Förslag till nya lärarutbildningar vid Umeå universitet

Dekanråd16 mars 2010Björn Åstrand

Vetenskap och profession i förening

Tidsplanen för utvecklingsarbetet måste ställas om för att matcha HSVs planering:

… och hela tiden måste arbetet pågå parallellt med beställningsprocessen, utvecklingen av underlag till HSV samt genomförande av nuvarande utbildning!

Datum/Tid Aktivitet

11 febr Propositionen presenteras

18 febr. HSVs plan presenteras. Arbetsplaneringen revideras, prioriteras

att snabbt ta fram ett förslag för att vinna tid

4-5 mars Utkast diskusteras på USEs styrelseinternat

16 mars Presentation av förslag på dekanråd. Förslaget går ut på remiss

20 april. Svar kommer in, revision av förslag, USEs styrelse reagerar på

förslaget

Maj Rektor UmU tar inriktningsbeslut

25 maj: USEs styrelse behandlar utbildningsplaner och

förfrågansunderlag

Kring 15 juni Ansökningar om examensrättigheter klara, slutberedning

Senast 28 juni Slutgiltigt beslut (rektor UmU) om vilka examensrättigheter som

ska sökas. Ansökningar går in till HSV.

Oktober Besked inkommer från HSV

Bäst i klassen – några huvudprinciper:

Skolpolitikens linje: Lös problem på rätt ställe (läs tidigt), använd relevant kompetens för varje elev, utveckla skilda examina med tydligt skilda kompetensprofiler

Gedigna ämneskunskaper och pedagogisk skicklighet i centrum

Utbildningen ska organiseras utifrån skolans behov

Bäst i klassen – några huvudlinjer

• Dagens skola ställer nya krav på lärarna att:

– Undervisa i miljöer med större social, kulturell och språklig mångfald

– Utveckla undervisningen och yrket

– Svara mot skolans mål att alla elever ska nå kunskapsmålen

• Lärarutbildningarnas attraktionskraft ska öka genom höjda krav, kvalitet och studietakt

• Lärare måste kunna utforma undervisning efter elevernas behov och förutsättningar

• Lärarutbildning ska också ge grunden för att utveckla undervisningen och professionen

Regeringens analys:

• Öka studier i ämnen integrerade med ämnesdidaktik• Införa ämnesstudier också för yngre åldrar• Införa skilda examina med inriktningar• Minska valbarheten inom programmen – övergå till

fasta ämneskombinationer• Lokalisera utbildningar till miljöer med en stabil och

kritisk massa av personal som bedriver forskning• Profilera de utbildningsvetenskapliga studierna mot

examen och inriktning• Koppla examensarbetet till ämnesstudierna• Säkra relevant VFU

Hur? Genom att:

• Välutbildade och erfarna lärare med ämnesdidaktisk kompetens är alltså en nyckelfaktor för ett framgångsrikt utbildningsväsende (s18)

• Ämnesstudierna bör ha en tydlig ämnesdidaktisk prägel för att på bästa sätt förbereda studenterna för det kommande yrket som lärare. (s25)

Om ämne och ämnesdidaktik:

• Är en akademisk professionsutbildning som bygger på vetenskaplig/konstnärlig grund och beprövad erfarenhet

• Är en mångvetenskaplig utbildning för en verksamhet ofta präglad av tematiska och problemorienterade studier

• Kräver hög grad av integration mellan olika studieområden

• Behöver tillföras kunskap och erfarenhet från lärare verksamma på fältet

• Med olika inriktning ändå bygger på några likartade principer varför likartade strukturer är att föredra

• Liksom andra utbildningar måste vara ekonomiskt hållbar

Vår konkretiseringen utgår från att lärarutbildning…

• Höjda krav på utbildningens forskningsbas och kontakt med fältet

• En gemensam start med professionsinriktade studier och ett genomgående fokus på ämnesdidaktik och praktiska lärarkunskaper

• Ett problembaserat förhållningssätt för de utbildningsvetenskapliga studierna och en tydlig koppling till examen/inriktning

• En systematisk kompetensuppföljning• Samläsningsmöjligheter och tydligare strategiskt

nyttjande av kort program

Därför innehåller förslaget:

• Pedagogiskt ledarskap och Bedömning för lärande som tyngdpunkter i de utbildningsvetenskapliga studierna pga:

– Att kraven på lärarna ökat i dessa avseenden

– Att skolans lärare och ledare tillsammans med studenter har efterfrågat dessa områden

– UmU har kompetens inom områden

Profil:

0

10

20

30

40

50

60

70

Kunskapsområden som bör stärkas (baserat på redovisning i HUT (SOU 2008:109), enkät ställd till 8000 lärare med examen från 04-07)

Om strukturerna och hur vi tänkt…

Utmaningen – att organisera hundratals kurser till en forskningsbaserad och pedagogiskt fungerande struktur med

en administrativ logik, enkelhet och överblickbarhet?

Alla startar med UVS I: Kunskap, undervisning och lärande + Demokrati, individ och samhälle

VFU I – ett första besök som blivande lärare, insprängd i UVS I

Examensarbetet knyts till huvudämnet

VFU II - Undervisa i det som studerats –auskultera i det kommande ämnet

Huvudämne*

UVS II knyts till huvudämnet . Fokus på pedagogiskt ledarskap och bedömning för

lärande

VFU III – en längre period där studenten axlar hela lärarbördan

UVS III – avslutande kurs, knyta ihop

Här kommer 2a & 3e ämne för ämneslärare

Beståndsdelarna: Ämnesstudier*, utbildningsvetenskapliga studier (UVS), VFU och examensarbete

• Den vetenskapliga skolningen?

– Genomförs huvudsakligen inom ämnesstudierna eftersom examensarbetet skrivs där

• Progressionen?

– Sker inom ämnen och inom programmet i dess helhet

– Progression i UVS och ämnesdidaktiken centrala för programmet och helheten avspeglas i examensarbetet

– VFU perioderna har också en progression inbyggd och Kompetensuppföljningen stärker progressionen

• Fokus på lärarprofessionen?

– Genom den gemensamma starten sätts fokus på lärarprofessionen. Samtidigt utmanas studenternas tänkande och värderingar och grund läggs för att utveckla en självständig och prövande hållning.

Hur blir det med?

Akademiska grund-kompetenser

Generella lärarkompetenser

Tydliga kompetensmål

Specifika lärarkompetenser

Individuell studieplan

Individuell E-portfolio

N.N, studerar till….Mina kompetensmål:

•Specifika lärarkompetenser

•Generella lärarkompetenser

•Akademiska grundkompetenser

Dokumentation av studier, relaterade till:

Specifika lärarkompetenser

Generella lärarkompetenser

Akademiska grundkompetenser

Examin

ation

Grundstruktur och komponenter

Kompetensuppföljning –ett underliggande stöd för lärande

Akademiska grundkompetenser

Generella lärarkompetenser

Specifika lärarkompetenser

Kommer av att ha studerat på

högskolan

Kommer av att ha gått ett

lärarprogram i dess helhet

Kommer av att ha studerat exv.

franska eller bild

Förenade och förstärkande kompetenser

Kompetenser

Specifika lärarkompetenser

Generella lärarkompetenser

Akademiska grund-kompetenser

Kursplaner

Examensbeskrivning (yrkesexamen ) Utbildningsplan

Examensbeskrivning (gen. Examen) samt

HL/HF i övrigt/

Utgår från:*Beskriver:

Vad den som gått en akademisk utbildning ska

kunna/kunna göra

Vad alla lärare ska kunna/kunna göra

Vad en specifik lärarkategori ska

kunna/kunna göra

Område:

*Även skolans styrdokument

Utveckla kompetensmål – förväntade studieresultat (FSR)

Specifika lärarkompetenser

Generella lärarkompetenser

Akademiska grund-kompetenser

Arbetsgrupper

Gemensam

Per examen (?)

Per examen/inriktning/ämne

Område: