Alfred Gustafsson – 911117-4xxxOliver Krajewski – 930104-1xxx

EtiopienEn oslipad diamant

NationalekonomiGlobalisering och utveckling

TET-uppgift

Termin: VT 2013Handledare: Karl-Markus Modén

Inledning

Etiopien är ett land som är har oerhört mycket resurser, anses vara Afrikas tredje mest

resursrika land. Trots detta är landet även ett av de fattigaste i världen.

Etiopien är ett jordbruksland med fokus på odling av exempelvis kaffe som är landets största

och viktigaste exportvara. Landet exporterar mest kaffe av alla länder i Afrika.

Jordbruksvaror har sedan länge varit Etiopiens största inkomstkälla dock börjar det knappt

löna sig för Etiopien att fokusera på jordbruket eftersom landets arbetare fortfarande använder

sig av gamla produktionsmetoder vilket gör att de inte kan producera lika mycket som andra

utvecklingsländer.

indicator WB data GDP pc ppp BNP/capita: 979,211011 USD (2011)

1

Media – kommunikation

I västvärlden har praktiskt sätt alla tillgång till någon sorts massmedia, antingen genom en

dator med internet eller helt enkelt en mobiltelefon, så är det dock inte över hela världen och

speciellt inte i Etiopien. Statistik visar att ca fem procent av Etiopiens befolkning har ett

telefonabonnemang samt att ungefär en procent har tillgång till internet.

Enligt lagbestämmelser så existerar yttrande- och pressfrihet i Etiopien, dock har dessa böjts

av myndigheterna. I Etiopien har man satt in medielagar som säger att det är ett brott att

publicera något som enligt regeringen är ”osant”. 

Det är väldigt svårt för tidningsskribenter i Etiopien att sprida sin tidning och sina artiklar

eftersom man tar en risk när man försöker publicera något. Om myndigheterna får för sig att

en redaktion publicerat något olagligt så kan de sätta väldigt höga böter som är svåra för

redaktionen att återhämta sig från. Regeringen kan enligt Etiopisk lag fängsla någon för att de

spridit något ”falskt”. 

Det viktigaste nyhetsmediet i Etiopien är radio. Dock styrs radio även av regeringen som ofta

enligt journalister förvränger många nyheter. 

All internet och teleuppkoppling styrs av Ethio Telecom som regeringen utnyttjar för att

filtrera väldigt mycket information som publiceras. Myndigheterna har även satsat stora

pengar på utrustning som har uppgift att blockera satellitsändningar.

Man kan diskutera kring hur viktigt det är med kommunikation och yttrandefrihetslagar för att

bygga upp en stadig ekonomi. Ett exempel är politiska val och information om de ledamöter

befolkningen ska rösta på. Om redaktörer ej får publicera sanningen om ledamöter hur ska

man då veta vem som kommer att föra landet framåt och vem som endast har planer på att

utnyttja den ekonomiska tryggheten man har som en statligt anställd. (1)

Man kan bara tänka hur mycket nytta vi har av masskommunikation, hur mycket information

och lärdomar vi har tillgång till. Det är svårt att tänka sig hur vi skulle bära oss åt utan internet

och andra massmedia dock hade vi haft det mycket svårare att upprätthålla den status vi har i

landet inkl. ekonomin. 

Med massmedia kommer även kunskap som utnyttjas för att bilda människor. Du kan inte

bygga en väg om du inte vet hur du ska bygga den. 

Kommunikationen hjälper att hålla uppe en struktur inom landet samt lättare för befolkningen

att nå vetenskap utifrån. (1)

2

(2)

Infrastruktur

Ett stort problem för Etiopien är infrastrukturen. Få vägar gör det svårt att frakta stora

mängder råvaror och människor. Förutom att det finns väldigt få vägar så är även stor del av

de vägar som finns i dålig kondition.

1990 började Etiopien en satsning på just infrastrukturen för att utöka antalet industriellt

anpassade vägar samt förbättra den nuvarande konditionen av de redan existerande vägarna.

Satsningen är aktiv än idag och det är planerat att man ska fokusera ännu mer på

infrastrukturen i framtiden. 

Etiopien förlorade sin kust 1993 i samband med att Eritreas blev självständigt. Dock var det

utlovat att Etiopien fortfarande skulle ha tillgång till Assab som var en viktig hamnstad för

Etiopien. 

1998 började gränskriget mellan Etiopien och Eritreas och man förlorade tillgången till

hamnstaden. Sedan dess har Etiopien skött sin handel genom Djibouti som är 7 km närmre än

Assab. Om man lyckas etablera ett handels- och infrastruktursavtal med Djibouti så skulle

man potentiellt kunna spara 260 km transportsträcka och därmed minskar man sträckan med

ca 30 % och sänker transport- och slitagekostnader med samma procentsats. 

3

Även om detta endast är spekulationer och förslag kring att förbättra infrastrukturen så skulle

det inte komma som en överraskning om detta skulle ske med tanke på att den nuvarande

vägen till Djibouti från huvudstaden är den mest trafikerade i Etiopien. 

Landet har väldigt få industrier vilket gör att väldigt mycket måste importeras. Vägarna

trafikeras till största del av transporter av varor som ska in i landet (import) vilket gör att det

skulle vara ett problem om landet skulle kunna öka sin produktion av exempelvis

jordbruksprodukter.

Flygnätet drivs av det statliga bolaget Ethiopian Airlines som sedan 2011 ingår i den stora

flygbolagsalliansen Star Alliance. Flybolaget startades 1945 och har visat framfötterna ända

sen dess. Flygplatsen i Addis Adeba är en av de få flygplatserna i Afrika som har direkt

flygförbindelse till USA. Sedan millenniumskiftet har man gjort en större satsning i bolaget

och gjort det möjligt att fyrdubbla maxantalet passagerare vilket även har påverkat

godstransporterna betydligt. Man når idag över 80 destinationer från Etiopien genom flygväg.

Ett stort steg för att öka turismen i Etiopien. (3)(4)

4

Klimat

Etiopien har inte det mest extrema klimatet i världen dock har landet inte ett perfekt klimat för

de sysslor som landet inriktar sig på. 

Etiopen drabbas av långa torrperioder som gör det svårt att hålla skörden i schack. Med tanke

på den industriella utveckling som Etiopien saknar inom jordbruket är det även svårare att

förhindra påverkan av klimatet. Ekonomin gör att man inte har råd med gödningsmedel för att

exempelvis öka kvaliteten eller minska produktionstiden av jordbruksprodukterna.

I Etiopien råder ett tropiskt klimat där temperaturerna varierar beroende på topografi vilket

innebär att det blir svalare desto högre över havsytan man kommer. Varmast är det i sydöstra

delen av Etiopien som består till störst del av öken. Gränsområdet till Sudan täcks även av

öken samt en bit i nordöst om höglandet. Svalast är det i höglandet som sträcker sig genom

Etiopien från Adigrat den nordligaste staden till Finchawa staden som befinner sig i den

sydligaste delen av höglandet.(5)

Historisk sammanfattning

Etiopien var ett av väldigt få områden som inte kolonialiserades av de europeiska

stormakterna under 1700-talet och därför till stor del lyckades bibehålla etniskt korrekta

gränser och samhällsstrukturer.

Kejsar Menelik II enade mellan 1889-1913 de tidigare inbördes stridande klanerna som i dag

utgör Etiopiens befolkning och etablerade då vad som i dag i stort sett är landets nuvarande

gränser. Han stoppade också den Italienska invasionen 1896, Menelik erövrade ungefär

samtidigt områden i de nu södra delarna av Etiopien där somalier, oromoer och andra

jordbrukscentrerade folkgrupper.

Erövringarna gjorde Etiopien mångkulturellt men den politiska och finansiella makten

stannade kvar hos tigreanerna och amharerna som nu blev minoriteter. De nyligen erövrade

delarna i syd var mycket bördiga och lades snabbt under amhariskt styre, vilka därefter

arrenderade ut jorden till de lokala stammarna.

Denna finansiella och kulturella splittring ligger i grunden för många av dagens problem där

relativt rika jordägare hellre stöttar odemokratiska regimer från samma stam än låter någon

annan folkstam få ta del av makten, traditionsenligt är det tigreanerna och amharerena som

har starkast inflytande i landet.(6)

5

Utbildning

Kunskap, ”know how” är grunden till all stabil, långsiktig samhällsutveckling, därför är

befolkningens utbildningsgrad av högsta relevans. Nedan följer en kort sammanfattningen av

de nationella utbildningsprocesserna.

Etiopisk utbildningsorganisation ser ut som följer:

Utbildning Nivå Ålder

Primary Lågstadiet 5-10

Middle Mellanstadiet 11-12

Secondary Högstadiet 13-16

Tertiary Gymnasiet, högskolan -

Gällande lågstadiet får barn födda i innerstaden mer och bättre utbildning än de som bor på

landet eftersom de på landsbygden behöver hjälpa sina familjer med arbetet på gården.

Mellanstadienivån ska rent teoretisk vara gratis men kostar nu elevernas familjer runt 60 % av

skolans kostnader per elev.

Trycket från landsbygden har dock ökat på senare tid och folk kräver fler lokala skolor för

barn i 13-16 års ålder.

Vad man kan utläsa av den information som finns var andelen barn som gick igenom Primary

delen av skolgången som högst 1/3 innan millennieskiftet, år 2009 var andelen 4/5. 30 procent

av dessa examinerades från gymnasiet.

På grund av politiska konflikter mellan de inhemska stammarna så prioriteras dock barn som

6

härstammar från de mer inflytelserika familjerna vilket förmodligen kommer leda till en ännu

större finansiell och influensklyfta stammarna emellan.

År 2000 genomförde staten en stor utbyggnad av den offentliga utbildningen med en mer än

dubbel ökning av statsanslaget. Kvantiteten utbildningsplatser ökade då mycket, så mycket att

kvalitén på utbildningen och antalet lärare inte hängde med vilket nu orsakar självklara

problem där lärarna inte klarar av att ge alla skolbarn en likvärdig och ordentlig utbildning.

2007 var utbildningskostnaderna 12,4 % av BNP.

2008 kan 29,8 läsa och skriva, 41,9 % av männen och 18 % av kvinnorna.

Bristen på utbildad arbetskraft hade gjort det näst intill omöjligt för Etiopien att etablera en

välfungerande maskinellt baserad industri eller till exempel en ordentlig arbetsmarknad med

finansiella instrument även om de materiella resurserna funnits. Den kombinerade bristen på

humankapital och finansiella resurser innebär att landet är starkt beroende av utländska

investerare för en snabb och effektiv ökning av BNP och välståndsnivån. (7)

Geografi

7

De geografiska faktorer som är direkt relevant för den ekonomiska situationen i Etiopien är

det faktum att landet är landlåst och dess enda vattentillgångar är några få sjöar och floder. På

grund av att det saknar kust så är Etiopien tvingat till samarbeten och i bland ofördelaktiga

avtal med Djibouti och Eritrea. De viktigaste vattenkällorna är Tanasjön och den Blå-Nilen

som rinner upp i den. Skog finns numera bara i två svårtillgängliga områden, regnskog finns i

sydväst medvildväxande kaffe. Det finns ett flertal nationalparker i Etiopen med unika

djurarter. Detta skulle kunna locka turism om landet blev mer politiskt stabilt.

Eritrea var en del av Etiopien fram till år 1991 då den dåvarande diktatorn Mengista störtades

av en rebell arme bestående av både etiopier och eritreaner, som en del av överenskommelsen

rebellerna emellan blev Eritrea självständigt efter statskuppen.(8)

(9)

Naturtillgångar

8

Det är fortfarande väldigt oklart hur stora naturtillgångarna är i Etiopien. Prospektering av

olja och naturgas har gjorts av bl.a. Lundin Petroleum och man har kommit fram till att

Etiopien kan vara rikt på både råolja och naturgas, mängden är än idag osäker. Både

prospektering och produktion av olja i Etiopien är väldigt riskfylld med tanke på att de

områden som oljan befinner sig på är politiskt känsliga områden. Rebellrörelser ser till att

naturtillgångarna inte utnyttjas genom att bl.a. ta livet av arbetare på oljefälten. Vilket gör att

även om Etiopien sitter på ”stora elefanter” (stora oljefält) så kan de för tillfället inte komma

igång med en stadig produktion vilket resulterar i att all olja som behövs måste importeras.

Utan teknologin för värmeförsörjning genom el eller tillgång till billig olja så måste hushållen

använda sig av ved och kol som med tanke på den stora befolkningen och den låga mängden

skog gör att skogarna minskar drastiskt och påverkar miljön negativt.

Etiopien har flertalet vattendrag med många och stora höjdskillnader i vattennivåerna vilket

möjliggör anläggningen av effektiva vattenkraftverk.

Innan millenniumskiftet hade man inte ekonomin för att lägga en satsning på en ökning av

vattenkraftverk. Tack vare bistånd från bl.a. USA och Europa som står för mer än hälften av

bistånden så har man kunnat efter 2000 kunnat utöka produktionen av el.

Etiopien kommer att fortsätta att satsa pengar på att utöka produktion för att förhoppningsvis

bli en av de viktigaste leverantörerna av el i Afrika.

Undersökningar visar att Etiopien har mineraltillgångar i form av olika ädelmetaller dock är

det endast guld som bryts i betydliga mängder. Den största gruvan i Etiopien som ligger 50

mil norr om huvudstaden såldes i slutet av 90-talet till en saudisk gruvkoncern vilket

resulterade i att man har mer än dubblat brytning av guld på ungefär 20 år. Guldet står för

ungefär åtta procent av den totala exporten och är den största exportinkomsten av all

mineralexport.(10)(11)(12)(13)

Ekonomiska läget i Etiopien

9

Först och främst bör det nämnas att det enorma antalet människor som bor i landet gör alla

försök till någon typ av förändring av magnitud väldigt svårgenomförda eftersom det krävs så

stora summor pengar, resurser och koordination mellan så många parter.

Ekonomin har förr varit ytterst svår att styra på grund av de upprepande politiska konflikterna

där ingen part suttit vid makten med bra, marknadsekonomiska planer länge nog för att få

dessa genomförda, på 70-talet styrde en extremsocialistisk diktator vilket höll tillbaka

utvecklingen, under Italiens ockupation var den ekonomiska utvecklingen också i stort sett

stillastående. För att nämna några exempel.

(14)

BNP/capita var år 2012 357 USD.

10

Totala BNP för Etiopien var 2010 29717 miljoner dollar.

BNP tillväxten var 2010 8 %.

Jordbrukets andel av BNP var 2011 41,9 %.

Industrins andel utgjorde 12,6 % under samma år.

Service sektorns andel av BNP var 45,5 % år 2011.

Inflationen uppgick 2010 till 2.8%.

Statsskulden var år 1999 84,2%.

Bistånd/invånare 41usd år 2008.

Oljeväxter och kaffe är de viktigaste export varorna.

Utländska investerare skräms bort från Etiopien av inhemsk gerilla grupper som av rent förakt

mot utomstående som till synes rent spontant attackerar oljefält och gruvor som Européer och

Kineser försöker etablera. (13)

Export

1990 stod kaffeexporten för ungefär 50 procent av den totala exporten, mängden exporterad

kaffe uppgick då till ungefär en miljon säckar. 20 år senare har man ökat exportmängden med

300 procent samtidigt som värdet på kaffe har gott upp med ungefär 30 procent vilket gör att

inverkan som kaffeexporten har på BNP har nästan fyrdubblats på 20 år. Idag så står

kaffeexporten för ungefär en fjärdedel av den totala exporten. Man har m.a.o. halverat

fokusen på produktionen av kaffe. 

Teoretiskt sätt så om Etiopien haft samma fokus idag som för 20 år så hade kaffeexportens

inverkan på BNP varit ytterligare fyra gånger så hög som idag.

Etiopien har sedan länge haft en komparativ fördel när det gäller produktion av kaffe men

efter tiden så börjar denna fördel att sakta tina bort eftersom ekonomin har och håller på att

utvecklas i en relativt hög takt och man har råd att lägga fokus på andra aspekter.

11

Export 2010 (11)

Etiopien har även hittat

en lucka i den

internationella

marknaden samt en

möjlighet att ändra sina

vanor gällande export av

jordbruksprodukter. 

Afrika består av

utvecklingsländer som

är helt enkelt under

utveckling och där det

finns ett stort behov av

energi i form av

elektricitet. 

Etiopien är idag ett av

de få länder som

exporterar el till andra

Afrikanska länder och

detta är bara början. Man

har stora planer på att

öka produktion av

elektricitet de närmsta

åren och man tror att vid

2020 kommer Etiopiens

största exportinkomst att

vara exporten av

elektricitet. (11) (12) (15) (16) (17)

Varför är Etiopien världens näst fattigaste land?

12

Import 2010 (12)

Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att Etiopien har alla materiella förutsättningar för att

vara ett ledande afrikanskt land inom en snar framtid men på grund av politiska oroligheter,

korruption och brist på information till befolkningen så hålls utvecklingen tillbaka, det är

också på grund av dessa faktorer som Etiopien inte hängt med i den industriella utvecklingen

på samma vis som t.exe Sydafrika. Orättvisa maktfördelningar där tigreaner och amharer

enligt tradition styr det mesta, dålig infrastruktur och en brist på stabila och kvalitativa

institutioner omöjliggör för tillfället en konkret, långsiktig utveckling för landet oavsett det

kvantitativa bistånd man får in från omvärlden. Kunskap anser vi vara den värdefullaste

resursen i världen och det är precis den som etiopierna för tillfället saknar.

Källhänvisning

13

(1) Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2012). Massmedier [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Massmedier

(2) Google Maps (2013). Karta [elektronisk]. Tillgänglig: https://maps.google.se/

(3) Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Kommunikationer [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Kommunikationer

(4) Wikipedia, (2013). Etiopien – Infrastruktur [elektroniskt] Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Etiopien

(5) Landguiden, Utrikespoitiska institutet (2011) Klimat [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Klimat

(6) Wikipedia, (2013). Etiopien – Historia [elektroniskt]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Etiopien

(7) Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Utbildning [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Utbildning

(8) Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Geografi [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Geografi

(9) Sweet Marias (2013). Karta (bild) [elektronisk]. Tillgänglig:http://www.sweetmarias.com/travelogues/ethiopia_images/ethiopia.gif

(10) Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Naturtillgångar & energi [elektronisk]. Tillgänglig:http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Naturtillgangar-energi

(11)The Observatory of Economic Complexity (2010). What does Ethiopia Export? (2010) [elektronisk]. Tillgänglig: http://atlas.media.mit.edu/explore/tree_map/export/eth/all/show/2010/

(12)The Observatory of Economic Complexity (2010). What does Ethiopia Export? (1995) [elektronisk]. Tillgänglig: http://atlas.media.mit.edu/explore/tree_map/export/eth/all/show/1995/

(13)Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Ekonomi [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Ekonomi

(14)Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2013). BNP per person (US dollar)(bild) [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=546#countries=SWE

(15)Wikipedia, (2013). Etiopien – Ekonomi [elektroniskt]. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Etiopien

(16)Landguiden, Utrikespolitiska intitutet (2011). Utrikeshandel [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Etiopien/Utrikeshandel

(17)International Coffee Organization (2013). Historical data [elektronisk]. Tillgänglig: http://www.ico.org/new_historical.asp

14