Att växa som människa: Om bildningens traditioner och praktiker
Workshopmaterial 2018 - Svenska kyrkan · 2018-05-24 · socialt hållbar utveckling. Vi vet att...
Transcript of Workshopmaterial 2018 - Svenska kyrkan · 2018-05-24 · socialt hållbar utveckling. Vi vet att...
Workshopmaterial 2018
Workshopmaterial
Material framtaget 2017 av Svenska kyrkans internationella
arbete i samarbete med Sensus och Svenska Kyrkans Unga.
Material uppdaterat 2018.
Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................... 4
Till ledaren ............................................................................................................................... 4
Presentationsövning: En gång när jag var modig ............................................................. 5
Fri att förändra(?) .................................................................................................................. 6
Övning: Vad är demokrati? ..................................................................................................... 7
våra changemakers ................................................................................................................. 8
Axsa Charles Gabagambi ......................................................................................................... 8
Minskat demokratiskt utrymme ........................................................................................ 11
Emmanuel Happy ..................................................................................................................... 14
Övning: Minskat demokratiskt utrymme .......................................................................... 16
Kvinnors rättigheter i ett minskat demokratiskt utrymme ....................................... 16
Christella Bella ..................................................................................................................... 17
Agenda 2030 – Globala målen för hållbar utveckling ................................................... 20
Agenda 2030 – med fokus på mål 5 och 16 ......................................................................... 21
CEDAW - kvinnokonventionen .............................................................................................. 21
Övning: Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter ................................................... 22
Att möjliggöra förändring - Svenska kyrkans internationella arbete ..................... 23
Samtal: .................................................................................................................................... 25
Vad kan du göra? ................................................................................................................... 25
Tillsammans förändrar vi världen .................................................................................... 27
Övning: Changemakermetoden ............................................................................................ 28
Avslutning .............................................................................................................................. 29
Källförteckning: ................................................................................................................... 30
3
Inledning Vad innebär det att vara fri att förändra? Fri att göra skillnad
för dig själv och andra. Fri att påverka beslut som rör dig och
dina medmänniskor. Fri att organisera dig, stå upp för det du
tror på, och tala ut mot orättvisor.
Svenska kyrkans internationella arbete vill genom kampanjen
Fri att förändra belysa just de frågorna. I materialet får du
möta några changemakers – människor som gör skillnad –
som jobbar för en rättvis utveckling i sina sammanhang.
Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till
katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och
påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och
socialt hållbar utveckling. Vi vet att varje människa, med rätt
förutsättningar, kan förändra sitt liv. Varje människa är
oändligt värdefull och har rätt till den frihet som det innebär
att kunna skapa förändring i sitt eget sammanhang.
Det här materialet låter dig tillsammans med andra utforska
frågan: vilka är de rätta förutsättningarna för att människor
ska ha möjlighet att förändra sina liv? Hur skapar vi en
möjliggörande miljö? Vad händer när utrymmet för förändring
hotas både för människor och civilsamhället? Och hur
påverkas kvinnors och flickors rättigheter när det
demokratiska utrymmet stramas åt?
Vill du boka en workshop med en Ageravolontär för din grupp
eller församling Skicka ett mail till [email protected]!
Till ledaren Det här workshopmaterialet kan exempelvis användas i
konfirmandgrupper, ungdomsgrupper, skolklasser eller andra
lämpliga forum för att få kunskap om vikten av engagemang,
demokratiskt utrymme och kvinnors rättigheter. Det syftar till
att inbjuda till samtal, reflektion och handling.
Upplägget är tänkt att användas för en workshop som är
ungefär två-tre timmar lång. Tanken är att det ska gå bra att
följa handledningen från början till slut, men upplägget kan
behöva justeras om gruppen är stor eller om deltagarna är
extra pratglada. Du kan också använda handledningen som
inspiration och forma ett eget upplägg utifrån den.
4
Det finns en PowerPoint-presentation, talarmanus, filmer
med mera som stöd i arbetet med din grupp. Du hittar dem
på www.svenskakyrkan.se/friattförändra
Som ledare kan det vara bra att tänka på att i en workshop
så utgår man från att kunskapen finns i gruppen. Som ledare
är ditt största ansvar att se till att alla deltagare får komma
till tals, att stimulera samtal och att förbereda träffarna. Som
ledare behöver du inte känna att du måste ha alla svar eller
kunskap om allting - gruppen delar på det ansvaret. Det är
helt okej att söka svar på frågor på internet, men kom ihåg
att vara källkritisk.
Om du vill ha hjälp med pedagogiskt upplägg, lokaler eller
något annat så hör av dig till ditt lokala Sensus-kontor. Du
hittar kontaktinformation på www.sensus.se/kontakta-oss.
Lycka till med workshopen! Dela gärna dina erfarenheter
under hashtaggen #friattförändra på Instagram och
Facebook.
Presentationsövning:
En gång när jag var modig cirka 10-20 min beroende på antal deltagare
Syfte
Det här är en övning för att låta deltagarna presentera sig för
varandra och för att komma igång.
Gör så här
Be deltagarna vända sig till varandra så att de sitter två och
två. En i taget berättar de om ”en gång när jag var modig”
och hur det kändes. Det kan vara stort eller litet, och
deltagaren kanske vågade något för sin egen skull eller för
någon annan. Håll berättelsen kort. Den andra lyssnar. Gå
sedan en runda i storgrupp där den som lyssnade
återberättar den andre personens historia för alla.
5
Fri att förändra(?) Att människor är fria att förändra sina liv och sina samhällen
är en förutsättning för demokrati, men också för en rättvis
värld. Alla civilisationer är från början byggda på samarbete
och människor som tillsammans har velat skapa något. Det
ligger djupt i vår mänskliga natur att vilja samlas och jobba
för våra intressen.
Kort sammanfattat kan vi säga att rätten att organisera sig
skyddar människors möjlighet att samlas och arbeta för en
bättre värld. Detta är en förutsättning för många andra
sociala, ekonomiska, kulturella, politiska och medborgerliga
rättigheter. Det möjliggör att alla får uttrycka sina åsikter,
skapa konst och musik, utöva sin religion, starta eller gå med
i en facklig organisation, eller välja politiska ledare och hålla
dessa ansvariga.
Dessa rättigheter skyddas av artikel 20 i FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 21-22 i FN:s
konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt
artikel 11 i Europakonventionen. Det går även att dela upp
dessa i två olika kategorier, mötesfriheten och
föreningsfriheten.
Mötesfriheten
Mötesfriheten är rätten att delta i fredliga sammankomster,
till exempel att demonstrera och att anordna möten. Enligt
både Europakonventionen och FN:s konvention om
medborgerliga och politiska rättigheter får mötesfriheten
bara begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till statens
säkerhet, allmän ordning och säkerhet, förebyggande av
brott, skyddandet av hälsa eller moral eller andra personers
fri- och rättigheter.
Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna täcker
mötesfriheten både privata möten och möten på allmänna
platser. Att kräva tillstånd för möten på allmän plats anses
däremot inte vara ett intrång i rättigheten. Staten har inte
bara en skyldighet att inte ingripa utan även en plikt att till
exempel motverka att enskilda inte hindras av andra att
utöva sina rättigheter.
Föreningsfriheten
Föreningsfriheten innebär att vem som helst får bilda, och
driva, en förening. Det kan vara till exempel en sportklubb, en
intresseorganisation, en biståndsorganisation, en kör, ett
politiskt parti eller en fackförening. Staten får inte begränsa
6
rätten att bilda föreningar oberoende av vilket kön, härkomst,
språk, religion, åsikt, sexualitet eller könsidentitet
medlemmarna har. Det finns inga krav på att föreningen
måste vara registrerad hos myndigheterna för att få skydd av
föreningsfriheten enligt FN.
Samma typer av undantag och begränsningar gäller för
föreningsfriheten som för mötesfriheten. Artikel 20 i FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller
även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet
som innebär att ingen får tvingas att tillhöra en förening.
Övning: Vad är demokrati? cirka 20 min
Syfte:
Att ge gruppen en gemensam bild av vad demokrati är och
koppla det till utmaningarna med ett minskat demokratiskt
utrymme.
Gör så här
Skriv ordet demokrati på en tavla eller blädderblock. Be
deltagarna säga saker de associerar med ordet demokrati.
Vilka är byggstenarna till demokratin? Är demokrati mer än
bara formella principer som yttrandefrihet, allmän rösträtt
och rätten att organisera sig?
Fråga även varför det är viktigt att jobba med dessa frågor.
Vem har egentligen ansvaret för att demokratin stärks och
uppehålls? Vad är det som tillåter eller legitimerar dessa
orättvisor?
7
våra changemakers I våra nätverk finns det präster, ledare och engagerade
personer vars arbete har stora risker. Många av deras vänner
har dessutom fängslats eller mördats för sitt engagemang.
Trots detta fortsätter de sitt arbete för fred, demokrati och
mänskliga rättigheter. Det är ett liv och ett ställningstagande
för människovärdet som kan kosta på mentalt, både
individuellt och kollektivt. Situationen i många länder är att
istället för förtroende och frihet är det en rädsla som
genomsyrar samhället.
Visa filmen ”Tillsammans förändrar vi världen”
I materialet får du möta några av de miljoner människor som
varje dag kämpar för rättvisa. De kommer från olika länder
och jobbar med olika frågor men ett par saker har de
gemensamt: de jobbar alla genom en av Svenska kyrkans
samarbetspartner och de visar ett enormt civilkurage. Detta
civilkurage behöver dock en miljö som möjliggör
förändringsarbete och som ger goda förutsättningar för ett
aktivt civilsamhälle.
Axsa Charles Gabagambi Axsa bor i Karagwestiftet i det nordvästra hörnet av Tanzania,
nära Viktoriasjön. Där är hon engagerad inom den
evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), I byn där hon
växte upp långt ute på landsbygden förväntas flickorna gifta
sig i ung ålder, och befolkningen har lite kunskap om
mänskliga rättigheter, jämställdhet och vikten av utbildning.
Trots detta fick Axsa möjlighet att läsa på universitetet där
hon läste statskunskap, internationella relationer och filosofi.
Hon vill vara med och påverka i samhället och hon vill
komma tillbaka till sin hembygd och inspirera andra flickor till
att utmana de gränser som finns för flickor i samhället.
I området där Axsa bor idag har flickor och kvinnor inte heller
samma rättigheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor
kommer i andra hand när det gäller till exempel utbildning,
jobb, beslutsfattande och till och med rätten att ärva land
och andra tillgångar. Tillgången till sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket begränsad i Tanzania,
särskilt för unga kvinnor och flickor. Skolorna erbjuder ingen
sexualundervisning. Om tonårsflickor blir gravida så tvingas
de att lämna skolan. Många flickor utsätts för våldtäkt och
sexuella trakasserier, men förövarna går fria. Axsa ville ändra
8
på detta och hon insåg att hon måste tala för dem som inte
har någon röst och för dem som har tystats. Hon har fått
möjlighet att studera och därför har hon ett ansvar att driva
på för förändring.
Arbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan
Sedan några år tillbaka arbetar Axsa för ELCT med att stärka
unga flickor i skolorna. I projektet medverkar Axsa till att
flickorna får kunskaper om sina rättigheter och korrekt
sexualundervisning. Hon arbetar också med att påverka
lokala makthavares negativa inställning till flickors och
kvinnors rättigheter. Alla dessa insatser görs för att minska
tonårsgraviditeter och att därmed påverka så att fler flickor
får möjlighet att fullgöra sin skolgång och få tillgång till
demokrati.
Axsa använder sociala medier för att driva på för flickors och
kvinnors rättigheter och för jämställdhet. Tyvärr har
situationen för flickor och kvinnor blivit sämre i Tanzania,
särskilt när det gäller sexuell hälsa och rättigheter.
Regeringen vägrar att erbjuda sexualundervisning i skolans
läroplan eftersom det anses omoraliskt. Detta trots att
Tanzania är ett land där tonårsgraviditeter fortfarande är
väldigt vanligt förekommande. Eftersom gravida flickor
tvingas hoppa av skolan så förnekas de därmed sin rätt till
utbildning. De får inte heller komma tillbaka efter det att
barnet är fött.
ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan
en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Totalt
omfattar verksamheten 24 sjukhus och 143 hälsocentraler
med apotek. Därmed kan också ELCT bidra till förändring,
bland annat genom projektet som Axsa jobbar med –
Adolescent Girls Empowerment (AGE). Svenska kyrkans
internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och
jämställhet. I de områden där projektet finns har andelen
flickor som går i skolan dubblerats och deras prestationer har
ökat. Det märks också att befolkningen håller på att få en
större insikt i frågor om jämställdhet och om de negativa
effekter som vissa traditioner har.
Det minskande demokratiska utrymmet i Tanzania
Under de senaste åren har det demokratiska utrymmet
stramats åt ytterligare i Tanzania. Situationen blir allt värre
och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare
kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att
uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har
9
lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet.
Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att
stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort
och onlineaktivism har belagts med restriktioner.
Detta begränsar möjligheterna för Axsa och andra som
arbetar för förändring. Det drabbar kyrkan och resten av det
civila samhället i Tanzania. ELCT gjorde för en tid sedan ett
uttalande om det begränsade demokratiska utrymmet i
landet. Efter detta har flera kyrkoledare utsatts för hot genom
telefonsamtal och på sociala medier.
Axsa tycker att det värsta av allt är tystnaden och rädslan.
Trots alla begränsningar och påtryckningar så fortsätter hon
att tala och skriva, för hon menar att hon gör det som är rätt
och fördömer det som är fel. Som troende känner hon sig
kallad av Gud att leva ut sin tro utanför kyrkans väggar.
Hennes tro på Gud ger henne kraft och motivation att hitta
nya vägar för att leva ut sin tro.
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är med
sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska
kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och
hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenska kyrkan
stödjer kyrkans arbete på nationell nivå men också arbetet i
några av stiften, till exempel Karagwe-stiftet där Axsa och
Emmauel arbetar.
Se filmen om Axsa på svenskakyrkan.se/friattförändra
Mer information:
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT)
10
Minskat demokratiskt utrymme Den demokratiska utvecklingen går bakåt i fler länder än den
går framåt i. Detta är en global trend som Freedom House, en
organisation som rangordnar länder efter invånarnas friheter,
rapporterar för tolfte året i rad.
Människorättsorganisationer, pro-demokratiaktörer och det
bredare civila samhället möter allt fler utmaningar och
restriktioner i att utföra sitt arbete.
Organisationen CIVICUS mäter utrymmet för civilsamhället i
FNs medlemsländer regelbundet. I deras rapport från april
2017 framgår det att hela 44 procent av världens befolkning
bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är helt
stängt eller kraftigt åtstramat. Endast tre procent lever i
länder med ”öppna” samhällen. Det innebär att alla
världsdelar påverkas. Av de 46 länderna i Europa bedöms 25
länder på något sätt begränsa det demokratiska utrymmet
för sina medborgare.
Sverige klassas som ett öppet samhälle. Men även här blir
klimatet allt kärvare för de som står upp för mänskliga
rättigheter och demokratiska principer. Vissa grupper är mer
utsatt för hot, t.ex. journalister och aktivister som arbetar för
HBTQI-frågor, särskilt på internet och i sociala medier.
Fem globala trender
Det minskande demokratiska utrymmet tar sig olika uttryck i
olika länder men ACT-alliansen har pekat på fem globala
trender som försvårar för civilsamhällesorganisationer:
Begränsningar och restriktioner av finansiering
Restriktiva lagar (som förhindrar verksamheten)
Exkludering (från t.ex. beslutsfattande)
Stigmatisering, hot och våld
Inskränkningar mot fredliga demonstrationer
De vanligaste sätten att begränsa finansieringen innefattar
exempelvis att organisationer behöver statligt godkännande
för att få sina bidrag. Det kan även vara att internationella
bidrag beskattas eller att typen av bidrag som organisationer
kan få begränsas. På så vis kontrollerar stater vilka
organisationer som får utrymme. Allt fler länder begränsar
möjligheten för organisationer att ta emot utländsk
finansiering. Över 60 länder antog under 2014-2018 lagar
som klassar sådana organisationer som agenter.
11
ACT-alliansen Över hundra
organisationer med
kyrklig bakgrund,
däribland Svenska
kyrkans internationella
arbete, har
tillsammans bildat en
av världens största
biståndsallianser,
ACT-alliansen.
ACT står för Action by
Churches Together,
och betyder kyrkor
tillsammans i
handling.
Andra restriktiva lagar kan vara inskränkningar på
mötesrätten i form av att organisationer kan behöva ansöka
om tillstånd för att hålla möten eller liknande. Det kan också
handla om inskränkningar i yttrandefriheten. Svenska
kyrkans samarbetspartner Christian Council of Tanzania
rapporterar t ex att deras kommunikationskanaler övervakas
och att de därmed begränsas i att fritt utöva sin verksamhet.
Exkludering kan ske när till exempel ursprungsbefolkning
eller utsatta grupper varken släpps in i beslutande organ eller
får möjlighet att framföra sina åsikter. Detta har bland annat
varit ett stort problem i Colombia, men där har gemensamma
insatser gjort det politiska klimatet mer välkomnande och
öppet. Trots detta förekommer fortfarande hot och våld mot
aktivister och människor som uttrycker sin åsikt offentligt,
ofta utfört av paramilitära grupper med andra ekonomiska
eller politiska intressen.
En annan form av stigmatisering som blir allt mer vanlig är
smutskastning och diskreditering. I Kenya så försökte en
myndighet under 2015 att avregistrera över 900
organisationer som anklagades för kopplingar till terrorism
och för att ha misskött sina skyldigheter. Detta lyckades
avvärjas av Kenyas regering, men är ett tydligt exempel på
hur myndighetspersoner kan gå till väga för att kontrollera
det civila samhället. Internet och sociala medier är ett annat
sätt att smutskasta och hota organisationer och aktivister.
Detta används både av privatpersoner och politiska
företrädare för att försöka tysta de som öppet uttrycker sina
åsikter.
Inskränkningar mot fredliga demonstrationer sker även det
över hela världen. I Honduras år 2009 avsattes den sittande
presidenten i en statskupp, och för att stävja de protester
som utbröt mot kuppen så infördes undantagstillstånd för att
hindra att människor samlades på gatorna. Även i
höginkomstländer kan vi se exempel på att rätten till fredliga
protester inskränks. Tyskland under protesten Ende Gelände
(som betyder ungefär ”hit men inte längre”) mot kolindustrin i
landet 2017 användes våld och pepparspray mot icke-vålds
demonstranter som försökte blockera ett kolkraftverks
verksamhet under några timmar.
Precis som med exemplet från Colombia är det inte bara
stater som vill göra det svårare för medborgare att organisera
sig. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper,
extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de
12
demokratiska principerna. I flera länder blir därmed
civilsamhällets organisationer pressade mellan statligt
ingripande och våld eller trakasserier från väpnade grupper.
Detta gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-,
organisations- och mötesfrihet hotas.
Kyrkor och andra trosbaserade aktörer kan precis som andra
civilsamhällsorganisationer drabbas av det åtstramade
demokratiska utrymmet. Ett exempel är kyrkan i Tanzania,
där kyrkoledare blivit utsatta för hot genom social medier.
Men religiösa aktörer som står nära en repressiv regering
kan också bidra till att andras rättigheter kränks. Oftast har
religiösa aktörer som är engagerade i kampen för demokrati
och mänskliga rättigheter ändå en särskild möjlighet att
agera, även om utrymmet är begränsat.
Tankesmedjan Pew Research Centre, som följer situationen
för religions- och övertygelsefriheten, pekar på en negativ
trend även för människors möjligheter att utöva sin religion.
Antalet länder med restriktioner eller där det förekommer
våld mot denna typ av organisationer har ökat under de
senaste åren.
Journalister dödas för att de bevakar korruption. Aktivister
som kämpar för rätten till mark trakasseras.
Migrantarbetares röster hörs varken i hemländerna eller i
länderna där de arbetar under livsfarliga förhållanden. Anslag
till fri och oberoende forskning dras in, och forskningsresultat
avfärdas med referens till ”alternativa fakta”. Antalet
medlemmar i politiska partier samt valdeltagande minskar i
de flesta stater.
13
Emmanuel Happy Emmanuel växte upp i en kristen familj och hans föräldrar
behandlade syskonen på liknande sätt trots att de hade olika
kön. Detta har inspirerat Emmanuel både i rollen som pappa
och som man. Det har även motiverat honom att arbeta för
jämställdhet och för en jämställd tillgång till hälsovård.
Han arbetar sedan åtta år för den evangelisk-lutherska
kyrkan i Tanzania (ELCT) med ett projekt med fokus på
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Han bestämde
sig för att söka tjänsten för att han vill göra större skillnad
och förändra den rådande situationen på nationell nivå. I
Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel, och
skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många
tonårsflickor blir gravida och tvingas att sluta skolan, ett
direktiv som kommer direkt från Tanzanias president.
Emmanuel hämtar sin motivation från flera håll. Ett tillfälle
som påverkat honom speciellt var när han besökte sin
dotters skola på en föräldradag. Vid en rundvandring i
skolbyggnaderna insåg han att skolbyggnaderna inte alls var
anpassade för flickor. Toaletterna saknade avskildhet och de
var smutsiga.
Arbetet som changemaker
Emmanuel är en changemaker när han jobbar mot
könsbaserat våld. Det gör han genom att verka för att unga
flickor och pojkar ska få tillgång till hälsovård med fokus på
sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR),
inklusive sexualundervisning. Seder och traditioner kan vara
en utmaning för kvinnors och flickors rättigheter.
Barnäktenskap, könsbaserat våld och kvinnlig
könsstympning förekommer fortfarande i stor utsträckning,
särskilt på landsbygden. I städerna går det dock att se en
förändring i positiv riktning.
ELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan
en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Denna
verksamhet omfattar 24 sjukhus och 143 hälsocentraler
med apotek. SRHR är en prioritet för ELCT och Emmanuel
jobbar med att utveckla ungdomsanpassade mottagningar i
anslutning till hälsocentralerna. Här erbjuds till exempel
preventivmedelsrådgivning och mensskydd så som
menskoppar tillhandahålls. I Emmanuels arbete ingår även
sexualundervisning i skolan och i ungdomsgrupper. Svenska
kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och
jämställdhet.
14
Kyrkan driver även skolor i Tanzania. Här har skolledningarna
valt att trotsa presidentens direktiv om att de gravida
tonårsflickorna ska relegeras från skolan. De gravida
flickorna får gå kvar och de är även välkomna tillbaka så
snart de vill efter att barnet har fötts.
Viktigt med ungdomsanpassade mottagningar
De ungdomsanpassade mottagningarna är viktiga för att
stärka tonåringar och unga vuxna framför allt genom
sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning. I
projektområdet kan man se en minskning i antalet
tonårsgraviditeter och därmed ökar andelen flickor som kan
fullfölja sin skolgång. Detta betyder att flickorna stärks och
får bättre möjligheter att utkräva sina rättigheter och att de
också i sin tur stärker samhället som de kommer från. SRHR-
programmet har även bidragit till att många unga fått
möjlighet att testa sin hiv-status och att även testa sig för
andra könssjukdomar som exempelvis klamydia.
Det åtstramade utrymmet bekymrar
Emmanuel är också bekymrad över det åtstramade
demokratiska utrymmet i Tanzania. Situationen blir allt värre
och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare
kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att
uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har
lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet.
Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att
stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort
och onlineaktivism har belagts med restriktioner.
Samtidigt inspirerar det Emmanuel att kämpa för andra,
särskilt de som är mest utsatta. Hans tro är en central
drivkraft för engagemang. Jesus är en viktig förebild för
Emmanuel och genom de lidande Jesus gick igenom under
sin tid på jorden så har han blivit ett exempel för hur vi kan
leva mer jämställt i relation till varandra.
Svenska kyrkans internationella arbete stödjer ELCT både
regionalt och nationellt. Kyrkan är med sina 6,8 miljoner
medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen.
Verksamheten omfattar allt från klimat- och
hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Se filmen om Emmanuel på svenskakyrkan.se/friattförändra
Mer information om ELCT
15
Övning: Minskat demokratiskt utrymme cirka 15-20 min
Syfte
Att upptäcka aktuella exempel på vad minskat demokratiskt
utrymme betyder i praktiken och hur den frågan speglas i
medierna.
Gör så här
Låt deltagarna sitta i mindre grupper och leta på nätet eller i
dagstidningar efter exempel på minskat demokratisk
utrymme. Dela exemplen med varandra inom gruppen. Är
kopplingen mellan demokratiskt utrymme och varje artikel
tydlig? Vem har ansvar i de fall ni har hittat? Finns det några
exempel på motstånd mot det som händer? Jämför era
exempel med Axsa och Emmanuels erfarenheter från
Tanzania.
Som avslutning på övningen kan varje grupp dela ett exempel
med de andra grupperna.
Kvinnors rättigheter i ett minskat
demokratiskt utrymme För kvinnor är det demokratiska utrymmet ofta åtstramat,
eller så har det kanske inte funnits till att börja med.
Lagar och sociala och kulturella normer hindrar kvinnor och
flickor från att fullt ut delta som samhällsmedborgare och
skapar svårigheter för dem att få tillgång till viktiga sociala
och ekonomiska rättigheter som att rösta, utbildning,
hälsovård, mark och finansiella tjänster. Lagar och normer
kan även styra vilka de får gifta sig med, om de har möjlighet
att skilja sig eller om de själva kan ta egna beslut om sin
kropp och sin sexualitet. Destruktiva normer som kopplar
föreställningar om maskulinitet med makt, våld, sexualitet
och alkoholanvändning medför negativa konsekvenser för
utveckling och mänsklig säkerhet på såväl samhälls- som
individnivå.
Allt detta undergräver kvinnors möjlighet till hållbar
försörjning, tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter
samt makt och inflytande över sina liv. Könsrelaterat våld
kan vara både psykiskt och fysiskt, sexuellt och materiellt,
och inbegriper bland annat människohandel, våld i nära
relationer, hedersrelaterat våld, och skadliga sedvänjor
såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Det
16
används också som ett strategiskt vapen i väpnade
konflikter. Våldet drabbar i stor utsträckning även
homosexuella, bisexuella, trans-, queer- och intersexuella
personer (HBTQI-personer).
Det åtstramade demokratiska utrymmet slår extra hårt mot
kvinnors rättigheter. Rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse”
(Kvinna till kvinna 2018) pekar på att trenden med minskad
finansiering drabbar kvinnorättsorganisationer och kvinnliga
aktivister i större utsträckning än manliga. Rapporten lyfter
också fram en studie från OECD (Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling) som visar att endast
0,5 procent av stödet till jämställdhetsarbete i fattiga länder
2014 gick till kvinnorättsorganisationer. Motsvarande siffra
var 1,2 procent 2011.
Hot om våld, ofta sexuellt våld, har blivit ett allt vanligare sätt
att tysta kvinnor. Kvinnor som drabbas blir ofta skambelagda.
Trots att det är förövarna som bär ansvaret läggs skulden för
det sexuella våldet på kvinnorna. Det är de utsatta kvinnorna
som stigmatiseras, inte förövarna.
Vissa frågor är mer känsliga än andra, och individer och
organisationer som engagerar sig i dessa drabbas extra
mycket av ett åtstramat demokratiskt utrymme. Det gäller
t.ex. kvinnors juridiska status och arbete med sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).
Christella Bella Bella bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. För åtta år
sedan flydde hon efter en rebellattack där båda hennes
föräldrar dödades. Hon har ingen aning om i fall någon annan
i hennes familj lever eller var de i så fall har tagit vägen.
Under flykten till Kakuma träffade hon sin man Prosper. De
bor nu tillsammans i Kakuma och har en dotter, Angel, som
är två år.
När Bella växte upp var hon mycket sportintresserad och i
Kakuma är hon en av de mest engagerade ungdomsledarna.
Hon var en av drivande personerna som såg till att tjejligan
Divas League startades. Anledningen till hennes stora
engagemang är bland annat att när hon själv började med
fotboll när hon var yngre fick hon många vänner samtidigt
som hon lärde sig massor. Dessa erfarenheter hjälper henne
att motivera tjejerna att bli aktiva och spela fotboll. Det är
tydligt för Bella att det inte bara är en idrott utan det öppnar
också nya dörrar att delta i andra aktiviteter.
17
En utsatt situation för flickor och unga kvinnor
Flickor som flytt från krig lever under ständig stress. Sexuella
övergrepp används som ett krigsvapen av rebeller och
militära grupper. Många av flickorna har varit med om
hemska övergrepp. Hemmiljön är inte heller en helt trygg
plats. Våld och våldtäkter kan ske både inom familjen, av
grannar och av gäng som driver runt i flyktinglägret.
Bella arbetar med att mobilisera tjejerna i lägret. Hon stöttar
dem och motiverar dem att våga satsa på sin talang och inte
bli fast mellan hemmets väggar. En stor del av arbetet
handlar om att motverka fördomar. I vissa kulturer är det inte
accepterat för tjejer att ha idrottskläder och det är svårt att
spela fotboll i en täckande klänning. Att tjejer ska vistas
utanför hemmet och delta i aktiviteter i samhället är också
kulturellt utmanande, där kvinnorollen vanligtvis är
begränsad till att sköta hemmet och fostra barnen. Därför är
Bella anställd för att arbeta med flickorna och påvisa
fördelarna med att låta dem delta i fritidsverksamheter. Bella
pratar med föräldrarna och övertygar dem om att sport är bra
för deras döttrar. Med sin bakgrund och uppväxt blir hon
både en förebild och en vägvisare. Tjejerna kallar henne för
Mama Sport och hon har vunnit många människors
förtroende i Kakuma.
Tron är väldigt central för Bella
Kyrkan är mycket viktig för Bella och hon delar sin starka tro
med sin man. Tillsammans är de aktiva i en av lägrets kyrkor.
Där har de bland annat startat en kör med både män och
kvinnor och med blandade nationaliteter – sudaneser,
sydsudaneser, burundier, och rwandier. Kyrkan används
därmed som en mötesplats för många nationaliteter och
kulturer och ger människorna en större förståelse för
varandra.
Kakuma är ett av världens största flyktingläger med mer än
180 000 invånare, varav drygt 100 000 barn. Lägret drivs av
Lutherska Världsförbundet, med stöd från bland annat
Svenska kyrkans internationella arbete. Den är en del av
arbetet med psykosocialt stöd, som Svenska kyrkan
specialiserat sig på inom ACT-alliansen. När en katastrof
uppstår är det viktigt att inte bara tillgodose fysiska behov,
utan att även möta sociala och psykologiska behov.
Människor som drabbas måste återfå hopp, värdighet,
psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av
normalitet.
18
En organiserad fritid förenar flyktingar från olika länder,
religioner och kulturer. Under aktiviteterna lär sig
ungdomarna om regler, normer och respekt. Genom att
samarbeta i ett fotbollslag lär de känna varandra, vilket
motverkar konflikter och skapar en tryggare tillvaro utan våld.
En aktiv fritid för flickor leder till ett mer jämställt samhälle,
där alla människor kan delta i aktiviteter och beslut.
Se filmen om Bella svenskakyrkan.se/friattförändra
Här hittar du ytterligare information:
Svenska kyrkans psykosociala arbete i katastrofer
Flyktinglägret Kakuma
19
Agenda 2030 –
Globala målen för hållbar utveckling ”Vi kan vara den första generation som lyckas utrota
fattigdom, precis som vi kan vara den sista som har en
möjlighet att rädda planeten.”
Ur ”Förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”
I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer
den historiska överenskommelsen ”Förändra vår värld:
Agenda 2030 för hållbar utveckling”. Agendan antogs efter år
av diskussioner, förhandlingar och konsultationer med det
civila samhället och många andra aktörer.
Agenda 2030 är en ambitiös och universell plan för de
förändringar som måste göras för att åstadkomma en
hållbar, jämställd, jämlik, rättvis och säker värld utan
fattigdom för alla, oavsett vem du är eller var i världen du
bor.
Agendan gäller för alla länder, rika som fattiga, och sätter
mål för att utrota fattigdomen, uppnå hållbar utveckling i
dess tre dimensioner; social, ekonomisk och miljömässig.
Den omfattar 17 universella mål och 169 delmål och viktiga
principer som ska genomsyra alla politikområden. Agenda
2030 är en unik möjlighet för olika aktörer att arbeta
tillsammans för att uppnå dessa mål och säkerställa att vi
når de allra fattigaste och marginaliserade och inte lämnar
någon utanför.
Det civila samhället har deltagit aktivt i konsultationer och
förhandlingar om Agenda 2030. Agendan slår även fast att
civilsamhället har en viktig roll för genomförande och
uppföljning av de åtaganden som gjorts på global, regional,
nationell och lokal nivå.
20
Agenda 2030 – med fokus på mål 5 och 16
Det här materialet anknyter framför allt till mål 5:
Jämställdhet och mål 16: Fredliga och inkluderande
samhällen.
Mål 5 – Jämställdhet
Jämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt
om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en
hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när
kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter,
villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och
bidra till samhällets utveckling. Jämställdhet inverkar på alla
andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen
att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen
negativt.
Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen
Rätten att organisera sig ingår i de globala målen och Agenda
2030, och särskilt i mål 16: Främja fredliga och inkluderande
samhällen. Det målet handlar bland annat om att se till att
alla har tillgång till rättvisa, inte utsätts för våld och att se till
att människor har information om, och kan delta i,
beslutsfattande på alla nivåer i samhället. För att detta ska
kunna uppnås måste alla vara fria att förändra!
CEDAW - kvinnokonventionen
FN:s Kvinnokonvention, The Convention on the Elimination of
All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), är en
viktig utgångspunkt för arbetet med kvinnors rättigheter. Den
kom till 1979, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i
kraft.
Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har
samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli
misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När
Kvinnokonventionen antogs ratificerade 88 länder den. Dock
har flera av länderna gjort så omfattande reservationer mot
delar av konventionstexten att den inte utgör något viktigt
skydd av kvinnors rättigheter.
21
Övning:
Religiösa aktörer och kvinnors Rättigheter 20-30 min.
Syfte:
Syftet med övningen är dels att deltagarna ska bekanta sig
med Agenda 2030, särskilt mål 5, och dels få en förståelse
för religiösa aktörers roll i arbetet för kvinnors rättigheter.
Gör så här
Dela in gruppen i mindre grupper och samtala om:
I vilka/vilket av de 17 globala målen för hållbar
utveckling är det särskilt viktigt att arbeta med
jämställdhet för att målen ska uppnås?
Samtala om mål 5 Jämställdhet och dess nio delmål
utifrån dessa frågor:
1. För vilka av dessa delmål är religiösa ledare och
aktörer särskilt viktiga för att målen ska uppnås?
2. Vilken roll spelar religiösa aktörer i arbetet för
kvinnors rättigheter? Ge exempel på sammanhang när
de kan vara pådrivande och när de kan vara ett hinder
för kvinnors rättigheter?
3. Vilken betydelse har familje- och
äktenskapslagstiftning för kvinnors och flickors
rättigheter?
Återsamlas i storgrupp och reflektera tillsammans utifrån de
exempel som grupperna pratat om.
Mål 5: Jämställdhet, delmål: 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive
människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt
kvinnlig könsstympning.
5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga
tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och
familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt.
5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer
i det politiska, ekonomiska och offentliga livet.
5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med
överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och
utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser.
5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och
kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och na-
turresurser, i enlighet med nationell lagstiftning.
5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att
främja kvinnors egenmakt.
5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka
alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer.
22
Att möjliggöra förändring - Svenska
kyrkans internationella arbete
Att vidga det demokratiska utrymmet
Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll för
utvecklingen av demokratin i Sverige. Den svenska
demokratin kan sägas bygga på de genomslag som frikyrko-,
nykterhets- och arbetarrörelsen hade bland allmänheten
under 1900-talet. Olika trosbaserade samfund och
organisationer kom därmed att spela en viktig roll för det
svenska samhällets utveckling. Officiellt användes uttrycket
folkrörelse, istället för civilsamhälle i Sverige, fram till 2009
då riksdagen antog en ny politik för det civila samhället.
Svenska kyrkans internationella arbete arbetar aktivt för att
vidga det demokratiska utrymmet. Alla ska ha möjlighet att
organisera sig och göra sin röst hörd. Det är en förutsättning
för att våra samarbetspartner och andra engagerade
människor runt om i världen ska kunna åstadkomma
förändring och arbeta för genusrättvisa, mänskliga
rättigheter, hållbar miljö och fred. Vi vill bidra till ett starkt
och självständigt civilsamhälle.
Svenska kyrkan arbetar för att människor, kyrkor och andra
organisationer ska kunna verka fritt och ha möjlighet att
delta i beslutsprocesser och förhandlingar som påverkar
människors vardag och framtid. Lika viktigt är det att se till
att det är möjligt att följa upp åtaganden och utkräva ansvar
politiskt, ekonomiskt och människorättsligt. Centralt är att
möjliggöra en miljö där alla har rätt att finnas, höras och
verka för förändring.
Kvinnors rätt till sitt liv och sin kropp
Svenska kyrkan ifrågasätter orättvisor mellan könen och
arbetar för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter
att göra sina röster hörda som ledare inom kyrka och
samhälle. Genom att också lyfta begreppet genusrättvisa tar
Svenska kyrkan tydligt ställning mot orättvisor på grund av
sexuell läggning eller könsidentitet.
Teologiskt har ställningstagandet sin grund i tron på att varje
människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt.
För kyrkan handlar jämställdhet och genusrättvisa om att
värna individen, förhindra personligt lidande och arbeta mot
kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar också om
att minska fattigdom, förbättra hälsa och skapa ekonomisk
23
tillväxt. Globalt sett bidrar bristen på jämställdhet nämligen
till att förvärra fattigdom, hunger och en situation med låg
utbildningsnivå i många länder.
Svenska kyrkan arbetar aktivt mot könsstympning och
tvångsäktenskap samt för varje människas rätt att
bestämma över sin egen kropp. Tillgång till god sexuell och
reproduktiv hälsovård är en viktig del att lyfta i det
internationella arbetet liksom behovet av kvinnliga religiösa
ledare som förebilder. Insatser för att kvinnor ska ha samma
makt och möjlighet som män att forma samhället och sina
egna liv är väsentligt för att åstadkomma förändring och en
positiv utveckling.
Att vara kyrka är en styrka
Religiösa ledare och samfund spelar en mycket viktig roll i
arbetet för jämställdhet, eftersom de har ett stort inflytande
över människors värderingar och syn på etik och moral.
Kyrkan finns med i livets alla delar och spelar en viktig roll i
det sociala arbetet och för individens tro. I många
sammanhang är de så viktiga att det inte går att
åstadkomma en förändring utan deras medverkan. Genom
initiativ i både religiösa och sekulära sammanhang har vi en
unik möjlighet att mobilisera kraft för positiv förändring
världen över.
Påverkansarbete sker gentemot beslutsfattare inom Sverige,
EU och FN samt globalt i diskussioner med religiösa ledare i
geografiska områden där kvinnoförtryck ibland sanktioneras
av kyrkor och/eller stater. I dessa sammanhang är det ofta
en styrka att kunna agera som just kyrka, exempelvis i de
teologiska diskussioner som kan leda till positiv förändring av
diskriminerande synsätt.
Svenska kyrkan utmanar teologi som motverkar
genusrättvisa och jämställdhet och tar tydligt ställning för
mångfald gällande sexuell läggning.
Svenska kyrkans internationella arbete bärs till stor del av ett
ideellt och starkt lokalt engagemang. Det är i samspelet
mellan det lokala engagemanget i Sverige och kyrkor och
andra gräsrotsrörelser utomlands som vi hämtar mandatet
att utföra vårt arbete. Det lokala engagemanget är också en
viktig förutsättning för finansiering av det internationella
arbetet.
Bibeln inspirerar till
engagemang och
förändring
Gud älskar världen och
upphör aldrig att vara
engagerad i den. Gud valde
att låta inkarnationen i
Jesus Kristus visa för
mänskligheten och hela
skapelsen vem Gud är.
Guds engagemang i
världen förflyttar kyrkans
teologi och praxis in i
världen – in i det offentliga
rummet.
- Lukasevangeliet 4:18-19
- Jesaja 58:6-7
24
De ideellas engagemang behövs också för att skapa opinion i
Sverige i syfte att påverka den svenska regeringen att
använda sitt inflytande i t ex EU eller FN i vissa frågor. Det
kan t ex handla om att vara en röst för kvinnors rättigheter.
I Sverige har vi ganska stora möjligheter att påverka
beslutsfattare att ta sitt ansvar för en bättre värld. Genom ett
engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete kan
vi sprida kunskap, stärka organisering och därmed möjliggöra
förändring.
Samtal: Har du egna bibelord som du känner stärker dig i ditt
engagemang och vilja att förändra? Diskutera med gruppen
och dela med varandra. Finns det exempel i bibeln på
grupper eller personer som förföljts för sin vilja att förändra
något? Om du vill kan du låta gruppen reflektera fritt om vad
deras tro betyder för deras engagemang, antingen i storgrupp
eller mindre grupper.
Vad kan du göra? Alla påverkas av att det åtstramade demokratiska utrymmet.
Även vi i Europa och Sverige påverkas både direkt och
indirekt. För att fortsätta värna om demokratin och för att
skapa förändring är det viktigt att mobilisera och aktivera sig.
Att vara en changemaker är att bidra till förändring. Det kan
du göra på många olika sätt utifrån dina förutsättningar och
din insats är oändligt värdefull.
Som changemaker bidrar du till förändring och är en del av
detta världsvida nätverk. Här finner du några exempel på hur
du kan engagera dig. Utifrån dina förutsättningar och
möjligheter kan du göra skillnad.
Påverka!
Delta i demokratin! Rösta på den politiker som du
tycker bäst företräder dina åsikter och utkräv ansvar
när den politiska ledningen inte gör det de ska.
Skriv brev, arrangera protester och sätt press på de
som styr! Det bästa sättet att skydda demokratin är
att visa att du finns och att du bryr dig. Tillsammans är
vi starka!
25
Organisera dig!
Som ung vuxen kan du engagera dig som
Ageravolontär och få möjligheten att jobba med andra
unga för global rättvisa!
Är du engagerad i en församling så kan du registrera
dig som ombud i Kyrksam och få information om vad
Svenska kyrkans internationella arbete gör och hur du
kan jobba med internationella frågor i din församling
eller ditt stift. Du kan även bli engagerad i din
församlings internationella grupp och vara med att
driva ert gemensamma arbete.
Delta i vårt utbytesprogram Ung i den världsvida
kyrkan och upplev en annan vardag. Programmet är
ett utmärkt sätt att träffa andra engagerade och få
mer information och erfarenhet om det internationella
arbetet.
Ge och uppmuntra till givande
Stöd våra partner och det arbete de utför. De riskerar
sina liv varje dag, men de kan inte fortsätta kämpa
utan ditt stöd. På projektkartan på svenskakyrkan.se
hittar du projekt som du kan skänka pengar till direkt.
Vill du verkligen vara med och skapa varaktig
förändring så ska du bli månadsgivare!
För att våra partners ska kunna planera sitt arbete
och fortsätta göra skillnad behöver de långsiktiga
källor till finansiering, speciellt när deras egna
regeringar stryper lokala bidrag till deras verksamhet.
Du kan skänka från 50 kronor i månaden, och du kan
antingen anmäla dig via hemsidan eller genom att
höra av dig till Givarservice på 018-16 96 00! Det går
givetvis också bra att skänka valfritt belopp via Swish
– 9001223 eller Plusgiro - 90 01 22-3.
Skapa egna insamlingar bland vänner och bekanta
eller gå ut och skramla på staden.
Anordna loppisar eller andra event där intäkterna kan
skänkas till det internationella arbetet.
26
Utbilda dig själv och andra
Om du känner dig redo att köra igång direkt kan du
använda dig av det här materialet och hålla egna pass
om att vara fri att förändra, eller varför inte själv välja
övningar ur Världens Kurs och sätta ihop ett eget
pass? På svenskakyrkan.se/friattförändra hittar du
fler tips och versioner att använda för din workshop
eller utbildning.
Sprid information om Fri att förändra på sociala
medier! Dela filmerna och berätta om hur viktigt det är
med demokratiskt utrymme. Skriv vad du vill förändra
i världen och glöm inte hashtaggen #Friattförändra så
att vi kan se ditt inlägg!
Skriv blogginlägg, insändare eller andra texter och
sprid dem i de kanaler som du har tillgång till.
Samtala om frågor så som demokrati, kvinnors
rättigheter och genusrättvisa med dina
medmänniskor. Genom att prata om frågorna så lyfter
du upp ämnet på agendan.
Du kan också vara med och skapa en konkret och hållbar
förändring.
Tillsammans förändrar vi världen ”Tvivla aldrig på att en liten grupp eftertänksamma,
engagerade medborgare kan förändra världen. Faktum är att
det är det enda som någonsin gjort det” - Margaret Mead
Människor förändrar världen. Det gör de genom att visa
civilkurage och stå upp för det de tror på. Men människan
behöver en möjliggörande miljö. Vi skapar förutsättningar för
det demokratiska utrymmet genom att ha ett starkt
civilsamhälle!
Alla människor ska ha möjligheten att organisera sig och
bidra till förändring. Vi kämpar för att alla ska vara fria att
förändra. Vi agerar lokalt – för att påverka globalt.
Tillsammans med dig kan vi påverka hur våra medmänniskor
har det. Tillsammans kan vi göra världen mer rättvis!
27
Övning: Changemakermetoden cirka 30-45 min
Syfte
Syftet med övningen är att identifiera vad gruppen vill
förändra och hur vi kan skapa den förändringen.
Gör så här
Dela upp gruppen i mindre grupper. Är ni få räcker det med
att dela upp i tre grupper, men är ni många kan det vara bra
att ha flera. Cirka 3-4 personer är en bra storlek på en grupp.
Ge varje grupp en post it-lapp eller ett papper.
Be varje grupp att identifiera något som de vill förändra i
världen, stort eller smått. När de har skrivit ner sitt svar ber
du dem skicka sin lapp vidare till nästa grupp. Varje grupp
ska nu ha en ny lapp med ett problem som en annan grupp
skrivit. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte
förstår vad som står skrivet på lappen.
Be dem nu identifiera en person eller en väl avgränsad grupp
av personer som har makt och möjlighet att förändra det som
står på lappen. Då de har skrivit ner detta ber du dem skicka
även denna lapp vidare. På lappen de får ska de nu ha ett
problem samt vem som har makt att förändra problemet. Ge
grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad
som står skrivet på lappen.
Be dem att identifiera hur de ska framföra till personen eller
personerna att de borde göra något åt problemet. Skriva ett
brev? Anordna en protest? Göra en aktion på sociala medier?
Och vad skulle de säga för att budskapet skulle gå fram?
När alla har skrivit färdigt ber du grupperna att redovisa den
lapp de nu har framför sig. Vad är problemet? Vem har makt
att lösa det? Vad är budskapet och hur ska det framföras?
Diskutera exemplen tillsammans.
Det här är en metod som kan användas till att skapa
förändring inom alla områden! Berätta för deltagarna att de
alltid kan använda sig av Changemakermetoden när de
stöter på ett problem som de vill göra något åt.
28
Avslutning Tacka gruppen för deras medverkan, tipsa igen om att bli en
changemaker i sin egen situation. Det kan de bli genom att
exempelvis vara ageravolontär, ombud eller stödja våra
projekt. Det viktiga är att aldrig sluta engagera sig!
Vi vill också passa på att tacka dig för ditt bidrag till att sprida
budskapet till fler så att vi blir fler som gör skillnad, tack!
29
Källförteckning: Rapporten ”Shrinking political space of civil society
action”, ACT Alliance,
http://www.icnl.org/research/resources/regional/shri
nking-political-space-of-civil-society-action.pdf
Rapporten “Consultation - How to create and maintain
civil society space? What works?”, DanChurchAid, Brot
für die Welt och Trócaire,
http://www.ohchr.org/Documents/AboutUs/CivilSocie
ty/ReportHC/23_Trocaire.docx
FNs tidigare speciella rapportör för församlings- och
föreningsfrihet Maina Kiai
http://freeassembly.net/freedoms/
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-
rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/forenings-och-
forsamlingsfrihet
Studiematerialet ”Kyrkan i det offentliga rummet”,
Lutherska Världsförbundet
https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1630
600
Rapporten “Shrinking space for civil society –
challenges in implementing the 2030 Agenda.” –
Emelie Aho & Jonathan Grinde, Forum Syd.
http://www.forumsyd.org/PageFiles/8150/PO15094
3_Rapport_5maj_web.pdf
Statistik om minskat demokratiskt utrymme från
CIVICUS årliga rapporter om ”The state of civil society”
http://www.civicus.org/index.php/media-
center/reports-publications
Rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse”, som är en
sammanfattning av rapporten ”Suffocating the
Movement – Shrinking space for women’s rights”,
Kvinna till kvinna 2018.
https://kvinnatillkvinna.se/suffocating-the-movement-
shrinking-space-for-womens-rights/
Rapporten ”Tag plats”, publiceras av Concord Sverige,
maj 2018.
30
28