Våld i nära relationer -introduktion · som rollspel eller som muntlig presentation. Ca 20...
Transcript of Våld i nära relationer -introduktion · som rollspel eller som muntlig presentation. Ca 20...
Våld i nära relationer
- introduktion- introduktion
Innehåll
• Tvärprofessionella grupper, fall och examination
• Våld mot kvinnor – våld mot barn
• Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer –vad ska man använda förklaringsmodeller till?vad ska man använda förklaringsmodeller till?
Examinationsuppgift
Övergripande syfte: Att få ökad kunskap om våld i nära relationer, Att få ökad kunskap om våld i nära relationer,
genom att utveckla och förstå ett fall utifrån teori och praktiskt arbete.
Den skriftliga individuella uppgiften
Med utgångspunkt från någon av vinjetterna ska fallet utvecklas utifrån;
• Något av de teman som tas upp under föreläsningarna• En eller flera teoretiska kopplingar och reflektioner både vad gäller
orsak till problemet som beskrivs i fallet och utvecklingen av fallet; ex ekologiskt perspektiv, normaliseringsprocessen, salutogent perspektiv/KASAM/Empowerment, risk- och skyddsmekanismerperspektiv/KASAM/Empowerment, risk- och skyddsmekanismer
• Professionellas agerande – vilka professionella agerar/agerar inte, när och hur
Reflektion över gruppdiskussionerna (ca ½ sida)
• Vad har det gett dig att diskutera och reflektera över fallet tillsammans med andra som inte har samma utbildning eller yrke som du själv?
Den muntliga gruppuppgiften
Vid det avslutande seminariet ska varje grupp berätta och reflektera över sitt fall. Presentationen kan ske som rollspel eller som muntlig presentation. Ca 20 minuter per grupp, inklusive diskussion.
Våld mot kvinnor, våld mot barn...
Allt våld mellan vuxna i hemmet är också våld mot barnet.
Kvinnor
Fysiskt våld
Psykiskt våld
Barn (”som far illa”)
Fysiskt våld- Fysisk bestraffning
Psykiskt våld- Bevittna våld i hemmet
- Verbala kränkningar
Våld mot kvinnor, våld mot barn...
Sexuellt våld
Latent våld
Materiellt våld
- Verbala kränkningar
Sexuella övergrepp- utan fysisk kontakt
- med fysisk kontakt
Försummelse- Emotionell
- Fysisk
- Skolgång
- Sjukvård
- Professionell
Ekologisk förklaringsmodell Ekologisk förklaringsmodell --mäns våld mot kvinnormäns våld mot kvinnor
IndividRelationSituation/Omgivning
Struktur
Normer som stödjer mäns överordnande
över kvinnor
Acceptans av våld/bestraffning
vid konfliktlösning
Maskulinitet kopplat till dominant eller
aggressivt beteende
Isolation av kvinnor och barn
Umgänge med andra vars normer legitimerar ex våld
Svagt socialt nätverk
Äktenskaplig konflikt
Manlig kontrollöver ekonomi
och beslutsfattande
Fattigdom
Arbetslöshet
Bevittnat våldunder uppväxten
Blivit slagen/mobbad under uppväxten
Dominerande, våldsameller
frånvarande pappaMissbruk
”den misslyckade eller lyckade mannen”
Ekologisk förklaringsmodell Ekologisk förklaringsmodell --omsorgssviktande föräldraskapomsorgssviktande föräldraskap
IndividRelationSituation/Omgivning
Struktur
- Egen utsatthet
under uppväxten- Omognad
- Psykiska problem,- Förståndshandikapp
- Missbruk
Bristande förmåga till; - realistiska förväntningar
på barnet-positivt engagemang
i samspelet med barnet-empati med barnet
Oförutsägbar relation
Påfrestande förhållanden
Umgänge med andra vars normer legitimerar ex våld
Svagt socialt nätverk
Normer som strider mot
barnkonventionen
Acceptans av våld/bestraffning
som uppfostring
Svagt samhällsskydd
Varför är närvaron av våld mellan vuxna i hemmet den i särklass största riskfaktorn för
fysiskt våld mot barn?
Hur kan vi förstå överlappet?Vem slår och varför?
Studier visar...
• Kvinnor slår lika ofta män, som män slår kvinnor, men mäns våld är grövre och farligare. Kvinnor upplever i större utsträckning rädsla. Mannen är ofta den som startar våldet, kvinnan försvarar sig.
• Barn blir lika ofta slagna av mamman som av pappan
• Pappors våld mot barn är oftare grövre än mammans• Pappors våld mot barn är oftare grövre än mammans
• Våldsamma män – snälla pappor?
• Samband mellan våld mot kvinnan och fysiskt våld/sexuella övergrepp mot barnet
• Olika förklaringar till varför misshandlade kvinnor sviktar i sin omsorg om sina barn eller slår barnen...
Studier visar...
• Den slagna kvinnan måste antingen ge mannen full uppmärksamhet eller dra sig undan för att kontrollera/skydda sig från våldet - i båda fallen drabbas barnet
• Kvinnan reagerar mot barnet som en effekt av sin egen • Kvinnan reagerar mot barnet som en effekt av sin egen utsatthet
• Kvinnan försöker skydda barnet från allvarligt våld från mannen genom att själv använda stränga uppfostringsstrategier, det vill säga kontrollera barnet
Risk- och skyddsfaktorer – vad ska man använda förklaringsmodeller till?förklaringsmodeller till?
Ex på typsituationer som kan förklara
fysisk bestraffning
Aga i rent uppfostringssyfteAga i rent uppfostringssyfteStressrelaterat våld
Våld till följd av föräldrars psykiska problem eller karaktärsstörning
Vad är en riskfaktor?
En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall, exempelvis för normbrytande visst utfall, exempelvis för normbrytande
beteende, för våld eller för
inlärningssvårigheter.
Vad är en skyddsfaktor?
• Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall – ex normbrytande beteende, våld, inlärningssvårigheter inlärningssvårigheter
– genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk.
• Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att svårigheter hos barnet/den unge inte utvecklas, trots att han eller hon exponeras för riskfaktorer.
Vilka är orsakerna - riskfaktorerna till olika former av utsatthet?
• Finns inget enkelt svar…
• … och inte bara ett svar
• Tar hänsyn både till förhållanden som rör individens
egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till egenskaper, erfarenheter och förutsättningar, och till
egenskaper och förhållanden i miljön
• Många olika faktorer involverade
• Flera olika utvecklingsvägar
– Olika för olika personer
Ju fler risker desto sämre…
• När fler än en riskfaktor är närvarande hos ett och
samma barn är risken för svårigheter större…
• När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ,
familj, strukturell) samtidigt är risken för svårigheter
18
familj, strukturell) samtidigt är risken för svårigheter
större
• När ett barn, en ungdom eller förälder uppvisar
eller exponeras för flertalet riskfaktorer ökar risken
för att svårigheter kvarstår och upprätthålls över
längre tid
Kombinationer av riskfaktorer
• Samma sammansättning av riskfaktorer gäller inte för
samtliga barn, unga eller vuxna som utvecklar ett visst
beteende
– Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa
19
Vissa riskfaktorer förklarar utvecklingen hos vissa
barn medan andra riskfaktorer förklarar utvecklingen
hos andra barn
– Påverkas av ett samspel mellan risk och
skyddsfaktorer
20
Olika typer av risk- och skyddsfaktorer
Indirekta dynamiska
21
Direktastatiska
initierande upprätthållande
Exempel - risk för våld mot barnet
Riskfaktorer för våld mot barn (Adj.OR)
Enbart slagen Enbart bevittnat
familjevåld
Både slagen och
bevittnat
familjevåld
Pojke 1.5 - -
Utlandsfödd 1.9 - 2.3
Bor ej med båda - 2.61 4.1Bor ej med båda föräldrarna
- 2.61 4.1
Låg inkomstområde 1.2 - 1.2
Kronisk sjukdom hos barnet
1.7 - 2.5
Riskfaktorer för våld mot barn (Adj.OR)
Enbart slagen Enbart bevittnat
familjevåld
Både slagen och
bevittnat
familjevåld
Pojke 1.5 - -
Utlandsfödd 1.9 - 2.3
Bor ej med båda - 2.61 4.1Bor ej med båda föräldrarna
- 2.61 4.1
Låg inkomstområde 1.2 - 1.2
Kronisk sjukdom hos barnet
1.7 - 2.5
Risk för våld mot barnet
Indirekt initierande riskfaktorVägen till professionellt stöd – den successiva
ansvarsförskjutningen
Direkt initierande riskfaktorerDirekt initierande riskfaktorer
”Tvingande” situationerVanmakt
Förälderns brist på ork
Upprätthållande riskfaktor
Tabut kring våld
Tvingande situationer
”Vi har en konflikt, vid medicineringen, då sitter hon i mitt knä och hon vrider och vänder och bara krånglar, hon är som en ål. JÄVLA UNGJÄVEL och usch, det blir inte bättre, bara JÄVLA UNGJÄVEL och usch, det blir inte bättre, bara sämre men så blir det... Tyvärr säger jag så till henne och så
hoppas jag att hon inte förstår vad hon säger”
Brist på ork
”Ibland när man känner att man inte kan kontrollera det, då blir jag lite rädd alltså... Det är svårt, man blir oerhört frustrerad, jag kände att jag inte orkade, blir liksom farlig för någon... Min jag kände att jag inte orkade, blir liksom farlig för någon... Min dotter har nog varit väldigt..., hon har aldrig sagt att jag inte får slå P..., men hon har sagt att nu mamma är du så himla trött,
du kan inte ha det så här.”
Tabut kring våld
”Han berättade att han var på väg att kväva sin dotter för så slitna var de och de fick aldrig någon hjälp... Och jag kände att jag kände igen mig i hans beskrivning av frustrationen, tröttheten och isoleringen och alltihop, så när han sa det då tänkte jag shitva stark han är som kan säga det – jag kunde döda mitt barn. Det tyckte jag var bra, han visade att man får lov att känna
det.”
Modell över riskfaktorer för våld mot barn med långvarig sjukdom/ funktionsnedsättning
Den komplicerade
vägen till prof. insatser
- successiv
ansvarsförskjutning
Tvingande
situationer
Vanmakt
Tabu att prata
om våld
Risk för våld
mot barnet
Vanmakt
Brist på ork
om våld
KontaktuppgifterBirgitta Svensson
[email protected] 69 210730-94 69 21054-700 2533