Miljöövervakning, provfiske och vattenvårdVill man fördjupa sig i fiskestatistik, utvecklingstrender och annan limnologisk (sötvatten) fakta får man sitt lystmäte i detta avsnitt – som dessutom länkar till många hemsidor för fortsatt förkovran. För kalenderbitaren och den vetgirige med böjelser för forskningsresultat utgör länkarna till databaserna en statistisk guldgruva medan den målmedvetne fiskaren i första hand ser en förtäckt guide till intressanta fiskevatten. Innan utforskandet börjar rekommenderas läsaren att ta del av nedanstående introduktion för bästa läsodyssé. Välkommen in i en värld av miljömål, lagar, staplar, diagram, variabler och mätvärden.

IntroduktionAmbitionen med denna översikt är att åskådliggöra myndigheternas gigantiska skafferi av miljödata om vatten och fiskevård. Fokus för beskrivningen är Dalarna och Säters kommun men för besökare med andra preferenser går det utmärkt att byta ut dessa geografiska platser mot andra. I kommunen finns (minst) sju FVOF:ar som, förutom Säters FVOF, omfattar Gustafs, St Skedvi och Silvberg (med en mindre del i Borlänge) samt Milsbosjöarna (merparten inom Borlänge och en mindre del i Säter), Ryggen (i Säter, Hedemora och Falun) och Fjägeråsen (merparten inom Hedemora och en mindre del i Säter). De fyra första är de klart största FVOF:arna.

Tre datavärdar (administratörer av inrapporterade provresultat) är centrala för miljöövervakningen: Institutionen för vatten och miljö, IVM (vattenkemi), Institutionen för akvatiska resurser (el- och nätprovfisket) och Vatteninformationssystem Sverige, VISS (sammanställer vattendata från flera rapportörer). Därtill finns hänvisningar till regionala datakällor. Det kan tyckas frestande att direkt hänvisa till VISS som kopplar samman källdata från flera datavärdar. Men det är ingen tillfällighet att VISS återfinns sist i denna översikt. För att förstå de bakomliggande avsikterna med provtagningarna är det en fördel att också ta del av strategierna bakom kunskapsinsamlingen.

Med detta sagt önskar Säters FVOF alla besökare välkommen till en inspirerande upptäcktsfärd.

1.

Miljöövervakning - Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU)

- Sveriges miljömål - regionala kalkningsåtgärder- generationsmål - KalkEffektUppföljning (KEU)- miljökvalitetsmål - Samordnad RecipientKontroll

(SRK)- etappmål - variabler och parametrar- miljökvalitetsnormer

Version 2013:3

- miljöövervakning av sötvatten 2.

Provfiske

- program och delprogram för sötvatten - el- och nätprovfiske (SERS och NORS)- undersökningsmetodik- miljöövervakning i Dalarna 3

. Vattenvård-

datavärdar + mätresultat

- EG: s ramdirektiv för vatten- vattenförvaltning och organisation

- trendvattendrag - VattenInformationsSystem Sverige (VISS)

- trendsjöar - att söka vatteninformation- omdrevssjöar (Riksinventeringar) - informationsunderlag i VISS- riksinventeringar av sjöar/vattendrag - kartan (f d vattenkartan)

1. MiljöövervakningSveriges miljötillstånd kontrolleras genom miljöövervakningar. Naturvårdsverket (NV) har ett generellt samordningsansvar för all miljöövervakning i Sverige. Den nationella miljöövervakningen är uppdelad i tio programområden och drivs av NV medan miljöövervakningen av dito områden på regional

nivå sköts och samordnas av länsstyrelserna. Resultat från undersökningarna är offentliga genom de s k datavärdarna (se nedan) som publicerar resultat i rapporter och på nätet. Avgörande för vad som undersöks är bl a Sveriges miljömål och mer specifikt miljökvalitetsmålen, krav i miljölagstiftningen och Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner, där EU:s miljöpolitik ställer stora rapporteringskrav.

Syftet med miljöövervakningen är att beskriva miljötillståndet, att visa hur miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för nya miljöstörningar. Miljöövervakningen är långsiktig, ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att kunna se om en förändring är orsakad av mänsklig påverkan eller är en konsekvens av naturliga variationer.

Version 2013:3

Miljöövervakningen ska också:lämna underlag för åtgärder,följa upp beslutade åtgärder,ge underlag för analys av nationell och internationell miljöpåverkan från olika utsläppskällor ochvara anpassad till framtida lagstiftning om miljökvalitetsnormer (se nedan).

Sveriges miljömålSedan april 1999 har Sverige 16 miljömål (det 16:e Ett rikt växt och djurliv, tillkom i november 2005). Riksdagen beslutade våren 2010 om en ny målstruktur för miljöarbetet: Ett generationsmål anger inriktningen för en

samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.

Miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Etappmål anger åtgärder, steg på vägen, till miljökvalitetsmålen och generationsmålet.

Generationsmål"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation (till år 2020, 2050 för målet: Begränsad klimatpåverkan) lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Detta innebär att miljöpolitiken ska inriktas på de sju s k strecksatser (se nedan) som visar vilka värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att önskade miljökvalitetsmål ska kunna nås. Generationsmålet utvärderades för första gången år 2012 och kommer att utvärderas löpande, i nuläget är det dock oklart hur ofta och hur.

1. Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

2. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.

3. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

4. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.

5. En god hushållning sker med naturresurserna.

Version 2013:3

6. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön.

7. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

MiljökvalitetsmålTillståndet i miljön och vad som behöver åtgärdas för att generationsmålet ska uppfyllas preciseras i miljökvalitetsmålen. Dessa mål beskriver det miljötillstånd som miljöarbetet ska leda fram till – ett arbete som utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Preciseringarna av miljökvalitetsmålen förtydligar målen och används i det löpande måluppföljningsarbetet som följs upp med en rapport varje år. Dessutom sker en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av ”sina” mål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna som lämnar en redovisning till regeringen. Vägen mot generationsmålen går via etappmålen, vilka anger steg på vägen till att nå slutmålet – generationsmålet.

I uppföljningen av miljökvalitetsmålen bedöms om dagens styrmedel och de åtgärder som görs före år 2020 är tillräckliga för att nå målen. ,

Näraeller JaBedömningen sammanfattas i betyget

Nej,

Som framgår ovan är tidigare smileyfigurer numera ersatta av tråkiga textsymboler.

, Nära

eller Ja

Etappmål (ersätter tidigare delmål)Hur miljöarbetet för måluppfyllelse ska gå till beskrivs i etappmålen, som har miljökvalitetsmålen som rättesnöre. Etappmålen anger alltså inte ett miljötillstånd eftersom det läggs fast i miljökvalitetsmålen. Miljökvalitets- och etappmålen ska vara vägledande för allas miljöarbete, med andra ord ska såväl regering, myndigheter och övriga aktörer arbeta utifrån målens föresatser.

Varken miljökvalitetsmål eller etappmål är juridiskt bindande eller lagstadgade men är en moralisk vägvisare för nuvarande och kommande generationer i arbetet med att nå en ekonomisk, social och ekologisk hållbar samhällsutveckling.

Version 2013:3

De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional, länsstyrelsenivå. Därtill har också många kommuner anpassat de nationella och regionala miljömålen till lokala miljömål. Som ansvariga för fysisk planering av mark, vatten och bebyggd miljö är kommunerna en viktig aktör för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle. På Miljömålsportalen presenteras alla Sveriges miljömål överskådligt.

MiljökvalitetsnormerTill skillnad från miljökvalitetsmål och etappmål är MKN ett juridiskt bindande styrmedel. Det infördes för att åtgärda miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål, ett kunskapsunderlag som utgör styrmedel för att på sikt uppfylla miljökvalitetsmålen.

Regeringen kan med stöd av 5 kap. 1§ miljöbalken meddela m iljökvalitetsnormer (MKN) för vissa geografiska områden eller för hela landet, dvs föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Regeringen kan också överlåta beslutet åt en myndighet om normerna är en följd av ett EU-direktiv. Vattenmyndigheterna (se nedan) beslutar t ex om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. I dag finns det MKN för ► ett antal föroreningar i utomhusluft (luftkvalitetsförordning 2010:477) ► omgivningsbuller (förordning om omgivningsbuller 2004:675) ► olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten 2001:554) ► havsmiljön (havsmiljöförordningen 2010:1341) och ► olika parametrar i yt- och grundvattenförekomster (förordningen om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön 2004:660).

Miljöövervakning av sötvattenSom nämndes inledningsvis har Naturvårdsverket ett nationellt samordningsansvar av all miljöövervakning. Detta ger en heltäckande bild av miljösituationen. Miljöövervakningen är indelad i tio olika miljöövervakningsprogram som var och ett omfattar flera delprogram. Programstrukturen är gemensam för alla programområden även om tillämpningen kan skilja sig åt.

Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ansvar för miljöövervakning av programområdet Sötvatten (Naturvårdsverket är dock ansvarig för delar av programområdet som berör miljögifter). Syftet med sötvattenprogrammet är att bedöma status och storskalig påverkan på vattenmiljön

ur ett nationellt perspektiv. Programmet berör sex av Sveriges 16 miljömål: Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö och Ett rikt växt-

Version 2013:3

och djurliv. Utöver de nationella miljömålen ställer EG: s ramdirektiv för vatten stora krav på miljöövervakningen.

Program och delprogram för sötvattenProgramområdet Sötvatten innehåller åtta delprogram (rödmarkerade program beskrivs nedan). Trendstationerna utgör grunden för det nationella stationsnätet. Programmen analyserar vattenkemi och tillståndet för fauna och flora en eller flera gånger per år. Omdrevsstationerna är anpassade till internationella rapporteringskrav och kompletterar de årliga trendprovtagningarna genom att analysera vattenkemin i varje sjö och grundvatten under en sexårscykel.

1. Trend- och omdrevsgrundvatten – mätprogram med årliga kemiska provtagningar i 80 fasta trendstationer och cirka 80 omdrevsstationer per år som varje år ersätts med 80 nya stationer i sex års tid, dvs cirka 480 stationer totalt, innan omdrevet (provtagningen) börjar om igen.

2. Flodmynningar – 49 vattenkemiska mätstationer som är placerade där Sveriges största älvar och åar mynnar i havet eller i Vänern, vilket motsvarar cirka 85 % av den årliga avrinningen.

3. Trendvattendrag – ett referensnät av närmare 70 stationer i relativt opåverkade vattendrag i små och medelstora vattendrag. Alla vattendrag har fiskpopulationer, framför allt öring. Programmet är inriktad på kemiska och biologiska provtagningar.

4. Trendsjöar – ett referensnät av cirka 110 små sjöar i relativt opåverkade vatten. Biologiska och kemiska provtagningar, t ex nätprovfiske och provtagningar av växt- och djurplankton, bottenfauna och makrofyter (vattenväxter). Vissa sjöar har tidsserier över 40 år, ett ovärderligt informations- och referensvärde om långsiktiga trender i miljötillståndet.

Omdrevssjöar – utgör ett representativt och landsomfattande urval som komplement till Trendsjöar. Programmet löper över en sexårsperiod och omfattar provtagning av vattenkemi i 800 sjöar per år i sex år, total 4 800 sjöar under ett omdrev, som sen startar om igen.

Version 2013:3

5. Miljögifter – analys. Övervakning av olika miljögifter i sötvattensmiljö. Olika aktiviteterna förekommer, under ett år kan t ex fiskmaterial som lämnats till provbanken analyseras, organiska ämnen analyseras i sediment eller analys av grundvattenmagasin/källor.

6. Miljögifter – provbankning. Insamling av fisk, huvudsakligen abborre i söder och röding i norr, från ett 30-tal sjöar spridda över landet. Provbankning innebär att fisken förvaras i lågtemperaturfrys tills den ska analyseras (Naturhistoriska riksmuseet). Med fiskmaterialet från många år gör tillbakablickande analyser möjliga som kan jämföras med dagens situation.

7. Stora sjöarna – Vänerns vattenvårdsförbund, Vätternvårdsförbundet och Mälarens vattenvårdsförbund provtar och insamlar data i egen regi men som också är av nationellt intresse.

8. Utveckling och utvärdering – ett delprogram med syfte att kontinuerligt förbättra sötvattensprogrammet. Exempel på utvärderingar är metodutveckling av datainsamling och analyser från flera delprogram, hur förändringar orsakade av ett varmare klimat kan följas etc.

Utöver de åtta delprogrammen tillkommer Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och Samordnad recipientkontroll (SRK). Dessa undersökningsområden ingår inte i det nationella sötvattenprogrammet men är viktiga komplement till miljöövervakningen.UndersökningsmetodikHur ska då miljöövervakningen för delområdet Sötvatten genomföras i praktiken, hur ska provtagningarna utföras för att uppfylla krav på jämförbarhet och vetenskaplighet samt att insamlade prover analyseras på ett likartat sätt? Alla undersökningsmetoder för Sötvatten (liksom för andra delprogram) är standardiserade och beskrivs i s k undersökningstyper.

Det finns cirka 45 metodiker beskrivna bara för Sötvatten, allt från hur man övervakar malar till inventering av metaller i vattenmossa. Men det maffiga metodutbudet erbjuder beskrivningar som också är till nytta för medlemmar i en vanlig FVOF, för att inte tala om entusiastiska limnologer (sötvattenstudier). Eller vad sägs t ex om Biotopkartering av vattendrag, Elfiske i rinnande vattendrag (en åtgärd som för övrigt kräver tre tillstånd), Lokalbeskrivning, Provfiske i sjöar, Provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag samt Utter och mink – beståndsövervakning.

Miljöövervakning i Dalarna

Version 2013:3

Provtagningar enligt nationella delprogram utgör, totalt sett, ett litet bidrag till miljöövervakningen jämfört med de regionala motsvarigheterna. Länsstyrelsen Dalarna skildrar i rapporten Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna 2009 - 2014 (klicka på internlänken till höger) hur och i vilken omfattning länets miljöövervakning ska bedrivas. Vid sidan om länsstyrelsen är den Samordnade RecipientKontrollen (SRK) en stor aktör vad gäller

provtagning av vattenkemi, nätprovfiske mm (se nedan). Merparten av alla provtagningsresultat skickas vidare till de nationella datavärdarna, såväl från länsstyrelsen som från SRK.

Beroende på uppdragsgivare, datavärd eller undersökningsmetodik har vissa resultat från länsstyrelsen aldrig rapporterats till de nationella datavärdarna (de är skyldiga att ta emot men kan inte kräva att få in resultat). SRK redovisar dock allt material på nätet. För att öka allmänhetens tillgång till provresultat och annan regional information har alla länsstyrelser påbörjat arbetet med Regionalt UnderlagsMaterial (RUM). Ett webbverktyg av samma konstruktion och med delvis samma syfte som VattenInformationsSystem Sverige, VISS (se nedan) men RUM är länsvisa.

RUM bygger på Geografisk InformationsSystem (GIS), i likhet med VISS, och ska dels sammanställa underlag om mark- och vattenområden på länsnivå och dels redovisa vilka krav myndigheterna ställer vid fysisk planering av dessa resurser. Länsstyrelsens uppgift är ... RUM, dvs att ta fram regionalt underlagsmaterial till kartorna. Till underlaget räknas också provresultat som inte rapporteras till datavärdarna. I nuläget är RUM ganska ”mager” men enligt miljöövervakningsprogrammet ovan ska nätåtkomst och datainnehåll senast 2014 vara åtkomligt och ”fullmatat”.

Ett annat stort planerings- och åtgärdsuppdrag som åligger länsstyrelsen Dalarna är vattenvårdsplanen. Denna länsplan utgör en del av den nationella planen som i sin tur lyder under EG: s ramdirektiv för vatten. Mer om vattendirektivet och vattenvårdsplaner nedan.

datavärdar + mätresultat

Version 2013:3

Sökandet efter data är inte bekymmerfritt. Datavärdar med olika systemuppbyggnad, en inkonsekvent namngivning, en ny myndighet (HaV) med omställningsvåndor och olika fackuttryck är några hinder som kantar vägen. Men med lite tålamod finns en statistisk guldgruva inom räckhåll.

Alla GPS koordinater som anges i dokumentet baseras på koordinatsystem RT90. Ett system som fram till 2007 varit nationell standard. Sedan dess har myndigheter m fl i varierande tempo börjat konvertera koordinatsystemet till SWEREF 99, varför man kan befara att existerande provpunkter fortlöpande kommer att ”döpas om” till det nya, noggrannare systemet (phuu ...).

Instutitionen för vatten och miljö (IVM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är på uppdrag av Naturvårdsverket datavärd för kemiska och biologiska variabler i sjöar och vattendrag som insamlas via miljöövervakningen, regionalt som nationellt. Uppdraget som datavärd är att kontrollera kvalitet och tillgängliggöra data samt att ta fram vissa databearbetningar. Naturvårdsverket finansierar och äger de data som insamlas men materialet får fritt användas om källan anges.

Denna länk visar överskådligt alla programområden, delprogram och undersökningar samt länkar till bearbetade data som IVM är datavärd för. Under respektive kapitelrubrik finns sedan länkar som leder dig direkt till önskad källdata.

TrendvattendragDelprogrammet Trendvattendrag startade 2007 i samband med att sötvattenprogrammet reviderades för att bättre uppfylla i EG: s ramdirektiv för vatten. Tidigare ingick huvuddelen av stationerna i programmet Referensvattendrag och har undersökts med avseende på vattenkemi sedan mitten av 1980-talet (några undersökningar har startat 2007 medan andra har 40-åriga tidsserier). Totalt ingår 67 Trendvattendrag jämnt fördelade över landet. I alla vatten sker månadsvis provtagning och analys av vattenkemi och bottenfauna, kiselalger undersöks en ggr/år i 48 av dessa och bland de 48 utförs dessutom ett årligt provfiske i 28 vattendrag.

I samband med revisionen bytte också programmet namn. I IVM: s databank förekommer den äldre terminologin (Referens- eller Tidsserievattendrag) jämsides med den nya Trendvattendrag. En enklare sökväg för att komma runt namnförvecklingarna är att använda SLU:s samordnade hemsida Miljöövervakningsdata – vilken fortsättningsvis kommer att användas i texten. För att ta dig direkt till källdatan: Klicka på önskad variabel i kolumnen, välj Dalarna i rullistan och den parameter

Version 2013:3

du vill granska. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.▼Variabler/parameterar

Vattendrag i Dalarna,

i Säters kommun och

inom Säters FVOF

Vattenkemi + 52 param.

3 st trend. vdr - -

Bottenfauna + 55 param.

2 st trend. vdr - -

TrendsjöarDelprogrammet Trendsjöar har liknande historik som Trendvattendrag. Delprogrammet startade 2007, merparten av sjöarna ingick tidigare i Programmet Referenssjöar från 1984. Då valdes sjöarna ut för att representera okalkade, försurningskänsliga sjöar i framför allt södra Sverige. Vid en revidering 1995 – 1996 utökades programmet med fler sjöar i norr, bruna sjöar samt sjöar i slättlandskapet och kom därmed att utgöra referensmaterial för alla svenska sjöar. Vid revideringen 2007 tillkom ytterligare sjöar för att programmet skulle representera samtliga limniska typer.

Totalt ingår 106 Trendsjöar i delprogrammet. Alla sjöar provtas och analyseras med avseende på vattenkemi (provtagning fyra ggr/år, i tio sjöar sker månadsvis provtagning under isfri säsong), bottenfauna och växt-/djurplankton provtas en ggr/år, i tio sjöar fyra ggr/år samt en årlig provtagning av fisk i 45 sjöar. Årligt nätprovfiske äger rum i tio sjöar (samma ”tio-sjöar” som ovan) och i fem övriga sjöar medan nätprovfiske utförs vart sjätte år i ytterligare 30 sjöar.

I likhet med Trendvattendrag bytte också delprogrammet Trendsjöar namn vid revisionen 2007 (äldre terminologi är Referens- eller Tidsseriesjöar). SLU: s samordnade hemsida om miljöövervakningsdata är en bra startguide till Trendsjöarna. För att ta dig direkt till källdatan: Klicka på önskad variabel i kolumnen, välj Dalarna i rullistan och den parameter du vill granska. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.

▼Variabler/parameterar

Sjöar i Dalarna, i Säters kommun och

inom Säters FVOF

Vattenkemi + 52 param.

4 st trend. sjö - -

Version 2013:3

Växtplankton + 15 param.

4 st trend. sjö - -

Bottenfauna + 150-200 p.

4 st trend. sjö - -

Omdrevssjöar (Riksinventeringar)Delprogrammet Omdrevssjöar ska ge underlag för övervakning i enlighet med vattenvårdsförvaltningen, vidareutveckla bedömningsgrunder och ligga till grund för årlig statistik om miljötillståndet i förhållande till Sveriges miljömål. Programmet ska på sikt också visa på om klimatförändringen leder till en förändring av den rumsliga fördelningen av tillståndet i Sveriges sjöar.

Omdrevsprogrammet påbörjades år 2007 och löper i sexåriga cykler med provtagning av vattenkemi i 800 nya sjöar varje år i sex år, totalt 4 800 stycken. En sjättedel av sjöarna provtas år ett, år två provtas nästa sjättedel osv fram till år sex. Efter sex år börjar man om med de sjöar som provtogs år ett osv.

Sjöarna är slumpade ur SMHI:s sjöregister. Resultaten kan räknas om för att beskriva fördelning och tillstånd av i alla Sveriges sjöar större än (>) 1 ha.

Provtagning med helikopter.

Datavärd för Omdrevssjöarna är IVM, samma som för Trendvattendrag/-sjöar. Före tillkomsten av omdrevsprogrammet genomfördes nationella sjöinventeringar i så kallade Riksinventeringar vart femte år. De inventeringarna upphörde 2005 men finns samlad tillsammans med senare omdrevsstatistik på hemsidan för miljöövervakningsdata. Riksinventeringar redovisas separat, se nedan.

Kemiska variabler (21 st) och spårmetaller (9 st) som ska analyseras eller mätas från varje vattenprov och omdrevssjö framgår nedan.

I Dalarna ingår omkring 250 omdrevssjöar i det nationella delprogrammet. För en övergripande sökguide till Omdrevssjöarna gå till

Version 2013:3

hemsidan för miljöövervakningsdata. För att ta dig direkt till källdatan: Klicka på provtagningsår, välj Dalarna i rullistan och den parameter du vill granska. Pga provtagningsproblem har sätersjöar provtagits 2011 istället för 2010 som planerats. Dalarnas länskod är 20 och Säters kommunkod 82. Typ av variabler/parametrar finns beskrivna nedan.

▼1:a provtagn.år

Dlr-sjöar

Sjöar i Säters kn

Areal*

GPS-koordinater

FVO/förvaltare

2007 38 st -2008 45 st Stora

LönnvattnetC X671446 -

Y150748St Skedvi

Mörttjärnen E X670167 - Y149419

Gustafs

2009 45 st -2010 14 st -2011 82 st Stora Ulvsjön C X669257 -

Y148262Silvberg

Gussarvshyttesjön

D X670288 - Y149524

St Skedvi

Backussjön E X668698 - Y149319

Säter

Klass A

Klass B

Klass C

Klass D

Klass E

Klass F

*Sjöarea (km2) bygger på SMHI:s klassindelning > 100

10-100 1-10 1-0,1

0,01-0,1

≤ 0,01

Kemiska variabler SpårmetallerTemperatur PO4 Ca Cu CopH TOC Mg Cd NiKonduktivitet Si K Pb VNH4 Absorbans Na Cr AlNO2-NO3 Fe SO4 NiTotal N Mn ClTotal P Alkalinitet F

Riksinventering av sjöar/vattendragInnan omdrevsprogrammet tillkomst 2007 hette motsvarade miljöövervakning Riksinventering av sjöar och vattendrag (upphörde 2005). Efter en första treårig intervall utfördes påföljande provtagningar vart femte år (1981 svensk – norsk inventering). Då som nu undersöktes i första hand vattenkemin men också bottenfaunan inventerades två gånger.

Version 2013:3

Riksinventeringar Sjöar 1972, -75, -81, -85, -90, -95, -00 och 2005. Klicka på variabel du vill granska, välj Dalarna i rullistan och önskad parameter.▼

Säter Gustafs St Skedvi Silvberg Övriga1972

Vattenkemi

- Mossbysjön

- - Ryggen

1975

Vattenkemi

- Mossbysjön

- - Ryggen

1981

Vattenkemi

- Mörttjärn - - -

1985

Vattenkemi

GessanBackussjön

Mörttjärn GussarvshyttesjönStora Lönnvattnet

Lilla UlvsjönStora Ulvsjön

--

1990

Vattenkemi

BjörkanGessanBackussjön

Mörttjärnen--

GussarvshyttesjönStora Lönnvattnet-

Lilla UlvsjönStora Ulvsjön-

---

1995

Vattenkemi

Stora GlotenBjörkanGessan

MörttjärnenBjörkljustern-

GussarvshyttesjönStora Lönnvattnet-

Stora Ulvsjön--

---

Bottenfauna

- Mörttjärnen

Stora Lönnvattnet

- -

2000

Vattenkemi

BjörkanGessan

Mörttjärnen-

GussarvshyttesjönStora Lönnvattnet

Stora Ulvsjön-

--

Bottenfauna

- Mörttjärnen

Stora Lönnvattnet

- -

2005

Vattenkemi

GruvsjönDalkarlenÖvre RisshyttesjönNedre Risshyttesjön-

Dammsjön----

GussarvshyttesjönStora LönnvattnetNedre KlingenÖvre KlingenFlyttjesjön

Stora NoranSkräckasjönLilla UlvsjönStora UlvsjönGrängen

N. MilsbosjönRyggen---

Riksinventeringar Vattendrag 1995 och 2000 motsvarar ovanstående inventering, med skillnaden att endast vattendrag inventerats. Sökinstruktioner är desamma som ovan.▼

Säter Gustafs St Skedvi Silvberg Övriga199 Vattenke Ljusterån - - - -

Version 2013:3

5 miBottenfauna

Ljusterån - - - -

2000

Vattenkemi

Ljusterån - - - -

Bottenfauna

Ljusterån - - - -

Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU)Sverige har kalkat sjöar och vattendrag sedan mitten av 1970-talet för att motverka försurningsskador på djur och växter. Totalt har staten satsat över fyra miljarder kronor, vilket gör kalkningen till en av de största miljövårdsåtgärder som genomförts i Sverige. I takt med att det försurande nedfallet över Sverige har minskat har många försurade vatten tillfrisknat, vilket under senare år inneburit att kalkningen i flera sjöar och vattendrag trappats ned eller avslutats.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten, dvs att den bedrivs optimalt och är anpassad till försurningsutvecklingen. HaV beviljar också statsbidrag till länsstyrelserna samt ansvarar för nationell strategi och uppföljning. De kemiska och biologiska effekterna av kalkningsåtgärder bedrivs i olika nationella och regionala uppföljningsprogram. Den nationella uppföljningen sker genom IKEU, tidigare utfördes också synoptiska (samordnade) vattenprovtagningar över hela landet inom ramen för MiljöMålsUppföljningen (MMU). Den uppföljningen motsvarade tidigare Riksinventeringar, som utfördes vart femte år.

Det nationella uppföljningsprogrammet IKEU tillkom 1989 för att bevaka de långsiktiga effekterna av kalkningen. Syftet är att bedöma om naturliga ekosystem återskapas, hur biologin påverkas vid avlutad kalkning, om kalkningen förorsakar oönskade effekter samt följa upp vegetationsskador på kalkade våtmarker. IKEU omfattar fr o m 2010 provtagningar av fyra sjögrupper (en sjö avslutades 2010) samt dito provtagningar i tre vattendragsgrupper (ett vattendrag avslutades 2010). I IKEU:s nationella undersökning ingår ett antal sjöar och vattendrag i Dalarna, de flesta i nordvästra (kalkfattiga) Dalarna, Säters kommun saknar IKEU-objekt.

Regionala kalkningsåtgärderOm de nationella IKEU uppföljningsprogrammen av sjö- och vattendragsgrupper har en relativt liten utbredning i Dalarna är dess regionala motsvarighet omfattande. Kalkningsverksamheten i Dalarna har pågått sedan slutet av sjuttiotalet. I början på uppdrag av Fiskeriverket

Version 2013:3

(numera HaV) men sedan början av 80-talet är respektive länsstyrelse ansvarig för verksamheten.

I Dalarna har ungefär 750 sjöar kalkats någon gång sedan starten. Kalkningsinsatserna förändras kontinuerligt, vatten som bedöms vara återhämtade utgår medan andra kan tillkomma av motsatta skäl eller av ändrad kalkningsstrategi. Av nämnda skäl avslutades många kalkningsobjekt 2005 och 2006 medan några vatten som kalkats tidigare återupptogs 2008. Trots en kraftig minskning av nedfallande försurande ämnen under senare år kvarstår försurningsproblemen. Under 2008 kalkades t ex 150 – 200 sjöar och vattendrag i Dalarna – målet är dock att kalkningsverksamheten ska avveckla sig själv.

Våren 2012 lanserade länsstyrelsen en ny kalkdatabas med information om åtgärds- och målområden samt alla genomförda och planerade kalkningar i hela Sverige (Nationella kalkningsbasen).

Antalet sjöar och vattendrag i Dalarna som årligen kalkats under perioden 1997 – 2008. Enligt delmål* 1 Bara naturlig försurning (samma delmål regionalt som nationellt) ska 2010 högst fem procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vattendrag vara drabbade av antropogen (av människan orsakad) försurning. Ett delmål som uppnåddes för några år sedan.*Delmål är sedan 2010 ersatt med etappmål.

Dalarnas åtgärdsplan för kalkning beskriver åtgärder och effektuppföljningsdata för elva berörd kommuner som tillsammans omfattar 143 sjöar och vattendrag (Ludvika 21, Smedjebacken 11, Borlänge 6, Falun 15, Gagnef 4, Vansbro 25, Leksand 9, Malung 57, Mora 13, Orsa 11 och Älvdalen 5 samt Naturreservat 6) fördelade på totalt 76 åtgärdsområden/vattensystem. Förutom en allmän markbeskrivning av respektive kalkningsobjekt redovisas bl a uppgifter om målområde, försurningsbedömning, kalkningsstrategi och effektuppföljning (t ex vattenkemi, elprovfiske och nätprovfiske). Åtgärderna bekostas av Naturvårdsverket, länsstyrelsen och kommunen. Kalkmängder och uppföljningsprogram förändras kontinuerligt varför aktuell

Version 2013:3

kalkningsinformation för varje objekt bör sökas hos ansvarig kommun eller hos länsstyrelsen.

Inom Säters kommun bedrevs tidigare kalkningsåtgärder i två avrinningsområden; Ljusterån och Lustån (upphörde 2007), se nedan. Effektuppföljningsdata från elprovfisket i vattendrag är inrapporterad till elfiskeregistret, SERS (se nedan) medan provtagningsresultat från vattenkemin i nuläget inte är åtkomligt via nätet. Metadata från alla undersökningar i länet finns lagrade sedan 1990 och länsstyrelsen Dalarna avser att åskådliggöra detta material på nätet senast 2014.

Med Vattenmyndighetens uppbyggnad av det webbaserade söksystemet VattenInformationsSystem Sverige, VISS (se nedan) kommer på sikt ”vattendata” vara sökbara från alla avrinningsområden i Sverige (och Norge i de fall avrinningsområdet går över nationsgränsen). Fullt utbyggt ska resultat från alla relevanta miljöövervakningsprogram vara sökbara, t ex data från trendvattendrag och sjöar, omdrevssjöar, IKEU, KEU och SRK.

Målområde Motiv Kalkning/-plan

Provtagning FVO

Avri

nnin

gsom

r: L

just

erån

Björkljustern Flodkräfta? mört

2000 Vattenkemi Gustafs

Gessån Flodkräfta Nej Vattenkemi SäterGessan Flodkräfta Nej Vattenkemi SäterGruvsjön/Embjörssjön

Flodkräfta? 1998 och -03 Vattenkemi Säter

Lisselgårds-Dammsjön

Fiske 1998 och -04 Vattenkemi SSAB1)

Ljustern Flodkräfta? mört

Nej Vattenkemi Säter

Jönshytteån Flodkräfta? Nej Vattenkemi SäterLomtjärnen - 1998, -03, -05

och -07Vattenkemi Bergvi

k3)

Stora Ställtjärnen - 1998, -03, -05 och -07

Vattenkemi Bergvik3)

Stora Norn Flodkräfta 2000 och -05 Vattenkemi Bergvik3)

Björkan Flodkräfta 1999, -03 och 2007

Vattenkemi + elfiske2) 1985

Säter

Lilla Gloten Flodkräfta, mört

2003 och -05 Vattenkemi Gustafs

Fiskbäcksån Flodkräfta, elritsa

Nej Vattenkemi + elfiske 2001 och -02

Säter

Stora Gloten Flodkräfta 2003 Vattenkemi SäterBjurtjärnen Fiske 2000, -04 och-07 Vattenkemi Bergvi

Version 2013:3

Avri

nnin

gsom

r: L

ustå

n

k3)

Dräcken Fiske 2000 Vattenkemi Bergvik3)

Stora Lövsjön Flodkräfta, mört

2000 Vattenkemi Bergvik3)

1)Privat sjö, ägs av SSAB, 2)Björkbäcken, 3)Bergvik AB (tidigare STORA)

KalkEffektUppföljning (KEU)Förutom kalkåtgärdsplanerna utförs också regionala KalkEffektUppföljningar (KEU) av tidigare kalkade sjöar och vattendrag. Från början omfattade KEU provtagningen 750 (!) vatten i Dalarna, mestadels sjöar, men många har avvecklats (inaktiv provtagningsstation enligt KEU:s termologi). Från slutet på 1990- och början på 2000-talet har också vattendrag börjat provtas. I nuvarande KEU-program sker provtagningar av kalkkemin årligen i 350 sjöar, ett 5 – 10 sjöar nätprovfiskas och cirka 140 vattendrag elprovfiskas. I 150 vattendrag sker provtagning tio/ggr år, varav ett 40-tal av dessa prover tas på mer än en plats i vattensystemet. Sammanlagt tas cirka 1 900 vattenprover per år. Provtagning av vattenkemi har i länsstyrelsens regi också fortsatt i sju kalkreferenssjöar som IKEU avvecklade 1995.

Provtagningsdata från KEU är åtkomligt via VISS och datavärden för el- och nätprovfiske, Instutitionen för akvatiska resurser. Fyra KEU-vatten finns i Säters kommun varav tre inom Säters FVO och en inom Gustafs FVO.

Säters FVO Stora Gloten Gruvsjön (inaktiv) BjörkanGustafs FVO Lilla Gloten

I KEU:s kalkningsverksamheten ingår även biologisk återställning av kalkade sjöar och vattendrag. Exempel på biologiska återställningsåtgärder är restaurering av flottningsleder, byggande av omdrev för fisk förbi dammar och vandringshinder samt återintroduktion av försvunna arter.

Samordnad recipientkontroll (SRK)Företag, kommuner och andra vars verksamhet bedriver miljöfarlig verksamhet är skyldiga att undersöka miljöeffekterna, t ex vilken påverkan företagets avloppsvatten har på ytvatten, grundvatten och mark, eller hur skorstensrök påverkar luftkvaliteten. Recipientkontrollen utgår från Miljöbalken och beslutas av regeringen, länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter.

Version 2013:3

Samordnad recipientkontroll innebär att olika verksamhetsutövare, t ex inom ett vattendrag, efter en kuststräcka eller inom ett län, enas om en gemensam övervakning av miljöförhållandena. Med en SRK kan övervakningen bedrivas effektivare och billigare samt ge information om områdets totala påverkan, istället för effekter från varje enskild anläggning. SRK har stora likheter med den miljöövervakning som bedrivs av myndigheterna, därför är det viktigt att undersökningsmetodik av och resultat från övervakning och provtagningar utförs och rapporteras på ett jämförbart sätt.

Medlemmarna i SRK är de som är ansvariga för utsläpp av miljöstörande ämnen. De finansierar och administrerar vanligen verksamheten via vattenvårdsorganisationer. I Dalarna har verksamhetsutövare med avloppsutsläpp eller annan koppling till recipienten (mottagaren) Dalälven gått samman i Dalälvens VattenVårdsFörening (DVVF).

DVVF har i egen regi utfört provtagningar av sjöar och vattendrag sedan 1990 där ett stort antal variabler och parametrar undersöks, se kolumn nedan. Dessutom sker återkommande nätprovfisken i sjöar (men inte elprovfiske i vattendrag) samt undersökning av metallkoncentrationer i fisk och sedement. Totalt omfattar SRK-program cirka 80 sjöar och vattendrag i länet varav knappt 70 ingår i samarbetet med DVVF.

Provtagningsresultat redovisas i en årlig DVVF: s rapport, data som också överförs till de nationella datavärdarna Instutitionen för vatten och miljö, IVM (vattenkemi) och Instutitionen för akvatiska resurser (nätprovfiske), båda Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Via SLU: s hemsida för Miljöövervakningsdata finns uppgifter från SRK-programmet om vattenkemi i sjöar och vattendrag, medan uppgifter om nätprovfisket kan sökas via NORS, se sökguide nedan. IVM kan i nuläget inte lagra biologiska data från externa leverantörer (översyn/ombyggnad pågår), men årsrapporter, mätdata, kontrollprogram, mätmetoder etc kan laddas ner från DVVF:s hemsida.

Vilka av SRK: s provtagningsstationer i sjöar och vattendrag som finns inom respektive FVOF i Säters kommun framgår nedan. DVVF: s hemsida är informativ och logisk. För varje provtagningsstation finns uppgifter om bl a Rikets nät, Areal (km2), Antal prov/år, Mätperiod (startår), Länk till mätdata (IVM) och i vissa fall Foto från provtagningsområdet. För sjöar tillkommer uppgifter om Plankton, Sediment, Bottenfauna och Fisk. Det

Version 2013:3

senare avser nätprovfiske och i några fall kontroll av metallförekomster (bl a kvicksilver) i gädda och abborre. Dessutom finns en Excel-fil (sjöar och vattendrag) om Provtagningsintervall, ett något missvisande filnamn då innehållet visar stationsnamn, år för provtagning, provtagna parametrar och antal prov/parameter/år.

Genväg till mätdata från DVVF:s samordnade recipientkontroll (SRK). Klicka på vattentyp och välj sedan variabel på hemsidan. Obs att mätdata från pågående undersökningsår endast är tillgängligt för medlemmar. Med start 2012 kommer nätprovfiske att ske vart sjätte år i Ljustern (Säter) och i Stora Ulvsjön (Silvberg). 2012: års data från dessa sjöar blir tillgänglig hösten 2013.

Vattentyp

Variabler

Säter Gustafs St Skedvi

Silvberg Övriga

Sjöar Vattenkemi

Ljustern (nr S17)

- - Stora Ulvsjön (nr S8)

-

Plankton D: o - - D: o -Sediment

D: o - - D: o -

Bottenfauna

D: o - - D: o -

Fisk D: o, nätfiske 2012

- - D: o, nätfiske 2012

-

Vattendrag

Vattenkemi

Ljusterån (nr 28)

Långhag (nr 29)

- - -

Variabler och parametrarSammanställningen nedan är exempel på parametrar som, mer eller mindre, provtas vid miljöövervakningar. Beroende på typ av, syfte med och krav på miljöövervakningen är varje provtagningsprogram unikt, men gemensam metodik och jämförbara mätkriterier är genomgående krav.

SjöarAbsorbans filtreratAlkalinitetAmmoniumkväveBlyFluorFosfat-fosfor

Fosfor (totalt)JärnKadmiumKlorofyllKonduktivitetKoppar

Krom (totalt)Krom 6-värtKväve (totalt)MolybdenNickelNitrit + nitratkväve

pHSiktdjupSyrgasTOC (totalt organiskt kol)VattentemperaturZink

VattendragAbsorbans ofiltrerat/filtreratAlkalinitetAmmoniumkväveBlyFluorFosfat-fosforFosfor (totalt)

JärnKadmiumKalciumKaliumKloridKonduktivitetKoppar

Krom (totalt)Kväve (totalt)MagnesiumManganMolybdenNatriumNickel

Nitrit + nitratkvävepHSulfatSuspenderat materialTOC (totalt organiskt kol)VattentemperaturZink

Version 2013:3

VattenkemiAbsorbans ofiltrerat/filtreratAluminium (ICP)Aluminium (ICPAES)Aluminium (ICPKJB)Aluminium (syralösligt)AmmoniumkväveAlkaninitet/aciditetArsenikBlyFluoridFosfat-fosforFosfor (totalt)

FärgJärnKadmiumKalciumKaliumKiselKjeldahlkväveKlorofyllKloridKoboltKonduktivitet 25/20Koppar

KromKvicksilverKväve (totalt, persulfat)MagnesiumManganMolybdenNatriumNickelNitrit-kvävePermanganatförbrukningpHSelen

SiktdjupSlamhaltSulfat (IC och Mack)SyrgasTemperaturTOC (totalt organiskt kol)VanadinWolframZink

DjurplanktonCladocera (antal, volym, ägg)Copepoda (antal, volym, ägg)

Rotatoria (antal, volym, ägg)Totalantal

TotalvolymTotalägg

VäxtplanktonBacillariophyceaeBacteriaChlorophyceaeChrysophyceae

CraspedophyceaeCryptophyceaeCyanophyceaeDinophyceae

EuglenophyceaeHaptophyceaeLoxophyceaePrasinophyceae

RaphidophyceaeXanthophyceaeZygnematalesTotalvolym

BottenfaunaFaunan bestäms t ex till familj-, släkt- eller artnivå. Det senare avser bl a specifika indikatorarter. Därtill kan olika index räknas fram utifrån fångsstatistik och/eller fångstmetod. Variabeln bottenfauna omfattar inte sällan mellan 100 – 150 släkten och arter vid en undersökning.

2. ProvfiskeEl- och nätprovfiske (SERS och NORS)Resultat från provfisket ligger till grund för fiskevårdande åtgärder som t ex kalkning, byggande av fiskvägar och biotoprestaurering, liksom miljö- och resursövervakningar som sker av länsstyrelser och Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Resultaten, åtkomliga via databaser, används också som forskningsunderlag och referensdata.

Version 2013:3

Instutitionen för akvatiska resurser (tidigare Sötvattenslaboratoriet) ansvarar för datainsamling om nätprovfiske (NORS – NatiOnellt Register över Sjöprovfisken) tillika elprovfiske (SERS – Svenskt ElfiskeRegiSter), det senare sköts från lokalkontoret i Örebro. Instutitionen, som tidigare sorterade under Fiskeriverket (numera HaV), har sedan 2011-07-01 SLU som huvudman.

För statistik om elprovfiske i vattendrag klicka här. 1) Välj vattendistrikt (Bottenhavet), 2) välj huvudavrinningsområde (53 Dalälven), 3) välj län (Dalarna) och 4) kommun (Säter). Därefter väljs önskat vattendrag (ett begränsat urval per söktillfälle gör sökningen snabbare) och lokal.

Av de variabler som sedan visas i rutans vänstra sida är Artförekomst, Fångst (antal individer/100 m2) per elfisketillfälle och Provfiskedata av mer allmännyttigt intresse. Sammanställningen nedan visar vattendrag i Säters kommun som är elprovfiskade.

Namn på vattendrag

Platsbeskrivning GPS-koordinater FVO/förvaltare

Anstaån Väg 266 X669495 – Y150622 St SkedviBjörkbäcken Lokalnamn saknas X668380 – Y149253 SäterBäck från Silvbergssjön

Uppströms väg X669436 – Y148930 Gustafs

Bäck från Hyttdamm Kurvan X668450 – Y149559 SäterFiskbäcksån Nedströms väg X668070 – Y149215 SäterGessån Lokalnamn saknas X668675 – Y149800 SäterGruvsjöbäcken Uppströms

HyttdammenX668356 – Y149516 Bergvik

Hyttbäcken Nedströms kvarnbron X669642 – Y149225 Säter45 m nedströms dammen

X669567 – Y149177

200 m nedströms dammen

X669548 – Y149166

Jönshytteån Nedre X669065 – Y149365 SäterÖvre X669075 – Y149290

Kvarnsjöbäcken Lokalnamn saknas X671215 – Y151010 St SkedviLjusterån Konsthjulet X669287 – Y149773 Säter

Norddalskvarnen X669420 – Y149626Myggtjärnsbäcken Uppströms X668532 – Y149630 Säter

Version 2013:3

BjörshyttsjönNyängsån Arkhyttan X670247 – Y150455 St Skedvi

För statistik om nätprovfiske i sjöar klicka här. Gör motsvarande sökning som för elprovfisket ovan. Variabler som Fångst per provfiske, Fångst medel sjö och Fångst grunddata är av mer allmännyttigt intresse.

Sammanställningen nedan visar sjöar i Säters kommun som är nätprovfiskade.

Sjönamn Provfiskeår GPS-koordinater FVO/förvaltare

Björkljustern 1993, 1996 X668907 – Y146636 GustafsDammsjön 2009 X669457 – Y149129 GustafsKällarbosjön 2008 X669082 – Y148761 GustafsMossbysjön 2009 X669563 – Y148948 GustafsNedre Milsbosjön 2007 X670202 – Y149006 MilsboRasjön 2010 X670047 – Y149516 St SkedviSimshyttsjön 2000 X669143 – Y149333 SäterSilvbergssjön 2009 X669265 – Y148779 Gustafs

3. VattenvårdÅr 2003/2004 införlivades EG: s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med svensk lagstiftning. Lagen – Vattendirektivet – återfinns framför allt i Miljöbalkens 5:e kapitel, i nya VattenFörvaltningsFörordningen (VFF), Förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (SFS 2004:660) och i Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion. För grundvattnet finns Direktivet om skydd för grundvatten (2006/118/EG).

EG: s ramdirektiv för vattenUr ett svenskt perspektiv kan det kanske tyckas omotiverat att också vi med god tillgång och kvalitet på vatten ska ”drabbas” av EG: s (omfattande) vattendirektiv. Sanningen är att även om vi generellt har renare vatten än i Mellaneuropa så är åtgärdsbehoven stora även här. Det framåtsträvande syftet med direktivet är en bra vattenförvaltning och att ”god ekologisk status” uppnås senast år 2015, där inget vatten får försämras under tiden. Direktivet omfattar alla våra vattenresurser som sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten. Arbetet med direktivet ska ske med utgångspunkt från vattnens naturliga gränser, dvs

Version 2013:3

avrinningsområdena. Om inte vattenresursen uppnår god ekologisk status ska åtgärder genomföras så att detta uppnås.

Målsättningen med en ”god ekologisk status” är också förenat med ”god kemisk status”. Det förstnämnda betyder på EU-språk att biologin ska ”uppvisa endast små av mänsklig verksamhet framkallade störningar, och avvika endast i liten omfattning från de värden som normalt gäller för vattnet vid opåverkade förhållanden” (2000/60EG). Alltså krävs – och görs – individuella bedömningar utifrån olika biologiska parametrar för varje enskilt vatten. Det sistnämnda innefattar begrepp om s k prioriterade ämnen. Detta gäller organiska miljögifter och tungmetaller som det finns EU-gemensamma miljökvalitetsnormer för, vilket också innebär gemensamma tröskelvärden som inte får överskridas om vattnet ska klara ”god kemisk status”.

För att uppfylla målet om ”god ekologisk och kemisk status” ska arbetet bedrivas på ett enhetligt sätt, bl a ska arbetet utövas ”så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs”. Direktivet stadgar därmed också att samverkan utgör en viktig del av arbetsprocessen.

Vattenförvaltning och organisationVattendirektivet tar sikte på en långsiktlig förvaltning där bevara och förebygga är ledord, medan reparera, förbättra eller återställa är åtgärder på vägen. Ur ett förvaltningsperspektiv innebär direktivet några viktiga förändringar i förhållande till vårt tidigare sätt att vårda vattnen. T ex har en ny vattenmyndighet skapats (se nedan) och vattnets naturliga gränser – avrinningsområdena – är numera styrande för arbetet (tidigare var administrativa kommun- eller länsgränser styrande). En förändring som ger en bättre översikt av vattenfrågorna och som underlättar planering och genomföranden av åtgärder där de gör störst nytta för miljön.

Sverige är indelad i fem vattendistrikt utifrån avrinningsområden med var sin vattenmyndighet. Dalarna ligger till största delen inom vattendistriktet Bottenhavet. Förutom Dalarna omfattar distriktet hela Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län men även delar av Västerbottens, Uppsala och Västmanlands län ingår (cirka 31 % av Sveriges landyta). Dessutom ingår delar av fyra norska fylken: Nordland, Nord-Tröndelag, Sör-Tröndelag och Hedmark.

Version 2013:3

Dalarna omfattar tre vattendistrikt, 1) Bottenhavet, bl a Dalälvens vattensystem, 2) Norra Östersjön, bl a Kolbäcksåns vattensystem och 3) Västerhavet, bl a Klarälvens och Gullspångsälvens vattensystem.

Vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att se till att EG: s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige. En länsstyrelse med vattenvårdsdirektör och kansli

i varje vattendistrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltning av vattenmiljön inom distriktet. Vattenmyndighet För Dalarnas del är Västernorrlands länsstyrelse.

Regeringen utses ledamöter i en särskild vattendelegation för varje vattenmyndighet. Deltagarna består av sakkunniga från både länsstyrelser, kommuner och andra instanser. Ordförande i delegationen är landshövdingen vid den länsstyrelse som utgör vattenmyndighet. Delegationen beslutar om miljökvalitetsnormer (MKN), åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.

På Sveriges alla 21 länsstyrelser finns ett beredningssekretariat, de har ansvar för länets vattenförvaltning och ska hjälpa vattenmyndigheterna i arbetet med vattendirektivet. Sekretariatet sköter en stor del av det operativa arbetet, dvs bedömer vattnens status, samtalar med verksamhetsutövare, tar fram förslag till åtgärder etc. Bottenhavets vattendistrikt har delats in i 13 delområden med avseende på huvudavrinningsområde. Varje länsstyrelse ansvarar för ett eller flera delområden, Dalarna är t ex samordningsansvarig för Dalälvens hela avrinningsområde, från fjäll till hav.

Version 2013:3

Vattenförvaltningens regionala och lokala samverkansorgan utgörs av vattenråden. De ska till sin sammansättning spegla intressenterna inom avrinningsområdet och vara ett forum för diskussion och ge möjlighet för kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och enskilda att framföra synpunkter på vattenfrågorna. Ett vattenråd är ingen myndighet och kan

därför inte fatta beslut, men de är viktiga aktörer genom att de bidrar med regional och lokal delaktighet samt kunskaper till och synpunkter på viktiga vattenfrågor. Samverkansorgan finns i varje vattendistrikt, av Bottenhavets 13 delområden finns i nuläget fem vattenråd, var och en med egen hemsida. Den gemensamma webbportalen Sveriges vattenorganisationer är en bra sökguide till lokala/regionala vattenråd i hela landet.

Dalälvens Vattenvårdsförening (DVVF) är huvudman för Dalälvens Vattenråd, (tidigare länsstyrelsen). DVVF är sedan tidigare ansvarig för Dalälvens samordnade recipientkontroll (SRK), se ovan.

Vattenförvaltningen bedrivs i sexåriga cykler som innefattar ett antal återkommande moment. Den första cykeln avslutades i december 2009. Innevarande cykeln sträcker sig fram till 2015. Målet är att alla Sveriges vatten ska ha uppnått minst god ekologisk status detta år (ytvattnet – sjöar och vattendrag – bedöms enligt fem statusnivåer; dålig, otillfredsställande, måttlig, god och hög). I de fall detta av olika skäl inte är möjligt kan tiden förskjutas till som längst 2027. Moment och arbetsinsatser som ingår i innevarande sexårscykeln framgår nedan.

Version 2013:3

Kartläggning – att indela vattnen i vattenförekomster* (sjöar, vattendrag, kustvatten etc), inventera och analysera påverkan av mänsklig (antropogen) verksamhet samt genomföra en ekonomisk analys av vattenanvändningen.Klassificering – att gruppera nuvarande vattenstatus utifrån bedömningsgrunder och gränsvärden.Identifiering och definition av modifierade eller konstgjorda vatten – att bestämma de vatten som är för-ändrade på ett sådant sätt att de inte kan nå miljökvalitetsnormen (MKN) om ”god ekologisk status” om man inte utför stora förändringar.

* Definition av vattenförekomst. Alla sjöar, vattendrag etc – oavsett storlek – omfattas av vattenförvaltningen. Av praktiska skäl sätts en nedre storleksgräns för vilka vatten som beskrivs och får fastställda MKN. Den minsta enheten benämns vattenförekomst. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km2 och för vattendrag ska inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km2. Undantag gäller vissa värdefulla vatten och vatten med miljöproblem.

Fastställande av vattnets miljökvalitetsnorm – att innan 2015 uppnå den vattenkvalitet som fastställts i åtgärdsprogrammen för varje vatten med hänsyn till vad som bedöms vara möjligt och samhällsekonomiskt rimligt (kan i vissa fall finnas skäl för undantag).Upprättande av åtgärdsprogram – att utarbeta och fastställa åtgärdsprogram inom varje vattendistrikt.Sammanställning av en förvaltningsplan – att informera om och beskriva hur god ekologisk status ska uppnås i varje vatten inom respektive vattendistrikt. Planen ska vara ett kunskapsunderlag för berörda myndigheter, ett kommunikativt verktyg till allmänhet/intressenter och innehålla de uppgifter som Vattenmyndigheten sedan ska rapportera till EU-kommissionen.

Version 2013:3

Samverkan – att arbetet sker i samverkan med de som berörs. Vattenmyndigheterna har valt att bl a arbeta genom så kallade vattenråd, som samlar de olika intressena runt ett vattendrag för att finna gemensamma lösningar om vattenfrågorna.

Hur ska då alla utredningar och sammanställningar bli ”verkstad?” Ett viktigt steg i den processen togs av distriktens vattendelegationer i december 2009 då riktlinjer och vägledning för vattenförvaltningen 2009 – 2015 fastställdes. De dokument som ligger till grund för de kommande årens vattenförvaltningsarbete är Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer (MKN) och Åtgärdsprogram, samtliga går att ladda ner eller kan beställas kostnadsfritt – klicka här.

Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter som är juridiskt bindande. MKN för Bottenhavets vattendistrikt består av en textdel med övergripande bestämmelser och tre bilagor som anger vilka MKN som har beslutats för respektive vattenförekomst.

En MKN uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Bilaga 1 (795 sidor) avser ytvatten (vattendrag och sjöar) och är den som är relevant utifrån ett fiskeperspektiv (övriga avser grundvatten och modifierade/konstgjorda sjöar).

Förvaltningsplanen ger en sammanfattande bild av tillståndet i distriktets vatten, vilka miljökvalitetsnormer som gäller, behovet av åtgärder samt hur miljötillståndet övervakas. I planen beskrivs också arbetets inriktning under nästa sexårscykel medan åtgärdsprogrammet övergripande visar vilka insatser varje sektor behöver vidta för att kunna uppnå MKN.

Dalarnas faktaunderlag till förvaltningsrapporten Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde (2009:04) är en grundlig handlingsstrategi som beskriver, kartlägger och analyserar sjöar, rinnande vatten och grundvatten samt redovisar kvalitetskrav, miljökvalitetsnormer och åtgärdsbehov för vatten förbundna med länets i särklass största avrinningsområde – Dalälven.

Inom Bottenhavets vattendistrikt finns drygt 33 600 sjöar, av vilka 3 723 är utpekade som vattenförekomster (se definition ovan). Av distriktets vattendrag är 7 379 definierade som vattenförekomster. Inom Säters FVO finns tio vattenförekomster.

Version 2013:3

Vattendrag: Björkbäcken (668384-149252), Gessån (668580-149826) och Ljusterån (669396-149677).Sjöar: Björkan (668510-149221), Gessan (668580-149826), Gruvsjön (668418-149482), Dalkarlen (668911-149733), Ljustern (669171-149655), Nedre Risshyttesjön (669095-149221) och Stora Gloten (668287-149193).

Alla vatten inom Säters FVO fördelas på fyra delavrinningsområden som alla avvattnar huvudavrinningsområdet Dalälven. De största delavrinningsområdena är Ljusterån och Lustån medan delområdena Broån och Dalälven mellan Hovran och Torsång bara berör ett fåtal vatten. De två förstnämnda delavrinningsområdena visas nedan tillsammans med (ett urval) faktauppgifter från förvaltningsrapporten: Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde.

Av vattenförekomsterna inom avrinningsområdet bedöms metallpåverkan vara det största miljöproblemet. Ett flertal vatten bedöms vara påverkade av ett stort antal gruvavfallsobjekt, främst i Östra Silvberg. Inom

Version 2013:3

Ljusteråns avrinningsområde

------- FAKTA -------------------S:a avrinningsområde: 151 km2

Sjöyta: 11 km2

Vattendragslängd: 39 km2

föreningens fiskegränser har länsstyrelsen bedömt att fyra vattendrag inte uppnår krav för god ekologisk status med avseende på miljögifter. Det är bäcken söder om Embjörssjön, bäcken från Hyttdammen till Kamman, Ljusterån samt åsträckan mellan Övre- och Nedre Risshyttesjöarna. I samtliga fall bedömer länsstyrelsen den ekologiska statusen till måttlig.

Identifierade och bedömda miljöproblem inom Ljusteråns hela avrinningsområde.

Länsstyrelsen bedömer miljöproblemen enligt en fyragradig skala:obetydligt, litet, stort och mycket stort.

Försurning ObetydligtNäringstillförsel LitetMiljögifter inklusive metaller

Stort

Regleringar ObetydligtRensning och rätning LitetVandringshinder Litet

Version 2013:3

Många av de stora sjöarna inom avrinningsområdet är reglerade och en stor del av huvudfåran är kraftigt påverkad till följd av reglering. Av vattenförekomsterna inom föreningens fiskegränser har länsstyrelsen bedömt att två vattendrag inte uppnår krav på god ekologisk status med avseende på rensningsåtgärder. Det är Björkbäcken från Björkan till Lilla Hån och Fiskbäcksån. I båda fallen bedömer länsstyrelsen den ekologiska statusen till måttlig.

Identifierade och bedömda miljöproblem inom Luståns hela avrinningsområde.

Länsstyrelsen bedömer miljöproblemen enligt en fyragradig skala:obetydligt, litet, stort och

Försurning ObetydligtNäringstillförsel ObetydligtMiljögifter inklusive metaller

Obetydligt

Regleringar StortRensning och rätning LitetVandringshinder Litet

Version 2013:3

Luståns avrinningsområde

------- FAKTA -------------------S:a avrinningsområde: 161 km2

Sjöyta: 16 km2

Vattendragslängd: 41 km2

mycket stort.

Förutsättningar i form av faktaunderlag, organisation, ansvarsfördelning och bindande MKN är på plats. Att kunskapsunderlaget är bristfällig eller saknas är i sam-manhanget snarare regel än undantag. Kanske är det för tidigt med en jubelföreställning men vattenvården kommer att fira miljötriumfer med vattendirektivet.VattenInformationsSystem Sverige (VISS)Just när man har tråcklat sig igenom sifferexercisen i flera databaser, tror sig behärska sökvägar och lyckats tolka resultaten är det dags för ... just det ... en ny databas. Men VISS är, jämförelsevis, en våt dröm för att vara en databas – överskådlig, logisk och innehållsrik! VISS presenterar data om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten på ett strukturerat sätt och med informativa kartor! Det är Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna som har utvecklat systemet för att lagra och beskriva klassificeringar och bedömningar i enlighet med vattenförvaltningen. Men VISS är inte bara ett stöd för Vattenmyndigheterna (för deras EU-rapportering) utan ska även vara ett offentligt och transparent verktyg för allmänheten, gentemot Vattenmyndigheternas arbete. Information om miljöövervakningsprogram som tidigare beskrivits ovan återfinns även i VISS, t ex trendvattendrag/-sjöar, omdrevssjöar, IKEU, KEU och SRK.

Att söka vatteninformation För sökning i VISS – skriv in Säters kommun i sökrutan. För en mer precis sökning – skriv ett kommatecken efter kommun och därefter vattendrag eller sjö. Det går också att söka direkt på sjö och vattendrag via Avancerad sökning i sökrutan – oavsett vattenförekomst eller inte (se definition ovan). Uppgifter

om vatten som inte avser vattenförekomst kan dock saknas, se sökvägar för dessa vatten nedan.

En bra entré till vattenriket är att besöka VISS Hjälpsystem. Förutom sökguiden finns också en allmän VISS-information på hemsidan. Det går också utmärkt att göra en geografisk sökning på vattnet genom att klicka på fliken: Karta högst upp på hemsidan. Då hamnar man på just ... Kartan (f d Vattenkartan), mer om detta sökalternativ nedan. En översiktlig vattenkarta visas oavsett om sökningen sker via Kartan eller inte.

Informationsunderlag i VISSEn ”bassökning” i VISS på t ex Säters kommun ger följande informationsunderlag.Vatten Provtagningsst

nÖvervakn.progr Skyddade omr Omr.statistik

Version 2013:3

Vatten listar alla sjöar och vattendrag som klassificeras som vattenförekomst (se definition ovan). I nuläget ”saknas” många sjöar (en del vattendrag) i Säters kommun då klassificeringen reducerar vattenantalet. Obs att vattendirektivet inte kräver undersökningar av mindre vatten. Länsstyrelsen Dalarna har dock påbörjat ett arbete med Regionalt underlagsmaterial (RUM) som bl a syftar till att tillgängliggöra provresultat från vatten som av olika anledningar inte finns hos datavärdarna. Sökningen i RUM går till på i princip samma sätt som för sökning i Kartan (se nedan) med den skillnaden att endast länsuppgifter finns tillgängliga.

I nuläget är drygt 100 vattenförekomster helt eller delvis förenade med Säters kommun. Dessvärre saknar många vattendrag namn och en del är dessutom felaktigt namngivna (ring beredningssekretariatet på länsstyrelsen och begär rättning). En lathund över namn eller platsbeskrivning på vattendrag som är registrerade med koordinater eller felaktigt namngivna visas i kolumn nedan.

Ett klick på sjö/vattendrag under rubriken Vatten ger bl a information om:

Status – klassificering av vattnets kvalitet, om det t ex i nuläget uppnår ”god ekologisk och kemisk status” samt, vid sämre status, en riskbedömning om statusen kan uppnås 2015.

Miljökvalitetsnorm (MKN) – planerade (styrande) åtgärder eller bedömning av vattnet för att uppfylla status till 2015, i undantagsfall senare (dock senast till 2027).Miljöproblem och påverkanskällor – det förstnämnda avses fr a försurning, övergödning och miljögifter, det senare kan t ex vara olika utsläppskällor, flödesregleringar etc.Miljöövervakning – vilka provtagningar och analyser som sker av vattnet, bottenfauna etc.

Rubriken Provtagningsstation visar de sjöar/vattendrag i Säters kommun som ingår i något nationellt eller regionalt miljöövervakningsprogram. Programinformationen visar sig först efter att vald sjö/vattendrag har klickats fram. Övervakningsprogrammen är bekanta från tidigare beskrivningar, t ex omdrevsprogram sjöar (ingår i Nationell MiljöÖvervakning, NMÖ), KEU, övervakning enligt baddirektivet 2006/7/EG (ej tidigare omnämnd) och SRK. Rödmarkerade vatten är avvecklade (inaktiv provtagningsstation).

Vet man till vilken sjö/vattendrag och Övervakningsprogram man ska söka efter är det ibland enklare att direkt klicka på övervakningsprogram

Version 2013:3

via rubriken. Nackdelen, om man inte känner vattnet (eller dess koordinat), är att programmet visar alla provtagningsstationer i Dalarna, dvs sökningen sorterar inte på vald kommun. Uppgifter om baddirektiv, NMÖ och omdrevssjöar redovisas dessutom på nationell nivå. Viktigt påpekande! När det gäller sökningen på NMÖ fungerar inte Windows webbläsare Explorer (eller tar det ooootroligt lång tid). VISS-ansvarig meddelar att problemet är kopplat till webbläsarens konstruktion varför VISS inte kan åtgärda felet, alltså återstår det att hoppas på Windows välvilja ... eller byta webbläsare. Chrome och Firefox (laddas ner gratis) funkar problemfritt i VISS och på andra webbsidor där Explorer ofta går bet.

Skyddade områden avser i huvudsak dricksvattenförsörjning (Artikel 7) men också badvattendirektivet, avloppsvattendirektivet (vatten känsliga för fosfor) och Natura 2000 SCI Habitatdirektivet samsas under rubriken.

Områdesstatistik visar hur, i detta fall Säters kommun, i nuläget uppfyller gällande statuskrav och hur utsikterna ser ut för att klara förpliktelserna (de juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna) till första ”deadline” 2015 eller om omständigheter kräver ett senare slutår (senast till 2027).

En intressant reflektion är att alla (!) sjöar och vattendrag i Säters kommun – och i hela Sverige för den delen – inte kommer att klara ”god kemisk status” för kvicksilver till 2015, och det är tveksamt om problemet hinner lösas till slutåret 2027. EG: s ramdirektiv för vatten anges gränsvärdet, dvs den tillåtna kvicksilverhalten i levande fauna/flora till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnen är för höga är det internationella luftnedfallet. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG: s gränsvärde på 20 ug/kg eftersom giftet i huvudsak lagras i levern och inte i köttet. Fisk som livsmedel har ett EU-gränsvärde på 0,5 milligram per kilogram(mg/kg). Gädda, ål och hälleflundra har dock ett högre gränsvärde på 1,0 mg/kg.

Men kvicksilver är inte det enda miljöproblemet (men kanske det mest allvarliga). Statistiken visar också diagram om övergödning, försurning m fl miljöproblem och andra bedömningar som rör vattnets tillstånd. Nedan visas två cirkeldiagram från områdesstatistiken – statistik över senast (2013-03-03) publicerade klassning för vattenförekomster i Säters kommun.Antal vattenkategorier/vattentypGrundvatten 9 st (totalt 26,3 km2), sjöar 37 st (54,2 km2) och vattendrag 57 st (137,0 km2) ► 103 st.

Version 2013:3

Ekologisk status

Klassning Antal

Hög -God 54 stMåttlig 36 stOtillfredsställande

2 st

Dålig 2 stEj klassad -

Kemisk status (exkl kvicksilver)

Klassning Antal

God 82 stUppnår ej god 12 stEj klassad -

Lathund för icke namngivna vattendrag (de visas i nuläget endast med GPS-koordinater i databasen VISS) samt felaktigt namngivna vattendrag inom Säters kommun. Koordinaterna är klickbara och står i samma ordningsföljd som de redovisas i VISS. Kända men inte publicerade namn på vattendrag har färgmarkerats, detsamma gäller felaktigt namngivna namn.

FVO GPS-koord.

Namn eller platsbeskrivning av vattendrag i VISS

Säter (del av)

668531 – 149633

Å fr. Hyttruin, via Myggtjärn-Björshyttsjön-Kamman till myr N om Gessan.

Säter 668715 – 149820

Gessån, från myrområde N om Gessan till Dalkarlen.

Säter 668901–148632

Står Ljusterån, ska vara ån mellan Övre och Nedre Risshyttesjön

Säter (del av)

668929- – 50210

Å S om Yttre Heden, Ö om Lertjärnen till S om Norrhyttan.

Säter 668945 – 149725

Å mellan Dalkarlen och Ljustern.

Säter 669080–149296

Står Ljusterån, ska vara Jönshytteån.

Fjägeråsen 669570 – 150103

Forsboån, S om Klackbo till Dalälven.

Husby 669588 – 150717

Å från Hönsan till Anstaån.

Gustafs 669715 – 148699

Å från Svartsjön via Rödmyran och Lintjärn till Gränshammarån.

Version 2013:3

St Skedvi 669778 – 149833

Prästbäcken, från Ljusterängarna till Dalälven.

Gustafs 669937 – 148972

Å N om Backa till Dalälven.

St Skedvi 669972 – 149620

Å Ö om Ingarvshyttan via Stocksbro till Dalälven.

St Skedvi 669983 – 149865

Å S om Tyskbo via Yttersätra till Dalälven.

St Skedvi 670010 – 150198

Tvärhandsån, från N om Hysta till Hyen.

St Skedvi 670057 – 149559

Å Ö om Ingarvshyttan till Rasjön.

Milsbosjöarna

670151 – 148947

Å från Nedre Milsbosjön till Dalälven.

St Skedvi 670186 – 149575

Å från Gussarvshyttesjön till Ö om Ingarvshyttan.

Gustafs (del av)

670221 – 148639

Å från Stora Holmsjön via Fågerorn till Dalälven.

St Skedvi 670666 – 150645

Å mellan Dammsjön och Flyttjesjön.

St Skedvi 670674- – 50537

Å mellan Dammsjön och Lissjön (del av Nedre Klingen).

St Skedvi 671157 – 150611

Å från Lilla Grycken via Grytfyllan till Skvasselbäcken.

Kartan (f d vattenkartan)Vattenmyndigheterna tillhandahåller också en söktjänst i form av en webbGIS – Kartan. Det tidigare namnet, vattenkartan, var missvisande då mycket mer information finns samlad i Kartan. Samma information som är sökbar i VISS går också att söka i Kartan. Termer som Statusklassning, Miljökvalitetsnormer, Riskbedömningar etc i VISS finns, som framgår till vänster, också i Kartan.

Vad ska man då välja för sökalternativ; VISS eller Kartan? Ja, det beror naturligtvis på vilken information som efterfrågas. Om man t ex söker information om en specifik sjö kan VISS vara att föredra då Kartans ambition att inkludera ”allt” ställer större krav på användaren.

Om en sökguide för VISS känns överflödig

är en manual för Kartan ett behövligt verktyg om man vill tillgodogöra sig kartans hela potential.

Version 2013:3

Version 2013:3