GARANTI-INKOMST

C Göran HjortTredje reviderade utgåvan 2014

Boken beställs direkt från författaren alt. Bokhandel eller Internet

Omslag: Del av 10 000 kr sedelFotograf: Gabriel Hildebrand, Kungl.

Myntkabinettet 2004Tryck: Holmbergs 2014 Malmö

ISBN 978 91 637 4984-1

2

InnehållFörord 5

Tryggheten idagSamhället 7Trygghetssystemet 7Finansiering 8Åsikter 9

VärderingarMänniskosyn 11Etik 12Moral 13Tankemönster 13Finansiella systemet 14

Arbete 15Betalningssätt

Lön 18Bidrag 19

ArgumentenPositivt 19Negativt 21Samhällstjänst 22Allmänt 22Verkligheten 22Prekariatet 24

BasinkomstFilosofi 25Exempel 25Försök i USA och Kanada 26Några resultat från Seattle-Denver 26Svenska modeller 28Kostnader 29

3

Europa 29Kommentar 29

Villkorade ersättningarCCT 30Mexico 31Brasilien 31

FörutsättningarExistensminimum 33Befolkningen 34Medborgarkategorier 34Principer för finansiering 36

Utbetalningssätt37

GarantiinkomstenBegränsning 38Kostnad modell 1 39Kostnad modell 2 39

FinansieringskällorHöjda skatter 41Förenklad organisation 41Tobinskatt 41RIX-avgift 42Nationalisera affärsbanker 42Öka statskulden 43Egen valuta 44

InförandeOlika strategier 44

Kommentar 46Bilagor

1.Bidragstyper 482.Fördelning av ansvar 49

4

3. Inkomster. 514.Statsbudgetens utgifter 2014 52

5.RIX-systemet53 6.Öka statsskulden547. Arbetsförm. Försäkr.kassans ekonomi55

Faktakällor 56

Förord.Skriften beskriver ett förenklat trygghetssystem. Förslaget ligger i tiden med tanke på den debatt som blossar upp emellanåt och som ifrågasätter de nuvarande sätten att ge bidrag och stöd till dem som behöver det. Arbetslösa, sjuka och de med olika handikapp ges i och för sig möjlighet att leva vidare men under snåriga villkor och närmast förödmjukande förhållanden. Bidrags-systemet vilar på uppfattningen att den behövande är ett offer för olika omständigheter som ska hjälpas av en välvillig myndighet.

Här beskrivs ett värdigt och rättvist sätt att utbetala ekonomiskt stöd kallad garantiinkomst. Den utbetalas vid behov och kompletterar och förenklar nuvarande former av betalningar i trygghetssystemet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan sysselsatte årsskiftet 2012/13 tillsammans 26 455 personer till en total kostnad för förvaltning på 15,5 mdr kr. I bil.7 visas några siffror för vad dessa två myndigheter administrerar per år. Det går att spara både tid

5

och pengar genom att slå samman dessa två myndigheter till en ny kallad Garantiinkomstmyndigheten (GIM).

Dagens trygghetssystem baseras på reciprocitetsprincipen som betyder att man kan få något om man samtidigt ger något. Man får en lön mot en arbetsprestation eller man får arbetslöshets-understöd mot att man står till arbetsmarknadens förfogande. Vissa bidrag har karaktär av gåva som till exempel bostads- och barnbidrag. Dagens system baseras också på en persons förvärvs-inkomster. Den som tjänar mycket ska ha högre ersättning än den som tjänar lite. Dagens människosyn går kort ut på att individen måste kunna försörja sig själv som anställd eller egenföretagare och är då en fullvärdig samhällsmedborgare. Allt annat ses som olika grader av parasiterande, ett synsätt som bör ifrågasättas och debatteras.

Utomlands finns exempel på system som ger medborgarna en viss garanterad levnadsinkomst, vanligtvis kallad Basic Income. I Sverige diskuteras inte det i någon politisk eller annan offentlig debatt. Däremot förekommer det en viss diskussion i akademiska kretsar och engagerade samtal bland intresserade ungdomar. Skriften nämner kort några internationella erfarenheter av basinkomst och förslag till olika ambitionsnivåer som har utarbetats av miljöpartister. I övrigt diskuteras inte basinkomst närmare. Den intresserade finner mängder med beskrivningar på webben.

6

Skriften utvecklar istället det som här kallas garantiinkomst, vem som ska få det och med tillhörande kalkyler. Den visar också några olika sätt att få fram pengar för att kunna genomföra den föreslagna reformen. Sist beskrivs strategier för att genomföra en förändring. Sifferuppgifter är från 2010-14 som kan korrigeras med konsumentprisindex för att gälla för ett annat år. Kalkyler för kostnaden för att införa garantiinkomst är en indikation som grundas på en blandning av statistik och bedömningar. Den som vill ha mer exakta uppgifter får själv konsultera olika myndigheter och göra egna beräkningar.

I denna tredje reviderade utgåva har införts ny text under Argumenten samt nya modeller för beräkning av kostnader och redovisning av skatter (bil.3).

Idén med skriften är att inspirera till en debatt. Skriften vänder sig speciellt till den som är intresserad av samhällsfrågor och hur vi alla ska kunna leva under värdiga och rättvisa ekonomiska villkor. Har någon frågor eller kommentarer kan man nå mig på:

hjort.goran@gmail.com

Skanör 2014Göran Hjort

7

Tryggheten idagSamhälletDe flesta är nog eniga om att vi ska ha ett samhälle som tillfredställer människors behov av trygghet och möjlighet till försörjning. Grundinställningen är att samhället går in med ekonomiskt stöd då individen av olika anledningar inte kan eller har svårt att försörja sig. Det ska finnas olika former av skyddsnät oavsett vem individen är och vad den gör. Tryggheten förutsätter en gemensam uppoffring som i en penningekonomi måste finansieras genom skatter och avgifter. I välfärdsamhället ingår även att sörja för säkerhet i mer allmän mening genom hälsovård, försvar, räddningstjänst, polis och rättsväsendet. Till tryggheten hör även full sysselsättning. Politiker förutsätts vidta åtgärder för att säkerställa att flest antal arbetsföra kvinnor och män kan försörja sig som anställda eller egenföretagare. Så händer det att någon av olika anledningar inte kan, vill, eller förmår fungera enligt normen. Det är då som den goda viljan sätts på prov och där trygghetssystemet kan bli räddningen. Räddningstjänsten ingriper vid fysiska olyckor och katastrofer. Trygghetssystemet kan sägas motsvara räddningstjänsten i mer personlig mening.

Trygghetssystemet.Trygghet är inte ett nytt begrepp. Redan för ett par tusen år sedan insåg man att människor inte skulle behöva lida nöd eller tyna bort i fattigdom. I Gamla Testamentet beskrivs i Andra Moseboken

8

de återkommande jubelåren som gick ut på att med ca 50 års intervall avskriva alla skulder. Det gav folk en chans att slippa bli personliga eller ekonomiska slavar. Det var även ett sätt att stävja tendenser till monopolisering av land och annan egendom. Under äldre tider har klostren utomlands och i Sverige länge stått för social service som idag har tagits över av staten, landstingen, kommunerna och privata företag.

Folksam ger varje år ut en bok om trygghetssystemet Vår trygghet, våra sociala rättigheter. Den ger en bra överblick och beskriver hur tryggheten i Sverige är uppbyggd och fungerar. Rent generellt kan man säga att vi har ett system som är en blandning av kollektiva och personliga åtaganden. Till de kollektiva hör alla transfereringar i form av bidrag, försäkringsutbetalningar och pensioner, som betalas med skatter och avgifter. Som person kan man dessutom öka tryggheten med eget sparande och försäkringar. Trygghets-systemet är en del av socialpolitiken som även innefattar det praktiska vård- och behandlingsarbetet samt åtgärder för en tryggad sysselsättning och att motverka arbetslöshet. Även service som förskola, färdtjänst och hemtjänst ingår i socialpolitiken. Trygghetssystemet konkretiseras i socialförsäkringen som närmare definieras i socialförsäkringsbalken. I trygghetssystemet kan man urskilja olika typer av bidrag som kan ses som gåva. De nämnda bidragen är exempel.

Generella bidrag allmänt barnbidrag och garantipension.

9

Inkomstprövade bidrag bostadsbidrag, sjukpenning.Inkomstrelaterade ersättningar sjuk- och föräldrapenning.Behovsprövade bidrag försörjningsstöd, handikappersättning. En annan indelning visas i bilaga 1 som visar bidrag som delas ut beroende på försäkring genom bosättning eller försäkring genom arbete. Socialförsäkringen administreras av: Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. I bilaga 2 beskrivs myndigheternas ansvarsområden. Staten, landsting och kommuner levererar alla tjänster i trygghetssystemet. De fördelar pengar till de behövande och avlönar dem som handlägger dessa utbetalningar.

FinansieringIdag betalas trygghetssystemet med skatter och avgifter. Den totala skatteuppbörden var 1571,5 miljarder kr 2012. (bil. 3) Bidragen finansierar sig till viss del själva genom att en del av dem beskattas. En onödig rundgång som krånglar till det hela. Mer detaljerade uppgifter finns på Försäkringskassans hemsida under fliken Faktablad.

Statens inkomster och samhällets skatteintäkter framgår av bilaga 3. Statens utgifter, budgeten 2014 visas i bilaga 4. Trygghets-systemet innebär att pengar transfereras från medborgarnas skatter och avgifter, tillbaka till medborgarna

10

med bidrag och stöd. Det handlar då om nio utgiftsområden i bilaga 4 på totalt 453,1 miljarder kr. Till detta kan också läggas 93,6 mdr som staten betalar till kommunerna för bland annat deras åldringsomsorg. Det verkar rimligt att runda av dessa transfereringar på 546,7 till: 550 mdr kr.

Åsikter (Punkterna är sammanfattade ur Utredning om medborgarlön)

Det nuvarande trygghetssystemet är: Svåröverskådligt och inbegriper olika myndigheter, regler och utbetalningsvillkor som ofta ändras och blir alltmer komplext. Ojämlikt. Folk får olika ersättningar beroende till exempel på inkomstnivå, typ av ledighet, sjukdom, handikapp och om man är kvinna eller man. Godtyckligt. Ersättningar kan bli beroende av handläggares kunskaper, humör, engagemang, människosyn osv. En aktiv eller påstridig sökande kan påverka utfall till sin och familjens för- eller nackdel. Olika specialister som bland annat läkare kan ställa olika diagnoser. Samma diagnos kan ge olika utfall beroende på var i landet man bor. Passiviserande, där förhållandevis generösa regler kan göra att folk väljer att vara sjukskrivna i stället för att jobba. Osolidariskt, genom att rätten till ersättningar ofta baseras på att man har haft ett jobb. Studerande, egenföretagare och deltids-arbetande står ofta helt eller delvis utanför liksom arbetslösa som aldrig kommit in på arbetsmarknaden.

11

Obehagligt, beroende på den misstänksamhet som folk kan ha mot systemet och att det kan kännas stigmatiserande att tvingas utnyttja det.

Systemet har även sina förtjänster. Trygghetssystemet är en självklarhet och har en bred acceptans i samhället. Det omfördelar resurser från dem som har till dem som inte har. Socialförsäkringssystemet gäller alla oavsett vem man är och när i tiden man kan bli beroende av det. Det är generöst i jämförelse med andra länder. Alla kan få hjälp även om den kan tyckas otillräcklig av dem som får den. Systemet är individbaserat vilket gör att det är individens situation som gäller vid bedömning av ekonomisk hjälp. Kvinnor är då mindre gynnade än män eftersom de ofta har sämre ingångsvillkor genom att de statistiskt sett har lägre inkomster och ogynnsammare jobbvillkor än män. Barn är en gynnad kategori och föräldrar har idag genom barn-bidrag och föräldrapenning möjlighet att sörja för barns elementära behov.

Det svenska försäkrings- och bidragssystemet är minst sagt mångfacetterat. Trygghetssystemet utvecklas i komplexitet med allt fler former av stöd med sina allt mer detaljerade regler. Ett exempel är reglerna kring sjukdom som beskrivs i en broschyr på över 40 sidor från Försäkringskassan. På kassans hemsidan finns också 92 st faktablad som beskriver olika utbetalningsformer. Räknar man ihop kommunernas socialtjänst med Arbets-förmedlingen och Försäkringskassan så är över trettiotusen personer sysselsatta med att fördela

12

pengar till behövande utgående från alla regler, lagar och direktiv. Allt för att pengar hamnar hos den som är berättigade till dem. Det hela grundas på en uppfattning om rättvisa, att man ska få precis det man har rätt till och varken mer eller mindre. Frågan är om det är kostnads-effektivt och hela verksamheten borde egentligen förenklas.

Den föreslagna garantiinkomsten förändrar detta eftersom alla behövande får samma lägsta belopp oavsett det man enligt gällande synsätt har rätt till. Man slipper den ständiga kritiken av det nuvarande systemet som aldrig kan täcka alla förekommande fall av hjälp. Diskussioner om fall mellan stolarna, bortre parenteser och olika typer av faser (”Nära jobb upplevelser”) kan slopas.

VärderingarMänniskosynTrygghetssystemet är en följd av den rådande människosynen som bygger på värderingar och utveckling av det kollektiva med-vetandet. Det ger olika tolkning av vad kvinnor och män upplever och förstår av tillvaron. Vilket in sin tur påverkar de partipolitiska programmen. Sverige har en kultur påverkad av religion, naturvetenskap och filosofiska läror.

Den religiösa traditionen menar att det finns eviga sanningar och värden som inte ska ifrågasättas och som inte är förhandlingsbara. De existentiella villkoren har formulerats i olika heliga skrifter

13

med mer eller mindre detaljerade anvisningar för det rätta och goda beteendet. Till den kristna lutherska traditionen hör plikten att tjäna och visa respekt för den jordiska överheten.

En annan tolkning är den naturvetenskapliga. Människan är då ett begåvat däggdjur som lever i enlighet med biologins lagar. Hon är i likhet med primaterna en social varelse som tillfredställer sina biologiskt betingade behov, drifter och begär. Det handlar om att definiera och försvara ett revir, att hålla ihop familjegruppen samt att sörja för artens fortlevnad. Etiken baseras på en praktisk grund som ska få vardagen att fungera utan för stora konflikter. Rättskipning utövas av den som har makten och baseras på belöningar och straff.

En tredje tolkning ser människan själv som den yttersta referensen. Här är det människan, vanligtvis mannen som man har ett ansvar inför och som definierar den etik som gäller. Till etiken hör även rättsgrunden och som bl.a. har definierats av Axel Hägerström (1868-1939). Han ansåg att rättsgrunden grundas på politikers förhandlingar och kompromisser som konkretiseras i lagar. Det betyder att rättsgrunden är tidstypisk och föränderlig. Det är i domstolar man avgör vad som är rätt eller fel. Uppfattningar blir då inte absoluta utan relativa och utvecklas med tiden och evolutionen.

Alla partier har ett partiprogram där man beskriver individens plats och roll i samhället. Individen bär på olika härkomst, utförs-gåvor,

14

uppfattningar och beteendemönster. Politiken går då ut på att skapa förutsättningar för alla dessa varianter att kunna fungera tillsammans i samhället. Medlen för att nå detta mål blir den partipolitiska lösningen som är resultatet av medlemmarnas syn på människan som existentiell, social och ekonomisk varelse. Det betyder också att man kommer att ge olika värde åt nyckelord för politiken som frihet, värdighet, solidaritet, lojalitet och rättvisa. Garantiinkomst kan då ses som en självklar del i ett samhälls-åtagande och kan bli partipolitiskt gränsöverskridande i likhet med dagens pensionssystem där man har enats om en garantipension.

EtikTrygghetssystemet är en del av en uttalad etik som är en överens-kommen uppfattning om vad som präglar ett gott liv. Ett liv som leder till lycka och tillfredsställelse för medborgarna och som leder till det hållbara samhället. Etiken synliggörs genom regler som lärs ut av kyrkor, skolan, hemmen samt på arbetsplatser. Individerna i ett samhälle är beroende av varandra och måste relatera till varandra. Samhället skulle inte kunna fungera någon längre tid om alla var totalt egoistiska och alltid såg till att skaffa egna fördelar. De flesta människor kan känna medlidande, visa omtanke och barmhärtighet och är i stånd att dela med sig av både pengar och annat. Samhällets goda utveckling är beroende av generositet, rättvisa och solidaritet.

Moral

15

Trygghetssystemet är beroende av att medborgarna upprätthåller en viss moral. Avsteg från normer och lagar kan ses som förståeliga men skapar i längden förflackning och spänningar mellan medborgarna. Vi väntar oss till exempel att alla betalar de skatter som vi är beroende av för offentlig service. Ändå sysslar en mängd välavlönade personer med att hjälpa både enskilda och företag att skatteplanera och att minimera skatteinbetalningar. Många personer och företag gömmer undan förmögenheter i skatteparadis. (ca 40 miljarder kr (2010) enligt Skatteverket). Trygghetssystemet ska ge ekonomiskt stöd i nödsituationer. Trots det försöker en del personer att få ut mer pengar än de egentligen är berättigade till.

TankemönsterTrygghetssystemet är inte könsneutralt och inom genus-forskningen har man studerat vad som kan sägas vara typiskt kvinnliga och manliga tankemönster. Det är synsätt och beteenden som har utvecklats under tidernas lopp och som blivit permanentade i det kollektiva medvetandet.

I den västerländska och därmed svenska kulturen lever vi sedan ett par tusen år i ett patriarkat. Det är mannen som har haft och fortfarande har tolkningsföreträdet i avgörande frågor. Kvinnors och mäns arbete har olika värde beroende på för vem det görs och vem som utför det. Det är mer värt att utveckla och vårda tekniska system än att vårda och ta hand om dem som är sjuka, barn och gamla. Regeringen har sammanfattat situationen

16

på arbetsmarknaden på följande sätt. (prop 2010/11:1 Bilaga 3)

”Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av könsmässig segregering. Kvinnor arbetar oftare i yrken med låga löner och i den offentliga sektorn där lönerna i genomsnitt är lägre än i den privata. Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, i synnerhet inom privat sektor. Kvinnor förvärvsarbetar i mindre utsträckning och har lägre löner än män. Kvinnor arbetar i högre grad deltid än män, men står för huvuddelen av det obetalda hemarbetet. Lön och företagarinkomst är den största inkomst-källan för både kvinnor och män. Den är också grunden för ersättning från sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt framtida pensioner. Löneskillnader på arbetsmarknaden återspeglas därför även i dessa system”.

Finansiella systemetTill värderingar hör idén om vad man kan tillåta sig att få ut av andra. Genom hela historien har det varit en ständig kamp mellan dem som har och vill ha mer och dem som har lite eller inget alls. Girighet har matchats mot generositet och frosseri mot mått-fullhet. Denna kamp accentueras genom det nuvarande bank- och penningsystemet som idag är globalt och styrs och utvecklas i finansvärlden. Det är viktigt att inse att det nuvarande finansiella systemet är ett hot mot både välfärden och trygghetssystemet. Politikerna har avsagt sig ansvaret för penningpolitiken, alltså mängden pengar och kostnaden/räntan för pengarna. Det

17

sköts av Riksbanken men som i praktiken styrs av den finansiella världens privata aktörer. Politiker försöker styra samhällsekonomin med finans-politikens skattesatser och transföreringar. Problemet är att de handskas med pengar, som oavsett vad de används till eller kommer ifrån, är mer eller mindre dyra lån från privatägda svenska och internationella banker, försäkringsbolag, fonder och andra finansiärer.

Skatter och avgifter är idag en del av penningsystemet. De har sin egen historia och baseras på behovet av att kunna betala personer och verksamheter för offentliga tjänster och produkter. Skatter och avgifter är förutsättningar för välfärdssystemet och betalar dessutom indirekt finansvärdens återkommande spekulations-krascher. Affärsbankerna bygger enligt lag upp fonder som ska täcka insättningsgarantin och rädda deras balansräkningar då de råkar ut för kreditförluster. Vid riktigt stora sammanbrott i bankvärldens mycket lönsamma verksamhet, erbjuds de ändå lån från Riksbanken där alla svenskar ytterst går i borgen.

ArbeteArbete är detsamma som förvärvsarbete enligt den officiella myndighetstolkningen. I fysiken och naturvetenskapen har arbete en klar definition. Där säger man att arbete är detsamma som energiomvandling som det även finns mått för. Det krävs energi för att åstadkomma denna

18

energiomvandling. I naturen är det solen som står för det och har byggt upp de fossila energibärarna olja, gas och kol. Dessutom ser den till att vi har en ständig tillgång till förnybar energi i form av ljus, vind, vågor och biomassa. I naturen arbetas det ständigt för att livet ska kunna fortgå och utvecklas. Där fungerar allt efter kretsloppsprincipen där en begränsad mängd materia används om och om igen för att skapa alltmer utvecklade organismer. Fotosyntesen skapar basfödan för alla och vi är helt beroende av den. Frågan är vad den är värd och hur man mäter nyttan av denna tjänst.

Inom ekonomin är det enklare. Där värderas bara människans arbete och är den verksamhet som kan skapa värde som då mäts i en valuta. Kvinnors och mäns både fysiska och mentala arbete är en nödvändig förutsättning för ett fungerande och hållbart samhälle. Vi har dessutom en växande tillgång till maskiner, anläggningar och tekniska och administrativa hjälpmedel som arbetar åt oss. Vi är intill sårbarhet beroende av fungerande tekniska och administrativa system i både den offentliga och privata sektorn.

Arbete har många dimensioner. Vi arbetar för livets nödtorft, lyx och utveckling. För mannen har det historiskt handlat om att kunna försörja och försvara en familj. För kvinnan har det gällt att hålla familjen samlad, hel, ren, oskadd och mätt. Det gäller även idag även om kvinnan mer och mer har gått in i den manliga rollen. Mannen däremot verkar ännu inte vara speciellt motiverad

19

av att utföra, som han ser det, kvinnogöra. Följande utdrag ur ett samtal mellan en nigeriansk lantarbetare och demografen dr Rosa Cisneros Aguilar visar på en rollfördelning som allt emellan även gäller här i Sverige. Se det som en tankeväckare.

Har du några barn?Gud har inte varit god mot mig. Av 16 födda lever bara 9.Arbetar din fru?Nej hon är hemma.Hur tillbringar hon dagen?Hon stiger upp klockan 4, hämtar vatten och bränsle, gör upp eld och lagar mat. Sedan går hon till floden och tvättar. Sedan går hon till stan och köper majsmjöl och det vi behöver på marknaden. Sedan lagar hon lunch.Går du hem och äter lunch?Nej, nej. Hon kommer till mig på åkern med maten. Det är ungefär tre kilometer hemifrån.Och sedan?Tja, hon tar hand om hönorna och grisarna och så ser hon efter barnen och sedan lagar hon middag så att den är klar tills jag kommer hem.Går hon och lägger sig efter middagen?Nej, jag gör det, men hon har saker att göra i huset till klockan 9 ungefär.Men du sade att din fru inte arbetar?Det är klart att hon inte arbetar. Jag sade ju det, hon är hemma.

Arbete är en nödvändighet fast för vem görs det och med vilket syfte. En som har funderat på

20

detta är Rolf Österberg som i sin bok Vitsen med arbete säger: ”Arbete är, i likhet med alla andra aspekter av livet, en process varigenom vi skaffar oss erfarenheter och insikter och vår mänskliga, inre tillväxt. Produktionen av varor och tjänster är, liksom arbetets ekonomiska utbyte, biprodukter av denna process.”

Karl Marx ansåg att arbete, och speciellt resultatet av det, var individens egendom. Det skulle inte någon annan kunna utnyttja för egen vinning. Han ifrågasatte dock inte behovet av arbete vilket däremot hans svärson Lafargue gjorde. Han skrev 1880 en pamflett Rätten till lättja där han säger: ”Ett besynnerligt vansinne har gripit arbetarklassen i de länder där den kapitalistiska civilisationen härskar… Nämligen kärleken till arbete, en dödsmärkt lidelse för arbete driven till sådana ytterligheter, att den försvagar människans livskraft och bryter ner hennes avkomma. Istället för att kurera denna sinnesförvirring har präster, ekonomer och moralister gjort arbetet till något heligt.”

På 1700-talet skriver Adam Smith om bland annat arbete. Där hävdar han att människan ska gå in för specialisering. Hon arbetar då mest effektivt och gör störst nytta i samhället. Han beskriver den lönsamma människan. I Sverige är arbete en rättighet men även en skyldighet. De flesta skulle nog säga att man ska göra rätt för sig och inte slå dank eller parasitera på andra. Det kallas på akademikerspråk för

21

reciprocitetsprincipen som kan översättas med: ”För att kunna få måste man kunna ge”. Det betraktas som självklart att det är arbete som löntagare eller egenföretagare som rättfärdigar en lön i någon form. Det är genom jobb som man uppnår status som nyttig, värdefull och värd respekt. Som anställd eller som egenföretagare får man mental stimulans och kan känna kollegial gemenskap. Det är på arbetsplatser som man kan bilda hierarkier som gör det möjligt att göra karriär och att utöva makt. På arbetsplatser finns resurserna för att förverkliga kreativa idéer. Arbetsplatsen är arenan för individens förverkligande som social, teknisk och ekonomisk varelse. Samtidigt som den kan bryta ner både kvinnor och män genom mobbning, utfrysning och trakasserier. Samtliga villkor gäller i såväl den privata som offentliga sektorn.

Arbete ges andra ord beroende på sammanhanget. Det kallas jobb då man får sin inkomst genom lön eller intäkter från egen verksamhet. Den som idag kallas arbetslös är egentligen jobblös och är inte längre anställd men arbetar med allt möjligt för att få vardagen att fungera. Politiker talar gärna om sysselsättning då de egentligen menar jobb. Målet är att det ska råda full sysselsättning på arbetsmarknaden. Att vara sysselsatt är dock mer än så och betyder helt enkelt att en person håller på med något. Ungefär halva den vakna tiden för kvinnor och män går åt för att obetalt syssla med allt det som görs på fritiden och i hemmet. Arbets-givare borde, med det som sagts, kallas jobbköpare. Arbetstagare är då egentligen egenjobbsäljare. De

22

ställer upp med kropp och förstånd och tar betalt för det. Ett annat ord för jobb är yrke. Det förväntas av den som jobbar att den tillhör en yrkeskategori och då helst ett fackförbund. Olika yrken har olika status och därmed lönenivåer och förmåner.

BetalningssättLönMan får lön för mödan som kan vara både fysisk och mental. Lönen behöver dock inte nödvändigtvis vara pengar, den kan även bestå av förmåner i form av naturresurser, varor, tjänster eller beröm. Lönen ges av någon som kan sälja eller på annat sätt utnyttja resultatet av ett arbete. Med modernt språkbruk är det arbetsgivaren som ger lön medan arbetstagaren får lön. Inkomst är ett vidare begrepp än lön och innebär att man även får pengar från andra källor än arbete. Det kan vara ränta på sparade pengar eller vinst på försäljning av värdepapper och valutor. Hit kan man även räkna bidrag och försäkringar. Belöning kan sägas vara en engångsersättning för en händelse värd uppskattning. Förläningar, beskattningsrätt, frihet från skatt, adelskap och medaljer har i alla tider använts som belöningar. Det gäller även bonus, fallskärmar, tantiem och optioner. Till belöningar hör även tillgång till större arbetsrum med fler fönster, stort bananformat skrivbord, fri lunchrepresentation och andra förmåner. Frågan är vad man ska kalla

23

inkomst genom hasardspel eller kriminell verksamhet.

BidragBidrag är en inkomst med en motprestation som ofta kommer senare i tiden. Studiebidraget/stödet betalas ut som ett lån där tillbakabetalning sker efter att studierna är avslutade. Understöd är en likartad ersättning som också ges för att hjälpa någons ekonomi över tiden. Dessa former är vanligtvis kopplade med någon restriktion eller krav. För att få studiebidrag måste den studerande visa vissa studieresultat. Ulandsbiståndet är oftast kopplat med klausuler där givarlandet förväntar sig att få tillbaka pengarna med ränta genom ökad handel med mottagarlandet. Bidrag och understöd kan också få formen av gåva, alltså utan något krav på motprestation.

ArgumentenMan kan anse att det nuvarande trygghetssystemet är bra, att det tillfredsställer de aktuella behoven. Förändringar går i en takt och med ett innehåll som blir följden av den partipolitiska debatten och ambitionen. Att föreslå införande av en garantiinkomst blir ett politiskt ställningstagande.

Följande presentation är en mycket kortfattad sammanfattning av vad man allmänt sett skulle kunna få ut av en garantiinkomst.

24

PositivtFöreningen: Folkrörelsen för medborgarlön, ser ett antal fördelar med medborgarlön som också gäller en garantiinkomst.

Garantiinkomsten kan ses som ett erkännande för allt obetalt arbete som utförs bland annat i hemmen. Fler skulle kunna komma in på arbetsmarknaden, inte minst genom den arbets-delning som stimuleras. Kostnader för samhället som är relaterade till stress, dåliga arbetsvillkor, bristande integration kan minska. Garantiinkomsten ger ett större ekonomiskt oberoende genom att inte vara så beroende av en medbetalande partner. Man får lön för det idag obetalda hemarbetet och slipper att ständigt be om hushållspengar. Båda parter kan mer fritt förverkliga sig i förvärvs-livet eller i hemmet. Man får också: - förhandlingsfördelar gentemot en arbetsgivare och möjlighet att ta deltidsjobb och då med bättre förhandlingsvillkor gällande lön och förmåner. - ökad känsla av trygghet och slipper förödmjuka sig inför bidragshandläggare. - möjlighet att ta sabbatsår eller på annat sätt att utnyttja fri tid. - kompensation till kvinnor för att få lika betalt som män för samma stödform. Den negativa stressen som arbetslösa men även arbetande idag lever under skulle kunna omvandlas till fruktbärande kreativitet. Bidragssystemet skulle förenklas radikalt och då ge fördelar, inte minst genom att bidragsfällorna minskar. Socialarbetarna skulle kunna koncentrera sig på andra sysslor och inte

25

som idag vara beroende av personliga tolkningar av snåriga regler. Det blir lättare för individen att växla mellan anställning, eget företag, familjeliv och studier. De flesta män anser det självklart att han ska göra rätt för sig och få sin inkomst genom arbete utanför hemmet. I den muslimska världen är det mannens plikt att tjäna ihop pengarna till familjen. Hemmet är underförstått kvinnans revir. Garantiinkomsten ger då kvinnan samma möjligheter som mannen och man kan undvika diskussioner om vem som ska göra vad beroende på vem som tjänar mest. De som förespråkar garantiinkomst hävdar att den ger individen frihet att göra vad den vill. Ingen ska behöva känna att den parasiterar, är onyttig eller inte gör rätt för sig. De som studerar vid högskolor kan lugnt läsa ämnen som inte direkt behövs för ett visst yrke. Man kan ju välja att studera hela livet om någon känner för det. Det kan finnas en risk att det då blir brister inom vissa yrken och att det skapar problem. Fler personer skulle våga starta egna verksamheter eftersom en grundtrygghet redan finns. Den kan hjälpa det nya företaget över de första olönsamma åren. Likaså kan behovet av dyra lån minskas.

NegativtVissa feminister anser att garantiinkomst är en kvinnofälla. Hon kan frestas välja att stanna hemma i stället för att få lön och göra karriär i en anställning eller som egenföretagare. En partner kan ställa krav på att den andre ska stanna hemma eftersom den ju ändå får betalt genom

26

garantiinkomsten. Risken är då att någons ålderspension bli låg med dagens regler för intjänade arbetsår. Kritiker av garantiinkomst anser att den för med sig en moralförslappning. Det blir inte längre så noga med att arbeta för att bidra med sin del i industri- och tjänstesamhället. De som inte lönearbetar blir parasiter på dem som jobbar ihop till de skatter som ska betala garantiinkomsten. Arbetslösa kanske väljer att förbli det vilket betyder mindre konsumtion och därmed i princip mindre krav på produktion och jobb. Antalet arbetslösa blir då ännu större. Samhällets skatteinkomster minskar genom att de självpåtaget arbetslösa inte betalar lika mycket skatt som då de hade ett jobb. Sammantaget leder det till mindre pengar i omlopp i samhället. Å andra sidan skulle det innebära mindre belastning på miljön och mindre utsläpp av oönskade ämnen som nu påverkar jorden, vattnet och klimatet. En del anser spontant att det blir för dyrt med garantiinkomst. En annan kommentar är att arbetsgivare kan få argument för att minimera lön till i princip ingenting. En arbetssökande är ju ändå försörjd, så varför betala mer? Individen kan samtidigt få en ny förhandlingssituation gentemot arbetsgivare. Den arbetssökande kan ställa krav och avstå från en anställning om inte kraven uppfylls. Yrken som idag medför monotoni, förslitningsskador och slavliknande beroenden skulle få svårt att rekrytera personal. Arbetsgivare skulle sannolikt behöva höja lönen för att kompensera för arbetets oattraktiva karaktär. Nuvarande fack-föreningar kommer

27

troligtvis att behöva omdefiniera sin roll och syn på lönenivåer.

SamhällstjänstEn garantiinkomst skulle betyda att man kan sysselsätta jobblösa ungdomar med arbetsuppgifter som inte blir gjorda idag på grund av att man inte anser sig ha råd att betala gällande minimilöner för anställda inom till exempel äldreomsorgen. Låt alla ungdomar som gått ut gymnasiet eller har motsvarande ålder göra samhällstjänst i ett år och bidra till äldreomsorgen. De utvecklar då sitt kunnande om de äldres villkor, gör konkret nytta och får dessutom betalt. Ett alternativ kan vara att registrera den tid ungdomar lägger ner på tjänsten. En tid som ungdomen sedan kan göra anspråk på och utnyttja då hon eller han själv har blivit gammal och behöver omsorg. Liknande system finns bland annat i Japan (Furai Kippu) som brottas med problemet med allt fler äldre i förhållande till den jobbande generationen.

AllmäntGarantiinkomsten gör det möjligt att rationalisera trygghets-systemet och göra det mer kostnadeffektivt än det utbetalnings-system vi har idag eftersom det behövs ett mindre antal personer för att administrera det hela. Fördelen kan också vara att man slipper avgöra vilken sorts bidrag vederbörande ska ha utgående från vad den är berättigad till. Man betalar helt enkelt ut det belopp som en person behöver för att nå garantiinkomsten. Principerna för tilldelning

28

baseras idag på politiska ställnings-tagande där idén om att alla ska ha ett jobb dominerar. Den som inte kan, vill, behöver eller förmår arbeta blir lätt misstänkliggjord.

VerklighetenDet viktigasre argumentet för att införa en garantiinkomst är det som gäller i samhället idag. Det gäller de hundratusentals personer som är beroende av trygghetssystemet och de handläggare hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten som fattar beslut om utbetalningar. Båda kategorierna ingår i en djungel av föreskifter som kan skapa känslor av otillräcklighet, förödmjukelse, vanmakt och vrede som leder till stress, rädsla, ångest och i värsta fall våld. Vittnesmål om det förekommer då och då i media. Här återges ett exempel från dagens Sverige. Det handlar om en frisk, välutbildad och hårt arbetande person som emellertid har råkat bli beroende av stöd från samhället.

Bosse Löthén beskriver i Aftonbladet 2013-12-19 sitt liv och där han säger: ”Jag är 49 år och har arbetat sen jag var tretton -med radio, musik, skrivit böcker, som speakerröst, producerat videoklipp. Jag har varit tidningsbud på natten och flyttat likkistor på krematoriet. Alltid försörjt mig och mina barn. Aldrig att jag inte klarar av att arbeta längre.” Han tvingas ändå sjukskriva sig för att få tid att operera bort en knöl i ländryggen. Operationen ska inte innebära problem, däremot gör sjukpenningsreglerna att han inte får ersättning i början och knappt något sedan heller.

29

Han vänder sig då till socialtjänsten och måste fylla i en mängd blanketter, skaffa intyg och gå igen hela sin ekonomi. Efter en längre tids väntan blir han uppringd. ”Socialsekreteraren upplyser mig om att jag ligger över normen för att vara berättigad hjälp. För att min manmma lånat mig pengar det räknas som inkomst. Pengarna på nio- och femåringarnas konton har deras mormor sparat åt dem men räknas som mina. Deras konton har jag varit tvungen att godkänna eftersom jag har delad vårdnad.” Samtalet leder till att han blir fullständigt förtvivlad och utbrister:”Jag kan ju lika gärna hoppa ut genom fönstret här och nu. Mit liv är ju omöjligt”. Svaret från socialsekreteraren är kort och kärnfullt: ”Hur du väljer att göra med ditt liv är inte mitt problem. Om du har psykiska problem tycker jag att du ska höra av dig till psykakuten”. Han blir då riktigt arg och hon slänger på luren. Bosse är nu sambo med Ann Heberlein som först beskrev Bosses situation i en tidigare artikel, ”En tyst katastrof”, då i anonymiserad form.PrekariatetVerkligheten kan också beskrivas med det växande prekariatet. Prekariatet kommer från prekär som betyder bekymmersam. Professor Guy Standing beskriver i sin bok Prekariatet den nya farliga klassen den växande skara personer som lever i en bekymmersam osäkerhet om att få en anställning som varar över en överskådlig tid. Fenomenet är globalt och en konsekvens av jakten på lönsamhet. Det betyder att det viktigaste för all verksamhet är att hålla nere kostnader där anställdas löner är en del. Det gäller både privata och offentliga sektorn och drabbar nästan alla

30

yrkeskategorier. Det blir då allt vanligare med tillfälliga tidsbegränsade och dåligt avlönade anställningar och projektjobb. Exempel är säsongsarbetande i skogen, trädgårdsmästerier, jordbruk, fritidsanläggningar, uteserveringar, snöröjning, bemanningsföretag osv. Den växande skaran utländska tiggare, asylsökande och invandrare med språksvårigheter hör också hit liksom lågutbildade ungdomar och bortrationaliserade äldre yrkes-personer med låg attraktivitet på arbetsmarknaden. Det typiska för dem i prekariatet är att de saknar en tydlig yrkesidentitet. Det verkar ändå rimligt att ge dem som vill vara en del av det svenska samhället en chans genom att ge dem en garantiinkomst inom ramen för vårt trygghetssystem. Guy Standing argumenterar utförligt för införande av en grundinkomst och att folk erkänns utföra samhällsnyttigt arbete även om det inte är ett lönejobb.

Basinkomst

31

Internationellt diskuteras det som kallas Basic Income. Idén är att alla medborgare ska kunna få sin rättmätiga del av det som finns i ett samhälle. Här presenteras några fakta om basinkomst för att visa hur detta synsätt kan konkretiseras.

Filosofi Medborgarlön eller basinkomst definieras som en betalning av ett visst belopp till alla medborgare utan krav på motprestation. Det baseras på idén om att man ska kunna få något utan att direkt ha gett något tillbaka. Således ett avsteg från reciprocitetsprincipen. I den akademiska debatten är den belgiske filosofen Philippe Van Parijs den som de flesta refererar till. Mycket kort går hans resonemang ut på att alla medborgare har rätt till sin del av de gemensamma resurser som finns i ett samhälle. Van Parijs definierar det han kallar basinkomst som en inkomst som utbetalas av staten genom beskattning till alla fullvärdiga medlemmar av samhället även om hon inte är villig att arbeta, oberoende av om hon är rik eller fattig, oavsett vem hon bor med och oberoende av vilken del av landet hon bor i. Forskaren Per Janson ger i sin doktorsavhandling Den huvudlösa idén en längre utläggning av Van Parijs idéer.

Exempel I Alaska får varje medborgare en mindre inkomst från oljeutvinningen. Inkomsten beskattas på federal nivå. 2008-2009 genomfördes ett pilotprojekt i byn Omitara i Namibia av The Namibian Basic Income Grant Coalition. Projektet finansierades av den

32

tyska protestantiska kyrkan och donationer från privatpersoner. Man betalade ut 12 dollar per person och månad i två år och fortsatte fram till 2012 att betala ett övergångsbelopp på 10 dollar till dem som deltog i pilotprojektet. Efter sex månader hade projektet minskat barns undernäring och ökat närvaron i skolan. Stölder hade också minskat. Byns ekonomiska aktivitet ökade som följd av att befolkningen gavs möjlighet att delta i mer produktiv verksamhet. Man noterade en ökad invandring till byn fastän de nyinflyttade inte fick något bidrag. Någon senare utvärdering har inte gjorts och projektet stöds märkligt nog inte av regeringen i Namibia.

Försök i i USA och KanadaFöljande redogörelse har (med medgivande) tagits från Mats Höglunds skrift: Basinkomst, demokrati och ekonomisk-politisk realism.En försöksperiod genomfördes i Seattle och Denver, USA mellan 1970-78 där knappt 4900 familjer deltog. Det kanadensiska experimentet genomfördes mellan åren 1975-79 i Manitopa och antalet familjer som deltog var knappt 1200. Alla försök gick till på ett likartat sätt. Man jämförde olika testgrupper, som fick olika nivåer på grundinkomsten och även olika utfasningstakt på bidraget, med en kontrollgrupp. Kontrollgruppen fick inte någon garanterad inkomst alls. Inga vidare direktiv gavs till någon av grupperna, för att undvika påverkan åt något håll. Nivåerna på grundinkomsten varierades mellan 50-100 procent av existensminimum alltså fattigdomsgränsen och utfasningstakten varierades mellan 50-70 procent.

33

Några resultat från Seattle-Denver.Statistiken och underlaget för analysen är hämtad från Allan Sheahens paper Why Not Guarantee Everyone a Job? Why the Negative Income Tax Experiments of the 1970s were Successful, presenterad vid USBIG:s första kongress 8-9 mars 2002. Se: www.usbig.net.

Männen i testgruppen arbetade sex procent kortare tid än de i kontrollgruppen. Motsvarande siffra för fruar var 17 procent och för kvinnor som var huvudförsörjare i familjen 12 procent. Dessutom minskade svarta och latinos sin arbetstid mer än vita. Manliga tonåringar (16-21 år) minskade dessutom sin arbetstid med 23 procent. Mycket få i testgruppen slutade dock helt att arbeta. Tvärtom ökade 25 procent sin arbetsinkomst så mycket att de kom över gränsen för att ha rätt till någon del av den negativa skatten. Då grundinkomsten sattes på existensminimum och utfasningen varierades mellan 50-70 procent reducerades männens tid i arbete i ena fallet med sex procent och i det andra med tio procent, jämfört med kontrollgruppen. Andra märkbara resultat var att familjer med högre inkomst var mindre benägna att minska sin arbetstid vilket inte är förvånande, med tanke på de låga nivåerna. Sist, men inte minst, så innehöll testgruppen 50 procent fler skilsmässor i testgruppen än i kontrollgruppen. Det kanske största problemet med studierna var att det krävde att människor gjorde ett aktivt val för att ingå i studien. En del av dessa anmälde sig antagligen som intresserade eftersom de såg

34

en möjlighet att, för en tid, kunna ta betald semester. Det påverkade antagligen resultaten i riktning mot större minskning av arbets-utbudet än det annars skulle ha varit. En annan faktor som i hög grad påverkade resultaten i samma riktning var att det fanns ett starkt ekonomiskt incitament för deltagarna att uppge lägre arbetsinkomster än de i verkligheten haft, så att inkomsttillägget från den negativa skatten skulle öka. Ytterligare en annan har att göra med att lönenivån, eftersom det var ett lokalt experiment och inte ett nationellt, inte förändrades. Enligt Karl Widerqvist från USBIG (basic income guarantee in the US) tolkades de amerikanska försöken och det minskade arbetsutbudet som det gav upphov till felaktigt, av dessa skäl. I vissa fall förvrängdes också resultaten, genom att man utgick från att ett minskat arbetsutbud var liktydigt med att fler lämnade arbetsmarknaden helt och hållet. Något sådant resultat gav inte undersökningarna. När det gäller kvinnornas större arbets-minskning så bör denna rimligen sättas i samband med att en stor del av experimentens deltagare var familjer med småbarn. Dessutom var kvinnorna vid tiden för undersökningarna redan från början mindre integrerade i arbetslivet än männen. Männen som minskade sitt arbetsutbud använde å sin sida ofta en stor del av den lediga tiden för att söka efter nya och ”bättre” arbeten. Särskilt markant var detta dock för de yngre männen som redan hade hyggliga förutsättningar. Bland äldre lågutbildade män användes dock den negativa skatten ofta som en lönesubvention, vilket medförde att kostnaden

35

för arbetsgivarna att behålla dessa anställda minskade. Ett annat problem var att studierna endast var designade för att testa de negativa konsekvenserna av programmen (reducerat deltagande i lönearbetssektorn tolkas här som negativt). Möjliga positiva effekter på välbefinnande och engagemang utanför lönearbetet undersöktes inte. Vad gäller den höga skilsmässo-frekvensen i Seattle-Denver-experimentet så skall det för det första noteras att resultaten är omtvistade. Man fick t.ex. långt ifrån liknande resultat i de övriga experimenten. För det andra så kan man se saken från minst två olika håll. Det ena synsättet är att en politik som leder till höga skilsmässotal alltid är dålig, per definition, eftersom den undergräver familjens roll i samhället. Det andra synsättet är att det tvärtom är bra om människors oberoende ökar, så att inte äktenskapen hålls samman enbart av ekonomiska orsaker. En annan intressant effekt var tonåringarnas minskade arbetstid, vilket möjligen skulle kunna tyda på att man istället ägnade mer tid åt skolan. Att detta är sannolikt har en amerikansk studie från 1984 kunnat bekräfta (Venti 1984). Ingen av experimenten hade villkorat konsumtionen till speciella ändamål. I princip var det därför möjligt för deltagarna att supa upp pengarna, spela bort dem eller förköpa sig på lyxprodukter. Men man fann inga sådana tendenser till förändrat konsumtions-beteende.

Svenska modeller

36

I Utredning om medborgarlön beskrivs 4 modeller för en basinkomst.

Modell 1. ger 9000 kr/mån till alla vuxna i landet. Det kräver en fördubbling av skattesatser och en om-fördelning av nuvarande bidragsnivåer.

Modell 2 ger 4000 kr skattefritt till alla som är mellan 18-64 år. Även här höjs skattenivåerna.

Modell 3 innebär en ny sammanhållen organisation och en ny försäkring. Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen slås ihop och bildar en ny

arbetslivsförsäkring med en ny myndighet.

Modell 4 bibehåller dagens system dock med vissa förbättringar av villkoren.

KostnaderI ett ytterlighetsfall med en basinkomst ska alla 9,6 miljoner svenskar få en utbetalning oavsett vad individen redan har i inkomst. Om basinkomsten sätts till 9 000 kr/mån. skattefritt som är 108 000 kr/år, måste man betala: 10.8 x104 x 9,6x106 = 103,7x1010 vilket är 1037 miljarder kr på ett år, alltså totalt orealistiskt. Tar man dem mellan 18 och 64 år, blir det utbetalda beloppet ca 750 mdr kr som kräver en femtioprocentig ökning av skatte-trycket, om man väljer den lösningen. Gör man alla nuvarande transfereringar 550 mdr kr till en basinkomst så måste man ändå få fram ytterligare 200 mdr kr.

Europa

37

I Europa har man bildat: European Citizens´ Initiative, där ett av projekten är Unconditional Basic Income (UBI) Exploring a pathway towards emancipatory welfare conditions in the EU. Där kunde man stödja projektet med underskrifter fram till 14/1 2014.

KommentarIdén med basinkomst är ett ideellt ställningstagande som grundas på en vilja att förverkliga sann demokrati och rättvisa. Frågan är dock om det är realistiskt genomförbart och moraliskt försvarbart. Man måste då acceptera att alla som redan har mycket höga inkomster i både näringslivet och i den offentliga sektorn automatiskt ska få ett basinkomsttillskott utöver kanske generösa bonusar. Det blir en bekräftelse på utsagan i Nya Testamentet (Matt.25:14-30) …Var och en som har, han ska få, och det i överflöd…

Beskrivningen av basinkomst slutar här och i fortsättningen handlar det bara om villkorade former av utbetalningar.

Villkorade ersättningarCCTI många länder lider familjer av fattigdom som drabbar barnen. De går hungriga och får otillräcklig näring. De går inte i skolan eller oregelbundet beroende på att de tvingas arbeta för att bidra till familjens försörjning. De drabbas av sjukdomar som följd av ohygieniska boenden

38

och den påvra födan. Ett tiotal länder i mellan- och sydamerika har då infört program för Conditional Cash Transfer (CCT), på svenska: villkorad överföring av pengar. Det är insatser som framför allt riktar sig till de fattigaste i varje land. Insatsen har ett antal villkor. Det är mödrar som får de aktuella underhållen eftersom de är bäst på att hushålla med pengar. Betalningar görs direkt från aktuell myndighet till mottagaren för att undvika mellanhänder och korruption. Det införs ett system för oberoende uppföljning av insatser. Det är ett strängt urval av mottagare baserat på geografiska och sociologiska faktorer. Programmen riktar sig till fattiga för att förbättra möjlighet till skolgång, hälsa och fullgod näring.

Olika CCT insatser har haft skilda öden och man vet vad som måste gälla om ett CCT projekt ska lyckas. Det kräver ett engagerat stöd från den centrala administrationen och lojala, lokala politiker. Projektet måste finnas i en budget och med ev. stöd från Världsbanken. Det krävs en infrastruktur med fungerande kommunikationer, befintliga skolor och vårdcentraler. Det måste finnas en långsiktig plan för projektet, vem som berörs, villkor och betalningssystem. Folk ska ha informerats i detalj om vad det går ut på och villkoren. Missar man här finns en risk för att projektet vansköts, degenererar eller upphör.

39

Effekter av dessa CCT mäts bland annat med ginikoefficienten som är ett sätt att mäta ojämlikhet i en befolknings inkomster.Skalan går från 0 till 1, där 0 betyder att alla har exakt lika inkomster och 1, att i princip en enda person har alla inkomster.Sverige hade 2009 en ginikoefficient 0,32. Mexico hade 0,45 och Brasilien runt 0,6. De flesta europeiska länder har pendlat runt 0,35. Undantag är Storbrittanien som under en femtioårsperiod gått från 0,25 till 0,38. Norge har motsatt gått från 0,38 till 0,25.

Mexico1997 startade ett program Progresa för att komma tillrätta med fattigdomen på landsbygden. Det utvecklades och 2002 ändrades namnet till Oportunidades och kom då också att omfatta tätorter och städer. Satsningen syftar till att öka humankapitalet som innebär möjlighet till skolgång, förbättrad hälsa och kosthåll. Programmet omfattar fattiga barn under 22 år och ger dem möjlighet att gå igenom hela gymnasiet och universitet (High school). Det är totalt ca 4 miljoner familjer, 2,5 på landsbygden och 1,5 i städer som har fått ekonomiskt bidrag. Bidraget ökar med barnens ålder och är något högre för flickor än för pojkar. Det beror på att flickor hoppar av skolgången något oftare än pojkar. Ett högre bidrag förväntas då locka fler att fullfölja skolgången. Det månatliga bidraget ligger mellan 10,5 dollar upp till 58 dollar för pojkar och 66 dollar för flickor. Utbetalningar görs till mamman i familjen. Programmet genomgår en kontinuerlig utvärdering som inleddes av den

40

oberoende organisationen International Policy Research Institute (IFPRI). Den konstaterade att efter endast tre års genomförande hade barn på landsbygden fått en mer balanserad kost, fick bättre hälsokontroller och insåg att framtiden kunde bli mycket annorlunda jämfört med hur de levt hittills. Programmet har visat att det är meningsfullt att satsa på en målinriktad och villkorad bidragsverksamhet.

BrasilienDen lyckade satsningen Oportunidades ledde till att man 2003 i Brasilien införde programmet Bolsa Familia. Programmet var en av punkterna i president Lula da Silvas sociala engagemang och sägs ha bidragit till valsegern 2006. Bolsa Familia blev en samman-slagning av tidigare program som hade olika delmål Bolsa Escola, Bolsa Alimentacao, Auxilio Gas. Världsbanken ställde också upp med lån för att finansiera satsningen. Ungefär 11,2 miljoner familjer eller 44 miljoner personer fick penningbidrag 2006 som kostade 2,5 % av statens utgifter. Man delar ut ca 12 dollar per barn som går i skolan. Pengarna betalas ut till alla familjer upp till tre barn och med en inkomst som ligger under 78 dollar per person. Om detta belopp ligger under 39 dollar per person (extrem fattigdom) får man 28 dollar i månaden rakt av utan villkor. Pengarna betalas ut till kvinnan i familjen som då får ett betalkort direkt av en statligt ägd bank: Caixa Economica Federal. Pengarna kan tas ut på 14 000 Caixakontor i landet. Förfarandet gör att man undviker korruption och lokal politisk inblandning. Namnet på varje person som är

41

mottagare och aktuellt belopp finns registrerat på webbsidan Portal da Transparentcia. Programmet har lett till att lokala administrationer har förmåtts samarbeta med den centrala administrationen för att få det hela att fungera. Uppfattningar om programmet är delade. Katolska kyrkan kritiserar programmet och hävdar att det gör folk obenägna att söka jobb och att de blir beroende (addictive) och vänjer sig vid bidraget. En annan vanlig uppfattning bland konservativa är att mottagarna spenderar pengarna på alkohol och elektroniska prylar. Man anklagar den sittande regeringen för att med programmet köpa röster. Utvärderingar gjorda av oberoende instanser anser emellertid att programmet gör nytta. Barn går i skolan, de blir hälso-undersökta och vaccinerade och får en bättre kost. De fattiga konsumerar mer och bidrar därmed till den lokala handelns intäkter. Fattigdomen kan brytas mellan generationer och barn kan få en annan chans i livet än föräldrarna.

FörutsättningarVi går vidare med hur garantiinkomst kan genomföras i Sverige.

ExistensminimumAffärsbankerna i Sverige har insett att man inte kan låna ut pengar hur som helst till folk. Banken

42

måste se till att det blir pengar över för låntagarens levnadskostnader efter inbetalning av räntor, avgifter och amorteringar på det aktuella lånet. Ett lokalt Handelsbankkontor i Skåne anger som norm att en ensam vuxen bör ha kvar ca 7500 kr/mån och med ytterligare en vuxen ca 4500 kr/mån samt ca 3000 kr/mån för ett barn. En ensamstående förälder behöver ha kvar ca 10500 kr/mån för att klara vardagskostnaderna.

Socialstyrelsen anger i sin norm för försörjningsstöd att en vuxen ska få 2830 kr/mån. En tonåring 11-14 år med lunch ska få 2440 kr /mån. En ensamstående vuxen med denna tonåring får då 5270 kr/mån. Till detta belopp kommer sedan verkliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, fackförenings-avgift och avgift till arbetslöshetskassa. Dessa kostnader prövas från fall till fall. man kan anta att de åtminstone är 5000 kr/mån. En enskild vuxen skulle då få 7830 kr/mån. Den ensamstående föräldern får 10270 kr/mån.

Kronofogdemyndigheten har också normer för hur mycket som man måste lämna outmätt till en person för att den ska kunna leva. Det kallas förbehållsbeloppet. En ensamstående ska då ha 4549 kr/mån och ett barn äldre än 6 år 2778 kr/mån. En enskild vuxen tillåts få 9549 kr/mån (inkl. 5000 kr). Denna ensamstående förälder tillåts få 12327 kr/mån.

43

I alla tre fallen tillkommer barnbidraget som enligt Försäkrings-kassans normer varierar mellan 1050 – 10 414 kr för 1-6 barn.

Det är alltså rimligt att sätta garantiinkomsten till 10 000 kr/mån. Dessa visade belopp gällde 2010. Beloppen ändras hela tiden och det betyder att garantiinkomsten bland annat måste anpassas till varje års gällande konsumentprisindex (KPI).

BefolkningenSveriges befolkning 2013 (3:e kvartalet) Värdena är avrundade och är tagna ur Arbetskraftundersökningen AKU från SCB.

Totalt 9 617 000 personer. Av dessa var:

1 636 000 0-14 år. 7 161 000 15-74 år

820 000 äldre än 75 år.

Åldersgruppen 15-75 år är indelad enl.följande. Övre är summa av de undre.

I arbetskraften 5167 000Sysselsatta 4786 000Arbetslösa 380 000

Ej i arbetskraften 1995 000Sjuka 341 000

Heltidsstuderande 342 000Pensionärer 913 000Övriga 400 000

Medborgarkategorier

44

Man kan något karikerat dela in de vuxna ur befolkningen i följande kategorier. Indelningen gäller denna skrift och är inte officiell.

De förmögna, som oavsett ålder har så stor förmögenhet att de kan leva på avkastningen. De har fått eller byggt upp förmögenheten genom gåva, arv, handel, spel eller på annat sätt. Hit hör även personer med höga befattningar inom offentlig och privat verksamhet samt de som äger verksamheter helt eller delvis. Ekonomin är säkrad genom höga löner ofta kombinerade med bonussystem, tantiem, pensionsavtal, fallskärmar och vederlag. Inkomster överstiger utgifter för konsumtion vilket betyder att de kan spara eller spekulera i värdepapper och valutor. Här finns de som ingår i den tiondel av befolkningen som får mer pengar genom räntor än vad de ger ut. De bidrar till trygghetssystemet. De löneanställda, med en mängd olika yrken i offentlig och privat verksamhet. Inkomster balanserar utgifter för konsumtion. Möjlighet att spara eller spekulera är mycket varierande och många har stora banklån. De bidrar till trygghetssystemet. Egen- och småföretagare, som äger sin verksamhet helt eller delvis och som försörjer sig med handel med tjänster, naturresurser och varor. De representerar verksamheter med mycket varierande lönsamhet och möjligheter. De betalar själva avgifter för trygghetssystemet.

45

De som får bidrag, som inte har någon eller så låg inkomst att de måste komplettera med bidrag av olika slag. Det är ensamstående, halvtidsarbetande, småbarnsföräldrar eller andra lågavlönade kategorier. Även studerande som får studiebidrag, arbetslösa, förtidspensionärer, sjukskrivna och personer med olika funktions-hinder samt fattiga ålderspensionärer ingår i denna kategori. Hit hör även hemmafruar, hemmapappor och alla dem som arbetar oavlönat i någon ideell verksamhet. Dessa personer är beroende av en sponsor i form av make - maka, anhörig eller annan de är beroende av. De kan få hushållspengar, arvoden, vinster eller annan form av inkomst som de inte deklarerar för. Till de försörjda kan man räkna personer som lever sitt liv på olika institutioner som gravt fysiskt och mentalt handikappade och fångar. Även många konstnärer, prostituerade och kriminella ingår i denna kategori. Till de bidragsberättigade hör barn och ungdomar under 18 år samt ålderspensionärer. De är beroende av trygghetssystemet.De utslagna, som är hemlösa, drogmissbrukare eller av annan anledning utan inkomst. De kan skaffa viss inkomst genom pantbara produkter, tidningar och stöldgods. Här finner man personer med de mest skiftande levnadsöde som har hamnat utanför samhällets normala levnadssätt. De är helt beroende av trygghetssystemet. De gömda och glömda, individer som kommit till Sverige men som ska utvisas och då valt att gömma sig någonstans. De överlever tack vare enskilda personers engagemang och stöd. Hit kan

46

man också räkna det ökande antalet tiggare från fattiga EU-länder. Dessa personer har inget stöd från trygghetssystemet.

Principer för finansieringFinansiering av garantiinkomsten kan ske på två olika sätt. Man bedömer vad som är realistiskt att få fram av kapital, för att då se hur stort bidraget kan bli. Man bestämmer önskad inkomstnivå och försöker därefter lösa finansieringen.

I den följande framställningen följs den andra principen. Man kan då tänka sig olika sätt för att finansiera den oförutsedda situationen. Den ena är att individen själv avsätter resurser genom ett sparkapital eller egna försäkringar. Den andra är att samhället ser till att varje medborgare får det den behöver för att klara sig. Den tredje möjligheten är givetvis blandningen av de två.

Vi har i Sverige en blandning av dessa principer som med olika tolkning framförs på den politiska höger-, mitt- och vänster-kanten. De olika partierna för en ständig kamp om tolknings-företrädet med växlande framgång. Resultatet blir skatter och avgifter som tas ut med olika syften. Ett syfte är att finansiera de offentliga myndigheterna och servicen som tillhandahålls av staten, kommuner och landsting. Det gäller försvar, räddningstjänst, polis, rättsväsendet, sjukvård, åldringsvård, utbildning och kommunikationer. En del av dessa tjänster privatiseras som följd av politiska ideologier och

47

företällningar om att då kunna erbjuda ökad valfrihet och öka samhällelig lönsamhet. Ett annat är att stimulera till visst beteende som punktskatter på tobak, alkohol och utsläpp av koldioxid. Det handlar om ökning av miljöhänsyn och hälsa och ju mer avsedd effekt nås, ju mer minskar då också skattebasen. Ett tredje är att stimulera verksamheter och att trygga överlevnad för individer genom till exempel startaegetbidrag, regionalstöd, sjukersättning och föräldrapenning. Det fjärde syftet är att öka den generella välfärden genom barnbidrag, studiebidrag och garantipension. Till detta syfte kan man lägga att ge medborgarna en möjlighet att förverkliga intressen, ambitioner och drömmar som idag för en tynande tillvaro beroende på konsumtionssamhällets krav. Garantiinkomst skulle kunna erbjuda en sådan möjlighet.

UtbetalningssättOm man väljer att införa garantiinkomst måste man ta ställning till på vilket sätt den ska betalas ut. Det ena är att dela ut pengar som man idag betalar barn- och studiebidrag samt pensionen. Det är det mest praktiska sättet och lättast att administrera. Folk ser pengarna komma in och de behöver inte engagera sig i processen. Det andra är att låta folk behålla det som blir över genom att sänka skatten. Detta indirekta sätt att betala är administrativt krångligare och upplevs mindre påtagligt av mottagaren. Folk måste genom självdeklarationen aktivt engagera sig. Metoden fungerar givetvis bara om man

48

verkligen betalar skatt. Negativ skatt har prövats i USA och Kanada. (Se: Några resultat från Seattle-Denver.)

GarantiinkomstenGarantiinkomst är en lägsta inkomstnivå som alla vuxna ska kunna få som behöver det. De som redan har den nivån och mer behöver inte något extra tillskott. Garantiinkomsten är en personlig inkomst och oberoende av om make eller sambo tjänar mer eller mindre. En garantiinkomst med de givna villkoren blir mindre kostsamt än idén med basinkomst.

BegränsningÅr 2014 tänker man betala 81,6 mdr kr i utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn, samt 21 mdr i utgiftsområde Studiestöd (bil.4). Barnbidrag och studiehjälp (16-20 år) kan redan ses som en garantiinkomst. Studiestöd täcker även studiemedel till högskole-studerande som blir berättigade till garantiinkomst. Vuxna som har vårdnaden om barn får barnbidrag men kan också bli berättigade till garantiinkomst. Ålderspensionen alltså utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39 mdr, behöver kompletteras så att man når garanti-inkomstnivån. Pensionen har villkor som ändras då och då och som i sin nuvarande utformning

49

engagerar staten med garanti-pensionen, pensionsfonderna som balanserar svängningar och PPM myndigheten som administrerar folks inbetalningar till spel-ekonomin. Arbetsgivare och privatpersoner betalar in egna premier till privata pensionsförsäkringar. Pensionssystemet har tyvärr en inbyggd defekt genom PPM systemet. Politiker har bestämt att pengar till pensioner även ska komma från spelekonomin och det är inte långsiktigt hållbart. Som exempel kan man ta det som inträffade krishösten 2008. Då förlorade de fyra statliga pensionsfonderna 188 miljarder kr som kan jämföras med de 199,2 miljarder kr som samma år betalades ut i pensioner. Systemet kommer således med all sannolikhet att behöva ses över. Pensionärer är en mycket blandad kategori som innefattar alla inkomsttyper från dem som är mycket förmögna till dem som lever på bara en garantipension. Den senare kategorin kan då få ett extra tillskott för att nå garantiinkomstnivån. Full garantipension 2014 för gift person är 7030 kr/mån och 7881 kr/mån för ogift. Dessa belopp reduceras om vederbörande också har annan pension. 90 120 personer fick garantipension 2013.

Kostnad modell 1Det finns olika sätt för att försöka beräkna kostnaden för en garantiinkomst. Denna modell presenterades i tidningen ETC 2013-10-28. Artikeln hette: ”Medborgarlön går att införa …men är det bra?” skriven av Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren. Författarna använder termen medborgarlön fast går ifrån den etablerade

50

definitionen ”vilkorslös tilldelning till alla” och vill att det är de sämst betalda i samhället som i första hand ska ha en rimlig inkomst. Alla vuxna i Sverige ska ha rätt till en inkomst på minst 10 000 kr i månaden. Tjänar man sedan mer så trappas medborgarlönen ner och upphör då man nått 14 000 kr/mån. Författarna delar in de berörda i tre grupper.

Totalt är det 1893 000 personer som tjänar mindre än 14 000 kr i månaden. 1010 000 personer tjänar mindre än 5000 kr/mån och av dessa är det 584 000 som inte har någon inkomst alls. Till denna kategori hör då också 343 000 studerande. De med minst inkomst får då mest som medborgarlön: 68,1 mdr kr. Nästa grupp de som tjänar upp till 5000 kr/mån får: 36,8 mdr. Resten med inkomst upp til 14 000 kr/mån. får:: 34,2 mdr. Totalt ca 1,9 miljoner personer som då ska ha utbetalt 140 miljarder kr.

Kostnad modell 2.Här utgår man från dagens utbetalningar i trygghetssystemet. Skillnaden blir att nuvarande penningbelopp alltid åtminstone blir lika med garantiinkomsten. Om personen då är berättigad till mer pengar genom sin levnadssituation så lägger man till det som behövs och väljer då ur någon av de olika former som finns (se bil. 1). Det mest rationella vore dock att slopa alla nuvarande alternativ och helt enkelt kalla erforderligt tillägg för: ”Extra garantibelopp”.10 000 kr/mån gör att många bidragstagare ska ha mer betalt. Olika typer av stöd ger idag olika belopp vilket gör att det extra tillskottet per

51

månad kan variera mellan 1000 - 5000 kr. Det är då rimligt att räkna med i snitt ca 3000 kr/mån. Även personer över 65 år får en pension minst lika med garantiinkomsten. Följande personer skulle 2013 ha berörts av garantiinkomsten där siffrorna har tagits från AKU (se Befolkningen). Arbetslösa 380 000. Sjuka 341 000. Heltidsstuderande 342 000 . Pensionärer ca 90 120 (av de 913 000). Övriga 400 000. Dessutom tillkommer de som ingår i gruppen Sysselsatta men som har inkomster under 10 000 kr i månaden ca 1500 000. Sammanlagt ca 3053 000 personer som skulle fått utbetalt 3000 kr/mån utöver det som gjordes det året.

Utbetalt belopp blir: 3000 x 12 x 3053 000 = 109,9 miljarder kr som rundas av till 110 miljarder kr. Modellerna visar inte några exakta siffror och de ska ses som en indikation på hur mycket garantiinkomstreformen kan komma att kosta.

Idag får de som har höga inkomster mer i bidrag än de med låga. Det finns även andra fall då de verkliga kostnaderna överstiger garantiinkomstnivån. Individens verkliga behov måste då visas inför myndigheten med en kalkyl som visar faktiska utgifter. Man ska kunna bo kvar och inte behöva tömma de likvida tillgångarna då man blir sjuk, arbetslös eller på annat sätt blir oförmögen att få en

52

jobbinkomst. Man ska inte heller riskera att bli vräkt beroende på oförmåga att betala hyran.De med fast inkomst bör uppmanas köpa försäkringar som ger vederbörande önskad och/eller nödvändig inkomst utöver garantiinkomsten.

FinansieringskällorAtt införa en garantiinkomst kräver mer pengar i omlopp.

Höjda skatter Den första modellen förutsätter finansiering genom höjda skatter. I artikeln visas en tabell där man tänker få fram: (beloppen i miljarder kr). Inkomstskatt 22, Kapitalskatt 11, Bolagsskatt 19, Moms 14, och 99 genom att slopa femte jobbskatteavdraget. Totalt 165 mdr kr. I princip deltar då alla som betalar skatt för att få fram önskade 140 mdr. Kr. Denna summa tänker man sig kunna reducera genom besparing av utbetalda socialbidrag 10 mdr och Studiestöd 16 mdr vilket ger ett netto på 114 mdr kr som medborgarlön.

Den andra modellen skulle kunna finansieras på samma sätt fast här visas i stället några alternativ som inte kräver någon ökning av skattetrycket. De olika åtgärderna kräver emellertid politiskt mod, insikt och handlingskraft som dessvärre är en bristvara.

53

Förenklad organisationDet kan vara rationellt att göra det som nämnts i förordet och i den tidigare visade Modell 3, där man slår samman Försäkrings-kassan och Arbetsförmedlingen. Då frigörs troligtvis några miljarder kr. Handläggningsarbetet skulle förenklas om man minskade antalet typer av bidrag och stöd som de två myndigheterna förfogar över och införde en gemensam kassa kallad Stöd till garantiinkomst.

TobinskattDet har förekommit och förekommer diskussioner om alternativa finansieringskällor till dagens skatter och avgifter. En känd sådan är Tobinskatten som i sin ursprungliga version innebär att man beskattar valutahandeln. Organisationen Attac har frågan på sitt program och den debatterades på fullt allvar 2011 i Frankrike och Tyskland som följd av den finansiella oron i Europa där ett antal länder har hamnat i en skuldfälla. Det finns pengar att tjäna för staten genom att beskatta spel-ekonomin. Under 2012 omsattes aktier för ca 2769 mdr kr (med ett marknadsvärde 3916 mdr) på Stockholmsbörsen där folk köper och säljer värdepapper av varandra. En skatt på 5 procent på omsättningen skulle då ha gett 140 miljarder kr. Skatten är dock problematisk. Under ett antal år på 1980-talet infördes en skatt på handeln på Stockholmsbörsen. Det ledde till att de stora finansiella aktörerna valde att flytta sin handel till utländska börser. De tjänade på detta medan småsparare som inte hade samma möjlighet att

54

flytta sin handel förlorade. Svenska politiker blev då oroade och slopade skatten. Det är inte troligt att man kan införa en svensk Tobinskatt. Den måste bli närmast global om den ska kunna utnyttjas. Däremot kan man införa en avgift på all penningomsättning i samhället som beskrivs i nästa förslag.

RIX-avgift (se bil.5)Man inför en avgift på omsättningen av pengar i Riksbankens RIX system. Där omsattes 2012 ca 498 mdr kr per dag eller 124 500 miljarder kr på ett år (250 dgr.). Tar man ut en avgift på 0,1 procent (avgift 1 kr på omsatt 1000 kr! ) så skulle det ha gett ca 124,5 miljarder kr på ett år. Denna avgift är då i praktiken en omsättningsskatt på det kapital som omsätts i samhället. Det drabbar alla och i proportion till omsatt belopp. Idén att ta betalt för pengars omsättning är inte ny. Alla fonder tar betalt, courtage, för sin verksamhet. Momsen är också en sådan typ av skatt.

Nationalisera affärsbankernaDe fyra stora svenska affärsbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank tjänade ca 85 miljarder kr i vinst 2012. Dessa vinster går till ägarna 35 mdr och bankernas egen affärs-verksamhet 50 mdr. Samtidigt betalar svenska skattebetalare detta belopp i årets skatter. Man betalar alltså dessa 85 miljarder två gånger. Dels som skatt till staten, dels som räntor och avgifter till bankerna. Om man gör bankerna statsägda behöver man då bara betala dessa 85 mdr kr en enda gång. Delar av bankernas vinster kom från de utländska affärsområdena som kanske inte kan

55

nationaliseras av svenska staten. Bankernas svenska verksamhets-vinster skulle ändå kunna bidra till de extra kronor som krävs för att finansiera garantiinkomsten.

Vid årsskiftet 2008-09 hade politikerna chansen att låta staten ta över bankerna som var nära fallrepet. Man gjorde inte det beroende på att man tror att den finansiella sektorn måste leva sitt eget liv utan politisk inblandning. Ett exempel på denna uppfattning är den borgerliga regeringens försäljning av statens ägande i Nordea 2013. Enligt finansmarknadsminister Peter Norman ska saten som ägare inte samtidigt kunna reglera bankers verksamhet. Ett uttalande som leder till frågor som inte tas upp här. Regeringen borde ha gjort det motsatta och i stället göra de privatägda affärsbankerna statsägda. En statsägd bank kan givetvis skötas lika bra som en privatägd, det handlar om ledningens kompetens. Statsägda banker kan också ges samma självständiga status som Riksbanken för att minimera risken för onödig politisk inblandning.

Öka statsskulden Ett möjligt sätt att få fram mer pengar är att öka statsskulden som i bild beskrivs i bilaga 6. De behövda miljarderna kommer då ut i samhället som ett lån och spenderas på konsumtion och i produktion. Tillskottet bidrar till en tillfällig ekonomisk tillväxt och skattebörda då de sålda obligationerna med tiden ska lösas in med ränta. Över tiden jämnar det ut sig då de instanser som köpt obligationerna betalar skatt på de pengar de

56

fått tillbaka då obligationerna lösts in. Somliga kommer då att hävda att denna ökande penningmängd bidrar till inflation. Den följer dock sina egna lagar som är mer komplexa och där bland annat finanskrisen 2008-09 visar att ett stort tillskott av likviditet inte behöver öka inflationen. Inom eurozonens 16 länder tänker man sig att via organisationen EFSF kunna pumpa ut ca 1000 miljarder euro till djupt skuldsatta länder för att rädda deras affärsbankers balans--räkningar. Dock talar ingen om vad det kan få för konsekvenser för inflationen.

Egen valutaEtt alternativ är om Riksgälden ger ut en egen valuta som betalas ut ungefär på samma sätt som staten ger ut ransoneringskuponger vid kriser och krig. Dessa kuponger backas upp av erforderliga kronor. Kupongerna är alltså direkt växlingsbara i kronor men kan bara användas i Sverige. Fördelen med kupongerna är att staten kan hålla reda på hur mycket som spenderas på garantiinkomsten. Nackdelen är att man för in en ny transaktion i penningsystemet som dock blir densamma som alla annan valutaväxling.

InförandeOlika strategierVill man införa en garantiinkomst krävs en levande politisk och samhällelig debatt. Någon sådan förekommer inte då denna skrift skrivs (2014). För att få igång en debatt krävs vilja men

57

även kunskap om garantiinkomst och vad en förändringsprocess innebär och kräver. En förändring kan genomföras på olika sätt.

Evolutionen. Förändringen går då långsamt och blir en följd av utdragna förhandlingar, remisser, kompromisser och konspiration mellan de olika politiska partierna. Beslut fattas på mer eller mindre väl genomarbetade underlag. Förändringen blir en ny del i ett befintligt lapptäcke av lösningar där alla komponenter inte alltid harmonierar med varandra eller är uttryck för en övergripande plan. Detta alternativ kan innebära att tillräckligt många personer börjar intressera sig för garantiinkomst och börjar tala om den och diskutera i media. Intresset växer och får mer och mer utrymme i den offentliga debatten. Så småningom blir allt fler medvetna om att något pågår. Efter ett tag kommer frågan upp på den politiska agendan. Någon skriver en motion och debatten kommer igång. En demokratisk process börjar, som så småningom leder till politiskt ställningstagande och beslut. Det betyder att man antingen går vidare, eller skjuter det på framtiden.

Revolutionen är ett snabbt och bryskt sätt som kräver en intensiv insats av en elit med resurser. Det kan gå bra om tillräckligt många av folket är med på noterna. Revolutionen skapar dock ett kaos som det kan ta tid att rätta till. Det vanliga är även att en diktator eller en begränsad krets med den rätta läran kommer att dominera politiken en tid. Oliktänkande förföljs och oskadliggörs och det är inte säkert att situationen

58

för alla berörda efter revolutionen blir så mycket bättre. Det är svårt att föreställa sig att detta scenario skulle förverkligas i Sverige. Vi är nog alltför rationella och tröga för att hamna i den affekt som revolutionen kräver. Men man vet aldrig.

Mullvadsprincipen. En grupp genomför då en förändring i det fördolda och i begränsad skala. Folk i allmänhet upplever till en början inte att något händer. Efter ett tag synliggörs aktiviteten och visas för makthavare och allmänheten. Man pekar då på det experiment som det hela innebär och de första resultaten. Det kan gå bra men kan även gå dåligt. Eliten tar antingen över eller oskadliggörs. Det hela kan även tystas ner eller bara tigas ihjäl. Detta sätt har ändå sina poänger. Någon eller några modeller av garantiinkomst prövas i begränsad skala som man t.ex. gjorde i USA och Kanada. Garantiinkomst skulle kunna gälla vissa medborgarkategorier eller i ett begränsat geografiskt, affärs- eller serviceområde. Erfarenheterna av dessa experiment följs och utvärderas av forskare. Exponering sker i såväl akademiska publikationer som i media. Kännedomen om experimenten leder till en breddad debatt och så småningom till ett förslag att bestämma ambitionsnivå och hur man skulle kunna gå vidare.

Den planlagda förändringen liknar evolutionen fast med större och mer målmedveten beslutskraft. Den genomförs i en demokratisk process efter en genomtänkt plan i en tvärpolitisk anda. Processen startar med en analys och kritik

59

av rådande förhållanden. Alternativ tas fram och debatteras och några kanske prövas i experimentell skala. Till slut enas man om ett alternativ som då införs i ordnade former.

KommentarDet finns en hel del som talar för att ersätta det nuvarande snåriga trygghets/bidragssystemet med en förenklad garantiinkomst. Att helt enkelt slopa merparten befintliga former av bidrag och ersätta dem med det belopp som individen behöver. Det är ett radikalt grepp, förenklar all administration och kräver endast en viss ökning av mängden pengar i omlopp. Det ligger också i tiden. Den borgerliga regeringen 2011 begärde att Försäkringskassan skulle dra ner på sin administration och under tre år spara 600 miljoner kr. Socialdemokraterna ville bl.a. spara i statliga myndigheter 2014..

Garantiinkomsten innebär att man går ifrån principen om att försöka ge bidragsberättigade exakt det de ska ha enligt regel-systemet. Det är i praktiken omöjligt att vara helt rättvis beroende på att alla har en individuell levnadssituation som myndigheter inte fullständigt kan ta hänsyn till. De flesta bidrag är reglerade för ett normalfall som kan gälla några men aldrig alla. I stället få nu de vuxna åtminstone en garantiinkomst. Några blir då helt beroende av den, andra då och då medan flertalet sällan eller aldrig kommer att hamna i denna situation. Garantiinkomsten betalas ut intill dess att personen får en jobbinkomst som ersätter garantiinkomsten eller kompletterar en reducerad garantiinkomst.

60

Information om jobbinkomsten kommer då via skatteverket. Eventuellt svartarbete kommer nog alltid att förekomma. Vissa antaganden kan ses som djärva som att utgå från att man kan omorganisera och/eller att förenkla floran av bidrag. Att förstatliga affärsbankerna är dock fullt möjligt och det gjordes på Island och i USA krisåren 2008-09. Avgiften på penningomsättningen i RIX systemet är också fullt möjligt. Redan idag betalar man för finansiella aktörers handel med valutor och värdepapper. Momsen är ett annat exempel på en generell avgift på omsättning av pengar. Ökningen av statsskulden är självklart möjlig och utnyttjas av politiker för att infria sina politiska ambitioner. Det har dock lett till att många länder har hamnat i skuldfällor beroende på att lånen ska betalas tillbaka med räntor som sätts av den finansiella marknadens olika aktörer. Räntorna skapar krav på nya lån som ökar skulden, penningmängden och risk för inflation. Ett radikalt sätt att undvika detta är att införa en nationell räntefri valuta som bara kan användas för att betala hela den offentliga sektorns kostnader och därmed även trygghetssystemet. Denna nya nationella valuta ges ut av Riksbanken eller Riksgälden och det är svenska staten som då lånar i sin egen bank. Idag får staten bara låna ett mycket begränsad mängd kronor i Riksbanken genom beslut i EU.

Ett känt historiskt exempel på att införa en egen nationell valuta är då Abraham Lincoln införde nya räntefria dollar Greenbacks för att finansiera nordstaternas kostnader i amerikanska inbördes-

61

kriget. Dessa greenbacks avvecklades dock med tiden genom de privata bankernas lobbying. Ett annat exempel är då man på ön Guernsey i Engelska kanalen i mitten av 1800-talet införde en egen räntefri valuta för att därmed komma tillrätta med arbetslösheten. Ekonomin blomstrade under tio år men avtog genom de engelska bankernas ingripanden och som övertalade de styrande på Guernsey att överge guernseypunden till förmån för de engelska räntebelastade punden. Ett tredje exempel är staden Wörgl i Österike som på 1930-talet införde en lokal valuta med en negativ ränta. Ett projekt som blev så omtalat och lyckosamt att centralbanken i Österike ansåg sig hotad varvid man stämde borgmästaren i Wörgl och projektet förbjöds. Läs gärna mer i boken Pengar ett miljö- och demokratiproblem av Göran Hjort och Johan Sandwall.

Bilaga 1 Bidragstyper( Källa: Vår trygghet våra sociala rättigheter, Folksam, 2011 )

Försäkrad genom bosättning

Föräldrapenning på lägsta nivå och garantinivåGarantipensionSjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättningRehabilitering och särskilt bidragBarnbidragFörlängt barnbidragVårdbidrag

62

Bilstöd till funktionshindradeBidrag vid adoption av utländskt barnSärskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt barn eller barn med funktionsnedsättningAssistansersättningBostadsbidragBostadstillägg till pensionärerUnderhållsstödHandikappersättningÄldreförsörjningsstödEfterlevandestöd till barn

Försäkrad genom arbete

Sjukpenning, på normalnivån eller fortsättningsnivånGraviditetspenningFöräldrapenning över garantinivånTillfällig föräldrapenningRehabiliteringspenningArbetsskadeersättningErsättning och ledighet för närståendevårdInkomstgrundad ålderspension Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättningInkomstgrundad efterlevandepension och änkepensionBilaga 2 Fördelning av ansvar( Källa Vår trygghet våra sociala rättigheter, Folksam 2011)

Försäkringskassans ansvarsområde

63

Ekonomisk trygghet för familjer och barnGraviditetspenningFöräldrapenning vid barns födelseTillfällig föräldrapenningPappadagarBarnbidragFörlängt barnbidragVårdbidragUnderhållsstödBostadsbidragBidrag vid adoption av utländska barn

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionshinderSjukpenning på normal- eller fortsättningsnivånSmittbärarpenningArbetslivsinriktad rehabiliteringAktivitetsersättningSjukersättningBostadstillägg (BTP) till personer med sjukersättningArbetsskadeersättning (utom ersättning till efterlevande)Statligt personskadeskyddHandikappersättningAssistansersättningNärståendepenningBilstödtandvård

64

Bilaga 2 forts.Pensionsmyndighetens ansvarsområde

Ålderspension i form avGarantipensionInkomstpensionTilläggspensionPremiepension

Efterlevandepension i form avOmställningspensionFörlängd omställningspensionÄnkepensionBarnpensionEfterlevandestöd till barn

Arbetsskadeärenden rörande ersättning vid dödsfallOmställnings- och barnlivränta till efterlevandeBegravningshjälp

Övriga förmånerBostadstillägg till pensionärer (BTP)Särskilt bostadstillägg till pensionärerÄldreförsörjningsstödÄrenden angående pensionsrättigheter till och från EUÄrenden om sjömanspension

Skatteverkets ansvarsområde

Beräknar pensionsgrundande inkomst baserad på självdeklarationen och verkställer all

65

skatteuppbörd och andra avgifter till socialförsäkringen.

Bilaga 3 Inkomster Skatteinkomster riket (miljarder kr)(Källa: Skatter i Sverige Skattestatistisk årsbok SKV 152)

Statlig inkomstskatt 47,3Kommunal inkomstskatt 562,7Allmänna egenavgifter

97,8Skattereduktioner -168,2Arbetsgivaravgifter 389,7Egenföretagaravgigter

7,9Särskild löneskatt

37,7Mervärdeskatt 331,6Punktskatter privat 69,0Punktskatter näringsliv

57,3Statlig inkomstskatt hushåll

26,3Fastighetsskatt

13,3Kupongskatt 3,7Bolagsskatt 95,7Fastighetskatt bolag 15,8

66

Avkastningsskatt pensionsmeel10,6

Övriga ej fördelade skatter 3,5

Summa skatter 1571,5

Statens inkomster 2014 (miljarder kr)( Källa: Finansdepartementet.)

Statens skatteinkomster811,8

Inkomster av statens verksamhet 49,1

Inkomster av försåld egendom 15,0

Återbetalning av lån 1,1

Kalkylmässiga inkomster 10,3

Bidrag mm från EU 12,4

Avräkningar i ansl. till skattesystemet-75,4

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 0,0Summa

824,2Beräknat lånebehov

44,7Summa inkomster

868,9Bilaga 4 Statsbudgetens utgifter 2014

67

(Källa : Finansdepartementet)Utgiftsområde Miljarder krRikets styrelse

12,9Samhällsekonomi och finansförvaltning

14,1Skatt, tull och exekution

10,5Rättsväsendet

40,3Internationell samverkan

2,0Försvar samt beredskap mot sårbarhet

47,2Internationellt bistånd

31,8Migration 9,9Hälsovård, sjukvård och social omsorg

62,2Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

96,5Ekonomisk trygghet vid ålderdom

39,0Ekonomisk trygghet för familjer och barn

81,6Integration och jämställdhet

12,4Arbetsmarknad och Arbetsliv

70,4Studiestöd 21,0Utbildning och universitetsforskning

60,1Kultur, medier, trossamfund och fritid

12,9Samhällsplanering, bostadsf, byggande, konsumentpol.

1,2

68

Regional tillväxt3,0

Allmän miljö- och naturvård 5,2Energi 2,8Kommunikationer

45,4Areala näringar, landsbyggd och livsmedel

15,3Näringsliv 5,6Allmänna bidrag till kommuner

93,6Statskuldräntor m.m.

22,1Avgifter till Europeiska gemenskapen

37,2Minskning av anslagsbehållningar

-1,6Summa utgiftsområden

855,1Riksgäldskontorets nettoutlåning

13,8Summa

868,9

Beräknade inkomster824,2

Lånebehov (ökning av statsskuld från 1266 till 1310,7) 44,7

Bilaga 5 RIX-systemetRIX-systemet är den centrala knutpunkten i det svenska betalnings-systemet och som administreras av Riksbanken. De större bankerna har konton hos Riksbanken, på samma sätt som företag och privatpersoner har konton i en bank.

69

Riksbanken fungerar alltså som bankernas bank för betalningar i svenska kronor. Alla betalningar till och från bankernas konton i Riksbanken hanteras av RIX-systemet. Betalningar där mer än en bank är involverad går även slutligen genom RIX. Riksbankens egna betalningar med medlemmarna som försäljning av värdepapper samt in- och utväxling av sedlar och mynt görs även i RIX.

Betalningar i RIX sker enligt principen om bruttoavveckling i realtid (Real time gross settlement, RTGS). Det innebär att betalningar hanteras en och en. De medel som överförs till deltagarens konto blir omedelbart tillgängliga på kontot och kan användas för andra betalningar. Betalningar i RIX kan delas in i betalningar som bankerna gör åt en kund respektive betalningar som görs direkt mellan de banker som är medlemmar i RIX.

Utöver de stora bankerna ingår även ett antal clearing-organisationer som Euroclear Sweden AB, Stockholmsbörsen, Bankgirocentralen BGC som hanterar massbetalningar och Continous Linked Settlement CLS ett internationellt system som hanterar valutatransaktioner. Även Riksgäldskontoret är medlem i RIX. Omsättningen i RIX är mycket stor. På en dag omsattes 2012 ca 498 mdr kr eller 124500 mdr kr på ett år. Mer att läsa om RIX-systemet finns på Riksbankens hemsida, Avdelningen för finansiell stabilitet.

70

Bilaga 6 Öka statsskulden

1. Individen ansöker om inkomstgarantin till aktuell myndighet.2. Resp. myndighet begär pengar från Riksgälden.3. Riksgälden utfärdar obligation på begärt belopp.4. Någon finansiär betalar för obligationen. Köpesumman sänds via Riksgälden till aktuell myndighet som betar ut garantiinkomst till individen. Denne spenderar pengarna på konsumtion och betalar då till produktion. Pengarna kommer så småningom in till någon

71

Garantikronor

Riksgälden Försäkringskassan

Individen

Banker Konsumtion

Arbetsförmedlingen

kronor Ansökan/orderObligation

Produktion

1

2

4

3

5

6

finansiär vanligtvis en bank antingen som en insättning eller genom köp av värdepapper.5. Obligationen löses in varvid finansiären får tillbaka pengar plus ränta. (6)6. Dessa tillbakabetalda pengar kommer genom skatter åter till staten.

Bilaga 7Arbetsförmedlingens ekonomi (Källa: Kort om Arbetsförmedlingen 2012/2013)

miljarder kr.

Finansiering genom anslag från riksdagen, regeringen 68,5Används till:

Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd31

Etableringsuppdraget3,7Arbetsmarknadspolitiska program och

insatser 8Lönebidrag, Nedsatt arbetsförmåga13Nystartjobb 5,8Förvaltning 7

Försäkringskassans ekonomi(Källa: Försäkringskassans årsredovisning 2012)

miljoner krUtbetalda försäkringsutgifter 204 795

72

Används till:Ohälsa 86 508Barn och familj 66 556Funktionsnedsättning 30 606Övriga förmåner 21 127

Förvaltningskostnad: 8544 (varav personal 6090) milj kr

Under året gjordes 157 600 återkrav ( främst bostadsbidrag ca 50 %) totalt 844 milj kr.

FaktakällorFinansdepartementet, Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan.WikipediaLitteratur om basinkomst (medborgarlön).

Den befriade tiden av Lasse Ekstrand, Korpen 1995.Arbetets död och medborgarlön Lasse Ekstrand Korpen 1996Den huvudlösa idén av Per Janson, Arkiv 2003.Basinkomst, demokrati och ekonomisk- politisk realism av Mats Höglund 2006.

73

Utredning om medborgarlön, Karin Johansson mfl. Mp 2000Folkrörelsens för medborgarlön www.medborgarlön.nuPrekariatet Den nya farliga klassen, Guy Standing, Daidalos AB 2013

74