Vision nr 1-2012

SISTAPROVYTAN

– NU TAR SKÖRDAREN ÖVER

TACK FÖR ATT DU VAR MEDUkonf12 hade inte blivit lika bra utan dig på plats.

Nu hittar du alla sms- och twitterfrågor med svar på skogforsk.se. Vi hoppas de hjälper dig att få den där härliga känslan i magen som vi vet att du verkligen förtjänar. Känslan av att det äntligen är måndag.

Varsågod - här får du ett smakprov.

EN NÄRMARE TITT PÅ

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 1 | 2012

NATURHÄNSYNENHJÄLPER

SKOGENSFÅGLAR

SNABBATIPS!

NY SAJTGÖR DIGEFFEKTIV

4

NYA DRIVAREN

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 1 | 2012 3

VISION | INNEHÅLL

8 18458

10

12

15

202226

’’

Bättre skördarmätningmed hjälp från revisorn

Stamprissättningi sydSkördardata blir affärsdata.

Aska i skogennödvändigt – eller bara miljökosmetika?

Effektivare med ny sajtSkogforsks jobbaiskogen.sehjälper dig utveckla drivningen.

Automatisk gall-ringsuppföljningSkördaren gör jobbet. Betyd-ligt bättre. Betydligt enklare.

Koll på trakt ochmaskin……med smartare datahantering.

Optimerad skotningett kliv mot effektivare terräng-transport.

Klippgran – ett klipp?alternativa trädslag testas i norr-land.

Naturhänsyn hjälperskogsfåglarSkogsarterna ökar – men intealla.

UKONF 2012 lockade många | SINGELHJUL är bättre | SNABBA GRANAR på marknaden

STATENS SKOGAR kan bli lönsammare | NYA UTMANINGAR inför 2050 | SCA OCH SVEASKOG om kvalitetssäkring

RÖTFIGHTEN är lönsam | BERÖRINGSFRI diametermätning | SCOR-TEST i skogen

Revisorn – mera hjälp än kontroll.Drivare i storskog.Naturhänsyn hjälper skogsfåglar.

Sverige satsas 100 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling,vilket i sin tur är cirka tre procent av BNP. Det placerar oss i den internatio-nella tätklungan vad gäller FoU-intensitet. Något som gärna framhålls avvåra politiker. Vad man kanske inte alltid är lika tydlig med är att omkring70 procent av alla miljarderna kommer från näringslivet och privata finansi-ärer. Med runt 30 offentliga forskningsmiljarder lär Sverige hamna någon-stans i mitten bland OECD-länderna.

Det stora beroendet och betydelsen av industrifinansierad FoU förklararden oro som ventilerats livligt i media i anslutning till att Astra Zeneca i början av året meddelade beslutet att avveckla sin forsk-

ningsverksamhet i Södertälje. Inom skogssektorn uppgår finansieringen av FoU vid universitet, högskolor

och institut till drygt en miljard per år. Till detta kommer kanske 1,5 miljardi industrins egna FoU-satsningar. Det är svårt att få fram precisa siffror,men mellan tummen och pekfingret uppgår således den skogligt rela-terade FoU-verksamheten i Sverige till omkring 2,5 procent avlandets samlade FoU-finansiering. Något man möjligen kan reflektera över med tanke på näringens betydelse för samhälls-ekonomi och välstånd.

Skogforsks omslutning är cirka 150 miljoner kronor per år.Då kan du själv sätta in omfattningen av vår verksamhet i ettstörre perspektiv. Ungefär 30 procent är statliga forsknings-anslag i olika former. Branschen finansierar alltså sitt eget institut till cirka 70 procent. Det sker genom forskningsav-gifter, anslag från egna forskningsfonder, samt köp av upp-drag och kommunikationsprodukter. Exempel på deförstnämnda är de 60 öre som uttaxeras per m3fub avverkadrundvirke och tillvarataget skogsbränsle. Dessa 60-öringarutgör runt en femtedel av våra samlade intäkter.

Målsättningen med Skogforsks efterfrågestyrda och myckettillämpade FoU är att resultaten skall implementeras och kommatill nytta i praktiken. Och på så sätt ge intressenterna och samhället valuta för forskningspengarna. Vi satsar därför rejält på att föra ut vårkunskap på olika sätt till olika målgrupper.

En kommunikationsväg är de vartannat år återkommande landsom-fattande, två dagar långa Utvecklingskonferenserna, som i lättillgängligform ger färska resultat och en bred överblick över pågående forskning. I år samlade konferenserna över 800 deltagare på de fyra platser de genom-fördes.

I det här numret av Vision ges ett axplock av ämnen som togs upp påUkonf12. Förhoppningsvis hittar du här något eller några korn som kanomsättas i din verklighet och ge även dig direkt valuta för 60-öringen.

2 Vision | 1 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

kvartalstidning från Skogforsk om forskning för

framtidens skogsbruk.

Årgång 2

ISSn 2000-8988

Ansvarig utgivareerik Viklund

tel. 018–18 85 [email protected]

ProduktionSverker johansson

BItZer Media [email protected]

Art directorjan reinerstampagarangO

Tryckgävle Offset aB

FSC-märkt papper

Skogforskuppsala Science park

751 83 uppsalatel. 018-18 85 00Besök vår webb:

skogforsk.se

VISION

nr 1 | 2012

Valuta För pengarna

I

jan Fryk

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

jan Fryk | VD Skogforsk, Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut

Det är varken en mörk utskrift från Google Earth med en svart tuschring på eller en 30-sidig avhandling…

…john arlinger om framtidens traktdirektiv, s 16

2012

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 1 | 2012 54 Vision | 1 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK

VISION | NYHETERVISION | NYHETER

LOVANDE RESULTAT VIDSKOTNINGSOPTIMERING

SNABBA GRANAR PÅ MARKNADEN

n�Skogforsk har utvecklat ettprogram som optimerar terräng-transportsarbetet, presenterar dekortaste, effektivaste vägarna förskogsmaskinföraren och i detaljvisar hur virke och grot ska las-tas och transporteras.

Nya skotarförare får hjälp attplanera sitt arbete, men även er-farna förare kommer att hanytta av ett sådant här system,tror Skogforsks Karin Westlundsom leder studien:

– Bränsleförbrukningen mins-kar och kvaliteten på arbetet blirbättre med en transportplan därvirkesvolymerna syns i kartan påmaskindatorn, säger hon. Riskenminskar till exempel att manglömmer virke i skogen.

Studien visar att det finnsstora potentialer att minska ter-rängtransporterna.

– Det verkar röra sig om åt-skilliga procent, säger PetrusJönsson som arbetat med analy-serna i projektet. Men vi behö-ver göra fler fältstudier för attkvantifiera resultaten – ett pro-blem är GPS-koordinaternasbristande noggrannhet.

så många deltog i skog-forsks Utvecklingskon-ferenser i Västerås,Jönköping, Umeå ochÖstersund.844

med systemstödi maskinhytten är det möjligt att optimera skotningsarbetet.

FOTO: SVERKER OHANSSON/BITZER.

FOTO: JÖRGEN HAJEK/SKOGFORSK

n�Det statliga skogsföretagetSveaskog kan öka lönsamheten isina skogsvårdsinvesteringarmed 30 procent. Det visar enutredning från Skogforsk.

– Det gäller att kombinera hög-producerande plantor, snabb-växande trädslag och gödslingpå rätt sätt, säger Johan Sones-son, som lett utredningen.

BÄTTREMED SINGELHJULn�En virkesbil utrustad medextra breda singelhjul ger bättreekonomi och mindre miljöpå-verkan än dagens transporttek-nik.

En åkare kan under ett årspara 35 000-40 000 kronor påett byte till singelhjul, främstberoende på att bränsleförbruk-ningen minskar med fyra pro-cent. Men man bör kombinerasingelhjulen med CTI, ett sys-tem för lufttryckskontroll, föratt slippa spårbildning på skogs-bilvägarna.

Utvecklingen går mot ökadelastvikter, och då krävs det attlastbilssläpen utrustas med trip-pelaxlar – marktrycket kommerdå att minska jämfört med da-gens axelkonfigurationer.

Breda singeldäck blir då ännumer fördelaktiga gällande eko-nomi, miljö och skonsamhet.

Singeldäck på drivaxlar är idagsläget inte tillåtet, men stu-dier pågår för att belysa effektenav att gå från dubbelmontagetill singeldäck på drivaxlar.

n�Producenterna av skogsplan-tor kan idag med förädlingsfors-karnas hjälp odla framgranplantor med 35 procenthögre volymtillväxt än granarnai dagens svenska skogar.

– Redan nu kan man köpagransticklingar med drygt 25 %högre tillväxt än de lokala gran-sorterna, säger Bo Karlsson påSkogforsk.

Det lönar sig att vara en aktivkonsument när man köperskogsplantor till sitt hygge.Skillnaderna i tillväxt mellanolika granplantor på marknadenär mycket stora, där sticklingar

från högförädlat frö ger denbästa tillväxten. Och det lönarsig mest på de bästa markerna.

Visst blir det lite dyrare medsticklingar, medger Bo Karlsson.Men det finns sätt att få debästa förädlade plantorna atträcka längre och samtidigtminska föryngringskostnaden,menar han:

– Plantera varannan rad medhögförädlade plantor respektivevanliga plantor. Då får du utstörre delen av förädlingsvins-ten, eftersom det kommer attvara de snabbväxande granarnasom etablerar sig bäst på hygget.

skogsbruket tycker om Ukonfen. mentometer-röstning pågår.

KoNtaKta: Karin Westlund 018-18 85 30 [email protected] | Petrus Jönsson 018-18 85 73 [email protected]äs mer: Resultat nr 18/2011 beställer du på skogforsk.se

KoNtaKta: Johan Westin 090-203 33 [email protected]äs mer: Resultat 13/2011 hittar du påskogforsk.se

KoNtaKta: Bo Karlsson 0418-47 13 [email protected]äs mer: Resultat 12/2011 hittar du på skogforsk.se

KoNtaKta: Claes Löfroth 018-18 85 [email protected]äs mer: Resultat nr 15/2011 på skogforsk.se

KoNtaKta: Johan Sonesson018-18 85 89 [email protected]äs mer:Resultat nr 17/2011 på skogforsk.se

n�Flera trädslag från andra delarav världen överlever och växerbra i Norrlands kärva klimatlä-gen. Det visar en studie därSkogforsk följt olika typer av tal-lar, granar och lärk i tjugo års tid.

– Vi vet ännu för lite om deflesta träden i testet för attkunna rekommendera dem tillskogsägarna, säger Johan Wes-tin, som ansvarar för försöken.Men den nordamerikanskaklippgranen har försökenshögsta överlevnad och en godtillväxt. Den har också få ska-dor, så det vore intressant atttitta närmare på äldre försök,där man testat klippgran underen längre period.

KLIPPGRAN – ETT KLIPP?

FOTO JÖRGEN HAJEK/SKOGFORSK.

Klippgran – tuff gran i Norrland.

Bo Karlsson klappar om sina elitgranar.

Lokalt frö från din skog +- 0 %Frö från östeuro-peiska bestånd + 7 %Dagens fröplantager + 10 %Nya fröplantager + 25 %Korsningsfrö frånde bästa förädlade träden + 35 %

FOTO: SKOGFORSK.

STATENS SKOGAR KAN BLI LÖNSAMMARE

marie larsson-stern, sveaskog, med hybridlärkar.

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER.

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITZER.

Skillnad i tillväxt mellan olika frökällor


TEMA | UKONF 12

’’

’’

Först några förutsättningar:jordens befolkning ökar och kli-matet förändras. Nya ekono-mier växer sig starka, ochkundkraven utvecklas snabbt.Idag är fossila bränslen ett fun-dament i världsekonomin. Menhär kommer första spaningen:

– År 2050 har det utvecklatsen grön ekonomi, tror Kaj

Rosén. Och med grön ekonomimenar jag en hållbar utvecklingbaserad på förnybara råvarorfrån bland annat skog. Det ärhelt nödvändigt – för densnabbt ökande befolkningen innebär ett ökat tryck på värl-dens begränsade resurser.

För att möta den ökande ef-terfrågan utan att öka råvaru-och energiförbrukningen måstetillverkningsprocesserna effekti-viseras väldigt mycket.

Hårdare krav

– Ökande globalisering och nyasnabbväxande ekonomier inne-bär hårdare konkurrens på världs-marknaden, menar Lennart Råd-ström. Medvetna konsumenterpå helt nya marknader kommeratt ställa betydligt hårdare kravpå miljöhänsyn och funktion.Det här ställer mer komplexakrav på olika tillverkningspro-cesser.

Ett möjligt scenario år 2050är en stark skogsindustri som

bygger sin konkurrenskraft påsvensk skogsråvara.

– Men vi tror att traditionellaprodukter, som virke till hus,fiber till papper och biobränslehar fått sällskap av nya, menarErik Viklund. Den här utveck-lingen är ju redan igång. Kläder,läkemedel, smarta förpack-ningar, mediciner och träkom-positer är bara några exempel. Idet sista ledet används svenskträfiber i fasta och flytandebränslen som förser samhälletmed värme och kraft.

Nyckelspelare

Svensk skogsindustri är då alltsåsedan länge en nyckelspelare iomställningen till det biobase-rade samhället, tror de tre Skog-forskarna.

– Men det kräver kraftfullainnovationer och en ständig an-passning till konsumentkraven,fortsätter Erik Viklund. Då be-hövs också en stark bas förskogsbruket i form av ett aktivt

företagande på en levandelandsbygd. Som ett resultat harsvensk skogsindustri fördubblatavkastningen på sina produkteroch tjänster – och bidragit tillpåtagligt lägre koldioxidutsläpp.

– Skogsbruket präglas av högintensitet med korta omloppsti-der, hög tillväxt och effektivareskogsvård, tror Kaj Rosén. Nyaträdslag och förädlade sorter avvåra traditionella används föratt möta ett förändrat klimatoch med fjärranalys och mobilasensorer har vi mycket exaktadata om grödan – på de mestintensivt brukade arealerna harvi närmat oss jordbrukets meto-der. Bevarandet av arter ochvåra behov av upplevelser ochrekreation klarar vi med en suc-cessiv utveckling av den”svenska modellen” där inten-siva metoder används mer fre-kvent än idag och där arealernaav naturanpassat skogsbruk ochobrukad skog tillåts öka.

– Produktiviteten i värdeked-

Världen förändras. Sällan eller aldrig har svensktskogsbruk haft så goda förutsättningar att bidra till etthållbart samhälle. Utmaningarna är stora, men möjlig-heterna fler. Kaj Rosén, Lennart Rådström och ErikViklund har tittat i kristallkulan och sett flera trendermed bäring på forskarnas föredrag vid SkogforsksUKONF 2012.

Text & foto | SVERKER JOHANSSON | [email protected]

2050SÅ TROR VI OMSKOGSBRUKET

Det krävs kraftfullainnovationer och en ständiganpassning tillkonsumentkraven

Erik Viklund

’’

Produktiviteten i värde-kedjan har tagit enorma klivpå fyrtio år Lennart Rådström

År 2050 har det utvecklatsen grön ekonomi – en hållbar utveckling baseradpå förnybara råvaror frånbland annat skog Kaj Rosén

jan har tagit enorma kliv på fyr-tio år, tror Lennart Rådström.Maskinerna är energieffektivaoch skonsamma – och vi harautomatiserat många moment idrivning och skogsvård. Opti-mering görs inte bara av virkes-transporterna, utan för allkörning med maskiner. Och föratt möta nya kundkrav är be-skrivningen av skogsråvaransegenskaper mycket funktionelloch långt driven.

– Här kommer också kom-munikationen in som ett kitt,faller Erik Viklund in. Dels föratt optimera värdekedjorna, delsför att smarta beslutstöd finnsonline, anpassade för varje si-tuation.

Hur ser då motsatsen ut?Den svenska skogsindustrin kla-rade inte konkurrensen frånomvärlden vid omställningentill en biobaserad ekonomi. Fi-berbaserade produkter frånsvensk skog konkurrerades ti-digt ut av andra material. Denträbaserade industrin höll vis-

serligen ut längre med stöd frånenergisektorn, men som enföljd av sjunkande efterfråganhar värdet på den svenskaskogsråvaran minskat kraftigttill år 2050.

Kräver ny kunskap

Skogsbrukets intensitet harsjunkit i takt med råvarupri-serna. Omloppstiderna ökar,tillväxten är lägre och på grundav klimatförändringar expone-ras skogen ständigt för stora ris-ker. Investeringsviljan i nyteknik har sjunkit i takt medlönsamheten. Ändå är kraven påpå effektivitet och produktiviteti försörjningskedjan fortsatthöga för att man inte ska tappaännu mer marknadsandelar.

Rätt eller fel? En sak ärsäker – världen kommer att seannorlunda ut år 2050 och detkräver ny kunskap.

– Vi tror att forskarna påSkogforsk kommer att levereraviktiga delar av den kunskapen,avslutar de visionerande Skog-forskarna.

TEMA | prOceNtjaKteN TEMA | prOceNtjaKteN

’’

– De skogsfåglar som har ökat i antal ärfler än de arter som minskat, säger Olof Wi-denfalk som analyserat data från Riksskogs-taxeringen mellan 1998-2010. Vi ser entydlig positiv trend efter att man i början på1990-talet började ta hänsyn vid avverk-ningarna.

Projektet har sammanställt och analyseratdata från Riksskogstaxeringen och Svenskfågeltaxering, det nationella fågelövervak-ningsprogram som drivs vid Lunds universi-tet på uppdrag av Naturvårdsverket.

– Vi jämförde trender i populationsut-veckling på nationell och regional nivå medtrender i skogsbrukets naturhänsyn, och detvisade sig att många fågelarter samvarierarpositivt med naturvårdshänsynen, sägerOlof Widenfalk. Oväntat många, faktiskt.

Från jättehyggen till certifieringFör att se trenderna användes data från1975 och framåt, men framför allt analyse-rades data från 1998-2010 – under 12 årnär det finns landstäckande data om fågel-populationer. Fokus lades på 58 fågelarterknutna till skogen i allmänhet och 16 artersom anses ha speciellt höga krav på skogenskvalitet.

De variabler Olof Widenfalk tittat på ärframför allt arealen barr-, löv- och blandskog,antal kvarlämnade grövre träd på hyggen,stamtäthet i uppvuxna skogar samt skogensålder och hur mycket död ved det fanns.

Det var under slutet av 1980-talet som alltfler blev medvetna om de problem som detintensiva skogsbruket orsakade. I början på1990-talet kom sedan trendbrottet i det mo-derna hyggesbruket, när träd, dungar och

kantzoner började lämnas kvar på hyggena.Och det här syns i statistiken. Natur-

vårdshänsynen slog igenom på allvar när dennya skogsvårdslagen klubbades 1994, menhänsynstrenden började i praktiken pekauppåt redan tidigare.

– Skogsbruket påverkades av den ökademedvetenheten om mångfaldens vikt, inter-nationella krav på certifiering och hårdaremarknadskrav. Sedan tog allt fart när skogs-vårdslagen kom, säger Olof Widenfalk.

Vilka åtgärder verkar ha gynnat fåglarnamest?– Det är svårt att se i en sådan här övergri-pande studie, menar Olof Widenfalk. Denökade mängden död ved och lövträd är na-turligtvis viktiga, men även andra faktorersom inte är direkt kopplade till naturvårds-insatser kan ha betydelse, exempelvis enändrad röjningsintensitet. Röjningspliktenrök 1994 och det gav tätare och lövrikareungskogar, något som i sin tur kangynna många fågelarter. Slarvmed röjningen kan alltså varabra naturvård.

Miljöcertifieringen kom ju1997 – hur mycket har denpåverkat skogsfåglarna?– Det är svårt att se någratydliga ”trappsteg” i trendenpå det sättet, men det vore juintressant att titta närmare på.Kvarlämnade träd på hyggenoch sådana parametrar som slåsfast i certifieringsreglerna skullekanske gå att räkna på.

Vissa fåglar ökar inteDen ökade hänsynen i skogsbruket verkaralltså ha skapat en skogsmiljö som de flestaav skogens fåglar trivs i. Samtidigt är detmånga arter som borde ha ökat, men intehar gjort det.

– Arter som till exempel tall- och entita,trädkrypare och lavskrika har inte ökat, be-rättar Olof Widenfalk. Kanske krävs det mertid för att de ska svara på hänsynsåtgär-

derna, men det kan också bero på attde har högre krav på skogsmiljönän andra arter. Det krävs merriktade forskningsprojekt ochfortsatt monitoring för att un-dersöka vad orsaken är.

Den övergripande trenden äri alla fall mycket tydlig; natur-

vårdshänsynen har en positiv ef-fekt på många skogsfåglar.– Så det finns all anledning att

fortsätta på den inslagna vägen, säger OlofWidenfalk. Men vi behöver också titta när-mare kraven hos de fågelarter som inte sva-rar på åtgärderna.

naTurhänsynen

TEMA | UKONF 12

gynnar skogens FåglarNaturhänsyn vid hyggesskogsbruk ger effekt – skogsfåglarna ökar.Det visar en trendstudie där Lunds universitet och Skogforsk ana-lyserat populationsutvecklingen hos Sveriges fåglar i relation tillskogsbrukets utveckling. Fast det finns också arter som borde haökat – men inte gör det.

Text: KRISTINA SUNDBAUM | [email protected]: SVERKER JOHANSSON | [email protected]


2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

01998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

01998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Alla skogsfågelarter (58 arter) Miljömålsarterna (16 arter)

Hela Sverige N Norrland S Norrland Ö Svealand V Göta/Svealand Ö Götaland S Götaland

TRIM index TRIM index

Trender för skogens fåglar. sex regionalatrender för alla skogsfåglar resp. Miljömålsar-terna för perioden 1998–2010. antalet ingåendearter varierar för de olika regionala kurvorna. För alla skogsfågelarter ingår följande antalarter: n norrland 43, s norrland 45, Ö svealand45, V göta/svealand 44, Ö götaland 47 och s götaland 34. För Miljömålsarterna är motsva-rande siffror 10, 11, 11, 10, 10 och 5.


trenden är mycket tydlig; naturvårdshänsynen har en positiv effekt på många skogsfåglar.

t


TEMA | UKONF 12

Vision | 1 | 2012 11

Om du undviker onödig tomgångskörningkan du spara nästena 70 000 kronor varje år.Det visar erfarenheter från olika bräns-lebesparande projekt.En skogsmaskin körs 3 200 motor-

timmar/år och en normal tomgångs-andel 22 procent. Det motsvarar vidtvåskift 700 timmar per år. Men med liteomsorg kan du sänka tomgångstiden till 15 procent – en minskning med cirka 220timmar per år.– Förbrukningen vid tomgång är 2,8

lit/tim. Du spar alltså in 600 liter diesel per år(220 x 2,8).

– Om maskinen under året i snitt drar 12liter/h är den totala förbrukningen 38 400

liter. Bränslebesparingen vid minskadtomgångskörning blir alltså drygt 1,5procent.– En maskin som går på tomgång

drar inte bara bränsle, varje timmekostar också i värdeminskning och för-

lorad garantitid. Den totala besparingenkan uppskattas till 200 kr per timme.Om den totala tomgångstiden kan minskas

med 220 timmar enligt ovan blir besparingen50 000 kr per år.

Griptilt är en ny teknik som ger ef-fektivare skotning, lägre bränsleåt-gång och dessutom minskarskadorna vid gallring.Med griptilten kan virkesknippet

ställas på högkant och därmed ma-növreras smidigare mellan träden.Det blir lättare att lägga ihop tvåknippen till ett och att placera virketrätt på lasset. Även skadorna påskogen har visat sig minska väsent-ligt med tilt. En annan fördel somförarna märkt är att gungningar ochknyckar reduceras, vilket är skon-sammare mot såväl förare som ma-skiner.

RäkneexempelEnligt Skogforsks studie i en gallringmed 300 meters transportavstånd betalar sig tekniken snabbt.Anta att en gallringsskotare sko-

tar 30 000 m3fub per år och att enm3fub kostar 60 kronor att skota.Om produktiviteten då ökar med 10 procent så kommer samma sko-tare hinna skota 33 000 m3fub/år.Dessa extra 3 000 kubikmeter gerdå en ökad intäkt om 180 000 kro-nor (3 000 x 60).Med andra ord är investerings-

kostnaden på knappa 60 000 kr intjänad redan efter fyra månader.

Lönsamhet och produktivitet beror förståspå hur väl du kan utnyttja maskiner och ar-betskraft. Att avbrott ska undvikas är ju ensjälvklarhet. Men hur mycket påverkas pro-duktionen och lönsamheten av de kortastoppen under en dag?Som ett exempel har vi tagit ”15 minuters

extra flytt-tid” i form av att man inte kommerigång direkt när man har kommit till ett nyttobjekt, eller på grund av ”tidstjuvar” (telefon,sms, besök, dåliga traktdirektiv etc).

Räkna själv!Med ett enkelt excelverktyg på jobbaisko-gen.se kan du själv räkna på hur tidstjuvarnapåverkar din lönsamhet. Du kan själv på-verka medelstamvolym och genomsnittlig ersättningsnivå i kalkylen, resten bygger pågenerella antaganden.

Nu lanserar Skogforsk en ny webbtjänst för effektivare drivningsarbete, med tips på bra tekniklösningar och arbetssätt, filmer, checklistor, räkneexempel och kalkyl-hjälpmedel. Här ger vi fyra exempel från den nya sajten. Välkommen till jobbaiskogen.se!

Korta avbrott är dyra avbrott

Tjänar du på att bygga en bro över ett vatten-drag istället för att köra runt? Hur mycket måstekörvägen kortas för att det ska vara lönsamt?Räknesnurran för broar ger svaren!Brobygge är en åtgärd som ofta krävs vid

skotning för att ett vattendrag och dess ekosys-tem inte ska skadas. Om bron byggs av materialfrån platsen och sedan lämnas kvar åt grotskota-ren och markberedaren är den en riktigt bra investering. Dessutom finns det ekonomiskavinster att göra tack vare den kortade kör-sträckan. Genom att mata in uppgifterna för just dina

förhållanden i räknesnurran på jobbaiskogen.sekan du se när det blir lönsamt att lägga tid ochmaterial på att bygga en bro och när det ärbättre att köra en längre sträcka.

Bygga bro eller inte?

Effektivareskotning med griptilt

Minska tomgångskörningen– spara 50 000 kr/år!

FOTO: SKOGENBILD

FOTO: SKOGFORSK

Erik Viklund, kommunikationschef.


4

1 2 3

4BRA TIPSFRÅN

jobbaiskogen.se

GALLRINGENÅrligen gallras 365 000 hektar skog i Sve-rige. Och när gallringen är utförd vill mansom bekant veta hur det gick. Men det är etttidsödande och dyrt jobb att följa upp gall-ringsresultatet. Skogsmaskinföraren mäterupp provytor, vilket sänker effektiviteten iavverkningsarbetet. Dessutom är inte resul-taten från de manuella stickproven speciellträttvisande.

Nu har forskarna utvecklat en beräknings-modell där skogsmaskinens data om den av-verkade skogen används för att beräkna hurskogen som står kvar ser ut. Johan J Möllerpå Skogforsk förklarar:

– Det är förstås vissa skillnader mellan deavverkade träden och beståndet som stårkvar, bland annat är diametern något grövreför träden som står kvar. Men med statis-tiska beräkningar och praktiska tester har vilyckats konstruera en modell som fungerar ide flesta gallringar.

Forskarna tror att merparten av gallring-arna kommer att följas upp automatisktmed skördardata. De övriga, främst speciellaskötselformer som till exempel blädningar itätortsnära skogar eller höggallring av bland-bestånd, kommer att kräva manuella insatseräven framöver.

– Det här förenklar ändå vardagen för väl-digt många människor i branschen, menarJohan J Möller. Alla skogsmaskinförare somslipper gå ut och räkna träd i mörker ochkyla, skogsägarna som direkt får veta hurgallringen på deras mark gick och dessutomkan man uppdatera skogsbruksplanerna di-rekt efter avverkningen. Dessutom blir dethär en typ av kvalitetssäkring av skördarfö-rarnas gallringsarbete.I nästa steg kan maskinföraren hela tiden få

veta hur svagt eller hårt han eller hon gallrar– och hur skogen som står kvar ser ut. Mendå måste man först lyckas positionera av-verkningsaggregatet mera noggrant.

Rätt väg att gå.

– Idag har vi bara GPS-koordinater försjälva maskinen, och då måste man ha gall-rat igenom ungefär en halv hektar innan fö-raren har en tillräcklig mängd data för att fåen bra bild av hur det går, säger Johan JMöller. Men teknik för positionering av ag-gregatet kommer på sikt – och då ser förarenen mycket bra uppskattning av gallringsstyr-kan i realtid på skärmen framför sig.

– Kärnan i skogsförvaltning är ju att ha brainformation om skogen, så ajourhållningenefter gallring är viktig. Men det är en svåruppgift – automatisering är rätt väg att gå.

”Överraskande goda resultat”

Ingemar Eriksson är affärstödschef på Skogs-sällskapet, som finansierat Skogforsks utveck-ling av gallringsuppföljning. Redan 1996, närhan jobbade på Skogforsk, förutspådde han ien rapport hur gallringsuppföljning skulle gåtill i framtiden, med stöd från GPS och skör-darmätning. Ändå är han överraskad.

– Jag har inte förväntat mig så bra resul-tat, forskarna har verkligen överträffat minaförväntningar. Men det behöver testas merai praktisk drift. Testerna är utförda i väl-skötta bestånd hos Bergvik Skog och hososs. Jag vill se resultat från lite olika förhål-landen.

– Fast även om det inte håller streck i allalägen, så är kombinationen av den nya tek-nik som kommer nu, gallringsuppföljningoch till exempel laserscanning, någontingväldigt bra. Det här är också ett viktigt stegtill att utnyttja informationen som maski-nerna genererar och att få informationsflö-dena att fungera bättre mellan maskiner ochföretagssystem.

Dessutom kräver framtidens skogsförvalt-ning bättre indata, menar Ingemar Eriksson:

– Nu introducerar vi forskningsprogram-met Heurekas planeringsmo-deller för att skriva fram ochoptimera skötseln på våra ochkundernas fastigheter. Då krävsden här typen av uppdateradebeståndsregister för att det skabli bra.

WEBB-TVSe reportaget på

skogforsk.se/vision

GV2 GV3 GV4 GV5 GV 6 GU1 GU2 GU3 GU4 GU5 GU6

4 Skördarprognos

V

GV1 GV2 GV3 GV4 GV5 GV 6 GU1 GU2 GU3 GU4 GU5 GU6

400

350

300

250

200

150

100

50

0

Manuell mätning Skördarprognos

Volymer efter gallring (m³sk/ha)

En ny teknik för att följa upp gallringsarbetet lanseras av Skogforsk. Detkan underlätta och sänka kostnaderna för uppföljningen av mycket storaarealer gallringsskog och är en efterlängtad nyhet.


ÄNTLIGEN KOLL PÅ

TEMA | UKONF 12

Johan J Möller, Skogforsk.

Det här förenklarvardagen för väldigt mångamänniskor i branschen.


’’

’’

Jonas Ståby kör för ÖsterbyGallring AB, som varit test-företag.

Stämmer bra. Volym efter gallring från manuell referensmätning (röd) och volym beräknad från skördardata(blå) för gallringsobjekten i Västergötland (GV1-GV6) och Uppland (GU1-GU6).

Det blir ju enklare när vi slipper göra provytor - ochrapportfilerna rullar iväg automatiskt.

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 1 | 2012 1514 Vision | 1 | 2012

– Här finns allt, säger Robin Klingoch nickar mot den lysande skär-men. Han trollar fram ett löst tan-gentbord ur förarhyttens skrymslenoch pekar på kartan.

– Vi trailade hit, klickade på sym-bolen och startade trakten. Alla datapackades upp på rätt ställe. Kar-torna, traktbeskrivningen, klickbarablanketter för bortsättning – och påsamma sätt packas alla resultatfilerihop och skickas tillbaka när traktenär klar. Inga problem.


TRAKTKÄNSLATEMA | UKONF 12

– Den största ekonomiska nyt-tan av stubbehandling får man iskogsbestånd på bördig markmed korta omloppstider, sägerMagnus Thor, rotröteexpert vidSkogforsk. Behandlingen skagöras både vid gallring och slut-avverkning, men idag är det ty-värr få som behandlar stubbarvid slutavverkning.

Dessutom bör man även be-kämpa rötan på bördiga markeri norra Norrland. Idag är detmycket ovanligare med stubbe-handling i norr än i söder. Sam-tidigt beror det delvis på attNorrlandsskogarna har en störreandel magra marker, och pådem är åtgärden inte så lönsam,enligt Magnus Thor:

– Det beror främst på långaomloppstider och lägre timmer-volymer, säger han. Då får maninte igen pengarna man satsarpå att skydda skogen.

Å andra sidan har studieninte tagit hänsyn till nyttan avatt på längre sikt bromsa rotrö-tan, som blir allt vanligare i Sve-rige.

– Det kommer att överföras

betydligt mer röta till nästaskogsgeneration från obehand-lade hyggen än från behandladehyggen, säger Magnus Thor.Det kommer att förvärra pro-blemet och kringskära skogsnä-ringens handlingsfrihet på sikt.

SVERKER JOHANSSON

– ÄVEN I SLUTAVVERKNINGROTRÖTAN

Lönsamt att ta fighten. MagnusThor kommer med nya siffror.

FOTO

: SVEN

TEG

ELMO, SKOGFO

RSK

FOTO

: SKOGEN

BILD

TA FIGHTEN MOT RÖTAN

Svampen rotticka är granensallvarligaste skadegörare ochomkring 15 procent av granar-na i södra och mellersta Sve-rige är angripna. Rotrötanberäknas kosta skogsbruket enmiljard kronor per år.I Skogforsks studie simulera-

des rötutvecklingen för treskogsbestånd med olika be-handlingsalternativ. Sedan be-räknades virkesvärdet medhjälp av aktuella prislistor frånfem delar av Sverige. Slutligenberäknades nuvärdet av be-handlingsalternativen.Arbetet ingick som en del av

en större utredning, ”Lön-samma åtgärder för ökad till-växt på Sveaskogs marker”,som genomförts på uppdrag avSveaskog. Resultaten bedömsvara representativa för hela detsvenska skogsbruket.

Det skulle vara lönsamt för skogsbruket att ägna mera kraft åt bekämp-ningen av rotröta, som årligen beräknas kosta närmare en miljard kronor i form av sämre virkeskvalitet och lägre tillväxt. Det visar nyakalkyler från Skogforsk.

Behandlingen ska göras både vid gallring ochslutavverkning


’’

VISION | NYHETER

TEMA | UKONF 12

Behovet av skördarens data ökar drastisktoch produktionsdata och kvalitetssäkring ärbara början. Alla skogsaktörers intresse ver-kar nu vakna samtidigt.

Entreprenörerna vill ha driftsuppföljningoch enklare traktdirektiv, skogsföretagen villha produktionsdata, grotprognoser, gall-ringsuppföljning och skogsdata till bestånds-registren. SDC ska ha underlag förprisräkningar och kvalitetssäkring.John Arlinger är sekreterare i StanForD:s

styrelse och han följer och stödjer införandetav datastandarden i olika applikationer. Närdet gäller utnyttjandet av driftsdata så gårutvecklingen långsamt framåt, berättar han:– IT-företaget Logica har skapat en databas

för just driftsuppföljning, finansierad av fleraskogsföretag och Skogsmaskinföretagarna.Men insändningen av drf-filer – som är bärareav maskinernas driftsdata – fungerar inte än.Men förutsättningarna finns. I maskinda-

torernas insändningsprogram kryssar manför vilka filer som ska rapporteras in. SDCtar idag hand om ktr- och prd-filerna för deflesta företag och analyserar resultaten. Inästa steg kommer de att behöva sända vi-dare en del av filtyperna för att de olika ak-törerna ska kunna göra sina egna analyser,men denna typ av ”förmedlingstjänst” ärinte färdigutvecklad än.

Bättre traktdirektiv

Nu ska också Skogforsk göra en insats för

att förenkla hanteringen av traktdirektiven,inspirerade av Jonas Skyttmos arbete.– Ja, vi vill göra en fallstudie tillsammans

med Jonas Skyttmo och Persson Invest. Vi do-kumenterar deras system och hoppas kunnabeskriva hur mycket man kan tjäna på ettsmartare arbetssätt. Dessutom försöker viunder 2012 ta fram ett förlag till standard förvilken information traktdirektiv bör innehålla.

Vilken ambitionsnivå siktar ni på – traktdirek-tiv kan ju se väldigt olika ut?– Det får nog studien svara närmare på.Men det är nog varken en utskrift frånGoogle Earth med en svart tuschring påeller en 30-sidig avhandling. Förmodligennågot däremellan.

Behovet av skördardata ökar

16 Vision | 1 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 1 | 2012 17

Foto

: er

Ik v

IklU

Nd

.

– Och under tiden kan vi se varmaskinen är och vad den produ-cerar, säger Jonas Skyttmo. Bådevi och våra uppdragsgivare.

Han sitter framför datorn på sitt kontorinne i Östersund, skogsentreprenören som iåratal har jobbat för en hel digital kedja isamarbete med uppdragsgivare, entreprenö-rer och systemutvecklare. Och nu är hannästan där. På skärmen bakom honom rullarproduktionssiffrorna för hans skördare, somkör åt olika uppdragsgivare på olika ställenrunt Östersund.– Hela idén är att hålla ihop informatio-

nen och bli effektivare. När du mixar ut-skrifter, inknappningar ute i maskinen ochdata i olika format från olika system så blirdet fel – och då kan du varken göra analysereller föda administrativa system med dem.

ID håller sammanDen röda tråden är objektets ID – dit knytsalla data. Om det skickas ut ett objektspaketsom heter ”Bertil”, så kommer återrapporte-ringen tillbaka i ett resultatpaket som ocksåheter ”Bertil”. – Nu har vi kört 316 objekt med systemet

bara åt SCA – det är 3742 hektar, sägerJonas Skyttmo och scrollar i resultatlistorna.Och jag lovar att 99,9 procent av alla datahar hamnat där de ska.

”Tidstjuveri”Utskrivna traktdirektiv och pappersblanket-ter är vanligt i skogsbruket. Men det är kva-lificerat tidstjuveri, menar Jonas Skyttmo:

– Sedan vi införde systemet har produkti-viteten hos mina maskiner ökat med minst10 procent. Och det beror på två saker –dels blir jobbet mera effektivt och exakt ut-fört, tidstjuvarna minskar markant. Dels sit-ter inte grabbarna och fikar lika länge när

maskinen syns hemma. Inte för att någonsitter och kollar – men det blir en bra psy-kologi, det där.En stor del av systemets potential är att

hjälpa maskinägaren att analysera och admi-nistrera verksamheten.

– Det här är ett maskinägarsystem,poängterar Jonas Skyttmo. Det finns skogs-företag som tror att de hjälper entreprenö-rerna genom att serva med alla data, så att vikan koncentrera oss på att köra. Det där ris-kerar att bli en fälla. Vi driver ju företag – viska ha koll, vi ska förstå siffrorna – och där-för ska vi äga systemet!– Idag kan jag basera faktureringen på

data från systemet – och snart räknar jagmed att få in driftsdata från maskinerna,knutna till objektet förstås. Då kan jag betala ut lön och göra ett mycket skarparebonussystem.Nu vill Jonas Skyttmo att Skogforsk hjäl-

per honom att koordinera arbetet för en nystandard, där alla data om ett objekt hållsihop genom hela kedjan.– Men även maskinens driftsdata – det är

oerhört värdefull information för oss maski-nägare. Då kan jag direkt få alla nyckeltalför maskiner och förare, jag kan generera lö-nelistor och utveckla ett bättre bonussystem.Idag blir alla driftsdata kvar i skogen.

Systemet heter BrackeGIs och på servernbrackegis.com, som både uppdragsgivare ochentreprenörer har tillgång till, laddas traktdirekti-ven ned – ortofoton, shapefiler och traktbeskriv-ningar som hör till ett objekt får en gemensamidentitet som hänger med genom hela kedjan.

Maskinförarna packar upp ”sina” objekt ochbehöver i praktiken bara rulla av trailern ochsätta igång, utan en massa knappande. Underdrift levererar maskinerna status och produk-tionsdata. avslutade objekt exporteras frånmaskinen till servern.

symboler på kartan visar de aktiva inlagdaobjekten. När man klickar på objektet kanman se alla data samt produktionen i realtid.dessutom finns en del administrativa funktio-ner, till exempel bortsättning och fakturering,i systemet.

Henrik Mårtensson använder BrackeGIS när han kommu-nicerar traktdirektiv, kartdata och produktionsdata medSkyttmo Skogsentreprenad.

– Jo, det funkar riktigt bra, men vi är ju bara i början på denhär utvecklingen. Idén är i grunden utomordentlig – här sittervi med avancerade GIs-program med exakta koordinater ochså ska vi skriva ut papperskopior? och få tillbaka blankettersom ska föras in i systemen – nej, de gör ju något därute somvi vill ha tillbaka digitalt och med ordning och reda. Precissom skyttmo vill vi också koppla ihop skördardata med affärs-delen i våra system.

– det är egentligen helt ofattbart att vi inte använder meradriftsdata från maskinerna. all driftstatistik finns där men detär få som analyserar det nämnvärt. det beror till stor del påatt det saknas bra program. där tror jag att systemet kan bliett bra komplement för både maskinägare och oss beställare.

Vill ha hela kedjan. – Sedan 2000 har vi skickat in koordinatfiler från avverkningarna till våra uppdrags-givare, säger Jonas Skyttmo. Men ännu har vi aldrig fått tillbaka ett enda markberedningsunderlag som är baserat på vår gamla avverkningsfil– även om det naturligtvis vore det bästa underlaget, med de exakta hyggesgränserna.”

”Digitalt – med ordning och reda.”

Delar på data

Gränssnittet mellan maskinägare och upp-dragsgivare. Här kan man styra hur mycket information man vill dela med varandra.

John Arlinger, StanForD-expert.

Det är varkenen mörk utskriftfrån GoogleEarth med ensvart tuschringpå eller en 30-sidig avhandling.

’’

Sedan vi infördesystemet har produktivitetenhos mina maski-ner ökat medminst 10 procent.

’’

Henrik Mårtensson,Persson Invest Skog.


TEMA | UKONF 12

– Ja, den ska gå i slutavverkning och nu-mera vet vi exakt vad den måste gå för, sägerSkogforsks Isabelle Bergkvist och rabblarvant kravspecifikationen:

– Den ska lasta 18 ton och hålla minstsamma hastighet som en skotare i terräng-körning. Man får inte tappa mer än 15 pro-cent i avverkningsprestation jämfört med enskördare. Andelen skördning måste vara merän 60 procent. Drivaren kräver ett bra av-lägg, dubbelsidiga och med korta avståndmellan sortimenten. Allt för att kunna läggatiden på avverkning.

Drivarens konkurrenskraft jämfört medskördare-skotare är som störst i klen skognära väg eftersom andelen avverkning perlasscykel maximeras där.

– Men alla förbättringar som minskar an-delen transport och lossning gör alltså attbrytpunkten för lönsamhet förskjuts motgrövre skog och längre transportavstånd,säger Isabelle Bergkvist.

Konkurrenskraftig även i syd– Och den där känsligheten för grov medel-stam gör att många tror att drivaren bara ärkonkurrenskraftig i Norrland, men detstämmer inte. Den har stor potential i södraSverige – där är trakterna betydligt mindre,så man flyttar jämnt. För skördare/skotare är

Sedan 2005 har det inte tillverkatsdrivare. Men det svenska skogs-bruket vägrar att släppa idén ommaskinen som alla ville ha meningen ville köpa. Drivaren är kanske den mest

utvärderade och genomräknademaskintyp som finns, och just därför vet man vad som gick snett2005 och vad som krävs: en slutavverkningsdrivare, med potentialen att sänka avverknings-kostnaden med 5-10 procent.

Text & foto SVERKER [email protected]

l�Vrid- och tiltbart lastutymme med skjut-bara och fällbara stöttor – en innovationfrån Besten-projektet.

l�10 hjul med band – alla på en egen pen-delarm med individuell styrning som hori-sonterar last och hytt. Transmissonen ärdessutom ett energieffektivt hydraul-hybridsystem.

l�en specialkran för både skördning ochskotning

l�en snabbkoppling för aggregatsbyte på 10sekunder. En världsnyhet – och även deten innovation från Besten-projektet, efter-som den bygger på trådlös styrning av ag-gregaten.

Det man direkt slås av är det breda, vridbaralastutrymmet som verkar ge föraren fullkontroll. Det ser nästan ut som på en in-dustri när testföraren Jon Lennartsson lyfterupp träden och prydligt apterar dem ned ilasset.

– Vi vill ju ha det brett när vi lastar ochsedan skjuta ihop lasset för att kunna körapå smala basvägar, berättar Christer Len-

Den har stor potentiali södra Sverige– där är trakterna betydligt mindre, så man flyttar jämnt.

ISABELLE BERGKVIST,Skogforsk


nartsson. Sedan på avlägget breddar vi igenför att sortera och lasta av.

Lågt marktryckDe 10 hjulen sitter på var sin pendelarm.De drivs med ett lastavkännande hydraul-system, som mäter av och anpassar krafttill-förseln till varje hjul i varje moment. Detger lägre bränsleförbrukning och ett lågtmarktryck utan skjuvning. Det bör gemindre markskador- och det sänker bränsle-förbrukningen ytterligare att köra på, ochinte i, marken.

– Vi har minskat marktrycket med cirka60 procent jämfört med en maskin i sammastorlek, kommenterar Christer. När visvänger minskar vi hastigheten på innerhju-len för att undvika radering.

Kan köra snabbarePendelarmarna och en nivellerbar midja göratt lasten och hytten hålls horisontella, detbidrar till skonsam körning och arbetsmiljö– och dessutom möjligheten att köra snab-bare – vilket kan göra drivaren mer konkur-renskraftig vid längre skotningsavstånd.

Kranen är också en egen konstruktion:– Det är svårt att få ihop det med en stan-

dardkran, den ska ha lång räckvidd, lyftahögt och kunna gå i parkeringsläge. Ochden ska vara bra som skördarkran och sko-tarkran. Kombinationer brukar inte varalyckade – men här har vi faktiskt lyckats!Och så kör vi aldrig några cylindrar i botten,så det blir inga skakningar att tala om.

Blixtsnabbt skifteDrivaren förvandlas på 10 sekunder frånskördare till skotare. Den här snabbkopp-lingen av hydraulik och el ökar produktivi-teten men bidrar också till ytterligareminskad bränsleförbrukning när det tungaskördaraggregatet kopplas bort.

– Då får du två fullblodsaggregat istället

för en dålig kombilösning – tro mig, vi harverkligen försökt konstruera en kombi, mendet här är mycket bättre. Men du måstekunna göra bytet inifrån hytten, sägerChrister. Därför har vi löst kommunikatio-nen med aggregatet via trådlöst – sammagrejor som vi använde på ”Besten”.

Vad skulle vara det bästa för projektet nu då?– Att någon större, seriös tillverkare tar över,säger Christer Lennartsson utan att tveka. Vi är inte låsta till någon särskild samarbets-partner utan jobbar helt på egen hand.

Och nästa steg i utvecklingen har Christerredan funderat ut. Fast det vill han inte av-slöja. Sedan gör han det i alla fall – ”fast detfår du inte skriva!”

Under denna tidnings press-läggning arbetar Skogforsk med tidsstudier på Fiberdrive. VISION återkommer med resultaten.

antalet enskilda maskinflyttar ofta mer än250 per år, medan en drivare får flytta 70gånger. Säg att en flytt tar minst tre tim-mar...

Isabelle Bergkvist drar efter andan.– Det var väl allt. Och nu tror vi att de

har lyckats skruva ihop något som uppfyllerkraven nere i Vislanda.

Öga mot ögaUtanför Ljungby står vi öga mot öga medFiberdrive, en prototyp som blixtsnabbt kanskifta mellan skördning och skotning.Byggd av innovatören Christer Lennartsson,som tidigare bland annat jobbat med denförarlösa skördaren ”Besten”, och maskinin-genjören Andreas Andersson. Den har:

NYA TAG I VISLANDAAlla gillar uppfinnare. En branschtidning ärplats och Christer poserar med sitt snabbfäste.

10 sekunder. Ett aggregatsbyte kan ta 1-2 timmar. Nu går det blixtsnabbt.

Full koll på lasset.Jon Lennartsson matar in slutavverkningsskogen.

’’

WEBB-TVSe reportaget på

skogforsk.se/vision


TEMA | UKONF 12


TEMA | PROCENTJAKTEN

HÅLLER

SKÖRDAREN MÅTTET?

– Fast de behöver egentligen inte mätanågra provstockar just nu, säger Maria Öst-lund från VMF Qbera. Av säkerhetsskäl ärdet bäst om de stannar i hytten – och detblir ändå inte så bra mätning när de ryckeroch sliter i stormfällda träd.

– Men i vanliga fall är hon på oss, skojarRolf Persson som ändå står där hukad överklaven. Han är van att få feedback och släp-per inte sin klavningsrutin.

Maria Östlund certifierar Sveaskogs skör-dare i södra Norrland och det här laget,KenJo Skogsentreprenad, var det tredje somfick certet – den 9 december 2008, för attvara exakt. Och Maria Östlund är exakt. Nuvisar hon Rolf maskinens senaste statistik.Den ser bra ut, nästan 80 procent av stock-arna ligger inom fyra millimeter från detkorrekta diametervärdet.

– För att skapa en positiv kultur måsteman jobba som coach, inte som kontrollant,säger hon. Jag hör alltid av mig till lagen,inte bara när jag noterar att något ser kons-tigt ut, utan även när det rullar på och serbra ut.

Hjälper varandra

Torbjörn Westberg och Leif Nilsson nickar.Sveaskogs lokale produktionstekniker ochdrivningsledare är här för att träffa MariaÖstlund. De håller kontakten.

– Det är viktigt, tycker Leif Nilsson. Certifieraren är ett stöd, en expert som hjälper oss att ha koll på det mesta runtmätningen.

– Maria har nästan bättre koll än jag, be-kräftar Torbjörn Westberg. När jag ser någotkonstigt i produktionsuppföljningarna såhar hon ofta redan snackat med laget ochför det mesta är felet åtgärdat.

– Jo, i de flesta lag går det åt rätt håll,men visst finns det fällor, säger Maria Öst-lund. Maskinens mjukvara vill till exempelgärna föreslå att de rutinmässiga mätningarman gör ska användas för att kalibrera ma-skinen. Men där måste föraren ha lite fing-ertoppskänsla. Trädet ser kanske konstigt ut,

Maria Nordström vid SkogforsksVirkesprogram genomfördeunder 2011 en kartläggning avhur kalibrering av skördarnasmätsystem fungerar i praktiken:

– Certifieringen har skapat sys-tematik och därför har mätningenblivit bättre, säger hon. Men det

förekommer en hel del brister iklavningsteknik hos både skör-darförare och maskininstruktörer,trots att det är grundläggande.Rätt attityd och engagemang ärviktigt, det vittnar alla om.

– Och så måste mjukvarornabli enklare och förarna behöver

få mer stöd från systemen. Demåste få veta om ett mätfel ärmekaniskt eller om systemet be-höver kalibreras. Och de måstefå mer hjälp att avgöra om de skasamla in mera data eller kalibreraom!

RESULTAT FRÅN SKOGFORSK:

Klavningen måste bli bättre!

man har rucklat med aggregatet, slarvat litemed korsklavningen, man kanske mäter förnära ett par kvistvarv på stocken… därförbör man inte vara för snabb att kalibreraförrän man har fler indikationer på att någotär fel.

– Istället fintar en del förare upp maski-nen på läktaren, fyller Torbjörn Westberg i.Kanske gång på gång, dessutom. Det hand-lar om attityd. Om egenkontrollen och ka-libreringen än något som man känner sigtvingad att göra, utan eget intresse, då blirdet aldrig bra.

Nu ökar kraven

Men kraven på skördarnas dimensionsmät-ning bara ökar. Träindustrin vill ha mer

exakt tillredning och skogsbruket utvecklarverktyg som med hjälp av skördardata för-bättrar planering och prognoser – till exem-pel mer detaljerad produktionsrapportering,prognoser för skogsbränsleuttag och återrap-portering av geografisk information. Ochrunt hörnet väntar nya användningar: gall-ringsuppföljning och optimering av terräng-transporterna.

Sveaskog kör redan en del trädprissätt-ning och skördarmätta volymer. Nu vill de

även börja använda skördardata för uppda-tering av skogsdata till sina beståndsregisteroch kundernas skogsbruksplaner.

– Så nu ökar kraven, säger Torbjörn West-man. Jag vill helst vara igång till sommaren,och då måste även våra maskiner som intekör så stora volymer ha full koll på mät-ningen. Det blir en kraftsamling – och certi-fieringen ger oss den extra hjälp vi behöver.Och så blir vi mera alerta när någon kollaross.

På hygget mellan Korskro-gen och Los ligger skogenredan ned. Efter stormen”Dagmar” sliter Rolf Perssoni den gula EcoLog-maskinenmed plockepinnhögarna,där många träd måste upp-arbetas från toppen ochnedåt. Det blir en del kons-tiga längder. Men en sak ärsäker: det är inte skördar-mätningens fel, för den ärcertifierad.

Text & foto SVERKER [email protected]

För att skapa en positiv kultur måste manjobba som coach, inte som kontrollant. ’’

Bättre koll tillsammans. Leif Nilsson, Torbjörn Westberg och Maria Östlund.

– Vi har haft några lag certifierade, mendet gav inte den utveckling vi hoppatspå – inte till den kostnaden. Att ta in entredje part är nog relevant först om viskulle börja med vederlagsmätning ute imaskinerna för trädprissättning.Det säger Robert Fries på SCA Skog.

Han jobbar med skördarmätning och ärnöjd med resultatet hos sina maskineroch entreprenörer.– Vi är duktiga på det här, vi förutsätts

ju leverera styck stock, och eftersommånga av sågverken idag har 3D-mätra-mar så får vi bra feedback därifrån.Robert tycker däremot att det finns

mer att göra med den teknik och de datasom redan finns ute i maskinerna. Detkan vara stora skillnader i mätnoggrann-het mellan olika bestånd och Robert harett tips på hur man kan komma längre:– Förarna borde få veta om det blir för

nära mellan planområdena – alltså dedelar av trädet där ingen mätning har re-gistrerats. Säg att det blir mindre än 15löpmeter mellan planområdena, då bordelarmet gå. Och om det blir mer än 40meter mellan planområdena – då kanskeknivarna ligger på för hårt?

22 Vision | 1 | 2012 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK Vision | 1 | 2012 23

Sveaskog har siktet inställt på stampris-sättning som affärsform för allt större vo-lymer köpvirke. Det kräver virkesmätningmed skördare – och därmed en tredje partsom kvalitetssäkrar mätningen. Men kva-litetssäkringsarbetet ger också andra mer-värden.– Nu är 100 maskiner driftsatta och följsregelbundet upp av revisorerna – och detger bättre mätning, det är jag övertygadom, säger Jonas Gustafsson som jobbarmed skördars mätning och sitter i Skog-forsks brukargrupp.– Dessutom ger kvalitetssäkringen oss

många andra mervärden. Revisorerna är

ju virkesmätare med ett öga för virkestill-redning – det drar vi nytta av när de kom-mer ut. Eftersom Sveaskog följer SDC:s rutin

för kvalitetssäkrad mätning, ska det varaslumpade stammar som mäts. Då får föra-ren inte se skördarens mätresultat i stamfi-len innan stammen kontrollklavas. – Undermedvetet skärper man sig när

man vet att mätningen kvalitetssäkras,tror Jonas. Man letar minsta måttet,korsklavar noga och frestas inte att sneglapå siffrorna i stamfilen. Det blir bättre.Men Jonas vill också ha bättre mjukva-

ror som hjälper förarna att ta rätt beslut:

– De är maskinförare, inte statistiker.Kalibreringsrutinen är ju en slags regres-sion, där man måste ha många mätvärdenför att hamna rätt. Det är lätt att lockaskalibrera fel när det ser konstigt ut pånågra enskilda stammar. Förarna måste fåkonkret hjälp att avgöra hur mätvärdenaska hanteras.

– Det här kommer skogsägarnaatt gilla, säger han. De gör affäroch sedan tar vi hela risken.Rent teoretiskt kan de dessutomfå betalt fyra dagar efter avverk-ningen. Men riktigt hela affären görs

inte upp så snabbt. Södra Skogkommer inledningsvis inte attanvända skogsbränsleprognoserför att uppskatta utfallet av grot.– Nej, det får komma senare.

Att återföra skördardata tillmedlemmarnas planer blirockså ett senare steg, säger Kris-tin Gustafsson. Vi måste landadet här först.

Avlastar medlemmarna

Äganderätten övergår alltså tillSödra redan vid avverkningen –tidigare stod den enskilde skog-sägaren för eventuella svinn ellervirkesskador. Södra står för drygt13 procent av avverkningsvoly-merna i landet och slår stampris-sättning igenom på bred frontkommer man att exponera sigför en betydligt större samladrisk än tidigare. Men BjörnKarlsson anser inte att Södra be-höver sätta in några extra resur-ser för att säkra volymerna.– Nej, vi jobbar på som förut.

Men att ta det här större ansva-ret är viktigt för en skogsägare-förening, menar Björn Karlsson.Och det borde väl förresten varaalla virkesköpares intresse att ta

ansvar för det man gör. Och Södra blir effektivare

med stampris, menar BjörnKarlsson:– Inspektorerna upplever att

de kan pricka av avverknings-uppdraget och gå vidare. De be-höver tillexempel inte ringa ochförklara situationen om skogsäga-rens virke skulle råka bli liggandenågra veckor extra. Ren psyko-logi, men vi kan tänka framåt.

Kvalitetsäkras av VMF Syd

Tjänsten lanseras över hela SödraSkog i maj. Hittills är 38 maski-ner certifierade och Jonas Hem-mingsson på VMF Syd är revisor.– Jonas håller kontakten med

oss och ger oss en massa viktigfeedback – hur mätningen va-rierar med skogen, hur skördar-aggregatens ”dialekter” och deolika tillverkarnas mjukvarorpåverkar mätnoggranhet ochkalibereringsteknik, berättarBjörn Karlsson. Det är en viktigroll utöver kvalitetssäkringen.Vi åker ut till en maskin som

snart ska certifieras – en RottneH20 som avverkar en stormkant.– Jaha, stampris, det låter lite

obehaglig, säger föraren PatrikLundblad. Det fladdrar ju såhemskt när man kör löv. Kandet verkligen bli bra?Björn Karlsson förklarar.

Man märker att han är van attfå frågor och entreprenörerna

vill förstås ha betalt för merar-betet.– Vi betalar en peng per ku-

bikmeter för att det ska prisneu-tralt för våra entreprenörer. Det är ju lite ställtid för certifie-ringen och extra kontrollstockarnär de kör stampristrakter. Skogsägarna undrar mest

över säkerheten i mätningenoch om de får betalt för rättkvaliteter.– Volymen fördelas på tim-

mer, klensortiment och massa-ved enligt en normalfördelningsom Skogforsk jobbat fram.Men oss ger det flexibilitet –om industrin plötsligt ska haudda längder, så kan vi fixa2000 meter snabbt utan attförst göra en specialaffär medskogsägaren. Det är bara attställa om maskinen.

SCa Skog:

”finnS mera att göra”SveaSkog:

”många mervärDen”

STAMPRIS”VI BLIR EFFEKTIVARE MED

Efter att ha testat tekniken i åratal lanserar Södra Skog stampris-sättning som affärsform.

– Fast just nu kallar vi det ”skördarmätning”, stamprissättning ärinte så lätt att förstå, säger Kristin Gustafsson på marknadsavdel-ningen, som ansvarar för lanseringen och letar efter ett attraktivtnamn på den nya tjänsten.

Möjligen bäddat för en del begreppsförvirring alltså. Men BjörnKarlsson, som projektleder introduktionen av stamprissättning, ärinte orolig. Tvärtom. text & foto SVERKER JOHANSSON | [email protected]

TEMA | UKONF 12

Stampris – kan det verkligen blibra? Patrik Lundblad är fundersam.Kristin och Björn förklarar.

Så funkar detpriset per kubikmeter beror påträdslag och det individuellaträdets brösthöjdsdiameter. förtall differentieras priset utifrånbeståndets medelkvalitet – ettindex som beror av medelålderoch brösthöjdsdiameter.

Skördarnas pri-filer skickastill SDC:s system. Där sätts deindividuella stockarna ihop tillen stam och återrapporteras tillSödras system. Därefter skerbetalningen.

foto

: pr

ivat

foto

: Sv

eaSk

og


TEMA | UKONF 12

EFTERLYSES:

KEDJA ATTSTÄRKA


– I det senaste projektet bygg-des ett optiskt mätsystem medlinjelaser och kameror, berättarBjörn Hannrup som jobbar iSkogforsks Virkesprogram. Detmonterade vi i ett skördaraggregatoch testade i produktionsmiljö.

Testerna visade att utan stör-

ning från skräp och snö hamnarmätningarna inom tre millime-ters felmarginal. Det är goda ny-heter. Skogsbrukets mål – att 90procent av mätningarna ska haen felmarginal på högst fyramm – ligger inom räckhåll.

En bedömning från tillver-

karna i projektet är att produkti-viteten kan öka med hjälp av la-sertekniken. För när det inte ärkvistknivarna som ska mäta dia-metern, kan man släppa påknivtrycket och öka matningshas-tigheten.

– Men i dagsläget är det för

mycket skräp som flyger mellansensorerna och stammen, sägerBjörn Hannrup. Nästa steg är attutveckla skydd som styr undanskräpet och skapar en mer skyd-dad mätmiljö. Vi jobbar nu föratt dra igång ett sådant projekt.

SVERKER JOHANSSON

BERÖRINGSFRI DIAMETERMÄTNING

Lasermätning på gång?

Skogforsk har tillsammans med maskintillverkare och skogsföretag testat beröringsfri diametermätning – dels för att förbättra mätningen, men också för att höja produktiviteten genom snabbare matning.

l�Ljuset från en laser brytsi ett prisma till en linje,som belyser stammen.

l�Kameror registrerar detljus som reflekteras ochman får då avståndet till ettstort antal punkter påstammen.

l�Mätdata från en stor delav stammens omkrets göratt man kan räkna ut endiameter. Björn Hannrup, Skogforsk

SÅFUNKARDET

Innan Karin Westlund började på Skog-forsk jobbade hon på stålverket Outo-kumpo i Avesta. Hennes jobb: att jagaproduktionsstopp – eller rättare sagt dessorsaker. Hon och hennes kollegor jagadeförbättringsmöjligheter i hela brukets till-verkningskedja och ned till varje enskildmaskin. De satte kronor och ören på pro-blemen – och vad det kostade företagetvarje vecka om ingen gjorde något åt det.

På samma sätt vill hon nu systematiskt gesig på skogsbrukets försörjningskedjor. Ochtillsammans med andra skogsforskare harhon hittat ett verktyg för det: SCOR,Supply Chain Operations Reference, en ve-dertagen standard för tillverkningsindustrin.Ett verktyg för att analysera och effektiviseraleden från produktion till slutkund.

– Oljeindustrin hade börjat anpassa mo-dellen för råvarusidan, berättar Karin West-lund. Och nu har vi tillsammans med blandannat kanadensiska forskare tagit fram ettSCOR som passar för skogsbruket – ettverktyg som ger ett ramverk för hur vi kanrita upp och analysera försörjningskedjan iform av olika nyckeltal, som är mätbaragenom hela kedjan. Oavsett om det handlarom plankor i specifika längder eller om led-tider i avverkningsorganisationen.

Ett exempel på ett viktigt nyckeltal iSCOR är just ledtid eller Order FulfillmentCycle Time, som är den vedertagna termeninom de flesta branscher.

FOTO: SVEN TEGELMO/SKOGFORSK

Råvarukedjan från skog till industriär komplex och ska ständigt slimmasoch utvecklas. Men hur vet man att

en åtgärd i en länk av kedjan blir optimal och intefördyrar processen någon annanstans?

…På Gång

– I vårt Skogs-SCOR ingår all tid från detatt stocken bytt ägare till att den når indust-rin i ledtiden. För vissa produkter kan ledti-den vara värdeskapande – för andra spelarden egentligen ingen större roll. Det viktigaär att ha koll på ledtiden där det skapar mer-värde – att hitta nyckeltalen som genererarnytta!

Ett annat exempel är kundorderstyrnings-grad. Här är intressant att bestämma sig förhur mycket av volymen – och till vilken för-ädlingsgrad – som ska vara prognosstyrd och

hur mycket som utgöra leverans mot kund-order.

Nu efterlyser Karin Westlund efter enproduktspecifik värdekedja att testa Skogs-SCOR på, helst hela vägen från stubbe tillslutkund.

– Ett sågverk med höga kundkrav skullepassa bra, menar hon. Vi kommer att draigång ett SCOR-projekt så snart vi har ettbra case, förhoppningsvis till hösten.

SVERKER JOHANSSON

NYCKELTAL Företagsperspektiv Kundperspektiv

Kostnader Kapital Tillförlitlighet Svarstid Systemflexibilitet

Kostnad sålda varor (SEK)

OH kostnad (SEK)

Omloppstid för kassaflöde (dagar)

Avkastning anläggningstillgångar (%)

Avkastning arbetande kapital (%)

Fullständig orderuppfyllelse (%)

Orderomloppstid (dagar)

Flexibilitet 20 % volymökning (dagar)

Möjlig volymökning inom 30 dagar (%)

Möjlig volymminskning inom30 dagar utan extra kostnader (%)

4

44

4

44

4

4

4

4

WEBB-TV

Se reportaget påskogforsk.se/vision


TEMA | UKONF 12

BASKATJONER Bli inte avskräckt av nam-net: Kom ihåg att det i princip bara handlarom tre ämnen: kalcium, kalium och magne-sium. Men de har en dubbel funktion: delssom växtnäring för träd och annan vegeta-tion, dels som skydd mot försurning av markoch vatten. De tre är viktiga byggstenar i demineralpartiklar som bildar vår skogsmark. Ivarje hektar skog finns det åtskilliga ton kal-cium, kalium och magnesium.

Men bara en liten del är tillgängligt förträd och växter (har man åtminstone trott –vi återkommer till det) - den del som finns imarkvätskan och runt mineralkornen i formav joner av kalcium, kalium och magne-sium. De kallas baskatjoner – ”bas” för attde verkar basiskt (i motsats till försurande),”kat” för att de har en positiv elektrisk ladd-ning.

Förrådet av utbytbara baskatjoner i ennormal skogsmark är några hundra kilo perhektar. Det är ett dynamiskt förråd. Detfylls på genom vittring från mineralkornen,deposition från luften och nedbrytning avförna. Det minskar genom trädens upptagoch utlakning.

ASKÅTERFÖRING I dag diskuteras askåter-föring efter uttag av grot. Och det handlarom baskatjonerna. Barr och kvistar innehål-ler mycket kalcium, kalium och magnesium.Tar vi bort groten så försvinner ett antal kilobaskatjoner per hektar. Det är en påtagligdel av skogens totala utbytbara förråd.Trycket på att ta ut biobränsle från skogenär hårt. Man befarar därför att grotuttag påsikt ska utarma marken på de här närings-ämnena och att det kan begränsa trädenstillväxt.

Dessutom: när träden växer tar de uppbaskatjoner och skickar istället ut försurandevätejoner. Den här processen går baklängesom groten får ligga kvar och multna ner. Tarvi bort groten sker inte den här återhämt-ningen och marken blir därför surare, vilketi sin tur kan påverka det vatten som rinnergenom skogen.

Men…nu ska vi komplicera bilden:

TRÄDEN Träd på svensk fastmark verkarinte lida brist på kalcium, kalium eller mag-nesium. Träden växer inte bättre när mantillför de här näringsämnena, som aska.Okey, det är inte helt sant, på bördiga mar-ker kan aska ge en liten tillväxtökning ochpå fattiga marker en liten tillväxtminskning.Men det här anses inte bero på de tillfördanäringsämnena i sig, utan på att tillgänglig-heten av markens kväve påverkas när mantillför aska.

Kanske är det som en del forskare, blandannat professor Kevin Bishop vid SLU, bör-jar tro: att träden aktivt kan ”beställa” de härnäringsämnena från sina samarbetspartnersmykorrhizasvamparna. Alltså, vill ett träd hatill exempel mer kalium, så ”köper” man detav svamparna och ”betalar” med kolhydraterfrån sin fotosyntes. Och svamphyferna kanpåskynda vittringen från mineralkornengenom att skicka ut sura ämnen. Stämmerdenna hypotes, så har träden tillgång till ettmycket stort förråd av kalcium, kalium ochmagnesium.

MARKEN Försök har visat att markens pHoch innehåll av baskatjoner oftast ökar efteren askåterföring. Med tiden avtar dock denhär effekten, och det väcker frågetecken.

För merparten av den aska som sprids läggsut i medelålders skog – inte på de hyggendär man har tagit ut grot. Tanken är att mani förväg ska kompensera för den förlust avbaskatjoner som uppstår den dag som sko-gen slutavverkas och man tar ut grot. Mendet kan ligga 30–40 år fram i tiden och vivet inte om det då överhuvudtaget finnskvar några mätbara effekter av askan – detfinns inte så gamla försök med askåterföringi de doser man rekommenderar i dag (cirkatre ton per hektar).

VATTNET Uttransport av baskatjoner frånskogsmark till vatten buffrar skogens småvattendrag mot försurning. Tar man ut grotförsvinner baskatjoner och då ökar riskenför att vattnet försuras, vilket kan varamycket negativt för fisk och andra organis-mer. I teorin minskar risken om man eftergrotuttag tillför aska. Men även här finns ettproblem: i de få praktiska försök som finnsmed rekommenderade doser har man intekunnat registrera några påtagliga positiva effekter på avrinningsvattnet. Askan har dålagts i inströmningsområden, det vill säga påfast mark en bit från vattendraget, vilket ärdet normala i dag.

SLUTSATS Nå, är då återföring av aska tillskogen en nödvändighet eller bara miljökos-metika? Ett försiktigt svar skulle vara: ut-ifrån vad vi vet i dag finns det i alla fall ingetuppenbart och självklart behov av aska, varesig för träd, mark eller vatten. Sedan får vi sevad framtida forskning kommer fram till...

…NÖDVÄNDIGHET ELLERMILJÖKOSMETIKA?


Är det nödvändigt att återföra aska efter uttag av grot? Eller är det kosmetika – något som bara görs för synsskull? Den provocerande frågan ställdes i ett av föredragen på årets Utvecklingskonferens. Den fick inte ettentydigt svar, men föredragets budskap var att nyttan med askåterföring inte alls är självklar. VISION försöker reda ut begreppen. Text: CARL HENRIK PALMÉR | [email protected] | Foto: MELLANSKOG

Nya svar på gång …och vad kommer då framtida forskning fram till? Skogforsk har fältförsök på plats och de första resul-taten kommer snart in. Var finns till exempel askans ämnen ett par decennier efter spridningen? I vattnet, längre ner i mar-

ken, i fältskiktet eller i träden? Andra försök ska ge svar på hur askåterföring och bränsleuttag i gall-ringsbestånd påverkar den långsiktiga tillväxten. Vi väntar också på svar om askåterföring eftergrotuttag i bördig granskog ökar kväveläckaget och förekomsten av rotröta. Och kommer plantöver-levnad och tillväxt påverkas i nästa generation? Text: ERIK VIKLUND

ASKÅTERFÖRINGEN…

’’Vi vet inte om det överhuvudtaget finns kvarnågra mätbara effekter av askan – det finnsinte så gamla försök med askåterföring i dedoser man rekommenderar i dag

SISTAPROVYTAN

– NU TAR SKÖRDAREN ÖVER

TACK FÖR ATT DU VAR MEDUkonf12 hade inte blivit lika bra utan dig på plats.

Nu hittar du alla sms- och twitterfrågor med svar på skogforsk.se. Vi hoppas de hjälper dig att få den där härliga känslan i magen som vi vet att du verkligen förtjänar. Känslan av att det äntligen är måndag.

Varsågod - här får du ett smakprov.

EN NÄRMARE TITT PÅ

FORSKNING FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUKNr 1 | 2012

NATURHÄNSYNENHJÄLPER

SKOGENSFÅGLAR

SNABBATIPS!

NY SAJTGÖR DIGEFFEKTIV

4

NYA DRIVAREN

Vision nr 1-2012

Documents

Transcript of Vision nr 1-2012