Verksamhetsplan 2018 för Årstadalsskolan · Årstadalsskolan arbetar för att inkludera alla...

Årstadalsskolan Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (21) 2018-01-31

Årstadalsskolan Sjöviksbacken 19 117 43 Stockholm 076-1222274 076-1222210 [email protected]

stockholm.se

Verksamhetsplan 2018 för

Årstadalsskolan

Förslag till beslut

Handläggare Till Marie Johansson Årstadalsskolan Telefon: 076-1222274

Tjänsteutlåtande Sid 2 (21)

Sjöviksbacken 19 117 43 Stockholm stockholm.se 076-1222274

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

Prioriterade åtgärder för utveckling ...................................................................................................7

1. Ett Stockholm som håller samman .................................................................................................7

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...................................................7

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande .....................................................15

2. Ett klimatsmart Stockholm ...........................................................................................................16

2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva ...............................................................................16

3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm ..............................................................................................17

3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar ..................................................................17

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................................18

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...........................................18

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från

diskriminering .............................................................................................................................19

Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 20

Resursanvändning ............................................................................................................................20

Budget 2018 .....................................................................................................................................20

Övrigt ....................................................................................................................................... 21

Bilagor

Bilaga 1: Lokal handlingsplan EIBASS Uppdaterad 180125

Bilaga 2: 180131 budgetfil Årstadal liggande pdf



Inledning

Verksamhetsplanen gäller för skolans samtliga verksamheter, förskoleklass, skola, fritidshem

och fritidsklubb. Det är endast om ett mål eller arbetssätt är specifikt för en enskild

verksamhet som det noteras. Mål för fritidshem gäller även för den öppna

fritidshemsverksamheten. Begreppet "andel elever" är könsneutralt och innefattar både flickor

och pojkar. I uppföljningar och utvärderingar kartläggs eventuella könsskillnader.

Årstadalsskolan skolledningsorganisation

Årstadalsskolan är från och med höstterminen 2017 en egen grundskoleenhet med elever från

årkurs F-6. Skolan har en integrerad fritidshemsverksamhet för elever i årskurs 1-3 samt

fritidsklubb för de äldre eleverna. Skolan är organiserad i arbetslag. Årstadalsskolan

skolledning består av rektor och två biträdande rektorer. De biträdande rektorerna har en

operativ funktion ute i arbetslagen.

Årstadalsskolans organisation

Årstadalsskolan har under vårterminen 2018 cirka 365 elever. Höstterminen 2018 beräknas

det finnas cirka 390 elever och på skolan kommer cirka 55 personer att arbeta.

På Årstadalsskolan finns tre pedagogiska arbetslag Vinbär (F-3), Citron (F-3) och Mango (4-

6). Arbetslagen organiserar förskoleklass, skola, skolbarnsomsorg och fritidsklubb.

Förskoleklass, skola och fritidshem är lokalintegrerade. Arbetslagen har arbetslagsmöten varje

vecka där de samplanerar och driver skolutveckling.

Årstadalsskolan arbetar för att inkludera alla elever. Skolan har ett elevhälsoteam som arbetar

främjande och förebyggande med alla elever och åtgärdande med elever i behov av särskilt

stöd, så att de får hjälp och stöd så tidigt som möjligt. Elevhälsoeamet består av rektor,

biträdande rektorer, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog samt vid behov skolläkare.

Under våren 2018 kommer rekrytering av kurator ske. På Årstadalsskolan finns även en

socialpedagog som ger samtalsstöd till de elever som har behov av det. Möten med

elevhälsoteamet hålls en gång per vecka. Personalresurser kan omfördelas utifrån dessa

möten.

Lokalerna är anpassade utifrån våra hörnstenar: portfolio, lärstilar, tema/verkstadsarbete och

lösningsinriktad pedagogik LIP. Eleverna har tillgång till verkstäder i bild och trä/textilslöjd,

idrott och musik/drama. Skolan har ett bibliotek och en miniaula. Lokalerna anpassas utifrån

de behov som finns när det gäller barn med behov av särskilt stöd, ex enskild placering,

skärmar, tysta rum och datorer. Skolgården består av en mindre inhägnad gård och en större

skolgård samt två inhägnade naturgårdar i direkt anknytning till skolgårdarna. I närheten finns

även två äventyrsparker och en fotbollsplan.

Vision och värdegrund för Årstadalsskolan

"Vi skapar en skola där vi med glädje växer och lär tillsammans. Eleverna ska få en allsidig

utveckling så att de kan utnyttja hela sin potential och stärkas både individuellt och i grupp.

Vi visar förståelse för alla människors lika värde och ser olikheter som en tillgång. Varje elev

blir bemött utifrån sin unika egenart. Alla elever och dess föräldrar ska trivas och känna

trygghet på skolan. Vi synliggör och förtydligar vardagliga mellanmänskliga situationer för

att stärka den empatiska förmågan. Vi lär eleverna att visa respekt, ta ansvar och visa hänsyn

för varandra och sin omgivning.”



Omvärldsanalys

Elevantalsprognosen visar att behovet av platser på Årstadalsskolan kommer att öka under

närmaste åren, särskilt platser för yngre elever.

Verksamhet

Lärare, förskollärare och fritidspedagoger samverkar i arbetslagen med ett gemensamt ansvar

för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Arbetslagen har gemensamma möten

där verksamheten planeras utifrån rådande styrdokument och riktlinjer. Skol- och

fritidsarbetet sker i olika gruppsammansättningar beroende på mål och undervisningens

innehåll.

På Årstadalsskolan finns en förstelärare i svenska och en i IKT. Förstelärarnas uppdrag är att

driva utvecklingen inom ämnena svenska och IKT (digitalisering) på skolan.

Enheten har en pedagogisk utvecklingsgrupp där förstelärarna representerar lärargruppen,

fritidspedagog, förskollärare, biträdande rektorer och rektor ingår. Den pedagogiska

utvecklingsgruppen träffas två till tre gånger per termin för att lyfta verksamhetsfrågor,

informera varandra och driva pedagogisk utveckling inom förskola, skola och fritidshem.

Enheten har inspiratörer som driver och utvecklar arbetet med våra hörnstenar. I deras uppgift

ingår att inspirera kollegor och introducera nyanställda.

Höstterminen 2017 gick Årstadalsskolan med i Läslyftet som är en didaktisk fortbildning

baserad på forskning. Denna satsning kommer att fortgå under vårterminen 2018. Under 2018

kommer Årstadalsskolan att ingå i ett projekt i samarbete med Jämställt runt normkritiskt

tänkande. I projektet ingår föreläsningar och handledning. Projektet kommer att mynna ut i

Årstadalsskolans handlingsplan för normkritiskt tänkande.

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolans kvalitetsarbete pågår under hela läs- och verksamhetsåret där undervisning och

utbildning kontinuerligt följs upp efter ett särskilt årshjul. Underlag till det systematiska

kvalitetsarbetet såsom uppföljningar och utvärderingar tas kontinuerligt fram på flera nivåer,

inom flera områden samt genom olika metoder. Nivåerna kan gälla hela skolan, en speciell

verksamhet, arbetslaget, klassen/gruppen, ämnet eller den enskilde eleven. Personal, elever

och föräldrar utvärderar och följer upp arbetet på olika sätt, genom kartläggningar, kontroller,

enkäter, intervjuer, resultatsammanställningar etcetera. Personal har fokus på de enhetsmål

som framtagits och sprider goda exempel genom att delge varandra erfarenheter från

exempelvis olika metoder och arbetssätt som använts.

Verksamhetens innehåll

All verksamhet/personal

Det kollegiala lärandet fortgår. Alla pedagoger fortsätter samarbetet med metodplanering,

pedagogisk planering, terminsplanering och att coacha varandra genom observationer och

feedback. Skolledningens observationer i verksamheterna fortlöper och innebär också att

skolledningen därefter lyfter goda exempel från verksamheten.

All personal kompetensutvecklas i den reviderade läroplanen Lgr 11 kring digitalisering.

Berörda lärare och pedagoger lägger extra vikt vid kunskapskrav för läsning i årskurs 1 i

svenska och svenska som andraspråk.



Kompetensutveckling i LIP, lösningsinriktad pedagogik, ett förebyggande och hälsofrämjande

arbetssätt, fortsätter.

Grundskola

Elevers och föräldrars kunskaper om målen för undervisningen ska öka bland annat genom att

lärarna använder Skolverkets matriser där kunskapsmålen finns specificerade. Inför nytt

arbetsområde presenterar ansvarig pedagog kopplingen mellan kunskapsmålen och de

lärobjekt och arbetssätt som ingår i planeringen. Eleverna ska förstå undervisningens syfte

och mål. Eleverna arbetar också kontinuerligt med sin skriftliga individuella utvecklingsplan

där de har sina mål förtydligade. Genom att skolan har elevledda utvecklingssamtal får

eleverna även där redovisa och medvetandegöra sina mål för sig själva och föräldrarna

Grundskola och förskoleklass

Förskollärare och grundskollärare fortsätter kompetensutveckling genom Läslyftet.

Kompetensutvecklingen utgör underlag för kollegiala diskussioner, reflektioner över

undervisningen samt gemensam planering och uppföljning som syftar till att utveckla

undervisningen.

För att öka arbetsron i klasserna fortsätter arbetet med de generella anpassningar som tagits

fram för detta.

Förskoleklass och fritidshemmet

Personal i fritidshem/fritidsklubbar och i förskoleklasserna kompetensutvecklas i samt

implementerar de kapitel om syfte och centralt innehåll för fritidshemmen respektive

förskoleklassen som läroplanen kompletterats med samt det reviderade kapitlet om övergång

och samverkan.

Fritidshemmet

Fritidshemmets personal får handledning och kompetensutveckling för att bland annat

vidareutveckla arbetet för elevers inflytande på fritidshemmet. De kommer under läsåret

fortsätta implementeringen av den nya kursplanen (Lgr 11, kap 4) för fritidshemmet.

Åtgärder för utveckling

All verksamhet/personal

En organisationsförändring har genomförts från januari 2018 vilket innebär att

Årstadalsskolan nu är en egen skolenhet samt resultatenhet.

Under 2018 kommer skolledningen tillsammans med personal och elever genomgå ett

visionsarbete för att skapa Årstadalsskolans gemensamma vision och värdegrund. Detta

kommer att göras på arbetslagsmöten, pedagogiska forum, planeringsdagar, elevråd och

föräldraråd.

Årstadalsskolan kommer under 2018 i linje med Stockholms Stads verksamhetsplan ha stort

fokus på digitaliseringsarbete. Det har på skolan bildats en digital utvecklingsgrupp som

kommer att driva detta arbete. Denna består av rektor, biträdande rektorer, förstelärare i IKT

samt IT-tekniker.

Det ämnesövergripande temaarbetet för läsåret 2017-18 har fokus på hälsa. Syftet med arbetet

är bland annat att alla elever ska känna att de är läraktiga, känner välbefinnande och får en



stärkt självkänsla. I skolan ska man trivas, ha vänner och ha roligt. Skoldagarna ska innehålla

rörelse och pulshöjande aktiviteter. Pedagogerna har tagit fram en mängd metoder och

aktiviteter där all personal: pedagoger, elevhälsan och serviceenheten deltar. Här återfinns

förutom moment i läroplanens ämnen exempelvis köttfri vecka till skollunchen, kostcirkeln,

utflykter, kultur, rastverksamhet och brain-breaks.

Förskoleklass och grundskola

Lärare i förskoleklass och grundskola genomgår under vårterminen kompetensutvecklingen

"Läslyftet" som är framtagen av Skolverket och har till syfte att utveckla språk, läs- och

skrivdidaktik. Modellen ger lärarna möjligheter till utveckling av undervisningen genom

kollegiala planeringar, diskussioner och reflektioner.

Förskoleklass, grundskola och fritidshem

Förskollärare, fritidshemspersonal och lärare kommer på flera sätt att fortsätta det kollegiala

lärandet. De kommer att samarbeta kring metodplanering, pedagogisk planering, uppföljning,

terminsplanering och att coacha varandra genom observationer och feedback.

All pedagogisk personal kommer att kompetensutvecklas i den från 2017 reviderade

läroplanen vad gäller digitalisering som är obligatorisk att följa från läsåret 2018/2019.

Läroplanen har reviderats för att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala

kompetens.

Förskollärare, fritidshemspersonal och lärare skall utveckla hur vi använder lokalerna som

pedagogiska lärrum. Förskollärare, fritidshemspersonal och lärare ska vidareutveckla hur

lärmiljön ser ut, att miljöer upplevs olika och ger olika signaler vilket påverkar elevernas

lärande. En översyn görs av hur lokalerna används och att lärmiljöerna inspirerar till olika

aktiviteter och lärande.

Vi kommer att fortsätta det projekt i digitalisering som vår förstelärare i IKT startade under

ht-2017 vad gäller programmering med förskollärare, fritidshemspersonal och lärare.

Alla pedagoger behöver verka för att bättre arbetsro skapas. Detta innebär att pedagogerna ska

vara konsekventa så att överenskommelser följs. Pedagoger ska tillsammans med eleverna ha

samtal om vad som menas med arbetsro och komma överens med eleverna om hur arbete ska

genomföras under lektioner, aktiiteter och andra delar av verksamheten. Utvärdering och

uppföljning ska genomföras så att önskvärd arbetsmiljö uppnås.

Förskoleklass

Från och med höstterminen 2018 blir förskoleklassen obligatorisk. Det innebär att eleverna

har skolplikt och läsåret har 178 obligatoriska skoldagar. Årstadalsskolan kommer inför detta

att lägga upp rutiner för hur man ska arbeta med frånvarorapportering och en policy runt

önskade ledigheter.

Fritidshemmet

Fritidshemmet behöver förtydliga elevinflytandet på fritidshemmet för eleverna på fritidsråd

och i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska prioritera enhetsmål och utveckla

hörnstensarbetet.

Serviceenheten



Skolans kökspersonal fortsätter arbetet med att utveckla utsmyckningen i matsalen. I firandet

av skolans traditioner ska köket aktivt delta. Till exempel anordna tematiska veckor i

anknytning till skolans pedagogiska- och tematiska arbete.

Andelen ekologiska livsmedel ska öka.

Prioriterade åtgärder för utveckling

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 80 % 84% År

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från

läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas

kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg

veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,

med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.




Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 100 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

98 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

98 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

80 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

80 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

100 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

100 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 90 % År

Enhetsmål:

Årstadalsskolans elever utvecklas och når målen för sin utbildning.


Fler elever ska vara godkända i alla ämnen samt i de nationella proven för år 3 och 6. Fler

elever ska också nå mer än godtagbara kunskaper i alla ämnen.

Arbetssätt

Årstadalsskolan har arbetat fram en struktur för kollegialt lärande för lärare, förskollärare och

fritidspedagoger. I samplaneringen används lärares, förskollärares och fritidspedagogers

kompetens för en vidareutveckling av undervisning och bedömning. Här ingår processer för

hur vi kontinuerligt ska jobba med samplanering, sambedömning och feedback. Att skriva

pedagogiska planeringar tillsammans leder till ökad kompetens hos pedagogerna och det blir

en mer likvärdig bedömning av eleverna. Att använda dessa pedagogiska planeringar

tillsammans med eleverna för att tydliggöra vad de förväntas lära sig, anser vi kommer att öka

motivationen och förståelsen för elevernas kunskapsutveckling. I de pedagogiska

planeringarna för undervisningen specificeras det i bedömningen vad som krävs för att uppnå

målen i hög grad.

Lärare, förskollärare och fritidspedagoger gör verksamhetsbesök hos varandra för att ge

feedback kring ett gemensamt bestämt mål, för att ytterligare öka kvaliteten på verksamheten

vilket leder till högre måluppfyllelse.

För att eleverna ska veta vilka mål de har och hur de ska uppnå dem använder förskollärare

och lärare sig av olika bedömningsmaterial såsom Nya språket lyfter samt Skolverkets

bedömningsmaterial. De gemensamma målen gås igenom i början av lektionerna utifrån en

viss struktur samt synliggörs på klassrummens väggar. De individuella målen synliggörs i

IUP:n samt på elevernas bänkar.

Genom de elevledda utvecklingssamtalen som hålls från förskoleklass utmanas eleverna att



reflektera över vad de lärt sig och sätta mål för sina fortsatta studier.

Läslyftet kommer att fortsätta under vårterminen 2018, vilket innebär att lärarna samplanerar,

genomför lektioner och diskuterar läsning/språk utifrån forskning. Detta anser vi kommer att

bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. Försteläraren i IKT genomför kontinuerligt

fortbildning för pedagogerna vad gäller digitalisering. I detta ingår också att lyfta den nya

delen om digitalisering i Lgr 11.

Pedagogerna kommer att fortsätta arbetet med generella anpassningar. Pedagogerna har

arbetat fram en struktur för hur lektionerna ska påbörjas och avslutas så att alla elever får de

förutsättningar de behöver för att kunna höja sina resultat. Detta innebär att pedagogerna gör

en återkoppling till föregående lektion, går igenom lektionens innehåll, målet för lektionen,

samt att man avslutar lektionen med en sammanfattning och vad eleverna lärt sig.

Eleverna har dagligen rörelse i form av "brain breaks" under lektionstid där man har

pulshöjande aktiviteter. Under rasterna erbjuds pulshöjande skolgårdsaktiviteter ledda av

pedagoger.

Resursanvändning

I samplaneringen och feedbacken används lärares, förskollärares och fritidspedagogers

kompetens för en vidareutveckling av undervisning och bedömning. Vi avsätter tid till

samplanering, sambedömning och feedback på konferenstid utifrån ett veckovis mötesschema

där alla yrkeskategorier ingår. Skolan utgår ifrån en gemensam mall för att skriva

pedagogiska planeringar.

Årstadalsskolans två förstelärare och den pedagogiska utvecklingsgruppen arbetar aktivt med

att driva skolutveckling. Försteläraren i svenska är handledare för Läslyftet och försteläraren

i IKT deltar i skolans utvecklingsarbete kring digitalisering.

Uppföljning

Genom Stockholms stads prognos för måluppfyllelse får vi reda på om elevernas

måluppfyllelse når vårt förväntade resultat. I Skolwebben tar pedagogerna fram resultatet för

hur många elever som uppnår målen i hög grad.

För att bedöma elevernas kunskapsnivå använder lärarna sig av Nya språket lyfter,

Skolverkets bedömningsmaterial (årskurs 1), DLS-tester samt Nationella prov för årskurs 3

och 6. Eleverna bedöms kontinuerligt genom formativ bedömning.

Samplanering och feedback följs upp och utvärderas kontinuerligt enligt den mötesstruktur vi

har för samplanering och feedback.

Skolledning, speciallärare/pedagog, skolsköterska och pedagoger följer upp alla elevers

måluppfyllese var 6:e vecka på arbetslagsmöten.

Att alla elever har möjlighet till daglig fysisk aktivitet följs upp på arbetslagsmöten och vid

utvärdering i slutet av terminen.



Utveckling

Förskollärare och lärare behöver träna eleverna ytterligare på hur de kan visa vad de lärt sig

och hur de vet vad de lärt sig. Förskollärare och lärare använder sig av formativ bedömning,

vilket innebär att eleverna får kontinuerlig feedback på sina arbeten och vad de behöver

utveckla. Lärarna behöver ytterligare utveckla bedömningsmatriserna så att alla elever förstår

grunden för bedömning i de pedagogiska planeringarna, så att alla elever vet vad de ska lära

sig och hur deras lärande och kunskaper ska bedömas.

Skolledning och pedagoger ska skapa rutiner för att alla elever dagligen deltar i styrd fysisk

aktivitet.

Årstadalsskolan kommer under våren 2018 att upprätta en handlingsplan för digitalisering för

att säkerställa att eleverna får den undervisning som beskrivs i Lgr 11.

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Läslyftet 2017-08-10 2018-06-10

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö


Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och

stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns

tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis

frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med

vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.


Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

92 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

80 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % År

Total frånvaro i grundskolan 0,5 % År

Enhetsmål:

Årstadalsskolan elever har en god lärmiljö.


Årstadalsskolan vill genom detta åtagande uppnå att fler elever anser att de är trygga på

skolan och att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.



Arbetssätt

Tillsammans med eleverna på fritids, i förskoleklass och i skolan pratar pedagogerna om vad

en god lärmiljö innebär. Alla kategorier planerar upp en varierad verksamhet så att eleverna

får möjlighet att lära sig utifrån olika lärstilar. Varje år genomförs en lärstilsvecka för att

medvetandegöra eleverna om lärstilarnas betydelse och att de får insikt i att man kan lära sig

på många olika sätt. På Årstadalsskolan kommer vi fortsätta fördjupa vårt arbete med ett

lösningsinriktat förhållningssätt, lip, i hela personalgruppen och tillsammans med eleverna.

Vi arbetar kontinuerligt med att förfina våra strukturer för att generalisera extra anpassningar.

Detta för att skapa trygghet för alla elever. Det kan handla om att skriva dags/veckoscheman

på tavlan och att gå igenom innehåll och mål för lektionerna.

Tillsammans med eleverna arbetar vi förebyggande med värdegrundsarbete utifrån planen

mot diskriminering och kränkande behandling. Utifrån föregående års kartläggning kommer

vi att arbeta med att öka tryggheten i inomhusmiljön. För att öka tryggheten på toaletterna, i

korridoren och i omklädningsrummen kommer vi fortsätta med att arbeta med vuxennärvaro i

korridorer, schemalagd personal i omklädningsrummen och att aktualisera skolans

toalettpolicy.

Hela skolan inleder läsåret med två veckors värdegrundarbete. Detta gör vi utifrån

värdegrundsmetoden GRETA (Gemenskap, Respekt, Empati, Trygghet och Ansvar) som

sedan genomsyrar vårt värdegrundsarbete under hela läsåret. Pedagogerna och eleverna

fokuserar på ett av orden i GRETA under en period under värdegrundsveckorna genom att

diskutera, se på filmer och dokumentera i text och bilder. Pedagogerna återkopplar sedan till

detta under läsåret.

Vid varje terminsstart går vi igenom skolans ordningsregler och trivselmål och

överenskommelser tillsammans med eleverna. Samtliga klasser skriver egna trivselmål

utifrån detta. En gång per läsår, under höstterminen, tar vi upp dem på klassråd och elevråd

där eleverna är med och reviderar dem.

Den gemensamt framtagna reviderade planen mot diskriminerande och kränkande behandling

förankras hos såväl pedagoger som elever på klassråd, elevråd, arbetslagsmöten och

pedagogiska forum.

Resursanvändning

Likabehandlingsgruppen, som består av förskollärare, fritidspedagoger och lärare lägger upp

en årsplan för likabehandlingsarbetet, informerar och följer upp det i arbetslaget. Två gånger

per år träffas biträdande rektorer, representant från likabehandlingsgruppen och

vårdnadshavare för att samverka kring vår plan mot diskriminerande och kränkande

behandling.

Årstadalsskolan har utbildade handledare i arbetet med supportgrupper som står beskrivet i

vår plan mot diskriminerande och kränkande behandling. De arbetar tillsammans med

pedagoger och EHT-teamet.



På Årstadalsskolan har vi en inspiratör per arbetslag för lärstilar/varierad undervisning,

portfoliometodik, lösningsinriktad pedagogik och Tema-arbete. Deras uppgift är att inspirera,

uppdatera övriga pedagoger och driva arbetet framåt med att ge eleverna en så varierad

undervisning som möjligt.

Tid avsätts kontinuerligt på arbetslagsmöten, konferenstid och pedagogiska forum för enheten

för att utveckla verksamhetens arbete kring en god lärandemiljö.

Uppföljning

En gång per år genomförs brukarenkäterna. Skolledning och pedagoger kommer att använda

sig av enkätresultaten för årskurs 2 och 5 för att utvärdera hur eleverna uppfattar sin arbetsro.

Lip-skalan används för att utvärdera arbetsron.

Genom brukarenkäterna för årskurs 2 och 5 framkommer ett resultat för hur trygga eleverna

känner sig. Under vårterminen 2018 kommer likabehandlingsgruppen att följa upp den

kartläggning över tryggheten i inomhusmiljön som gjordes under höstterminen 2017.

Årstadalsskolans samarbete med Jämställt runt normkritiskt tänkande kommer att följas upp

under höstterminen 2018 och resultera i en handlingsplan.

Utveckling

Pedagogerna behöver förtydliga för elever och vårdnadshavare vad arbetsro är. Det kan se

olika ut beroende på vilka arbetssätt man använder sig av och att eleverna är delaktiga i att

skapa arbetsro. För att öka arbetsron arbetar förskollärare och lärare med en gemensam

lektionsstruktur så att eleverna ska vara förberedda och känna sig trygga i vad som kommer

att hända på lektionen.

Förskollärare och lärare fortsätter att ge feedback på arbetsron genom LIP-skalor, ge goda

exempel samt att ta upp begreppet på klassråd och elevråd.

För att öka tryggheten hos våra elever använder pedagogerna sig av de resultat som

framkommit vid kartläggningen av inomhusmiljön enligt husmodellen.

Årstadalsskolan kommer under 2018 att ingå i ett projekt med "Jämställt" runt normkritiskt

tänkande. I projektet ingår föreläsningar och handledning. Utifrån detta kommer det att

upprättas en handlingsplan i normkritiskt tänkande för Årstadalsskolan.

Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget

lärande utifrån sina förutsättningar


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom

detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som



betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra

bedömningsunderlag.


Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

85 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

90 % År

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

80 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

85 % År

Enhetsmål:

Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande

utifrån sina förutsättningar.


Alla elever planerar upp och håller i elevledda utvecklingssamtal från förskoleklass.

Fler elever vet vad de ska kunna och vad de behöver arbeta med för att nå målen i de olika

ämnena än vad brukarundersökningen visar.

Elevinflytandet på fritidshemmet har ökat utifrån resultaten från brukarundersökningnen.

Arbetssätt

Förskoleklass

I förskoleklasserna varierar förskollärarna undervisningen utifrån elevernas kunskapsnivåer

och behov. Detta bidrar till att eleverna redan från grunden får en förståelse för vad de kan

och behöver lära sig mer om. Vid genomgången av en uppgift/nytt arbetsområde förklarar

förskollärarna vad eleverna ska lära sig. Efter uppgiften/nytt arbetsområde sammanfattar

pedagogerna tillsammans med eleverna vad eleverna lärt sig.

Eleverna planerar upp och håller i elevledda utvecklingssamtal där de synliggör sin

kunskapsutveckling. De tydliggör vilka mål de uppnått samt vad de behöver jobba vidare

med.

Grundskola

I grundskolan skriver lärarna pedagogiska planeringar där det framgår vad eleverna ska lära

sig. Utifrån dessa mål får eleverna tycka till och ha inflytande över hur de ska nå dessa mål t

ex arbetssätt. Flertalet av lärarna synliggör elevernas IUP:mål på elevbänkarna så att de

ständigt finns i fokus för lärandet.

Eleverna planerar upp och håller i elevledda utvecklingssamtal där de synliggör sin

kunskapsutveckling. De tydliggör vilka mål de uppnått samt vad de behöver jobba vidare

med.



Fritidshemmet

Pedagogerna i fritidshemmet skriver gemensamma pedagogiska planeringar och planerar

tillsammans utifrån Lgr 11 kap 1, 2 och 4 upp verksamheten i fokusområden som utvärderas

kontinuerligt. På fritidshemmet genomförs kontinuerliga fritidsråd/storsamlingar där eleverna

är delaktiga och har inflytande i verksamhetsplaneringen. Eleverna har även möjlighet att

lämna förslag på aktiviteter och förbättringar i en förslagslåda på fritids. Förslagslådan töms

regelbundet och synpunkterna tas med i verksamhetsplaneringen. Pedagogerna synliggör för

eleverna vad elevinflytande på fritids innebär.

Genomgående för alla verksamheter är att pedagogerna genomför elevledda

utvecklingssamtal för att öka elevernas inflytande över, förståelse för och ansvarstagande för

sitt eget lärande. Eleverna förbereder och planerar tillsammans med lärare/förskollärare och

fritidspedagog (årskurs f-3) upp sitt utvecklingssamtal utifrån vad de kan och vad de behöver

utveckla och lära sig. Dagordningen och dokumenten som eleverna utgår ifrån skiljer sig åt

beroende på ålder. Arbetssättet ger eleverna möjlighet att inför och under samtalen reflektera,

öka sin medvetenhet om sina kunskaper och få möjlighet att ta ansvar för sin inlärning utifrån

sina förutsättningar.

Klassråd är schemalagt för alla klasser och elevråd hålls en gång i månaden tillsammans med

elevrepresentanter och bitr. rektorer.

Resursanvändning

Pedagogiska planeringar tydliggör för eleverna vad de förväntas lära sig. Elevernas inflytande

över arbetssätt, aktiviteter och förbättringar för ökad måluppfyllelse tas tillvara i planeringen

av verksamheten.

Gemensamma dokument för planeringen av elevledda utvecklingssamtal finns.

Fritidshemspersonalen deltar på utvecklingssamtalen.

Mötestid schemaläggs för klassråd en gång i veckan och elevråd en gång i månaden.

Uppföljning

Genom brukarenkäterna för årskurs 2 och årskurs 5 framkommer ett resultat som visar i

vilken grad eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. ¨Vid

utvärderingar i arbetslagen i maj och december följs upp att alla elever haft ett elevlett

utvecklingssamtal. Läraren samtalar med eleven om i vilken grad eleven förstår vad man

behöver kunna för att uppnå målen. Eleverna ska där visa att de har förståelse för och tar

ansvar för sitt eget lärande.

Fritidspersonalen följer kontinuerligt upp, på fritidsmöten/arbetslagsmöten och fritidsråd, om

och hur elevinflytandet på fritidshemmet ökat. Förslagslådan följs upp på fritidsmötena för att

komma med i verksamhetsplaneringen. Pedagogerna återkopplar till eleverna om hur deras

förslag har blivit tillgodosedda.



Utveckling

Att eleverna får en medvetenhet om sin kunskapsutveckling, sin sociala utveckling och sin

möjlighet att påverka skolans verksamhet leder till en ökad motivation, lust och ansvarskänsla

hos eleverna. Arbetet med elevledda utvecklingssamtal och att ta med elevernas inflytande i

planeringsprocessen är en bra metod för att stärka elevernas medvetenhet om ansvar och

inflytande. Pedagogerna kommer därför fortsätta att utveckla strukturer för detta.

Utifrån resultatet från brukarundersökningen finns ett behov av att utveckla elevinflytandet på

fritids.


1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Nämndmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet


Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och

eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.


Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök).

80 % År

Enhetsmål:

Årstadalsskolans elever upplever och får ta del av stadens kulturliv.


Alla elever på Årstadalsskolan ska få möjlighet att uppleva och ta del av olika former av

stadens kulturliv.

Arbetssätt

Årstadalsskolan använder Skapande skola i undervisningen.

Skolans dramapedagog integrerar drama med kärnämnena för att variera undervisningen.

Årstadalsskolans elever gör besök på museum och teatrar. De deltar också i inhyrda

föreställningar/workshops.

Eleverna erbjuds kör- och dansaktiviter på Årstadalsskolan. De får kontinuerligt ta del av

framträdanden av olika slag.



Resursanvändning

Årstadalsskolan har beviljats medel för Skapande skola-projekt där kulturombuden hyr in

olika kulturformer.

På Årstadalsskolan arbetar en dramapedagog med att utveckla de estetiska lärprocesserna på

skolan och integrera drama med kärnämnena.

Genom Årstadalsskolans tematiska arbete gör eleverna besök på museum och teatrar samt

deltar i inhyrda föreställningar/workshops.

Uppföljning

Pedagoger och elever utvärderar Skapande skola-projektet.

Skolledningen följer upp att dramapedagogen integrerat drama med kärnämnena för att

variera undervisningen.

Skolledningen följer upp att samtliga elever har fått göra ett studiebesök på museum i och

med tema-arbetet.

Utveckling

Årstadalsskolan kommer att fortsätta utveckla arbetet med varierad undervisning och ser ett

varierat kulturutbud som ett led i detta.


2. Ett klimatsmart Stockholm


2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö


Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs

även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår

gemensamma livsmiljö och hälsa.


Andel ekologiska livsmedel 28 % År

Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten

År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År



Enhetsmål:

Årstadalsskolan bidrar till en hållbar livsmiljö.


Årstadalsskolans pappersförbrukning ska minska.

Matsvinnet i matsalen ska minska.

Arbetssätt

Genom undervisning skapas en större medvetenhet bland våra elever om vad en hållbar

livsmiljö är. Pedagogerna medvetandegör eleverna om källsortering, materialförbrukning

samt matavfallssortering.

Under vårterminen 2018 medvetandegör vi pedagogerna om hur stor pappersåtgången på

skolan är och ser över hur vi kan minska förbrukningen.

Årstadalsskolan började höstterminen 2017 med matavfallssortering. Genom att sortera ut

matavfallet i verksamheten kan biogas och ny näring framställas

Resursanvändning

Årstadalsskolan använder pedagogernas kompetenser samt restaurangpersonalens

kompetens/resurser.

Uppföljning

Skolledningen följer upp kostnaderna för pappersförbrukningen i maj och december. Statistik

förs regelbundet av matsvinnet.

Utveckling

Elever och personal medverkar till att skapa en hållbar livsmiljö.


3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm


3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar

Nämndmål:

Det ekonomiska resultatet är i balans


Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.




4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm


4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor


Aktivt Medskapandeindex 85 81 År

Sjukfrånvaro 6 % tas fram av nämnden

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 3 % tas fram av nämnden

Tertial

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare

och framtida medarbetare


Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla

nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för

varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller

kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig

själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med

övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga

arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

Enhetsmål:

Årstadalsskolan är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida

medarbetare.


Nöjd medarbetarindex ökar

Arbetssätt

Skolledningen utvecklar arbetslagen genom arbetslagsutveckling. Medarbetarna växer genom

kompetensutveckling, kollegialt lärande och personalvårdande åtgärder.

Årstadalsskolan har en tydlighet i organisationen. Framtagande av en gemensam vision och

värdegrund samt skapande av tydlighet kring mål, roll och uppdrag för var och en som har

Årstadalsskolan som sin arbetsplats.



Resursanvändning

Utbildningsinsatser, skolledningens och pedagogernas coaching inom skolan, pedagogernas

kompetenser.

Uppföljning

För att följa upp vårt åtagande används resultatet från NMI, nöjd medarbetar index.

Utveckling

Årstadalsskolan är en av de mest attraktiva arbetsplatserna inom Stockholms stad.


4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är

fritt från diskriminering

Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv


Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om

mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all

personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska

värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas.

Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden

kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som

finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet

med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Enhetsmål:

Årstadalsskolans värdegrund är väl förankrad hos medarbetare och elever.


Årstadalsskolans medarbetare och elever är väl förtrogna med skolans plan mot kränkande

och diskriminerande behandling.

Arbetssätt

Likabehandlingsgruppen förankrar planen mot kränkande och diskriminerande behandling

hos medarbetarna på pedagogiska forum och arbetslagsmöten. Pedagogerna förankrar planen

för eleverna. Den tas upp på klassråd och elevråd.

Årstadalsskolans personal utbildas under 2018 i normkritiskt tänkande genom ett projekt med

Jämställt. I projektet ingår föreläsningar och handledning som kommer att resultera i en

handlingsplan.



Resursanvändning

Likabehandlingsgruppen förankrar skolans plan mot kränkande och diskriminerande

behandling hos medarbetarna. Pedagogerna förankrar skolans plan hos

eleverna.

Årstadalsskolans personal utbildas under 2018 i normkritiskt tänkande i ett projekt med

Jämställt.

Uppföljning

Planen mot kränkande och diskriminerande behandling revideras i januari 2018 och förankras

hos medarbetare, föräldrar och elever.

Årstadalsskolans projekt om normkritiskt tänkande med Jämställt utvärderas efter avslut

höstterminen 2018.

Utveckling

Under 2018 kommer Årstadalsskolan att utveckla arbetet med normkritiskt tänkande i ett

projekt med Jämställt. I projektet ingår föreläsningar och handledning vilket kommer att

resultera i en handlingsplan kring normkritiskt tänkande för Årstadalsskolan.

Uppföljning av ekonomi

Resursanvändning

Årstadalsskolan kommer att se över resursanvändingen för att få budgeten i balans under år

2018.

Ett starkt fokus blir på att ytterligare förstärka det kollegiala lärandet med inriktning på att

synliggöra elevernas lärande och befästa skolans gemensamma lektionsram och

lektionstart/slut och ta nästa steg i utvecklandet av undervisningen. Alla elever på

Årstadalsskolan ska ha tillgång till digitala verktyg och ska på ett naturligt och tryggt sätt

kunna använda dem i sin fysiska lärmiljö. Alla elever på Årstadalsskolan ska kunna ta tillvara

på den digitala lärmiljö som finns till förfogande och som ska utvecklas för att kunna lära sig

mycket under sin skoltid.

Skolornas lokaler samutnyttjas av alla verksamheter genom en totalintegrerad organisation.

Elevhälsan ska fortsatt ha ett stort fokus på främjande och förebyggande elevhälsoarbete.

Detta för att skapa en fortsatt trygg och utvecklande skolmiljö för var och en av eleverna.

Den socioekonomiska tilldelningen ger möjlighet till två pedagoger för extra stödinsatser.

Budget 2018

Årstadalsskolan kommer att ytterligare se över resursanvändningen då det finns ett

underskott från 2017.

Årstadalsskolan arbetar för att ha en budget i balans genom att enhetens resurser används så

resultat- och kostnadseffektivt som möjligt. Nytt för år 2018 är att Årstadalsskolan och



Gröndalsskolan delas upp som egna resultatenheter. En effekt av detta är att skolorna kommer

att förlora vissa stordriftsfördelar såsom samarbete kring t.ex. skolmåltiden. Samtal fortgår för

att hitta samarbetsformer.

Årstadalsskolan ser över organisation och verksamhet för ett ökat kollegialt lärande, en väl

fungerande elevhälsa, god lärandemiljö och hög kvalitet på undervisningen.

Utöver skolans grundbemanning ger den socioekonomiska tilldelningen möjlighet till två

pedagoger för extra stödinsatser.

Investeringsmedel kommer användas för inköp av inventarier där gamla behöver bytas ut, t ex

kylarna i köket.

Övrigt

Synpunkter och klagomål

Årstadalsskolans rutiner för mottagande och återkopping av synpunkter och klagomål

1. Klagomål och synpunkter tas emot och registreras på via ett webbformulär på skolans

webbplats. Ärendet bekräftas mottaget.

2. Ärendet hanteras och dokumenteras, det vill säga, mottagaren utreder det ärendet gäller.

3. Ärendet bedöms. Bedömningen resulterar i en rekommendation eller ett beslut.

4. Ärendet besvaras med besked om vilken åtgärd synpunkten eller klagomålet kommer att

leda till och information om när åtgärden beräknas vara genomförd.

5. Ärendet diarieförs.

Verksamhetsplan 2018 för Årstadalsskolan · Årstadalsskolan arbetar för att inkludera alla...

Documents

Transcript of Verksamhetsplan 2018 för Årstadalsskolan · Årstadalsskolan arbetar för att inkludera alla...