Buller – Varför är det ohälsosamt? Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare
Miljömedicinska Enheten
Centrum för Arbets- och Miljömedicin
Stockholms Läns Landsting
2
Centrum för Arbets- och Miljömedicin,Stockholms läns landsting
Enheten för Miljömedicin Miljömedicinskt samhällsstöd Identifiera och förebygga ohälsa vad gäller
Inomhusmiljö, allergier, luftföroreningar, buller, UV-strålning och klimat
Kartläggning av risker Informationsspridning, ex. Bullernätverket Undervisning Forskning
3
Miljöhälsorapportering
Vart 4 år, omväxlande vuxna och barn
Miljöhälsorapport 2009 Vuxna Enkät 2007: 26 000 svar (59,4%)
Miljöhälsorapport 2013 Barn, 8 mån., 4 år, 12 år Enkät 2011: 36 000 (51%)
4
Institutet för Miljömedicin (IMM)
Traditionell institution vid Karolinska Institutet Nationellt expertorgan inom miljömedicin Verksamhetsområden
Arbets- och Miljömedicin Epidemiologi Fysiologi samt Toxikologi
5
Kunskapssammanställning om buller och hälsa
Uppdrag från Naturvårdsverket
Skapa en vetenskaplig grund och ge väg-ledning i det svenska arbetet med omgivningsbuller
Identifiera viktiga kunskapsluckor
Sammanfatta behov av ytterligare forskning
Författare Charlotta Eriksson, IMM, KI Mats E Nilsson, Psykologiska Institutionen, SU Göran Pershagen, IMM, KI
6
Metoder
Litteraturgenomgång av kunskapsläget om trafik- respektive industribuller och hälsa Allmän störning, sömnstörning, inlärning och prestation, hjärt- och
kärlsjukdom
Tidigare kunskapssammanställningar som utgångsläge “Guidelines for Community Noise”, WHO 2000 “Night Noise Guidelines for Europe”, WHO 2009 “Burden of disease from environmental noise, Quantification of healthy life
years lost in Europe”, WHO 2011
Fokus på nyare studier Enskilda forskningsresultat, metaanalyser, reviews Rapporter från EU och WHO EU-projekt om buller, t.ex. “ENNAH”
7
Bakgrund om buller
Ett omfattande och växande miljöhälsoproblem! Ökad urbanisering Tillväxt av transportsektorn
Ca 2 miljoner personer i Sverige exponeras för trafikbuller överstigande riktvärdet för utomhusbuller (55 dB)
Buller från vägtrafik dominerar (ca 1,7 miljoner)
8
Allmän störning Om man betänker WHOs definition av hälsa..
”A state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity”
..så bör störning ses som en negativ hälsoeffekt.
Upplevelse av störning är det vanligaste symptomet på den stress som byggs upp i kroppen till följd av oönskat ljud
Störning orsakar även fysiologiska besvär/stressymptom Trötthet Irritation Rastlöshet Koncentrationsproblem Ont i magen/huvudet……….
9
14% störs av trafikbuller, jämfört med 12% 1999
12% störs av vägtrafik buller, jämfört med 9% 1999 Ökning med 200 000
personer, 40%
Störning av spår- och flygtrafik-buller ökar ej nationellt, men däremot regionalt (ex Sthlm)
Miljöhälsorapport 2009
10
Kraftig ökning också av besvär av ljud från andra barn i skolmiljö 18 till 31%
Miljöhälsorapport 2013
11
Tydliga exponering-responssamband på populationsnivå Flygbuller mest störande
Stora individuella skillnader Känslighet, ålder, utbildning, ekonomiskt eller annat beroende
Behov av uppdatering av kurvorna för flyg- och spårbuller
Kurvor saknas för kombinerat buller
Samband med trafikbuller
12
Samband med industribuller
Få studier, osäkra resultat
Något lika eller något mer störande än vägtrafikbuller Undantag: buller från rangerbangårdar
Fler studier behövs, speciellt för hamnar och bangårdar
13
Vila/avkoppling: Ökning från 4% till 6%
Sömn: Ökning från 3% till 4%
Höra radio och TV: Ingen förändring
Stör samtal: Ökning
Miljöhälsorapport 2009
Sömnstörning
14
Av 12-åringar i flerfamiljshus uppger 4% att de har svårt att somna…
..3% att de blir väckta
Enfamiljshus – 1%
Miljöhälsorapport 2013
Barn eventuellt mer känsliga än vuxna
Barn sover längre vilket ökar risken att de utsätts för buller någon gång under sömnperioden
Barn behöver längre tid för återhämtning
15
Hälsopåverkan
Sömn är en biologisk nödvändighet för en god fysisk och psykisk hälsa
Normal sömn har en tydligt definierad och stabil struktur med sex olika sömnstadier
Från Muzet 2007
16
Omedelbara effekter av buller på sömnen
Ökad motilitet (kroppsrörelser) Kortare sömnperiod Fragmenterat sömnmönster Fysiologiska effekter från 35 dB (LAmax inomhus)
Blodtryck, puls, andning… (stresspåslag)
Uppvaknanden från 42 dB (LAmax inomhus)
17
Akuta fysiologiska effekter avtar inte Kronisk aktivering av stressystemen Ökning av stresshormon i blodet (ex kortisol) Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
Påverkan på aptitreglerande system Minskning av Leptin Ökad aptit, minskad energiåtgång Viktuppgång, försämrad glukostolerans
Påverkan på immunologiska funktioner Ökning av C-reactive protein (CRP) Ökning av inflammatoriska mediatorer Ateroskleros (åderförkalkning)
Kroniska effekter av buller på sömnen
18
Inlärning och prestation
Buller påverkar den kognitiva förmågan, dvs hur information bearbetas, lagras och återkallas
Ju svårare arbetsuppgifter, desto större påverkan
Bullret påverkar bland annat Koncentration, tal- och läsförståelse, motivation, logiskt tänkande,
minne
Prat är den mest störande källan hjärnan söker efter signaler i bullret som måste tydas
Ljud som varierar upplevs mer distraherande än konstanta ljud
Konstanta lågfrekventa ljud har dock en tydligt uttröttande effekt
19
RANCH: Road traffic and Aircraft Noise exposure and Childrens cognition and Health
3000 barn, 9-10 år
89 skolor runt 3 Europeiska flygplatser
Samband mellan flygbuller och läsförståelse, minne samt motivation
5 dB ökning i ljudnivån försenade läsförståelsen med 1-2 månader
Inga samband med vägtrafikbuller
20
Hjärt- och kärlsjukdom
Den vanligaste dödsorsaken, Sverige 42% Riskfaktorer inkluderar rökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam
kost, alkohol
Hjärt- och kärlsjukdom inkluderar sjukdom i hjärtat, hjärnan och kroppen kärlsystem och orsakas ofta av ateroskleros (åderförkalkning), t.ex. Högt blodtryck Hjärtinfarkt Stroke
Samvarierar ofta med metabola sjukdomar Övervikt och höga blodfetter Nedsatt glukostolerans Typ 2 diabetes
21
Biologisk mekanism
Bullerexponering
Akuta effekter Långtidseffekter
Haemodynamiska, metabola och immunologiska effekter:• Slagvolym• Hjärtfrekvens• Kärlsammandragning• Blodtryck• Frisättning av fria fettsyror till blodbanan• Mobilisering av glucos• Aggregering av trombocyter (blodets viskositet)
Stressrespons, aktivering av sympatiska nervsystemet och
endokrina systemet
Allmän störningSömnstörning
Kronsikt stresstillstånd
Högt blodtryck
Hjärt-infarkt
Stroke
ÖverviktTyp 2
DiabetesGlukos-tolerans
22
Hälsoriskbedömning
Tydlig biologisk mekanism
Ökande bevisning för ett orsaksamband från epidemiologiska studier
Metodologiska problem Oprecis exponeringsbedömning Få longitudinella studier
Oklart vid vilken bullernivå risken ökar
Få studier har undersökt buller och luftföroreningar samtidigt
Inga studier av buller från mer än en källa
23
Att undersöka långtidseffekterna av trafikbuller på kardiovaskulära och metabola utfall Hjärt- och kärlsjukdom, främst högt blodtryck Överviktsmaskörer
Body Mass Index (BMI) Bukomfång
Typ 2 diabetes
Avhandling – “Cardiovascular and Metabolic effects of Long-Term Traffic Noise Exposure”
24
Kohortstudie – baserad på Stockholms diabetespreventiva program
5 kommuner i Stockholms län,1992 – 2006
2 383 män och 3 329 kvinnor följdes 8-10 år
Frågeformulär och kliniska undersökningar
Flygbuller:högt blodtryck, övervikt och diabetes
25
Bullerexponering
Geografiska Informationssystem
Adressregister och geokodning av adresser
Bullerdata från Luftfartsverket
Exponering från 50 till 65 dB(A)
Studiedeltagare och bullerutbredning runt ArlandaLden 50-65 dB(A).
26
Sjukdomsdata
Frågeformulär Sjukdomar, livsstil, utbildning, yrke, social kontakter Bullerstörning (flyg, väg, spår och yrke)
Kliniska undersökningar – Vårdcentraler Längd och vikt, BMI (kg/m2) Buk- och höftmått (cm) Blodtrycksmätning (mmHg) Oralt glukostoleranstest (OGTT)
27
Resultat-Högt blodtryck
Tydlig överrisk hos män
Starkare samband bland äldre (≥57 år)
Ojusterat Justerat a
Bullerexponering (FBN)
N Hypertoni, n (%) RR (95% CI) RR (95% CI)
Kontinuerlig
Per 5 dB(A) 2020 626 (31) 1.11 (1.02-1.21) 1.10 (1.01-1.19)
Dikotom
<50 dB(A) 1610 478 (30) 1.0 1.0
≥50 dB(A) 410 148 (36) 1.22 (1.05-1.41) 1.19 (1.03-1.37)
a Justerat för ålder och BMI
28
-Könsskillnad?
RR per 5 dB(A) Ldena
Män: 1.21 (1.05-1.39)
Kvinnor: 0.97 (0.83-1.13)
a Justerat för ålder, SES, BMI och tobaksanvändning.
Eventuell könsskillnad, dock ej statistiskt signifikant
29
-BMI och bukomfång
Samband mellan flygbuller och BMISamband mellan flygbuller och bukomfång
30
Typ 2 diabetes
Inga samband i totalpopulationen Möjlig effekt hos kvinnor?
Table 5. Associations between aircraft noise exposure and cumulative incidence of Type 2 diabetes, stratified by sex (No. males=2 091, No. females=3 065).
Aircraft noise exposure (Lden)
Type 2 diabetes
Males
(n=102)
Females
(n=57)
N n (%) OR (95% CI) N n (%) OR (95% CI)
Categorical, dB(A)
<50
50-54
≥55
1 783
252
56
88 (5)
13 (5)
1 (2)
1.00
0.97 (0.52, 1.78)
0.33 (0.04, 2.42)
2 723
282
60
45 (2)
9 (3)
3 (5)
1.00
1.84 (0.88, 3.90)
2.68 (0.78, 9.24)
Per 5 dB(A) - - 0.96 (0.75, 1.24) - - 1.32 (1.00, 1.76)
31
Sammanfattande ord…
Buller är en vanlig och fortfarande ökande exponering
Tydliga samband med störning och sömnstörning
Effekter på inlärning och prestation
Ökande bevisning för påverkan på hjärt-kärlsystemet
Ny forskning visar effekter även på det metabola systemet
Buller bör tas i beaktning vid stadsbyggnadsplanering så att hälsoeffekterna minimeras
Tack för uppmä[email protected]
Top Related