bildberättande är
det endast svar som diskuterar det som redovisas. Se figur 19 och tabell nedan för resultatet.
31
Figur 19 – Resultat från enkät
Davids film
De som röstade för att Davids film var den bästa, menade att tempot i klippningen var bättre och att den på så sätt var behaglig att titta på. Andra kommentarer från respondenter som röstat på andra filmer menade att den höll en hög teknisk nivå vad gäller ljussättning, kameravinklar och hur det används för att driva berättelsen framåt.
Henriks film
Respondenterna som röstat för att Henriks film var den bästa, menade att de annorlunda kameravinklarna var avgörande. En av dem menade att filmen påminde om regissören Roy Andersson och hans filmtekniker, en annan menade skämtsamt att den var tacosfilmernas The Room (2003, Tommy Wiseau) vilket har blivit en kultfilm på grund av dess låga kvalitet. Flera som röstat på andra filmer tyckte även om de annorlunda kameravinklarna.
Emmas film
De som röstade för att Emmas film var den bästa, menade att rytmen i den var bättre än i de andra filmerna. Berättelsen flödade på bra och det var en fördel att inte visa allt som karaktärerna gjorde, menade de. Flera respondenter som röstat på någon av de andra filmerna tyckte däremot mot att det var dåligt att man inte fick se detta.
Emils film
Respondenterna som röstade för att Emils film var den bästa, menade att den hade god täckning genom kameravinklar och klippning vilket gjorde att berättelsen på så sätt var lätt att följa med i. Några enstaka som röstat på någon av de andra filmerna tyckte dock att tempot var för högt och att det vid vissa fall blev rörigt.
Felkällor
Något som vi kunde se utifrån vad en majoritet av respondenterna kommenterat i anslutning till filmerna var att fler aspekter än bildberättandet togs i beaktning. Många svar syftar till att skådespeleriet var bättre i den ena filmen och troligt är att detta påverkat hur de röstade. Även kvaliteten på klippning och mix av ljud tror vi hade en påverkan, då flera refererade till att ljudet i vissa filmer störde när den var sämre och att ljud spelar större roll i film än vad många tror.
4
6
4
22
Ottos film Antons film Yuliyas film Christians film
Antal röster per film
32
4.7 Sammanfattning
I preproduktionen hade testpersonerna olika metoder för att förbereda sig inför inspelning.
Henrik och Emma visualiserade det som de ville göra genom att ta fram teckningar med
tillhörande anteckningar. Emil skrev korta anteckningar. David var den som hade den mest
strukturerade metoden i den förberedande fasen, genom anteckningarna med korta
beskrivningar av varje bild samt tillhörande shotllist och markeringar i manus.
Hur de använde det förberedda materialet under inspelningen och sedermera
postproduktion varierade. David följde sin planering noggrant och gick utanför den när han
insåg att han behövde ta någon extra tagning. I postproduktion använde han de markeringar
han gjort i manus samt anteckningarna som stöd. Henrik använde det han förberett som
minnesanteckningar för att kunna kontrollera att han genomfört det som han hade tänkt, både
under inspelning och postproduktion. Varken Emma eller Emil använde sig av de bilder
respektive anteckningar som de förberett utan handlade efter instinkt under de två faserna.
Även om David och Henrik stödde sig mot det som de förberett fanns även mått om instinktivt
handlande där också. David på det sättet att han hade förmågan att avgöra när det krävdes en
extra bild för att berättelsen skulle hålla ihop. Tittar man på hur Emma handlade under
produktionen kunde man se hur hon förlitade sig på sin erfarenhet och samtidigt tog sig tiden
att testa sig fram. Emil arbetade snarare målinriktad utifrån den vision han hade, om än vid
vissa tillfällen med en viss osäkerhet. Genom att Henrik talade högt om sina idéer var det
möjligt att se att även han arbetade efter visionen han hade.
Samtliga testpersoner, förutom Emma, arbetade linjärt mellan produktionens faser. Hon
gick emellan inspelning och postproduktion vid två tillfällen. Emma använde även tiden för att
ta pauser och vid en av dem gick hon iväg till ett annat rum i lägenheten för att titta igenom
materialet i monitorn. Henrik spelade vid några tillfällen upp en tagning att tagit för att
verifiera den. Utöver detta utgick dessa utifrån vad de såg i monitorn under tagningen. David
och Emil tittade däremot inte på materialet förrän i postproduktion, utan utgick utifrån vad de
sett i monitorn under tagningen.
33
5. Analys
5.1 Workshoppar
5.1.1 Kreativa eller icke-kreativa processer
I filmproduktion ställs filmskaparen ständigt inför nya problem. Vissa kan vara mer
pragmatiska och lösningen kan på så vis vara enkel att hitta. Eftersom det ofta handlar om att
uttrycka något visuellt är lösningen inte alltid lika självklar och kräver då en kreativ process i
lösandet av den. Att titta på workshopparna genom perspektivet kreativa respektive mindre
eller icke-kreativa processer kan på så sätt vara intressant. Problemen som de ställs inför
består oftast av flera aspekter, som i sig utgör ett problem. Därmed krävs det oftast att samtliga
aspekter av problemet är lösta för att det huvudsakliga problemet ska kunna lösas. Det kan
exempelvis handla om hur en bild ska tas. I det ligger aspekter såsom; om bilden ska tas
handhållet? Ska det vara en hel eller närbild? Behöver ljus justeras? Ska det vara en platt eller
djup bild? Och så vidare. Listan av aspekter och tillhörande problem kan göras lång.
Genom en jämförelse mellan den kompetente David och nybörjaren Henrik kan man uttyda
i skillnader utifrån hur de arbetade. Som tidigare nämnt kunde vi se att hur David förhöll sig
till befintliga regler och konventioner och det vill vi mena det begränsade honom kreativt.
Detta som Dreyfus och Dreyfus (2014) menar är signifikant för den kompetente i hur en
överväldigande känsla kan infinna sig i och med att hen inte gärna vill bryta mot dessa. De
processer som skedde går att tolka som mindre kreativa eftersom han var pragmatisk i hur han
följde materialet från preproduktion under inspelningen. Lösningen på problemet kring hur
en tagning skulle tas löstes allt som oftast instinktivt utifrån anteckningarna och det liknar mer
en problemlösande eller mindre kreativ process än en kreativ sådan. Tittar man på Henrik
kunde man se att han var mer fri i närmandet av samma problem. Även om han hade förberett
anteckningar och bilder var det inte alltid de hjälpte honom att veta hur han skulle lösa
problemet. Istället tilläts han inleda en kreativ process, där de fyra stegen fick ske. Illumination
skedde ofta efter att han diskuterat sitt problem med de andra på inspelningsplatsen.
Diskussion av problemet går att tolka som inkubation eftersom andra processer då inletts
(Wallas, 1928: kap 4). I och med att den kreativa processen tilläts, innehöll hans film några
bilder som överraskade tittaren.
Tittar man på nybörjaren Emil kan man se liknande tendenser som hos David vad gäller
icke-kreativa processer. För att veta hur en bild skulle tas, följdes i hans fall manuset
pragmatiskt. Utifrån detta kan man tolka det som att han var mer efter att få nödvändig
täckning än att komma med kreativa lösningar vad gäller bildberättande. Emil tog bilderna
utifrån vad som behövde visas, exempelvis vilken karaktär som talade, och riktade sedermera
kameran instinktivt mot objektet.
34
Runco (2014: 29) menar att det omedvetna tänkandet gynnas av inkubation och vi vill mena
att det blir tydligt med inkubationens betydelse för den kreativa processen. Att man på något
sätt låter den ta tid. Tittar man på Emma som tillhör nivån skicklighet, och Henrik så tillät de
inkubation i deras processer på så sätt att de tog pauser eller inledde andra kreativa processer.
Detta som Wallas (1928: kap 4) menar med inkubation är att inget medvetet tänkande sker
inom det primära problemet.
5.1.2 Bildernas relation
Vid de tillfällen Emma tog pauser för att titta igenom sitt inspelade material skedde
verifikation. I denna kontext stod hon sannolikt även inför problemet kring hur hon skulle gå
vidare i inspelningen, vilket utgörs av förberedelse eller även inkubation. Detta visar på att
flera problem hanteras simultant, precis som Wallas (1928: kap 4) menar i och med att flera
kreativa processer gör detsamma. Under tiden det ena problemet genomgår verifikation, sker
inkubation av det andra. Sannolikt är att Emma vid de tillfällen hon återgick för att ta fler
tagningar, alltså en annan typ av verifikation, precis genomgått illumination. Detta på så sätt
att det finns en kausalitet mellan de olika stegen som motiverar förflyttningar mellan dem
(Wallas, 1928: kap 4). Inom filmskapande är det viktigt att ha förmågan att kunna se relationen
mellan olika bilder för att kunna skapa en sammanhängande berättelse. Om det finns
motivation i denna relation är det sannolikt att resultatet upplevs ha en högre kontinuitet. Att
arbeta simultant med flera problem på det sätt Emma visade upp, antyder i viss mån denna
förmåga. David visade också på denna förmåga, även om hans metod såg annorlunda ut. I den
planering som han genomförde såg han till att det fanns en motivation i relationen mellan
bilderna. Han planerade som sagt att ta sina tagningar efter vilken sida som skulle täckas.
Detta kan göra remedieringen av manus aningen mer komplext, men kan samtidigt underlätta
sen under inspelning på så sätt att vinklarna kan hållas mer konsekventa. Vid enstaka tillfällen
kunde man se illumination när David arbeta. Detta skedde då han arbetade förberedande mot
ett annat problem och idéer då uppstod om att extra bilder behövde tas för att berättelsen
skulle hållas samman. Wallas (1928: kap 4) menar att illumination utgörs av de tillfällen då
idéer uppstår och de uppkommer efter en period av inkubation. David litade sedermera på sitt
omdöme när tagningarna togs för att verifiera om det han gjort var bra. Denna förmåga som
diskuterats baseras mycket på intuition och kräver på så sätt en högre nivå av erfarenhet
(Dreyfus och Dreyfus, 2014). Vad gäller Henrik och Emil går det inte att se aspekter i deras
metod som antyder detta. Istället för att verifiera det som de genomfört, kontrollerade de
istället i en större utsträckning gentemot manus om de fått med det som stod i manus och att
de på så sätt fått tillräcklig täckning.
35
5.1.4 Erfarenhetens betydelse för medvetet handlande
Testdeltagarna som har erfarenhet arbetade mer kontrollerat på så sätt att det gick att se ett
mer medvetet handlande hos dem. David till exempel, hade i sin preproduktion som tidigare
nämnt noggrant förberett anteckningar med i en shotlist. Han följde dessa relativt mekaniskt
och tagningarna som han sedermera instinktivt tog visar på en medvetenhet kring hans metod.
Utifrån den erfarenhet han har från filmproduktion kunde han snabbt avgöra hur han ville
göra och det gick att se en kontinuitet i vad han gjorde. Dock fanns det alltid en spärr hos David
då han vid både inspelning och postproduktion inte ville avvika från sin plan. Han ansåg att
det som skulle göras genomfördes och att de inte fanns så stort utrymme för kreativitet. Även
Henrik följde de anteckningar som han förberett i preproduktion, men visade inte samma
kontroll under inspelning. Det var tydligt att han hade en vision och att han visste vad han ville
göra men att han vid vissa tillfällen inte förstod vad han antecknat. Problematiken låg mycket
i att han inte visste hur han skulle göra det som han tänk. Men Henrik lät sig själv vara kreativ
på ett annat sett än David. Dock blev han i och med tidspressen tvungen att prova sig fram och
samma typ av kontinuitet och medvetenhet som hos David gick inte att se.
Både Emma och Emil förberedde bilder respektive anteckningar under preproduktion men
det var inget som de stödde sig emot under inspelning. Istället testade Emma sig fram och
använde som tidigare nämnt tiden på ett annorlunda sätt än de andra. Hon tog pauser, gick
iväg och tittade på materialet och lät sig på så sätt behandla de idéer och tankar hon hade. Även
om hon inte alltid förmedlande en medvetenhet under inspelning, så handlade hon ändå med
god kontroll. Man kunde trots att hon provade sig fram, se en slags medvetenhet kring hennes
metod och som hon sa i intervjun kunde hon göra detta tack vare den erfarenhet hon hade.
Emil däremot, tog sina beslut snabbt och gav antydan under inspelningen att han var väldigt
fokuserad på att lösa den övergripande uppgiften. Enligt Dreyfus och Dreyfus (2014: 312) kan
koncentrationen hos nybörjaren bli så pass stor att förmågan att tala eller att lyssna till råd kan
bli begränsad. Vid vissa tillfällen på så sätt att han i sitt uttryck var återhållsam och stängt,
vilket ledde till att kommunikationen mellan han och skådespelare fick lida. Att säga att han
provade sig fram kan vara missvisande, då han ändå var strukturerad i sättet han mekaniskt
och kronologiskt följde manuset för att kunna ta tagningar. Dessa två aspekter vill vi mena
antyder en viss osäkerhet och att samma medvetenhet i handlandet som gick att se hos Emma
inte är lika tydlig. Denna typ av kontroll och medvetenhet vill vi mena är möjlig att sätta i
relation till testdeltagarens erfarenhet och tillgängliga kunskaper. Enligt Wallas (1928: kap 4)
har den med kunskaper för uppgifter en större förmåga att kunna styra sina tankar dit det
anses vara nödvändigt för tillfället. Runco (2014: 27) menar att kunskapen hos den erfarne är
mer välorganiserad än hos nybörjaren. I och med detta går de erfarna testdeltagarnas kontroll
i viss mån att förklara.
36
5.1.3 Erfarenhetsnivå
Emma och David, som båda har erfarenhet från en filmskapandeprocess, går att urskilja
genom att titta på hur de handlade. David var väl medveten om de regler och konventioner
som finns inom film och detta var något som vi kunde se begränsa honom kreativt i sättet han
förhöll sig till dem. I och med att han inte gärna gick ifrån det material som han förberett tyder
på detta. Istället följde han pragmatiskt anteckningarna under inspelning. Med tanke på
tidspressen är det tydligt att det för honom var viktigast att få till en film som höll ihop och att
detta var en av anledningarna till hans metod. Detta även om det ändå fanns tecken för en
känsla för vad som var viktigt i och med att han ändå la till bilder under inspelningen. Med det
sagt var detta inte den enda aspekten som kan anses som viktig. Tittar man däremot på Emma
kunde man se att hennes intuitiva förmågor ledde henne framåt snarare än ett strävsamt
förhållande till regler. Detta tyder på en högre nivå av erfarenhet enligt Dreyfus och Dreyfus
(2014: 320) då de menar att individen som tillhör nivån skicklighet, gör medvetna val och
beslut utifrån regler samt reflektion över olika alternativ. Runco (2014: 29, 28) menar att
intuition är det tydligaste exemplet för omedvetet processande av tankar och det förekommer
inom de flesta kreativa processer.
5.2 Filmanalys
5.2.1 David
Filmens perspektiv är att matlagning kan vara ett känsligt ämne, särskilt när flera kockar är
involverade. De två killarna har båda sitt sätt att laga tacos. Ingen av dem vill lägga sig platt för
den andre.
När det kommer till hur rum behandlas är bilderna i filmen för det mesta i djupt utrymme
även om platt utrymme förekommer. Kameran är handhållen, han använder vida brännvidder
och han förstärker det längsgående planet, vilket alla är sätt att skapa djup i bilden enligt Block
(2017: 60-61). Se figur 20 och 21 nedan för exempel på hur David använder djupt utrymme
och platt utrymme.
Figur 20 - Djupt utrymme Figur 21 - Platt utrymme
37
David använde sig av en uppdelning i sista bilden med hjälp av hörnet och bananen.
Karaktärerna hamnar i varsin halva i bilden. Dessutom skiljer sig färg någorlunda i de olika
halvorna vilket ytterligare framhäver uppdelningen. Enligt Block (2017) kan en uppdelning via
linjer eller föremål i bild användas för att visa på avstånd eller olikheter mellan två personer. I
detta fall kan det ha använts för att visa på de två killarnas olika åsikter kring matlagningen.
Se figur 22 nedan för exempel när David använde uppdelning.
Figur 22 – Linjen hörnet skapar delar upp dem och färg samt ljus förstärker detta.
David har använt sig av linjer och form vid vissa tillfällen då han komponerat bilden på ett
sådant sätt att linjer från skåp och dylikt skapar en diagonal linje mot skådespelaren. Detta gör
38
att fokus i bilden dras till skådespelaren och ögat hos åskådaren lättare landar där enligt Block
(2017). Se figur 23 nedan för exempel.
Figur 23 - Exempel på hur David använde linje och form
David använder sammanfallandet av ton. Vi får nog information för att se subjektet. När det
kommer till ton i film nämner Block (2017) kontrast och affinitet. Är ljusstyrkan spridd över
skalan på ett sådant sätt att det finns både ljust och mörkt i bild uppstår kontrast. Olikheterna
bredvid varandra skapar kontrast. Affinitet är motpolen och uppstår då skillnaderna i toner är
begränsade. Likheter i ton och intensitet av ljus skapar affinitet. Davids film ligger för det
mesta någonstans i mitten av skalan mellan svart till vitt. Det finns små kontraster men inga
bilder är extrema och vi anser att den har affinitet av ton.
När det kommer till färger är dessa naturtrogna och en aning omättade i Davids film. Han
blandar varmt och kallt ljus vilket skapar kontrast i bild. I slutet går ljuset från naturligt till
iskallt för att förstärka kylan och avståndet mellan de två karaktärerna.
Rörelsen i Davids film framkommer mest från den handhållna kameran och skådespelarna.
Den är ofta konsekvent men går från rörelse till stilla i vissa fall på ett sådant sätt att kontrast
skapas mellan bilderna. Detta genomförs vi två fall där de står riktade mot varandra och vi ser
båda i samma bild. Stillheten då jämfört med rörelsen skapar en annan känsla och förhöjer
deras kamp om vem som har rätt. Men för det mesta är det affinitet i rörelsen och på så sett
skapas en genomgående rytm genom filmen. Tempot börjar relativt lugnt för att sedan öka
sakta på väg mot klimax, då Kim kommer på Charlie med guacamole-kryddmixen, för att till
sist landa i ett lugnare tempo. Den lilla kontrasten som sker höjer intensiteten och tillför
spänning till filmen.
39
Vad gäller relationen mellan bild och narrativ anser vi att David hade ett tydligt
bildberättande och att det var lätt att hänga med i vad som skedde under historiens gång.
Förutom att visa nödvändiga detaljer för att man som åskådare skulle kunna hänga med i
filmen lyckades han även med att förstärka avståndet och konflikten mellan dem.
5.2.2 Henrik
Hos Henrik är filmens perspektiv att alla har sina regler och fusk när det kommer till
matlagning. De två karaktärerna har båda sitt sätt att laga tacos och de är inte rädda för att
visa det.
När det kommer till hur rum visar sig i filmen, använder Henrik sig både av djupt utrymme
även om platt utrymme förekommer. Kameran är handhållen, han använder vida brännvidder
och han förstärker det längsgående planet, vilket alla är sätt att skapa djup i bilden. Detta
skapar en högre intensitet än platt utrymme eftersom djupt utrymme kräver större kontraster
än en platt. Genom att Henrik blandar djupt och platt skapas kontraster mellan bilderna. Se
figur 24 och 25 nedan för exempel på hur Henrik använder djupt utrymme och platt utrymme.
Figur 24 – Djupt utrymme Figur 25 - Platt utrymme
Hos Henrik ser man inget tydligt tema på användandet av linje och form då ledande linjer
förekommer slumpmässigt. Han använder dock linjer och former för att isolera en karaktär
vid ett tillfälle. Detta förstärks ytterligare av kontrasten mellan varmt och kallt ljus. Se figur 26
nedan för exempel.
40
Figur 26 - Naturliga linjer och former skapar en ficka där ena karaktären får extra fokus
Henrik använder sammanfallandet av ton genom filmen, förutom i första bilden som går från
icke sammanfallande till sammanfallande. När locket från grytan täcker kameran är det mörkt
och vi saknar information om något subjekt finns i bilden. Då locket lyfts av får vi nog med
information för att se subjektet. Gällande kontrast och affinitet ligger Henriks film för det
mesta någonstans i den lägre delen av skalan mellan svart till vitt. Det förekommer kontrast i
de flesta bilderna och vi anser att den har kontrast av ton, dock ej inom extrema nivåer.
När det kommer till färger är de naturligt mättade och ljuset är underexponerat en aning i
Henriks film. Han blandar varmt och kallt ljus vilket skapar kontrast i bild.
Rörelsen i Henriks film framkommer mest från den handhållna kameran och
skådespelarna. Henrik skapar kontrast genom att variera mellan bilder med mycket och lite
rörelse i en rätt hög takt, vilket skapar en något förvirrande känsla. Den känslan bidrar dock i
detta fall till komiken i filmen. Tempot i filmen varierar mellan långsamt och snabbt. Henrik
klipper oregelbundet och tillsammans känns det en aning hoppigt. Detta skapar en
oförutsägbar rytm som ökar intensiteten men det bidrar även till den förvirrande känslan.
Återigen är det dock något som funkar då det höjer komiken i filmen.
Vad gäller relationen mellan bild och narrativ anser vi att Henrik gav tillräckligt med
information för att man som åskådare ska kunna hänga med i historien. Vid vissa tillfällen
skapade han dock viss förvirring då skådespelarnas positioner inte alltid stämde överens
mellan bilderna. Blickriktningar kändes också felriktade vid vissa tillfällen och Henriks
lyckades inte få till relationen mellan bilderna.
41
5.2.3 Emma
Filmens perspektiv är vardagligt och fokus ligger hos människorna i den. De två tjejerna har
båda sitt sätt att laga tacos. Men de har nog med distans till situationen för att kunna skratta
åt den.
När det kommer till rum använder sig Emma av komponenten platt utrymme även om
någorlunda djupt utrymme också förekommer. Enligt Block (2017: 60-61) eliminerar man
djup genom att minska separationen i ton och färg samt om man använder längre brännvidder.
Emma skapar en sammanhängande känsla och ett visuellt lugn genom att inte skapa stora
kontraster mellan platt och djupt. Se figur 27 och 28 nedan för exempel på hur Emma använder
platt utrymme och djupt utrymme.
Figur 27 - Platt utrymme Figur 28 - Djupt utrymme
Emma använder sig av linjer och former genom att konsekvent använda objekt som överskåpet
på ett sådant sett att det skapar ledande linjer mot karaktärerna. Se figur 29 nedan för exempel.
Figur 29 - Exempel på ledande linje
42
Emma använder sammanfallandet av ton genom filmen. Gällande kontrast och affinitet ligger
hennes film i mitten av skalan mellan svart och vitt. Det förekommer väldigt svag kontrast och
vi anser att den har affinitet av ton.
När det kommer till färger är de naturliga om än omättade och ljuset kontrollerat. Detta
skapar en platt, grå och vardaglig känsla. Hennes ljussättning, ton och färg är konsekvent
genom hela filmen.
Rörelsen i Emmas film framkommer mest från den handhållna kameran och skådespelarna.
Emma genomför väldigt subtila rörelser med kameran vilket skapar en känsla av att man är
där och iakttar händelseförloppet. De finns vaga kontraster mellan närbilderna och
helbilderna, även om helbilderna är mer vilande på karaktärerna. De subtila skillnaderna i
rörelsen mellan bilderna höjer intensiteten då åskådaren varierar från att va mitt i deras
diskussion till att iaktta den från avstånd. Tempot är lugnt genom hela filmen och Emma låter
bilderna vila innan hon klipper. Det finns inte så stora kontraster i rytmen utan vi anser att det
är affinitet. Detta bidrar dock till den realistiska känslan och hon låter skådespelet tala mer.
Vad gäller relationen mellan bild och narrativ anser vi att Emma hade ett tydligt
bildberättande gentemot relationen mellan de två karaktärerna. Däremot vill vi mena att hon
missade att visa vissa viktiga detaljer. Vi anser att man som åskådare bör se guacamole-
kryddmixen för att kunna förstå dubbelmoralen i historien. Förutom det var det inga problem
att hänga med.
5.2.4 Emil
Filmens perspektiv är överdrivet och komiskt, ett bråk om mat får bägaren att rinna över. De
två karaktärerna tycks störa sig på varandra och får nog när de inte kommer överens om hur
man lagar tacos.
När det kommer till rum i filmen, använder sig Emil konsekvent av djupt utrymme.
Kameran är handhållen, Emil använder vida brännvidder och han förstärker det längsgående
planet vilket är aspekter som visar på det. Se figur 30 nedan för exempel på hur Emil använder
djupt utrymme.
43
Figur 30 - Djupt utrymme
Emil använder sig av linje och form genom att vid några tillfällen skapa ledande linjer men då
klippen sker fort så hinner inte ögat alltid landa på objektet. Se figur 31 nedan för exempel på
hur Emil använde sig av ledande linjer.
Figur 31 - Exempel på ledande linje
Emil använder sammanfallande av ton genom filmen. Hans film ligger för det mesta
någonstans i mitten av skalan mellan svart till vitt. Det finns små kontraster men inga extrema
bilder och vi anser att den har affinitet av ton.
44
När det kommer till färgerna är dessa naturligt mättade om än en aning varma. Detta skapar
en varm och trygg känsla vilket ställer sig i kontrast mot allt bråk som sker. Detta bidrar till
intensiteten som framhäver det komiska en aning. Ljussättning, ton och färg är konsekvent
genom hela filmen och Emil använder en effekt som ger ett sken över de väl förberedda
grönsakerna, något som känns ironiskt och bidrar till komiken.
Rörelsen i Emils film framkommer mest från den handhållna kameran och skådespelarna.
Han skapar hög intensitet med ett högt tempo i både klipp och de rörelser som sker. Detta
förstärker deras hetsiga bråk. När de stannar upp och pratar med varandra blir filmens tempo
också något lugnare för att sedan trappa upp mot klimax när de återgår till att bråka. Rytmen
är mer mot affinitet men de subtila kontrasterna som finns anser vi bidrar till en dynamisk
känsla och en ökad intensitet. Även om rytmen är någorlunda konsekvent är den egentligen
enligt oss alldeles för hetsig och snabb men i detta fall funkar det då det förstärker det
överdrivna i filmen.
Vad gäller relationen mellan bild och narrativ anser vi att Emil hade ett tydligt
bildberättande och det fanns nog med information för att hänga med i historien. Vid vissa
tillfällen skapade han dock viss förvirring då han bytte vinkel på kamerapositionen från en sida
till en annan på ett något abrupt sätt.
45
6. Slutsats
Syftet med studien var att öka förståelsen för hur erfarenhet påverkar den kreativa processen
hos filmskapare och sedermera den resulterande filmen. Vi har gjort detta genom att besvara
den första och sedan den andra frågeställningen. Efter att analysen av insamlade data
genomförts både ur den kreativa processen perspektiv och dess resultat har slutsatser och svar
uppenbarat sig kring de frågeställningar som presenterades i studien.
• Hur skiljer sig den kreativa processen under produktionens tre faser mellan
filmskapare som är på olika erfarenhetsnivåer?
Vi fann att erfarenhet påverkade handlandet till störst del. Alla testpersoner i de
erfarenhetsnivåer som togs upp i denna studie, hade en förmåga att planera hur de skulle lösa
problemet. I preproduktion fanns det inga tecken på att någon skulle misslyckas med
uppgiften. Trots det så sjönk nybörjarnas självförtroende så fort det var dags att handla utifrån
deras plan. De saknade erfarenheten som krävdes för att faktiskt veta om de skulle lyckas sätta
ihop filmen i slutändan och på så sätt lösa problemet. Även om de med större erfarenhet kunde
tvivla på hur resultatet skulle bli i slutändan fanns inga tecken på att de tvivlande på om det
skulle lyckas lösa problemet eller inte. Den tvivel som fanns låg snarare i kvaliteten på
lösningen de tagit fram. De med erfarenhet från en filmskapande process visade på så sätt en
större kontroll och medvetenhet under produktionen.
• Vilka effekter har erfarenhet på resultatet vad gäller relationen mellan bild och
narrativ?
Kring denna fråga finner vi svar och slutsatser i den analys som gjordes på den kreativa
processen under studiens workshop men även den filmanalys som gjordes på deltagarnas
resultat. Vi fann att erfarenhet hade stor påverkan på kontinuiteten i resultatet. Eftersom
samtliga deltagare på något sätt lyckats med uppgiften om att berätta historien med visuella
medel kunde vi ändå tydliga brister i bildernas relation till narrativet i nybörjarnas filmer. De
var nyfikna och saknade spärrar och hade således inga problem att skapa tilltalande
kompositioner. De hade det desto svårare att få till en kontinuitet mellan bilderna vilket kunde
skapa förvirring. Den kompetente och skicklige deltagaren hade ett mycket mer tydligt flyt i
sitt bildberättande och på så sätt skapade de en mer indragande film i hur väl man som
åskådare kunde hänga med i historien. De två nybörjarnas filmer var dock indragande på ett
annat sätt då det var just avsaknaden av kontinuitet som gjorde deras filmer underhållande.
Men med det sagt och enligt enkäten så fann en potentiell publik att Emils film den mest
underhållande trots att han var nybörjare.
46
7. Diskussion
Det går att se samband mellan de testdeltagarna som har erfarenhet inom ämnet gentemot de
som inte hade det. Detta är möjligt att se under hela produktionsprocessen, däremot visar det
sig på olika sätt. Testdeltagarna som har erfarenhet arbetade mer kontrollerat på så sätt att det
gick att se ett mer medvetet handlande hos dem. Men med det sagt så behöver inte högre nivåer
av erfarenhet nödvändigtvis leda till ett bättre resultat. Utifrån de resultat som enkäten gav oss
var en av nybörjarnas film bäst. Detta behöver dock inte betyda något. Det finns många
exempel på dåliga filmer som har blivit prisade och tittade på just för att de är dåliga. Filmen
The Room (2003, Tommy Wiseau) anses av många vara en världens sämsta filmer och på
Youtube har den trots det med utklippta scener genererat till flera miljoner visningar. Med det
sagt anser vi inte att Emils film var dålig och blev snarare vald som bästa film av den
anledningen. Vi vill mena att den var omtyckt för att Emil, genom bildberättandet, täckte
aspekter som gjorde det möjligt att hänga med i historien. Däremot saknade filmen viss
kontinuitet för att bli förutsägbar eller långtråkig på dess korta tid. Förvirringen som uppstod
vid avsaknad av kontinuitet gjorde att en film som var skapad för att vara komiskt sedermera
blev ett ytterligare snäpp komisk. Vi tror att aspekter som att klippningen var aningen snabb
och omotiverad kan ha bidragit till det komiska. Detta kan bidragit till att filmen blev mer
omtyckt än den faktiskt var teknisk bra. Vi anser däremot att detta funkade på grund av dess
korta längd. Vi tror att en film som saknar kontinuitet kan vara underhållande i korta format
men en långfilm med mer komplex historia utan kontinuitet skulle vara svår att se. Vi anser
att resultat bedöms av åskådarna utifrån hur filmen får dem att känna snarare än att
berättelsen håller väl ihop. En kombination av dessa är någonstans det mål som filmskapare
ämnar efter att uppfylla. Så om man kan ha fallenhet för filmskapande kan därmed vara en
ytterligare fundering för att förstå den komplexa processen som är att skapa film.
Några samband vad gäller erfarenhet gentemot kreativa och mindre eller icke-kreativa
processer under inspelning gick inte att utfinna. Däremot kunde vi se hur uppfattningen av
uppgiften påverkade testpersonernas processer olika. I relation till de med erfarenhet, var
utmaningen större för nybörjarna. Detta på så sätt att de saknade kunskap om ramverk och
regler. Carlsson (2020) menar att dock att komplexiteten utgör en förutsättning för kreativitet.
Nybörjarna hade dock svårt att avgöra vilken lösning som var rätt för att lösa det särskilda
problemet. Dock visade detta sig på olika sätt mellan nybörjarna. Emil blev än mer pragmatisk
och mindre kreativ i sin process och Henrik hade en tydligare kreativ process. Testpersonerna
med erfarenhet hade däremot kunskap om ramverk och regler och kunde därmed lösa
uppgiften utan vidare problem. Vad gäller David skedde utefter en mindre kreativ process, då
på grund av tidspressen som tvingade honom att effektivt och pragmatisk genomföra det som
han hade planerat. Emma kunde lita på sin intuition i en större utsträckning och tillät på så
47
sätt en tydligare kreativ process. Utifrån detta kan man uttyda att den kreativa processen
troligtvis skett tidigare i Emils och Davids fall, möjligtvis i preproduktion. Även om de hade
olika metoder i sin preproduktion och sedermera använde det som de förberett i olika
utsträckning.
7.1 Metodkritik och framtida forskning
Vi undrar om användandet av dialog var rätt. Det är lättare att bortse från kontinuitet kring
bilder när det finns en kontinuitet i dialogen. Utan dialogen hade vissa av deltagarnas filmer
varit väldigt svåra att förstå så hur mycket bildberättande använde de sig av egentligen? Detta
är något vi har funderat över när vi analyserat det resultat som workshoparna har gett oss. Vi
anser i den frågan att vid fortsatta studier i ämnet om bildberättande kan det gynna i fall man
skalar bort dialogen. Även om vi inte utvärderade något ljud spelade det ändå en stor roll i
resultatet. Speciellt när det kommer till enkäten där man kan anta att inte alla som svarade tog
detta i beaktning, då ljudet påpekades av vissa. Ett annat sätt att undersöka hur erfarenhet
påverkar bildberättandet, alltså bildernas relation till narrativet, hade varit att låta
testpersoner skapa en film utifrån ett manus utan just dialog. Sannolikt är då att de filmerna
sett annorlunda ut. Eftersom mycket av den kommunikation som sker i film görs genom
ljudberättande, hade utmaningen om att använda visuella komponenter blivit större.
Kroppsspråk hade exempelvis kunnat utnyttjas i en större utsträckning. Det finns däremot risk
att studien skulle tappa sin relevans då dialog ofta har en viktig roll i dagens spelfilm.
Det hade varit intressant att analysera hela produktionen i en större mån än vad denna
studie gjorde, i och med fokus i mångt och mycket låg mot inspelningsfasen. Det är sannolikt
att olika individer disponerar sitt kreativa tänkande olika i en produktions tre faser. Genom att
analysera hela produktionen kan man sannolikt finna andra aspekter av den kreativa
processen. Det hade även varit intressant att studera produktioner under en längre tid. Detta
eftersom filmskapande i regel inte utförs inom loppet av några timmar utan snarare under
längre perioder. En annan intressant aspekt man kan ta i beaktning är att filmproduktion
sällan är ett enmansjobb. Snarare arbetar man i grupp där varje individ har en roll med
särskilda uppgifter att utföra. För att undersöka bildberättande hade det på så sätt varit
intressant att följa en filmfotograf i en verklig kontext, oavsett vilken erfarenhetsnivå är på.
Det hade även varit intressant att undersöka fallenhet för filmskapande. Ett alternativ för
att göra detta hade kunnat vara att endast genomföra workshoppar med nybörjare. På så sätt
hade man kunnat kartlägga olika aspekter för fallenhet. Det är sannolikt att längre kvalitativa
intervjuer, än vad vi i denna studie genomförde, hade kunnat bidra för ytterligare förståelse av
testpersonernas bakgrund.
48
7.2 Bidrag
Vi anser att vi har bidragit till ökad förståelse inom den kreativa processen gällande
filmskapande. Detta genom de skillnader som vi visat på mellan individer med erfarenhet
gentemot de utan.
49
Referenser
Block, B. (2013). The Visual Story: Creating the Visual Structure of Film, TV and Digital
Media. London: Focal Press.
Carlsson, I. (2020, April 15). Kreativitet. Retrieved from Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreativitet
Dreyfus, H. L., & Stuart E. Dreyfus. (2014). Fem steg från nybörjare till expert. In J. Hjertström
Lappalainen, Klassiska texter om praktisk kunskap (pp. 303-354). Huddinge:
Södertörns högskolebibliotek.
Lubart, T. I. (2001, Oktober 1). Models of the Creative Process: Past, Present and Future.
Creativity Research Journal, 13(3-4), pp. 295-308.
Runco, M. A. (2014). Creativity: Theories and Themes: Research, Development, and Practice.
London: Elsevier Science & Technology.
Sadler-Smith, E. (2015, November 13). Wallas' four-stage model of the creative process: More
than meets the eye? Creative Research Journal, 27(4), pp. 342-352.
Wallas, G. (1926). The Art of Thought. London: Solis Press.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Log-profil - Används för att behålla kamerans maximala dynamiska omfång. Den behåller
mer information i skuggor och högdagar än vad en vanlig profil gör. Användandet av en log-profil resulterar i att bilden ser urtvättad ut och den kräver ofta att man arbetar med färgerna i postproduktion.
LUT - Förkortning för look up table. En LUT är ett slags färgfilter som läggs ovanpå
bilden och påverkar ton och färg i bilden. Det finns många typer utav dem och alla påverkar bilden på olika sätt.
Shotlist - Används under inspelning av film och är ett dokument som kartlägger vad
som kommer ske och hur det kommer filmas. I en shotlist står ofta varje bild för en hel film eller scen nedskriven.
False color - Är ett hjälpmedel för exponering. Olika luminansvärden representeras av olika
färger för att ge en förståelse av exponeringsnivåerna i bildens olika delar. Focus Peaking
- Är ett hjälpmedel för manuell fokusering. Det fungerar på så sätt att de ”kanter” med högst kontrast i bilden markeras med hjälp av färgmarkörer.
DaVinci Resolve - Ett program på datorn som används för postproduktion av video.
Adobe Premiere Pro - Ett program på datorn som används för postproduktion av video.
Grade - Grade, eller color grading, är en process som används för att förändra
utseendet av en bild genom attribut såsom kontrast, färg, ton, mättnad, detalj, svartnivå och vitpunkt.
Guidelines - Är stödlinjer som endast visas på skärmen och ej i den slutgiltiga bilden. Det
används för att underlätta vid komposition av bild.
Blocking - Blocking kan liknas vid koreografi av en dans. Det är hur skådespelarna,
statister, fordon och så vidare ska röra sig i förhållande till kameran. Adjustment layer
- Är ett justeringslager som används vid videoredigering. Justeringslagret kan läggas i ett separat videospår ovanför videospåret med det filmade materialet. De påverkar bilden under men ger en mer kontroll än om man lägger justeringarna direkt på bilden.
Crop - Är en effekt eller ett verktyg i Adobe Premiere Pro som tillåter än att beskära
bilden. Reverse shot
- Reverse shot eller shot/reverse shot är en filmteknik där man visar hur en karaktär tittar på en annan karaktär (ofta utanför skärmen), och sedan visas den andra karaktären som tittar tillbaka på den första karaktären.
Bilaga 2
Taco-fredag av
Isak Lundberg & Magnus Pettersson
Manus för Workshop
Ver 4.
1. INT. I KÖKET HOS KIM Det är fredag och tacos står på menyn. Grönsaker är hackade i små skålar. CHARLIE står bredvid spisen. Hen ögnar noggrant igenom receptet och måttar därefter med millimeterprecision krydda för krydda ner i en bunke. Hen är väldigt mån om att det ska bli rätt. Plötsligt kommer KIM in och häller i färdigblandad tacokrydda över färsen.
CHARLIE Nej nej nej nej nej vad gör du!?
KIM
Tacos!
CHARLIE Det är ju precis vad jag håller på och
förbered här. Kryddningen.
KIM Men, jag har ju kryddmix?
CHARLIE
Jaha! Det är tacos för dig alltså?
KIM Ja?
CHARLIE Det är inte tacos för mig.
KIM
Herregud är det du eller jag som bor här?
CHARLIE Inte är det jag i alla fall! Hos mig
används riktiga råvaror.
KIM Well
CHARLIE Gör du Din färs så gör jag guacamolen
istället.
Kim tar över spisen och Charlie börjar med guacamolen. Stämningen är spänd. Kim kollar då och då på Charlie. Charlie koncentrerar sig på sitt.
Kim häller medan hen pratar obemärkt över kryddorna Charlie förberett ner i kryddmix-tetran.
KIM
Du, det hände en sjuk grej på affärn.
CHARLIE Jaså?
Under tiden Kim berättar smyger Charlie fram en Guacamole-kryddmix och häller i den mosade avokadon.
KIM
Mitt ex stod vid mjölken och jag var liksom vid ... charken, eller nåt
Kim tittar över mot Charlie för bekräftelse men får istället syn på guacamole-kryddmixpåsen.
KIM Hörru Mister Råvara! Vad är det där?
CHARLIE
Ett. Undantag. Charlie vänder sig mot Kim. De spänner blicken i varandra. Mellan dem, i bakgrunden, ligger en banan bredvid kniven på skärbrädan.
SLUT.
Bilaga 3
Lista över utrustning
Pilotstudie Videokamera, med rigg för handhållet samt speedbooster Monitor, med funktioner som histogram, parades, false color, guidelines, LUT etc Normalzoom, 24-70mm Fast objektiv, 50mm Videostativ Axelrigg Glidskena 3 st LED-lampor Reflexskärm 4 st belysningsstativ iMac 27", med Davinci Resolve och Adobe Premiere Pro Workshops Hybridkamera, med rigg för handhållet
Monitor med inspelningsfunktion, samt funktioner som histogram, parades, false color, guidelines, LUT etc Normalzoom, 18-55mm 3 st fasta objektiv, 16mm, 23mm och 35mm Fotostativ 2 st LED-lampor Reflexskärm 2 st belysningsstativ iMac 27", med Davinci Resolve och Adobe Premiere Pro * någon ersättning för glidskenan fanns aldrig
Bilaga 4 Workshop – Brief
Tidsramar 9.00-9.15 Brief 9.15-9.30 Teknisk genomgång 9.30-16.45 Produktions workshop 16.45-17.00 Reflektion
Du väljer själv hur du mycket tid du lägger på varje fas i workshopen. Du har totalt 6,5 timmars arbetstid på dig. Skådespelarna är tillgängliga mellan 10-14. Lunch ska vara 45 minuter lång och äga rum medan skådespelarna är på plats.
Förväntat resultat En färdig film på 1-2 min. När du redigerar ditt filmade material har du fria tyglar kring effekter och musik. Däremot är kvaliteten på ljudmix är inte avgörande.
Preproduktion Till ditt förfogande finnes ett manus samt penna och papper.
Inspelning Verktyg: Kamera inkl. monitor, objektiv, videostativ, axelrigg, dolly, 3 st lampor, reflexskärm, stativ.
Regler
Kreativ hjälp Du kommer inte kunna få någon kreativ hjälp under inspelningen, varken av assisten, skådespelare eller observatören. Det kan exempelvis handla om värderingsfrågor som påverkar det konstnärliga. ”Är detta snyggt?” ”Blir detta bra?” ”Hur gör vi för lyfta fram x?” osv. kommer inte att kunna besvaras.
Praktisk hjälp Assisten kan hjälpa till med praktiska uppgifter. Såsom att rigga kamera, justera lampor, byta batterier och så vidare. Skådespelarna får vid behov också hjälpa till.
Vid kris Om det uppstår kritiska tekniska problem kan vi hjälpa till.
Postproduktion Verktyg: Dator med iMovie och Premiere. Samma regler som vid inspelning gäller här. Preset finns för export, detta räknas inte i tiden.
Bilaga 5
Länk till spellista för filmer Sitt bak och njut J
Bilaga 6
Ottos material
Antons material
Yuliyas material
Christians material
Bilaga 7
Kvalitativ intervju
• Vad var ditt huvudfokus?
• Berätta om din metod? o Vad försökte du göra? o Vad gjorde du för att uppnå detta under preproduktion, inspelning
respektive postproduktion?
• Hur tycker du att det gick? o Vad gick bra? o Vad gick mindre bra?
Strukturerad intervju
• Har du gjort film förut? o Om ja, i vilken utsträckning och vilka roller har du haft?
• Har du utbildning inom film? o Om ja, vilken nivå? o Om nej, är du självlärd?
• Vad har du för sysselsättning? o Om inom filmproduktion, hur många år har du arbetat?
• Har du någon framtidsvision gällande ditt filmskapande?
• Självskatta din erfarenhet som filmskapare på en skala 1-10. o 1 är har aldrig gjort film tidigare o 10 är har gjort flertalet långfilmer
Top Related