Wicking Utvärdering av två standarder1308732/FULLTEXT01.pdf · 2019. 4. 30. · Sammanfattning...
65
Teknologie kandidatexamen med huvudområde textilteknologi Textilhögskolan 2012-05-23 Rapportnr: 2012.2.10 Wicking – Utvärdering av två standarder Elin Elg och Anna Vahlberg
Transcript of Wicking Utvärdering av två standarder1308732/FULLTEXT01.pdf · 2019. 4. 30. · Sammanfattning...
Teknologie kandidatexamen med huvudområde textilteknologi Textilhögskolan
2012-05-23 Rapportnr: 2012.2.10
Wicking – Utvärdering av två standarder
Elin Elg och Anna Vahlberg
Sammanfattning Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra två standarder, AATCC Test method 198-
2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles. Standarderna publicerades år 2011 av American Association of Textile Chemists and
Colorists. Standarderna mäter wicking, det vill säga, med vilken hastighet som vätska
transporteras genom textil, med en horisontell och en vertikal testmetod. Hastigheten anges i
olika enheter beroende på standard, enheten för AATCC Test method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles är mm/s och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles anges i mm2/s. Skillnaden i enhet och mätmetod innebär att standarderna inte kan
jämföras rakt av genom resultat och mätvärden mellan de båda standarderna. Utvärderingen
kan därför endast utföras med hjälp av mätprecision, vilken standard som kan tillämpas på
flest tygkvaliteter och hur nära mätresultatet ligger verkligheten i vardera standard. Ytterligare
en del i rapporten är att undersöka om tygkvaliteter som kan testas av standarderna före tvätt,
förändrar sina egenskaper efter tvätt så att en provning är möjlig.
Provningen utfördes enligt den metod från standarder i en standardiserad miljö på Textil och
läderlaboratoriet i Stockholm. Testmetoden för AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles är att droppa vätska på ett horisontellt placerat tygprov. Mätningen tar
ingen hänsyn till vätskans spridningsriktning i tyget. Testmetoden för AATCC Test method
197-2011: Vertical Wicking of Textiles är att en tygremsa placeras i en bägare så att ena
kortänden har kontakt med vätskan och transporteras upp i tygprovet. Testet har två olika
nivåer att mäta hastigheten vid, en kort och en lång. Provning sker med tygprover i både varp-
och väftriktning, då riktningen påverkar resultatet.
För att få en indikation på vilka material som kan tillämpas på vardera standard utförs
testmetoderna på provmaterial med en stor variationsbredd i materialkomposition,
konstruktion och behandling. Provresultaten skiljer standarderna åt och en tydlig trend visar
att den ena standarden gav ett mer tillförlitligt resultat än den andra oberoende av variation på
material.
Standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles kan tillämpas på fler
tygkvaliteter än standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles.
Ingen av standarderna kunde appliceras på hydrofoba tygkvaliteter. För standard AATCC Test
method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles var vätskemängden för stor för att vissa av
de utvalda tygkvaliteterna skulle kunna absorbera och transportera vätska. Vätskan droppade
igenom tyget och gav ett ej tillförlitlig mätresultat av wicking. Med stöd i en statistiskanalys
och jämförelse mellan standarderna gav även AATCC Test method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles ett statistiskt säkrare provresultat med lägre varians i de olika materialen.
Provmaterial som inte var tillämpbara på standarderna ändrade ej sina egenskaper efter en
tvättbehandling i så stor utsträckning att en tillämpning på någon av standarderna kunde
göras.
Nyckelord: Wicking, vätning
Abstract
The aim of this study where to evaluate two standards, Horizontal Wicking of Textiles:
AATCC Test Method 198-2011 and Vertical Wicking of Textiles: AATCC Test Method 197-
2011. They where published in 2011 by the American Association of Textile Chemists and
Colorists. Both of them measure the wicking rate through a textile. The two standards
measures two different units, for Test Method 197-2011 it´s mm/s and for Test Method 198-
2011 it´s mm2/s. The difference in units results in different applications. Therefore the
evaluation between them only concerns measurements precision, the materials range of
variation within each standard and how near the true value the measurements are to reality.
An additional parameter that were analyzed is how applicable material for the standards
changes characteristics, if the material becomes applicable after one washing treatment or not.
The test where conducted according to the standards in a standard environment at the Textile
and Leather Laboratory in Stockholm. The course of action for Test Method 198-2011 where
to drip liquid unto a horizontal placed impactor. Then measure the longest way the liquid
wicked in warp and weft direction. Test Method 197-2011 where conducted in both warp and
weft direction, which gave a markedly difference in the responses. The method´s execution
where to place a fabric strip in an Erlenmeyer flask containing liquid. The fabric strip where
placed so only the tip where under the surface. There where to levels where measures was
supposed to be taken, one short and one long.
By contucting the test methods on materials that had a range of variation in fiber contents,
construction and finishing, gave an indication of what kind of material that could be evaluated
in each standard. The results differed the standards and a distinct trend showed that one of the
standards had a more reliable result than the other, independent of the range of variation in the
materials.
Test Method 197-2011 could be used on every material in this study expect from the ones that
where hydrophobic. This was a significant difference from Test Method 198-2011. The
method had a quantity of liquid that much of the materials couldn´t absorb and wick. The
liquid dripped through and gave a not reliable result. With the support of a statistical analysis
and comparison between the standards, the Test Method 197-2011 gave a statistical reliable
result with a lower variance in most of the materials. The materials that were not applicable
on the standards did not change its characteristics after one washing, which did not make it
more suitable for the standards.
Keywords: Wicking, wetting
Förord Denna rapport är ett examensarbete utformat under 10 veckor, det tredje året på
Textilingenjörsprogrammet vid Textilhögskolan i Borås, våren 2012. Den praktiska delen av
arbetet är utförd under två veckor på Textil och Läderlaboratoriet i Stockholm. Textil och
Läderlaboratoriet bidrog även med projektförslag och vinkling till rapporten.
Sammanställning av teoridelen och analys av resultatet genomfördes i Borås.
Vi vill tacka våra externa handledare på Textil och Läderlaboratoriet, Sofia Morsten och Lisa
Bernestål, för hjälp med anskaffning av material, testutrustning och vägledning genom
arbetet. Tack till personalen på Textil och Läderlaboratoriet för lokal och två lärorika veckor
av provning. Vi tackar företagen som bidrog med material till provning och Jari, Nisse och
Mira Niemi för boende under veckorna i Stockholm.
Tack till Magnus Lundin, Universitetslektor vid Institutionen Ingenjörshögskolan på
Högskolan i Borås, för matematiskt stöd. Slutligen vill vi tacka vår handledare, Jonas Stray,
Universitetslektor vid Textilhögskolan i Borås, för stöd och vägledning genom rapportens
utformning.
Elin Elg Anna Vahlberg
Innehållsförteckning
Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................ 2
1.1.1 Vätning ................................................................................................................................. 2
1.1.2 Wicking ................................................................................................................................. 3
1.1.3 Applikationsområden .......................................................................................................... 5
1.1.4 Testmetoder av wicking ..................................................................................................... 6
1.3 Frågeställning ............................................................................................................................. 9
1.4 Avgränsningar............................................................................................................................. 9
2 Metod ................................................................................................................................................ 10
2.1 Testförfarande .......................................................................................................................... 10
2.1.1 Vertikal provning ............................................................................................................... 10
2.2 Metoddiskussion och materialval ........................................................................................... 12
2.3 Statistik- och analyseringsmetod ........................................................................................... 14
3 Resultat ............................................................................................................................................... 15
4 Diskussion ........................................................................................................................................ 19
5 Slutsats ............................................................................................................................................. 23
6 Reflektion .......................................................................................................................................... 24
7 Framtida forskning........................................................................................................................... 25
Litteraturförteckning ............................................................................................................................ 26
Bilaga 1 – Materiallista ............................................................................................................................. I
Bilaga 2 – Primärdata ............................................................................................................................. IV
Bilaga 3 – Probability Plot .................................................................................................................... XXII
Bilaga 4 – Beskrivande Statistik .......................................................................................................... XXIV
Bilaga 5 – Histogram normalkurva .................................................................................................... XXVII
Bilaga 6 – Variansändring ................................................................................................................... XXIX
Bilaga 7 – Individual Value Plots Före och Efter tvätt ........................................................................ XXXI
Bilaga 8 – Ordlista .............................................................................................................................. XXXII
1
1 Inledning Inom textilindustrin är vätning och wicking två viktiga egenskaper, både i
framställningsprocesserna av textil och i den färdiga slutprodukten. Definitionen av wicking
är hur vätska vandrar genom en porös media, så som textilier. Fuktegenskaperna kan påverkas
av fiberns uppbyggnad och tygets struktur men även av olika slutbehandlingar.
Bedömningar kring tygets wickingegenskaper sker utifrån olika metoder. Textilen kan
transportera fukten på olika sätt, vertikalt eller horisontellt. Skillnaden är på vilket sätt vätskan
kommer i kontakt med tyget. Vid horisontell wicking träffar vätskan ett horisontellt placerat
tyg och en spridning sker medan en vertikal wicking uppstår när vätskan fuktar i tygets
tvärsnitt och transporteras upp i tyget. För att mäta vertikal wicking placeras ett tyg i vätska
som fuktar tyget samtidigt som vätskan kan transporteras genom tyget vid goda
fukttransportsegenskaper. Ett mått på hur stor wickingförmåga tyget har är hur högt vätskan
stiger i tyget. Horisontell wicking på tyger undersöks genom att droppa vätska på ett plant
liggande tyg och observera på vilket sätt och i vilken grad vätskan sprider ut sig. (Hatch,
Textile science, 1993, s. 34)
Textilindustrin använder olika metoder för att mäta wickingegenskaperna i tyg men det har
aldrig funnits någon uttalad metod som använts av hela branschen. (RA63 A. C., 2011, s.
373)En standardiserad metod som finns är EN ISO 11092: Textiles- Physiological Effects-
Measurement of Thermal and Water-Vapour Resistance under Steady-State Conditions.
(Morris & Morris, 2007, s. 27)Standarden behandlar inte enbart wicking utan är en
kombinerad standard som ger information om komforten runt ett klädesplagg det vill säga
värmeflödet och hur mycket vattenånga som tränger igenom tyget. Tidigare standarder inom
vertical wicking är DIN 53924 (1978): Determination of the Rate of Absorption of Water by
Textile Materials (Height of Rise Method) och BS3424 Method 21 (1973): Determination of
Resistance to Wicking. För horsiontell wicking finns standard BS 3554 (1970), Determination
of Wettability of Textile Fabrics, och metoden AATCC Method 39-1977, Evaluation of
Wettability. (Mehta, 1984, ss. 471-473) Metoderna bakom standarder beskrivs mer utförligt
under avsnitt, 1.1.3 Testmetoder av wickingeffekt.
Idag finns det ytterligare två testmetoder som har utvecklats och publicerats av AATCC,
American Association of Textile Chemists and Colorists, år 2011. Standardena, AATCC Test
method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011:
Vertical Wicking of Textiles, mäter fukttransport, wicking, vertikalt och horisontellt.
Standarderna är inte ett mått på komfort utan visar endast ett resultat för wickinghastigheten.
(RA63 A. C., 2011) (RA63 A. C., 2011)
AATCC grundades den 3 november 1921 i Massachusetts av Lousi A. Olney, professor vid
Lowell Textile School, under ett möte med the Engineer´s Club tillsammans med 140 män.
Anledningen var att under första världskriget stoppades införandet av färgämnen från Europa
vilket gjorde att en tillverkning började i Amerika men med blandade resultat. För att
säkerhetsställa att färgämnena höll en hög och jämn kvalitet uppstod ett behov av olika textila
testmetoder. AATCC delade fram till 1963 lokaler med Lowell Textile School men 1964
byggdes nya lokaler som kallades Tekniska Center i Research Triangle Park, placerat i North
Carolina. AATCC har under åren utvecklat en mängd olika standarder och testmetoder som
spridit sig över hela världen men utför även kvalitetskontroller och bidrar med ett
textiltnätverk. Idag finns ett samarbete med medlemmar i 60 länder och AATCC är i
dagsläget en världsledande förening som bedriver en icke- vinstdrivande verksamhet mot
textilbranschen. (Colorists)
2
Testmetoderna är framtagna med anledning att textilbranschen har utvecklat material med
förändrade wickingegenskaper, wickingförmågan baseras på konstruktion, moisture
management, mer än materialval. Standarderna kan tillämpas på trikå, väv och nonwoven.
Textilbranschen har efterfrågat en säker standardiserad metod för att mäta vertikal och
horisontell wicking. Tillvägagångssättet baseras på metoder som publicerades 2004 i
AATCC/ASTM International's Technical Supplement: A Compilation of Procedures and
Guidelines for Textile Products och 2008 AATCC/ASTM International's Moisture
Management Technical Supplement: Applicable to Apparel, Linens and Soft Goods. (RA63 A.
C., 2011, s. 377)
1.1 Bakgrund Avsnittet bakgrund är en teoretisk del som ska ge en större insikt i begreppen wetting,
wicking, applikationsområden och vilka testmetoder som tidigare använts inom
textilindustrin.
1.1.1 Vätning Innan ett tyg kan transportera vätska vidare i ett poröst material, tyg måste en vätning ske.
Olika vätskor och material har olika vätningsegenskaper och alla är inte uppbyggda med
möjligheten att kunna väta det specifika materialet. Faktorer som påverkar vätningsförmågan i
tyg är inte bara vilken vätska som tyget utsätts för utan även vilken konstruktion, fiber och
garntyp tyget består av. När tygets uppbyggnad påverkar hur mycket av materialet som fuktas
används termen vätbarhet, wettability. Vätning, wetting, används vid beskrivning av det
händelseförlopp som sker när en speciell vätska kommer i kontakt med tygets yta. (A. Patnik,
2006, ss. 1-2)
Både ytan på tyget och vätskan har en energi. Ytan på en vätska består av färre molekyler och
därmed färre bindningar än i vätskans inre. När molekylerna vid ytan får mer utrymme att
röra sig bildas högre energi än inne i vätskan vilket kallas för ytspänning. Ytspänningen bidrar
till en ensam vätskedroppes sfäriska form, då energin påverkar ytan så att den minimeras.
Ytspänningen mäts i N/m eller J/m2. (Nationalencyklopedin, www.ne.se)Tygets ytenergi
måste vara högre än ytspänningen för att tyget ska blötas eller dränkas i vatten. (A. Patnik,
2006, s. 1) Vanligen har tyg förmågan att vätas, även om det krävs särskilda förhållanden vad
gäller tid- och omgivning. Det är bara i extrema fall som tyget beter sig helt hydrofilt eller
endast hydrofobt. (David B. Clark and Bernard Miller, 1978, s. 256)
Vätningsprocessen kan ske med fyra metoder, neddoppning, kapillär absorption, adhesion och
spridning. Vid både neddoppning och kapillärkraft sker en energiförändring i gränsytan
mellan det fasta materialet och vätskan. Neddoppning sker genom att det textila fasta
materialet sänks ner i en vätska. (A. Patnik, 2006, s. 3)Kapillärkraften kan förklaras med det
händelseförlopp som sker när material kommer i kontakt med vätska och materialet har en
starkare attraktionskraft till vätskan än vad vätskan har till sig själv. Vätskans molekyler söker
sig upp mot materialet och rör sig i smala rör eller porösa material med effekten att vätskan
antingen stiger eller pressas ned i materialet (Nationalencyklopedin, www.ne.se)
En attraktion kan uppstå när en vätska kommer i kontakt med ett fast material, detta kallas
adhesion. Attraktionskraften som uppstår mellan vätskan och det fasta materialet motsvarar
energin som vätskan och det textila materialet har var för sig. (A. Patnik, 2006, s. 3) Spridning
sker när vätska träffar ett fastmaterial och sprider sig över ytan där mängden vätska ska bestå
3
av minst två molekyler i höjd. Spridningen sker med kapillär kraft över tygets yta. (A. Patnik,
2006, s. 4)
Olika matematiska formler och ekvationer kan användas för att beräkna vätbarheten i ett
material. Två viktiga parametrar kring vätbarhet är adhesion och ytenergin på det fasta
materialet. Adhesion är ofta den avgörande faktorn i hur vätbart ett material är och påverkas
av attraktionen mellan vätskan och det fasta materialets struktur och ytenergi. Materialets
förmåga att torka beror på hur fibern är uppbyggd, med både kemisk och fysisk struktur. Likt
adhesion påverkas ytenergin av den kemiska och fysiska strukturen. Ytenergin på det fasta
materialet styr reaktionen med vätskan. När vätskan bildar en droppe på materialets yta bildas
en kontaktvinkel mellan droppen och materialet. (A. Patnik, 2006, s. 5) Vinkeln kan användas
vid beräkningar av spänningen i gränsytan mellan tillstånden fast material, vätska och ånga.
(A. Patnik, 2006, s. 2) Denna beräkning är problematisk att använda på textila material som
tyg. Eftersom tyget kan ha en ojämn struktur som ger upphov till olika vinkel mellan tyg och
droppen beroende på var i tyget testet görs. (A. Patnik, 2006, ss. 25-26)
Det finns olika sätt att mäta vätbarhet. Två enkla testmetoder kan användas trots att de ger ett
något osäkert resultat. Testerna påverkas av tygets uppbyggnad samtidigt som det ger ett
sammanslaget mätvärde av vätning, transport av fukt och absorption. Det första testet utförs
genom att ett material placeras i en vätska och mätvärdet ges av tiden som går innan
materialet hamnar under vätskeytan. I det andra testet placeras en droppe på ett material och
tiden som går innan droppen har försvunnit in i materialet noteras. (A. Patnik, 2006, s. 25)
Mätningar i tyg kan göras med resultat som endast syftar till vätningsförmågan och då i både
tygets längdriktning och vinkelrätt mot tyget. (A. Patnik, 2006, s. 26)
1.1.2 Wicking I denna rapport används det engelska ordet, wicking, eftersom det inte finns en vedertagen
översättning av termen på svenska. Ordet böjs enligt svensk grammatik. Anledningen till valet
var att författarna inte ville skapa några oklarheter då de alternativ som finns att översätta
termen med kan missförstås beroende på meningsuppbyggnad.
Wicking i garn och textilier sker endast med hjälp av yttre krafter och kapillärkrafter.
Fenomenet uppträder endast om en vätska väter fibern. Vätningen resulterar i en spontan
wicking. Kapillärkrafter uppkommer när vätskan väter fibern och krafterna orsakar att de
kapillära områdena fylls med vätskan. (Hatch, Textile science, 1993, s. 33)(Kissa, 1996, s.
666)
Wickingen bestäms av vätskans ytspänning och genom tryckförändringen i övergången
mellan vätska och fiber. På molekylnivå bestäms kraften av hur vätskan är uppbyggd, det vill
säga vilka kemiska bindningar som verkar emellan de olika molekylerna. De krafter som
uppkommer mellan molekyler i fiberytan och molekylerna i vätskan har även de en påverkan.
I ett makroskopiskt perspektiv definieras trycket i övergång mellan fiber och vätska som den
energi som krävs för att öka övergångens area med en enhet. (Gibson, 2006, s. 137)
Vid wicking i en enskild fiberpor påverkar vätskans ytspänning en tryckförändring i området
där vätskan möter fibern. Där bildas en kurvformad övergång till fibern. I ett genomsnitt av
poren kan man se att det då bildas en halvcirkel av ytan på vätskan. Med hjälp av den
geometriska formen kan man förenkla till en modell som kan och förutsäga vilket tryck
vätskeövergången har. Dock är ingen por lik den andra, sällan är de helt sfäriska, vilket
4
resulterar i användningen av ett estimerat värde av porens radius. Det är inte bara porens form
som påverkar vätning och wicking. Själva strukturen på porens väggar spelar även roll. Ett
material som väts och wickar på en helt plan yta, kan ha ett helt annorlunda beteende om
samma material förekommer som en fiber. (Gibson, 2006, ss. 136-137)
De kemiska bindningar som vanligtvis påverkar ytspänning och spänning mellan vätska och
fiber är Van der Waalsbindningar och jonbindningar. Van der Waalsbindningar är allmänna
krafter som verkar mellan alla större molekyler och i alla faser. Jonbindningar är polära och
sker mellan negativt och positivt laddade atomer eller molekyler, så kallade joner.
Jonbindningarna är betydligt starkare än Van der Waalsbindningarna. Vid innehåll av mycket
joner i en vätska förbättrar vätningen väsentligt, även vidhäftningen för vätskan ökar vilket i
sin tur förbättrar wickingen. (Gibson, 2006, s. 139)
Wickingens hastighet kan påverkas genom att förändra porernas storlek i fibern. Ju mindre
porerna är i fibern desto starkare blir kapillärkrafterna i dem. Vid ökning av kapillärkraft
transporteras vätskan längre i fibern. Men fiberns kapacitet att behålla vätskan påverkas inte
enbart av de små porerna utan även i vilken grad fibern är porös. För att få en effektiv wicking
krävs att porerna är likformigt fördelade och är sammankopplade. (Hsieh, 1995, ss. 306-307)
Wicking kan delas upp i två större grupper. Den ena baseras på en oändlig tillförsel av vatten,
t. ex att textilen är sänkt i vatten, transplanar wicking och längsgående wicking. Den andra har
en begränsad vattentillförsel vilket resulterar i horisontell wicking. (Kissa, 1996, s. 666)
Fukttransporten är starkt kopplad till hur interaktionen mellan fiber och vatten är och vilken
geometrisk form fibern har. Sker en förändring i någon av dessa parametrar resulterar det i en
skillnad, för både vätning av material och fukttransport. (Hsieh, 1995, ss. 306-307)Även
vilken mängd vätska och sort påverkar hur vätskan transporteras i fibern.
Beroende på hur interaktionen är mellan fiber och vätska, uppträder de fyra olika
wickingfenomenen på olika sätt och kan delas in i fyra kategorier; vätskan rör sig endast i de
kapillära områdena, vätskan fyller de kapillära områdena och väter fibern, vätskan fyller de
kapillära områdena och adsorberar en tensid på fibern, vätskan rör se i de kapillära områdena
samt väter fibern och adsorberar en tensid på fibern. Tensider påverkar alla sorters wicking.
(Kissa, 1996, s. 666)
Wicking sker även mellan tyger, i konstruktioner med lager på lager eller i färdiga kläder med
flera lager. Ju högre tryck man har på de olika lagren desto mer vätska transporteras mellan
dem trots att mängden av vätska är liten. Men det finns en brytpunkt på hur stort trycket kan
vara innan det motverkar och eliminerar de kapillära områdena som vätskan kan röra sig i. (Q.
Zhuang, 2002, ss. 733-734)
Med hjälp av en modell kan man förutsäga den vertikala wickingen. De parametrar som tas
hänsyn till är fiber- och garngrovlek, fiberns tvärsnitt, hur många fibrer garnet innehåller och
vilken tvist som finns på garnet. Wickingen påverkas även av antalet fibrer i garnet. Två
liknande garn med skillnaden i många smala fibrer i det ena och det andra har få tjocka fibrer
har det garn med många fibrer högre wicking. Garntvisten påverkar wickingen, då ett garn
med hög tvist har lägre wicking eftersom tvisten orsakar att de hålrum och porer som ger
wicking försvinner i och med hoppackningen. (Brojeswari Das, 2011, ss. 978-981)
5
1.1.3 Applikationsområden
Vid färgning och slutberedning av textil har materialets fuktegenskaper en central roll.
Fibersorter med god fuktabsorptionsförmåga, som bomull, ger en svällning av fibern vid
kontakt av vätska. Förbrukningen av kemikalier och vätska förändras i jämförelse om en
liknande process utförs på ett material, polyester, som inte har lika stor grad av
vätningsförmåga. För att få ett önskat och konsekvent resultat krävs ofta en förbehandling
innan en slutberedning som färgning utförs. Behandlingar som går att genomföra för att kunna
hantera textilen på ett kontrollerat sätt i slutberedningar är till exempel tvättning och
avklistring (Hatch, Textile science, 1993, ss. 387-388) En och samma process kan ge olika
resultat och kvalitetsvariation vid olika fiberslag. Vilket innebär att processen måste anpassas
till den specifika fibern som ska behandlas för att få ett snarlikt resultat oberoende av
fibersort. (A. Patnik, 2006, s. 89)
Exempel på slutprodukter som kräver höga nivåer av egenskaperna vätning och wicking, är
bland annat, geotextil, sportkläder, arbetskläder, skor, medicinska material, filter och
produkter så som våtservetter, blöjor etc. Vid filtrering och separation av olika vätskor är
vätningsegenskapen av materialet en avgörande faktor. Beroende på vilket område filtret ska
användas kan det anpassas så att en vätska kan passera samtidigt som en annan stannar kvar
på ytan beroende på interaktionen mellan vätskan och det fasta filtrets yta. (A. Patnik, 2006, s.
89)
I sportkläder och arbetskläder, som används i samband med ett högt arbetstempo, är en hög
fukttransport nödvändig för att inte skapa obehag och en försämrad komfortupplevelse. (A.
Patnik, 2006, s. 89) Fukt är något som människokroppen producerar och utsöndrar
kontinuerligt under hela människans livstid. En timmes kroppsproduktion av fukt är 30 gram
och under ett dygn utsöndras 0.71 liter. En tredjedel försvinner från kroppen via lungorna med
luften människan andas och två tredjedelar utsöndras genom huden. När fukten avlägsnas från
kroppen hamnar den på hudens yta där kroppen måste producera värme för att omvandla
vätskan till ånga. Värmeproduktionen gör att kroppen kyls ner och det är därför viktigt att
fukten snabbt transporteras bort från kroppen med hjälp av material med goda vätnings- och
wickingegenskaper anpassat efter omgivningens förutsättningar. (Hatch, Textile science,
1993, ss. 31-33)
När fukten avlägsnas från kroppen så påverkas inte värmeproduktionen som kroppen satt
igång av det textila materialet. Värmeproduktionen fortskrider och är beständig även om
upplevelsen av en förbättrad komfort infaller. (Hu, 2008, s. 239) Komforten påverkas även av
tyget som ligger mot huden, om det är torrt eller fuktigt. Ett fuktigt tyg mot kroppen kan ge
upphov till blåsor och skavsår till exempel av strumpor i skor. (Hatch, Textile science, 1993,
ss. 31-33) En ultimat materialuppbyggnad för detta ändamål är en kombination av hydrofilt
och hydrofobt material. Innerlagret av tyg är hydrofobt men tillåter en diffusion och lagret
utanpå, det vill säga bort från kroppen, är av hydrofilsort som gör att vätskan sprider sig över
en större yta vilket påskyndar dunstningen. Denna konstruktion kallas för fuktreglering,
moisture management. (A. Patnik, 2006, s. 89)
Material med goda fuktegenskaper är under utveckling och idag finns patent och
dokumentation av material med goda komfort- och fuktegenskaper. Förbättringar har skett
genom förändring av slutbehandlingar, materialval och materialutformning, anpassat efter
specifikt användningsområde. (A. Patnik, 2006, ss. 89-93)
6
Textila material kan vätas och absorbera vätska på många olika sätt. På molekylnivå kan
vätskans molekyler attraheras och fastna genom kemiska band vid molekylerna i det fasta
textila materialet. Vätskan kan även absorberas av materialets ytenergi och med kemiska band
bindas till ytan på ett fast material. Samtidigt har strukturen på det fasta materialets yta en stor
inverkan på hur mycket vatten som kan absorberas och inte. En slät och tät yta gör att vätskan
har svårt att tränga in i textilen medan en luftigare och skrovligare yta ger bättre
förutsättningar för vätskan. (Hatch, Textile science, 1993, s. 34) En viss mängd vätska kan
inneslutas i de flesta tyger men endast till en viss grad, tills vätskekvoten är mättad.
Vätskevolymen beror på tygets fuktegenskaper, tjocklek och till vilken hastighet omgivningen
tillåter fukten att avdunsta. Om materialet har en speciell egenskap eller kombinerad kan de
försämras eller helt försvinna vid vätning. Ett värmeisolerande material som blir fuktigt
förlorar sin isoleringsförmåga. Materialet måste anpassas till användningsområdet och hur
klädernas design påverkar materialet negativt eller positivt. Ett välutvecklat textilt material
som används i fel design kan innebära att egenskaperna försvinner eller försämras. (Hu, 2008,
s. 238)
Inom medicin- och hygienbranschen är material som har fukttransporterande egenskaper
viktiga. Eftersträvande effekter är att kunna styra flödet av vätska och att i vissa avseenden
snabbt transportera vätskan bort från kroppen till det yttre lagret av produkten. (A. Patnik,
2006, s. 95)
1.1.4 Testmetoder av wicking
Testmetoderna för att undersöka wickingens hastighet i tyg är många men få är
standardiserade. Nedan presenteras metoder som är standardiserade och har ett liknande
utförande med standarderna AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles
och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Testmetoder som inte är
standardiserade och avviker från testutförandet i standarderna nämnt ovan nämns mer
kortfattat.
Två standardiserade metoder publicerades under 70-talet och visar på två olika sätt att mäta
vertikal wicking. Standarderna är; DIN 53924 (1978): Determination of the Rate of
Absorption of Water by Textile Materials (Height of Rise Method) och BS3424 Method 21
(1973): Determination of Resistance to Wicking. Metoden för standarderna är att föra ner en
rektangulär tygprovsremsa, med måtten 200×25 mm, i en vätska. Vätskan består av enbart
destillerat vatten eller destillerat vatten som har färgats med ett färgämne med reservation att
inte påverkar vätskans laddning. Det destillerade vattnet transporteras upp i tygremsan tills
testets bestämda sluttid nås. Mätvärdet som noteras är hur vilken sträcka vattnet har vandrat
upp i tyget. Testerna utförs i ett standardiserat klimat i en relativ luftfuktighet av 65 % med en
temperatur av 20ºC och tygproverna ska konditioneras i klimatet innan test. (Mehta P. o.,
1984, s. 471)
Genomförandet är identiskt mellan standarderna, skillnaden är i hur lång testtiden är för de
båda försöken vilka är anpassade efter materialet som vardera standard är inriktad på. För
standard DIN 53924 är sluttiden fem minuter och gäller främst för tyger som ska ge en god
komfort med snabbare wicking i kläder. Standard BS 3424 Method 12 lämpar sig bättre till
tyger med lägre och långsammare wicking som belagda tyger, testtiden är 24 h.
Artikelförfattarna, Hartnett och Mehta, menar att standarderna skiljer på om tygerna kan
transportera vätska och då främst på ytan av tyget. Vidare diskuterar författarna att
standarderna inte ger ett mått på hur mycket vätska som sugs upp av tyget då vätskan i många
fall endast vandrar på tygets yta. Det finns ett samband mellan wickingeffekten och
7
uppsugningsförmågan i ett tyg men eftersom tyg har en stor variationsbredd i tjocklek och
struktur så kan resultaten sinsemellan inte jämföras. Med undantag i fallen där tjocklek och
struktur är likvärdiga men värdet blir ett specifikt mått inom den tygkvalitetsgruppen.
Kombinationer där tygprovets vikt med och utan vätska tillsammans med wickinghöjden ger
en hänvisning om hur effektiv uppsugningsförmågan i tygprovet är. (Mehta P. o., 1984, ss.
471-472)
Andra sätt att mäta en vertikal wickingeffekten i tyg är genom syphon test. Testet består av att
en tygremsa placeras mellan två bägare, en med vätska och en utan, vätskan transporteras från
den vätskefyllda bägaren till den tomma. Mängden vätska som transporteras till den tomma
bägaren genom tyget är ett mått på hur stor wicking tyget har. Syphon test är en inte
standardiserad metod och beskriver i större utsträckning hur stor mängd vätska som
transporteras till skillnad från ett vertikalt wicking test. (A. Patnik, 2006, s. 44)Vertikal
wicking påverkas av gravitationskraft speciellt under längre testmetod eller ett större
testintervall i materialet. Vid kortare testintervall, när vattenlinjen i tyget är nära vätskekällan,
kan gravitationskraften försummas. (A. Patnik, 2006, s. 42) Enligt Hsieh så sker en wicking
när vätskans vikt är lägre än kappillärkraften genom tyget. När wickingeffekten i tyget avtar
har en balansering skett mellan vätskans vikt och kappillärkraften. (Hsieh, 1995, ss. 299-307)
En metod för att mäta horisontell wicking har funnits sedan 1970 och är en modifiering av
standard BS 3554 (1970), Determination of Wettability of Textile Fabrics, och AATCC
Method 39-1977, Evaluation of Wettability. Utförandet ska ske i standardiserad miljö av
temperaturen 20ºC med en relativ luftfuktighet av 65 %, samtidigt som proverna är
konditionerade till samma förhållande. En droppe faller med en höjd av 6 mm på tygprovet
som är horisontellt placerat och upplyst av en ljusstråle där det flytande materialet möter det
fasta. Destillerat vatten används i testet men vätskan kan även anpassas efter tygkvalitet. Om
tyget har hög wickingförmåga får vätskan, utöver det destillerade vattnet, innehålla 50 %
socker med effekten av en långsammare wicking. Tiden mellan att vätskan träffar tyget till att
ljusstrålens reflektioner försvinner från tygets yta utgör mätvärdet som ska noteras. Hartnett
och Mehta för en diskussion kring att standarderna beskriver vätningen i en större grad än
wickingförmågan. Genom en tillämpning av fler mätaspekter än tiden, så som diameter
vätskespridningen sig eller en procentuell siffra mellan vikten på det fuktiga tyget jämfört
med ett torrt tyg kan ge en bättre indikation på wickingförmågan i materialet. En annan metod
som diskuteras är Lennox-Kerr´s förslag om att ändra den ändliga tillförseln av vätska till en
kontinuerlig. Genom att placera ena änden av ett mättat tyg med wickingförmåga i en
behållare med en vätska och låta andra änden komma i kontakt med tygprovet. Trycket ska
vara kontrollerat med en jämn spridning av vätskan på tyget, där mätvärdet är diametern på
spridningen. (Mehta P. R., 1984, s. 472)Testmetoder med en kontinuerlig vätskekälla är dock
mindre komplex än en ändlig. (A. Patnik, 2006, s. 50)
Varianter på test av horisontell wicking är bland annat ett ring test som övervakas och
utvärderas utifrån att filma med en filmkamera. En annan variant är när tyget placeras mellan
två glasskivor, där en utav skivorna har ett hål där vätska kan komma i kontakt med
tygprovet. (A. Patnik, 2006, ss. 50-51)Enligt Gillespie finns en koppling mellan en ekvation
från Darcy´s lag och spridningen av horisontell wicking på papper. Tyg är ett mer komplext
material och beter sig olika i alla riktningar därför kan inte en liknande koppling göras.
(Gillespie, 1958)
Utöver vertikal, horisontell och syphon test finns bland annat testmetoden, plate test. Testet
8
saknar ett standardiserat testutförande men påminner om ett horisontellt test men skiljer sig i
testutrustning och testutförande. (Mehta P. R., 1984, ss. 471-472)
Ytterligare en standardiserad metod är EN ISO 11092: Textiles- Physiological Effects-
Measurement of Thermal and Water-Vapour Resistance under Steady-State Conditions.
(Morris & Morris, 2007, s. 27)Standarden behandlar inte enbart wicking utan är en
kombinerad standard som ger information om komfort i ett klädesplagg, det vill säga
värmeflödet och hur mycket vattenånga som tränger igenom tyget. (Standardization, 1993, ss.
1-2)
I metod, EN ISO 11092, värms en platta upp av elektricitet och ett tygprov placeras ovanför.
Luft i ett konditionerat läge träffar tyget parallellt på ovansidan av tyget. Värmemotståndet
kan utvärderas utifrån hur stort värmeflöde som sker genom tyget i ett visst läge. Testet som
avgör hur mycket vattenånga som ångas igenom tyget går till så att ett membran placeras över
den speciellt utvecklade plattan, vilken är porös och kan släppa igenom vattenånga.
Membranet reglerar fuktgenomsläppligheten så att ånga tränger igenom men vätskedroppar är
förstora och därmed inte träffar tygprovet som placeras ovanför membranet. När en bestämd,
jämn, temperatur är uppfylld sker mätningar på hur mycket luft som strömmar genom
tygprovet. Mätvärdet ger i en uträkning tillsammans med mätvärdet för ett prov utan
ångbildning ett mått på hur stor ånggenomsläppligheten är för tygprovet. (Standardization,
1993,ss.1-2)
1.2 Problembeskriving och syfte I dagens läge är nyhetsgraden av standarderna stor och det saknas fakta och information om
vardera standards mätprecision och tillämpningsområde på olika tygkvaliteter.
AATCC har utfört provningar och statistiska mätningar som presenteras i standarderna. Den
statistiska mätningen som presenteras i standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles är genomförd av tre olika operatörer under två dagar. Tillvägagångssättet
antas valdes för att utvärdera hur stor inverkan det mänskliga felet har på mätprecisionen
mellan hantering av standardens utförande och den personliga prestationen i noggrannhet
mellan dagar. De fem utvalda provmaterialen består av tre kvaliteter med 100 % bomull, två
trikåvaror med konstruktionen, jersey och interlock, samt en twillväv. De två resterande
kvaliteterna är två vävar i 100 % polyester och ett blandmaterial med lika delar bomull och
polyester. De två sistnämnda kvaliteterna var ej tillämpbara på standarden då provvätskan inte
absorberades av tygprovet. Resultatet visar att spridningen av responsen skiljer sig vid en
operatör mellan två dagarna för samtliga operatörer.(RA63 A. C., 2011) Skillnaden i
responsen kan bero på variation i tygkvalietet men även av den mänskliga faktorn och att
standarden har ett bristfälligt tillvägagångssätt. Den statistiska undersökningen behandlar
endast två material och en undersökning av vilken variationsbredd som är möjlig att tillämpa
på standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles 198-2011 är av
intresse.
I AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. presenteras ett försök där fem
olika material testas; bomulls jersey, bomulls interlock, vävd polyester, vävd bomull och vävd
polyster/bomull. Av varje tygsort testades 20 st. provkroppar i vardera varp- och väftled.
Resultaten från nivå 1 och nivå 2 analyserades och där fanns en indikation på att varianserna
tygsorterna och nivåerna emellan var olika. För närmare information se standard AATCC Test
method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. (RA63 A. C., 2011)
9
Intresse finns i vilken mätmetod som ger det säkrare mätresultatet och i vilken variationsbredd
på kvaliteter av tyg som kan användas för vardera standard.
Syftet med rapporten är att utvärdera och jämföra standarderna, AATCC Test method 198-
2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles.
Utvärderingen sker i olika områden, dels genom en statistisk undersökning som bygger på hur
säkert mätresultatet är för vardera standard. Måttet på hur jämn och säker standarden är ligger
i variationen av varians och normalfördelningskurvor.
En annan aspekt är att undersöka om standarderna kan appliceras på olika material med olika
fiberinnehåll, behandlingar och konstruktioner eller endast ett begränsat urval. De utvalda
materialen utvärderas både före och efter tvätt för att se om mätsäkerheten förändras genom
en behandling. Samtidigt för att undersöka om ett material som inte ger ett mätresultat innan
tvätt förändra egenskaper och är möjlig att mätas efter tvätt.
Genom att jämföra mätresultaten och förutsättningarna mellan standarderna ger det en
indikation på vilken standard som är mest användbar att införa i ett laboratorium. Med
reservation att båda standarderna inte lämpar sig för att mäta alla slags produktegenskaper.
1.3 Frågeställning 1. Vilken av standarderna, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles
eller AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, har den säkraste
mätprecisionen?
2. Vilken av standarderna, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles
eller AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, lämpar sig till en större
variationsbredd på tygkvaliteterna?
3. Kan en tygkvalitet som inte uppfyller kraven för korrekt mätning med standarderna
förändra sina egenskaper genom en tvättbehandling så att en korrekt mätning kan ske efter
tvätt?
1.4 Avgränsningar Provmaterialet har avgränsats till 15 olika tygkvaliteter med ett urval som ska ge en stor
variationsbredd med hänsyn till materialinnehåll, konstruktion och behandling. Rapporten
avgränsas till att endast använda trikå och väv som provmaterial och utesluta nonwoven.
En avgränsning till standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är att
endast testa den sidan av tyget med högst wickingeffekt, det vill säga den sidan som först når
nivå 1 och nivå 2 vid provning.
Standard, AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, anger två olika
utföranden Option A och Option B. En avgränsning har gjorts till att endast utvärdera Option
A.
10
2 Metod Studien baseras på två standarder, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles och AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. American
Association of Textile Chemist and Colorists, committee RA63 är upphovsman till
standarderna som publicerades 2011. Standarderna som används i denna studie är copywrite-
skyddade, inga mått eller tidsangivelser skrivs därför ut och testförfarandet beskrivs i grova
drag.
Standarderna utvärderas utifrån förmågan att mäta wicking i 15 olika tygkvaliteter. Materialet
varieras mellan natur, syntet- och blandmaterial. Tygernas konstruktion skiljer sig från
varandra och vissa prover har en slutberedning som främjar fukttransporten. Testerna utförs i
en standardiserad testmiljö vid Textil- och Läderlaboratoriet i Stockholm. Allt provmateriel
har konditionerats i den standardiserade miljön, med temperaturen 21±1 C° och
luftfuktigheten 65±2 %, hos Textil- och Läderlaboratoriet i minst 24 h.
2.1 Testförfarande
Avsnittet testförfarande beskriver tillvägagångssättet för standarderna AATCC Test method
197-2011: Vertical Wicking of Textiles: Vertikal provning och standrad AATCC Test method
198-2011: Horizontal Wicking of Textiles: Horisontell provning. 2.1.1 Vertikal provning Testutförare: Operatör 1
Material:
· Vattenlöslig penna
· Destillerat vatten
· E-kolv
· Stav
· Linjal
· Vattenlöslig bläckpenna
· Sax
· Tejp
· Tidtagarur
· Gem
· Provmaterial 1-15
Ur varje provmaterial klipps 3 stycken provkroppar i varpled och 3 stycken provkroppar i
väftled. Varje provkropp markeras med tre linjer med hjälp av en vattenlöslig
markeringspenna. Provkroppen fästs fast med tejp vid staven, i nederkanten monteras en
tyngd i form av ett gem. För montering se figur 1 ovan. Tunna tygkvaliteter väts och sjunker
inte direkt när det släpps ner i e-kolven, på grund av ytspänningen lägger sig tyget på ytan,
tyngden ska motverka detta beteende. Tyngden har använts konsekvent på tyger med tjockare
kvalitet eftersom lika behandling av tygkvaliteterna ger ett säkrare resultat vid jämförelse i
variansen. En e-kolv har förberetts innan provning där en markering i form av en linje har
mäts ut för lämplig vattennivå som är upp till det första strecket på tygmallen se Figur 4. Vid
förberedning används ett testprov för att avgöra vilken mängd destillerat vatten som behövs
för att täcka den angivna del av provkroppen som skall vara täckt av vatten. För varje
provomgång används nytt destillerat vatten. Provkroppen sänks ner i e-kolven och tidtagaruret
startas när provkroppen får kontakt med vätskan. Höjd och tid noteras när vätskan har nått den
första mätnivån, i resultatet, Nivå 1. Om tiden överskrider tillåten sluttid enligt standard
Figur 1; Montering av ett prov i vertikal provning (Elg, 2012)
11
avslutas testet. När vätskan når den andra mätnivån, i resultatet, Nivå 2, noteras höjd och tid.
Om vätskan inte har nått Nivå 2 under testets totala sluttid noteras sluttid och höjd. I
rapportering anges hastigheten med enheten mm/s. (RA63 A. C., 2011) Provmaterial 1-10 och
14-15 genomgick en tvätt enligt ISO 6330 program 5 a. Provkropparna torkades i torkskåp
och konditionerades i minst 24 h innan provning. Provmaterialet testades återigen enligt
samma procedur.
Förteckning över variabler till formel:
W: wickingeffekt i hastighet. Enhet: mm2/s
d: höjd på wickingspridningen. Enhet: mm
t: tiden för wicking. Enhet: s
Formel för hastighet: W=d/t
Ofullständig mätning sker när vätskan ej transporterats till markeringen för nivån 1 inom 5
minuter.
2.1.2 Horisontell provning
Testutförare: Operatör 2
Material:
· Byrett
· Stativ till byrett
· Broderbåge
· Vattenlöslig markeringspenna
· Destillerat vatten
· Linjal
· Sax
· Bägare
· Tidtagarur
· Provmaterial 1-15
5 stycken provkroppar klipps ut enligt angivna mått av varje provmaterial, se Figur 3. Test
utförs på båda sidor av varje material, rätsidan kallad A-sida och avigsidan kallad B-sida.
Varje provkropp markeras med hjälp av en vattenlöslig markeringspenna. Markeringen skall
ha formen av en cirkel och skall även ha en punkt i cirkelns mitt. För dimensioner se Figur 3.
Provkroppen monteras i en broderbåge som håller provet sträckt för att undvika uppkomsten
av bubblor, skrynkel- och ojämnheter som kan påverka mätresultatet. Brodersbågen med den
monterade provkroppen placeras horisontellt ovanför en bägare. En byrett innehållande
destillerat vatten monteras över provkroppen. Tidtagaruret startas så fort det destillerade
vattnet droppas ned på provkroppen i en jämn ström. Vattnet droppas till den bestämda
volymen är uppnådd. När vätskan har nått den markerade cirkeln stoppas tidtagaruret för
tiden, längd och bredd noteras över vätskans spridning. Om vätskan inte når den markerade
cirkeln under angiven testtid noteras sluttid och längd och bredd. I rapportering anges
hastigheten med enheten mm2/s. ( (RA63 A. C., 2011) Provmaterial 1-10 och 14-15
genomgick en tvättning enligt ISO 6330 program 5 a. Provkropparna torkades i torkskåp och
konditionerades i minst 24 h. Provmaterialet testades återigen enligt samma procedur.
Figur 2: Montering av ett prov i
den horisontella mätmetoden. (Elg, 2012)
12
Förteckning över variabler till formel:
W: wickingeffekt i hastighet med. Enhet: mm2/s
d1: längd på wickingspridningen. Enhet: mm
d2: bredd på wickingspridningen. Enhet: mm
t: tiden för wicking. Enhet: s
Formel för hastighet: W= (1/4)(d1)(d2)/t
Ofullständig mätning sker när mängden provningsvätska ej kan absorberas av tygkvaliteten
vilket leder till att vätskan droppar igenom. Mätning kan inte ske vid hydrofoba tygkvaliteter
och mörka tyger.
2.2 Metoddiskussion och materialval Tygkvaliteterna 1-10 och 14-15 respresenterar en bred variationsbredd och används för att
utvärdera hur stor möjlighet vardera standard har att appliceras på olika materialsorter. Se
bilaga 1 - Materiallista. Med en variation i materialinnehåll, konstruktion, vikt och olika
behandlingar. Antalet provkroppar testades enligt vardera standard.
Tygkvalitet 11-13 valdes slumpmässigt ut för provning med fler replikationer än vad den
mängd provkroppar av testmaterial 1-10 och 14-15 ger. Erhållna mätvärden från tygkvaliteter
11-13 används för ett större statistiskt underlag, med 40 replikationer, för att bestämma
mätmetodens noggrannhet, dvs. riktighet och precision vilket krävs vid en validering av
standarderna. Tre slumpvis valda material används för att kunna bortse ifrån materialets
påverkan. Materialen används även för att kunna säkerställa mätmetodens repeterbarhet och
reproducerbarhet. Det slumpmässiga felet i mätmetoden är en indikation på hur repeterbar
mätmetoden är. Variansen för tyget samt variansen för interaktionen för provkroppar och
tygsort är mätmetodens reproducerbarhet. Responsen ska användas i en ANOVA för att se
mätmetodens repeterbarhet, reproducerbarhet, riktighet och precision. (Montgomery, 2009, ss.
Figur 3: Horisontellt provmall baserad på mått i standarden.
(Vahlberg, 2012)
Figur 4: Vertikalt provmall baserad på
mått i standarden. (Vahlberg, 2012)
13
512-514) Den metod som skulle användas till försöket är vanligt att använda vid analysering
av mätsystem för vidare information (Montgomery, 2009, ss. 512-514).
I en validering mäter man ett försöks robusthet. En identifiering sker av vilka parametrar som
ger störst effekt på mätresultatet och vid ett handhavandefel, eller ett missförstånd vid
reproduceringen som kan orsaka mätfel. Denna del utförs normalt i framtagandet av ett försök
och kräver många provkroppar då man ändrar flertalet parametrar i omgångar för att se vilken
paratmeter som ger störst påverkan på responsen. (Montgomery, 2009).
I ett senare skede och en utvärdering med hjälp av statistiska metoder visade sig att den
påtänkta valideringsmetoden inte är möjlig, då responsen inte följer en normalfördelning och
tygkvaliteternas varians skiljer sig markant mellan varandra. Förutsättningarna för en analys
med hjälp av ANOVA uppfylls därmed ej. Dock kan storleken på variansen jämföras mellan
tygkvaliteterna, vilket därmed ger en indikation på vilken standard som ger en lägre varians.
(Montgomery, 2009). Tygkvaliteterna 11-13 bestod av material som saknade egenskaper, som
en uttalad wickingeffekt. Det resulterade i att tygkvalitet 11 och 12 ej kan absorbera och
transportera vätskemängden som anges i standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles. Responsvärdet blev därmed orimligt att jämföra med andra tygkvaliteter.
Då syftet med denna provning av 40 replikationer endast ska ge ett mått på hur stor spridning
mätvärdena kan ge inom en tygkvalitet, bortses denna felkälla då mängden vätska som
droppar igenom antas vara lika inom samma tygkvalitet. Tygkvalitet 13 visade hydrofoba
materialegenskaper och byttes ut mot tygkvalitet 10 vid test med standard, AATCC Test
method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Standard, AATCC Test method 198-2011:
Horizontal Wicking of Textiles, kräver större provkroppar och den materialmängden saknades
för att ändra tygkvalitet.
I denna rapport benämns tygproverna med en A- och B-sida, i bilaga 1 – Materiallista är A-
sidan placerad utåt. I tabeller som saknar bokstäver anges B-sidan med tygkvalitet följt av 0.5,
det vill säga B-sidan för tygkvalitet 5 anges som 5.5.
Vid test av standard, med tygkvaliteterna 1-10 och 14-15, utförs provning på tygprovets A-
och B-sida med motivation att wickingegenskaperna kan skilja mellan sidorna. Vid test av
tygkvalitet 11-13 provas endast A-sidan. Test med standard AATCC Test method 197-2011:
Vertical Wicking of Textiles utförs med en variation av provets längsida i varp och väftled.
Vid provning i varpriktning för trikåkvaliteter monteras provet med maskstavarna uppåt.
Anledningen är att wickingeffekterna kan variera i varp och väftled i tyget och om
maskstavarna riktas upp eller ner vid montering. Ingen hänsyn till variationen i varp och väft
tas vid test med 40 replikationer.
Tygkvaliteterna 1-10 och 14-15 testas utifrån tillvägagångssättet i standarderna både före och
efter tvätt.
Två operatörer utförde tester enligt standarder men endast en operatör testade inom en
standard med anledning att minimera variation i utförandet mellan operatörer och det
mänskliga felet vid mätning. Standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles. Standard behandlades av operatör 1: Anna Vahlberg och standard AATCC Test
method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles behandlades av operatör 2: Elin Elg.
14
2.3 Statistik- och analyseringsmetod
Vid en ANOVA är ett av kriterierna att varianserna från populationerna som skall jämföras är
lika (Olsson, 2003). Vid ett försök med inmatning av datavärden i mjukvaruprodukten,
Minitab 15, för de olika populationerna fanns en indikation på att varianserna populationerna
emellan var olika. För att undersöka om varianserna är olika utförs test med Minitab 15
utifrån Bartlett´s test och Leven´s test. Bartlett´s test kräver att datan som analyseras är
normalfördelad. Leven´s test är inte lika känsligt för icke normalfördelad data. (Olsson, 2003)
En analysering i Minitab 15 visade att datan inte följde normalfördelningen. När datan inte
följer en normalfördelning blir statistiska mätverktyg som ANOVA och t-test inte möjliga att
genomföra. Datan logaritmerades med basen 10 för att se om den följde normalfördelningen
mer och analyserades därefter. Resultatet gav fortfarande en variation i variansen. Responsen
är inte av största intresse i denna rapport utan variationen i mätdata. Därför är det relativa
värdet som ges efter transponering av större vikt än det absoluta värdet. Med den
motiveringen analyseras endast det relativa värdet i resultatet.
15
3 Resultat Absoluta mätvärden för standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles
och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles ses i bilaga 2 - Primärdata.
Provmaterial som ej uppfyllde krav för provning enligt standard AATCC Test Method 197-
2011: Vertical Wicking of Textiles är tygkvaliteterna:
Nr 13. Orsak: Hydrofob
Nr 14. Orsak: Hydrofob
Nr 15. Orsak: Hydrofob
Provmaterial som ej uppfyllde krav för provning enligt standard AATCC Test method 198-
2011: Horizontal Wicking of Textiles är tygkvaliteter:
Nr 1A och Nr 1B. Orsak: Kvaliteten droppar.
Nr 2B. Orsak: Mätvärden saknas på grund av materialbrist.
Nr 4B. Orsak: Mätvärden då materialet har för mörk färgnyans.
Nr 6A och Nr 6B. Orsak: Kvaliteten droppade på 6A och 6B.
Nr 7B. Orsak: Mätvärde saknas då 7B transporterar vätskan till sidan 7A.
Nr 8A och Nr 8B. Orsak: Sidan 8A droppar och sida 8B är hydrofob.
Nr 9B. Orsak: Mätvärde saknas då 9B transporterar vätskan till sidan 9A.
Nr 10A och Nr 10B. Orsak: Kvaliteten droppar.
Nr 13A och Nr 13B. Orsak: Hydrofob
Nr 14A och Nr 14B. Orsak: Hydrofob
Nr 15A och Nr 15B. Orsak: Hydrofob
Egenskaperna för möjlighet till genomförande av standarder förändras ej efter tvätt.
Vid en logaritmering med mjukvaruprogrammet, Minitab 15, sker en förbättring av
normalfördelningskurvan men kurvan blir inte optimal. Tesen är att ju bättre residualerna
följer linjen en sannolikhetsplot, Probability Plot, tenderar metoden att ha högre noggrannhet.
I diagrammen som följer illustrerar de övre diagrammen resultat av logaritmeringen som
närmast följer en normalfördelning. De undre diagrammen illustreras resultatet som minst
följde normalfördelning efter logaritmering. Logaritmering utförs endast på tygkvaliteterna Nr
1-10.
Diagram till vänster illustrerar kurvan före logaritmering och diagrammet till höger illustrerar kurvan efter logaritmering för
provning enligt standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles i väftpled Nivå 2.
0,50,40,30,20,10,0-0,1-0,2
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Väft
Pe
rce
nt
Mean 0,1593
StDev 0,1113
N 60
AD 1,992
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 2 VäftNormal
0,0-0,5-1,0-1,5-2,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Väft
Pe
rce
nt
Mean -0,9069
StDev 0,3316
N 60
AD 0,359
P-Value 0,439
Probability Plot of Nivå 2 VäftNormal
16
Diagrammet till vänster illustrerar kurvan före logaritmering och diagrammet till höger illustrerar kurvan efter logaritmering
för provning enligt standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles i varpled Nivå 1.
Rangordningen för de diagrammen med närmst normalfördelning är:
AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles: Nivå 2 i väftled.
AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles: Nivå 2 varpled.
AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles
AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles: Nivå 1 väftled
AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles: Nivå 1 varpled
För övriga diagram se bilaga 3 – Probability Plot. Notera att bedömningen endast är okulär
och skillnaden mellan diagrammen inte är markant. Dock blir inte varianserna lika, se
varianserna i bilaga 1 - Primärdata.
Histogrammet till vänster visar resultatet för vardera tygkvalitet från Nr 1-10 av responsen från provning av standard AATCC
Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles i varpled Nivå 2, före tvätt. Diagrammet till höger visar förändringen av
normalkurvorna efter tvätt.
Alla responsen tillsammans följer inte normalfördelningen men inom varje tygkvalitet kan det
finnas en normalfördelningskurva, se diagrammen ovan. För ytterligare diagram se bilaga 5 -
Histogram med normalkurva. Det syftar till att vid val av liknande tygkvaliteter med lika
varians på responsen kan en normalfördelningskurva uppstå och vidare beräkningar utföras.
2,52,01,51,00,50,0-0,5-1,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Varp
Pe
rce
nt
Mean 0,4889
StDev 0,5683
N 60
AD 2,105
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VarpNormal
2520151050-5-10
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Varp
Pe
rce
nt
Mean 5,425
StDev 5,299
N 60
AD 4,224
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VarpNormal
5,0
2,5
0,0
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2 -0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
5,0
2,5
0,0
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
5,0
2,5
0,0
1
Nivå 2 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean -1,177
StDev 0,03865
N 3
1
Mean *
StDev *
N 3
10
Mean *
StDev *
N 3
2
Mean -0,8753
StDev 0,01858
N 3
3
Mean -0,9401
StDev 0,09739
N 3
4
Mean -0,9460
StDev 0,02182
N 3
5
Mean *
StDev *
N 3
6
Mean -0,9092
StDev 0,02007
N 3
7
Mean -1,200
StDev 0,03865
N 3
8
Mean -0,3006
StDev 0,05764
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 1
Panel variable: Tygsort
20
10
0
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6 0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
20
10
0
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
20
10
0
1
Nivå 2 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean *
StDev *
N 3
1
Mean -0,8152
StDev 0,03348
N 3
10
Mean -0,6993
StDev 0,02174
N 3
2
Mean -0,8646
StDev 0,01858
N 3
3
Mean -0,7306
StDev 0,4900
N 3
4
Mean -0,7452
StDev 0,02416
N 3
5
Mean -0,8146
StDev 0,01618
N 3
6
Mean -0,7369
StDev 0,01356
N 3
7
Mean *
StDev *
N 3
8
Mean -0,5688
StDev 0,01609
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 2
Panel variable: Tygsort
17
Resultatet av 40 replikationer följer i tabellerna nedan för vardera standard:
Test enligt standard, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles, med
40 replikationer: Variable C2 N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Horisontell Statistiskt 11 40 0 1,4727 0,0293 0,1850 0,0342 1,2304 1,8451 0,6146
12 40 0 0,81079 0,00929 0,05873 0,00345 0,69020 0,95904 0,26885
Test enligt standard, AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, med 40
replikationer: Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Statiskiskt test 10 40 0 -1,0450 0,00322 0,0204 0,00042 -1,0969 -1,0000 0,0969
11 40 0 -1,1027 0,00279 0,0176 0,00031 -1,1549 -1,0969 0,0580
12 40 0 -1,3010 0,000000 0,000000 0,000000 -1,3010 -1,3010 0,000000
Analysen som görs för att avgöra vilken standard som ger lägst varians, jämförs de enskilda
varianserna mellan varje material i tygkvalitet Nr 10-12. Tabellerna visar att det är en större
spridning inom den horisontella standarden vid tygkvalitet Nr 11 och en lägre vid tygkvalitet
Nr 12 i jämförelse med den vertikala standarden. Men i stöd av variationen av varians i de
olika tygkvaliteterna Nr 1-10 med endast det antalet replikationer enligt standarder så är
variansen totalt lägre i standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles.
Se bilaga 6 - Variansändring.
För att avgöra om materialen har en förändrad wickinghastighet efter tvätt utvärderas
skillnaden i resultatet i de olika tygkvaliteterna från före till efter tvätt. Nedan visas
diagrammet för före och efter tvätt med mätning av standard AATCC Test method 198-2011:
Horizontal Wicking of Textiles. Resultatet visar att medelvärdet ökar vid alla tygkvaliteter
förutom tygkvalitet Nr 2 och Nr 5.5. För standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles jämförs Nivå 1 och Nivå 2 före tvätt med Nivå 1 och Nivå 2 efter tvätt för
att se om responset var högre. De material som generellt hade ett högre medelvärde i
wickinghastighet efter tvätt är: Nr 1, Nr 3, Nr 5, Nr 6, Nr 7 och Nr 10. De material som
generellt hade ett lägre medelvärde i wickinghastigheten efter tvätt är: Nr 2, Nr 4, Nr 8 och Nr
9. Se bilaga 4 - Beskrivande statistik.
Tyg
Före/Efter tvätt
9,07,05,55,04,03,53,02,0
2121212121212121
2,6
2,4
2,2
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
Ho
riso
nte
llt t
est
Individual Value Plot of Horisontellt test
Diagrammet illustrerar skillnaden för före och efter tvätt med mätning av standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles. Siffran 1 visar spridningen för tvätt och siffran 2 visar spridningen efter tvätt på x-axeln Före/Efter tvätt.
18
Spridningen av mätvärdena förändras överlag efter tvätt, både en minskning och ökning i
spridningen. För standard AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles sker
generellt en lägre varians efter tvätt för tygkvaliteterna Nr 2, Nr 3, Nr 7 och Nr 9. De material
som generellt har en högre varians efter tvätt är tygkvaliteterna Nr 4, Nr 8 och Nr 10. Material
med oförändrad varians efter tvätt är tygkvaliteter Nr 1, Nr 5 och Nr 6. För standard AATCC
Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles gäller generellt en lägre varians efter
tvätt för tygkvaliteter Nr 3, Nr 5 och Nr 9. En högre varians ger tygkvaliteterna Nr 2, Nr 4 och
Nr 7 efter tvätt. Resterande tygkvaliteter ger en oförändrad varians. För vidare information se
Bilaga 7 – Individual Value Plots Före och Efter tvätt.
19
4 Diskussion Skillnaden på precisionen i utförandet mellan standarderna är att den mänskliga faktorn kan
ha en större inverkan på responsen i standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles till skillnad från AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles. Mätfel kan främst ske vid test av tygkvaliteter med hög wickingeffekt, provtiden kan
ibland vara endast sekunder kort. Innan vätskan hunnit sprida sig utanför den uppritade
cirkeln ska många moment utföras i princip samtidigt. Tidtagaruret ska stoppas, mätning i
både bredd och längd ska utföras. Men under den tiden som går när mätning av den ena
riktningen görs blir det automatiskt ett litet mätfel eftersom vätskan fortsätter att vandra i den
andra riktningen. Mätfelet kan eventuellt förbättras genom att använda ett specialverktyg
inom mätning, till exempel en linjal som mäter flera riktningar samtidigt. Ett annat alternativ
är att fotografera provet vid testets sluttid och använda fotografiet som analyseringsobjekt
liknande görs i ett så kallat ring test, där provet och provutrustningen filmas för senare
analysering.
Standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles har till skillnad från den
horisontella standarden, längre provingstid vid nivå 2 men en kortare vid nivå 1. Dock är det
inte lika många parametrar som skall mätas vid sluttiden av provning av nivå 1 och nivå 2.
Mätvärdet som ska noteras är tiden och operatören kan ha koncentrationen på en parameter,
vilket ger ett säkrare mätresultat.
En tygkvalitet som har så hög wickingeffekt att mätningen blir problematisk ger ett högt
värde på hastigheten oavsett om mätningen påverkas av den mänskliga faktorn i båda
standarderna. Därför är inte mätfelet i resultatet helt avgörande i jämförelse med andra tyger
med lägre wickingeffekt, då en markant skillnad ses. Men det ger ändå inte ett korrekt
mätvärde för wickinghastigheten i just den tygkvaliteten och jämförelsen mellan kvaliteter
med närliggande egenskaper försvåras.
Vid utförandet av standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles är
det fördelaktigt om två personer bevakar provningen. Annars finns en möjlighet att
tygkvaliteter som inte klarar av vätskemängden och droppar igenom inte observeras och
hanteras som en riktig mätning. När byretten öppnas och vätskan släpps ut, har operatören
ansvar att en korrekt mängd vätska, med rätt flöde ska träffa tygprovet. Vilket försvårar för
operatören att observera om tygkvaliteten droppar innan hela vätskemängden har lämnat
byretten. Genomförandet kan kontrolleras med en testperson om byretten byts ut mot en
elektronisk pipett, som även nämns i standard. Två testutförare kan vara en fördel vid mätning
av provresultatet eftersom en person kan mäta tiden medan den andra mäter spridningen i
tyget.
Mätresultat från Standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles har
en parameter i provets montering som kan ha inverkan på slutresultatet. När tyget monteras i
broderbågen är det svårt att med exakt precision spänna ut tygproverna med samma kraft i alla
provomgångar. Speciellt trikåvaror som har en stor elasticitet kan orsaka en felkälla till
variation i resultatet. Reglering kan ske med den uppritade cirkeln på tygprovet genom att
kontrollera när tyget är uppspänt i broderbågen att cirkeln har kvar sitt mått och inte ökat.
I jämförelsen mellan före och efter tvätt inom en tygkvalitet påvisades att en förändring i
spridningen av mätresultat sker med provning av standarderna. Många produkter är
tillverkade i ett avseende att behålla sina egenskaper även efter tvätt. För ett företag med en
sådan produkt kan det vara av större betydelse och intresse att utföra provning efter tvätt till
20
skillnad från före tvätt. Det finns ingen tydlig trend i någon av de båda standarderna att
spridningen enbart ökar eller minskar efter tvätt. Skillnaderna är stora mellan de utvalda
provmaterialen, vilket gör att antalet parametrar som påverkas av tvättning är många.
Spridningsskillnaden efter behandling visar sig vara väldigt individuell mellan de olika
tygkvaliteterna.
Endast i standard, AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, anges att
testutföraren ska använda plasthandskar. Anledningen är troligen att undvika föroreningar
som fett och onödiga orenheter på tygprovet, således finns en oklarhet i varför endast den ena
standarden har användning av plasthandskar som en punkt i utförandet och inte båda.
Storleken på felkällan som uppstår vid hantering utan plasthandskar är svår förutsäga men en
osäkerhet ligger även i hur materialen är behandlade innan konditionering och tillfälle för
provning. Försiktighet bör dock tas då det är onödigt att påverka provets egenskaper mer än
nödvändigt.
En gråzon i standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles är vid
mätning av ojämn spridning på provkroppen då standarden saknar mätanvisningar för ett
sådant beteende av vätskan. Dock gav endast ett fåtal provningar denna spridning. Se
kommentarer i bilaga 2 – Primärdata.
En fördel med standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles är att
provningstiden är kortare än i standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles. Det är positivt i ett tidsbesparande perspektiv, men kan vara negativt beroende på
vilken produkt och material som ska mätas. Textilier är oförutsägbara material vilket gör att
mätintervallen som anges i de båda standarderna inte alltid är ultimat anpassat till alla
materials användningsområden. Risken är att intervallet som angetts i standarderna är för stort
eller för litet för att urskilja skillnader mellan två olika material som närmar sig varandra i
egenskaper.
Standarderna är till fördel när tygets beteende är svårt att förutse, det finns en modell ”flöde i
garn” (Brojeswari Das, 2011) som är anpassad till vävda tyger och en stor del av tyger med
wickingegenskaper på dagens marknad är trikåer. En stor kunskap om själva tyget som varp-
och väftrådarnas dimension etc. är ett krav i modellen. Med standarderna från AATCC krävs
ingen förkunskap om materialet för att kunna göra en mätning, vilket krävs i modellen.
Mätningen av prover med mörkare färg är mer osäkert än tyger med ljusa färger. Spridningen
av vätska är svårare att följa i provkroppar med mörkare nyans och även i melerade material.
Problematik uppstår när ett material bara produceras i mörka färger eller vid tillfällen då
endast mörka provkroppar finns att tillgå vid provning. Spridningen kan följas tydligare med
en färgad vätska eller en flouroserande, självlysande. Tillsatserna som används i vätskan får
självfallet inte ändra ytspänningen, vilket skulle påverka vätskans beteende. Resultatet blir då
inkorrekt och kan inte jämföras med andra tygkvaliteter. Även standarderna nämner att
färgning av provvätskan kan ske om vätskan uppfyller kraven ovan.
En möjlighet finns att wickingegenskaperna kan variera mellan olika färg av samma
konstruktion och material. En provning för varje färgnyans i en tygkvalitet kan vara
nödvändig för att säkerhetsställa att så inte är fallet. Risken är att olika färger har utsatts för
olika kemikalier och processer i framställningen som kan orsaka skillnad i ytenergier på
materialen vilket resulterar i olika respons. En möjlighet är att analysera de olika tygsorterna
21
var för sig med sina specifika wickingegenskaper men det går utanför rapportens syfte. En
problematik uppstår när mörkare nyanser inte går att mäta.
En vit vattenlöslig markeringspenna kan ge en tydligare indikation på hur vätskan vandrar i
provet med testmetoden för vertikal wicking, detta nämns i standard AATCC Test method
197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Vid provningen av horisontell wicking förändras
förutsättningarna. Tygkvaliteter med låg wickingeffekt avbryts innan vätskan når den
uppritade cirkeln när tidsbegränsningen på 5 minuter är uppfylld. Vätskan kommer på den
tiden aldrig i kontakt med markeringspennan och kan därmed inte ge en vägledning vid
mätning. En förenkling av mätning av mörka tyger kan ske genom att rita mindre cirklar inuti
den stora, som en måltavla, med en vit markeringspenna. Ett krav är följaktligen att
markeringspennans färg inte påverkar vätskans egenskaper. Om vätskans egenskaper
förändras ger det ett icke rättfärdigat mätresultat att jämföra med andra tygkvaliteter och ljusa
tyger där inga extra cirklar ritats ut. Ytterligare en felkälla ges om fibrer eller konstruktion
skadas av trycket som markeringspennan avger vid uppritning av cirklarna. Vid införandet av
en sådan uppritad mätmall krävs en ändring i standarden där alla tyger, oavsett nyans får
samma behandling för ett konsekvent mätresultat.
Vid provning av mörka tyger finns en möjlighet att ljus eventuellt kan förenkla mätningen.
Ljus anpassat på ett sätt att vätskan i tyget framhävs och en mätning är möjlig. I
kombinationen mellan standard BS 3554 (1970), Determination of Wettability of Textile
Fabrics, och AATCC Method 39-1977, Evaluation of Wettability används ljus som ett mått på
att vätskan är helt absorberad av materialet när ljustrålen slutar att reflekteras, reflektion kan
därmed inte användas för att påvisa wickingeffekten.
Konstruktioner av tyg kan ge olika förutsättningar för att följa vätskans spridning i tyget. I en
3D-knitkonstruktion kan vätskan vandra med en högre hastighet inuti materialet och sprida
sig långsammare utanpå. En möjlighet att undersök om wicking sker med en högre hastighet
inuti ett material kan vara om provningen sker med en UV-känslig vätska under en UV-
lampa.
Svårigheter finns vid mätning av wickinghöjden i trikåprover vid standard AATCC Test
method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. Vid vätning av trikå kan en töjning uppstå,
som uppträder i olika grad beroende av tygets konstruktion. Töjningen kan påverka resultatet
när hela tygprovet är vätskefyllt men även när fukten endast transporterats i delar av provet.
Vätskans tyngd gör att provet får en större kontaktyta med vätskekällan och avståndet mellan
trikåmaskornas ökar eller minskar beroende på placering i provet. Töjningen ger upphov till
en missvisande faktor som kan påverka resultatet, detta sker i en högre grad vid mätning av
wicking om provvätskan inte når Nivå 2 i standarden.
Utöver hastigheten på wicking kan en djupare kunskap om varför fuktens egenskaper skiljer
sig mellan olika material vara av värde, beroende på applikationsområde och i
produktutvecklingssyfte. Vid standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles kan resultatet vara svårt att utvärdera. Ett material kan ha en hög wickingeffekt i
väftled men en låg i varpled, ett annat material har omvända spridnings egenskaper.
Spridningens riktningar går inte att utläsas ur resultatet då endast spridningens bredd och
längd används i formeln för hastighet oberoende av riktning. Wickinghastigheten är ett
sammantaget värde mellan varp och väft men en notering kan ske vid utförandet i vilken
riktning och på vilket sätt vätskan sprider sig, detta sker utöver standardens anvisningar.
22
Analys av tygkvaliteternas respons mellan standarderna kan vara missvisande, eftersom
standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles endast har 3
provkroppar och standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles har
5 stycken provkroppar. Skillnaden på antalet provkroppar mellan standarderna ger en
obalanserad jämförelse eftersom variansen får en större mätprecision i standard AATCC Test
method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles med 5 provkroppar än standard AATCC
Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles med 3 provkroppar. Anledningen till
orsaken i variationen av provkroppar mellan standarderna kan troligen dels förklaras av att
AATCC inte har gjort någon koppling mellan standarderna. Dels att mätprecisionen skiljer sig
åt i utförandet där standarden med flest provkroppar ger ett osäkrare resultat, med uppkomst
av fler felkällor och en större spridning av mätvärden. Båda standarderna ger ett otillräckligt
antal av respons för att avgöra om värdena följer en normalfördelning eller inte, på ett säkert
sätt.
Vad som påverkar mätprecisionen i standarderna; AATCC Test method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles och AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles är
svårt att utvärdera. Reproducerbarheten på provkropparna är omöjlig att genomföra med lika
förutsättningar enligt den metod som valdes för precisionsmätning av mätsystem. En
förbrukad provkropp i provning kan inte testas på nytt eftersom provkroppen då har blivit
utsatt för fukt. Fukten kan påverka provkroppen och liknas vid en tvättbehandling då
eventuella ytbehandlingar påverkats eller en svällning i fibrer sker. Tygkvaliteternas påverkan
på mätprecisionen är därmed svår att förutspå.
23
5 Slutsats Standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är en säkrare mätmetod
än standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles enligt de
statistiska mätmetoder som använts för utvärdering med lägre varians och med ett respons
som ligger närmast normalfördelningskurvan.
Standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles lämpar sig till en större
variationsbredd av tyger än standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles. I urvalet av tyger är det endast de 3 hydrofoba tygkvaliteterna ur denna rapports
materialsamling som inte går att prova enligt standard AATCC Test method 197-2011:
Vertical Wicking of Textiles.
En tvättbehandling påverkar inte möjligheten att testa rapportens utvalda material som inte
kunde testas av standarderna före tvätt. Tygkvaliteterna som är hydrofoba och de kvaliteter
som låter provvätskan droppa igenom behåller sina egenskaper efter en tvättbehandling.
Däremot sker en förändring och skillnad i responsen i de tygkvaliteter som redan är
tillämpbara på standarderna.
24
6 Reflektion Vid en ny provomgång av vardera standard skulle ett större antal tvättbehandlingar
genomföras. I denna rapport utfördes en tvättning men en intressant aspekt vore att undersöka
hur mycket materialet förändrar sig efter till exempel 10 tvättbehandlingar. Studien skulle
därmed möjligen rikta sig mer mot området materialkonstruktion och kvalitet.
Vid test med 40 replikationer skulle valet av tyg ändras till tyger som standarderna var
avsedda att testa, det vill säga tyger som uppfyller kraven för en korrekt mätning. Ett sådant
urval skulle i så fall ha säkrare mätvärden att utvärdera standarderna med. Likaså en större
materialmängd i tygerna valda för variationsbredd skulle ge fler replikationer och en högre
mätsäkerhet.
Den svarta vattenlösliga markeringspennan skulle vid en ny provomgång kompletteras med en
vit vattenlöslig markeringspenna som appliceras på de mörka och melerade provkropparna.
Detta för att undersöka möjligheten om en säkrare mätprecision i dessa tygprover.
För att jämföra standarderna på ett mer riktigt sätt i frågan om varians skulle metoden
förändras och gå ifrån standardernas rekommendationer för antalet provkroppar. Vid en ny
provomgång skulle en provning ske med lika antal provkroppar för båda standarderna. Genom
att ändra antalet provkroppar frångås standardens anvisningar och resultatet från en sådan
provning kan därmed inte jämföras med andra resultat som är rättade efter standarden.
Om valet av tyger ändras med resultatet att tygkvaliteterna närmar sig varandra i egenskaper
och därmed varians och en normalfördelning kan fler statistiska mätverktyg appliceras i
studien. En mindre variationsbredd skulle leda till svårigheter att besvara vissa
frågeställningar i denna rapport och därmed förlora sitt syfte.
En stor del av bakgrunden har journalen, Textile progress: Wetting and wicking i Fibrous
Materials, som källa. Boken är en sekundärkälla men upphovsmannen är The Textile Institute
som ej är en vinstdrivande organisation. Fakta ur boken är därför inte vinklad och källan anses
vara en vetenskaplig artikel och en primärkälla med ett stort antal referenser.
25
7 Framtida forskning En framtida studie är att undersöka vilken skillnad resultatet får mellan två eller flera
laboratorier. Med syfte att utvärdera om själva standarden är otydligt uttryckt eller om
miljöväxlingen ger olika respons. En sådan studie ska i så fall utföras på exakt samma tyg, det
vill säga samma materialsammansättning, konstruktion och efterbehandlingar. Vid en
variation av tyg blir det svårt att jämföra resultaten eftersom denna rapport visar en tendens att
varje material är unikt och har en egen varians. Detta utförande nämns även i standard
AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles och AATCC Test method 197-
2011: Vertical Wicking of Textiles.
En annan vinkel på en framtida studie, är hur fibersort påverkar wicking. I denna rapport finns
det två likadana prover där enbart fibersammansättningen är olika. Den ena är hydrofob och
den andra hydrofil. Provmaterialet kan förändras med en parameter och allt annat lika för att
undersöka om det är konstruktion, dimension; gällande garn och fiberstorlek, eller
efterbehandlingar som påverkar.
Många tyger har idag så kallade ”wicking-funktioner”, en konstruktion som skall öka
wickingen. Då vore det intressant och se om de olika konstruktionerna har en större
benägenhet att ändra wickingfunktion efter tvätt än andra konstruktioner. Om det enbart är en
ostabil konstruktion eller om det har en samverkan med garn och fibersort.
Eftersom informationen i standarderna angående hur applicerbara de är på nonwoven är
bristfälliga, vore det intressant att undersöka om de går att använda på materialet och om det
finns några begränsningar..
Undersöka och utvärdera om olika tygkvaliteter ger samma mätvärden enligt Option A och
Option B i standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles och hur de
mätvärdena förhåller sig med samma tygkvaliteter mot standard AATCC Test method 198-
2011: Horizontal Wicking of Textiles.
26
Litteraturförteckning
A. Patnik, R. S. (2006). Wetting and Wicking in Fibrous Materials. Textile Progress , 86-73.
Brojeswari Das, A. D. (2011). Mathematical model to predict vertical wicking. Journal of The Textile
Institute , 971-981.
Colorists, A. A. (u.d.). www.aatcc.org/. Hämtat från
http://www.aatcc.org/about/history/highlights.htm den 07 05 2011
David B. Clark and Bernard Miller. (1978). Liquid transport through fabrics; wetting and steady-state
flow: Part 2: Fabric wetting. Textile Research Journal , 256-260.
Elg, E. (2012). Monterade provkroppar.
Gibson, N. P. (2006). Thermal and moisture transport in fibrous materials. Boca Raton: CRC Press LLC.
Gillespie, T. (1958). The Spreading of low vapor pressure liquids in paper. Journal of Colloid Science ,
32-50.
Hatch, K. L. (1993). Textile science. Minneapolis/Saint Paul: West Publishing Company, cop.
Hsieh, Y.-L. (1995). Liquid Transport in Fabric Structures. Textile Research Journal , 299-307.
Hu, J. (2008). Fabric testing. Boca Raton: CRC Press LLC.
Kissa, E. (1996). Wetting and Wicking. Textile Research Journal , 660-668.
Mehta, P. o. (1984). A Survey and Comparison of Laboratory Test Methods for Measuring Wicking.
Textile Research Journal , 471 - 478.
Mehta, P. R. (1984). A Survey and Comparison of Laboratory Test Methods for Measuring Wicking.
Textile Research Journal , 471-473.
Montgomery, D. C. (2009). Design and Analysis of Experiments. Hoboken: John Wiley & Sons Pte Ltd.
Morris, J., & Morris, P. (2007). Retail testing standards. Singapore: Published by World textiles
publications LTD.
Nationalencyklopedin. (u.d.). www.ne.se. Hämtat från http://www.ne.se/lang/ytspänning den 04 04
2012
Nationalencyklopedin. (u.d.). www.ne.se. Hämtat från http://www.ne.se/lang/kapillärkraft den 10 04
2012
Nygren, M. (den 22 05 2012). (A. Vahlberg, Intervjuare)
Olsson, U. E. (2003). Variansanalys och försöksplanering. Lund: Studentlitteratur AB.
Q. Zhuang, S. H. (2002). Transfer Wicking Mechanisms of Knitted Fabrics Used as Undergarments for
Outdoor Activities. Textile Research Journal , 727-734.
27
RA63, A. C. (2011). AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles. USA: American
Association of Textile Chemists and Colorists.
RA63, A. C. (2011). AATCC Test Method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles. USA: American
Association of Textile Chemsts and Colorists.
Rhenby, W. (2010). Textila Beredningsprocesser. Borås: THS.
Standardization, I. O. (1993). ISO 11092: Textiles- Physiological Effects- Measurment of Thermal and
Water-Vapour Resistance under Steady-State Conditions. Genève.
Tao Liu, K.-f. C. (2008). Wicking in twisted yarns. Journal of Colloid and Interface Science , 134–139.
Vahlberg, A. (2012). Tygmallar.
I
Bilaga 1 – Materiallista
II
III
IV
Bilaga 2 – Primärdata I Bilaga 2: Primärdata presenteras mätvärden från standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of
Textiles och standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles som erhölls vid provning.
Absoluta mätvärden: AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles En avgränsning till standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles är att endast testa den sidan av tyget med högst
wickingeffekt, det vill säga den sidan som först når nivå 1 och nivå 2 vid provning. I utförandet visade det sig att A-sidan var den sidan som hade högst wickingeffekt i alla tygkvaliteter som var tillämpbara på standarden.
Material 1
Material 1 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 4 5 120 1800 0,07
2 20 4 5 105 1800 0,06
3 20 5 4 131 1800 0,07
Material 1 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 24 0,83 150 1440 0,1
2 20 23 0,87 150 1488 0,01
3 20 25 0,8 150 1680 0,09
Material 1 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 7 2,86 150 1090 0,14
2 20 6 3,33 150 1110 0,14
3 20 9 2,22 150 1107 0,14
Material 1 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 9 2,22 150 906 0,17
2 20 8 2,5 150 870 0,17
3 20 7 2,86 150 886 0,17
Material 2
Material 2 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 4 5 150 712 0,21
2 20 4 5 150 705 0,21
3 20 5 4 150 723 0,21
Material 2 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 6 3,33 150 537 0,28
2 20 4 5 150 515 0,29
3 20 6 3,33 150 553 0,27
Material 2 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 150 778 0,19
2 20 5 4 150 769 0,2
3 20 5 4 150 730 0,21
Material 2 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 150 730 0,21
2 20 5 4 150 720 0,21
3 20 5 4 150 770 0,2
V
Material 3
Material 3 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 4 5 150 1091 0,14
2 20 4 5 150 1170 0,13
3 20 4 5 150 1175 0,13
Material 3 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 690 0,22
2 20 3 6,67 150 777 0,19
3 20 3 6,67 150 740 0,2
Material 3 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 1080 0,14
2 20 2 10 150 1156 0,13
3 20 2 10 150 1080 0,14
Material 3 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 710 10
2 20 2 10 150 719 10
3 20 2 10 150 690 10
Material 4
Material 4 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 4 5 150 1057 0,14
2 20 7 2,86 150 1730 0,09
3 20 7 2,86 150 1240 0,12
Material 4 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 17 1,18 150 1330 0,11
2 20 16 1,25 150 1325 0,11
3 20 3 6,67 150 1310 0,12
Material 4 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 150 1294 0,12
2 20 7 2,86 121 1800 0,67
3 20 10 2 140 1800 0,08
Material 4 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 10 2 150 1431 0,11
2 20 299 0,07 69 1800 0,04
3 20 180 0,11 91 1800 0,05
VI
Material 5
Material 5 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 6 3,33 150 1333 0,11
2 20 5 4 150 1385 0,12
3 20 8 2,5 150 1365 0,11
Material 5 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 10 2 150 976 0,15
2 20 5 4 150 1000 0,15
3 20 6 3,33 150 1019 0,15
Material 5 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 810 0,19
2 20 3 6,67 150 820 0,18
3 20 3 6,67 150 870 0,17
Material 5 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 3 6,67 150 610 0,25
2 20 2 10 150 590 0,25
3 20 3 6,67 150 620 0,24
Material 6
Material 6 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 20 1 150 1261 0,12
2 20 18 1,11 150 1310 0,12
3 20 27 0,74 150 1383 0,12
Material 6 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 100 0,2 91 1800 0,05
2 20 108 0,19 115 1800 0,06
3 20 118 0,17 121 1800 0,07
Material 6 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 26 0,77 150 975 0,15
2 20 25 0,8 150 959 0,16
3 20 22 0,91 150 1020 0,15
Material 6 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 28 0,71 145 1800 0,08
2 20 26 0,77 146 1800 0,08
3 20 22 0,91 150 1800 0,08
VII
Material 7
Material 7 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 150 1410 0,12
2 20 3 6,67 150 1230 0,12
3 20 3 6,67 150 1152 0,13
Material 7 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 3 6,67 150 1780 0,08
2 20 3 6,67 150 1750 0,09
3 20 4 5 150 1759 0,09
Material 7 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 830 0,18
2 20 2 10 150 801 0,19
3 20 2 10 150 840 0,18
Material 7 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 1210 0,12
2 20 2 10 150 1230 0,12
3 20 2 10 150 1220 0,12
Material 8
Material 8 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 115 0,17 110 180 0,06
2 20 142 0,14 115 180 0,06
3 20 125 0,16 120 180 0,07
Material 8 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 270 0,07 105 180 0,06
2 20 310 0,07 110 180 0,06
3 20 290 0,07 110 180 0,06
Material 8 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 240 0,83 77 180 0,04
2 20 310 0,07 67 180 0,04
3 20 290 0,07 67 180 0,04
Material 8 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 522 0,04 50 180 0,03
2 20 550 0,06 45 180 0,03
3 20 563 0,04 50 180 0,03
VIII
Material 9
Material 9 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 1 20 150 275 0,55
2 20 1 20 150 350 0,43
3 20 1 20 150 284 0,53
Material 9 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 1 20 150 330 0,46
2 20 1 20 150 326 0,46
3 20 1 20 150 316 0,48
Material 9 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 2 10 150 570 0,26
2 20 1 20 150 550 0,27
3 20 1 20 150 539 0,28
Material 9 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 1 20 150 418 0,36
2 20 1 20 150 420 0,36
3 20 1 20 150 430 0,36
Material 10
Material 10 Varp innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 10 2 150 1705 0,09
2 20 8 2,5 150 1630 0,09
3 20 12 1,67 150 1735 0,09 Material 10 Väft innan tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 140 1800 0,08
2 20 6 3,33 137 1800 0,08
3 20 6 3,33 141 1800 0,08 Material 10 Varp efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 7 2,86 150 1102 0,14
2 20 6 3,33 150 952 0,16
3 20 6 2,86 150 955 0,16
Material 10 Väft efter tvätt Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 5 4 150 1294 0,12
2 20 4 5 150 1141 0,13
3 20 4 5 150 1167 0,13
IX
Material 10
Material 10 Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 7 2,9 150 1580 0,09
2 20 9 2,2 150 1711 0,09
3 20 8 2,5 150 1576 0,1
4 20 8 2,5 150 1691 0,09
5 20 6 3,3 150 1587 0,09
6 20 11 1,8 150 1726 0,09
7 20 7 2,9 150 1565 0,1
8 20 13 1,5 150 1747 0,09
9 20 9 2,2 150 1725 0,09
10 20 6 3,3 150 1637 0,09
11 20 7 2,9 150 1534 0,1
12 20 9 2,2 150 1738 0,09
13 20 7 2,9 150 1560 0,1
14 20 13 1,5 150 1783 0,08
15 20 7 2,9 150 1600 0,09
16 20 9 2,2 150 1705 0,09
17 20 7 2,9 150 1620 0,09
18 20 9 2,2 150 1727 0,09
19 20 10 2 150 1705 0,09
20 20 12 1,7 150 1783 0,08
21 20 8 2,5 150 1673 0,09
22 20 11 1,8 150 1741 0,09
23 20 7 2,9 150 1665 0,09
24 20 12 1,7 150 1710 0,09
25 20 8 2,5 150 1658 0,09
26 20 10 2 150 1655 0,09
27 20 9 2,2 150 1684 0,09
28 20 10 2 150 1681 0,09
29 20 7 2,9 150 1593 0,09
30 20 9 2,2 150 1649 0,09
31 20 8 2,5 150 1715 0,09
32 20 10 2 150 1632 0,09
33 20 7 2,9 150 1682 0,09
34 20 10 2 150 1692 0,09
35 20 9 2,2 150 1778 0,08
36 20 9 2,2 150 1625 0,09
37 20 7 2,9 150 1679 0,09
38 20 10 2 150 1683 0,09
39 20 7 2,9 150 1624 0,09
40 20 10 2 150 1605 0,09
X
Material 11
Material 11 Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 10 2 145 1800 0,08
2 20 12 1,67 149 1800 0,08
3 20 15 1,33 143 1800 0,08
4 20 13 1,54 141 1800 0,08
5 20 12 1,67 140 1800 0,08
6 20 15 1,33 141 1800 0,08
7 20 14 1,43 139 1800 0,08
8 20 14 1,44 137 1800 0,08
9 20 15 1,33 142 1800 0,08
10 20 11 1,82 141 1800 0,08
11 20 15 1,33 141 1800 0,08
12 20 14 1,43 139 1800 0,08
13 20 12 1,67 142 1800 0,08
14 20 14 1,43 139 1800 0,08
15 20 12 1,67 135 1800 0,08
16 20 15 1,33 138 1800 0,08
17 20 13 1,54 137 1800 0,08
18 20 13 1,54 136 1800 0,08
19 20 13 1,54 131 1800 0,08
20 20 14 1,43 132 1800 0,07
21 20 13 1,54 137 1800 0,08
22 20 15 1,33 132 1800 0,08
23 20 13 1,54 130 1800 0,08
24 20 13 1,54 139 1800 0,08
25 20 14 1,43 137 1800 0,08
26 20 15 1,33 137 1800 0,08
27 20 15 1,33 139 1800 0,08
28 20 13 1,54 135 1800 0,08
29 20 15 1,33 140 1800 0,08
30 20 16 1,25 136 1800 0,08
31 20 13 1,54 135 1800 0,08
32 20 14 1,43 138 1800 0,08
33 20 14 1,43 136 1800 0,08
34 20 15 1,33 131 1800 0,07
35 20 15 1,33 135 1800 0,08
36 20 13 1,54 136 1800 0,08
37 20 13 1,54 140 1800 0,08
38 20 12 1,67 134 1800 0,07
39 20 15 1,33 135 1800 0,08
40 20 13 1,54 131 1800 0,07
XI
Material 12
Material 12 Nivå 1 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s) Nivå 2 (mm) Tid (s) Hastighet (mm/s)
1 20 165 0,12 89 1800 0,05
2 20 117 0,17 91 1800 0,05
3 20 150 0,13 87 1800 0,05
4 20 125 0,16 85 1800 0,05
5 20 150 0,13 85 1800 0,05
6 20 113 0,18 91 1800 0,05
7 20 100 0,2 90 1800 0,05
8 20 107 0,19 92 1800 0,05
9 20 90 0,22 89 1800 0,05
10 20 110 0,18 88 1800 0,05
11 20 120 0,17 90 1800 0,05
12 20 90 0,22 91 1800 0,05
13 20 126 0,16 87 1800 0,05
14 20 103 0,19 91 1800 0,05
15 20 119 0,17 90 1800 0,05
16 20 118 0,17 86 1800 0,05
17 20 120 0,17 85 1800 0,05
18 20 129 0,16 91 1800 0,05
19 20 119 0,17 86 1800 0,05
20 20 108 0,19 88 1800 0,05
21 20 130 0,15 90 1800 0,05
22 20 130 0,15 92 1800 0,05
23 20 120 0,17 86 1800 0,05
24 20 117 0,17 90 1800 0,05
25 20 109 0,19 86 1800 0,05
26 20 130 0,15 88 1800 0,05
27 20 130 0,15 86 1800 0,05
28 20 120 0,17 91 1800 0,05
29 20 117 0,17 87 1800 0,05
30 20 100 0,2 92 1800 0,05
31 20 100 0,2 93 1800 0,05
32 20 119 0,17 91 1800 0,05
33 20 122 0,16 90 1800 0,05
34 20 135 0,15 89 1800 0,05
35 20 103 0,19 90 1800 0,05
36 20 104 0,19 89 1800 0,05
37 20 115 0,17 90 1800 0,05
38 20 131 0,15 91 1800 0,05
39 20 118 0,17 92 1800 0,05
40 20 114 0,18 94 1800 0,05
XII
Material 13
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 14
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 15
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Absoluta mätvärden: Standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles
Material 1A
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 1B
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 2A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 95 90 25 269
2 100 90 31 228
3 93 90 25 263
4 85 84 23 244
5 90 85 21 286
Kommentar: Prov 1, 2, 3 och 4 gav längden i sidled och bredden i längdriktning. Prov 5 gav längden i tygets
längdriktning och bredden i sidled.
XIII
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 99 92 35 204
2 94 92 32 212
3 92 87 32 196
4 95 94 36 195
5 90 75 18 295
Kommentar: Prov 1,2,3 och 4 gav en cirkulär spridning. Prov 5 gav en ovalform med längden i tygets
längdriktning och bredden i sidled .
Material 2B
Mätvärden saknas på grund av materialbrist.
Material 3A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 100 74 137 42
2 97 75 86 66
3 95 90 300 22
4 100 77 148 41
5 100 76 138 43
Kommentar: Prov 1, 2, och 5 gav längden i sidled och bredden i längdriktning. Prov 4 gav längden i
längdriktning och bredden i sidled. Prov 3 gav längden i längdriktning och bredden i sidled dock gav testet en
jämn cirkulär form.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 98 62 112 43
2 100 67 80 66
3 94 70 81 64
4 98 64 88 56
5 99 57 128 35
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
XIV
Material 3B
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 99 75 83 70
2 100 76 85 70
3 102 72 122 47
4 103 76 108 57
5 98 76 77 76
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 100 72 55 103
2 100 74 74 79
3 100 65 92 55
4 95 68 60 85
5 100 70 62 89
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
Material 4A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 103 102 59 140
2 96 62 35 134
3 102 69 31 178
4 97 96 42 174
5 102 96 66 117
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 95 90 24 280
2 90 65 13 353
3 80 45 35 81
4 100 90 40 177
5 99 92 46 156
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning förutom prov 3 som gav en
oregelbunden cirkelform.
XV
Material 4B
Före och efter tvätt:
Tyget var för mörkt, resultat kunde inte utläsas.
Material 5A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 89 75 300 17
2 60 52 300 8
3 80 67 300 14
4 70 65 300 12
5 94 81 81 74
Kommentar: Prov 1 och 3 gav längden i sidled och bredden i längdriktning. Prov 2 gav en oval cirkel tvärsöver
tygets längd och bredd. Prov 4 gav längden i längdriktning och bredden i sidled dock gav testet en jämn cirkulär
form.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 - - - -
2 103 78 218 29
3 97 64 158 31
4 80 65 95 43
5 95 95 124 57
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning förutom prov 1 där provvätskan
droppar igenom.
Material 5B
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 94 79 49 119
2 97 79 42 143
3 97 80 55 111
4 95 77 46 125
5 93 75 51 107
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
XVI
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 98 78 89 67
2 97 86 87 75
3 97 83 83 76
4 93 76 67 83
5 90 76 74 73
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
Material 6A
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 6B
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 7A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 100 86 110 61
2 100 89 95 74
3 100 86 97 70
4 100 88 101 68
5 98 84 85 76
Kommentar: Alla prover gav längden i längdriktning och bredden i sidled.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 100 85 58 115
2 100 82 81 80
3 96 82 70 88
4 100 84 80 82
5 100 90 95 74
Kommentar: Alla prover gav längden i längdriktning och bredden i sidled.
XVII
Material 7B
Före och efter tvätt:
Test gjordes men vätskan droppades igenom och hamnade på A-sidan där den vandrade.
Resultat kunde därmed inte utläsas.
Material 8A
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 8B
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 9A
Före tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 102 75 109 55
2 102 79 108 59
3 100 77 82 74
4 98 69 93 57
5 100 68 123 43
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
Efter tvätt:
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 96 71 90 59
2 100 68 93 57
3 98 66 93 55
4 100 66 70 74
5 100 66 80 65
Kommentar: Alla prover gav längden i sidled och bredden i längdriktning.
XVIII
Material 9B
Före och efter tvätt:
Svårt att utläsa resultat då vätskemängden vandrar från B-sidan till A-sidan. Upplever att
ludden torkar innan 5 minuter har gått. Där vätskan har fuktat A-sidan och lyser genom
ludden. Resultatet är ogiltigt.
Material 10A
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
Material 10B
Före och efter tvätt:
Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från
tyget underifrån.
XIX
Material 11A
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 81 80 300 17
2 89 84 300 20
3 97 92 150 47
4 86 89 300 20
5 86 85 300 19
6 93 90 300 22
7 100 81 91 70
8 102 92 170 43
9 94 90 146 46
10 91 90 300 21
11 89 85 300 20
12 85 82 300 18
13 92 90 189 34
14 95 88 128 51
15 97 92 152 46
16 95 91 182 37
17 96 92 248 28
18 102 92 132 56
19 87 85 300 19
20 90 85 300 20
21 96 92 180 39
22 100 95 148 50
23 93 87 300 21
24 103 95 176 44
25 90 85 300 20
26 90 89 300 21
27 102 96 168 46
28 94 89 300 22
29 96 89 145 46
30 87 86 300 20
31 97 95 145 50
32 87 88 300 20
33 86 83 300 19
34 95 93 175 40
35 91 88 300 21
36 102 100 175 46
37 92 87 300 21
38 92 92 176 38
39 85 85 300 19
40 100 95 176 42
Kommentar: Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från tyget
underifrån. Denna felkälla bortses då mängden vätska som droppar igenom antas vara lika inom samma
tygkvalitet vid test med 40 replikationer.
XX
Material 12A
Prov: d1: mm d2: mm t: s W: mm2/s
1 94 30 300 7.4
2 89 32 300 7.5
3 82 31 300 6.7
4 81 31 300 6.6
5 82 29 300 6.2
6 88 27 300 6.2
7 86 29 216 9.1
8 85 29 300 6.5
9 82 27 300 5.8
10 72 28 300 5.3
11 95 32 300 8.0
12 90 28 300 6.6
13 87 29 300 6.6
14 82 29 300 6.2
15 83 28 300 6.1
16 92 34 284 8.7
17 82 29 300 6.2
18 89 28 300 6.5
19 95 32 300 8.0
20 85 33 300 7.3
21 85 31 300 6.9
22 80 32 300 6.7
23 80 29 300 6.1
24 79 27 300 5.6
25 85 29 300 6.5
26 78 24 300 4.9
27 80 29 300 6.1
28 79 28 300 5.8
29 79 25 300 5.2
30 82 28 300 6.0
31 84 31 300 6.8
32 84 33 300 7.3
33 79 33 300 6.8
34 84 27 300 5.9
35 82 27 300 5.8
36 85 29 300 6.5
37 79 27 300 5.6
38 82 27 300 5.8
39 76 28 300 5.6
40 89 33 300 7.7
Kommentar: Resultatet ogiltigt på grund av att provningens vätskemängd absorberades och droppade från tyget
underifrån. Denna felkälla bortses då mängden vätska som droppar igenom antas vara lika inom samma
tygkvalitet vid test med 40 replikationer.
XXI
Material 13A
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 13B
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 14A
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 14B
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 15A
Före och efter tvätt:
Hydrofob
Material 15B
Före och efter tvätt:
Hydrofob
XXII
Bilaga 3 – Probability Plot Bilaga 3: Probability Plot visar hur de absoluta och relativa mätresultaten från standard AATCC Test method
197-2011: Vertical Wicking of Textiles och standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles följer en normalfördelningskurva, med stöd i programvaran Minitab 15.
Nedan visas ”Probability Plot” för standard AATCC Test Method 197-2011:
Vertical Wicking of Textiles:
Före logaritmering: Efter logaritmering:
2520151050-5-10
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Varp
Pe
rce
nt
Mean 5,425
StDev 5,299
N 60
AD 4,224
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VarpNormal
2,52,01,51,00,50,0-0,5-1,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Varp
Pe
rce
nt
Mean 0,4889
StDev 0,5683
N 60
AD 2,105
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VarpNormal
0,70,60,50,40,30,20,10,0-0,1-0,2
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Varp
Pe
rce
nt
Mean 0,1643
StDev 0,1180
N 60
AD 5,131
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 2 VarpNormal
0,0-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,6-1,8
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Varp
Pe
rce
nt
Mean -0,8610
StDev 0,2510
N 60
AD 1,040
P-Value 0,009
Probability Plot of Nivå 2 VarpNormal
2520151050-5-10
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Väft
Pe
rce
nt
Mean 5,455
StDev 5,839
N 60
AD 3,798
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VäftNormal
3210-1-2
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Väft
Pe
rce
nt
Mean 0,3373
StDev 0,7765
N 60
AD 2,660
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 VäftNormal
0,50,40,30,20,10,0-0,1-0,2
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Väft
Pe
rce
nt
Mean 0,1593
StDev 0,1113
N 60
AD 1,992
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 2 VäftNormal
0,0-0,5-1,0-1,5-2,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Väft
Pe
rce
nt
Mean -0,9069
StDev 0,3316
N 60
AD 0,359
P-Value 0,439
Probability Plot of Nivå 2 VäftNormal
XXIII
0,140,120,100,080,060,040,02
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Statiskiskt test
Pe
rce
nt
Mean 0,07308
StDev 0,01729
N 120
AD 11,227
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 2 Statiskiskt testNormal
-0,8-0,9-1,0-1,1-1,2-1,3-1,4-1,5
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 2 Statiskiskt test
Pe
rce
nt
Mean -1,150
StDev 0,1112
N 120
AD 13,239
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 2 Statiskiskt testNormal
543210-1-2
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Statiskiskt test
Pe
rce
nt
Mean 1,341
StDev 0,9529
N 120
AD 4,982
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 Statiskiskt testNormal
1,51,00,50,0-0,5-1,0-1,5-2,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Nivå 1 Statiskiskt test
Pe
rce
nt
Mean -0,07849
StDev 0,5020
N 120
AD 12,502
P-Value <0,005
Probability Plot of Nivå 1 Statiskiskt testNormal
Nedan visas ”Probability Plot” för standard AATCC Test method 198-2011:
Horizontal Wicking of Textiles: .
Före logaritmering: Efter logaritmering:
4003002001000-100-200
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Hastighet
Pe
rce
nt
Mean 100,5
StDev 75,62
N 80
AD 4,969
P-Value <0,005
Horisontellt Test Normal
3,02,52,01,51,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Horisontellt test
Pe
rce
nt
Mean 1,899
StDev 0,3217
N 79
AD 1,159
P-Value <0,005
Probability Plot of Horisontellt testNormal
806040200-20-40
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Hastighet
Pe
rce
nt
Mean 19,50
StDev 16,38
N 80
AD 6,258
P-Value <0,005
Horisontellt Test StatistikNormal
2,52,01,51,00,50,0
99,9
99
95
90
80
7060504030
20
10
5
1
0,1
Horisontell Statistiskt Test
Pe
rce
nt
Mean 1,142
StDev 0,3599
N 80
AD 4,614
P-Value <0,005
Probability Plot of Horisontell Statistiskt TestNormal
XXIV
Bilaga 4 – Beskrivande Statistik Bilaga 4: Beskrivande statistisk innehåller numrerisk data kring de tygkvaliteter som uppfyllt kraven för test av
standarderna AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles och AATCC Test method 198-2011:
Horizontal Wicking of Textiles, med stöd i programvaran Minitab 15.
Resultat med mätning enligt standard, AATCC Test Method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles:
Varpled: Nivå 1
Före tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 1 Varp 1 3 0 0,6667 0,0323 0,0560 0,0031 0,6021 0,6990 0,0969
2 3 0 0,6667 0,0323 0,0560 0,0031 0,6021 0,6990 0,0969
3 3 0 0,69897 0,000000 0,000000 0,000000 0,69897 0,69897 0,000000
4 3 0 0,5372 0,0809 0,1401 0,0196 0,4564 0,6990 0,2426
5 3 0 0,5075 0,0594 0,1029 0,0106 0,3979 0,6021 0,2041
6 3 0 -0,0285 0,0528 0,0914 0,0084 -0,1308 0,0453 0,1761
7 3 0 0,7501 0,0740 0,1282 0,0164 0,6021 0,8241 0,2221
8 3 0 -0,8064 0,0249 0,0431 0,0019 -0,8539 -0,7696 0,0843
9 3 0 1,3010 0,000000 0,000000 0,000000 1,3010 1,3010 0,00000
10 3 0 0,3072 0,0507 0,0878 0,0077 0,2227 0,3979 0,1752
Efter tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 1 Varp 1 3 0 0,4417 0,0514 0,0890 0,0079 0,3464 0,5224 0,1761
2 3 0 0,60206 0,000000 0,000000 0,000000 0,60206 0,60206 0,000000
3 3 0 1,0000 0,000000 0,000000 0,000000 1,0000 1,0000 0,000000
4 3 0 0,4532 0,0869 0,1505 0,0227 0,3010 0,6021 0,3010
5 3 0 0,8828 0,0586 0,1015 0,0103 0,8241 1,0000 0,1759
6 3 0 -0,0838 0,0219 0,0380 0,0014 -0,1135 -0,0410 0,0726
7 3 0 1,0000 0,000000 0,000000 0,000000 1,0000 1,0000 0,000000
8 3 0 -0,797 0,358 0,620 0,384 -1,155 -0,081 1,074
9 3 0 1,201 0,100 0,174 0,030 1,000 1,301 0,301
10 3 0 0,4784 0,0220 0,0382 0,0015 0,4564 0,5224 0,0661
Varpled: Nivå 2
Före tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Varp 1 3 0 -1,1772 0,0223 0,0387 0,0015 -1,2218 -1,1549 0,0669
2 3 0 -0,67778 0,000000 0,000000 0,000000 -0,67778 -0,67778 0,000000
3 3 0 -0,8753 0,0107 0,0186 0,0003 -0,8861 -0,8539 0,0322
4 3 0 -0,9401 0,0562 0,0974 0,0095 -1,0458 -0,8539 0,1919
5 3 0 -0,9460 0,0126 0,0218 0,0005 -0,9586 -0,9208 0,0378
6 3 0 -0,92082 0,000000 0,000000 0,000000 -0,92082 -0,92082 0,000000
7 3 0 -0,9092 0,0116 0,0201 0,0004 -0,9208 -0,8861 0,0348
8 3 0 -1,1995 0,0223 0,0387 0,0015 -1,2218 -1,1549 0,0669
9 3 0 -0,3006 0,0333 0,0576 0,0033 -0,3665 -0,2596 0,1069
10 3 0 -1,0458 0,000000 0,000000 0,000000 -1,0458 -1,0458 0,000000
Efter tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Varp 1 3 0 -0,85387 0,000000 0,000000 0,000000 -0,85387 -0,85387 0,00000
2 3 0 -0,6993 0,0125 0,0217 0,0005 -0,7212 -0,6778 0,0435
3 3 0 -0,8646 0,0107 0,0186 0,0003 -0,8861 -0,8539 0,0322
4 3 0 -0,731 0,283 0,490 0,240 -1,097 -0,174 0,923
5 3 0 -0,7452 0,0139 0,0242 0,0006 -0,7696 -0,7212 0,0483
6 3 0 -0,81457 0,00934 0,01618 0,00026 -0,82391 -0,79588 0,02803
7 3 0 -0,73690 0,00783 0,01356 0,00018 -0,74473 -0,72125 0,02348
8 3 0 -1,3979 0,000000 0,000000 0,000000 -1,3979 -1,3979 0,00000
9 3 0 -0,56883 0,00929 0,01609 0,00026 -0,58503 -0,55284 0,03218
10 3 0 -0,8152 0,0193 0,0335 0,0011 -0,8539 -0,7959 0,0580
XXV
Väftled: Nivå 1
Före tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 1 Väft 1 3 0 -0,0794 0,0105 0,0183 0,0003 -0,0969 -0,0605 0,0364
2 3 0 0,5813 0,0588 0,1019 0,0104 0,5224 0,6990 0,1765
3 3 0 0,8828 0,0586 0,1015 0,0103 0,8241 1,0000 0,1759
4 3 0 0,331 0,247 0,427 0,183 0,072 0,824 0,752
5 3 0 0,4752 0,0901 0,1560 0,0243 0,3010 0,6021 0,3010
6 3 0 -0,7299 0,0208 0,0361 0,0013 -0,7696 -0,6990 0,0706
7 3 0 0,7824 0,0417 0,0723 0,0052 0,6990 0,8241 0,1252
8 3 0 -1,1549 0,000000 0,000000 0,000000 -1,1549 -1,1549 0,000000
9 3 0 1,3010 0,000000 0,000000 0,000000 1,3010 1,3010 0,000000
10 3 0 0,5490 0,0265 0,0460 0,0021 0,5224 0,6021 0,0796
Efter tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 1 Väft 1 3 0 0,4002 0,0318 0,0550 0,0030 0,3464 0,4564 0,1100
2 3 0 0,60206 0,000000 0,000000 0,000000 0,60206 0,60206 0,000000
3 3 0 1,0000 0,000000 0,000000 0,000000 1,0000 1,0000 0,000000
4 3 0 -0,604 0,456 0,790 0,624 -1,155 0,301 1,456
5 3 0 0,8828 0,0586 0,1015 0,0103 0,8241 1,0000 0,1759
6 3 0 -0,1011 0,0317 0,0550 0,0030 -0,1487 -0,0410 0,1078
7 3 0 1,0000 0,000000 0,000000 0,000000 1,0000 1,0000 0,000000
8 3 0 -1,3392 0,0587 0,1017 0,0103 -1,3979 -1,2218 0,1761
9 3 0 1,3010 0,000000 0,000000 0,000000 1,3010 1,3010 0,000000
10 3 0 0,6667 0,0323 0,0560 0,0031 0,6021 0,6990 0,0969
Väftled: Nivå 2
Före tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Väft 1 3 0 -1,349 0,326 0,565 0,319 -2,000 -1,000 1,000
2 3 0 -0,55303 0,00896 0,01552 0,00024 -0,56864 -0,53760 0,03103
3 3 0 -0,6926 0,0187 0,0323 0,0010 -0,7212 -0,6576 0,0637
4 3 0 -0,9460 0,0126 0,0218 0,0005 -0,9586 -0,9208 0,0378
5 3 0 -0,82391 0,000000 0,000000 0,000000 -0,82391 -0,82391 0,00000
6 3 0 -1,2259 0,0422 0,0731 0,0054 -1,3010 -1,1549 0,1461
7 3 0 -1,0628 0,0171 0,0295 0,0009 -1,0969 -1,0458 0,0512
8 3 0 -1,2218 0,000000 0,000000 0,000000 -1,2218 -1,2218 0,00000
9 3 0 -0,33108 0,00616 0,01067 0,00011 -0,33724 -0,31876 0,01848
10 3 0 -1,0969 0,000000 0,000000 0,000000 -1,0969 -1,0969 0,00000
Efter tvätt:
Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Väft 1 3 0 -0,76955 0,000000 0,000000 0,000000 -0,76955 -0,76955 0,00000
2 3 0 -0,68484 0,00706 0,01223 0,00015 -0,69897 -0,67778 0,02119
3 3 0 -0,67105 0,00673 0,01166 0,00014 -0,67778 -0,65758 0,02020
4 3 0 -1,219 0,133 0,231 0,053 -1,398 -0,959 0,439
5 3 0 -0,60797 0,00591 0,01024 0,00010 -0,61979 -0,60206 0,01773
6 3 0 -1,0969 0,000000 0,000000 0,000000 -1,0969 -1,0969 0,00000
7 3 0 -0,92082 0,000000 0,000000 0,000000 -0,92082 -0,92082 0,00000
8 3 0 -1,5229 0,000000 0,000000 0,000000 -1,5229 -1,5229 0,00000
9 3 0 -0,44370 0,000000 0,000000 0,000000 -0,44370 -0,44370 0,00000
10 3 0 -0,8976 0,0116 0,0201 0,0004 -0,9208 -0,8861 0,0348
XXVI
Test enligt standard, AATCC Test Method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles, med 40
replikationer:
Nivå 1: Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Maximum Range
Nivå 1 Statiskiskt test 10 40 0 0,3656 0,0144 0,0908 0,0083 0,5185 0,3424
11 40 0 0,16884 0,00695 0,04395 0,00193 0,30103 0,20412
12 40 0 -0,76994 0,00900 0,05693 0,00324 -0,6576 0,26324
Nivå 2: Variable Tygsort N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Nivå 2 Statiskiskt test 10 40 0 -1,0450 0,00322 0,0204 0,00042 -1,0969 -1,0000 0,0969
11 40 0 -1,1027 0,00279 0,0176 0,00031 -1,1549 -1,0969 0,0580
12 40 0 -1,3010 0,000000 0,000000 0,000000 -1,3010 -1,3010 0,000000
Resultat med mätning enligt standard, AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles: Före tvätt:
Variable Tyg N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Horisontellt test 2,0 5 0 2,4103 0,0171 0,0383 0,0015 2,3579 2,4564 0,0984
3,0 5 0 1,6063 0,0762 0,1704 0,0290 1,3424 1,8195 0,4771
3,5 5 0 1,7998 0,0380 0,0850 0,0072 1,6721 1,8808 0,2087
4,0 5 0 2,1665 0,0348 0,0777 0,0060 2,0682 2,2504 0,1822
5,0 5 0 1,246 0,165 0,369 0,136 0,903 1,869 0,966
5,5 5 0 2,0805 0,0221 0,0494 0,0024 2,0294 2,1553 0,1260
7,0 5 0 1,8426 0,0167 0,0373 0,0014 1,7853 1,8808 0,0955
9,0 5 0 1,7540 0,0376 0,0841 0,0071 1,6335 1,8692 0,2358
Efter tvätt:
Variable Tyg N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Horisontellt test 2,0 5 0 2,3376 0,0337 0,0753 0,0057 2,2900 2,4698 0,1798
3,0 5 0 1,7103 0,0530 0,1184 0,0140 1,5441 1,8195 0,2755
3,5 5 0 1,9059 0,0455 0,1017 0,0103 1,7404 2,0128 0,2725
4,0 5 0 2,269 0,111 0,248 0,061 1,908 2,548 0,639
5,0 4 1 1,5858 0,0679 0,1358 0,0184 1,4624 1,7559 0,2935
5,5 5 0 1,8729 0,0150 0,0335 0,0011 1,8261 1,9191 0,0930
7,0 5 0 1,9383 0,0329 0,0735 0,0054 1,8692 2,0607 0,1915
9,0 5 0 1,7898 0,0232 0,0520 0,0027 1,7404 1,8692 0,1289
Test enligt standard, AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles, med
40 replikationer:
Variable C2 N N* Mean SE Mean StDev Variance Minimum Maximum Range
Horisontell Statistiskt 11 40 0 1,4727 0,0293 0,1850 0,0342 1,2304 1,8451 0,6146
12 40 0 0,81079 0,00929 0,05873 0,00345 0,69020 0,95904 0,26885
XXVII
Bilaga 5 – Histogram normalkurva Bilaga 5: Histogram normalkurva innehåller histogram för de olika tygkvaliteterna som uppfyllt kraven för test
av standarderna AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles och AATCC Test method 198-
2011: Horizontal Wicking of Textiles, med stöd i programvaran Minitab 15.
Nedan följer histogram för standard AATCC Test method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles:
0,60,40,20,0-0,2-0,4-0,6-0,8
40
30
20
10
0
0,60,40,20,0-0,2-0,4-0,6-0,8
40
30
20
10
0
10
Nivå 1 Statiskiskt test
Fre
qu
en
cy
11
12
Mean 0,3656
StDev 0,09083
N 40
10
Mean 0,1688
StDev 0,04395
N 40
11
Mean -0,7699
StDev 0,05693
N 40
12
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 1 Statiskiskt test by Tygsort
Panel variable: Tygsort
-1,00
-1,04
-1,08
-1,12
-1,16
-1,20
-1,24
-1,28
40
30
20
10
0
-1,00
-1,04
-1,08
-1,12
-1,16
-1,20
-1,24
-1,28
40
30
20
10
0
10
Nivå 2 Statiskiskt test
Fre
qu
en
cy
11
12
Mean -1,045
StDev 0,02038
N 40
10
Mean -1,103
StDev 0,01762
N 40
11
Mean *
StDev *
N 40
12
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Statiskiskt test by Tygsort
Panel variable: Tygsort
5,0
2,5
0,0
1,00,50,0-0,5 1,00,50,0-0,5
1,00,50,0-0,5
5,0
2,5
0,0
1,00,50,0-0,5
5,0
2,5
0,0
1
Nivå 1 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean 0,6667
StDev 0,05595N 3
1
Mean 0,3072
StDev 0,08778
N 3
10
Mean 0,6667
StDev 0,05595
N 3
2
Mean *
StDev *
N 3
3
Mean 0,5372
StDev 0,1401
N 3
4
Mean 0,5075
StDev 0,1029
N 3
5
Mean -0,02848
StDev 0,09144
N 3
6
Mean 0,7501
StDev 0,1282
N 3
7
Mean -0,8064
StDev 0,04314
N 3
8
Mean *
StDev *
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 1 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 1
Panel variable: Tygsort
10
5
0
1,20,60,0-0,6-1,2-1,8 1,20,60,0-0,6-1,2-1,8
1,20,60,0-0,6-1,2-1,8
10
5
0
1,20,60,0-0,6-1,2-1,8
10
5
0
1
Nivå 1 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean 0,4417
StDev 0,08895
N 3
1
Mean 0,4784
StDev 0,03815
N 3
10
Mean *
StDev *
N 3
2
Mean *
StDev *
N 3
3
Mean 0,4532
StDev 0,1505
N 3
4
Mean 0,8828
StDev 0,1015
N 3
5
Mean -0,08379
StDev 0,03801
N 3
6
Mean *
StDev *
N 3
7
Mean -0,7969
StDev 0,6201
N 3
8
Mean 1,201
StDev 0,1738
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 1 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 2
Panel variable: Tygsort
5,0
2,5
0,0
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2 -0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
5,0
2,5
0,0
-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2
5,0
2,5
0,0
1
Nivå 2 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean -1,177
StDev 0,03865
N 3
1
Mean *
StDev *
N 3
10
Mean *
StDev *
N 3
2
Mean -0,8753
StDev 0,01858
N 3
3
Mean -0,9401
StDev 0,09739
N 3
4
Mean -0,9460
StDev 0,02182
N 3
5
Mean *
StDev *
N 3
6
Mean -0,9092
StDev 0,02007
N 3
7
Mean -1,200
StDev 0,03865
N 3
8
Mean -0,3006
StDev 0,05764
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 1
Panel variable: Tygsort
20
10
0
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6 0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
20
10
0
0,40,0-0,4-0,8-1,2-1,6
20
10
0
1
Nivå 2 Varp
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean *
StDev *
N 3
1
Mean -0,8152
StDev 0,03348
N 3
10
Mean -0,6993
StDev 0,02174
N 3
2
Mean -0,8646
StDev 0,01858
N 3
3
Mean -0,7306
StDev 0,4900
N 3
4
Mean -0,7452
StDev 0,02416
N 3
5
Mean -0,8146
StDev 0,01618
N 3
6
Mean -0,7369
StDev 0,01356
N 3
7
Mean *
StDev *
N 3
8
Mean -0,5688
StDev 0,01609
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Varp by Tygsortföre/efter tvätt = 2
Panel variable: Tygsort
20
10
0
1,20,60,0-0,6-1,2 1,20,60,0-0,6-1,2
1,20,60,0-0,6-1,2
20
10
0
1,20,60,0-0,6-1,2
20
10
0
1
Nivå 1 Väft
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean -0,07944
StDev 0,01826N 3
1
Mean 0,5490
StDev 0,04597
N 3
10
Mean 0,5813
StDev 0,1019
N 3
2
Mean 0,8828
StDev 0,1015
N 3
3
Mean 0,3310
StDev 0,4273
N 3
4
Mean 0,4752
StDev 0,1560
N 3
5
Mean -0,7299
StDev 0,03608
N 3
6
Mean 0,7824
StDev 0,07226
N 3
7
Mean *
StDev *
N 3
8
Mean *
StDev *
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 1 Väft by Tygsortföre/efter tvätt = 1
Panel variable: Tygsort
10
5
0
0,80,0-0,8-1,6-2,4 0,80,0-0,8-1,6-2,4
0,80,0-0,8-1,6-2,4
10
5
0
0,80,0-0,8-1,6-2,4
10
5
0
1
Nivå 1 Väft
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean 0,4002
StDev 0,05504N 3
1
Mean 0,6667
StDev 0,05595
N 3
10
Mean *
StDev *
N 3
2
Mean *
StDev *
N 3
3
Mean -0,6042
StDev 0,7900
N 3
4
Mean 0,8828
StDev 0,1015
N 3
5
Mean -0,1011
StDev 0,05496
N 3
6
Mean *
StDev *
N 3
7
Mean -1,339
StDev 0,1017
N 3
8
Mean *
StDev *
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 1 Väft by Tygsortföre/efter tvätt = 2
Panel variable: Tygsort
XXVIII
20
10
0
0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4 0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4
0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4
20
10
0
0,0-0,4-0,8-1,2-1,6-2,0-2,4
20
10
0
1
Nivå 2 Väft
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean -1,349
StDev 0,5646N 3
1
Mean *
StDev *
N 3
10
Mean -0,5530
StDev 0,01552
N 3
2
Mean -0,6926
StDev 0,03231
N 3
3
Mean -0,9460
StDev 0,02182
N 3
4
Mean *
StDev *
N 3
5
Mean -1,226
StDev 0,07315
N 3
6
Mean -1,063
StDev 0,02953
N 3
7
Mean *
StDev *
N 3
8
Mean -0,3311
StDev 0,01067
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Väft by Tygsortföre/efter tvätt = 1
Panel variable: Tygsort
10
5
0
-0,4
-0,6
-0,8
-1,0
- 1,2
- 1,4
- 1,6
-0,4
-0,6
-0,8
-1,0
-1,2
-1,4
-1,6
-0,4
-0,6
-0,8
-1,0
-1,2
-1,4
- 1,6
10
5
0
-0,4
-0,6
-0,8
-1,0
-1,2
-1,4
-1,6
10
5
0
1
Nivå 2 Väft
Fre
qu
en
cy
2 3 4
5 6 7 8
9 10
Mean *
StDev *
N 3
1
Mean -0,8976
StDev 0,02007N 3
10
Mean -0,6848
StDev 0,01223
N 3
2
Mean -0,6710
StDev 0,01166
N 3
3
Mean -1,219
StDev 0,2308
N 3
4
Mean -0,6080
StDev 0,01024
N 3
5
Mean *
StDev *
N 3
6
Mean *
StDev *
N 3
7
Mean *
StDev *
N 3
8
Mean *
StDev *
N 3
9
Histogram (with Normal Curve) of Nivå 2 Väft by Tygsortföre/efter tvätt = 2
Panel variable: Tygsort
Nedan följer histogram för standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal
Wicking of Textiles:
1,81,61,41,21,00,8
30
25
20
15
10
5
0
1,81,61,41,21,00,8
11
Horisontell Statistiskt Test
Fre
qu
en
cy
12Mean 1,473
StDev 0,1850
N 40
11
Mean 0,8108
StDev 0,05873
N 40
12
Histogram (with Normal Curve) of Horisontell Statistiskt Test by Tyg
Panel variable: Tyg
10
5
0
2,42,01,61,20,80,4
2,42,01,61,20,80,4
10
5
0
2,42,01,61,20,80,4
10
5
0
2,0
Horisontellt test
Fre
qu
en
cy
3,0 3,5
4,0 5,0 5,5
7,0 9,0
Mean 2,410
StDev 0,03828
N 5
2,0
Mean 1,606
StDev 0,1704
N 5
3,0
Mean 1,800
StDev 0,08501
N 5
3,5
Mean 2,166
StDev 0,07772
N 5
4,0
Mean 1,246
StDev 0,3688
N 5
5,0
Mean 2,080
StDev 0,04936
N 5
5,5
Mean 1,843
StDev 0,03727
N 5
7,0
9,0
Histogram (with Normal Curve) of Horisontellt test by TygFöre/Efter tvätt = 1
Panel variable: Tyg
5,0
2,5
0,0
2,82,62,42,22,01,81,61,4
2,82,62,42,22,01,81,61,4
5,0
2,5
0,0
2,82,62,42,22,01,81,61,4
5,0
2,5
0,0
2,0
Horisontellt test
Fre
qu
en
cy
3,0 3,5
4,0 5,0 5,5
7,0 9,0
Mean 2,338
StDev 0,07535
N 5
2,0
Mean 1,710
StDev 0,1184
N 5
3,0
Mean 1,906
StDev 0,1017
N 5
3,5
Mean 2,269
StDev 0,2478
N 5
4,0
Mean 1,586
StDev 0,1358
N 4
5,0
Mean 1,873
StDev 0,03348
N 5
5,5
Mean 1,938
StDev 0,07353
N 5
7,0
9,0
Histogram (with Normal Curve) of Horisontellt test by TygFöre/Efter tvätt = 2
Panel variable: Tyg
XXIX
Bilaga 6 – Variansändring Bilaga 6: Variansändring innehåller en jämförelse för de olika tygkvaliteterna som uppfyllt kraven för test i
både standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles och standard AATCC Test method
198-2011: Horizontal Wicking of Textiles. Jämförelsen sker efter och före tvätt. Lägre i tabellen menas med att
variansen i provgruppen var lägre i vid den standarden, vilket tendera till en säkrare mätprecision.
Före tvätt:
Material Varp/Väft Nivå Horisontell Vertikal
2 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lika Lika
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
3 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
4 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
5 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
7 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
9 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
11 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
XXX
Efter tvätt:
Material Varp/Väft Nivå Horisontell Vertikal
2 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
3 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
4 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
5 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
7 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
9 Varp Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
Väft Nivå 1 Lägre
Nivå 2 Lägre
XXXI
tyg
före/efter tvätt
10987654321
21212121212121212121
1,5
1,0
0,5
0,0
-0,5
-1,0
Niv
å 1
Va
rp
Individual Value Plot of Nivå 1 Varp
Bilaga 7 – Individual Value Plots Före och Efter tvätt I Bilaga 7: Individual Value Plots presenteras resultat enligt standard AATCC Test method 197-2011: Vertical
Wicking of Textiles och standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of Textiles. Diagrammen
visar medelvärde och spridning före och efter tvätt. Siffran 1 visar spridningen före tvätt och siffran 2 visar
spridningen efter tvätt på x-axeln Före/Efter tvätt.
Resultat från standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles
för provkroppar tagna ur tygets varpriktning, Nivå 1 och Nivå 2:
Resultat från standard AATCC Test method 197-2011: Vertical Wicking of Textiles
för provkroppar tagna ur tygets väftriktning, Nivå 1 och Nivå 2:
Resultat från standard AATCC Test method 198-2011: Horizontal Wicking of
Textiles:
Tyg
Före/Efter tvätt
9,07,05,55,04,03,53,02,0
2121212121212121
2,6
2,4
2,2
2,0
1,8
1,6
1,4
1,2
1,0
Ho
riso
nte
llt t
est
Individual Value Plot of Horisontellt test
tyg
före/efter tvätt
10987654321
21212121212121212121
0,0
-0,2
-0,4
-0,6
-0,8
-1,0
-1,2
-1,4N
ivå
2 V
arp
Individual Value Plot of Nivå 2 Varp
tyg
före/efter tvätt
10987654321
21212121212121212121
1,0
0,5
0,0
-0,5
-1,0
-1,5
Niv
å 1
Vä
ft
Individual Value Plot of Nivå 1 Väft
tyg
före/efter tvätt
10987654321
21212121212121212121
-0,5
-1,0
-1,5
-2,0
Niv
å 2
Vä
ft
Individual Value Plot of Nivå 2 Väft
XXXII
Bilaga 8 – Ordlista Bilaga 8: Ordlista innehåller den svenska förklaringen på engelska textila termer.
Engelska: Svenskförklaring:
Peached finish with matte face Efterbehandling smärgling (Rhenby,
2010, s.89) med matt yta
Peached finish with dull face Efterbehandling smärgling (Rhenby,
2010, s. 89) med matt yta
Moisture management/ Active moisture management Tvåsidig vara där ena sidan har en
snabb fukttransport eller diffusion med
hjälpa av hydrofobiska fibrer där fukten
uppkommer och hydrofila fiber på
utsidan där vätskan dunstar (A. Patnik,
2006, s. 89)
Wicking finish Beredning som ökar wicking
Delta anti-pilling fiber Fiber med en konstruktion som
motverkar s. k pilling. Pilling
uppkommer när fibern slits under en
tid. Fiberns yta börjar då att gå sönder i
små ändar, så kallade fibriller som efter
en längre tids användning klumpar ihop
sig till noppor (Hatch, Textile science,
1993)
Bi-component construction En fiber som spinns med två olika
polymerer för att få en mer mångsidig
fiber som används i en konstruktion
som skall öka wickingen (Nygren,
2012)
Matte face finish Mattgörande behandling
Besöksadress: Bryggaregatan 17 Postadress: 501 90 Borås Hemsida: www.textilhogskolan.se
