Växtskydd i ekologisk

produktion— en grund för IPM

November 2018

Klara Löfkvist, EPOK, SLU/RISE

Vilka växtskyddsmedel används? Hur

ser användningen ut i praktiken?

Hur ”giftiga” är medlen för miljön, för

den biologiska mångfalden och för

lantbrukare som använder medlen?

Finns den kunskapen?

Projektet är genomfört vid EPOK och är

finansierat av Ekhagastiftelsen

Växtskyddsstrategier i

ekologisk produktion

Kemiska växtskyddsinsatser

Mekanisk ogräsbearbetning, termisk behandling, täckning

och doftförvirring

mer biologisk bekämpning

Övervakning, prognos varning, tidig upptäckt viktig

Nyttodjur, biologisk bekämpning, vilka skadegörare brukar förekomma

Optimala odlingsförutsättningar, gödsling, rätt kvävebalans

Sanera maskiner och mellan grödor, särskilt i växthus

Varierad växtföljd, motståndskraftiga sorter, friskt utsäde,

Odlingsplatsens förutsättningar

Förebyggande

insatser,

minska skadetrycket

försvåra

skadegörarnas och

ogräsens etablering

Behovsanpassade

insatser

Regler kring växtskyddsmedel i

ekologisk produktion

1. Verksamma ämnen ska vara godkända som växtskyddsmedel i

EU:s växtskyddsförordning EG 1107/2009

2. Verksamma ämnet ska vara godkänt enligt EU:s förordning om

ekologisk produktion EG 889/2008

3. Verksamma ämnet ska vara upptaget i bilaga 2 i Sveriges nationella

riktlinjer för ekologisk produktion (www.lrf.se)

4. Växtskyddsmedlet ska vara godkänt av KEMI

5. KRAV:s regler ska godkänna växtskyddsmedlet om man är KRAV

odlare

6. Kontrollorganet som odlingen tillhör har sista ordet

Regler kring biologiska växtskyddsmedel

i ekologisk produktion

1. Delas upp i två kategorier; mikroorganismer och makroorganismer

som godkänns av olika instanser

2. För växtskyddsmedel som baseras på mikroorganismer gäller

samma krav som för kemiska växtskyddsmedel

3. För biologiska växtskyddsmedel som baseras på nyttodjur, NIS

(nematoder, spindeldjur och insekter) ska organismen godkänns i

respektive land, i Sverige av Naturvårdsverket

4. Inga särskilda regler för ekologiska producenter (ibland dispenser

enkom för eko-odlare)

Regler kring allmänkemikalier i

ekologisk produktion

1. Dessa behöver inte vara godkända i landet utan godkänns i EU

2. De får inte var ett ämne med farliga eller hormonstörande

egenskaper eller neurotoxiska eller immuntoxiska effekter. Får inte

marknadsföras som växtskyddsmedel

3. Måste vara godkänt både som livsmedel och vara av

animaliskt/vegetabiliskt ursprung för användning i ekologisk produktion

4. Kontrollorganet som du tillhör har sista ordet

Växtskyddsmedel godkända i

ekologisk produktion

24 verksamma ämnen/grupper i EU:s ekoförordning

11 ämnen/grupper ingår i 12 godkända ”kemiska” växtskyddsprodukter i

Sverige (8 med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung, 4 kemiska ämnen)

(Godkända av eller med dispens från KemI)

20 allmänkemikalier varav 14 aktuella i eko

minst 9 arter/släkten, minst 16 produkter i Sverige av mikroorganismer

Nyttodjur (inte reglerade i EU:s ekoregler): minst 25 arter, minst 55

produkter

Ämnen med vegetabiliskt eller

animaliskt ursprung

* Inte godkänd men tillfällig dispens 2017 från KemI

** Endast i konsumentförpackningar för fritidsodling

Ämne Produkt Användning

feromoner RAK 3+4 Doftämne, mot insekter

äpple och päron

fårtalg Trico Garden Avskräckning av vilt

pyretriner + rapsolja Raptol Mot insekter i vissa

trädgårdsgrödor

spinosad Conserve Mot insekter, i prydnads-växter,

tomat, gurka, kål, (bär)

vegetabilisk olja

(grönmyntaolja)

Biox-M Groningshämning i

utsädespotatis

vegetabilisk olja

(rapsolja)

Fruktträd Effekt** Mot insekter

Azadiraktin NeemAzal T/S Mot sugande insekter

Kemiska ämnen

Ämne Produkt Användning

järnfosfat(lågriskämne)

Sluxx HPFerramol Snigel Effekt

Mot sniglar

kaliumbikarbonat VitiSan Mot svampsjukdomar äpple och päron

paraffinolja Fibro Mot insekter och kvalster

svavel Kumulus DF Mot svampsjukdomar

Biologiska växtskyddsmedel -

mikroorganismer

Över 9 arter/släkten och minst 16 produkter i Sverige.

EXEMPEL:Art Produkt Användning

Bacillus thuringiensis Turex, Dipel,

m.fl.

Mot fjärilslarver

Pseudomonas

chloraraphis

Cedomon,

Cedress, Cerall

Mot sjukdomar,

betning av utsäde

Trichoderma

polysporum

Trichoderma

atroviride

Binab, Trianum Mot sjukdomar

Biologiska växtskyddsmedel -

nyttodjur

Över 25 arter, över 55 produkter.

EXEMPEL:

Art Organism Produkt Användning

Encarsia

formosa

Parasitstekel BioCarsia,Encarsia System

mjöllöss (vita flygare)

Steinernemacarpocapsae

Insektparasitära nematoder

Capsanem, Nemasys C

jordlevande

insektslarver, äpplevecklare

Amblyseiuscucumeris

Rovkvalster Amblyseius

System, Amblyline

trips, kvalster

13 ämnen inte godkända växtskyddsprodukter i ekologisk produktion i Sverige

• Koppar (svampsjukdomar i vindruvor, frukt, potatis och tomater)

• Svavelkalk, Curatio (svampsjukdomar)

• Syntetiska pyretroider (deltametrin och lambdacyhalotrin (endast i faällor)

• Kvassia mot äppelstekel

• Laminarin (algextrakt, kelp) svampsjukdomar i jordgubbar

• Kvartssand mot sorkangrepp

• Koldioxid mot sork och mullvad – leds ner i gångarna

• Kiselgur (Diatoméjord, mot bitande insekter)

• Aluminiumsilikat (Kaolin) mot kvalster i vin och vinbär möt Drosophila suzukii

• Bivax (som sårbalsam sår skydd)

• Ethylen mot sork och mullvad (antända gasen i gångarna)

• Såpa saknas nu (tidigare Neudosan)

Allmänkemikalier godkända i EU som kan användas för växtskydd i ekologisk odlingÄmne Användingsområde Ursprung

Fruktos Mot äpplevecklare livsmedel

Kalciumhydroxid

(E526)

Mot fruktträdskräfta i fruktodling och i plantskola livsmedel

Lecitin Mor svampsjukdomar: mjöldagg i gurka, äpple, vindruvor livsmedel

Senapsfröpulver Mot stinksot i vete livsmedel

Solrosolja mot mjöldagg i tomat livsmedel

sukros Mot äpplevecklare i majsmott livsmedel

Vassle Mot mjöldagg i gurka och squash livsmedel

Vinäger Mot svampangrepp genom betning av utsäde i bl.a. morot, tomat, kål,

vete och korn. Desinficering av redskap före beskärning

livsmedel

öl Mot sniglar livsmedel

kitosanvhydroklorid Mot svamp- och bakterieangrepp i frukt, bär, grönsaker, kryddor,

potatis och spannmål

livsmedel

Talk (E5536) Mot skadeinsekter och svampsjukdomar i frukt och vin livsmedel

åkerfräken Mor sjukdomar, bl.a. äppleskorv samt mjöldagg i vindruvor och gurka Växter

nässlor Mot sjukdomar, insekter och kvalster i potatis, grönsaker, frukt, bär

m.m.

Växter

Lökextrakt Mot morotsfluga växter

Inga herbicider i ekologisk produktion

• Inga kemiska ogräsmedel är tillåtna i ekologisk produktion

• Mekanisk ogräsbearbetning

• Manuell ogräsrensning

• Marktäckning

• Falska såbäddar

Totalt försåld mängd bekämpningsmedel 2016

Inom jordbruk, frukt och trädgård

1629 ton bkm

1296 ton ogräsmedel (80% av totalen)

Växtskyddsmedel i ekologiska

lantbruksgrödor

• Normalt inga växtskyddsmedel i

växande lantbruksgrödor

• Biologisk betning av utsäde i spannmål

med jordbakterien Pseudomonas

chloraraphis (Cedomon, Cerall)

• Järnfosfat mot sniglar vid svåra angrepp

i höstraps och vall

Växtskyddsmedel i ekologisk

grönsaksodling

• Normalt inga växtskyddsmedel i morötter

och andra rotfrukter

• Insektsnät och fiberduk mot insekter i kål

• Biologiskt växtskydd med bakterien

Bacillus thuringiensis mot fjärilslarver kål

• Rapsolja + pyretriner (Raptol) mot

insekter, t.ex. jordloppor i kål

Växtskyddsmedel i ekologisk

äppelodling

• Inga växtskyddsmedel i extensiv

fruktodling (äldre träd, must)

• Växtskyddsmedel i högproduktiv

fruktodling

• Svavel (Kumulus DF) och

kaliumbikarbonat (VitiSan) mot skorv och

andra sjukdomar

• Dofter / feromonförvirring mot vecklare

• Granulovirus mot äpplevecklare (Madex)

• Bacillus thuringiensis mot fjärilslarver

• Såpa eller paraffinolja mot bladlöss

• Rapsolja och pyretriner mot insekter

Växtskyddsmedel i ekologisk

bärodling

• Utsättning av rovkvalster mot kvalster

• (Såpa mot trips)

• Raptol (rapsolja och pyretrin) mot

jordgubbsvivel och stinkfly. 2018 ut

Växtskyddsmedel i ekologisk

växthusproduktion

• Biologiska växtskyddsmedel (rovkvalster,

parasitsteklar, rovskinnbagge)

• Preferal, vita flygare

• Gnatrol, mot sorgmyggor

Finns det risker för hälsa och miljö med

kemiska och biologiska medel som

används i ekologisk produktion?

Risker med biologiska växtskyddsmedel

• Medel med mikroorganismer, ex Bacillus thuringiensis, ska testas och godkännas

• Ej patogena, ej bidra till antibiotikaresistens

• Inga risker för konsumenter

• Risker för yrkesverksamma – utveckling av allergiantikroppar mot rovkvalster i växthus, även mot Bacillus, inga belägg för allergier

• Miljörisker – låg risk, men medlen behöver vara specifika för det den ska bekämpa

Risker med allmänkemikalier?

Risker för konsumenter

Inga kända. Är godkända som livsmedel

Miljörisker

Troligen få risker

Kemiska växtskyddsmedel Godkända i Sverige(konventionell

produktion)

Därav godkända i svensk

ekologisk produktion

Verksamma ämnen 135 11

Humantoxocitet

Någon identifierad humantoxicitet 126 3 (pyretriner, spinosad, järnfosfat)

Akut toxiska 41 1 (pyretriner)

Reprotoxiska 9 0

Karcinogen 9 0

Kandidat för ersättning: 19 0

Hormonstörande egenskaper 1 0

Uppfyller två PBT kriterier 18 0

(persistent, bioackulumerbar, toxisk)

Ekotoxicitet

Toxiska för vattenlevande organismer 77 2 (pyretriner, spinosad)

Problematiska ämnen för människan

Tre ämnen/ämnesgrupper har någon typ av toxicitet för människor: insektsmedlen pyretriner och spinosad (järnfosfat, risk baserat på kosttillskott)

Pyretriner – extraktet av frön av blomman Chrysanthemumcinerariifolium

Det mest tveksamma ämnet, akut toxiskt men bryts ner snabbt

Resthalt i grödan under detektionsgränsen ett dygn efter användning

Spinosad – isoleras från bakterien Saccharopolyspora spinosa

Ingen neurotoxicitet hos däggdjur, selektiv giftverkan mot insekter

Miljörisker - ekotoxicitet

Högre biologisk mångfald och

fler pollinerande insekter på

ekogårdar

Stabila forskningsresultat under

flera decennier

Frånvaron av syntetiska kemiska

växtskyddsmedel är en

förklaring, mer blommande

växter en annan

Problematiska ämnen för miljön

Samma ämnen: pyretriner och spinosad

Egenskaper

Snabb nedbrytning och låg rörlighet sänker risken för miljöskada

MEN – pyretriner är bigiftigt

spinosad är giftigt för vattenlevande organismer

Halveringstid i jord

Pyretriner 2,5 dagar

Syntetiska pyretroider 26-100 dagar

Slutsatser och framåtblick

Slutsatser - användning

• Växtskyddet i ekologisk produktion baseras på förebyggande och odlingstekniska metoder

• Inga ogräsmedel används i ekologisk produktion

• Användning av växtskyddsmedel är mycket liten i jordbruksgrödor och består av betning av biologisk betning av utsädet

•Användning av växtskyddsmedel i frukt bär, grönsaker och kryddor är begränsad och de växtskyddsmedlen som används är i första hand biologiska men även några kemiska växtskyddsmedel används

Slutsatser - risker

• Det finns ett par växtskyddsmedel (pyretrin och spinosad) inom ekologisk produktion som har problematiska egenskaper

- pyretriner akut toxiska för människor, toxiskt för vattenlevande organismer, bigiftigt

- spinosad kroniskt toxiskt för människor, toxiskt för vattenlevande organismer

• Riskerna för miljön bedöms dock var små eftersom de används sparsamt och nedbrytningstiden speciellt för pyretriner är kort

• Viktigt att skydda sig vid arbete med alla typer av växtskyddsmedel

Slutsatser – växtskydd i ekologisk

produktion

• Växtskyddsmedlen i ekologisk hortikulturell produktion är mycket viktiga och behövs för att kunna säkerhetsställa skörd och kvalitet

• Få växtskyddsmedel tillåtna

• Mer forskning kring kombinationer av växtskyddsmetoder behövs (långvariga stora projekt)

•Det finns växtskyddsproblem som saknar vätskyddsmetoder

•Kombinationer av flera olika växtskyddsmetoder behövs

Växtskydd i ekologisk produktion— en grund för IPM

• Byt inte ett kemiskt växtskyddsmedel mot ett

biologiskt eller en förebyggande metod.

• Byt det kemiska växtskyddsmedlet mot en strategi,

ett batteri av åtgärder

• Hela växtskyddet måste förändras från förebyggande

åtgärder till appliceringstekniken

• Öka utbytet mellan ekologisk och odling med

integrerat växtskydd

Tack för att

ni lyssnade!

Besök gärna vår hemsida,

prenumerera på vårt nyhetsbrev

www.slu.se/epok