· Web view5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt...

Grundskoleförvaltningen

Verksamhetsplan och utvecklingsplan för Bergdalskolan

Gäller för fritidshemmen, förskoleklasser och grundskola år 1-6

Läsår 2017-2018

Bergdalskolan verksamhets- och utvecklingsplan läsår 2017-2018

Innehållsförteckning

VERKSAMHETSPLAN 3

SKOLANS VISION 3BILDEN AV SKOLAN 3SKOLANS UPPDRAG 3FÖRVÄNTNINGAR 4SKOLANS ORGANISATION 4ARBETSORGANISATION 5UTVECKLINGSORGANISATION 6SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 7ORGANISERA FÖR LÄRANDE 9ELEVHÄLSA 10MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 15SAMVERKAN 16UNDERVISNING OCH LÄRANDE 17EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD 21BEDÖMNING OCH BETYGSSÄTTNING 23TRYGGHET, STUDIERO OCH ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 24FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE OCH TRYGGHET 27STYRNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN 27RUTINER OCH HANDLINGSPLANER 28ÅRSHJUL 29

UTVECKLINGSPLAN 30

UTVÄRDERING AV UTVECKLINGSINSATSER OCH FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 2016-2017 30UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅR 2017-2018 32ÄMNESPLANER 32FRIPP 33MATEMATIK 34TRYGGHET 34


VerksamhetsplanSkolans visionSkolan ska vara en organisation med lärandet i fokus som följer med i samhällets utveckling. Alla som arbetar inom skolan, elever och vuxna, ska mötas med förståelse, medmänsklighet och respekt. Allas olikheter ska ses som en tillgång och allas lika värde en självklarhet. Skolan skall vara en demokratisk arena som bygger på elevers och vuxnas delaktighet. Skolan ska vara en plats där Borås stads vision ”lust att lära, möjlighet att lyckas” är tydlig.

Bilden av skolanKlimatet på vår skola präglas av respekt för människors olikheter, skolan skall vara till för alla och ge alla en god utbildning.

Bergdalskolan är en skola med goda resultat och trygga elever. Pedagoger som utgår från varje elevs unika förutsättningar och får alla att blomma. Vi lyssnar in elever och vårdnadshavare och möter dem med förståelse, medmänsklighet och respekt.

All personal på skolan förväntas förmedla ut en god bild av skolan och vara ansiktet utåt i alla lägen.

Skolans uppdragSkolans huvuduppdrag är att bidra till att den enskilda individen blir en välfungerande världsmedborgare på demokratins klippa.

Skollagen (SFS 2010:800) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (Skolverket 2011) styr vår grundsyn på skolans uppdrag. I förskolan startar elevens lärande och lusten för att lära. Skolan tar sedan vid och skall fortsätta det livslånga lärandet. Skolan skall se till att eleverna utifrån ett demokratiskt perspektiv inhämtar kunskaper, värden och implementerar respekt för de mänskliga rättigheterna. Alla elever skall ges möjlighet att utvecklas utifrån sin


utveckling och mognad. Skolan skall också förmedla och arbeta för att alla ska respektera varje människas egenvärde och vår miljö, människolivets okränkbarhet, individens frihet/integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt lojalitet med svaga och utsatta. Eleverna ska utveckla rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande, (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (Skolverket 2011)).

Förväntningar

Som elev kan du förvänta dig av oss....

-att vi bemöter dig med respekt.-att vi bryr oss om dig.-att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa

ut.-att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkningar.-att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö

som möjligt.-att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket

kunskaper som möjligt.

Vi förväntar oss av dig som elev....

-att du använder ett vårdat språk.-att du bemöter andra med respekt.-att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse och är rädd om skolans egendom och materiel.-att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet.-att du är utvilad och har ätit frukost.

Som förälder kan du förvänta dig av oss ….

-att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan.

-att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö.-att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer.-att vi ingriper mot alla former av kränkningar.-att vi bryr oss om ditt barn.

Vi förväntar oss av dig som förälder....


-att du hjälper ditt barn att ta ansvar för skolarbetet.-att du ser till att barnet kommer i tid.-att barnet är utvilat och har ätit frukost.-att ditt barn alltid har med sig kläder efter väder.-att du meddelar skolan, om något inträffat som kan vara viktigt för oss på skolan att veta.-att du sjukanmäler ditt barn via Dexter före kl.08.00.-att du deltar på möten med skolan som berör ert barn.-att du lär ditt barn att ta ansvar, att visa respekt och att

använda ett vårdat språk.

Skolans organisationPå Bergdalskolan går ca 340 elever från förskoleklass till årskurs 6. Vi är tvåparalelliga på alla stadier utom år 1 där vi är treparalelliga. Våra förskoleklasser går 16 timmar i förskoleklass fördelat på fyra dagar.

Vi har fyra fritidshem där två fritidshem har elever från förskoleklass och år 2, ett fritidshem riktar sig mot våra ettor och ett fritidshem har alla elever från skolår 3 och uppåt.

Skolan har tre arbetslag. Ett arbetslag F-3, ett arbetslag 4-6 och ett för fritidshemmen.

KonferenstidMöte Fritids

-hemFörskole-klass

Grund- och ämneslärare

Förste-lärare

Arbetsorg.

Utvecklingsorg.

Tidpunkt Syfte

APT X X X X X X 1ggn/månad kl 17,30-19,00

Ett forum för dialog mellan arbetstagare och arbetsledning. Arbetsplatsträffarna ska ge arbetstagare och arbetsledning möjlighet att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet.

Teammöte X X X X X 1ggn/månad kl 16,30-17,30

Samverkan kring elever fritids, förskoleklass och grundskola.

AE-arbetslag F-6 X X X X X Tisdagar kl 14,45-16,30 tre tisdagar/månad

Gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom arbetslaget. Diskussion i arbetslaget kring elev i behov av extra anpassningar.

AE-ämnes 1-6 X X X X Tisdagar kl 14,45-16,30 en tisdag/månad

Gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom ämnesarbetslaget. Diskussion i arbetslaget kring elev i behov av extra anpassningar inom ämnet.

Ämnesplanering X X X X Varannan torsdag kl 14,45-16,00

Skapa ämnesplaneringar med fokus på planering, genomförande, uppföljning och bedömning av elevernas


kunskaper.

Skolledningsgrupp X X X Var fjärde torsdag kl 14,45-16,00

Diskussion kring grundläggande strukturer inom arbets- och utvecklingsorganisationen. Planering av utvecklingsarbete.

Förstelärarträff X X Var fjärde torsdag kl 14,45-16,00

Planering av utvecklingsarbete inom ämnesplaneringarna.

Fritidsmöte X X X varje måndag kl 10,30-11,10

Gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet på fritidshemmen. Diskussion kring elev i behov av extra anpassningar.

Fritids utvecklingsgrupp

X X varje måndag kl 11,10-11,40

Gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet på fritidshemmen.

Likabehandlingsgrupp

X X X X fredagar kl 9,40-10,30

Arbeta målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Utreda och åtgärda vid misstanke om diskriminering eller kränkning.

Arbetsorganisation Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) skall ge vägledning till huvudmännen samt skolenheternas systematiska kvalitetsarbete så att det stödjer arbetet med fokus på ökad måluppfyllelse. Råden betonar vikten av allas delaktighet för en lyckad och långsiktig förändring som leder till varaktig utveckling i en lärande organisation.

Utgångspunkten är att alla medarbetare ska få vara delaktiga och vara med och påverka. Vi har delat upp arbetsorganisationen i två delar. Det är fritidshemmens fritidsmöten som arbetar med de grundläggande strukturerna vad beträffar fritidshemmen och skolledningsgruppen som arbetar med de grundläggande strukturerna vad beträffar F-6. Det ska finnas representanter med på fritidsmötet som företräder alla yrkesgrupper inom fritidshemmen. På fritidsmötet ingår personal från alla fritidshemmen, rektor och biträdande rektor.Det ska finnas representanter med i skolledningsgruppen som företräder alla yrkesgrupper inom grundskolan. I skolledningsgruppen ingår speciallärare, förstelärarna, rektor och biträdande rektor. När det är gemensamma strukturer på skolan används tid på APT för allas delaktighet.

För att nå delaktighet arbetar vi så här


Genom att ha tydliga rutiner vet alla vad det är som gäller och ingen behöver tveka. Vi skapar dessa rutiner tillsammans på AE, fritidsmöten, skolledningsgrupp och APT. Vi tar beslut på de nya rutinerna mötet efter så att alla kan inkomma med synpunkter innan beslut tas. Rutiner och handlingsplaner revideras sedan årligen på APT. Inför förändringar ska alla medarbetare på Bergdalskolan ges möjlighet att inkomma med önskemål och synpunkter, genom medarbetarsamtal, i skrift och genom gemensamma diskussioner där alla förväntas delta aktivt.

UtvecklingsorganisationForum där pedagoger kan utvecklas och där ett gemensamt lärande sker är flera, se ovan. Dokumentation av utvecklingsarbetet sker på Ping Pong. Utvecklingsarbeten planeras och genomförs utifrån Skolverkets process för det systematiska årshjulet/kvalitetsarbetet: ”Var är vi?”, ”Vart skall vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?” samt Blossings (Jarl och Nihlfors 2016) modell för skolförbättring och systematiskt kvalitetsarbete.

1. Kartlägg skolans eller förskolans organisation och kultur. 2. Kartlägg särskilt förbättringskapaciteten.3. Kartlägg måluppfyllelsen.4. Planera ett förbättringsprogram.

Fritidshemmens utveckling drivs i huvudsak genom personal på fritidshemmen på fritidsmötet samt av fritidspedagogerna på utvecklingsgruppen på måndagar, tillsammans med biträdande rektor och rektor. De analyserar och utvecklar fritidshemmen not en gemensam grund. Läsår 2017-2018 är utvecklingsområdet FRIPP, fritidshemmens pedagogiska planeringar. Grundskolans utvecklingsorganisation är organiserad av rektor och biträdande rektor tillsammans med förstelärarna samt EHT och speciallärare som planerar utvecklingsområdet. Läsår 2017-2018 är


utvecklingsområdet ämnesplaneringar som vi sedan arbetar med på torsdagskonferenser och kompetensutvecklingsdagar. För att utveckla samarbetet inom skolan har vi teammöten i samband med APT.

För att stärka professionen har vi ämnes AE där fokus ligger på att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom ämnesarbetslaget. Diskussion i arbetslaget kring elev i behov av extra anpassningar inom ämnet.

Systematiskt arbetsmiljöarbeteArbetsmiljöarbetet byggs upp på tre nivåer. På individ-, grupp- och organisationsnivå

Individnivå På individnivå handlar det om mottagande av ny medarbetare, introduktion vid nyanställning, lönesamtal, utvecklingssamtal där förskolechef och medarbetare tillsammans tar fram en individuell kompetensplan, genomför samtal vid upprepad frånvaro och efter fyra veckor startar en rehabiltieringsutredning. Det kan även handla om att anpassa arbetet utifrån medarbetarens förutsättningar eller byta arbetslag/arbetsplats.

Gruppnivå På gruppnivå handlar det om värdegrundsarbete, attityder och att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat och trivsel. Vara lyhörd för signaler om ohälsa i arbetslag och på enheten, stödja arbetslag och arbeta tillsammans mot uppsatta mål. Tydliga rutiner och handlingsplaner på arbetsplatsen är också viktigt. Tillsammans med skyddsombud genomföra arbetsmiljörond med frisk och riskfaktorsinventering på alla enheter.

Organisationsnivå


På organisationsnivå handlar det om att skapa förutsättningar för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där grunden är delaktighet, dialog och inflytande. Det handlar bland annat om att skapa ett positivt arbetsklimat och en lagom arbetsbelastning. I Borås stad arbetar vi med friskfaktorer som strategi för ett hälsofrämjande arbete. Genom att skapa och stärka friskfaktorer samt kontinuerligt stimulera dem kan man nå det önskade läget. En god arbetsmiljö är uppbyggd av olika delar som samverkar utifrån alla nivåer. Ingen del går att hoppa över och alla bitar är lika viktiga.

Systematiskt arbetsmiljöarbete På Bergdalskolan finns arbetsplatsombud, skyddsombud och hälsoinspiratörer som är ett stöd för rektor i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Handlingsplaner: revideras årligen.

Risk och konsekvensanalyser: vid organisationsföräldringar görs alltid risk och konsekvensanalyser för att eliminera risker.

Arbetsmiljörond, allergirond och barnhälsorond: genomförs årligen tillsammans med skyddsombud på varje enhet. Vi gör riskanalyser men också en friskinventering för att se till det som gör arbetsplatsen frisk och sätter aktiviteter till att stärka det.

Medarbetarsamtal, uppdragsdialog och lönesamtal: genomförs årligen.

Arbetsskador och tillbud: skrivs alltid ned och gås igenom på APT. Skickas ev. vidare till skyddskommitté eller arbetsmiljöverket. Utreds och dokumenteras.

Individanpassningar: anpassar arbetsuppgifter eller byte av arbetslag så att individen mår bra. Generös syn på tjänstledighet. Täta samtal med


dem som har upprepad korttidsfrånvaro eller ändrar sitt beteendemönster. REHAB utredning efter fyra veckors sjukskrivning.

Årshjul: ett tydligt årshjul för att hjälpa medarbetaren att strukturera upp arbetet. Vilka veckor vi fokuserar på olika aktiviteter.

SAM-almanacka: Borås stad har en SAM-almanacka som ser till att inga delar missas. Vi rapporterar in tex nyanställningar, sjuktal, REHAB och tillbud.

SBA: brandkontrollanter på varje enhet som utför SBA-kontroller varje kvartal.

Enkäter: vartannat år genomför Borås stad en medarbetarenkät. Rektor genomför mätstickan varje APT. Medarbetarna skattar arbetsbelastning, hur de mår och trivsel på arbetsplatsen. Analyseras nästkommande APT. Psykosocial arbetsmiljö enkät genomförs årligen.

Trivsel, aktiviteter och möjligheter För att ha en god arbetsmiljö behövs trivsel. Trivselgruppen ordnar fyra aktiviteter varje år med fokus på hälsa och trivsel.

Massage: minst två gånger varje termin ges medarbetaren möjlighet att få massage på betald arbetstid. Vikarie sätts då in som täcker upp.

Delaktighet, dialog och kommunikation Medarbetaren ska vara delaktig i såväl beslut som budgetarbete så att de känner att de har inflytande och möjlighet att påverka sin situation. För att skapa delaktighet och möjlighet till dialog.

APT: varje månad där pedagogerna ges möjlighet att påverka.


Veckomöten: vi har veckomöten (AE och fritidsmöten) för information och diskussion kring verksamhetsfrågor.

Skyddsombud och arbetsplatsombud: Rektor träffar kontinuerligt de fackliga på arbetsplatserna för att stämma av arbetsbelastning och för att mota Olle i grind.

Rektor försöker alltid att vara tydlig i all kommunikation och vill att medarbetarna ska göra sig hörda och tala om vad de tycker och tänker. Vi vill ha medarbetare som ifrågasätter och kommer med nya tankar och ideer. Rektor vill ha högt i tak där man får kritisera och påpeka brister. Helt enkelt prata om problem som finns.

Veckoinformation: Rektor skickar varje vecka ut information som rör alla medarbetare.

Gemenskap, gemensam värdegrund och gemensamma rutiner Rektor arbetar med att få medarbetaren att känna gemenskap och ha stor kunskap i hur det ser ut i hela organisationen. Vi lägger mycket tid på att arbeta med värdegrundsfrågor på APT. Vi har också gemensamma rutiner för enheten och handlingsplaner som årligen revideras.

Organisera för lärandeFör att arbetet kring ett lärande ska fungera behöver lärarna tillräckligt med tid. Rektor ser varje termin över hur konferenser ligger så att möjlighet till kollegialt lärande kan ske. Löpande analyser kring elevernas lärande ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete. Vi har ämneslärare i musik, bild, idrott och slöjd för att uppnå god kvalitet på undervisningen i de praktisk/estetiska ämnena. På så vis undervisar lärarna endast i de ämnen de är behöriga i. I många klasser ligger det halvklasser mot dessa ämnen för att klasslärarna ska kunna undervisa i svenska och matematik i halvklass vid några tillfällen i veckan.


Vi har ett flexteam med start hösten 2017 som fokuserar på ett flexibelt lärande för de elever som behöver mycket stöd i en till en undervisning eller undervisning i mindre grupp.

ElevhälsaResursfördelningsperioderPå Bergdalskolan har vi fyra resursfördelningsperioder för att säkerställa att rätt elever får rätt resurs. Däremellan ligger veckor för analys, utvärdering och omplanering. Period Vecka

1 37-41

2 43-49

3 4-11

4 13-21

Elevhälsans personalSpecialpedagog 75%Kurator 33%Skolsköterska 50%Skolpsykolog, finns vid behov 10%

Extra resurspersonal på BergdalskolanSpeciallärare 100%Läspedagog 20%Lärare i flexteam 100%Fritidspedagog i flexteam 40%

MötenElevhälsan har regelbundna möten. Varannan vecka träffas EHT för pedagogiska frågor, uppföljningar samt planering. Varannan vecka träffas EHT en halvdag då skolsköterska, specialpedagog, speciallärare, kurator, biträdande rektor, rektor samt skolpsykolog (vid behov) deltar. Då ligger fokus på elevärenden, elevkonferenser, förebyggande och hälsofrämjande


arbete på agendan. EHT har strategidagar varje termin och utvärderar då sitt arbete.

Förebyggande arbete - Vi screenar av alla elever för tidig upptäckt. Efter kartläggning och

analys sätter vi in snabba och tidiga insatser. Allt dokumenteras.- Observationer samt handledning av resurspedagoger och lärare

med specialpedagog.- Utredningar inför åtgärdsprogram.- Tydliga rutiner för elevärenden.- Utbildning för personal på APT vad beträffar lärmiljöer och

förhållningssätt.- Skolsköterskan har information i grupp gällande bland annat om

kostvanor år 4, pubertet år 5 och sömn.- Skolsköterska och kurator har öppen mottagning.- Arbete kring enskilda elever för att förebygga ohälsa av kurator,

specialpedagog och skolsköterska. - Kurator är tillgänglig och ute bland eleverna de dagar hon är på

plats.- Samverkar med olika aktörer. - Goda överlämningar från förskola till förskoleklass, inom skolan och

mellan år 6 och år 7.- Gruppinsatser.- Kurator kartlägger trygghet och trivsel varje termin.- Skolsköterska har hälsosamtal i förskoleklass och år 4.- Rektor gör trygghetsvandring med eleverna. - Föreläsning om nätetik på mellanstadiet.

Hälsofrämjande arbete- Specialpedagog handleder kring pedagogiska miljöer.- EHT ser till att elever med behov får kompensatoriska hjälpmedel.- Specialpedagog och speciallärare handleder kring metoder,

material och pedagogik.


- Utbildning för personal på APT vad beträffar hälsa, lärmiljöer och förhållningssätt som påverkar hälsan.

- Goda överlämningar från förskola till förskoleklass, inom skolan och mellan år 6 och år 7.

- Skolsköterskan har information i grupp gällande bland annat om kostvanor år 4, pubertet år 5 och sömn.

- Skolsköterska och kurator har öppen mottagning.- Arbete kring enskilda elever för att förebygga ohälsa. - Kurator är tillgänglig och ute bland eleverna de dagar hon är på

plats.- EHT är delaktiga i klassammansättningar odl för att förhindra

ohälsa. - Kurator kartlägger trygghet och trivsel varje termin.- Skolsköterska har hälsosamtal i förskoleklass och år 4.- Rektor gör trygghetsvandring med eleverna. - Kurator och specialpedagog gör utredningar och kartläggningar i

syfte att rätt elev ska få rätt stöd.

Åtgärdande arbete- Kurator, psykolog och specialpedagog gör utredningar och

kartläggningar i syfte att rätt elev ska få rätt stöd. - Stödjande samtal/handleda elever, vårdnadshavare, pedagoger och

övrig personal.- Arbeta med särskilt stöd.- Säkra lärmiljöer. - Bistå med att organisera för ökat lärande i klassrummet. - Remisser, skicka, bevaka och följa upp.- Elevhälsoärenden.- Föreslå insatser på individ-, grupp- eller skolnivå.

Rutin för ett elevärendes gångSom personal på skolan är man ansvarig att, så fort man misstänker att en elev inte kommer att nå de grundläggande kunskapskriterierna i ett eller flera ämnen, skyndsamt ge eleven stöd i form av extra anpassningar


inom ordinarie undervisning. Extra anpassningar ska också göras om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rutinerna för elevärendets gång ser ut som följer:


Steg

Instruktion Dokument

1 Lärare uppmärksammar elev med svårigheter i skolgången.

”Ett elevärendes gång”

2 Diskussion i arbetslaget kring elev i behov av extra anpassningar, dokumenteras. Måste genomföras enligt skollagen. Bolla med elevhälsoteamet vid behov.

”Extra anpassningar”

3 Extra anpassningar genomförs, ev. med hjälp av arbetslaget.

4 Extra anpassningar utvärderas. Om elev trots extra anpassningar befaras att inte nå grundläggande kunskapskrav ansöks om stöd hos elevhälsoteamet. ”Uppmärksamma” skickas till rektor.

”Uppmärksamma”

5 Pedagog kallas till Eht för genomgång av ärendet.

6 Elevhälsoteamet/rektor beslutar om pedagogisk utredning bör göras. Ärendeansvarig i EHT utses.

”Utredning om behov av särskilt stöd”

7 Pedagogen skickar utredningen till ärendeansvarig som kan ge stöd eller avgöra att utredningen är färdig.

8 Ärendeansvarig skickar färdig utredning till rektor samt skriver ut och lägger i elevens mapp.

9 Pedagogen skickar den färdiga utredningen till vårdnadshavare för kännedom.

10 Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram på särskild blankett. Vid beslut att upprätta åtgärdsprogram ansvarar pedagog för att åtgärdsprogram upprättas med stöd av arbetslaget och elevhälsoteamet. Överklagandehänvisning ska bifogas.

”Beslut om åtgärdsprogram” alt ”Beslut att INTE upprätta åtgärdsprogram”

11 Rektor skickar hem kopia på beslutet till vårdnadshavare samt skriver datum för när detta sker. Överklagandehänvisning ska bifogas. Kopia på beslut till pedagog.

”Överklagandehänvisning”

12 Original på beslut kring upprättande av åtgärdsprogram lägger rektor i elevmappen.

13 Pedagog ansvarar för att åtgärdsprogrammet kontinuerligt följs upp och utvärderas tillsammans med ärendeansvarig ur EHT. Utvärdering ska ske ca var 8:e vecka.

14 Om åtgärderna inte hjälper upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Ev. kan fler utredningar behövas. Om åtgärderna fungerar men behöver förlängas gör man ett nytt åtgärdsprogram som kopia på det gamla och

”Beslut om åtgärdsprogram”


inför kompletteringar och nya datum. Överklagandehänvisning ska bifogas.

15 Pedagog meddelar rektor om ett åtgärdsprogram ska avslutas.

”Beslut avsluta åtgärdsprogram”

16 Rektor skickar hem kopia på beslutet till vårdnadshavare samt skriver datum för när detta sker. Överklagandehänvisning ska bifogas.

”Överklagandehänvisning”

17 Pedagogen ansvarar för att kontinuerlig dialog förs med hemmet om de insatser som finns runt eleven.

Observera att även om beslutet blir att inte upprätta åtgärdsprogram skall alla åtgärder och justeringar dokumenteras. Detta gäller även de extra anpassningar som har föregått en anmälan till rektor.

Gällande lagtext angående elever i behov av stödStöd i form av extra anpassningar5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte annat följer av 8 §. Lag (2014:456).

Särskilt stöd6 § Bestämmelserna om särskilt stöd i 7-12 §§ gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. 7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning.

Utredning8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en


elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456).

Åtgärdsprogram9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 § får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456).

Motverka diskriminering och kränkande behandlingSkollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftningen ställer krav på barnomsorg och skola att vi skall arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi skall ha ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Skolan är skyldig


att utreda och åtgärda vid misstanke om diskriminering eller kränkning. För att säkerställa att så sker arbetar likabehandlingsgruppen bestående av grundskollärare, fritidspedagoger, kurator och biträdande rektor med detta varje vecka. All personal är ålagda att dokumentera alla incidenter samt skicka blanketten till biträdande rektor. De är ålagda att anmäla kränkande behandling till likabehandlingsgruppen samt diskriminering till rektor.

Rektors ansvar- Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att

diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.

- Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling.

- I början av varje kalenderår upprätta och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.

- Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation.

- Se till att utredning görs omgående och att åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att diskriminering/kränkningar förekommer. Detta sker via incidentrapport som lämnas till biträdande rektor.

- Se till att skolans personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits.

- Blir elev kränkt av personal på skolan måste detta utredas omgående.

Personalens ansvar


- Följa och arbeta efter skolans Likabehandlingsplan och arbeta aktivt med eleverna med Likabehandlingsplanens innehåll.

- Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som förmedlas genom undervisning och förhållningssätt.

- Se till att åtgärder vidtas då kränkning misstänks/anmäls/upptäcks, enligt handlingsplanen.

- Dokumentera, via incidentrapport, misstänkt kränkning och de åtgärder som vidtas, enligt handlingsplanen.

- Informera rektor om misstänkt diskriminering av elev.- För att underlätta goda relationer mellan eleverna är det viktigt att

läraren/personalen klart och tydligt talar om vikten av goda relationer och god stämning i klassen.

- Den vuxnes förhållningssätt mot eleverna betyder också mycket för elevernas förhållningssätt mot varandra.

- Vi vuxna måste visa att vi klart och tydligt tar avstånd från all form av diskriminering och kränkning. Vi vuxna måste vara positiva föredömen för eleverna. Om man både i tal och i handling visar att man tänker ingripa varje gång man får indikationer på att det pågår någon form av diskriminering/kränkning förebygger vi diskriminering och kränkande behandling.

Elevens ansvar- Följa skolans ordningsregler och likabehandlingsplan.- Bidra till trygghet, goda relationer och god stämning i klassen.- Påtala om diskriminering och/eller kränkande behandling som

förekommer på skolan.

SamverkanSamverkan sker på olika plan.

Skola/fritidshem


För ökad kunskap kring elevgrupp sker på teammöten i samband med APT.

Elever Vi har också råd med fokus på samverkan. För elevernas del är det klass-, mat- och elevråd. Vi har även kamratgrupper där elever mellan stadierna träffas. Vår fadderverksamhet är också en del av samverkan då yngre och äldre elever träffas. För att stärka elevernas möjligheter att påverka är de med på anställningsintervjuer samt elevskyddsombuden deltar på arbetsmiljöronden.

VårdnadshavareSkolans och vårdnadshavarna samverkar kring att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för elevernas utveckling och lärande genom föräldraråd. Syftet är också att informera föräldrarna om elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling på skolan. Samverkan med förskolor och högstadieskola vid övergångar

KulturVi har ett rikt kulturutbud nära skolan som vi nyttjar. Vi följer Borås stads kulturplan. Länk till kulturplanen finns här.

BibliotekAlla klasser går kontinuerligt till Stadsbiblioteket.Vi har ett skolbibliotek där nya böcker köps in kontinuerligt. Skolbiblioteket är bemannat en dag per vecka. Bibliotekarien bistår skolan med kunskap kring digitala tjänster och bokprat kring nya böcker. Alla klasser och fritidsgrupper har inbokade tider i skolbiblioteket.

Skolans processerUndervisning och lärandeÅr 1-3 tydliggörande av mål

- Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare gör eleverna medvetna om målen för varje lektion. Varje lärare arbetar för att få eleverna mer delaktiga. Visar i skrift/bildstöd på tavlan.

http://intranet.boras.se/download/18.27e2fe6f14a56f43a861fef1/1418887443647/Kulturplan%202015-2017%20f%C3%B6r%20grundskola%20och%20grunds%C3%A4rskola%20-%20plan.pdf


- Mål för varje lektion, start till mål. - Vi gör LPP för att tydliggöra målen både för lärare, vårdnadshavare

och elever.- Målen går vi igenom på föräldramötet, de skickas hem, vi tar upp

målen på utvecklingssamtalen och i det dagliga arbetet med eleverna.

År 4-6 tydliggörande av mål- Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare gör eleverna

medvetna om målen för varje lektion. Varje lärare arbetar för att få eleverna mer delaktiga.

- Går igenom och visar målen inför varje nytt arbetsområde.- Vi gör LPP för att tydliggöra målen både för lärare, vårdnadshavare

och elever.

Fritidshemmen tydliggörande av mål- Tydliga planeringar skapas som publiceras till vårdnadshavarna på

Ping Pong samt gås igenom med eleverna.

År 1-3 elevernas delaktighet i sitt lärande- Barnens individuella mål finns framme så att de blir påminda om

vad de ska träna på.- Barnen kan se sin utveckling i olika ämnen genom att man sparar

tex. texter från början av terminen och jämför med texter de gjort på slutet.

- Genom samtal skapa förståelse för mål i läroplan och kursplaner.- Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare gör eleverna


- Elever tar ansvar för sitt eget lärande. - Lärare utvecklar strategier för att möta alla elever både enskilt och

i grupp.

År 4-6 elevernas delaktighet i sitt lärande- BFL i klassrummet, tex göra olika "kontroller" vid lektionens avslut

för att "testa av" eleverna om de förstått vad vi gått igenom.


- Muntlig eller skriftlig feedback. - Genom samtal skapa förståelse för mål i läroplan och kursplaner.- Eleverna är delaktiga i bedömningar.- Elevfeedback.- Eleverna får vara med och påverka hur de vill att vi ska göra när vi

arbetar med ett område.- Dialoger dagligen med eleverna där de får tycka till och tänka efter

hur vi ska forma en del av undervisningen.- Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare gör eleverna


- Elever tar ansvar för sitt eget lärande. - Lärare utvecklar strategier för att möta alla elever både enskilt och

i grupp.

År 1-3 strukturerade lektioner- Fsk-klass använder sig av bildstöd för att visa hur dagen ser ut. De

går sedan igenom detta med barnen på morgonen. - Flera lärare i år 1-3 använder sig av bilder/skrift för att tydliggöra

hur dagen kommer att se ut. När ett arbetspass är avklarat suddas det ut så barnen ser att skoldagen minskar.

- Vi sätter upp bildstöd för att visa hur lektionens innehåll ser ut. - En strukturerad lektion innehåller ett varierat arbetssätt ofta

innehållande genomgångar, eget arbete/pararbete och sedan en avslutning.

- Naturliga pauser/rörelser kan läggas in för att eleverna ska orka.- Lektionen börjar när det är lugnt i klassrummet. - Eleverna får tydliga beskrivningar och förklaringar. - Läraren anpassar undervisningen efter elevernas olika

förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar.

- Timetimern finns i alla klassrum.- Lässtrategierna används i varje klassrum.


År 4-6 strukturerade lektioner- En strukturerad lektion innehåller ett varierat arbetssätt ofta

innehållande genomgångar, eget arbete/pararbete och sedan en avslutning.

- Naturliga pauser/rörelser kan läggas in för att eleverna ska orka.- Lektionen börjar när det är lugnt i klassrummet. - Eleverna får tydliga beskrivningar och förklaringar. - Läraren anpassar undervisningen efter elevernas olika

förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar.

- Lektionens mål och syfte ska vara tydligt. - Timetimern finns i alla klassrum.- Lektionens mål på tavlan. Att återkomma och påminna om detta

under ett flertal tillfällen under lektionen, dagen, veckan.- Lässtrategierna används i varje klassrum.

År 1-3 elevinflytande- Under klassråden/fritidsråden har barnen möjlighet att påverka. - En följsamhet när någon kommer med förslag. - Vi är lyhörda och lyssnar på vad barnen har för funderingar och

tankar. - Vi frågar barnen ibland hur de vill att vi ska göra när vi arbetar

med ett område och då får de vara med och påverka. - Veckans fixare planerar och genomför en aktivitet/vecka. - Elevrådet har fått en egen budget så att det går att göra små inköp.- Klass- och elevråd är med och tar fram skolans ordningsregler.

År 4-6 elevinflytande- Elevrådet har fått en egen budget så att det går att göra små inköp.- Klass- och elevråd är med och tar fram skolans ordningsregler. - Eleverna får vara med och påverka hur de vill att vi ska göra när vi

arbetar med ett område.- Dialoger dagligen med eleverna där de får tycka till och tänka efter

hur vi ska forma en del av undervisningen.


Fritidshemmen elevinflytande- På fritids har de en lekburk där de lägger förslag på lekar som de

får förklara för andra. - Alla fritidshem har fritidsråd.- Fritidsråden får ibland göra ett inköp utefter elevernas önskemål.

År 1-3 individualisering- Inom arbetsuppgifterna och läxor individualiserar lärarna för

eleverna.- En del elever har personligt schema, egna pauser, annat material. - Olika provsituationer bland annat med vuxen stöd. - Feedback så de kommer vidare utifrån sin nivå. - Extra utmaningar med svårare material och läxor.- Flexteamet bistår med ett flexiblet lärande för enskilda elever. - Använder konkret material.

År 4-6 individualisering- En och samma uppgift till alla men elever gör olika mycket utifrån

kunskaps och utvecklingsnivån. - Variation på prov. Vi har både öppna frågor och mer styrda frågor. - Vi ger även individuellt arbete utifrån elevens behov. Anpassningar

utifrån deras mognad och nivå.- Inom arbetsuppgifterna och läxor individualiserar lärarna för

eleverna.- En del elever har personligt schema, egna pauser, annat material. - Feedback så de kommer vidare utifrån sin nivå. - Extra utmaningar med svårare material och läxor.- Flexteamet bistår med ett flexiblet lärande för enskilda elever. - Använder konkret material.- Pratar om hur man lär sig bäst och utgår från det. - Att ta tillvara på våra olika sinnen och utgår från det.

År 1-3 aktivt lärarstöd


- Vi använder halvklasser till matematikundervsining eller att halva gruppen räknar och andra halvan har lässtund/självgående arbete.

- Placeringar i klassrummet så att aktivt stöd kan riktas. - Vi har strukturerade lektioner.- Genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften som vi går

igenom med elever.- Ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. - Läraren anpassar undervisningen efter elevernas olika

förkunskaper, intressen och lärstilar.- Ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. - Lässtrategierna används i varje klassrum. - Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare arbetar för att

få eleverna mer delaktiga.- Lärare utvecklar strategier för att möta alla elever både enskilt och

i grupp.

År 4-6 aktivt lärarstöd- Arbetsro är en förutsättning.- Placeringar i klassrummet så att aktivt stöd kan riktas. - Vi har strukturerade lektioner.- Genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften som vi går

igenom med elever.- Ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. - Läraren anpassar undervisningen efter elevernas olika

förkunskaper, intressen och lärstilar.- Ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. - Lässtrategierna används i varje klassrum. - Varje lärare äger förhållningssättet BFL. Varje lärare arbetar för att

få eleverna mer delaktiga.- Lärare utvecklar strategier för att möta alla elever både enskilt och

i grupp.

Extra anpassningar och särskilt stödDet är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna


förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (1 kap. 4 § och 3 kap. 3 § skollagen). Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vi arbetar kontinuerligt med extra anpassningar och analys av de anpassningar som görs.

Rutin för extra anpassningar- Lärare uppmärksammar elev med svårigheter i skolgången.- Diskussion i arbetslaget kring elev i behov av extra anpassningar,

dokumenteras. Måste genomföras enligt skollagen. Bolla med elevhälsoteamet vid behov.

- Extra anpassningar utvärderas. Om elev trots extra anpassningar befaras att inte nå grundläggande kunskapskrav ansöks om stöd hos elevhälsoteamet. ”Uppmärksamma” skickas till rektor.

Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska

eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. Är stödinsatsen trots detta inte tillräcklig gör lärare eller övrig skolpersonal en anmälan av elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektorn.

Rutin för särskilt stöd:- Om elev trots extra anpassningar befaras att inte nå grundläggande

kunskapskrav ansöks om stöd hos elevhälsoteamet. ”Uppmärksamma” skickas till rektor.

- Pedagog kallas till Eht för genomgång av ärendet.- Elevhälsoteamet/rektor beslutar om pedagogisk utredning bör

göras. Ärendeansvarig i EHT utses.


- Pedagogen skickar utredningen till ärendeansvarig som kan ge stöd eller avgöra att utredningen är färdig.

- Ärendeansvarig skickar färdig utredning till rektor samt skriver ut och lägger i elevens mapp.

- Pedagogen skickar den färdiga utredningen till vårdnadshavare för kännedom.

- Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram på särskild blankett. Vid beslut att upprätta åtgärdsprogram ansvarar pedagog för att åtgärdsprogram upprättas med stöd av arbetslaget och elevhälsoteamet. Överklagandehänvisning ska bifogas.

- Rektor skickar hem kopia på beslutet till vårdnadshavare samt skriver datum för när detta sker. Överklagandehänvisning ska bifogas. Kopia på beslut till pedagog.

- Original på beslut kring upprättande av åtgärdsprogram lägger rektor i elevmappen.

- Pedagog ansvarar för att åtgärdsprogrammet kontinuerligt följs upp och utvärderas tillsammans med ärendeansvarig ur EHT. Utvärdering ska ske ca var 8:e vecka.

- Om åtgärderna inte hjälper upprättas ett nytt åtgärdsprogram. Ev. kan fler utredningar behövas. Om åtgärderna fungerar men behöver förlängas gör man ett nytt åtgärdsprogram som kopia på det gamla och inför kompletteringar och nya datum. Överklagandehänvisning ska bifogas.

- Pedagog meddelar rektor om ett åtgärdsprogram ska avslutas.- Rektor skickar hem kopia på beslutet till vårdnadshavare samt

skriver datum för när detta sker. Överklagandehänvisning ska bifogas.

- Pedagogen ansvarar för att kontinuerlig dialog förs med hemmet om de insatser som finns runt eleven.

Bedömning och betygssättningI lärarens uppgifter ingår att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger ihop med undervisningen och syftar till att


kartlägga och värdera elevernas lärande/kunskaper, återkoppla för vidare lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera sin undervisning.

- BFL används i klassrummen. - Alla nyanställda går på en föreläsning om BFL.- Alla använder Skolverkets Bedömningsportal som uppgiftsbank.

Bedömningsportalen ska fungera som en prov- och uppgiftsbank – ett stöd i arbetet med bedömning och betygssättning. Här finns stöd för bedömning i flera ämnen och kurser i skolan. Bedömningsstöden kan bestå av bland annat enskilda uppgifter, diagnosmaterial, filmer eller provmaterial.

- CFL har genomfört Skolverkets nationella kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper innan elev skrivs in på Bergdalskolan.

- Lärarna sambedömer vid behov.- Skolverkets bedömningsstöd år 1-3 skall användas. Speciallärare

hjälper till att genomföra detta. - Nationella proven år 6 har sambedömts centralt för ökad

rättssäkerhet. - Elever år 6 får betyg.- I de årskurser där betyg inte sätts, år 1-5, gör lärarna tillsammans

med eleven skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP). Detta görs en gång per år i anslutning till ett av elevens utvecklingssamtal den utvärderas det andra samtalet. En IUP innehåller lärarens omdömen om elevens kunskapsutveckling och vilka insatser skolan behöver göra för att eleven ska nå så långt som möjligt.

- Vi använder Skolverkets mallar för IUP. - Omdömen publiceras i Dexter men synliggörs på IUP:n.

Trygghet, studiero och åtgärder mot diskriminering och kränkande behandlingTrygghet och studiero


Vi har tydliga ordningsregler för trygghet och studiero samt tydliga konsekvenser då dessa inte följs. Våra regler ska bidra med att vi får en trivsam och säker arbetsmiljö för alla.

- Vi lyssnar på alla vuxna. De är de vuxna som leder verksamheten på skolan och ansvarar för att alla elever är trygga och har arbetsro.

- Visa respekt för oss själva- Visa respekt för varandra- Visa respekt för vår omgivning- Vi har mobiltelefonerna avstängda eller på ljudlöst i väskan, eller

hos lärarna under skoltid och fritidstid.

Vi har också tydliga förväntningar på eleverna med samma konsekvenser om dessa inte följs.

Vi förväntar oss av dig som elev....-att du använder ett vårdat språk.-att du bemöter andra med respekt.-att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse och är rädd om skolans egendom och materiel.-att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet.-att du är utvilad och har ätit frukost.

Konsekvenser när reglerna inte följs”Rektor eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande”. Utdrag ur den nya Skollagen 5 kap. (trädde i kraft den 1 juli 2011).

1. Personalen/klassläraren tillrättavisar/samtalar med eleven.2. Lektionstid - Eleven anvisas annan plats att arbeta på om eleven

uppträder olämpligt och stör andra elever (längst för återstoden av undervisningspasset). Vårdnadshavare kontaktas av undervisande lärare.Rast – klasslärare informeras. Vid behov, informerar den vuxne som har närvarat eller klasslärare, elevens vårdnadshavare.


3. Lärare och vårdnadshavare kommer överens om vilka åtgärder som skall vidtas i skolan om elevens uppträdande inte ändras.

4. Eleven kan ta igen försummat arbete hemma eller i skolan efter skoldagens slut. Vårdnadshavare kontaktas.

5. Om elev vid upprepade tillfällen stör ordning eller uppträder olämpligt skall rektor se till att saken utreds i samråd med vårdnadshavare. Ärendet anmäls till EHT.

6. Rektor kallar vårdnadshavare till ett möte.

Andra åtgärder som skolan kan vidta finns på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se. Gå till Reformer i skolan och vidare till Ny skollag kap.5.

Åtgärder mot diskriminering och kränkande behandlingSkollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Lagstiftningen ställer krav på barnomsorg och skola att vi skall arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi skall ha ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter. Skolan är skyldig att utreda och åtgärda vid misstanke om diskriminering eller kränkning. För att säkerställa att så sker arbetar likabehandlingsgruppen bestående av grundskollärare, fritidspedagoger, kurator och biträdande rektor med detta varje vecka. All personal är ålagda att dokumentera alla incidenter samt skicka blanketten till biträdande rektor. De är ålagda att anmäla kränkande behandling till likabehandlingsgruppen samt diskriminering till rektor.

Rektors ansvar- Se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att

diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.

- Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön,


etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling.

- I början av varje kalenderår upprätta och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare.

- Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation.

- Se till att utredning görs omgående och att åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att diskriminering/kränkningar förekommer. Detta sker via incidentrapport som lämnas till biträdande rektor.

- Se till att skolans personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits.

- Blir elev kränkt av personal på skolan måste detta utredas omgående.

Personalens ansvar

- Följa och arbeta efter skolans Likabehandlingsplan och arbeta aktivt med eleverna med Likabehandlingsplanens innehåll.

- Ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som förmedlas genom undervisning och förhållningssätt.

- Se till att åtgärder vidtas då kränkning misstänks/anmäls/upptäcks, enligt handlingsplanen.

- Dokumentera, via incidentrapport, misstänkt kränkning och de åtgärder som vidtas, enligt handlingsplanen.

- Informera rektor om misstänkt diskriminering av elev.- För att underlätta goda relationer mellan eleverna är det viktigt att

läraren/personalen klart och tydligt talar om vikten av goda relationer och god stämning i klassen.

- Den vuxnes förhållningssätt mot eleverna betyder också mycket för elevernas förhållningssätt mot varandra.


- Vi vuxna måste visa att vi klart och tydligt tar avstånd från all form av diskriminering och kränkning. Vi vuxna måste vara positiva föredömen för eleverna. Om man både i tal och i handling visar att man tänker ingripa varje gång man får indikationer på att det pågår någon form av diskriminering/kränkning förebygger vi diskriminering och kränkande behandling.

Elevens ansvar- Följa skolans ordningsregler och likabehandlingsplan.- Bidra till trygghet, goda relationer och god stämning i klassen.- Påtala om diskriminering och/eller kränkande behandling som

förekommer på skolan.

Förutsättningar för lärande och trygghetFör att ge våra elever bästa förutsättningar till lärande måste trygghet och goda relationer vara grunden. Undervisningen vara tillgänglig och anpassad utifrån elevens förutsättningar, vara stimulerande och meningsfull för eleverna och de måste få en god undervisning.

- Pedagogerna kallas till klassgenomgångar för att i ett tidigt skede upptäcka elever som inte aktivt deltar i undervisningen eller inte når kunskapskraven.

- Pedagogerna lämnar in en uppmärksamma då elev inte aktivt deltar i undervisningen eller inte når kunskapskraven.

- Frånvaro hos eleverna lyfts en gång per månad på EHT.- Vi gör trygghetsvandring och trivselenkäter med eleverna varje

termin för att få syn på tryggheten ur ett grupperspektiv.- Pedagogerna lyfter trygghet på varje utvecklingssamtal.- Goda relationer till våra elever är avgörande för trygghet och

lärande.- Vi har styrda rastaktiviteter för ökad trygghet på rasterna samt

många rastvärdar ute.


- Klasserna har kamratsamtal.- Vi har kamratgrupp på skolan som leds av kurator och en

grundskollärare.- Likabehandlingsgruppen träffas varje vecka.

Styrning och utveckling av verksamhetenInför varje nytt läsår delar rektor ut förväntningar för året i ett förväntansdokument där även rutiner tydliggörs. Alla rutiner revideras årligen på APT.All personal förväntas aktivt delta i SKA arbetet som dokumenteras på Ping Pong. Vi utvärderar kontinuerligt de insatser vi gör på olika sätt. Muntligt/skrift, enskilt/grupp.Utvecklingsarbeten planeras och genomförs utifrån Skolverkets process för det systematiska årshjulet/kvalitetsarbetet: ”Var är vi?”, ”Vart skall vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?” samt Blossings (Jarl och Nihlfors 2016) modell för skolförbättring och systematiskt kvalitetsarbete.

1. Kartlägg skolans eller förskolans organisation och kultur. 2. Kartlägg särskilt förbättringskapaciteten.3. Kartlägg måluppfyllelsen.4. Planera ett förbättringsprogram.

Betyg samt omdömen i alla ämnen analyseras för ökad måluppfyllelse två gånger per läsår.

Rutiner och handlingsplanerVi har följande rutiner/handlingsplaner där de flesta revideras årligen på APT. Dessa finns publicerade på Ping Pong:

- Rutin för övergångar - Plan mot diskriminering och kränkande behandling, för skola och

fritidshem, Likabehandlingsplan- Anmälan av tillbud och arbetsskador- Plan för samhällsstörningar- Rutin för praktikanter och studenter i skola och fritidshem


- Hot och våld- Plan för lika rättigheter och möjligheter- Rutin för pedagogiska luncher- Rutin för rektors frånvaro- Handlingsplan för mottagande av ny personal- Första hjälpen och krisstöd- Frånvara och rehabilitering- Alkohol och droger- Kränkande särbehandling, personal- SYO-plan- Handlingsplan för barn som far illa- Riktlinjer för mottagandet av nyanländ elev- Rutiner kring betyg- Elevfrånvaro- Rutiner för polisanmälan- Rutin för skolavslutning- Handlingsplan föräldraråd- Handlingsplan HYFS- Handlingsplan Ny elev- Handlingsplan kompisråd- Handlingsplan skyddad identitet- Rutin inköp- Rutin e-handel- Klagomålsrutiner- Blodburen smitta bland barn och ungdomar- Handlingsplan utbrott av smitta

ÅrshjulJanuari

redovisat samverkat utförtSAM Redovisa inkonverteringar till OC, 10 jan

Revidera Handlingsplan för Nyanställda och vikarierUppdatera intern kristelefonlista och anhörigblanketterImplementera plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplanen)Informera om Borås stads förmåner på APT.Genomgång av lönekriterier.

Områdesledning Start LönerevisionScreeningar (Åk 3-9: Att förstå och använda tal (utvärdera undervisningen))Resultat & Analys Analys av skolans resultat, betyg och skriftliga omdömen

Resultatanalys, tendens, analys, åtgärder åk 3, 6, 8 och 9, redovisa i StratsysÖvergångar Övergångar förskola- skola: Boka in planeringsmöten med respektive förskolechef

Åk 6-7: Föräldramöte inför åk 7, EHT avlämnande-mottagande, pågående ärenden, språkvalÅk 9-Gy: Ansökan till program

KvalitetsrapporterÖvrigt Planera genomförande av NP

Planera Utvecklingssamtal med skriftlig IUP


Enheten

Februariredovisat samverkat utfört

SAM Uppdatera planen för Hot och våldSBA kontroll

Områdesledning Översyn tjänster, behov/övertalighetÖvergångar Övergångar förskola- skola: Elevunderlaget lämnas, diskussion kring blivande f-klassgrupper

Åk 6-7: Göra klasserÖvrigt Lönesamtal

TjänstefördelningPlanering påsklovskolaLämna ut semesterplaneringsblanketterPlanera sommarjouren

Enheten

Marsredovisat samverkat utfört

SAM Genomföra Psykosocialarbetsmiljöenkät (frivillig)Genomföra arbetsmiljöronden med Frisk- och Riskinventering

Resultat & Analys Resultatanalys, prognos, analys, åtgärder åk 3, 6, 8 och 9, redovisa i StratsysÖvergångar Övergångar förskola- skola: Föräldramöte med blivande f-klasser ska genomförasKvalitetsrapporter Redovisa Kvalitetsrapport Värdegrund, StratsysÖvrigt Lönesamtal

Starta semesterplanering och sommarjourSkolklimatundersökningPlanering sommarlovskola

Enheten

Aprilredovisat samverkat utfört

SAM Revidera planen för lika rättigheter och möjligheterRevidera planen för kränkande särbehandling

Områdesledning Analys Kvalitetsrapport VärdegrundScreeningar Åk 1-3: Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik (uppföljning av resultaten i augusti)

F-klass: Bornholmstest och Förstå och använda talÖvergångar Övergångar förskola- skola: Boka in planeringsmöten med respektive förskolechef

Åk 9-Gy: OmvalsperiodÖvrigt Genomföra utvecklingssamtal med uppdragsdialog

Planera sommarjouren med förskolechefer, skicka ut blanketter för elevunderlag (blanketten ska vara inne senast 22/4)Enheten Redovisa kulturplanen och Skapande skola till Annika D

Majredovisat samverkat utfört

Områdesledning Analys SkolklimatundersökningSAM SAM – Gå igenom resultatet av arbetsmiljöronden på APT

SBA kontrollRevidera rutiner för första hjälpen och krisstöd.Mätstickan

Screeningar F-klass: Hur låter orden? Ev. test 1 (matematik).Övergångar Övergångar förskola- skola: Överlämningsmöten mellan förskola och skola genomförs för elever i behov av stöd.

Åk 6-7: Klasserna träffar blivande mentorer, föräldramöte med mentorerÅk 9-Gy: Överlämning till gymnasiets spec.ped.

Övrigt Planera sommarjouren med förskolechefen, bemanningEnheten

Juniredovisat samverkat utfört

Resultat & Analys Analys av skolans resultat, betyg och skriftliga omdömenAnalys av NP

Övergångar Övergångar f-klass - år 1: Blivande lärare i år 1 besöker förskoleklassen. Överlämnande samtal och övergångssamtalÖvergångar år 3-4: Blivande lärare år 4 besöker klassen. Överlämnande samtal och övergångssamtalÅk 6-7: Överlämningsmöte klasslärare-blivande mentorer + EHT

Kvalitetsrapporter Redovisa Kvalitetsrapport Undervisning och resultat i Stratsys, senast 23/6 2016Övrigt Utvärdering av arbetet i EHT

Uppstartmöte med personal som arbetar på sommarjouren samt ha öppet husRedovisa läsårets kulturplan och Skapande skola till planeringsledare

Enheten

Augustiredovisat samverkat utfört

SAM Uppdatera intern kristelefonlista och anhörigblanketterRevidera handlingsplan för Extra ordinära händelser och samhällsstörningarRevidera rutinen för alkohol och drogmissbrukRevidera rutinen för arbetsskador och tillbudUppdatera elevers särskilda behov, allergier m.m.SBA kontrollInformera om rökfri arbetstid på APT.

Screeningar Åk 1-3: Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematikF-klass: Hur låter orden?

Resultat & Analys Resultatanalys, tendens, analys, åtgärder åk 3, 6, 8 och 9, redovisa i StratsysOmrådesledning Analys Kvalitetsrapport Undervisning och resultatÖvergångar Övergångar F-klass-åk 1, åk 3-4: Introduktionssamtal/utvecklingssamtalÖvrigt Utvärdera sommarjouren

Elevledda utvecklingssamtal med IUPUtvärdering lovskola

Enheten

Septemberredovisat samverkat utfört

SAM Revidera rutiner för Sjukfrånvaro och rehabiliteringUppdatera rutiner för riskfyllda arbetsuppgifter.Uppföljning av Frisk- och Riskinventering

Screeningar Åk 4-9: Att förstå och använda tal, kan vid behov följas upp i början av vårterminenÅk 4 och 7: Ordkedjor

Övergångar Övergångar förskola- skola: Förskolechef informerar rektor om nästa års elever i behov av särskilt stödÖvrigt Uppföljningssamtal med all personal utefter uppdragsdialogen.

Elevledda utvecklingssamtal med IUPEnheten

Oktoberredovisat samverkat utfört

SAM BrandsäkerhetUppföljning av APT och årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Screeningar Åk 2: Vilken bild är rätt (10 min), läsförståelseÅk 3: Vilken bild är rätt (5 min), läsförståelseÅk 5: DLS, läshastighet, ordförståelse, läsförståelse och rättstavning

Resultat & Analys Resultatanalys, prognos, analys, åtgärder åk 3, 6, 8 och 9, redovisa i Stratsys


Övergångar Övergångar förskola- skola: Utvärdera aktiviteter i övergångsplanen mellan förskola och skolaKvalitetsrapporter Redovisa Kvalitetsrapport Modersmål, Fritidshem, Barn- och elevhälsa i Statsys

senast 10 november 2016Övrigt Redovisa statistik till SCBEnheten

Novemberredovisat samverkat utfört

Screeningar (Åk 1-2: Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik för de elever som hade låga resultat i augusti)Åk 8: DLS

Områdesledning BudgetUtvärdering av årshjuletAnalys Kvalitetsrapport Modersmål, Fritidshem, Barn- och elevhälsa

Övergångar Övergångar f-klass- år 1, år 3 – år 4: Klassgenomgångar genomförsÅk 9-Gy: Öppet hus på gymnasieskolorna

Övrigt Skolklimatsundersökning, föräldraenkätSAM Verksamhetsplan

MätstickanEnheten

Decemberredovisat samverkat utfört

SAM Revidera Handlingsplan för brandOmrådesledning Indikatorer i StratsysÖvrigt Planera in tider för lönesamtal

Redovisa höstterminens kulturplan till planeringsledareEnheten

UtvecklingsplanUtvärdering av utvecklingsinsatser och fokusområden läsår 2016-2017Läs- och matematiksatsningen finns synlig i klassrummen på skolan. När jag började som rektor på Bergdalskolan genomförde jag en kartläggning av skolans förbättringsarbeten under tio år, utifrån Blossings (2008) teorier. Syftet var då att få syn på vilka förbättringsområden skolan har arbetat med de senaste tio åren samt vilka faser arbetet har genomgått eller strandat i, för att kunna dra nytta av det vid planering av framtida förbättringsarbeten. Jag genomförde också en kartläggning över hur det gick till när utvecklingsområdena valdes, var det uppifrån eller kom det sprunget ur pedagogernas behov. Jag har genomfört intervjuer med tre lärare som arbetar i år 1-6. Lärarna har arbetat på skolan i minst 10 år. Jag observerade även genom klassrumsbesök för att få syn på rester av tidigare förbättringsområden. Resultatet visade på att många förbättringsområden har varit igång under åren 2010 till 2016. En del är inte synliga alls och en del har lett till institutionalisering, se tabell nedan.

Projekt Initiering Implementering

Institutionalisering

Läroplanen x x xBFL x x x


PIM x x xLässatsning x x xLearning study x påbörjatMatematiksatsning x x xGrön flagg x påbörjatHELA x x x


AnalysUtifrån de tre områden som ska utvärderas kan jag tydligt se lässtrategierna i klassrummen idag. År 1-3 använder sig av figurerna för att arbeta med lässtartegierna medans 4-6 använder enbart strategierna. BFL används i klassrummen men inte i önskad grad. Många har tagit till sig de enkla delarna. Matematiksatsningen avslutades under hösten men våra resultat visar på att vi inte är på rätt väg än.

Utvecklingsområden läsår 2017-2018Nya utvecklingsområden har framkommit genom en kartläggning av skolans organisation och kultur samt måluppfyllelsen som visar att vi behöver arbeta mer på tre områden:

- Ämnesplaner, röd tråd och tydlighet i skolans alla ämnen behöver förtydligas. När gör vi vad i det centrala innehållet? Hur får eleverna visa vad de kan? Hur dokumenterar vi? Hur bedömer vi? är frågor som ska besvaras.

- FRIPP ska användas på alla fritidshem där mål, aktiviteter, villkor, ramar och tidsplan, analys, uppföljning och utvärdering syns.

- Matematikresultaten behöver öka.

ÄmnesplanerMålÄmnesplaneringar i alla ämnen finns. Undervisningen i skolans alla ämnen tydliggörs och en röd tråd i undervisningen stärks.Bedömningen blir likvärdig.Dokumentationen blir likvärdig.

Förväntade effekterRättssäkrare undervisning med likvärdig undervisning, bedömning och dokumentation.


Aktiviteter- Ämnesplaneringar i alla ämnen tas fram.- Dokumentation sker genom Ping Pong.

Villkor, ramar och tidsplan – mandat- Förstelärare presenterar projektplanen för kollegiet och följer upp.- De förväntade effekterna förs in och följs upp i skolans årshjul- Projektplanen tas upp av rektor och förstelärare i

skolledningsgrupp. - Det kollegiala lärandet sker till stor del under gemensamma möten. - Studiedagar används för att ta fram ämnesplaneringar.- Konferenstid torsdagar varannan vecka används för att arbeta

vidare med ämnesplaner, kl 14,45-16,00. - Förstelärarna håller i planering och genomförande med stöd av

skolledning. Planering en torsdag per månad med skolledning kl 14,45-16,00.

- Förstelärarna analyserar och utvärderar arbetet en torsdag per månad med skolledning kl 14,45-16,00.

Deltagande lärare Förstelärare RektorDeltar i ämnesplanerings-träffar varannan vecka. Bidrar och är aktiva.

Leder ämnesplanerings-träffar.Följer upp och dokumenterar ämnesplanerna.

Skapar tid för ämnesplaneringsträffar,Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.

UppföljningFöljs upp en gång per månad i skolledningsgruppen.

Utvärdering Utvärderas varje gång ett ämne blir klart samt vid läsårsslut.

FRIPPMålFRIPP ska användas på alla fritidshem.

Förväntade effekter


Undervisningen genomförs utifrån en planering där mål, aktiviteter, villkor, ramar och tidsplan, analys, uppföljning och utvärdering syns.

AktiviteterFRIPP- mall tas fram.Pedagogiska diskussioner.

Villkor, ramar och tidsplan – mandat

När? Vad? Närvarande Ansvarig

Varje måndag kl 10,30-11,10

Gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet på fritidshemmen.

Personal på fritidshem, rektor och biträdande rektor.

Samtalsledaren håller i mötet.

Varje måndag kl 11,10-11,40

Gemensamt arbeta med att ta fram en FRIPP-mall för utveckling, planering och uppföljning av arbetet på fritidshemmen.

Fritidspedagoger. Fritidspedagoger och biträdande rektor.

UppföljningKontinuerligt.

Utvärdering Vid terminens slut.

MatematikBakgrund – Nuläge utifrån Siris resultat NP 15/16 samt betygsanalysDe resultat som går att utläsa är att vi som skolenhet ligger högre betygsmässigt än riket och kommunen i svenska och engelska. I matematik ligger vi lägre än både riket och kommunen.Detta bekräftas också av vår betygsanalys vi gjort på skolenheten då vi utgått från betygskataloger och nationella prov fyra år tillbaka.

MålEleverna har högre betygssnitt i matematik år 6.

Förväntade effekterEleverna har bättre kunskaper i matematik när de börjar skolår 1. En röd tråd i matematikundervisningen tas fram.

Aktiviteter- Alla förskoleklasser har matematiksamlingar fyra dagar per vecka i

mindre grupper.


- Förskoleklasserna utgår från materialet från NCM, Tänk, Resonera och Räkna.

- Förstelärare i matematik anställs.- Ämnesplaner i matematik tas fram.

Villkor, ramar och tidsplan – mandatUnder lå 17-18 arbetar alla förskoleklasser med materialet.

Deltagande lärare EHT RektorFörbereder sig inför lektionen utifrån NCM:s material och genomför matematiksamlingar 4ggr/v.

Finns som stöd. Prioriterar och skapar tid.Stämmer av att satsningen ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.

UppföljningFöljs upp årligen.

Utvärdering Genom betyg.

TrygghetNulägesanalysFör att säkerställa att vi har ett tillförlitligt resultat har vi utgått från följande:HELA-enkäten genomfördes under våren 2016. Det var samma enkät i alla klasser år 1-6. Trivselenkäten genomfördes under oktober 2016. Trivselenkäten har anpassats efter ålder. Trygghetsvandring genomfördes under maj månad 2016. Eleverna tittade då på olika områden på skolan för att identifiera otrygga platser. Skolklimatsundersökningen

HELA-enkätEnkäten gjordes med alla klasser. Vissa årskurser genomförde dem tillsammans med vårdnadshavarna på utvecklingssamtalet och andra gjorde den i klassrummet under lektionstid.


Sex frågor ställdes, se nedan. Eleverna svarade med hjälp av ansikten med glada/ledsna munnar. De fick också möjlighet att utveckla sina svar med hjälp av följdfrågor.

Frågor som ställdes var:1. Känner du att du trivs i skolan?2. Har du kompisar som du leker/umgås med i skolan?3. Tycker du att du får tillräckligt med hjälp i skolan för att förstå och kunna göra dina skoluppgifter?4. Tycker du att det är viktigt att gå i skolan?5. Tycker du att de lyssnar på dig i skolan om du vill säga eller berätta något?6. Har du någon i skolan att gå till om du är ledsen eller det har hänt något jobbigt i skolan?

Fråga: Glad Lite glad Lite ledsen LedsenKänner du att du trivs i skolan?

82% 15% 3% 0%

Har du kompisar som du leker/umgås med i skolan?

81% 8% 11% 0%

Tycker du att du får tillräckligt med hjälp i skolan för att förstå och

74,5% 24% 1,5% 0%


kunna göra dina skoluppgifter?Tycker du att det är viktigt att gå i skolan?

88% 10% 1,5% 0,5%1 elev

Tycker du att de lyssnar på dig i skolan om du vill säga eller berätta något?

64% 29% 4,5% 2,5%

Har du någon i skolan att gå till om du är ledsen eller det har hänt något jobbigt i skolan?

80,5% 10% 4,5% 5%

Trivselenkäten Enkäterna delades ut till klasslärarna som genomförde dem med sin klass. Förskolelärarna pratade direkt med eleven och skrev förklaringar till eventuell vantrivsel. De lägre åldrarna fick svara genom att ange glad, sådär, eller ledsen mun på olika frågor. Mellanstadiet fick dubbelt så många frågor där svarsalternativen skulle ringas in. Svarsalternativen var stämmer alltid, stämmer oftast, stämmer sällan, stämmer aldrig. Varje


klasslärare har fått en sammanställning av respektive klass i form av trivseltabeller eller trivseldiagram. Klassammanställningarna redogör för generell trivsel, upplevd delaktighet, sociala relationer, arbetsmiljö samt oro/rädsla och kränkningar/konflikter och utanförskap.

Sammanställning av trivselenkätenNedan följer ett sammanfattande utdrag kring de slutsatser som gjorts efter genomgång av samtliga diagram/tabeller. Sammanställningen av trivselenkäterna avslutas med ett axplock elevkomentarer.

Sammanställning av trivselenkäten fsk- år 3 som gjordes oktober 2016Eleverna i F-3 fick svara på frågor kring trivseln på skolan i stort, raster, fritids och matsal. De fick även svara hur de upplevde, idrotten, arbetsmiljön i klassrummet och de vuxna på skolan.

Trivselenkäterna visar på att en klar majoritet trivs och mår bra på alla områden. Eleverna är trygga med vuxna på skolan och har någon de litar på. De känner att de får vara med och bestämma och att vuxna lyssnar på deras idéer. Den lilla vantrivsel som slår ut kring förskoleelevernas raster är kopplade till att de tycker att det är jobbigt att ta av och på ytterkläder.

I förskoleklass Blå är trivseln på idrotten utmärkande hög i jämförelse med övriga. 1B utmärker sig positivt i förhållande till övriga klasser då det gäller upplevelsen av arbetsron. 16 elever uppger där en god arbetsro och 1 elev så där. Ingen elev i 1B upplever att det inte går att koncentrera sig i klassrummet. I övriga klasser är upplevelsen av arbetsron spridd över alla svarsalternativ och bör ses som ett förbättringsområde. De elever som signalerar sämre mående är redan kända för klasslärare och elevhälsa. Skolans personal arbetar individuellt för att åtgärda detta.

Sammanställning av trivselenkäten 4-6 som gjordes oktober 2016


Eleverna i 4-6 fick svara på frågor kring trivseln på skolan i stort, raster, fritids och matsal. De fick även svara hur de upplevde, idrotten, arbetsmiljön i klassrummet och de vuxna på skolan. Eleverna i mellanstadiet svarade även på frågor kring utanförskap och kränkningar samt hade möjlighet att skriva förklarande komentarer och förbättringsidéer.

Majoriteten av eleverna anger att de alltid trivs i skolan. Arbetsmiljön i år 4 uppges oftast eller alltid vara bra. Alla elever i år 4 uppger att de alltid har kompisar i skolan. 1 elev upplever att den inte trivs. I år fem är trivseln oftast bra. Majoriteten av eleverna i år fem uppger att de alltid trivs bra på idrotten.

En majoritet i båda femmorna uppger att arbetsmiljön oftast är bra. 4 respektive 6 elever uppger att arbetsmiljön aldrig och sällan är bra. I år fem uppger 32 elever att de alltid har kompisar i skolan. Fyra elever att de oftast har kompisar i skolan. 2 elever att de sällan har kompisar och 5 elever att de aldrig har kompisar.

En stor majoritet i år 6 uppger att de alltid eller oftast trivs bra i skolan. En majoritet har uppgett att de oftast trivs bra på idrotten, slöjden och i matsalen. 3 elever i år 6 uppger att vuxna sällan behandlar dem bra och en upplever att den aldrig blir bra behandlad av vuxna. Övriga elever uppger sig alltid eller oftast bra behandlade av vuxna. Siffrorna kring upplevelsen av bemötande från vuxna bör betraktas som signifikanta för alla klasser.

Flera elever skriver i kommentarerna att de önskar fler rastvärdar ute. Fotbollsplanen och skogen är skolgårdsområden, elever upplever otrygga. En elev uppger att den ibland får taskiga kommentarer om den gjort något nytt med sitt utseende. Flera elever uttrycker att de trivs bra och mår bra i skolan. Till exempel uttrycker elever sig så här; ”Jag trivs fantastiskt bra här på skolan och fritids. Bergdalen är den bästa skolan


som någonsin byggts” ”Jag mår alltid bra, utan problem”. ”Jag mår jättebra”

De elever som har signalerat otrygghet/vantrivsel i trivselenkäten och önskat samtal har kurator följt upp.

TrygghetsvandringenVi märkte att utifrån hur vi ställde frågorna så kom eleverna på mycket som skulle kunna göra dem otrygga, men mycket av detta har aldrig hänt. Det handlar i många fall om "vanliga" rädslor hos barn.

Idrottshall/omklädningsrum/duschFlickornas duschrum: Flickorna känner oro för att duscha. Saknar krokar för handdukar i närheten av dusch och vill ha duschdraperi vid alla duschar. Trångt/jobbigt ibland när nästa klass kommer. Oro för att någon obehörig ska komma in i omklädningsrum uttrycks (har aldrig hänt). Jobbigt när någon tittar in i fönster (vid matsalsingången).

InnemiljöVid alla dörrar och i trappor. upplever eleverna att det i samband med in- och utgång kan bli trångt och mycket spring. Elever föreslog högertrafik i trappor och korridorer. Jobbigt när många springer i korridorerna, rädda att bli ned- eller påsprungna. En del vågar ej gå på toaletten själva, vill ha med kompis. Matsal + kapprum: jackor rivs ner, trångt och stökigt ibland. Branddörrar är tunga, svåra att öppna för de yngsta eleverna.

UtemiljöEntréer: hala galler, rädda att ramla, dörrar svåra att öppna, rädda att klämma sig, rädda att få bollar på sig vid entréer.


I skogen: okända människor kan vara i skogen (har ej hänt). Saknar vuxna ibland. Man kan slå sig.Fotbollsplan: rädda för bråk, vissa undviker att vara här. En del blir rädda för människor med hund, som går över skolgården.

Skolklimatundersökningen

Analys

Analys av trygghetResultaten är ganska spretiga vad beträffar trygghet. Klart är att vi har det som ett stående utvecklingsområde att ständigt se över detta i enhet


med planen för diskriminering och kränkande behandling. De åtgärder som presenteras nedan är pågående och arbetas med kontinuerligt utefter Skolverketskvalitetshjul.

MålAlla elever känner sig trygga på skolan.

Åtgärder/aktiviteterArbetsmiljö i klassrummen och korridorer.

1.Personalen får i uppdrag att arbeta med trygghet och studiero på arbetsplatsträffen i mars. Arbetet fortlöper kontinuerligt på APT under våren 2017. Ansvarig: rektor och lärare. 2.Lärarna lyfter detta på klass och fritidsråd. Ansvarig: lärare.

Raster skall kännas trygga.

1.Utlåning av rastredskap startas upp. Rastleksaker köps in utifrån elevernas önskemål. Material i boden uppdateras kontinuerligt. Ansvarig: Adam och Tobias2.Personal som har tillsyn på raster skall besöka områden som upplevs otrygga och obehagliga att passera. De ska även alltid ha sina gula eller röda rastjackor/västar så eleverna ser dem. Ansvarig: rastvärdar3.Nya västar köps in till all personal. Ansvarig: rektor4.Schema för fotbollsplanen, gräs, upprättas. Ansvarig: Anna S och Robin5.Styrda aktiviteter anordnas 4 dagar per vecka under förmiddagsrasten. Ansvarig: Ann-Katrin, Robin och Adam.

EHT lyfter aktuell incidentrapportering kontinuerligt på sina möten.

Uppmärksammas något mönster eller att det i vissa klasser förekommer fler incidenter än i andra arbetar EHT och klasslärarna vidare med


klasserna på individ- och/eller gruppnivå. Det kan t.ex. vara värdegrundsarbete i klassen eller enskild samtalskontakt med kurator. EHT kommer att arbeta för att utveckla det främjande och förebyggande arbetet. Ansvarig: EHT

Ett fåtal elever har uppgett att de blir retade eller kränkta eller har sett en kamrat bli retad.

Detta dokumenteras enligt Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hemmet kontaktas och därefter följs incidenten upp. Om problemet kvarstår kopplas skolkuratorn in för en bredare utredning med berörda elever. Ansvarig: Berörd pedagog, klasslärare och EHT.

Skolan ska ha gemensamma regler, som är väl kända av alla.

Dessa revideras innan jul och ska gå ut till alla elever och all personal för diskussion innan beslut tas i januari om vilka regler som gäller. Regler skall finnas tydligt tillgängliga för alla elever, tex vid varje ingång i skolan. Ansvarig: Rektor, all personal.

Sammanställning av trivselenkäten sker klassvis och kurator lyfter det med berörd klasslärare. Ansvarig: Kurator och klasslärare.

Lektioner kring nät/socialamediervett i år 5-6 genomförs. Ansvarig: Anah.

UtvärderingTrivselenkät hösten 2017 och trivselvandring hösten 2017

· Web view5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt...

Documents

Transcript of · Web view5 a Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt...