· Web viewGarbi Schmidt är en framträdande deltagare i den danska debatten, bland annat om...

Jan Hjärpe Inventering våren 2016

Islamforskning i Sverige. En kartläggning

Uppdraget

Avsikten med denna inventering är att ge en bild av den forskning om islam och islamfrågor

som utförs vid svenska universitet och högskolor inom olika ämnen och institutioner. Det

gäller inriktning, tendenser, frågeställningar, men också hur samverkan sker och hur resultat

förs ut. Den avser att visa vilka kompetenser som finns och ta fram önskemål om framtida

satsningar och hur kompetens då ska bibehållas och forskarkadern förnyas genom ny-

rekrytering och forskarutbildning. Kartläggningen gäller det nu aktuella forskningsläget och

nu verksamma forskare vid institutionerna, däremot ges här inte en historik över tidigare

islamstudier.1 Den avser att ge underlag för beslut om eventuella framtida satsningar. Därför

utelämnas i översikten islamforskande emeriti (dvs. personer födda före 1950). De har genom

sin forskning, handledning och produktion inspirerat och påverkat de nu aktiva vid de olika

institutionerna. De står också ofta nog för en fortsatt vetenskaplig produktion; de finns ibland

med i nätverken, men de blir inte aktuella för en framtida finansiering.2 Några forskare i andra

nordiska länder tas däremot med i kartläggningen av skäl som framgår nedan.

Utelämnas görs också den forskning om muslimska länder och områden ur olika aspekter som

sker vid statsvetenskapliga institutioner, freds- och konfliktforskningsinstitutioner och inom

migrationsforskning, och forskningen om terrorism, i den mån den inte är inriktad mer

specifikt på islam och på islams roll.3

Tillvägagångssätt

Utgående från att jag under årens lopp haft att göra med de flesta som arbetar med islam-

forskning i Sverige och Norden började inventeringen i min egen bokhylla. Därefter följde en

genomgång av material på Webben, lärosätens och institutioners hemsidor, forskares egna

presentationer och publikationslistor. Därpå följde en omfattande mejlkorrespondens med

1 För en kort översikt av islamstudiet från 1700-talet och framåt och de förändringar som skett i synsätt och frågeställningar, se Hjärpe, Jan, ”Perspektiv på islamologin: essentialism eller religionsantropologi”, i Otterbeck, Jonas & Stenberg, Leif (red.) Islamologi. Studiet av en religion (Carlsons, Stockholm 2012), s. 265-279. För olika perspektiv på religionsstudium i allmänhet, och dess teorianvändning hänvisas till Arvidsson, Stefan, Varför religionsvetenskap? En ämnesintroduktion för nya studenter (Lund 2012).2 Detta gäller alltså Gudmar Aneer, Eva Evers Rosander, Antoon Geels, Christer Hedin, Jan Hjärpe, Kjell Härenstam, Åke Sander, Bo Utas och David Westerlund. Här bör nämnas också den till CMES knutne f.d. ambassadören Ingmar Karlsson. Bland dem som i hög grad inspirerat flera av de nu aktiva forskarna är Tord Olsson (d. 2013). Ytterligare några kunde nämnas.3 Som ett exempel bland många kan nämnas Ann-Kristin Jonassons utmärkta statsvetenskapliga avhandling At the Command of God? On the Political Linkage of Islamist Parties (Göteborg 2004), då den analyserar dessa partiers funktioner i politiska processer, inte deras specifika ”islamiskhet”.

1


frågor och svar. Viktigt för att få grepp om aktuella projekt och om idéer för framtiden har

varit samtal med aktiva forskare. Jag har då diskuterat med cirka 25 personer, enskilt eller i

grupper, vilket sedan har kompletterats med mejl och telefonsamtal. Presentationen nedan är

lärosätesvis, men flera personer är verksamma på mer än ett lärosäte och rörligheten mellan

institutionerna är stor. Särskilt kan man notera att samarbetet mellan islamforskarna i Sverige-

Norden är omfattande och utgör ett faktiskt fungerande nätverk. Det råder en påfallande

kollegialitet och aktiv samverkan.

Forskare, miljöer, inriktning

Det faller sig naturligt att börja genomgången med Lunds universitet. Ämnet islamologi fick

där en professur 1984. En rad disputationer följde inom ämnet religionshistoria med

islamologisk inriktning. Idag är tre aktiva forskare där med titeln professor i islamologi.

Vid Lunds universitet finns Centrum för Mellanösternstudier (CMES) med ett fyrtiotal

forskare och forskarstuderande anknutna, med bakgrund i olika ämnen, humanistiska,

samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska. CMES har en omfattande verk-

samhet, med studerande på masternivå, med synnerligen täta besök av gästföreläsare, och är

uppmärksammat internationellt. Centret utgör en betydande forskarmiljö.

Av de forskande där är några mer speciellt inriktade på frågor kring islam. Så är fallet med

föreståndaren för centret, professor Leif Stenberg, som inom religionshistoria med

islamologisk inriktning disputerade 1996 på avhandlingen The Islamization of Science: Four

Muslim Positions Developing an Islamic Modernity. Det är en diskursanalys av den

inomislamiska diskussionen om förhållandet mellan religion och naturvetenskap och om

förhållandet till modernitet. Diskussionen ses även som en maktkamp om positioner inom

denna debatt om vad som ska ses som ”islam”. Stenberg har varit Visiting Scholar vid

Harvard och vid Institut Français d’Études Arabes i Damaskus, och har senare i Syrien

särskilt forskat kring den sufiska Naqshibandiyya-orden och dess betydelse. Stenberg ses

överhuvud som framstående kännare av Syriens religiösa och politiska förhållanden. Han har

publicerat ett mycket stort antal uppsatser, artiklar, bidrag till antologier, konferensbidrag etc.

inom även andra islamologiska fält. Han har verkat som handledare i forskarutbildningen.4

Till det kommer redaktörskapet till ett betydande antal samlingsböcker och översiktsverk.

Stenberg har en nyckelroll när det gäller samarbetet mellan olika forskare och institutioner.

4 Jfr nedan, bland annat Gönder, Stjernholm, Miaji.

2


Analysen av problematiken i den inomislamiska debatten om religion och naturvetenskap har

förts vidare av en postdoc-forskare, Stefano Bigliardi, med bakgrund i filosofiämnet

(Bolognas universitet, jämte universitet i Konstanz), med PhD 2008. Hans forskning anknyter

till Stenbergs i just inriktningen på diskussionen om religion, vetenskap, och teknologi. Han

har publicerat ett stort antal uppsatser, artiklar och konferensbidrag, och en monografi om

problematiken grundad på intervjuer med företrädare för debatten.5

Ann Kull är islamolog och Indonesienkännare som arbetar deltid på CMES och deltid är lärare

vid SASNET, Swedish South Asian Studies) vid Lunds universitet. Hon disputerade 2005 vid

religionshistoriska avdelningen på avhandlingen Piety and Politics: Nurcholish Majid and his

Interpretation of Islam in Modern Indonesia.6 Den är en redovisning och analys av en

synnerligen inflytelserik tänkare som påverkat den religiösa och politiska utvecklingen i

Indonesien. Hennes senare forskning, redovisad i uppsatser och bokkapitel, gäller frågorna

kring kvinnans ställning och ”gender awareness” i den islamiska religiösa undervisningen i

Indonesien (jämförd med motsvarande i Pakistan), och kvinnliga lärares roll i det avseendet.

Hennes pågående forskning (i ett projekt lett av Stenberg) gäller den transnationella rörlig-

heten av studenter i Sydostasien, för hennes del då det som gäller den högre islamutbild-

ningen. Man kan notera samarbetet mellan CMES och SASNET som då tillsammans blir del

av forskningsmiljön även för islamforskningen.

Torsten Janson disputerade 2003 vid religionshistoriska avdelningen på avhandlingen Your

Cradle is Green: The Islamic Foundation and the Call to Islam in Children’s Literature. Den

analyserar hur en muslimsk organisation i Storbritannien försöker förmedla den religiösa

traditionen (i tolkningar relevanta för det brittiska samhället). Även i fortsättningen gäller

hans forskning muslimsk religionspedagogik i diasporasituationer och hur ackommodationen

vid migration sker. Han samarbetar då med Parvaneh Ghanizadeh (språklärare vid CMES)

när det gäller turkisk och persisk barnlitteratur. Det aktuella projektet gäller utbildningen

bland unga palestinier i Libanon: Hur identitet konstrueras och förändras. Han har också

studerat ”muslimsk visuell kultur”, alltså bruket av bilder. Detta har redovisats i en rad

uppsatser, konferensrapporter och bokkapitel. Åren 2010-2014 var han studierektor för

5 Islam and the Quest for Modern Science. Conversations with Andan Oktar, Mehdi Golshani, M. Basil Altaie, Zaghloul El-Naggar, Bruno Guiderdoni, and Nidhal Guessoum. (Swedish Research Institute in Istanbul, Transaction Series, 2014.

6 Även utgiven 2008 på VDM Verlag.

3


CMES’ master-program för Mellanösternstudier. Han har varit verksam också vid

Lärarhögskolan i Malmö.7

Professor Umut Özkirimli är en statsvetare knuten till CMES och är samordnare för projektet

In Search of a Model för the Middle East. A comparison of Turkish and Nordic Experiences ,

och är bland annat, tillsammans med doktoranden Spyros A. Sofos, redaktör för en bokserie

Islam and Nationalism (Palgrave Macmillans) där fem publikationer hittills utkommit, med

studier också av religionsfrågor och då särskilt islam. Medverkat har en rad internationellt

erkända forskare som skribenter. Han är engagerad i ett CMES-projekt om alawiter. I detta

projekt deltar också språkpedagogen Rafah Barhoum.

Knuten till CMES är också Anders Ackfeldt, forskarstuderande som initierat betydelsefull

forskning på ett fält som är relativt nytt: Islamisk musik, islamiska teman i hip-hop och de

religiösa och politiska aspekterna av hiphopkulturen.8 Det gäller också islam i svensk hiphop,

muslimsk identitet bland svenska rappare, och det som då händer på Internet. Projektet

finansieras av The Middle East in the Contemporary World (MECW). Ackfeldt har redovisat

sin forskning i uppsatser, bokkapitel och konferensrapporter. I forskningen om ”islam-musik”

samarbetar han med Otterbeck och även med Karin Berg (jfr nedan).

Som lärare vid CMES medverkar Olof Heilo, disputerad i Wien 2010, med forskning om

mötet mellan islams värld och Bysans. Sedan 2012 är han knuten till Institutet för bysantinska

och moderna grekiska studier i Wien.

Vid CMES finns också Reza Arjmand, disputerad i Stockholm 2008 på avhandlingen

Inscription on Stone: Islam, State and Education in Iran and Turkey (Studies in International

and Comparative Education).

CMES har visst samarbete med mastersprogrammet Mänskliga rättigheter vid universitetet i

Lund, där också Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt finns.

En betydande del av budgeten för CMES följer av att det hör till ett Strategiskt Forsknings-

område. Centret har i utvärdering fått betyget excellent.

Islamologistudiet är vid Lund universitet inordnat i Centrum för Teologi och Religions-

vetenskap (CTR), främst i den religionshistoriska avdelningen.

7 Det kan nämnas att han även har en verksamhet som föreläsare vid kurser i Istanbul. Erfarenheterna därifrån har gett idé till forskning om ”den religiösa turismen” till relikmuseet i Top Kapı.8 Jfr Gardell nedan.

4


Dit har tills nu hört Philip Halldén, som universitetslektor (50 %).9 Han disputerade 2001 på

avhandlingen (prisbelönad av Vitterhetsakademien) Islamisk predikan på ljudkassett: en

studie i retorik och fonogramologi. Den analyserar den muslimska predikokonst (särskilt hos

oppositionella saudiska predikanter) som spridits via kassetter: hur påverkar det icke-

traditionella mediet retoriken? Nutida kassettpredikan jämförs då med islamisk homiletisk

tradition, vilket alltså innebar studium av både nutida och äldre predikningar och ”homiletisk

teori”. Halldén studerar i sin forskning såväl i det historiska materialet som nutiden metoderna

för kommunikation. Nämnas här bör boken Jihad-orienterad salafism på internet (2007).

Halldén är den främste kännaren av islamisk retorik, och forskningen redovisas i en rad

publicerade uppsatser i välrenommerade facktidskrifter och i bidrag till samlingsverk. Den har

till stor del externfinansierats av anslag från fonder och stiftelser.10 Han har innehaft

forskartjänst vid Vitterhetsakademien.

Islam i Sverige och diskussionen om islam och muslimer i svensk politisk debatt är

forskningsområdet för Johan Cato som disputerade 2012 på avhandlingen När islam blev

svenskt: föreställningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik 1975-2010. Också

Cato har bidragit med en rad bokkapitel i samlingsverk.

Huvudansvaret för islamologiundervisningen, mastersnivån och doktorandhandledning vid

CTR har professor Jonas Otterbeck som disputerade år 2000 på avhandlingen Islam på

svenska: tidskriften Salaam och islams globalisering. Dessförinnan kom bland annat boken

Muslimer i svensk skola (Gleerups, Malmö 1994). Forskningen har fortsatt gällt situationen i

Sverige, men också hur muslimska lärde (inom och utom landet) reagerat inför populär-

kulturen (musiken, jfr Ackfeldt ovan). Det här är ett stort och ganska okänt fält som behöver

utforskas ytterligare; så är Nashid-sångaren Maher Zain från Sverige ett mycket stort namn

internationellt. Islamisk ungdomsmusik förmedlar etik och det har stor spridning. Det handlar

om något som kan vara Sveriges största musikexport för närvarande. VR finansierar (från

2015) projektet Performing and Ethical Masculinity: The Creation of the Islamic Pop-Stars

of Awakening. Otterbeck har vidare gjort viktiga inlägg i frågan om hur islamofobi kan

betraktas. Särdeles intressant är redovisningen och analysen av intervjuer med ungdomar i

boken Samtidsislam: unga muslimer i Malmö och Köpenhamn (Carlsson Bokförlag,

Stockholm 2010). 2015 kom ett arbete i samarbete med Jørgen Nielsen, som är en av de

9 Halldén avgår från denna halvtidstjänst vårterminen 2016 för annan verksamhet. CTR utlyser då en ny tjänst i ämnet.10 Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Erik Philip-Sörensens Stiftelse, Wahlgrenska stiftelsen, KVHAA och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

5


främsta forskarna om europeisk islam i Storbritannien, Muslims in Western Europe

(Edinburgh University Press). Otterbeck har publicerat ett mycket stort antal uppsatser,

bokkapitel, rapporter, och artiklar i svenska och utländska tidskrifter. Genom sitt samarbete

med många andra forskare är Otterbeck likaså en nyckelperson när det gäller islamstudier i

Sverige. Huvudområdena är då olika aspekter på islam i Sverige, och islam och populärkultur.

Hege Irene Markussen disputerade 2012 på avhandlingen Teaching History, Learning Piety:

An Alevi Foundation in Contemporary Turkey (Sekel bokförlag). Hon har en administrativ

tjänst vid universitetet, men undervisar också vid CTR. Hon var redaktör för boken Alevis

and Alevism: Transformed Identities in Istanbul (The Isis Press 2005) och tillsammans med

R. J. Natvig (Bergen) för Islamer i Norge: Studier av inter-religiöse relationer (Uppsala

Swedish Science Press 2005). Studierna om alevismen är intressanta också för sin

fältforskningsmetodik, något som hon även behandlat separat. Forskningen om alevismen

fortsätter.

Doktorander vid CTR med islamologisk riktning är: Nina Jakku som studerar ”Kvinnor i

niqab i Sverige” genom intervjuer, och med postkolonial teori, och i relation till lagstiftning

här och i andra länder. Andreas Johansson (verksam vid Linnéuniversitet) forskar om

religiösa (muslimska) politiska partier på Sri Lanka, särskilt Sri Lanka Muslim Congress. Han

är även verksam i SASNET. Han disputerade i maj 2016 och planerar att forska om indiska

muslimska soldater under första världskriget.

Rickard Lagervall är doktorand med forskning om framför allt familjerättsdiskussionen i

Marocko, och debatten om konstitutionen och de ”islamiska” argumenten i den. Lagervall har

en påfallande stor aktivitet som skribent och deltagare i media med utmärkta och uppmärk-

sammade artiklar om aktuella islamfrågor. Han har undervisat i den särskilda kurs om

IS/Daish som just har givits. Han har vidare inventerat muslimska institutioner i Malmö och

har viktiga kontakter där, särskilt med Islamakademin som leds av Salahuddin Barakat.

Vidare finns Frida Mebius Önnerfors med ett avhandlingsprojekt om en nybildad sekt i

Indonesien och dess utveckling, och Mohammed Shams med ett projekt om den betydelsefulle

iranske jurisprudenten Ayatullah Montazeri.

Jesper Svartvik är professor i religionsteologi vid CTR och i hans verksamhet ingår kontakt

med islam och muslimer. Professuren är även knuten till Svenska Teologiska Institutet i

Jerusalem.

Disputerade vid CTR men utan nuvarande anknytning till institutionen är:

6


André Möller, som disputerade 2005 på avhandlingen Ramadan in Java: The Joy and Jihad

of Ritual Fasting. Han är idag verksam i Indonesien och har bland annat utarbetat en Svensk-

indonesisk och indonesisk-svensk ordbok (2014). Mats Bergenhorn, disputerad 2006 på

avhandlingen Öppna universum! Slutna traditioner i Salman Rushdies Satansverserna. Vidare

Ašk Gaši, med avhandlingen Melamisufism i Bosnien: En dold gemenskap (2010) nu verksam

bland annat som lärare (Komvux, Malmö). Abdel Baten Miaji, disputerad 2010 på avhand-

lingen Rural Women in Bangladesh: The Legal Status of Women and the Relationship

between NGOs and Religious Groups. Relevans för islamologin har även Marie Nilsen, med

avhandlingen Negotiating Thainess: Religious and National Identities in Thailand’s Southern

Conflict (2012).

Av betydelse för den islamologiska forskningsmiljön är kyrkohistorikern professor Samuel

Rubenson genom hans intresse för och täta kontakter med kyrkorna I Mellanöstern, och

särskilt med den koptiska kyrkan.

Vid etnologiska institutionen disputerade Anna Månsson år 2002 på avhandlingen Becoming

Muslim. Meaning of Conversion to Islam (2002), och vid ekonomiska institutionen samma år

Mohammed Nurul Alam med avhandlingen, Financing of Small and Cottage Industries in

Bangladesh by Islamic Banks. An Institutional-Network Approach (2002). Han har sedermera

varit verksam i Kanada, Oman, Indonesien, och är nu vid Canadian University i Dubai.

Vid sociologiska institutionen disputerade Marta Kolankiewicz 2015 på avhandlingen Anti-

Muslim Violence and the Possibility of Justice (Lund Dissertations in Sociology) på basis av

hur svenska domstolar agerat i fall av antimuslimskt våld. Den har alltså rättsvetenskapligt

intresse.

Professorn i historisk arkeologi, Mats Roslund, leder projektet Sicilien – Siqiliya - Sikelö:

bysantinskt, islamiskt och normandiskt samspel i södra Italien 800 till 1300, av relevans för

islamforskningens historiska perspektiv.

Vid Uppsala universitet, teologiska institutionen, finner vi islamstudier dels inom religions-

historia, dels inom systematisk teologi och livsåskådningsvetenskap. Mattias Gardell innehar

Nathan Söderbloms professur i jämförande religionsvetenskap med en remarkabel forskning

som till stor del är relevant för islamforskningen. Han disputerade 1995 vid Stockholms

universitet på den synnerligen substantiella avhandlingen Countdown to Armageddon:

Minister Farrakhan and the Nation of Islam in the Latter Days. Den innehåller dels en

genomgång av islams-muslimers historia i USA (från slavtiden och framåt), men framför allt

7


en redogörelse och analys baserad på stort material om ”Black Islam” i USA och dess för-

ändringar över tid. Speciellt intressant är dialektiken mellan en religionsrörelses förändring

och social och ekonomisk förändring. Det handlar (förenklat uttryckt) om utveckling från en

”ny” och egenartad religionsbildning till det som successivt blir ”mainstream Islam”. Man kan

notera också att avhandlingen redan då noterar och behandlar sambandet mellan dessa rörelser

och ”message rap” och hiphop.11 Gardell har gjort flera grundliga studier särskilt av rörelser i

USA som räknas som extremistiska, baserade på såväl arkivstudier som intervjumaterial. De

redovisas i två böcker, Rasrisk: rasister, separatister och amerikanska kulturkonflikter

(Federativ, Stockholm 1998), och Gods of the Blood: Pagan Revival and White Separatism

(Duke University Press, Durham 2003). De berör islamforskningens område genom att det

rasistiska hatet ofta är riktat just mot muslimer, som då också figurerar i de här gruppernas

konspirationsteorier. Mer direkt inom islamforskningens område är Bin Ladin i våra hjärtan:

globaliseringen och framväxten av politisk islam (Leopard, Stockholm 2005), där man särskilt

kan uppmärksamma hans tolkning av det egyptiska Muslimska Brödraskapets ideologi och

policy, baserat inte minst på intervjumaterial. Även det viktiga arbetet Tortyrens återkomst

(Leopard, Stockholm 1008) kan relateras till islamstudiet, genom det samband som finns

mellan det så kallade ”kriget mot terrorismen” som proklamerades efter attentaten elfte

september 2001 och en ökad acceptans av tortyr och andra utomrättsliga metoder. De

tillämpas på personer som misstänks för islamistisk jihadism. Relevans har givetvis då också

hans undersökning om fördomar, konspirationsteorier, skrönor och generaliseringar som

sprids om islam och muslimer: Islamofobi (Leopard, Stockholm 2010, 2011). Hans senaste

större arbete är Raskrigaren: seriemördaren Peter Mangs (Leopard, Stockholm 2015) med

dess grundligt dokumenterade undersökning av de rasistiska idéer och handlingsmodeller som

finns i föreställningsvärld och historieskrivning hos vissa grupperingar, och som fått

genomslag hos individer som Breivik och Mangs. Relevansen för islamforskningen är även

här att islamofobin är en betydande ingrediens i den världsbilden. Vi noterar naturligtvis att

Gardell är en mycket betydande deltagare i den politiska debatten kring centrala frågor i

nutiden.

Till samma institution hör professorn i islamisk teologi och filosofi, Mohammad Fazlhashemi,

som disputerade i idéhistoria vid Umeå universitet 1994 på avhandlingen Förändring och

kontinuitet: Al-Ghâzâlîs politiska omsvängning. Den visar på hur denne den mest inflytelse-

rike medeltida muslimska teologen vid tiden kring sekelskiftet 1100 (av vår tideräkning)

11 Jfr Ackfeldt och Otterbeck, ovan.

8


ändrar sin syn på den politiska makten från idén om kalifatets betydelse till en acceptans av

den faktiska makten (sultanatet). Detta även när den saknade den legitimitet som kalifatet

förutsatts ha, så länge bara någon ordning och stabilitet uppehölls genom (den även

tyranniska) makten. Det återspeglar då det läge av kaos, våld och extrem osäkerhet som rådde

vid den tiden. al-Ghazali är en auktoritet som ofta åberopas även i nutida muslimsk debatt,

och de skrifter som han skrivit (eller tillskrivs) är således viktiga att studera idéhistoriskt.

Fazlhashemis arbeten därefter gäller den idéhistoriska betydelsen av kontakterna mellan

Europa och överhuvud Västerlandet och den muslimska världen, då främst Persien och

Turkiet under 1800- och 1900-tal, redovisat i Exemplets makt: Föreställningar om

Europa/Väst i Iran 1850-1980 (Brutus Östlings Bokförlag, Symposion, Stockholm/Stehag

1999), och just för 1900-talets muslimska debatt i Occidentalism: idéer om väst och

modernitet bland muslimska tänkare (Studentlitteratur, Lund 2005). Fazlhashemi har effektivt

motverkat föreställningar om islamisk idévärld och idéhistoria som något enhetligt. Han har

påvisat den stora spännvidden mellan olika tänkare och ideologer. Ett betydelsefullt bidrag till

den aktuella debatten i Sverige är boken Vems islam: de kontrastrika muslimerna (Norstedts,

Stockholm 2008; även i pocket 2009, 2010). Den muslimska politiska debatten får idé-

historiskt perspektiv i Tro eller förnuft i politisk islam (Norstedts, Stockholm 2011) och

samma gäller analysen av skeendena kring 2011, i Den arabiska våren: Folkets uppror i

Mellanöstern och Nordafrika (Historiska Media, Lund 2013). Han ingår även i ett projekt

med flera deltagare om shiismen i världen idag.12 I en ny forskningsinsats har han studerat en

period i islams historia som varit mindre uppmärksammad. Det redovisas i det nyutkomna

arbetet Islams dynamiska mellantid: Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och politisk

islam (Atlantis, Stockholm 2016). Till detta kommer ett stort antal bidrag i antologier,

konferensrapporter, artiklar och uppsatser, såväl i idéhistoriska som politiska och religiösa

aktuella frågor, även genderfrågor. Man kan notera att detta gäller också arbeten på persiska,

jämte översättningar till persiska av svenska vetenskapliga arbeten. Fazlhashemi är således i

hög grad en av nyckelpersonerna i islamforskningen i Sverige.

Othman Al-Tawalbeh är doktorand vid samma institution, med bakgrund i studier vid

Ammans universitet, och med en masteravhandling i hadith-vetenskap. Han undervisar i

koranvetenskap och i islamisk rättsvetenskap. Han har ett betydande kontaktnät, bland annat

genom sina insatser i det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Avhandlingsarbetet gäller

minoriteters ställning i islamisk rättstradition.

12 Jfr Hylén, nedan.

9


Shokoufeh Taghi, är universitetslektor i religionshistoria, och disputerade år 2000 i Iranska

språk på avhandlingen The Two Wings of Wisdom: Mysticism and Philosophy in the Risālat

uṭ-ṭair of Ibn Sina (2000), och undervisar även vid Institutionen för lingvistik och filologi.

Hon intresserar sig för kognitiv psykologi och tillämpningen i pedagogiken av idéer från

sufismen och i traditionen av vishetslitteratur.

Till den institutionen hör docent Ashk Dahlén, som disputerade 2002 på den substantiella

avhandlingen Deciphering the meaning of revealed law: The Surūshian paradigm in Shi‘i

epistemology. Den prisbelönades av Vitterhetsakademien. Avhandlingen behandlar hur en

betydande nytänkare diskuterar tolkningen av islamisk-shiitisk rättstradition och hans

filosofiska utgångspunkter (Kant!) i bruket av källorna.13 Dahléns forskningsområden är

persisk litteratur, religionshistoria och filosofi och då efterhand mer inriktad på sufismens

klassiker. Till detta kommer en stor produktion av publicerade uppsatser och artiklar. Han har

varit gjort betydande insatser som översättare av just persisk (sufisk) litteratur.14 Han har

också varit gästforskare vid Teherans universitet (med finansiering från STINT) 2003-2004,

haft forskartjänst vid Vitterhetsakademien, och varit gästprofessor i persiska vid Oslo

universitet 2009-2012. Sedan 2013 alltså vid Institutionen för lingvistik och filologi i

Uppsala. I sin senare forskning intresserar han sig främst för kontinuiteten mellan antikens

och medeltidens Iran. Det ansluter då till den historiskt inriktade forskningstradition som

tidigare funnits särskilt vid Uppsala universitet. Dahlén är även verksam vid Södertörns

högskola.

Vid Juridiska institutionen är Mosa Sayed universitetslektor. Han disputerade 2009 inom

ämnet Internationell privaträtt på avhandlingen Islam och arvsrätt i det mångkulturella

Sverige: En internationell privaträttslig och jämförande studie (Iustus förlag, Uppsala), ett

arbete som utförts inom forskningsprogrammet The Impact of Religion: Changes for Society,

Law and Democracy (jfr nedan). Mosa Sayed är fortsatt knuten till det programmet,

finansierat av Vetenskapsrådet. Avhandlingen är en grundlig genomgång av svensk och

framför allt egyptisk arvsrätt, inkluderande en genomgång av shariarättslig tradition, och dess

metoder och möjligheter. En fråga som då ställs är i vad mån det går att finna lösningar i fall

då rättssystemen är olika, och hur sådana lösningar då förhåller sig till olika rättsliga

13 Avhandlingen publicerades igen 2003 under titeln Islamic Law, Epistemology and Modernity (Routledge, New York). 14 Översättningar verk av Jalal ad-Din Rumi, Fakhr ad-Din Araqi, Hafiz och Nizami Aruzi.

10


principer. Sayed arbetar i projektet Den globala familjens rättsliga, kulturella och religiösa

utmaningar, som förutsätter ett tvärvetenskapligt samarbete.15

Vid Institutionen för freds- och konfliktforskning leder nu statsvetaren professor Isak

Svensson ett nytt projekt: Resolving Jihadist Conflicts? Religion, Civil War, and Prospects

for Peace, med en första arbetskonferens planerad till september 2016.

Vid Uppsala universitet finns alltså det stora Linnaeus Research Programme The Impact of

Religion, som löper 2008-2018, med ett femtiotal forskare involverade. Det behandlar framför

allt förändringarna i religionslivet i Sverige och Norden under 2000-talet. Några av forskarna

i den här kartläggningen finns med i kretsen, och andra har kontakter med programmet, där

åtskilliga forskare inom religionsbeteendevetenskap och tros- och livsåskådningsvetenskap är

med.

Sociologen Emin Poljarevic, disputerad i Florens, undervisar såväl i Uppsala som i

Stockholm-Södertörn; för närvarande forskare vid Qatars universitet. Han arbetar med

islamisk fundamentalism och då särskilt ungdomars reaktion på den i Sverige-Europa.

Vid Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och

genusvetenskap finns nu professor Susanne Olsson (tidigare verksam vid Södertörns

högskola). Hon är inriktad på forskning om nutida tolkningar av islam i den muslimska

debatten. Hon disputerade 2004 i Uppsala; avhandlingen är publicerad som Islam and the

West in the Ideology of Hasan Hanafi (Almqvist & Wiksell International 2006). Hanafi har

spelat en betydande roll i religionsdialog och interreligiösa kontakter och ses som en

nytänkare. Av Olsson senare arbeten är studierna om en känd TV-predikant av särskilt

intresse. De är redovisade i Preaching Islamic Revival: Amr Khaled, Mass Media and Social

Change in Egypt (I. B. Tauris, London 2015). Hon har också forskat kring muslimska

minoriteters juridiska ställning och kring salafiyya-islam, vilket har redovisats i olika

publikationer, framför allt i Minority Jurisprudence in Islam: Muslim Communities in the

West (I. B. Tauris, London 2015). Hennes pågående forskningsprojekt ”Medeltida och

samtida islamsk fundamentalism”16 har fått finansiering av Vetenskapsrådet. Betydelsefull

(också med tanke på framtida rekrytering) är en handbok för grundutbildningen för vilken

15 Just familjerättsliga frågor har aktualiserats vid de svenska domstolarna i samband med tvister om skilsmässors giltighet i ”det andra landet”, frågan om mahr (den äktenskapliga garantisumman i muslimska äktenskapskontrakt) och när det gäller vårdnad om barnen. Den kan nämnas att 28 april 2016 ska ett symposium äga rum i Uppsala med forskare från centret för kvinnans rättigheter vid Ammans universitet, och med fristadsförfattaren Sedighe Vatnaghi som då talar om kvinnans ställning i iransk rättsordning.16 Medieval and Contemporary Fundamentalism: Program of Action and Othering.

11


Olsson är redaktör tillsammans med Simon Sorgenfrei (jfr nedan), och i vilken ett avsevärt

antal av de andra forskare som finns med i den här inventeringen har medverkat: Islam – en

religionsvetenskaplig introduktion (Liber, Stockholm 2015). Hennes senaste bok är

Contemporary Puritan Salafism. A Swedish Case Study (Equinox Publishing, London 2016).

Vid samma institution undervisar Eli Göndör som samtidigt är senior fellow på Timbro. Han

disputerade i Lund 2012 (med Leif Stenberg som handledare) på avhandlingen Muslimska

kvinnor i Israel: religionens roll i vardagslivets förflyttningar, publicerad bearbetad för en

större publik som Jag har mina känslor och mitt förstånd. Muslimska kvinnor i Israel

(Atlantis, Stockholm 2012). Den är främst baserad på intervjuer med (framför allt väl-

utbildade) muslimska kvinnor i Israel och analyserar de strategier som de utvecklar i relation

till religion och samhälle. Det är ett synnerligen kvalificerat arbete baserat på Göndörs

omfattande erfarenhet av det israeliska samhället och av länder i Mellanöstern, jämte studiet

av islamistisk ideologisk utveckling och islamiska rörelser i Israel och Mellanöstern. Av

intresse för frågorna kring islam i Sverige har också boken Religionen i demokratin. Ett

politiskt dilemma (Timbro 2013). Också andra av Göndörs arbeten har i viss mån relevans för

islamforskningen. Han har en omfattande produktion av tidningsartiklar i aktuella frågor.

Professorn i etnologi, Pia Karlsson Minganti disputerade 2007 på avhandlingen Muslima.

Islamisk väckelse och unga kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige (Carlsson

bokförlag, Stockholm)17. Den analyserar hur kvinnor skapar en islamisk identitet i den kontext

som det svenska samhället utgör, med hänsyn till genderfrågor, etnicitet och generations-

växling. Det sista inte minst viktigt. Hennes nuvarande forskning är projektet Contested

Marriages. Young Muslims in Transnational Contexts (stött av Vetenskapsrådet). Det avser

muslimska ungdomsorganisationer i Sverige och i Italien och deras roll för äktenskap. Det

innebär samarbete med andra forskare i Italien. Hon är även engagerad i ovannämnda

Linnaeus Research Programme The Impact of Religion – Challenges for Society, Law and

Democracy, Uppsala universitet. Till detta kommer en stor produktion av uppsatser och

artiklar i fackpress och i media. Man kan särskilt lägga märke till betydelsen av hennes

forskning just om generationsväxlingen.

Universitetsadjunkt Jenny Ask disputerade vid institutionen 2014 på avhandlingen ”Lyssna

till ditt hjärta: Muslimska moderskap och modrandets villkor i Sverige. Den är baserad på

17 Redovisad även som längre uppsats, Islamic Revival and Young Women’s Negotiations on Gender in Contemporary Sweden, i: Sylvia Collins-Mayo and Pink Dandelion (eds), Religion and Youth (Ashgate, Farnham, 2010.

12


intervjuer med kvinnor som identifierar sig som muslimer och undersöker hur de uppfattar sin

muslimska identitet i sin nuvarande situation i Sverige.

Vid institutionen finns ett dussintal doktorander, bland dem David Gunnarsson, med ett mer

islaminriktat avhandlingsprojekt. Det är baserat på de guidade visningarna av moskén på

Södermalm. Han intervjuar då både besökare och guider om universella värden, personliga

och politiska, främst avseende kategoriseringar som religion, ras och kön.

Doktorand i Arabiska är Paul Katsevelis med avhandlingsprojektet Islamisk orientering på

al-Jazira: En kritisk diskursanalys av wasatiyya som "medelväg" i Sharia och livet. Det gäller

en talkshow (under 2007) på TV-kanalen al-Jazira som gästats av den kände shaykh Yusuf al-

Qaradawi och analyserar hans förkunnelse och texttolkning. Analysen avser också andra

gäster i ”Sharia och livet”, lekmän såväl som religiösa ledare som varit inne på samma linje

som al-Qaradawi.

Vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier finns amanuensen Frédéric

Brusi, som inriktat sig på lokala religiösa uttryck i södra Egypten.

En tillgång för Stockholm är Medelhavsmuseets samling och utställning av islamisk konst, men tycks för närvarande inte vara relaterad till forskning.

Vid Stockholms universitet disputerade 2004 etnologen Kristina Gustafsson på avhandlingen Muslimsk skola, svenska villkor: Konflikt, identitet och förhandling

(Boréa, Umeå). Hon är nu docent vid Linnéuniversitetet. Tillsammans med I. Fioretos

och E. Norström utgav hon Tolkade möten, Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och

integration (Studentlitteratur, Lund, 2014). Den är av intresse ur rättsvetenskaplig synpunkt.

Vid Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier finns flera betydande

religionshistoriska forskare med en islamologisk inriktning. Bland dem professor David

Thurfjell, som disputerade 2003 i Uppsala på avhandlingen Living Shi‘ism: Instances of

ritualisation among Islamist men in contemporary Iran (även utgiven på Brill, Leiden-

London 2006). Den är baserad på fältstudier och intervjuer av revolutionsgardister i Iran.

Studiet av ritualer och deras funktion är av särskilt intresse, och då inte minst relationen till

makt och auktoritet; det gäller även det karismatiska ledarskapets roll, liksom förändringar

över tid. Ett antal uppsatser/artiklar ansluter till avhandlingens ämne och teoribas. Thurfjell

leder nu ett projekt där sex forskare från de skandinaviska länderna ingår: Negotiating

Authority in Contemporary Shiite Thought and Practice.18 Thurfjell har också ett annat

18 Bland andra Fazlhashemi och Hylén.

13


forskningsområde: Pentekostal kristendom bland romer; det kan när det gäller karismatiska

företeelser jämföras med det som studerats i Iran. Han har också tillämpat postkolonial teori

på frågeställningar om muslimer i Europa och hur utanförskap då tolkas och formuleras. Han

har också intresse för hur religionsforskningen, och då även islamforskningen, relateras till

maktstrukturer, vilket presenterats i en rad konferensbidrag. Uppmärksamhet har en bok om

sekularisering väckt, likaså baserad på intervjumaterial: Det gudlösa folket: de postkristna

svenskarna och religionen (Molin & Sorgenfrei, Stockholm 2015).

Ett intressant initiativ var det möte som hölls på Sigtunastiftelsen 2015 mellan tolv svenska

rättsteoretiker (från Uppsala) och tolv shiitiska jurisprudenter från Najaf (i Irak; plats för

shiismens främsta teologiska centra).

Till samma institution hör universitetslektorn docent Jenny Berglund, som disputerat 2009 på

avhandlingen Teaching Islam. Islamic Religious Education at Muslim Schools in Sweden

(utgiven 2010 på Waxmann, Münster). Här sker också en jämförelse med förhållandena i

USA. Hon har medverkat i flera samlingsverk, då oftast om islam i Sverige och hur religion

förmedlas till barn och barns religiösa intresse och reaktioner, och om hur nya pedagogiska

metoder används särskilt av kvinnliga lärare. Hon har ett omfattande internationellt nätverk av

kontakter och samarbete med personer och institutioner som behandlar sådana frågor och

medverkar som redaktör i publiceringen av detta. Bland sådana engagemang kan man särskilt

notera utbytesprogrammet med Centre for Women Studies vid University of Jordan. Hon har

för närvarande medel från Vetenskapsrådet för ett treårsprojekt om muslimska ungdomars

erfarenhet av växlingen mellan den allmänna skolan och deltagandet i moskéernas under-

visning av barn och unga. Hon är då knuten till Warwick Religions and Education Research

Center.

Till institution vid Södertörn hör Simon Sorgenfrei, som är lektor i religionsvetenskap och

verksam även vid IMER-programmet. Han disputerade i Göteborg 2013 på avhandlingen

American Dervish: Making Mevlevism in the United States of America. Hans huvudområde är

persisk sufism (och sufisk poesi, som han också har översatt). Han har varit redaktör för

Mystik och andlighet (Dialogos förlag, Stockholm 2013) och tillsammans med Susanne

Olsson för Perspektiv på islam. En vänbok till Christer Hedin (Dialogos förlag, Stockholm

2011), och tillsammans med Jenny Berglund för Ramadan, en svensk tradition (Arcus, Lund

2009), och tillsammans med Ashk Dahlén för Kärleken begär att detta tal skall fram –

Jalaluddin Rumis liv, lära och lyrik, och Åter till ursprunget – Rumis sufiska lära (båda på

Molin & Sorgenfrei, Stockholm 2008). Han har skrivit att flertal bokkapitel, och uppsatser

14


och artiklar. Förbereder nu forskning bland annat om konstnären Ivan Aguéli i dennes

egenskap av muslim och sufi. Sorgenfrei har ett i samband med detta intresse för att forska

om Sveriges möte med sufismen under tidigt 1900-tal.

Vid institutionen arbetar doktoranden Fredrik Jahnke inom fältet Religious Education på en

avhandling om svenska grundskoleelevers attityder till kulturell och religiös mångfald.

Där finns även den ryskfödde forskaren och doktoranden Renat Bekkin som skrivit om

”Islamisk ekonomi” och om islamofobi i Ryssland och Centralasien.

Vi noterar att etnologen Ingvar Svanberg, med forskning bland annat om muslimska

minoriteter (i Sverige och i Centralasien-Ryssland), tidigare hörde till institutionen vid

Södertörn och därefter är forskare vid Centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet.

Som framgår av ovanstående utgör institutionen på Södertörns högskola ett livaktigt center

för forskningen. Vi kan notera att David Thurfjell, Jenny Berglund och Simon Sorgenfrei

utgör styrelse för Svenska Samfundet för Religionshistorisk Forskning (SSRF), en förening

som ingår i European Association for the Study of Religion (EASR) och i International

Association for the History of Religions (IAHR).

Till Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion hör Göran

Larsson, professor i religionsvetenskap, religionshistoriker, som disputerade i Göteborg 2000

på avhandlingen Ibn García’s Shu‘ūbiyya Letter: Group Identity and Rulership Ideology in

Medieval al-Andalus. Den behandlar bland annat frågan om religiös legitimering av icke-

arabiskt ledarskap. Avhandlingen har i bearbetning även publicerats på engelska.19 Larssons

fortsatta forskning och produktion innehåller såväl idéhistoriska studier, ett fortsatt intresse

för det muslimska Spanien, men framför allt sådant som berör aktuella frågor om islam och

muslimer i Sverige och Europa, om aktuell korantolkning, om islam och islam-debatt på

internet, inkluderande forsknings- och publikationsöversikter. Larsson deltar och kommen-

terar också dagens händelser i välunderbyggda tidningsartiklar. Antalet bokkapitel, bidrag i

viktiga antologier och samlingsverk, encyklopediartiklar, uppsatser, rapporter, artiklar,

recensioner av islamologisk litteratur osv. är mycket stort (över 200). Han har också varit

redaktör för publikationer där flera av de i den här kartläggningen nämnda har medverkat, då

även tillsammans med Åke Sander, med Jenny Berglund, och med Susanne Olsson (se ovan).

Särskilt kan nämnas Islam och politik (Studentlitteratur, Lund 2011). En hel del inlägg

publiceras på Internet. Göran Larsson spelar stor roll för det samarbete mellan forskare som

19 Ibn García’s Shu‘ūbiyya Letter: Ethnic and Theological Tensions in Medieval al-Andalus (Brill. Leiden 2003).

15


sker inom islamforskningens område, men även i gränsområdet till andra ämnen. Av hans

publikationer i bokform kan nämnas den orienterande Att läsa Koranen: en introduktion

(Verbum, Stockholm 2006), Muslimerna kommer! Tankar om islamofobi (Makadam, Göte-

borg 2006), Islam and Muslims in Sweden: Integration or Fragmentation: a contextual study

(Tillsammans med Åke Sander; LIT Verlag, Berlin 2007), Muslims and the New Information

and Communication Technologies: Notes from an Emerging Field (Springer, Dordrecht,

Heidelberg etc. 2014). Rapporten Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund: En kart-

läggning av religiösa gruppers och individers utsatthet 2014 (Nämnden för statligt stöd till

trossamfund 2014) kan också nämnas. En annan rapport från SST, skriven tillsammans med

David Thurfjell (se ovan) är Shia-muslimer i Sverige: en kortfattad översikt (2013). Vid

tillkomsten av Erik Amnås utredning och betänkande beträffande imamutbildning i Sverige20

var Göran Larsson anställd som sekreterare. I det nätverk av islamforskning som faktiskt

fungerar i Sverige-Norden spelar Göran Larsson alltså en betydande roll. Likaså i debatten om

den sociala och politiska betydelsen av religion, religionstolkning, migration och integration. I

samarbete med forskare från flera ämnen, bland dem universitetslektor Daniel Enstedt, arbetar

han med ett VR-finansierat projekt, Att lämna islam. Apostasi, religionsfrihet och motsätt-

ningar i ett mångreligiöst Sverige. I projektet ingår även Erica Lie Ljungqvist som 2013

disputerade i Lund på avhandlingen Gayted Communities – Marginalized Sexualities in

Lebanon. Den är baserad på fältarbete bland homosexuella män i Beirut och hur de hanterar

sin relation till islam. Analysen tillämpar queerteori.

Intressant är att vid Göteborgs universitet fungerar ett islamologiskt seminarium med

deltagare intresserade av islamfrågor från olika ämnen och institutioner. Det träffas regel-

bundet, växelvis på olika institutioner.

Doktorander vid institutionen som är inriktade på islamologisk forskning (helt eller delvis) är:

Giulia Giubergia (med bakgrund vid Leidens universitet) som forskar om konst och islam i

Egypten efter Mubarak. Det gäller sådant som graffitti och tatueringar och hur det står i

relation till officiell religion. (Jfr Ackfeldt, Janson och Otterbeck ovan). Jonathan Bäckelie

har ett projekt om unga människors syn på religion och politik i det ”postsekulära” Sverige.

Güney Doğan undersöker salafism i Sverige bland annat genom deltagande observation. Han

beräknas disputera inom kort. En doktorand vid institutionen, Yusuf Muslim, forskar om

besättelse och exorcism och helande i muslimsk kontext, och om esoteriska föreställningar.

20 Staten och imamerna: Religion, integration, autonomi (SOU 2009:52).

16


Han har ett flertal publicerade artiklar och bokkapitel om hur sådant förändras. Han är för

närvarande i Sydafrika för att studera en transnationell sufisk rörelse.

En doktorand vid Institutionen för Globala Studier är freds- och konfliktforskaren Carin

Berg som arbetar med islam och musik i Mellanöstern, till exempel om nashīd (hymner) hos

Hizbullah och Hamas. Berg har kontakt med Ackfeldt och Otterbeck.

Vid samma institution har socialantropologen och universitetslektorn Sylva Frisk disputerat:

Submitting to God –Women and Islam in urban Malaysia (NIAS Press, Köpenhamn 2009).

Det handlar alltså om genus och islam i Sydostasien; hon är nu engagerad i ett forsknings-

projekt om islam och politik i Malaysia och Indonesien.

Det finns ett visst samarbete med Världskulturmuseet i Göteborg, och då särskilt med

intendenten docent Klas Grinell, som bland annat är inriktad på frågor om Turkiet och om

islamisk idéhistoria.

Vid Linnéuniversitets Institution för kulturvetenskaper är docent Jonas Svensson lektor i

religionsvetenskap. Han disputerade i Lund (Religionshistoriska avdelningen) år 2000 på

avhandlingen Women’s Human Rights and Islam: A Study of Three Attempts at Accom-

modation. Liksom Stenberg tidigare (se ovan) beskriver och analyserar han en debatt om

kvinnors rättigheter genom att välja i hans fall tre bemärkta och internationellt kända

muslimska deltagare i den debatten med olika ståndpunkter: Riffat Hassan, Fatima Mernissi

och Abdullahi Ahmed an-Na‘im. Analysen gäller hur de argumenterar, och metoderna i deras

bruk av källorna. Han har fortsatt forskat kring frågor om könsroller, om olika muslimska

reaktioner och ställningstaganden till genusfrågor, bioetik: abort, HIV/AIDS osv., om bruket

av historia, om anspråken på tolkningsföreträde, om salafismen och inställningen till frågan

om assimilering, tolkningskonflikterna på Internet. Svenssons SIDA-finansierade fältforsk-

ning i Kenya har bidragit till att ta fram viktigt material om den islamiska utbildningen där.

Detta redovisats i en lång rad uppsatser/bidrag i antologier och facktidskrifter. Monografin

Människans Muhammad (Molin & Sorgenfrei, Akademiska, Stockholm 2015) är ett

remarkabelt arbete. Den analyserar föreställningarna om Muhammed21 och hur de utvecklas i

olika miljöer och sociala kontexter och vilka rituella och andra praktiker som knyts till dem.

Det gäller då i första hand mawlid-firandet (Profetens födelsedag) och kontroverserna kring

detta: ”Muhammedologin” i historia och nutid. Detta relateras till kampen om inflytande och

21 Man kan notera att detta uttryckligen anknyter till den allra första egentligt islamologiska avhandling som skrivits i Sverige, Tor Andraes epokgörande och fortfarande citerade Die Person Muhammeds in Lehre und Glauben seiner Gemeinde (Archives d’Études Orientales, P. A. Norstedt & söner, Stockholm 1918).

17


tolkningsföreträde mellan olika grupper och rörelser. Materialet från Kenya är här mycket

belysande. Arbetet är betydelsefullt också genom sin redovisning av de teoretiska per-

spektiven och metoderna. I den finns mycket klargörande resonemang om religions- och

särskilt islamforskningens epistemologiska problem och teorier. Innovativ är tillämpningen av

kognitionsvetenskap i en undersökning av det här slaget. Arbetet är en imponerande kom-

bination av teori och empiri.

Jonas Svensson är knuten till den forskningsmiljö som utgörs av det av universitetet

prioriterade Concurrencies: Centre for Colonial and Postcolonial Studies och som leds av

professor Gunlög Fur.

Vid Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier verkar professorn i

religionsvetenskap Tomas Lindgren, som disputerade i Uppsala 2001 på avhandlingen Bön

som akt och erfarenhet, som behandlar muslimsk bön och bönerfarenhet ur religions-

psykologiskt perspektiv. Även i fortsättningen har han intresserat sig för psykologiska

aspekter av muslimska erfarenheter, men även för islam i Sydostasien och då särskilt

indonesiska muslimska ickevålds-aktörer för demokrati och mänskliga rättigheter (jfr

Arabiska våren). En doktorand, Mattias Dahlkvist, har ett projekt om Maulana Wahiduddin

Khans ickevåldstänkande.

En tillgång för Umeå universitet är att Sigrid Kahles bibliotek finns där till forskares

förfogande.

Till Malmö högskola, fakulteten för kultur och samhälle, är knuten professor Anne Sofie

Roald, som disputerade i Lund (religionshistoriska avdelningen) 1994 på avhandlingen

Tarbiya: Education and Politics in Islamic Movements in Jordan and Malaysia. Det är en

jämförande studie av idéer om traditionsförmedlingen till barn, alltså religionsundervisningen,

bland islamiska/islamistiska rörelsers företrädare och ideologer, jämfört då med praxis – hur

den faktiskt går till: sker den genom moderna pedagogiska metoder eller är det mer tradition-

ell utantillinlärning? Intressant blir det särskilt genom jämförelsen mellan två så olika sam-

hällen som Jordanien och Malaysia. Avhandlingen bidrar också med sin redovisning av

islamistiska rörelser och deras ideologi. Roald har fortsatt sin forskning bland annat som

gästforskare (Wales University, Albertay University, University of Florida) och som direktör

för forskningsprogrammet Politics and Faith (Bergen), det senare under 2006-2010. Hon har

en betydande produktion och bland böckerna märks Women in Islam: The Western

Experience (Routledge, London and New York 2001), och (tillsammans med Pernilla Ouis,

18


disputerad i humanekologi i Lund) Muslim i Sverige (Wahlström & Widstrand, Stockholm

2003). Problematiken gäller hur muslimer, invandrare och konvertiter, förhandlar sin situation

i samhället. Detta förs vidare i New Muslims in the European Context: The Experience of

Scandinavian Converts (Brill, Leiden 2004). Den orienterande boken Islam: Historia, tro,

nytolkning (Natur och Kultur, Stockholm 2005) kan samtidigt ses som ett debattinlägg.

Integrationsproblematiken fortsätter i Muslimer i nya samhällen: individuella och kollektiva

rättigheter (Daidalos, Göteborg 2009). Hon har varit redaktör för samlingsverk, (tillsammans

med Anh Nga Longva) Religious Minorities in the Middle East: Domination, Self-

empowerment, Accomodation (Brill, Leiden 2011) och för Den mångkulturella vården

(Region Skånes Etiska Råd, 2014, på nätet). Till det kommer ett betydande antal uppsatser i

renommerade vetenskapliga publikationer, flera då om genderfrågor och om aktuell debatt i

Mellanöstern och i Egypten, och artiklar i tidskrifter och tidningar. Det gäller bland annat

palestinska kvinnor på Västbanken och om TVs och om medias roll för sociala förändringar

och könsrelationer. Roald har under tids utvecklats till en betydande forskare som hörs i

debatten, och med stor erfarenhet av undersökningar på fältet. Hon har varit redaktör för flera

samlingsverk och bidragit i ännu fler.

Till Malmö högskola hör också docent Kristian Steiner, statsvetare och freds- och konflikt-

forskare, som bland annat analyserat islamofobin i kristna sektmiljöer. Bland hans arbeten kan

man nämna ”Vem är min nästa?” Bilden av islam och muslimer i den kristna nyhetstidningen

Världen idag (Religionshistoriska avdelningen, Uppsala universitet 2010). Han har även

genomfört undersökningar av attityderna (och islamofobin) hos ”kristna sionister” i Sverige,

Tyskland och Israel, redovisade i konferensbidrag.

Vid Dalarnas högskola, Falun, verkar Torsten Hylén, som lektor i religionshistoria. Han

disputerade i Uppsala 2007 på avhandlingen A Structural Analysis of the Karbalā’ Drama

according to Abū Ja‘far Muḥammad b. Jarīr al-Ṭabarī (d. 310/923). Forskningen gäller alltså

islams tidiga historia och då shiismens framväxt och tidiga utveckling, baserad på studiet av

de tidiga källorna. Så också inom ett pågående projekt finansierat av Vetenskapsrådet om

shiismens framväxt och inom ett andra, ett nordiskt projekt med flera engagerade, om

shiismen under de senaste årtiondena; nämnt ovan. Vid högskolan finns för närvarande som

gästlärare professorn i historia vid Åbo Akademi, Holger Weiss, som forskat om islam i

Västafrika (Ghana).

I denna kartläggning bör vi också ha med professor Elizabeth Özdalga (Bilkent University,

Turkiet) med det pågående (2014-2016) RJ-finansierade projektet Nationhood and citizenship

19


in Turkish Friday sermons: from 1908 Young Turk revolution to early 21st century pro-

Islamist governments. Özdalga har i två omgångar varit föreståndare för Svenska

Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII) som har stor betydelse för de svenska islamforskarna (jfr

nedan). Hon har i sin forskning även tidigare studerat religiösa rörelsers politiska betydelse.

Islamforskarna i Sverige har nära kontakter och samarbete med kolleger i Danmark. Det är

alltså skäl att nämna några av dem i kartläggningen. Vid Köpenhamns universitet, Institut

for Tvœrkulturelle og Regionale Studier verkar professor Catharina Raudvere, religions-

historiker, med en tidig inriktning (i Lund) på fornnordisk religion och folklore, och mytteori,

med ett flertal arbeten, men som under senare år genomfört forskning även på islamologin

område. Det gäller nutida kvinnliga sufier i Istanbul, deras tankevärld och praxis, och

bosniska intellektuella kvinnors syn och tolkning av islam, sufism, och nationell tillhörighet.

Detta är redovisat i samlingsverk och artiklar, och har även fått genomslag i en lärobok med

nya perspektiv och med betydligt mer fokus på islam utanför Mellanöstern-Nordafrika: Islam.

An Introduction (I. B. Tauris, London 2015).

Vid samma institution finns lektorn Jørgen Bœk Simonsen med en produktion som särskilt

behandlar historiska ämnen, däribland tidiga forskningsresor och deras betydelse, och bruket

av islamisk historia i nutida politisk diskurs.

Vidare finns där professor Jakob Skovgaard-Petersen, disputerad på ett remarkabelt arbete

om hur en institution som den egyptiske stormuftins fatwas fungerar: Defining Islam for the

Egyptian State: Muftis and Fatwas of the Dār al-Iftā (Brill, Leiden, 1997). Han har en

avsevärd produktion av forskning kring frågor om hadith-användning, sharia, och islamisk

utbildningstradition. De senare årens forskning har gällt media och politisk islamistisk diskurs

och shariafrågor, med en stor produktion av artiklar, antologibidrag, och i redaktörskap för

viktiga internationella samlingsverk. Exempel på forskningen beträffande media är arbetet

Islam på TV i den arabiske verden (Vandkunsten, Carsten Niebuhr Biblioteket 23:2013,

Köpenhamn).

I samma institution arbetar lektorn Simon Stjernholm, som 2011 disputerade i Lund på

avhandlingen Lovers of Muhammad: A Study of Naqshbandi-Haqqani Sufis in the Twenty-

First Century (Lund Studies in History of Religions). Avhandlingen prisbelönades av

Vitterhetsakademien. Den undersöker hur religiös auktoritet förändras genom mötet med det

nutida samhället och hur fromhetens mönster utvecklas. Vilka nätverk finns? Hur återspeglas

nutida sufism i konst, media och populärkultur (jfr Ackfeldt och Otterbeck ovan)? Det är en

20


fältstudie och analys av en specifik sufisk rörelse och nätverk och dess förhandling mellan

autenticitetskrav och förändring, t.ex. i form av nya ritualer, och hur detta relateras till

ledarens auktoritet. Ett viktigt bidrag till nutidsforskningen är rapporten Våldsbejakande och

antidemokratiska islamistiska budskap på internet (Statens Medieråd, 2013). Till detta

kommer åtskilliga artiklar och bokbidrag, i svenska och internationella publikationer, bland

annat om konversionsproblematiken, om nutida sufism, och om islamofobi och hatbrott i

Sverige.

Vid Roskilde universitet, Institut for Kommunikation og Humanistisk Videnskab, Inter-

kulturelle studier verkar professor Garbi Schmidt, som i Lund 1998 disputerade på avhand-

lingen American Medina: A Study of the Sunni Muslim Immigrant Communities in Chicago

(Lund Studies in History of Religions), som även kommit ut i USA.22 Även den avhandlingen

har belönats av Vitterhetsakademien. Forskningen baseras på fältstudier på plats, med

intervjuer och samtal, och följer olika aktivistiska grupper och institutioner och hur islam

tolkas och tillämpas i dem. Den analyserar hur ”kunskap” produceras och objektiveras och

sprids, och hur detta kopplas till vilken auktoritet som då skapas, och vilka mottagarna av

budskapen är. Undersökningen fokuserar särskilt på ungdomar och på ”amerikaniseringen” av

uttryck och praxis; genderfrågorna belyses i relation till detta. Garbi Schmidt är en fram-

trädande deltagare i den danska debatten, bland annat om integrationsfrågorna, med en

mycket stor produktion – över 150 – av artiklar och uppsatser, där såväl som i internationell

facklitteratur, och hon har medverkat i böcker där även flera andra deltagare i ”nätverket”

återfinns.

Viss anknytning till det nätverket har professorn vid det teologiske fakultet, Oslo universitet,

Oddbjørn Leirvik, som disputerade 2002 på den helt monumentala avhandlingen Knowing by

Oneself, Knowing with the Other: Al-ḍamīr, Human Conscience and Christian-Muslim

Relations (University of Oslo). Leirvik är djupt engagerad, både teoretiskt och praktiskt, i

religionsdialogfrågor och samarbete mellan religiösa grupper. Avhandlingen och senare

forskning gäller islamisk etik, etiska frågor, och förhållandet islam-kristendom. Bland de

drygt dussinet böcker kan nämnas paperbackversionen av avhandlingen23, Islamsk etikk – ei

idéhistorie (Universitetsforlaget, Oslo 2002), Images of Jesus Christ in Islam (Continuum,

London, New York 2010) och Interreligious Studies: A Relational Approach to Religious

Activism and the Study of Religion (Bloomsbury, London 2014). Leirvik är i hög grad en del-

22 Islam in Urban America: Sunni Muslims in Chicago (Temple University Press, Philadelphia 2004).23 Human Conscience and Muslim-Christian Relations: Modern Egyptian Thinkers on al-damir (Routledge, London 2006)

21


tagare i den norska debatten i frågor om högerextremism, interreligiösa relationer, situationen

i Norge och världen. Förutom en stor mängd uppsatser och artiklar i internationell och norsk

fackpress rör det sig även om tidningsinlägg i aktuella frågor.

Leirvik arbetar aktivt med religionsdialog och utgör alltså en länk mellan universitets-

forskningen och det faktiska religionslivet. Här finns då anknytningspunkter till de former av

religionsdialog och samarbete som äger rum i Sverige. Bland annat kan man nämna den

samverkan som stiftsadjunkten i Uppsala stift TD Anna Karin Hammar har med den fram-

stående pakistanska muslimska feministteologen Riffat Hassan.24

Kontakter och samarbete finns även med andra forskare vid Oslos universitet och Bergens

universitet och med dess Centre for Middle Eastern and Islamic Studies (SMI). Centret

administrerar Nordic Society for Middle Eastern Studies (som har konferenser vart tredje år).

Särskilt kan nämnas Knut Vikør (islamisk rättstradition) vid SMI, den framstående shia-

forskaren Ingvild Flaskerud vid teologiska fakulteten, och R. J. Natvig (Institutt for arkeologi,

historie, kultur- och religionsvidenskap).

Till de nordiska forskarnas institutionella kontakter hör European Association for Middle

Eastern Studies (EURAMES), med säte i Mainz.

Man kan lägga märke till att i det stora antalet antologier som kommit inom islamforsk-

ningens fält under det tidiga 2000-talet har de flesta av dem som nämns i den här kart-

läggningen funnits med. Likaså en rad yngre, inte disputerade men kompetenta skribenter.

Samarbetet kommer också till synes i en blogg, där man publicerar kommentarer och analyser

av aktuella skeenden och debatter.25 En stor del av dessa berör islamfrågor.

En institution med stor betydelse för svenska och nordiska islamforskare är Svenska

Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII), där flera av dem som nämns i den här kartläggningen

har vistats längre eller kortare tid. Det är en viktig replipunkt för studierna om Turkiet,

Centralasien och Mellanöstern. Av betydelse är också att Gunnar Jarring-biblioteket finns

där, och att ett forskarkollegium med anknytning till SFII möts regelbundet, oftast i

Stockholm. Även Svenska Institutet i Alexandria har utnyttjats för konferenser och

symposier.

Slutsatser och forskningsfält för framtiden

24 Jfr Jonas Svensson, ovan.25 religionsvetenskapligakommentarer.blogspot.se

22


Vi kan se att forskning om islamfrågor bedrivs vid en rad institutioner och inom olika ämnen.

Det ger olika perspektiv, baserade på de respektive disciplinernas teoretiska frågeställningar

och metodologiska tradition. Påfallande är ändå de täta kontakterna mellan islamforskare från

olika discipliner och deras samarbete och ömsesidiga påverkan i en rad antologier, hand-

böcker och forskningsrapporter. Antalet forskare inriktade på islamstudier är som oftast litet,

ibland en enda, på respektive institution eller storinstitution i jämförelse med dem som är

inriktade på andra områden. Flera av de svenska lärosätena saknar helt forskning inriktad på

islam. Det har då visat sig fruktbart med detta kontaktnät mellan forskare, ett fungerande

nätverk som medfört vad vi kan kalla en spontan tvärvetenskaplighet. De olika perspektiven

berikar varandra och den enskilde forskaren upptäcker andra synsätt, frågeställningar och

teorier än den egna disciplinens, vilket vi kan se i den produktion som har nämnts ovan. Vi

kan också se att ”nätverkets” deltagare är påfallande aktiva i den allmänna debatten i media.

Denna mångdisciplinära synergieffekt kan stärkas till exempel genom årliga workshops där

man redovisar för varandra den forskning som pågår och samtalar om den; så har skett och

har visat sig fungera väl.26

Vi kan konstatera att kompetens finns och forskning bedrivs om globaliseringens och

migrationens roll för hur religion tolkas, fungerar, förändras och om hur den religiösa

traditionens förmedling sker mellan generationerna. Det gäller religionsidentitetens faktiska

funktioner hos individer, gemenskaper och samhälle. Det studeras med psykologiska och

sociologiska teorier och frågeställningar. Frågan om könsroller och överhuvud gender-

perspektivet är behandlat i flera betydande arbeten och belysta på olika sätt i andra. Det finns

forskning som tar fram den historiska och idéhistoriska utvecklingen, även om en större del är

nutidsinriktad. Vi kan konstatera att det finns ett behov av mer rättsvetenskaplig forskning.

Betydelsefullt är att flera forskare intresserat sig för vad som sker i media och på internet. Det

har betydelse också för ett viktigt område: Generationsväxlingens roll. Muslimsk ungdoms-

kultur, och i den musiken, ingår i det som är föremål för pågående studier. Också här behövs

mer.

Kontextuella islamtolkningar som utvecklas belyses i idéhistoriskt ljus, men också utifrån

analyser av pågående diskussioner bland muslimska intellektuella i ett studium av de

epistemologiska antaganden som de baseras på.

26 Så på Vitterhetsakademiens lokaler i Stockholm 20 februari 2014 och på CMES i Lund 30 oktober 2014.

23


Vi kan se att det finns en medvetenhet om dialektiken mellan materiella faktorer och idé-

mässiga, och resonemang om hur ekonomiska, geopolitiska och sociala faktorer påverkar

utvecklingen av ”utopier”, föreställningar om den goda framtiden; i forskningen kring Arab-

våren och av jihadismen ser vi hur denna dialektik analyseras.

Vi kan alltså se att den forskning som bedrivs har prognosvärde, relevans för politiska

beslutsfattare.

Huvudinriktningen av islamforskningen i Sverige gäller nutiden vilket har inneburit en för-

ändring i förhållande till forskningen under 1900-talet fram till cirka 1980, som var mest

inriktad på historiskt källstudium, särskilt av islams tidigaste perioder.27 Här finns alltså

utrymme för att återuppta forskning av tidiga epoker och på nytt bidra till den källkritiska

forskningen kring islams källor och tidiga utveckling med hänsyn till nyare teoribildning. Det

kan då ha relevans för de områden som nämns nedan.

Islamforskningen idag har främst en geografisk inriktning på Sverige, Europa och USA,

Turkiet och Mellanöstern-Nordafrika. I viss utsträckning finns också Indonesien och Östafrika

med. Här finns behov av mer beträffande det subsahariska Afrika, Sahel och Västafrika,

särskilt med tanke på särarten i de religiösa rörelserna där och det svenska militära

engagemanget i området (Mali)28. Även islam på Indiska subkontinenten, Centralasien och

inte minst Kina29 kan uppmärksammas mer. Också detta kan relateras till de problematiker

som nämns nedan.

Tre möjliga områden för programsatsningar

1. Generationsväxling, ungdomsforskning, förändringsprocesser

Ett område för fortsatt forskning är religiös förändring, sekularisering, nytolkningar,

relationen till populärkulturen. Vi kan se konkurrens och konflikter mellan olika muslimska

grupperingar i Sverige och internationellt. Vad händer mellan generationerna? Som framgår

av genomgången ovan finns det forskning om sådant, och den bedrivs med hög kompetens.

Ett område att studera är framväxten av muslimska institutioner med relevans för ungdomar,

som studieförbundet Ibn Rushd, Kista folkhögskola, de muslimska studentföreningarna vid

universiteten, Islamakademin i Malmö för att nämna några. Angeläget är också att göra en 27 Kan inte avstå från att nämna ett personligt minne. Min handledare Geo Widengrens (1907-1996) yttrande till mig kring 1970: ”Ja, när det gäller islamforskning har jag ingenting gjort på denna sidan 1100-talet.”28 Det kan nämnas att Tord Olsson (d. 2013) fältforskade i Mali under de sista åren.29 1996 disputerade Jianping Wang i Lund på avhandlingen Concord and Conflict: The Hui Communities of Yunnan Society in a Historical Perspective. Professor Wang har fortsatt forskat om islam I Kina. Han är verksam vid Shanghais universitet men har viss kontakt med kollegerna I Lund.

24


historik om etableringen av islam i Sverige. Det är en ganska brådskande uppgift: Pionjärerna

är nu mycket gamla och en del avlidna. Här skulle ungdomar med muslimsk bakgrund kunna

hjälpa till. Det behövs fortsatt forskning, också med deltagande observation, om sambandet

mellan demografiska förändringar och religiösa rörelser, om segregeringens roll, om kon-

flikter mellan olika etniska och religiösa grupper. Ett särskilt intressant område är predik-

ningar och ny rituell praxis, skeendena i media, förhållandet mellan religionstolkning och

politiska ställningstaganden, ”muslimska landskap”; skillnaden mellan ”stadsislam” och

”landsbygdsislam” Vidare betydelsen av muslimsk välgörenhetsverksamhet (t.ex. i samband

med ramadan), diskursiva förändringar, frågan om auktoritet, muslimsk sekularism (”kultur-

islam”), det organiserade motståndet mot salafismen; muslimsk litterär produktion, i Sverige

och internationellt och receptionen av sådan litteratur.

Två fenomen som behöver studeras är den icke våldsbejakande salafismen som speciell före-

teelse (jfr Güney Doğan, ovan) och de sufiska nätverken och deras funktion i Sverige och

internationellt (jfr Stjernholm, ovan). Ett tredje är islams nya roll i den svenska offentligheten,

inte minst shiismens ökade synlighet som nationellt och som internationellt fenomen, där

ungdomar i hög grad är de aktiva.

2. Religion som barriär och som kontaktmöjlighet

Ett betydelsefullt område att studera är religion som relationsproblem. Ett sådant är under-

visningen i skolan, främst i historia, samhällskunskap och religionskunskap. Det finns ett

betydande elevunderlag med olika muslimsk bakgrund. Man måste också beakta internets och

sociala medias roll för eleverna. Lärarnas föreställningar, kunskaper och strategier motsvarar

ofta inte detta nya läge (jfr Berglund, Svensson, Otterbeck). Här behövs forskning som har

relevans för didaktiken i skolan.30 Dessa elever borde kunna uppfattas som en resurs, snarare

än som ett problem. Synpunkten har framförts i samtal med forskarna att religionsunder-

visningen i skolan lämpligen mer skulle fokusera på den historiska utvecklingen: islams

historia och idéhistoria. Här behövs alltså mer empiri om vad som sker (och borde ske) i

skolorna.

Barriärer kan finnas i vården, i form av olika normer och föreställningar om sjukdom, bot,

lidande. Och åldrande. Här kan man särskilt peka på betydelsen av forskning när det gäller

just åldringsvården, den psykiatriska vården, dvs. religion och psykisk ohälsa: inte minst

relationen till rituell praxis (exorcism).30 Tidigare stod Kjell Härenstam för sådan forskning, men Karlstads universitet har inte fortsatt på det området efter hans pensionering.

25


I det avseendet, och överhuvud i en etnografiskt inriktad forskning av praktiserad islam

behövs deltagande observation. Här finns då en möjlig resurs som hittills varit för lite

utnyttjad: De ganska många studenterna med muslimsk (och olika etnisk-språklig) bakgrund

som kan genomföra intervjuer och just deltagande observation. Detta gäller förstås också

forskning i andra regioner än Sverige-Europa: Indonesien, Pakistan, Afghanistan, Iran etc.

Man kan notera att CMES (och Lunds universitet) har, med deltagande från Arbetsför-

medlingens sida, en viss rekrytering bland asylsökande av nyanlända akademiker inom

humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Deras kompetenser kan vara av betydande

värde för forskningen.

Frågan om en global etik har samband med de faktiskt förekommande religionsdialogerna

(och ”diapraxis” – samarbete) som äger rum mellan olika religionsföreträdare. Vi kan se att

detta är föremål för studier, men också att några forskare även är deltagare i sådana aktiv-

iteter. Analys behövs av detta.

Mycket har gjorts beträffande studiet av islamofobin. Men det behövs en analytisk för-

djupning: Varför utbildas vissa troper i den islamofoba diskursen? Hur fungerar de

känslomässigt? Vilka psykologiska orsaker finns till stereotypiseringen? Hur förklaras

antiislamiskt våld?

3. Religion och religionstolkning, rätt och rättsproblematik

Inom det rättsvetenskapliga fältet finns behov att studera mötet mellan olika rättskulturer och

människors strategier och taktiska handlande i de mötena. Det kan ske såväl i ett rätts-

filosofiskt, ett rättssociologiskt perspektiv som i ett statsvetenskapligt. Det behövs historiskt

och idéhistoriskt studium av den högst komplexa islamiska rättstraditionen, dess utveckling,

varianter och aktuella diskussion. Då behövs också fortsatt forskning kring texter och text-

tolkning, hur religiösa dokument och auktoriteter uppfattas och används.

På det rättsliga området är det problematiken kring mahr, äktenskap och skilsmässa, äkten-

skapsstrategier, vårdnaden om barnen, fördelningen av ekonomiskt ansvar, förändringar i

synsätt och agerande, liksom när det gäller könsroller och familjestrukturer. Det gäller också

statens strategi (lagstiftning, rättspraxis) och hur den motsvaras av människors faktiska taktik

i förhållande till den; faktiskt förekommande konkurrerande normsystem.31 Ett intressant

31 De familjerättsliga problemområdena identifieras i Maarit Jänterä-Jareborgs uppsats ”Transnationella familjer ur ett internationellt privaträttsligt perspektiv – särskilt avseende äktenskap”, i: Familj, religion, rätt (Iustus förlag, Uppsala 2010; inom programmet Impact), s. 205-241.

26


empiriskt material är här tingsrätternas agerande under de senaste decennierna. Men det

behövs också etnografiska studier av detta. Internationella jämförelser är här betydelsefulla –

olika strategier kan ses mellan olika europeiska och utomeuropeiska länder. Ett problem är

ambassaders agerande i familjerättsliga frågor, dvs. informella rättsliga strukturer, och civil-

samhällets roll. Vilken faktisk påverkan har till exempel det Europeiska Fatwa-rådet?

Ungdomars diskussion på Internet? En intressant företeelse är det i England inte ovanliga

förfarandet med arbitration vid tvister (med en islamisk skiljedomare som parterna kommit

överens om).

Kvantitativa studier av normer, föreställningar och värderingar i relation till olika religiösa

traditioner och attityder är önskvärda; här kan man anknyta till de studier som gjorts inom

World Values Survey, som har haft ett betydelsefullt deltagande från svensk sida.

I Sverige finns det väl etablerade yrkesverksamma med muslimsk bakgrund inom alla

områden av samhällslivet, i näringsliv, förvaltning, det politiska och kulturella livet, inom

skola och universitet, inom vård och försvar. En relevant frågeställning är hur de många väl

etablerade och integrerade förhåller sig till och på olika sätt förstår och tolkar en muslimsk

identitet.

I ett program för islamforskning behövs också en kontinuerlig meta-analys under dess gång.

Vilka teoretiska och kunskapsteoretiska utgångspunkter finns och får sin tillämpning i forsk-

ningen?

Strukturering av ett forskningsprogram: några synpunkter som framkommit

Ämnesmässigt och teorimässigt har den aktuella forskningen i Sverige en mycket stor spänn-

vidd som framgår av kartläggningen ovan, och genom de faktiskt fungerande spontana

nätverken och genom de väl etablerade kontakterna med den internationella forskningen kan

man tala om ett verkligt tvärvetenskapligt utbyte forskarna emellan, Vi kan notera att

professorer (ämnesprofessorer eller befordrade) med klart islamologiskt inriktad forskning

(om än med olika ämnesbeteckningar) finns vid universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm,

Göteborg, Linnéuniversitetet32, Södertörns högskola och Malmö högskola.

Med tanke på den snabba samhällsförändring – globalt och nationellt – som sker, behövs en

kontinuerlig fortsatt forskning på alla de områden som nämns här. Man bör även ha i åtanke

behoven av fungerande undervisning på grundutbildningsnivå, dvs. att det finns studenter som

32 Jonas Svenssons ansökan om befordran till professor är under behandling.

27


kan gå vidare. Detta måste vara universitetens ansvar. Det är angeläget att kompetensen

bibehålls och ökas inför framtiden, genom att rekrytering av unga forskare och forskar-

studerande kan ske, och att kompetenta forskare får möjlighet att fortsätta, och att kunskaper

och insikter kan nyttiggöras.

Man kan säga att två miljöer utgör noder i islamstudiet och forskningen. Den ena är den

mycket starka miljö som utgörs av Lund, Malmö, Köpenhamn, med Lund som centrum, och

dit även Växjö (Linnéuniversitetet) och Göteborg kan räknas, och den andra noden är

Stockholm-Södertörn-Uppsala, med relationer också till Falun och Umeå. Den starkaste

forskningsmiljön är utan tvekan Lund genom att islamforskningen där sker inom ramen för de

institutioner och centra som i sin tur har när kontakter med varandra, CTR, CMES, SASNET,

MR-programmen. Vi noterar de internationella kontakter och verksamheter som kännetecknar

CMES och SASNET och som utnyttjas av islamforskarna. Det ligger nära till hands att se

detta som en tillgång för en programsatsning, men som då bör utformas så att den andra noden

och de övriga miljöerna (Stockholm-Södertörn-Uppsala, och Göteborg) utnyttjas och utgör en

del av programstrukturens ram.

En programsatsning bör enligt de önskningar som kommit till uttryck gälla ett antal postdoc-

tjänster (2+2 år) och möjligheter för undervisande (professorer, universitetslektorer) att

frigöras för viss tid för forskning. I programmet bör då ingå arbetskonferenser, årliga eller

halvårsvis, där aktiva forskare, och även forskarstuderande möts, växelvis vid de olika läro-

sätena, och med internationellt deltagande.

Programmet bör samordnas genom en styrgrupp med representanter för de involverade

lärosätena med regelbundna sammanträden och en kontinuerligt verkande föreståndare, ett

aktivt chefskap, som också tar ansvar för den administration som behövs. Här kan man

förmodligen samordna administrationen med CMES och dess väl fungerande kansli. Det kan

vara önskvärt med en referensgrupp – vi kan låna termen ”avnämarpanel” från den danska

erfarenheten av liknande program – med representanter för näringsliv, myndigheter, NGOs,

samhällsfunktioner som vård och skola, och som kontinuerligt konsulteras under programmets

gång. Detta för att främja samhällsrelevansen av forskningen och dess tillämpning.

Som startpunkt för planeringen av ett eventuellt program kunde man ha en arbetskonferens

där man enas om vilka områden som bör prioriteras.

Jan Hjärpe

Professor emeritus i islamologi

28


Lunds universitet

29

· Web viewGarbi Schmidt är en framträdande deltagare i den danska debatten, bland annat om...

Documents

Transcript of · Web viewGarbi Schmidt är en framträdande deltagare i den danska debatten, bland annat om...