Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Ekonomihögskolan Kandidatuppsats

VT 2006

Verkligt värde eller anskaffningsvärde - vad styr valet?

Handledare: Författare:

Torbjörn Tagesson Andreas Helgesson 810615

Pär Petersson 810203

Förord

Vi vill framföra ett varmt tack till alla som stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Vi vill

speciellt tacka vår handledare Torbjörn Tagesson för bra handledning och Gösta Karlsson för

den hjälp vi fått med statistiken.

Andreas Helgesson Pär Petersson

Abstract

On June 7, 2002, the Council of the European Union adopted the so called IAS-regulation. It

requires that all EU companies, listed on a stock exchange market, prepare their consolidated

financial statements, from 2005 onwards, in compliance with the IASB accounting standards.

In Sweden the introduction of the new reagulation has involved great changes and has in

many areas allowed scope for valuations and judgements.

IAS 40-Investment Property prescribes the accounting treatment for investment property and

replaces the Swedish Financial Accounting Standards Council’s recommendation RR 24. A

great difference between IAS 40 and RR 24 is that IAS 40 permits a choice between the fair

value model and the historical cost model for the appraising of investment property. In

compliance with RR 24 it is not allowed to use the fair value model.

The aim of our study is to explain what affects the companies’ choice of the fair value model

or the historical cost model. We have used the Positive Accounting Theory, about the rational

acting of individuals and their maximizing of self-interest. We have also used the Institutional

theory that says that people not necessarily act like typical “self-maximizing” individuals

since they are influenced by institutional factors.

With a statistical analysis and arrangement of data collected from the companies’ annual

financial reports we try to find a connection between different types of companies and their

choice of either the fair value model or the historical cost model.

Our study shows that we by a certainty of 94.1 % can predict a company’s choice between the

fair value model or the historical cost model provided that we know their line-of-business,

their firm of accountants and if the company’s management has a bonus connected to the

reported profit or not. Furthermore, we describe some of the IAS/IFRS effects on the annual

financial reports published in 2006.

Sammanfattning

EU:s ministerråd antog den 7 juni 2002 den så kallade IAS-förordningen. Den innebär att det

från och med den 1 januari 2005 blev tvingande för samtliga börsnoterade företag i den

europeiska unionen att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IASB:s

redovisningsstandard. Det nya internationella regelverkets införande i Sverige har inneburit

stora förändringar och har på flera områden lämnat utrymme för uppskattningar och

bedömningar.

IAS 40-Investment Property anger hur förvaltningsfastigheter skall behandlas och ersätter

Redovisningsrådets rekommendation, RR 24. En stor skillnad mellan IAS 40 och RR 24 är att

IAS 40 medger val mellan att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller

anskaffningsvärde. Enligt RR 24 är det inte tillåtet att redovisa förvaltningsfastigheter till

verkligt värde.

Syftet med denna studie är att förklara vad som styrt företagens val att redovisa

förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. Till hjälp har vi använt

oss av Positive Accounting Theory som handlar om att människor agerar rationellt och strävar

efter att maximera sin egen nytta. Vi har också använt institutionell teori som går ut på att

människor inte nödvändigtvis agerar som man kan förvänta av en nyttomaximerande individ

eftersom de styrs av institutionella faktorer.

Genom att statistiskt analysera och bearbeta data som samlats in från företags

årsredovisningar söker vi samband som beskriver vilken typ av företag som valt att värdera

förvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde.

Studien visar att vi med 94,1% säkerhet kan prediktera företags val mellan verkligt värde och

anskaffningsvärde om vi vet vilken branschtillhörighet företaget har, vilken revisionsbyrå

företaget anlitar samt om företagets ledning har bonus kopplad till resultatet eller ej.

Dessutom beskriver vi några av de effekter som IAS/IFRS har haft på årsredovisningarna för

2005, utgivna 2006.

Verkligt värde eller anskaffningsvärde – vad styr valet? Helgesson & Petersson

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 1

1.2 Aktuell debatt ................................................................................................................... 5

1.3 Problemformulering ......................................................................................................... 7

1.4 Syfte ................................................................................................................................. 7

2. Vetenskaplig metod .............................................................................................................. 8

3. Rekommendationer............................................................................................................ 10

3.1 IAS 40 – Investment Property (förvaltningsfastigheter) ................................................ 10

3.1.1 Vad är en förvaltningsfastighet? ............................................................................. 10 3.1.2 Redovisning i balansräkningen ............................................................................... 10 3.1.3 Verkligt värde enligt IAS 40 och dess effekter ....................................................... 12 3.1.4 Anskaffningsvärde enligt IAS 16 och dess effekter................................................ 12

4. Teori..................................................................................................................................... 13

4.1 Ekonomisk teori ............................................................................................................. 13

4.1.1 Agentteorin.............................................................................................................. 13 4.1.2 Positive Accounting Theory.................................................................................... 15

4.2 Institutionell sociologisk teori ........................................................................................ 19

4.3 Sammanställning av samtliga hypoteser ........................................................................ 22

5. Empirisk metod .................................................................................................................. 23

5.1 Val av empirisk metod ................................................................................................... 23

5.2 Sekundärdata .................................................................................................................. 23

5.3 Val av metod för datainsamling ..................................................................................... 24

5.3.1 Survey...................................................................................................................... 26 5.3.2 Intervju .................................................................................................................... 26 5.3.3 Fallstudie ................................................................................................................. 27

5.4 Operationalisering .......................................................................................................... 27

5.5 Undersökningens kvalité ................................................................................................ 32

5.5.1 Validitet och reliabilitet........................................................................................... 32 5.5.2 Felkällor .................................................................................................................. 32 5.5.3 Bortfallsanalys......................................................................................................... 33

5.6 Analysmetoder ............................................................................................................... 34

5.6.1 Bivariata analysmetoder.......................................................................................... 34 5.6.2 Multivariat analysmetod.......................................................................................... 35

6. Empirisk analys .................................................................................................................. 36

6.1 Översiktsinformation...................................................................................................... 36

6.2 Hypotesprövning (Bivariat analys) ................................................................................ 38

i


6.2.1 Sammanställning bivariat analys............................................................................. 49 6.3 Hypotesprövning (Multivariat analys) ........................................................................... 51

6.3.1 Diskriminantanalys.................................................................................................. 52 7. Slutsatser ............................................................................................................................. 55

7.1 Vad förklarar företagens val av redovisningsmetod?..................................................... 55

7.2 Positive accounting theory och institutionell teori ......................................................... 56

7.3 Effekterna av IFRS......................................................................................................... 58

7.4 Egna reflektioner ............................................................................................................ 59

8. Referenser ........................................................................................................................... 64

Bilagor

ii


1. Inledning

I detta inledande kapitel diskuteras bakgrunden till problemet vilken leder fram till en aktuell

debatt. Avslutningsvis presenteras en forskningsfråga och syfte med uppsatsen.

1.1 Bakgrund

Allt fler företag blir globala. Detta hävdar Buisman i tidskriften Balans (nr 1/2000) som

påtalar att handeln mellan länder ökat väsentligt de senaste åren och att många svenska

företag har intressen utomlands genom sina dotterbolag eller strategiska parter. Buisman

menar vidare att flera svenska företag har ökat sina möjligheter att få finansiering genom

notering utomlands. Detta resonemang stöds av Södersten (2004:366) som hävdar att det

under de senaste decennierna har skett en stark ökning av den internationella handeln.

Buisman (Balans, nr 1/2000) anser att en snabb utveckling mot en global ekonomi gör det allt

viktigare att jämförelser mellan olika företag från olika länder kan göras på rätt sätt. Vidare

anser han att det inte råder några tvivel om att skillnader i redovisningsnormer är till hinder

för internationella placeringar, försvårar jämförelser för aktieägare och orsakar ökade

kostnader.

Enligt Deegan (2004:173) har det blivit allmänt vedertaget att man delar upp olika länders

skillnader av redovisningsnormer eller standarder i två huvudmodeller: den så kallade

anglosaxiska och den kontinentala redovisningstraditionen. Den anglosaxiska modellen

karaktäriseras av att den är starkt influerad av redovisningsprofessionen snarare än av staten

samt att kopplingen mellan redovisning och beskattning är svag. Den anglosaxiska skolan har

också en stark betoning på kapital som finansieringsform. Den kontinentala

redovisningstraditionen å andra sidan har en svag koppling till redovisningsprofessionen och

företag har enligt traditionen i hög grad förlitat sig till kreditfinansiering. Den kontinentala

redovisningsmodellen är starkt associerad med landets skattelagstiftning. (Nobes, 1984) Det

finns flera olika förklaringar till olikheterna i redovisningsmetoder länder emellan. Mueller

(1968) kom fram till att olikheterna i redovisningsmetoderna orsakats av skillnader i

nationella lagar, olika politiska system samt graden av landets utveckling från ett ekonomiskt

perspektiv. Mueller ger följande förklaring:

1


“In society, accounting performs a service function. This function is put in

jeopardy unless accounting remains, above all, practically useful. Thus, it must

respond to the ever-changing needs of society and must reflect the social,

political, legal and economic conditions within which it operates. Its

meaningfulness depends on its ability to mirror these conditions.”

(Mueller, 1968:95)

Nilsson (2005:16) menar att en viktig orsak till vissa svårigheter med normgivningen på

redovisningsområdet är att det inte finns något allmänt konsensus beträffande synen på

redovisningens yttersta syfte. Enligt Deegan (2004:141) kan man se redovisningens syfte ur

olika perspektiv. Ett traditionellt synsätt är den klassiska ansatsen som grundar sig på

redovisningsskyldighet. Enligt detta perspektiv tillhandahåller och levererar de

redovisningsskyldiga information till de redovisningsberättigade i syfte att informationsflödet

mellan parterna skall bli rättvist fördelat. Ett annat synsätt är beslutsfattarperspektivet som går

ut på att redovisningen skall ge användbar information till beslutsfattare för att dessa skall

kunna fatta rationella beslut. Det motiv som brukar användas för detta perspektiv är att den

information som bäst tillgodoser beslutsfattarna också är tillräcklig för en rad andra

intressenter. Thorell (2003:16) påpekar att redovisningen även har andra syften. Den har ofta

stor betydelse i olika juridiska sammanhang och används som grund för beskattning av

företag. Redovisningen utgör också det huvudsakliga underlaget för beslut om vinstutdelning.

Internationellt finns en mängd aktörer som verkar för att minska olikheterna i redovisningen

länder emellan. International Accounting Standards Board (IASB) är den numera utan tvekan

helt dominerande organisationen på den internationella arenan som verkar för förbättring och

harmonisering av redovisningsnormer. Organisationen bildades 1973 och är en privat

finansierad normbildare på redovisningsområdet. Målsättningen för IASB är att i samarbete

med nationella normbildare världen runt åstadkomma redovisningsnormer som accepteras

globalt genom att publicera redovisningsnormer, International Financial Reporting Standards

(IFRS), tidigare International Accounting Standards (IAS). (Nilsson, 2005:81ff) Enligt de

Europeiska Gemenskapernas Kommission (2003) innehar IAS och IFRS en förhållandevis låg

detaljeringsgrad då detta system är mer principbaserat än regelbaserat. Ett principbaserat

system ger upphov till fler bedömningar för de berörda bolagen och IAS 1 föreskriver att

företagsledningen skall utforma den mest ändamålsenliga lösningen med beaktande av

IASB:s begreppsmässiga ramverk samt med hänsyn till rådande branschpraxis. IASB:s

2


begreppsmässiga ramverk baseras på beslutsfattarperspektivet. IASB beskriver i IAS 1 deras

huvudsakliga målsättning med finansiell rapportering enligt följande:

“The objective of general purpose financial statements is to provide information

about the financial position, financial performance, and cash flows of an entity

that is useful to a wide range of users in making economic decisions.”

(IASPlus, 2006, [www])

Hope (2004) menar att bedömningar och den valmöjlighet de ger upphov till kan underlätta

för företag att medvetet undvika att återge verksamheten på ett korrekt sätt. Detta kan bli

aktuellt då företagsledningen försöker avbilda transaktioner, resultat och ekonomisk ställning

i ett opportunistiskt syfte eller då företaget baserar valen utifrån omgivningen. IASB:s

ordförande, Tweedie, har däremot yttrat sig enligt följande angående bedömningar:

"The real danger of any accounting standard is that, if you have a precise rule,

people know what to do to beat it. It is well known that it takes the US Financial

Accounting Standards Board four years to invent a rule and four minutes for an

investment bank to find a way around it."

(Tweedie, se Roberts 2004:21)

Det finns flera teorier om vad som styr ett företags val av redovisningsmetod och flera

forskningsstudier har gjorts inom området. Watts och Zimmerman (1978) anser att

mångfalden av teorier förklaras av olika intressen inom redovisningen. Jensen & Meckling

(1976) utvecklade agentteorin som fokuserar på förhållandet mellan agenten

(företagsledningen) och principalen (ägaren). De antog att agenten har ett informationsövertag

över principalen och att detta kan ge upphov till konflikter mellan parterna. Watts och

Zimmerman (1979) byggde vidare på agentteorin och kom fram till Positive Accounting

Theory (PAT) där principalen förutsätter agentens opportunistiska beteende och försöker

begränsa detta genom upprättande av kontrakt. PAT utgår ifrån grundantagandet att individer

strävar efter att maximera sin egen förmögenhet. Teorin har lämnat ett mycket viktigt bidrag

till förklaringen av företagsledningens val av redovisningsmetod. (Watts & Zimmerman,

1979)

3


Neu & Simmons (1996:429) anser att den förklaring som PAT ger till ledningens beteende är

begränsad och att förklaringen snarare ligger i den institutionella teorin. Neu & Simmons

menar att ledningen för ett företag verkar i en omgivning där sociala relationer influerar,

hämmar samt fastställer ett vederbörligt beteende. DiMaggio & Powell (1983) menar att

institutionalisering kan ske på tre olika sätt. De använder begreppet isomorfism som syftar till

ett förlopp som får enheter att efterlikna andra enheter. Artsberg (2003:431) har uppfattningen

att det är institutionell teori som just nu är vägledande för utvecklingen på

redovisningsområdet.

Buisman redovisar i tidskriften Balans (nr 5/2006) att bolagen i de flesta årsredovisningarna

nu anger att upprättandet av en årsredovisning medför att bedömningar och uppskattningar

måste göras och att verkligheten kan, eller sannolikt kommer att, vara annorlunda. Han menar

också att det finns mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankarna bakom IFRS.

4


1.2 Aktuell debatt

“IFRS may significantly change the balance sheet and income statement of

European property companies, affecting financial parameters currently used by

property/asset managers, investors, analysts and other stakeholders. The new

rules are not always geared to addressing property-specific needs, which may

result in continued differences in the sector. Coupled with the widespread request

for further transparency, reporting is entering a new era.”

(PriceWaterhouseCoopers, 2006, [www])

EU:s ministerråd antog den 7 juni 2002 den så kallade IAS-förordningen. Den innebär att det

blev tvingande från och med den 1 januari 2005 för samtliga börsnoterade företag i den

europeiska unionen att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IASB:s

redovisningsstandard. (Svenberg, 2003) Det nya internationella regelverkets införande i

Sverige har inneburit stora och omfattade förändringar i form av nya krav på upplysningar,

format, information om bolagsförvärv, nedskrivningstester och inte minst viktiga

uppskattningar och bedömningar. (Buisman, nr 5/2006)

Under våren offentliggjordes de allra första årsredovisningarna baserade på IASB:s regelverk

vilket väcker vårt intresse för företagens val av redovisningsmetod samt vad som styr

företagen i deras val mellan olika metoder när det ännu inte finns någon praxis. Flera företag

har rapporterat stora förändringar i resultat- och balansräkningen till följd av övergången till

IFRS.

IAS 40 Investment Property anger hur förvaltningsfastigheter skall behandlas i redovisningen

och ersätter Redovisningsrådets rekommendation, RR24 Förvaltningsfastigheter. En stor

skillnad mellan IAS 40 och RR 24 är att IAS 40 medger val mellan att värdera

förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar

eller till verkligt värde. Enligt Redovisningsrådets rekommendation, RR 24 är det inte tillåtet

att redovisa dessa tillgångar till verkligt värde. (Deloitte, 2006, [www])

IAS 40 är en omdiskuterad rekommendation eftersom valet mellan olika värderingsmetoder

kommer att påverka både resultaträkningen och balansräkningen med väsentliga belopp. De

stora kvantitativa förändringarna som flera företag rapporterat vid övergången till IFRS i

5


samband med det utrymme IFRS ger till uppskattningar och bedömningar i form av

valmöjlighet av olika redovisningsmetoder har väckt vårt intresse för att undersöka om det är

möjligt att härleda företagens val av redovisningsmetod till företagsledares eget intresse eller

till företagets institutionella omgivning.

Nedan följer exempel på värdeförändringar i koncerner som uppstått till följd av införandet av

IFRS den 1 januari 2005:

Hufvudstaden redovisar ett resultat efter skatt på 1 334 miljoner kronor för helåret

2005. I resultatet ingår värdeförändringar på förvaltningsfastigheter med 1 200

miljoner kronor. (Dagens Industri, 2006, [www])

Brinova redovisar ett resultat efter skatt på 212 miljoner kronor för helåret 2005. I

resultatet ingår orealiserade värdeförändringar från förvaltningsfastigheter om 89,5

miljoner. (Dagens Industri, 2006, [www])

Capona redovisar ett resultat efter skatt på 1 156 miljoner kronor för helåret 2005. I

resultatet ingår värdeförändring av förvaltningsfastigheter med 778 miljoner kronor.

(Dagens Industri, 2006, www)

Wallenstam redovisar ett resultat efter skatt på 1 635 miljoner kronor för helåret 2005.

Resultatet från fastighetsrörelsen uppgick till 1 924 miljoner kronor. Värdeförändring

förvaltningsfastigheter blev 1 950 miljoner kronor. (Dagens Industri, 2006, [www])

Heba redovisar ett resultat efter skatt på 211 miljoner kronor för helåret 2005.

Värdeförändring förvaltningsfastigheter var 223 miljoner. (Dagens Industri, 2006,

[www])

6


1.3 Problemformulering

IFRS möjligheter till val av anskaffningsvärde eller verkligt värde vid redovisning av

förvaltningsfastigheter lämnar möjligheter för företaget att välja det alternativ som bäst

tillfredsställer dess egna behov. Vår studie inriktas på vad som kan förklara företagens val av

redovisningsmetod. Vi kommer också att lyfta fram de olika metodernas genomslagskraft.

1.4 Syfte

Denna studies syfte är att försöka förklara vad som styrt företagens val att redovisa

förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde.

7


2. Vetenskaplig metod

Vårt mål med denna uppsats är att utifrån befintliga teorier förklara redovisningsskyldigas

val av redovisningsmetod på ett objektivt sätt. Denna deduktiva ansats medför en

hypotesprövning utifrån en teoretisk referensram genom empiriskt insamlad data. För att

kunna operationalisera detta breda område har vi valt att begränsa oss till fastigheter vilket

är ett aktuellt ämne inom redovisningstidskrifter just nu. Genom att begränsa oss till en

specifik valmöjlighet blir det enklare för oss att genomföra studien.

IASB:s standarder blev som tidigare nämnts obligatoriska för koncernredovisningar

upprättade av bolag inom EU den 1 januari 2005. Dessa standarder är således precis införda

vilket innebär att de är relativt outforskade. Inom IASB:s regelverk IAS/IFRS finns

bestämmelser om fastigheter inom IAS 2 (omsättningstillgångar), IAS 16

(anläggningstillgångar) samt IAS 40 (förvaltningsfastigheter). IAS 40 är bestämmelsen om

förvaltningsfastigheter (jämför RR24) där fastigheten är tänkt att inbringa en framtida intäkt i

form av hyra eller en värdestegring. Denna standard har enligt oss en stor potential för vårt

syfte då den innebär ett val för företagen mellan befintligt, anskaffningsvärde, och ett

marknadsvärde på sina fastigheter i sin balansräkning. Dessutom resulterar förändringar i

marknadsvärdet till en förändring i resultaträkningen vilket ytterligare gör ämnet intressant.

Införandet av det verkliga värdet inom värderingen av förvaltningsfastigheter skapar vid

övergången positiva effekter på resultaträkningen då det verkliga värdet skall vara större än

anskaffningsvärdet. IAS 40 blir vårt operationaliseringsinstrument som vi kommer att

använda oss av för att i slutändan kunna förklara valen som görs.

Vår utgångspunkt är från befintliga teorier. Denna deduktiva ansats motiverar vi med att det

redan finns rikligt med teorier. En induktiv ansats, det vill säga att forma egna nya teorier,

anser vi därför inte nödvändig.

Teorierna vi valt ska kunna appliceras på vårt specifika problem, valmöjligheterna inom IAS

40, genom att låta teorier forma hypoteser vilka kan falsifieras eller ej. I dessa hypoteser

uttrycker vi förenklingar och generaliseringar ner till vårt aktuella problem. För att kunna

lyfta fram bra hypoteser krävs därmed väl utvecklade och relevanta teorier.

8


Val styrs av preferenser. Därmed behöver vi teorier som kan beskriva en redovisningsskyldigs

preferenser. Inom den teoretiska utgångspunkten ekonomisk teori finns flera relevanta teorier

och vi har valt att koncentrera oss på de teorier som har som utgångspunkt att förklara ett

agerande. Därmed blir de normativa teorierna, hur man bör göra, inte tillämpliga. Bland dessa

är PAT av Watts & Zimmermann den mest tillämpliga till vårt syfte då den har som ändamål

att förklara redovisningsskyldigas val av redovisningsmetod. PAT utgår ifrån att individerna

agerar utifrån ett egenintresse. (Deegan, 2004:239) Det har dock visat sig att endast se utifrån

företaget inte är tillräckligt. Redovisningen är ett språk som är format av reglering och

rekommendationer satta av samhället. Därmed finns det också ett större sammanhang än den

enskildes egenintresse som kan förklara valen som görs. I detta större perspektiv är den

institutionella teorin tillämplig. Den institutionella teorin menar att man låter sig påverkas av

sin omgivning genom tvång, imitation eller normativ påtryckning. Den institutionella teorin

påvisar bland annat förändringssvårigheter bland invanda mönster. (DiMaggio & Powell,

1983)

9


3. Rekommendationer

I detta kapitel beskriver vi kort vårt operationaliseringsinstrument IAS 40 – Investment

property (förvaltningsfastigheter). Syftet med detta kapitel är att påvisa de effekter som

respektive redovisningsprincip medför. Informationen är tagen från FARs ”Internationell

redovisningsstandard i Sverige: IFRS/IAS”, utgiven 2005 av FARs förlag i Stockholm.

3.1 IAS 40 – Investment Property (förvaltningsfastigheter) Denna omarbetade standard ersatte år 2000 den tidigare versionen av IAS 40 och tillämpas

inom koncernredovisningen från och med 1 januari, 2005. Enligt punkt 1 är dess syfte att ange

hur förvaltningsfastigheter skall behandlas i redovisningen samt vilka upplysningar som

krävs. (FAR 2005:639)

3.1.1 Vad är en förvaltningsfastighet?

Vad som är en förvaltningsfastighet är den grundläggande frågan. En förvaltningsfastighet är

enligt IAS 40 punkt 7 en fastighet som innehas i syfte att generera hyresintäkter eller

värdestegring eller en kombination av dessa. Förvaltningsfastigheter ger upphov till

kassaflöden som i stort är oberoende av andra tillgångar. Det är viktigt att skilja

förvaltningsfastigheter ifrån rörelsefastigheter som innehas i syfte till produktion och

tillhandahållande av varor eller tjänster och ger kassaflöden inte helt oberoende av övriga

tillgångar. Rörelsefastigheter berörs av IAS 16 – Materiella anläggningstillgångar. (FAR

2005:640) Huruvida en fastighet är en förvaltningsfastighet är enligt IAS 40 punkt 14 en

bedömningsfråga. Företag skall utveckla kriterier så att bedömningen görs på ett konsekvent

sätt. Ett företag är skyldigt att upplysa om klassificeringen är svår att avgöra. (FAR 2005:641)

3.1.2 Redovisning i balansräkningen

Enligt IAS 40 punkt 16 skall en förvaltningsfastighet endast redovisas som en tillgång när det

är sannolikt att dess ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del samt att

anskaffningsvärdet på förvaltningsfastigheten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. (FAR

2005:642) Regleringen skiljer mellan två tidpunkter, vid och efter anskaffningstidpunkten. En

förvaltningsfastighet tas vid förvärvet enligt IAS 40 punkt 20 upp till anskaffningsvärdet. Vid

10


ett eget uppförande av fastigheten så är det enligt IAS 40 punkt 22 kostnaderna vid den

tidpunkt då alla arbetena är slutförda. Innan fastigheten är slutförd så tillämpas IAS 16. (FAR

2005:642)

Efter anskaffningstidpunkten skall företaget enligt IAS 40 punkt 30 välja sin

redovisningsprincip och därefter tillämpa denna konsekvent på samtliga

förvaltningsfastigheter. Valmöjligheterna är att använda verkligt värde (fair value model)

enligt IAS 40 eller anskaffningsvärde (cost model) enligt IAS 16. Enligt IAS 40 punkt 31

finns det möjlighet i form av IAS 8 – Redovisningsprinciper, förändringar i uppskattningar

och bedömningar att sedan frivilligt byta redovisningsprincip men det finns starka krav på att

bytet skall leda till en mer rättvisande bild av händelser eller transaktioner i företagets

finansiella rapporter. Det är specificerat i IAS 40 punkt 31 att ett byte av princip från verkligt

värde till anskaffningsvärde är högst osannolikt att uppfylla kraven. (FAR 2005:643-644)

IAS 40 punkt 32 kräver att samtliga företag skall fastställa det verkliga värdet på samtliga

förvaltningsfastigheter. Detta skall göras på grund av två olika syften. Värderingssyftet, då

företaget använder verkligt värde som princip, är det första och i upplysningssyftet där

företaget använder sig utav anskaffningsvärdesprincipen men skall ändå upplysa om det

verkliga värdet. (FAR 2005:644)

cost model

fair value model

JA

JA

NEJ

NEJ

NEJ

JA

Fastigheten är en förvaltningsfastighet Vilken redovisningsprincip skall användas på samtliga förvaltningsfastigheter?

Innehas fastigheten för vidareförsäljning inom den löpande verksamheten?

Brukas fastigheten inom den löpande verksamheten?

Exploateras eller bebyggs fastigheten?

Använd IAS 2 - Omsättningstillgångar

Använd IAS 16 – Materiella anläggningstillgångar

Använd IAS 16 – Materiella anläggningstillgångar

Använd IAS 16 - Anskaffningsvärdemetoden

Använd IAS 40 – Verkligt värde

Figur 3.1 – Sammanställning av standardanvändande (FAR 2005)

11


3.1.3 Verkligt värde enligt IAS 40 och dess effekter

Efter det första redovisningstillfället skall enligt IAS 40 punkt 33 ett företag som väljer att

redovisa till verkligt värde redovisa samtliga förvaltningsfastigheter enligt samma princip.

Det verkliga värdet är enligt IAS 40 punkt 36 det pris till vilket fastigheten skulle kunna säljas

mellan oberoende, kunniga parter vilka har intresse för att genomföra transaktionen.

Förvaltningsfastighetens verkliga värde skall enligt IAS 40 punkt 38 återspegla

marknadsvillkoren per balansdagen. Därmed är det verkliga värdet knutet till en viss tidpunkt.

Enligt IAS 40 punkt 35 skall en vinst eller förlust som uppkommer i en förvaltningsfastighets

verkliga värde upptas i resultaträkningen i den period värdeförändringen inträffar. (FAR

2005:644) Det verkliga värdet återspeglar enligt IAS 40 punkt 40 bland annat inkomsterna i

form av framtida hyresintäkter. Kan dock inte ett verkligt värde fastställas på ett tillförlitligt

sätt skall enligt IAS 40 punkt 53 företagen tillämpa anskaffningsvärdesprincipen enligt IAS

16. (FAR 2005:645)

Bedömd värdeförändring per balansdagen för respektive förvaltningsfastighet

Blir en positiv eller negativ inverkan på resultaträkningen

Figur 3.2 – Effekt av verkligt värde (FAR 2005)

3.1.4 Anskaffningsvärde enligt IAS 16 och dess effekter

Anskaffningsvärdet är enligt definition i IAS 16 punkt 6 det verkliga värde för annan

ersättning som lämnas eller det belopp i likvida medel som erläggs eller kan hänföras till

förvärvet eller uppförandet av tillgången. (FAR 2005:266) När förvaltningsfastigheten har

redovisats som tillgång skall den enligt IAS 16 punkt 30 redovisas till anskaffningsvärde efter

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. (FAR

2005:270) Det avskrivningsbara beloppet skall enligt IAS 16 punkt 50 fördelas på ett

systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod (FAR 2005:273). Avskrivningsmetoden

skall enligt IAS 16 punkt 60 återspegla hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas

att bli förbrukade (FAR 2005:260). Periodens avskrivningar skall enligt IAS 16 punkt 48

redovisas i resultaträkningen. (FAR 2005:272)

Avskrivning grundat på ett underlag vilket innefattar verkliga utgifter

Blir en negativ inverkan på resultaträkningen

Figur 3.3 – Effekt av anskaffningsvärde (FAR 2005)

12


4. Teori

Då vårt syfte är att förklara valet av redovisningsmetod för företagen har vi valt att inkludera

teorier med en deskriptiv ansats. Den deskriptiva ansatsen har som främsta mål att neutralt

förklara och förstå verkligheten som ett objektivt fenomen. Ett för deskriptiva studier tydligt

kännetecken är enligt Falkman (2000:150) användandet av ett begränsat antal variabler för

att öka möjligheten till generalisering. Den deskriptiva teori som är mest lämpad till vårt

syfte är Watts & Zimmermanns PAT. För att fullständigt förstå PAT bör vi först vara insatta i

antagandena vilken teorin är baserad på. PAT har dock visat sig ha brister i form av

bristande förklaringsgrad i många verkliga situationer vilket Watts & Zimmermann (1990)

starkt uppmärksammar. Denna brist lämnar oss utrymme att inkludera även andra teoretiska

ansatser. Artsberg (2003:431) menar att det är den institutionella teorin som idag bäst kan

förklara utvecklingen inom redovisningsområdet. Därmed väljer vi att komplettera PAT med

institutionell teori i vår studie.

4.1 Ekonomisk teori

Deskriptiva forskare kallas ibland för positivister. Positivister är både realister och empirister.

Positivistisk teori utgår från empirisk data för att upptäcka samband som verkar allmängiltigt.

En positivistisk teori om redovisning förklarar varför redovisningsskyldiga väljer särskilda

redovisningsmetoder. Dessutom skall även teorin kunna förstå och förutspå ett val förutsatt att

vissa kriterier är uppfyllda hos den som har valmöjligheten. (Falkman 2000:150)

4.1.1 Agentteorin

Grundpelaren inom deskriptiv teori är agentteorin från vilken PAT härrör ifrån. Enligt Deegan

(2004:211) var det Jensen & Mecklings välkända publikation ”Theory of the firm -

Managerial behavior, agency costs and ownership structure” från 1976 som möjliggjorde

utvecklingen från den tidigare så normativt grundade Theory of agency. Båda teorierna, som i

princip är de samma, berör det känsliga förhållandet mellan en principal (ägare) och en agent

(företagsledning) när principalen överlämnar ansvar till en agent för att förvalta principalens

verksamhet.

Agentteorin baseras enligt Falkman (2000:151) på rationell beslutsteori som utgångspunkt till

mänskligt beteende vilket innebär att beslutfattaren väljer det alternativ som maximerar

13


hans/hennes nytta sett till sina preferenser. Jensen & Meckling (1976) definierar själva agent-

principal strukturen enligt förljande:

“A contract under which one or more persons (the principal(s)) engage another

person (the agent) to perform some service on their behalf which involves

delegating some decision making authority to the agent. If both parties to the

relationship are utility maximizers, there is good reason to believe that the agent

will not always act in the best interests of the principal.”

(Jensen & Meckling, 1976:5)

När principalen delegerar kontroll till agenten så kan detta medföra effektivitetsförluster och

kostnader på grund av problemen moral hazard och adverse selection.

“The directors of such [joint-stock] companies, however, being the managers

rather of other people’s money than of their own, it cannot well be expected, that

they should watch over it with the same anxious vigilance with which the partners

in a private copartnery frequently watch over their own.”

(Smith,2000:800)

Problemet med moral hazard inom agentteorin ligger i det Adam Smith tar upp. Principalen

har svårt att utvärdera agentens arbetsinsats och kan därigenom förlora i ett

effektivitetsperspektiv. Vid överlämnande av kontroll minskar även möjligheten till

fullständig information för principalen. Ju mer kontroll som överlämnas desto mindre löpande

direkt information har ägarna tillgång till. I ett antagande om att agenten skall agera utifrån ett

egenintresse finns därmed utrymme för adverse selection då agenten använder principalens

brist på information för att handla opportunistiskt, det vill säga att uppfylla sina egna mål, för

att nyttomaximera. Denna så kallade informationsasymmetri är också en grund inom teorin.

(Falkman 2000:151) I ett företag som har få ägare och är ägarstyrda finns inte samma grad av

informationsasymmetri. Asymmetrin är därmed olika stark beroende på hur ägarspritt

företaget är och det kan oftast beskrivas av storleken på företaget.

Enligt Jensen & Meckling (1976) är agenten riskavert. Han bär risken att stå utan jobb och i

många fall så är agenten proportionellt till sin egen kapacitet en storägare av företagets aktier.

14


Principalen däremot är oftast riskneutral på grund av att han har diversifierat sin portfölj och

minimerar risken.

Utifrån detta antagande kan principalen kontrollera agenten och därigenom maximera

verksamhetens nytta. Det är denna väg till samarbete som agentteorin behandlar. Genom att

minimera agentens opportunistiska handlingsutrymme genom skriftliga överenskommelser

samt genom att skapa incitament för agenten att agera till verksamhetens bästa så kan både

agentens och principalens nytta maximeras. I stället för kortsiktigt opportunistiskt tänkande

försöker principalen att få agenten att tänka långsiktigt och verksamhetsmässigt.

4.1.2 Positive Accounting Theory

En viktig del i utvecklandet av PAT var således agentteorin och dess grund i att agenten

agerar utifrån ett egenintresse. Watts & Zimmermann (1978) klargör följande antagande:

“In this paper, we assume that individuals act to maximize their own utility. In

doing so, they are resourceful and innovative. The obvious implication of this

assumption is that management lobbies on accounting standards based on its own

self-interest.”

(Watts & Zimmermann, 1978:113)

Dock var enligt Deegan (2004:207) även Famas arbete med Efficient market hypothesis

(EMH) en viktig del. I EMH antas marknaden agera opartiskt och effektivt på den information

som finns tillgänglig. Dock anser EMH att redovisningen från företaget endast är en källa av

information ur vilket agerandet baseras på samt att information är gratis. Utifrån detta

antagande är redovisningen irrelevant då informationen om företaget alltid skulle vara

komplett. (Watts & Zimmermann 1990) Detta hade däremot forskarna Ray Ball och Philip

Brown empiriskt kunna motbevisa genom en studie 1968. Watts & Zimmermann använder sig

följaktligen istället utav antagandet att information kostar pengar. Det motiverar Watts &

Zimmermann med:

15


”Positive stock price changes are associated with positive unexpected earnings

and negative stock prices with negative unexpected earnings. Therefore, since the

stock price is an unbiased estimate of value, earnings changes are measures of

value changes.”

(Watts & Zimmermann 1986:161)

Därmed spelar redovisningen en stor roll enligt Watts & Zimmermann. Exempel som visar

redovisningens påverkan är de skandaler som var aktuella i USA för några år sedan. Enron

vilseledde aktiemarknaden genom att redovisa för höga vinster för att kunna upprätthålla sin

aktiekurs (Thorell 2003:11). Frågan är då vem som har kontroll över redovisningen. Enligt

Watts & Zimmermann (1978) är det agenten som har en central roll vid bestämmandet av

redovisningsmetoder och de menar även att Maurice Moonitz styrker detta antagande i sin

artikel ”Obtaining agreement on standards” från 1974.

Utifrån att principalen försöker styra agenten med hjälp av incitament såsom exempelvis

bonus samt att kontrollera agentens agerande och effektivitet utifrån redovisningen skapar

faktumen att agenten oftast har tillgång till mer information samt kontrollen över

redovisningen stora problem. Watts & Zimmermanns utvecklande av PAT blev ett försök att

kunna förklara och beskriva de val agenten gör i sin redovisning i olika situationer (Watts &

Zimmermann 1978).

Årsredovisningarna är troligen den största källa varifrån vilka ägarna får sin information. I

riktigt stora företag är det enligt Thorell (2003:16) ägarna som är årsredovisningens största

användargrupp. Ägarna baserar prognoser utifrån redovisningen och bedömer därmed också

agentens förvaltning under året. Ett mått på förvaltningskvalité är givetvis resultatet. Utifrån

antagandet om ett maximerande av egennytta kan man därför dra slutsatsen att agenten vill ha

ett så högt resultat som möjligt utifrån sina valmöjligheter angående redovisningsmetoder. I

vår operationalisering innebär detta att agenten i sitt korta opportunistiska synsätt skulle välja

den möjlighet som kunde påverka företagets resultat positivt för att hålla ägarna nöjda. Ett

sådant agerande föranledde till den redovisningsskandal som drabbade den nederländska

detaljhandelsjätten Ahold under 2003 där Ahold misstänks för att ha ”blåst upp” både resultat

och försäljningssiffror (Dagens Industri, [www]). Dock bör resultatet inte vara tillräckligt som

kvalitetsmått ur ett förvaltningsperspektiv. Det måste finnas en relation till storleken på det

satsade kapitalet. Därmed blir räntabiliteten på det egna kapitalet ett relevant begrepp. Ur det

16


perspektiv att räntabiliteten är ett kvalitetsmått torde sannolikheten att agenten använder sig

av resultatförhöjande metoder vara större ju lägre räntabilitet som företaget har.

H1: Det finns ett negativt samband mellan räntabilitet och redovisning till verkligt värde

För att agenten ska arbeta i principalens intresse styrs agenten med olika incitament. Ett

exempel på ett sådant incitament är en bonusplan kopplad till resultatet. Watts &

Zimmermann (1990) beskriver hela bonusförfarandet i en lättöverskådlig hypotes, bonusplan-

hypotesen (bonus plan hypothesis). Bonusplan-hypotesen grundar sig på att agenten som har

sin bonus knuten till resultaträkningen tenderar till att välja den metod som ger ett högre

resultat. Enligt Watts & Zimmermann hade denna hypotes generellt blivit antagen i de studier

som föregått deras artikel 1990. Stora Ensos ordförande Claes Dahlbäck försvarar dock

bonusanvändandet och menar även att en bonus uppdelad på olika mål är användbart då vd:n

behöver kunna ha möjligheten att få bonus även om det går dåligt för företaget rent

resultatmässigt. (Dagens Industri, [www]) Healy (1984) vidareutvecklade Watts &

Zimmermanns hypotes i sin artikel “The effect of bonus schemes on accounting decisions”.

Företag sätter ofta tak respektive golv på sina bonusprogram samt ett visst mål som skall

uppfyllas innan bonusprogrammet tas i bruk. Skandia är det mest aktuella undantaget inom

svenskt näringsliv. Skandias bonusprogram Wealthbuilder saknade tak och nu under pågående

utredning av Lars-Eric Petersson, Skandias förre vd, kommer det fram information som

påvisar felaktiga siffror i förmån till vd:s bonus och pensionsplaner. (Dagens Industri, [www])

Bonusprogram är komplicerade att mäta korrekt, vilket både Watts & Zimmermann (1990)

och Healy (1984) instämmer i.

H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet

i verksamheten och redovisning till verkligt värde

Redovisningen är ett sätt för företagets olika intressenter att få information om företagets

ställning, resultat och dess finansiella anpassningsförmåga. Den finansiella

anpassningsförmågan innebär företagets förmåga att anpassa sig till nya omständigheter och

därmed kunna överleva på kort respektive lång sikt. Långivaren är en intressent som grundar

sina beslut till stor del baserat på denna förmåga men även med stöd av det redovisade

resultatet och företagets allmänna ställning. Långivarens främsta intresse är att företaget kan

17


fullgöra sina amorteringar och räntor. Härmed blir också företaget totala förpliktelser av stort

intresse när långivaren skall besluta angående en eventuell kredit. (Thorell 2003:17) Enligt

Watts & Zimmermann (1990) är sannolikheten högre att företaget använder sig av en

redovisningsmetod som ger en högre inkomst ju större ratio skuld/eget kapital är. Detta

antagande är mer känt som skuldsättningsgradhypotesen (debt/equity hypothesis). Till grund

för denna hypotes ligger företagets höga skuldsättning medför nackdelar som bland annat

ökade lånekostnader på grund av en ökad risk för långivaren. Företaget vill minska effekterna

av nackdelarna genom att höja resultatet om än tillfälligt. Soliditet (eget

kapital/balansomslutning) är ett vanligt förekommande nyckeltal bland årsredovisningar som

har ungefär samma innebörd. Därmed bör direktören enligt detta resonemang välja en

redovisningsmetod utefter soliditeten och skuldsättningsgraden i företaget.

H3: Det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och redovisning till

verkligt värde

Företaget finns i ett samhälle vilket har ett intresse i företaget på både makro- såsom

mikronivå. Det är viktigt att samhället upprätthåller effektivitet (Thorell 2003:18). Gör

företaget för stora vinster skapas det en negativ PR för företaget som ofta knyts samman med

negativa marknadsutförande såsom monopol och oligopol vilka är ineffektiva för samhället.

Samhället agerar och troligen följer ogynnsamma politiska åtgärder. Ett aktuellt typexempel

är de svenska elbolagen där bland annat Vattenfall anklagades av

Energimarknadsinspektionen för att ha ”saltat” konsumenternas räkningar under åren 2003

och 2004. Energimarknadsinspektionen kräver att övervinsten skall återbetalas till

konsumenterna. (Dagens Industri, 2006, [www]) Detta utvecklades vidare och Anders

Palmgren, chef för ekonominyheterna på TV4, kommenterade i tidningen Privata Affärer

(2006, [www]) kort tid efter:

”I Sverige är det dags att göra uppror mot Vattenfalls vinster. ”

Det krävs en viss grad av storlek för att företaget skall vara intressant för allmänheten.

Storleken är alltså en variabel som påvisar uppmärksamheten från omgivningen. Politiska

kostnaders hypotes (political cost hypothesis) förutspår att ju större företag desto sannolikare

att en redovisningsmetod vilken minskar resultatet används (Watts & Zimmermann 1990).

Enligt Watts & Zimmermann (1990) är det därmed storleken som påverkar företagens

18


agerande. Watts & Zimmermann (1990) noterar även att utöver storleken spelar branschen

viss roll. De lyfter speciellt fram bensin och oljebolag. Våren 2006 gick Exxon ut med en

vinstrapport på 36,1 miljarder dollar som var den högsta för något företag någonsin. George

Bush har krävt att Exxons prissättning skall ses över. (The Seattle Times, [www])

Politiska åtgärder har visat sig kunna bli kostsamma för företag. Genom att använda en

redovisningsmetod som håller nere resultatet kan företagen minimera risken för denna

politiska kostnad. Dock beror uppmärksamheten på storleken vilket medför följande

hypotesformulering:

H4: Företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt värde

4.2 Institutionell sociologisk teori

‘‘When I leave this sphere of simple circulation . . . which provides the ‘free-

trader vulgaris’ with his views, . . . a certain change takes place, or so it appears,

in the physiognomy of our dramatis personae. He who was previously the money-

owner now strides out in front as a capitalist; the possessor of labour-power

follows as his worker. The one smirks selfimportantly and is intent on business;

the other is timid and holds back, like someone who has brought his own hide to

market and now has nothing else to expect but—a tanning.

(Marx, 1976:280)

Neu & Simmons (1996) anser att den förklaring som PAT ger till ledningens beteende är

begränsad och med utgångspunkt i Marx resonemang kring sociala relationer menar de att

ledningen för ett företag verkar i en omgivning där sociala relationer influerar, hämmar samt

fastställer ett vederbörligt beteende. Neu & Simmons menar vidare att företagsledningens

välmöjligheter begränsas av, utan inbördes prioritet, statliga, institutionella och interna

relationer. Företagsledarna agerar därför inte nödvändigtvis som man kan förvänta av en

nyttomaximerande individ eftersom de samverkar i en öppen omgivning med både frivilliga

och tvingande relationer varför val ej enbart kan göras utifrån egna preferenser.

19


Hatch (1997) menar att när företag hamnar i situationer som innebär en valmöjlighet mellan

olika alternativ av redovisningsmetoder så kan företaget inte enbart utgå ifrån egna strategier

och riktlinjer utan måste även ta hänsyn till omgivningen. Skulle omgivningen inte ge sitt

samtycke till företagets verksamhet skulle detta innebära svårigheter för företaget som till och

med skulle få svårt att överleva. Detta resonemang stöds av Morgan (1999) som menar att

andra företag, särskilt de som verkar i samma bransch har ett betydande inflytande över

varandra.

DiMaggio & Powell (1983) menar att institutionalisering kan ske på tre olika sätt. De

använder begreppet isomorfism som syftar till ett förlopp som får företag att efterlikna andra

företag. Tre olika isomorfismer beskriver hur institutionaliseringen sker:

Härmande isomorfism innebär att företag ser andra framgångsrika och legitima företag som

förebilder. I de fall där val innebär stor osäkerhet finns det klara fördelar med att efterlikna

andra företag, som redan fått omgivningens stöd, och kan på det sättet minska osäkerheten.

Detta leder till ett härmande av beteende och tillvägagångssätt av andra företag som har

samma branschtillhörighet. (DiMaggio & Powell, 1983)

H5: Företag inom samma bransch väljer relativt sett samma värderingsmetod.

En organisation kan också tvingas att anpassa sitt handlande efter påtryckningar från

omgivningen i form av formella lagar och regler (Hatch 2002:109). Denna form av

institutionalisering benämner DiMaggio & Powell som den påtvingande isomorfismen.

Påtvingande isomorfism innebär att organisationer utsätts för påtryckningar från omgivningen

i form av politisk och juridisk påverkan samt informella påtryckningar i form av press från

företag och grupper vilket framtvingar ett beteende utifrån omgivningen. (DiMaggio &

Powell, 1983) Dotterbolag är påtvingade att använda redovisningsmetoder, mått på

prestatoner och affärsplaner som ligger i linje med moderbolaget. Företag som är verksamma

på den internationella arenan påverkas i hög grad av inflytelserika internationella ägare och

normsättare. Det finns också klara fördelar med att anpassa sig till internationella riktlinjer

och lagar eftersom detta medför reducerade kostnader vid exempelvis redovisningens

konsolidering. (Hermann & Thomas, 1995:253) Enligt svensk redovisningspraxis har den så

kallade försiktighetsprincipen en mycket stark roll, vilket innebär att man i redovisningen

alltid skall försöka gardera sig mot överskattning av företagets resultat och ställning. Detta

20


medför att tillgångar bör värderas försiktigt och att endast vinster som realiserats före

balansdagen skall beaktas. Försiktighetsprincipen står i viss mån i konflikt med principen om

rättvisande bild som innebär ett krav på att redovisningen till sin helhet skall ge en

rättvisande, korrekt bild av företagets ställning och resultat. Kravet på rättvisande bild innebär

att man prioriterar redovisningens informationsfunktion gentemot kapitalmarknaden, jämfört

med andra funktioner. Begreppet om rättvisande bild kommer ursprungligen från brittisk

redovisning och har en stark ställning i anglosaxiska länder. (Nilsson, 2005:34ff) Ett

antagande är att internationella företag i större utsträckning använder sig av värdering till

verkligt värde jämfört med företag som endast följer svensk praxis.

H6: Det finns ett positivt samband mellan internationalisering och värdering till verkligt

värde.

Den tredje isomorfismen är den normativa isomorfismen. Här sker institutionaliseringen

genom att individer inom en viss profession präglas av de normer som förmedlas inom yrket.

Dessutom hjälper bransch och intresseorganisationer till att förstärka denna företeelse.

(DiMaggio & Powell, 1983) Touron (2005:855) redovisar i en undersökning att praxis kan

införas genom normativ påverkan från professionen, exempelvis från revisorer. I

undersökningen beskriver han att företag som anlitar auktoriserade revisorer i större

utsträckning förväntas att ha anammat internationellt vedertagna normer. Studien visar också

att företag utsätts för normativ påverkan från aktiemarknaden. Nilsson (2005:11) betonar

revisionsprofessionens betydelse som normbildande organ och lyfter också fram att

utvecklingen på området går mycket fort. Vi gör därmed antagandet att valet av revisionsbyrå

kan ha betydelse eftersom det kan utvecklas en viss praxis inom revisionsbyrån innan det

finns en praxis som gäller för samtliga revisorer i hela branschen.

H7: Företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma värderingsmetod.

21


4.3 Sammanställning av samtliga hypoteser


H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till

resultatet i verksamheten och redovisning till verkligt värde


verkligt värde




värde.


22


5. Empirisk metod

I detta kapitel beskrivs hur vi har gått tillväga i den datainsamling vi genomfört. Vi går

igenom vårt val av empirisk metod, vår datainsamlingsmetod samt vår population. Valet har

fallit sig på en kvantitativ undersökning i form av en dokumentstudie. Vi utgår ifrån

årsredovisningar som är en enkel och tillförlitlig källa av data. Vi diskuterar och motiverar

även vårt val gentemot andra datainsamlingsmetoder som finns tillgängliga. Efter detta

presenterar vi vår operationalisering för att slutligen diskutera kring undersökningens

kvalitet där bland annat vår bortfallsanalys presenteras. Slutligen beskrivs de analysmetoder

vi använt oss av.

5.1 Val av empirisk metod Genom att utföra en kvantitativ empirisk undersökning på företagen som använder sig av IAS

40 bör vi kunna se hur olika företag väljer utifrån sina speciella förutsättningar. Från detta

material bör vi vidare kunna få fram empiriska samband. Genom att finna dessa samband så

har vi möjlighet att analysera dem utifrån våra valda teorier på ett objektivt och öppet sätt.

Watts & Zimmermanns paper ”Towards a positive theory of the determination of accounting

standards” från 1978 startade en våg av förklarande undersökningar och bildade grund för de

deskriptiva teorierna. Vårt val av empirisk metod, som är kvantitativ, är den som flera

deskriptiva forskare använt. Watts & Zimmermann (1990) skriver själva att deras paper från

1978 tillförde litteratur som hade påvisat empiriska samband inom redovisningsutövandet.

Fallstudien väljer vi bort på grund av det kvantitativa valet av metod. Vi försöker istället att

förenkla verkligheten med generaliseringar. En sådan generaliseringsmöjlighet har inte

fallstudien. En kvalitativ undersökning har redan gjorts just angående IAS 40. Vi har fördelen

att kunna använda data av ett verkligt utfall vilket skapar bättre underlag. Utifrån det

motiverar vi vårt val av en kvantitativ undersökning.

5.2 Sekundärdata Vi använder enbart sekundärdata vilket är information som andra har samlat in och

sammanställt. Vi gör en dokumentstudie i form av årsredovisningar. Årsredovisningar är

23


enligt oss en bra informationskälla och tillräckligt utförliga för att genomföra studien.

Årsredovisningar uppfyller dessutom de fördelar vilka brukar tilldelas primärdata:

- anpassad information

- aktuell information

- undersökaren har möjlighet att strukturera insamlingen

Det som är bra med en studie av årsredovisningar är också att det är:

- billigt

- enkelt och snabbt

- tillgängligt

Samtliga våra årsredovisningar hämtas från företagens hemsidor. (Hansen, 2006)

5.3 Val av metod för datainsamling

Det finns flera olika metoder tillämpliga för vårt ändamål. Inom datainsamling brukar

principen om metodtriangulering nämnas. Genom att kombinera olika metoders styrkor kan

man nå en mer komplett data (Andersen 1998:160). De metoder som varit aktuella för studien

är kvantitativa studier i form av dokumentstudie och survey. Vi har dock resonerat kring

studier med mer kvalitativa inslag såsom intervjuer samt fallstudie. Vi redovisar här vårt val

av insamlingsmetod. Efter det diskuterar vi kort kring alternativen.

De data vi samlar in kommer enbart utifrån företags årsredovisningar. Detta innebär att vi

genomför en dokumentstudie. Vår definierade population i undersökningen är de företag som

finns registrerade samt noterade på:

- Stockholmsbörsens A-lista

- Stockholmsbörsens O-lista

- Nordic Growth Market Equity

- Aktietorget

- Nya Marknaden

Totalt innefattar vår studie 409 företag från ovanstående uppräknade marknadsplatser. Vi har

genomfört en totalundersökning på vår population och samlat in data från de företag som

använder sig av IAS 40. I vår population har vi funnit att 30 företag innehar materiella

anläggningstillgångar i form av förvaltningsfastigheter och därmed tillämpar IAS 40. Dessa

30 företag kommer att ingå i vår studie (se figur 5.1). Nämnvärt är att SEB använder en

kombination av både anskaffningsvärde och verkligt värde på olika fastigheter vilket är fullt

24


tillåtet (se bilaga 2). Vi har hanterat detta genom att SEB ingår både i gruppen med

anskaffningsvärde samt verkligt värde vilket medför att det finns 31 stycken observationer

bland 30 företag. Detta selektiva urval är ett så kallat strategiskt urval. Det strategiska urvalet

klassas som ett icke-slumpmässigt urval. Det strategiska urvalet är därmed inte representativt

för hela populationen. Vi kan därmed inte uttala oss kring statistisk inferens (Djurfeldt et al

2003:105). Eftersom vi tror att ett val mellan anskaffningsvärde och verkligt värde grundar

sig på flera år bakåt i tiden har vi valt att samla in data för perioden 2002-2005. Detta

motiverar vi med att ett företag som har valt att tillämpa värdering enligt verkligt värde inte

kan gå tillbaks till användandet av anskaffningsvärde.

Figur 5.1 – Populationen

(5+1) (3)

(1) (0)

(21)

AKTIETORGET (48)

NYA MARKNADEN (44)

A-LISTAN (55)

NGM Equity(44)

O-LISTAN (218)

Börs (317)

Population(409)

Auktoriserad marknadsplats(48)

Marknadsplats (44)

Använder IAS 40

30+1

25


Vi väljer att använda oss helt av årsredovisningar som underlag med motiveringen att de

flesta årsredovisningarna finns tillgängliga för de bolag som vi valt oss att inrikta oss på.

Årsredovisningar är ett relativt enkelt och tillgängligt datainsamlingsinstrument som sparar

mycket tid i insamlingsprocessen. Informationen i årsredovisningarna är dessutom mycket

reliabel. Att vi undviker en metodtriangulering i form av att komplettera med andra metoder

motiverar vi främst med tidsramen för arbetet samt övriga metoders troligt lilla marginalnytta.

5.3.1 Survey

Rosengren & Arvidsson (2005:140) definierar surveyundersökning som en undersökning med

förstahandssyfte att beskriva eller förklara ett fenomen. Surveys används ofta vid

attitydundersökningar samt marknadsundersökningar och förknippas ofta med enkäter

(Andersen 1998:125). De fördelar som kan tillskrivas enkätundersökningar är enligt Andersen

(1998:164) enkelheten i administreringen, billig att genomföra samt att respondenterna har

god tid på sig att besvara frågorna. Dock finns det nackdelar med enkäter också. Det

vanligaste problemet bland postenkäterna är svarsfrekvensen. Ännu ett problem kan vara att

respondenten missförstår frågorna som finns på enkäten och anonymiteten hos respondenten.

Det är främst nackdelen med svarsfrekvensen vi motiverar vårt val med att inte använda

enkäter.

5.3.2 Intervju

En intervju utmärks enligt Rosengren & Arvidsson (2005:140) av att frågor ställs muntligt till

intervjupersonen. Svaren registreras sedan av intervjuaren via anteckningar, bandinspelning

eller på något annat sätt. Fördelarna med intervjuer är att missförstånd kan rättas till och

flexibiliteten inom intervjun är större. Intervjuaren kan få ut så mycket mer än ”bara” svaren

på frågorna genom att observera intervjupersonen. Denna fördel reduceras dock vid

telefonintervjuer. Utöver det används telefonintervjun alltmer kommersiellt vilket har bidragit

till en svarströtthet vilket leder till en minskad kvalité bland telefonundersökningar.

Ytterligare en nackdel är den så kallade intervjuareffekten. Den kan minska reliabiliteten i

svaren då intervjupersonen kan påverkas av intervjuaren (Rosengren & Arvidsson 2005:145).

Vi motiverar vårt val att inte använda oss av intervjuer främst utifrån existensen av

årsredovisningar. Samtliga data vi behöver finns tillgängliga i årsredovisningarna.

26


5.3.3 Fallstudie

Enligt Yin (2003:31) har fallstudien fördelen att man kan studera flera variabler i sin naturliga

kontext. Dock är möjligheten att statistiskt testa hypoteser utifrån några få fall praktiskt taget

obefintlig (Yin 2003:32). Fallstudier är starkt beroende på kvalitativ data som behöver tolkas.

Fallstudien väljer vi bort på grund av det kvantitativa valet av metod. Vårt mål har istället

varit att förenkla verkligheten med generaliseringar. En sådan generaliseringsmöjlighet har

inte fallstudien enligt Yin (2003:38) vilket i slutändan berättigar vårt val.

5.4 Operationalisering

Genom att söka upp och gå in på hemsidorna för vår urvalsgrupp, som är Stockholmsbörsens

A- och O-lista, Nordic Growth Market (NGM), Aktietorget samt Nya marknaden har vi

systematiskt gått igenom alla företagen i bokstavsordning. Därefter har vi besökt varje

företags hemsida och med hjälp av respektive företags årsredovisning tagit reda på vilka

företag som innehar förvaltningsfastigheter. Företagens förvaltningsfastigheter återfinns under

rubriken anläggningstillgångar i balansräkningen. Om ett företag redovisat ett innehav av

förvaltningsfastigheter har vi gått vidare för att se efter om företaget har valt att redovisa till

anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar, eller till verkligt värde. All

denna information har samlats in från årsredovisningarna för 2005.

När vi listat alla företag från vår urvalsgrupp som innehar förvaltningsfastigheter, samt vilken

värderingsmetod de använt, så har vi gått vidare och samlat in den information som behövs

för varje ställd hypotes. Eftersom beslutet att värdera förvaltningsfastigheter till

anskaffningsvärde eller till verkligt värde är ett långsiktigt beslut, som företaget skall tillämpa

under flera år fram över, har vi antagit att beslutet inte enbart grundas på det senaste årets

redovisning. Med denna motivering har vi valt att samla in data till våra hypoteser för en

period av fyra år, vilka är 2002, 2003, 2004 samt 2005. Detta innebär att vi har gått igenom

årsredovisningar utkomna under åren 2003, 2004, 2005 samt 2006. I de fall företagen har

använt sig av ett brutet räkenskapsår har följande uppdelning gjorts:

Årsredovisning 200Y/200X = Årsredovisning 200X

För de företag som har upprättat årsredovisningen i annan valuta än SEK har vi valt att räkna

om beloppen utifrån Forex valutaomvandlares priser på köp/sälj som finns tillgänglig på

27


Forex hemsida. <http://www.forex.se> Beräkningen har baserats på en genomsnittskurs för

köp och sälj.

Valuta / Datum 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 1 Euro 9,47 SEK 9,04 SEK 9,12 SEK 9,12 SEK 1 Pund 13,77 SEK 12,55 SEK 12,95 SEK 14,21 SEK 1 Isländsk krona ISK 0,12 SEK 0,11 SEK 0,10 SEK 0,11 SEK

Tabell 5.1 – Valutakurser för respektive bokslut (Forex, [www])

Våra ställningstagande vi använt för att ta fram praktisk information till hypoteserna

preciseras nedan:

Hypotes (H1): Det finns ett negativt samband mellan räntabilitet och redovisning till

verkligt värde.

Som mått på räntabilitet har vi använt räntabilitet på eget kapital eftersom detta tar

hänsyn till hur väl företaget har lyckats med finansieringen och därför är det mest

vedertagna räntabilitetsbegreppet.

Räntabiliteten har räknats ut genom att dela nettoresultatet med det genomsnittliga

egna kapitalet.

Information om företagets nettoresultat och eget kapital hämtas från företagens

koncernredovisningar för åren 2002-2005.

Information om redovisning till anskaffningsvärde eller verkligt värde hämtas från

företagens koncernredovisningar för året 2005.

Hypotes (H2): Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem

kopplat till resultatet i verksamheten och redovisning till verkligt värde.

Bonussystem kategoriseras i två grupper: bonus baserad på resultat till VD och

ledning samt bonus som ej är resultatbaserad till VD och ledning. I bonus som ej är

resultatbaserad ingår även de företag som inte använder bonus som incitament till VD

och ledning.

28


Eftersom en förändring från anskaffningsvärde till verkligt går genom

resultaträkningen får detta en direkt effekt på resultatet för året vid byte av

värderingsmetod. Vi har inte valt att ta med bonussystem som är kopplad till

marknaden i form av aktier, optionsprogram och dylikt eftersom vi anser denna effekt

som alltför indirekt.

Information om bonus till VD och företagsledning hämtas från företagens




Hypotes (H3): Det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och

redovisning till verkligt värde.

Soliditeten beräknas genom att dela eget kapital med totalt kapital för balansdagen.

Information om eget kapital och totalt kapital hämtas från företagens




Hypotes (H4): Företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt

värde.

Vi har valt att använda genomsnittligt antal anställda per år, balansomslutning för

balansdagen samt nettoomsättning som mått på företagens storlek. Antal anställda och

balansomsättning ingår i Bokföringsnämndens storleksdefinition för koncerner. Vi har

också valt att komplettera med nettoomsättning.

Information om företagens anställda, balansomslutning samt nettoomsättning har

hämtats från företagens koncernredovisningar för åren 2002-2005.

29




Hypotes (H5): Företag inom samma bransch väljer relativt sett samma värderingsmetod.

Eftersom vi har ett relativt lågt antal observationer har vi valt att dela in branscherna i

två grupper: bygg & fastighet samt övriga. Vi har från grunden valt att använda oss

utav Privata affärer branschindelning men eftersom detta resulterade i enstaka

observationer för flertalet branscher valde vi att dela in branscherna i endast två

grupper. I gruppen övriga ingår därför samtliga resterande branscher som inte är bygg

& fastighet.

Information om Branschindelning har hämtats från Privata affärers hemsida.

<http://www.privataaffarer.se>



Hypotes (H6): Det finns ett positivt samband mellan internationalisering och värdering

till verkligt värde.

Som mått på internationalisering för koncernen har vi valt antalet dotterbolag som

finns noterade på utländska börser. När det gäller gruppering av dotterbolag har vi

använt den indelning som Axelsson et al gör som innebär att dotterbolagen grupperas

enligt följande:

Dotterbolag i Norden (ej Sverige)

Dotterbolag inom EU (ej Norden)

Dotterbolag utanför EU (ej Norden)

Information om antalet dotterbolag samt i vilka länder de är noterade har hämtats från

företagen koncernredovisningar för åren 2002-2005.

30




Hypotes (H7): Företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma

värderingsmetod.

Följande revisionsbyråer ingår i vår undersökning:

Ernst &Young

Deloitte

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers

KPMG

Övriga

I gruppen övriga ingår samtliga revisionsbyråer som inte är Ernst & Young, Deloitte,

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers samt KPMG.

I de fall företag använt sig av mer än en revisionsbyrå har den byrå som har revisions-

och rådgivningskostnader räknats.

Samtliga företag har anlitat samma revisionsbyrå under åren 2002, 2003, 2004 samt

2005.

Information om vilka revisionsbyråer företagen anlitat har tagits från företagens

årsredovisningar.



31


5.5 Undersökningens kvalité

5.5.1 Validitet och reliabilitet

Validitet är enligt Rosengren & Arvidsson (2005:195) en av de allra viktigaste frågorna i det

vetenskapliga arbetet. Validiteten är ett mått på hur väl man genomfört operationaliseringen

av problemet. Validiteten är enligt Andersen (1998:85) uppdelad i relevans och giltighet.

Relevans är huruvida variabelurval och de empiriska begreppen är relevanta för

undersökningen. Man ska också fråga sig huruvida det empiriska begreppet, och mätningen

av det, är giltigt för det teoretiska begreppet. Om giltigheten kan ifrågasättas kan man

ifrågasätta hela undersökningen. Validitet definieras genom att en valid mätning mäter vad

den är avsedd att mäta (Rosengren & Arvidsson 2005:195ff). För att öka undersökningens

relevans har vi utifrån vedertagna definitioner räknat fram respektive nyckeltal för de olika

företagen. Företagens definitioner på nyckeltal skiljer sig ibland åt vilket annars hade lett till

en sämre jämförelse mellan företagen. Giltigheten inom undersökningen anser vi vara hög då

vi relativt enkelt kan härleda variablerna utifrån hypoteserna.

Reliabilitet anger enligt Andersen (1998:85) i hur stor grad resultaten påverkas av

tillfälligheter. Är datan riktig eller varierar den på grund av andra tillfälliga faktorer? Vi bör

därför enligt Andersen (1998:85) i största utsträckning se till att inga otillförlitliga data samlas

in. Rosengren & Arvidsson (2005:198) trycker på noggrannhet samt anmodar

författaren/författarna att utveckla en uppfattning om huruvida datan är tillförlitlig eller ej.

Reliabiliteten i våra data är hög då vi använder oss av årsredovisningar. Ceteris paribus,

samma undersökning hade givit samma resultat. Dock finns risker med olika felkällor vilket

vi diskuterar nedan.

5.5.2 Felkällor

När man undersöker grupper och skapar en signifikansanalys kan fel uppkomma i den

insamlade datan. Felen är antingen slumpmässiga eller systematiska. De slumpmässiga felen

är de vilka kan hindra forskaren att upptäcka existerande samband. De tillkommer av olika

moment såsom slumpmässiga mätfel, feltolkningar samt slarvigt inmatad data. Dessa fel skall

minimeras men dess effekt för undersökningen är ”endast” ett förmörkande av samband. De

systematiska felen är däremot de fel vilka kan låta forskaren upptäcka samband som ej

existerar. De systematiska mätfelen anses allvarligare än de slumpmässiga felen och de är

32


viktiga att minimera. De uppstår genom konsekventa mät- och apparatfel vilka kan skapa ett

samband som egentligen inte finns. (Institutionen för Medicin, [www])

Vårt arbete är utsatt för båda dessa möjliga typer av fel. Vi menar att de slumpmässiga felen

är störst vid inmatningen av data. De slumpmässiga mätfel som kan ske vid upprättande av

data ligger inte i våra händer utan det är företagen som försäkrar att årsredovisningen är

korrekt. För att minimera vår del av den slumpmässiga risken för fel har vi kontrollerat

inskriven data efter inmatning. Det garanterar dock inte att data är helt fri från slumpmässiga

fel. De systematiska felen kan i vårt fall äntra vårt arbete genom dåliga definitioner av de

nyckeltal vi använder oss av. Detta har vi dock försökt att minimera i form av att använda

definitioner vilka vanligen brukas av läroböcker.

5.5.3 Bortfallsanalys

Det finns enligt Rosengren & Arvidsson (2005:133) två sorters bortfall, externt samt internt.

Det externa bortfallet är data som inte varit åtkomliga för forskaren. Det interna bortfallet är

om data saknas inom observationens svar. Genom att använda oss av årsredovisningar har vi

lyckats att utesluta vårt interna bortfall då samtliga data vi efterfrågar finns tillgängliga. Dock

finns i flera fall inte samtliga årsredovisningar för alla åren tillgängliga. Detta beror

uteslutande på att företagen inte varit noterade eller registrerade tidigare. Dessa företags

årsredovisningar klassar vi inte som bortfall eftersom de då inte tillhörde vår population. Här

nedan presenterar vi dock antalet företag som på grund av sen introduktion har försvunnit från

populationen med start från år 2005 till år 2002. Därefter vill vi upplysa om hur fördelningen

har varit för de respektive åren.

2005 2004 2003 2002 N 31 31 25 24 Verkligt värde 0 -4 -1 -1 Anskaffningsvärde 0 -2 0 0 N 31 25 24 23

Tabell 5.2 – Antal företag som ej varit introducerade uppdelat för varje år

Metod 2005 2004 2003 2002 Verkligt värde 26 22 21 20 Anskaffningsvärde 5 3 3 3

Tabell 5.3 – Fördelning på metod för respektive år

33


5.6 Analysmetoder

Genom analys av de data vi samlat in skall vi testa om samband finns mellan den beroende

variabeln redovisningsmetod samt de oberoende variablerna, vilka vi framställt i våra

hypoteser. Efter sådana tester kan vi därmed till viss del förklara valet av redovisning till

verkligt värde.

5.6.1 Bivariata analysmetoder

Fishers exakta test använder vi istället för Chi2 vid nyttjande av korstabeller vid kvalitativ

mot kvalitativ data då Fishers exakta test är mindre känsligt mot ett lågt antal observationer.

Chi2 kan nämligen inte användas då 20% av cellerna har en frekvens lägre än 5. Fishers

exakta test bygger på samma princip som Chi2 men genomför beräknarna på ett annorlunda

sätt. Korstabellerna använder vi när vi undersöker två variabler med kvalitativ karaktär. Med

hjälp av detta test undersöker vi huruvida där finns något statistiskt samband mellan de två

variablerna både för enskilda såväl som för sammanslagna år då vi kommer att understiga

kravet på 5 i frekvens i minst 20% av cellerna (Djurfeldt et al, 2003:229).

Kolmogorov/Smirnovs test om datas fördelning använder vi då vi vill testa huruvida någon

variabels enskilda års data är normalfördelad eller ej. Datan för de enskilda åren var inte

normalfördelad för någon kvantitativ variabel. Utan normalfördelad data faller T-testets

trovärdighet och istället använder vi oss av Mann-Whitneys icke-parametriska test på de

kvantitativa variablernas enskilda år. (Djurfeldt et al, 2003:197)

Vi använder Mann-Whitneys icke parametriska test till hypotestestning av två oberoende

grupper. Med hjälp av detta test undersöker vi skillnader mellan grupperna och prövar denna

skillnad så den inte beror på slumpen. Mann-Whitneys test är mindre känsligt på grund av att

det mäter utifrån observationernas medianer. Vi har använt oss av Mann-Whitneys test på de

enskilda åren där observationerna är relativt få (23-31 stycken) för att kunna få användbar

information. (British Medical Journal, [www])

Med Students T-test undersöker vi två oberoende grupper, helst med lika medelvärden. T-

testet klargör hur stor sannolikheten är för att resultaten har uppkommit av slumpen, och inte

motsvarar en verklig skillnad i populationen. T-testet kräver ett underlag på >30 stycken

34


observationer. T-testet bygger på medelvärdesmätning och blir därmed mer känslig för få

observationer. Vi har använt T-testet bland de sammanslagna åren där vi antar en

normalfördelning på våra data. Det är rimligt göra ett sådant antagande då vårt antal

sammanslagna observationer är som minst 71 stycken. (Social Research Methods, [www])

5.6.2 Multivariat analysmetod

Slutligen har vi använt oss av diskriminantanalys för att identifiera de båda

redovisningsvalens karakteristika i ett led för att kunna få fram en prediktionsformel. Genom

att använda oss av Fishers linjära diskriminantfunktioner, där linjer utgår från båda

centroiderna (de olika valens medelvärden), har vi fått fram en diskrimineringsfunktion för

båda redovisningsvalen. Genom att fylla i data i dessa formler kan man sedan prediktera

företags val på ett enkelt och överskådligt sätt. Vi har vidare använt oss av möjligheten att

aktivera ”prior probabilities” eftersom våra observationer är starkt övervägande till verkligt

värde (Klecka, 1980). Diskriminantanalysen har vi genomfört på de variabler som är

signifikanta under den bivariata analysen för de sammanslagna åren.

35


6. Empirisk analys

Efter en kort diskussion kring vårt tillvägagångssätt att lägga samman flera års data

motiveras vårt val av signifikansnivå som i denna uppsats är 5%. Därefter presenteras det

verkliga värdets genomslag samt övrig information. Sedan testas de framställda hypoteserna

av de oberoende variablerna mot den beroende variabeln ”val av redovisningsmetod” med

hjälp av statistiska analysmetoder. Detta görs i syfte att pröva om hypoteserna kan falsifieras

eller ej. Resultaten presenteras främst i tabellform men även i stapeldiagram.

Inledningsvis vill vi upplysa om att de enskilda årens data inte är normalfördelade vilket

innebär att vi endast genomför Mann-Whitneys test för våra kvalitativa versus kvantitativa

variabler. För de sammanslagna årens data har vi antagit en normalfördelning och använder

oss av T-testet. Att slå samman företagens olika år kan ur en statistisk synvinkel diskuteras då

observationernas oberoende utmanas. Dock väljer vi ändå att genomföra de sammanslagna

årens tester eftersom detta är vanligt bland redovisningsstatistiska tester. För de analyser som

innefattar kvalitativa versus kvalitativa variabler har vi använt oss av korstabeller och Fishers

exakta test. Slutligen har vi använt oss av diskriminantanalys som multivariat analys för att

kunna prediktera företags val. Vi använder oss av en konfidensgrad på 95% vilket är kutym

inom statistiska tester. Det innebär att endast starka signifikanta samband under 0,05

accepteras.

6.1 Översiktsinformation

Av de företag som har använt sig av IAS 40 har en övervägande del valt ett verkligt värde på

sina förvaltningsfastigheter. Möjligheten att redovisa till verkligt värde har slagit igenom med

kraft. (se figur 6.1)

36


AnskaffningsvärdeVerkligt värde

Metodval

100,0%

80,0%

60,0%

40,0%

20,0%

0,0%

Per

cent

Diagram 6.1 – Procentuell fördelning av metodval

Av de företag som valt ett verkligt värde värderar de flesta fastigheterna själva. Den egna

värderingen motiveras oftast med tillgänglig kompetens samt minskade kostnader för

företaget. Flera företag har vid egen värdering valt att komplettera denna med en extern

inblandning där man låter värdera en mindre del av fastighetsbeståndet för att sedan jämföra

resultaten. Genom att använda sig av en sådan extern inblandning kan man ändå försvara sig

mot opportunistiska misstankar utifrån. I figur 6.2 ingår företag som endast låtit värdera sina

förvaltningsfastigheter internt.

ExternIntern

Värderare

60,0%

40,0%

20,0%

0,0%

Per

cen

t

Diagram 6.2 – Procentuell fördelning över extern eller intern värdering

37


6.2 Hypotesprövning (Bivariat analys)


Värderingsmetod 2005 2004 2003 2002 N Mean rank N Mean rank N Mean rank N Mean rank

Verkligt värde 26 16,60 22 12,90 21 12,74 19 11,61 Anskaffningsvärde 5 12,90 3 13,17 3 10,83 3 10,83 Signifikans (0,405) (0,967) (0,662) (0,848)

Tabell 6.1 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Räntabilitet (enskilda år) Mann-Whitney test visar ingen signifikans på samband för något av de enskilda åren 2002-

2005 vad gäller den oberoende variabeln räntabilitet. Dock kan man för 2005 utläsa en

höjning i medianen för de företag som valt verkligt värde.

Värderingsmetod 2002-2005 Värderingsmetod 2002-2004 N Medel N Medel

Verkligt värde 88 0,160 Verkligt värde 62 0,138 Anskaffningsvärde 14 0,191 Anskaffningsvärde 9 0,204

Signifikans Signifikans (equal variances not assumed) (0,701) (equal variances not assumed) (0,573)

Tabell 6.2 – T-test. Redovisningsval vs Räntabilitet (sammanslagna år)

T-test påvisar ingen signifikant skillnad (0,701 resp. 0,573) för de sammanlagda åren 2002-

2005 eller för de sammanlagda åren 2002-2004 mellan verkligt värde och anskaffningsvärde i

den oberoende räntabilitetsvariabeln. Skillnaden i medelvärde är dock något större för åren

2002-2004 jämfört med perioden 2002-2005. Hypotesen om att det finns ett negativt samband

mellan räntabilitet och val av redovisning till verkligt värde förkastas. Räntabiliteten kan inte

förklara valet av redovisningsmetod då inget test påvisar något signifikant skillnad mellan

medelvärdena.

38


H2: Det finns ett positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet

i verksamheten och redovisning till verkligt värde

Bonus 2005 2004 2003 2002

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. värde

Verkligt värde

Ansk. värde

Verkligt värde

Ansk. värde

Resultatbonus 17 1 14 1 13 1 12 1 Ej bonus 9 4 8 2 8 2 7 2 Signifikans (0,134) (0,543) (0,550) (0,544)

Tabell 6.3 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bonus (enskilda år) Fishers exakta test påvisar ett icke signifikant samband mellan resultatbaserad bonus och

verkligt värde för de enskilda åren 2002-2005. Året 2005 skiljer sig dock från resterande år

genom att ha en lägre signifikans jämfört med 2002-2004, sambandet ligger nära en

signifikans på 10%-nivån (0,134).

Bonus 2002-2005 Bonus 2002-2004

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

Resultatbonus 56 4 Resultatbonus 39 3 Ej bonus 32 10 Ej bonus 29 6 Signifikans (0,019) Signifikans (0,146)

Tabell 6.4 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bonus (sammanslagna år)

Fishers exakta test påvisar stark signifikans (0,019) för den oberoende variabeln bonus för de

sammanlagda åren 2002-2005. De sammanslagna åren 2002-2004 ligger nära en signifikans

(0,146) på 10%-nivån, med samma typ av statistiska test. Vår hypotes om att det finns ett

positivt samband mellan användande av bonussystem kopplat till resultatet i verksamheten

och redovisning till verkligt värde förkastas ej.

39



verkligt värde



Tabell 6.5 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Soliditet (enskilda år) Mann-Whitney test påvisar signifikans på 10%-nivån för året 2003 (0,055) men ingen

signifikans för resterande år. Dock ligger 2002 mycket nära en signifikans på 10%-nivån

(0,104). Om vi jämför testresultaten med vår hypotes ser vi att Mann-Whitney test för 2003,

som är signifikant, ger ett positivt samband mellan soliditet och redovisning till verkligt

värde. Enligt vår hypotes antar vi att det skall finnas ett negativt samband mellan soliditet och

redovisning till verkligt värde. För år 2002, som ligger mycket nära en signifikans på 10%-

nivån, kan vi också observera tendens till ett positivt samband. Om vi ser till året 2005 så kan

däremot en negativ skillnad utläsas (medianen för anskaffningsvärde är högre än medianen

för verkligt värde).



Signifikans Signifikans (equal variances not assumed) (0,944) (equal variances assumed) (0,066)

Tabell 6.6 – T-test. Redovisningsval vs Soliditet (sammanslagna år) T-test påvisar signifikans på 10%-nivån, som dock är positiv, för de sammanlagda åren 2002-

2004 (0,066) men ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,944). Skillnaden i

medelvärde mellan verkligt värde och anskaffningsvärde är alltså stort för de olika

testperioderna. Eftersom signifikansen för de sammanlagda åren 2002-2004 och signifikansen

för året 2003 utmärkte ett positivt samband mellan soliditet och redovisning till verkligt värde

samt att de sammanlagda åren 2002-2005 visade sig vara ej signifikanta förkastas hypotesen

om att det finns ett negativt samband mellan soliditeten i företaget och redovisning till

verkligt värde. Det kan dock inte uteslutas att soliditeten skulle kunna ha en viss inverkan på

valet av redovisning till verkligt värde eller anskaffningsvärde.

40



1. Storlek i form av nettoomsättning Värderingsmetod 2005 2004 2003 2002 N Mean rank N Mean rank N Mean rank N Mean rank


Tabell 6.7 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Nettoomsättning (enskilda år) Nettoomsättningen för de enskilda åren 2002-2005 kan inte, enligt Mann-Whitney test,

förklara valet av verkligt värde eftersom ingen signifikant skillnad kan påvisas mellan

medianerna för verkligt värde och anskaffningsvärde för något av åren.


Verkligt värde 88 13837 Verkligt värde 62 13713 Anskaffningsvärde 14 12933 Anskaffningsvärde 9 10936

Signifikans Signifikans (equal variances assumed) (0,901) (equal variances assumed) (0,752)

Tabell 6.8 – T-test. Redovisningsval vs Nettoomsättning (sammanslagna år)

T-test visar ingen signifikans (0,901) vad gäller skillnad i medelvärden mellan verkligt värde

och anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. T-test kan inte heller påvisa

någon signifikans (0,752) i skillnad av medelvärde mellan verkligt värde och

anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. Nettoomsättning kan inte förklara

valet mellan anskaffningsvärde och verkligt värde.

2. Storlek i form av balansomslutning



Tabell 6.9 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Balansomslutning (enskilda år) Mann-Whitney test påvisar inget signifikant samband mellan balansomslutningens storlek och

redovisning till verkligt värde. Dock kan man utläsa en skillnad mellan medianen för verkligt

värde och anskaffningsvärde under 2005 jämfört med tidigare år.

41





Tabell 6.10 – T-test. Redovisningsval vs Balansomslutning (sammanslagna år) T-test påvisar inget signifikant samband mellan balansomslutningens storlek och val till

verkligt värde för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,333) eller för de sammanlagda åren

2002-2004 (0,325). Balansomslutningen har därmed inte någon inverkan vid val av

redovisning av förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.

3. Storlek i form av medelantalet anställda per år



Tabell 6.11 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Anställda (enskilda år) Mann-Whitney test kan inte peka ut något signifikant samband mellan medelantalet anställda

per år och redovisning till verkligt värde för något av de enskilda åren 2002-2005. Perioden

2002-2004 har dock en märkbart högre skillnad mellan medianerna (signifikans mellan 12,2-

18,0%) verkligt värde och anskaffningsvärde jämfört med året 2005 (signifikans 91,4%).




Tabell 6.12 – T-test. Redovisningsval vs Anställda (sammanslagna år)

T-test ger ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2005 (0,229) eller för de

sammanlagda åren 2002-2004 (0,215). Vi kan därmed utesluta att medelantalet anställda per

år har någon inverkan på valet av redovisning till verkligt värde eller anskaffningsvärde.

Hypotesen om att företagens storlek har ett negativt samband med redovisning till verkligt

värde kan härmed förkastas.

42



Bransch 2005 2004 2003 2002

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

Bygg & fastighet 19 1 15 0 14 0 12 0 Övriga företag 7 4 7 3 7 3 7 3 Signifikans (0,042) (0,052) (0,059) (0,078)

Tabell 6.13 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bransch (enskilda år)

Enligt Fishers exakta test är sambandet mellan företagets branschtillhörighet (bygg &

fastighet respektive övriga företag) samt val till verkligt värde eller anskaffningsvärde

signifikant för år 2005 (0,042). Åren 2004 och 2003 ligger mycket nära signifikans på 5%-

nivån (0,052 resp. 0,059). Om vi förflyttar oss till 10%-nivån så finner vi även signifikans för

år 2002.

Bransch 2002-2005 Bransch 2002-2004

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

Bygg & fastighet 59 2 Bygg & fastighet 41 0 Övriga företag 29 12 Övriga företag 21 9 Signifikans (0,000) Signifikans (0,000)

Tabell 6.14 – Fisher’s exakta test. Redovisningsval vs Bransch (sammanslagna år)

Ser vi till de sammanlagda åren 2002-2005 och testar sambandet mellan val av redovisning

till verkligt värde eller anskaffningsvärde så kan en perfekt signifikans (0,000) observeras

med hjälp av Fishers exakta test. Likaså kan vi för åren 2002-2004 finna en perfekt

signifikans (0,000) vid test av vår branschhypotes. Vi kan härmed konstatera att

branschtillhörighet har betydelse vid val av redovisning till verkligt värde eller

anskaffningsvärde. Hypotesen om att företag inom samma bransch väljer relativt sett samma

värderingsmetod förkastas ej.

43



värde.

1. Dotterbolag i norden (ej Sverige)


Verkligt värde 26 15,56 22 12,18 21 11,67 19 10,66 Anskaffningsvärde 5 18,30 3 19,00 3 18,33 3 16,83

Signifikans (0,497) (0,103) (0,095) (0,100) Tabell 6.15 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Dotterbolag i norden (ej Sverige) (enskilda år)

Mann-Whitney test påvisar inget signifikant samband på 5%-nivån mellan inter-

nationalisering, mätt i antal dotterbolag i norden (förutom Sverige), och val till verkligt värde.

Åren 2002-2003 är dock signifikanta på 10%-nivån (0,100 resp. 0,095) och år 2004 ligger

mycket nära en signifikans på 10%-nivån (0,103). Dock är sambandet mellan

internationalisering och antalet dotterbolag i norden (ej Sverige) negativt, vilket står i motsats

till vår hypotes. Vid övergången från 2004 till 2005 minskar skillnaden märkbart mellan

medianen för verkligt värde och anskaffningsvärde.



Signifikans Signifikans (equal variances assumed) (0,215) (equal variances not assumed) (0,498)

Tabell 6.16 – T-test. Redovisningsval vs Dotterbolag i norden (ej Sverige) (sammanslagna år) T-test visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan medelvärdena för verkligt

värde och anskaffningsvärde för de sammanlagda åren 2002-2005. T-test uppvisar heller

ingen signifikans för de sammanlagda åren 2002-2004. Med hjälp av dessa tester konstateras

att dotterbolag i norden inte kan förklara valet av anskaffningsvärde eller verkligt värde, även

om de enskilda åren 2002-2004 ligger runt 10%-nivån i form av ett negativt samband.

44


2. Dotterbolag inom EU

Värderingsmetod 2005 2004 2003 2002 N Median N Median N Median N Median Verkligt värde 26 15,13 22 11,64 21 11,17 19 10,18 Anskaffningsvärde 5 20,50 3 23,00 3 21,83 3 19,83

Signifikans (0,199) (0,006) (0,007) (0,009) Tabell 6.17 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Dotterbolag inom EU (ej norden) (enskilda år) Mann-Whitney test påvisar signifikans för de enskilda åren 2002-2004. I samtliga fall är

medelvärdet högre för anskaffningsvärde jämfört med verkligt värde, vilket innebär ett

negativt samband. Vid övergången till 2005 minskar skillnaden i medianen mellan verkligt

värde och anskaffningsvärde.




Tabell 6.18 – T-test. Redovisningsval vs Dotterbolag inom EU (ej norden) (sammanslagna år) T-test påvisar signifikans (0,000) för de sammanslagna åren 2002-2005 samt signifikans

(0,000) för de sammanslagna åren 2002-2004. I båda fallen är sambanden negativa. Vi kan

härmed inte utesluta att antal dotterbolag inom EU (ej norden) har inverkan på valet mellan

verkligt värde eller anskaffningsvärde.

3. Dotterbolag utanför EU


Verkligt värde 26 14,67 22 11,82 21 11,33 19 10,34 Anskaffningsvärde 5 22,90 3 21,67 3 20,67 3 18,83

Signifikans (0,038) (0,011) (0,014) (0,014) Tabell 6.19 – Mann-Whitneys test. Redovisningsval vs Dotterbolag utanför EU (ej norden) (enskilda år)

Mann-Whitney test påvisar signifikant samband på 5%-nivån för samtliga år mellan 2002-

2005. Signifikansen ligger mellan 1,1 % och 3,8 % för de testade åren. För samtliga år kan ett

negativt samband utläsas i form av högre medelvärden för anskaffningsvärdena.

45





Tabell 6.20 – T-test. Redovisningsval vs Dotterbolag utanför EU (ej norden) (sammanslagna år) T-test visar för de sammanslagna åren 2002-2005 påvisar en signifikant skillnad (0,040)

mellan medelvärdena för verkligt värde och anskaffningsvärde. På 10%-nivån är även de

sammanslagna åren 2002-2004 signifikanta (0,076). Båda tester visar negativa samband. Vi

kan härmed inte utesluta att dotterbolag utanför EU (ej norden) har betydelse för valet av

verkligt värde eller anskaffningsvärde.

Vid test av hypotesen att det finns ett positivt samband mellan internationalisering och

värdering till verkligt värde genom att undersöka företagens dotterbolag och dess geografiska

placering kan vi konstatera att dotterbolag inom EU (ej Sverige) och dotterbolag utanför EU

(ej norden) har inverkan på valet av redovisning till anskaffningsvärde eller verkligt värde. I

den oberoende variabeln dotterbolag inom EU (ej Sverige) blev medelvärdena med T-test

signifikant åtskiljda (0,000) för de sammanslagna åren 2002 till 2005. För den oberoende

variabeln dotterbolag utanför EU (ej norden) blev medelvärdena med T-test även här

signifikant åtskiljda (0,040) för de sammanslagna åren 2002 till 2005. Båda dessa variabler

visar dock negativa samband eftersom medelvärdet för anskaffningsvärdet är högre än

medelvärdet för verkligt värde för de bägge oberoende variablerna. Härmed förkastas vår

hypotes om att sambandet mellan internationalisering och verkligt värde skulle vara positivt.

46



ÖvrigaErnst & …PWCDeloitteKPMG

Revisionsbyrå

12,5

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

Cou

nt

AnskaffningsvärdeVerkligt värde

Metodval

Diagram 6.3 – De olika byråernas metodtillämpningar för 2005

På grund av relativt få observationer har vi vidare valt att dela in revisionsbyråerna i två

grupper. Gemensamt för revisionsbyråerna KPMG & Deloitte är att samtliga företag i vår

population som anlitat någon av dessa byråer har valt att redovisa förvaltningsfastigheter till

verkligt värde. Vi har därför valt att i våra följande statistiska tester slå samman KPMG &

Deloitte och låta de andra revisionsbyråerna tillhöra gruppen övriga. I gruppen övriga ingår

därmed även revisionsbyråerna Öhrlings PWC och Ernst & Young. Gemensamt för gruppen

övriga är att vissa företag har valt att redovisa till verkligt värde och andra har valt att

redovisa till anskaffningsvärde.

47


Bonus 2005 2004 2003 2002

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. värde

Verkligt värde

Ansk. värde

Verkligt värde

Ansk. värde

KPMG & Deloitte 19 0 15 0 15 0 14 0 Övriga 7 5 7 3 6 3 5 3 Signifikans (0,005) (0,052) (0,042) (0,036)

Tabell 6.21 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Revisionbyrå (enskilda år)

Fishers exakta test påvisar signifikans på 5%-nivån för åren 2002 (0,036), 2003 (0,042) och

2005 (0,005). År 2004 ligger mycket nära en signifikans på 5%-nivån (0,052).

Revisionbyrå 2002-2005 Revisionsbyrå 2002-2004

Verkligt värde

Ansk. Värde

Verkligt värde

Ansk. Värde

KPMG & Deloitte 63 0 KPMG & Deloitte 44 0 Övriga företag 25 14 Övriga företag 18 9 Signifikans (0,000) Signifikans (0,000)

Tabell 6.22 – Fishers exakta test. Redovisningsval vs Bransch (sammanslagna år) Vid sammanslagning av åren 2002-2005 visar Fishers exakta test en signifikans på 0,000 och

de sammanslagna åren 2002-2004 påvisar också en signifikans på 0,000. Vår hypotes om att

företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett samma värderingsmetod kan inte

förkastas.

48


6.2.1 Sammanställning bivariat analys

Variabel Test 2005 2004 2003 2002

Räntabilitet Mann-Whitney ej signifikant (0,405)

ej signifikant (0,967)



Bonus Fishers exakta test

ej signifikant (0,134) (*)




Soliditet Mann-Whitney ej signifikant (0,248)


ej signifikant (0,055) (**)


Nettoomsättning Mann-Whitney ej signifikant (0,573)




Balansomslutning Mann-Whitney ej signifikant (0,155) (*)




Anställda Mann-Whitney ej signifikant (0,914)




Bransch Fishers exakta test

signifikant (0,042)




Dotterbolag i norden Mann-Whitney ej signifikant (0,497)




Dotterbolag inom EU Mann-Whitney ej signifikant (0,199)

signifikant (0,006)

signifikant (0,007)

signifikant (0,009)

Dotterbolag utanför EU Mann-Whitney signifikant (0,038)

signifikant (0,011)

signifikant (0,014)

Signifikant (0,014)

Revisionbyrå Fishers exakta test

signifikant (0,005)

ej signifikant (0,052)**

signifikant (0,042)

signifikant (0,036)

(*) svagt signifikant på 10% nivå (**) signifikant på 10% nivå Tabell 6.23 – Sammanställning av resultaten i den bivariata analysen för enskilda år

49


Variabel Test 2002-2005 2002-2004

Räntabilitet T-test ej signifikant (0,701)


Bonus Fishers exakta test

signifikant (0,019)


Soliditet T-test ej signifikant (0,944)


Nettoomsättning T-test ej signifikant (0,901)


Balansomslutning T-test ej signifikant (0,333)


Anställda T-test ej signifikant (0,229)


Bransch Fishers exakta test

signifikant (0,000)

signifikant (0,000)

Dotterbolag i norden T-test ej signifikant (0,215)


Dotterbolag inom EU T-test signifikant (0,000)

signifikant (0,000)

Dotterbolag utanför EU T-test signifikant (0,040)


Revisionsbyrå T-test signifikant (0,000)

signifikant (0,000)

(*) svagt signifikant på 10% nivå (**) signifikant på 10% nivå Tabell 6.24 – Sammanställning av resultaten i den bivariata analysen för sammanslagna år

50


6.3 Hypotesprövning (Multivariat analys)

Som ett komplement till den bivariata analysen har vi valt att genomföra en multivariat analys

i form av en diskriminantanalys. I diskriminantanalysen har vi valt att inkludera de variabler

som blev signifikanta i den bivariata analysen bland de sammanslagna åren. Dessa är:

- bransch

- bonus

- revisionsbyrå

- dotterbolag inom EU (ej norden)

- dotterbolag utanför EU (ej norden)

Det första testet vi gör är att kontrollera korrelation mellan variablerna samt eventuell

multikollinearitet.

Pearson correlation samt multikollinearitet Bransch Redovis-

ningsval Bonus Db inom EU (ej norden)

Dotterbolag utanför EU (ej norden)

Revisions-byrå VIF

Bransch 1,000 0,370(**) 0,045 0,713(**) 0,445(**) 0,178 1,824

Redovisningsval 0,370(**) 1,000 0,245(*) 0,553(**) 0,336(**) 0,507(**) -

Bonus 0,045 0,245(*) 1,000 -0,016 -0,001 -0,002 1,007

Db inom EU (ej norden) 0,713(**) 0,553(**) -0,016 1,000 0,670(**) 0,450(**) 2,620Db utanför EU (ej norden) 0,445(**) 0,336(**) -0,001 0,670(**) 1,000 0,318(**) 2,169

Revisionsbyrå 0,178 0,507(**) -0,002 0,450(**) 0,318(**) 1,000 1,325

** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). * Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed). Tabell 6.25 – Variablernas inbördes korrelation samt multikollinearitet

Korrelationen är kraftig speciellt mellan variablerna dotterbolag inom EU, dotterbolag utanför

EU samt branschen. Genom att genomföra ett multikollinearitetstest kan vi utläsa att just

dessa tre krockar med varandra. Av de tre har branschen lägst VIF-värde. Vi väljer med grund

av detta bort båda våra internationaliseringsvariabler och behåller branschen till vår

diskriminantanalys.

51


6.3.1 Diskriminantanalys

Vi har använt oss av möjligheten ”prior probabilities” i SPSS för att kunna nå ett bättre

resultat. Detta motiverar vi med det dominerande verkliga värdet, vilka 86,3% av företagen

har använt sig av.

Redovisningsmetod Variabel Medel Bransch 0,33 Incitamentprogram 1,36 Verkligt värde Revisionsbyrå 1,28 Bransch 0,86 Incitamentprogram 1,71 Anskaffningsvärde Revisionsbyrå 2,00 Bransch 0,40 Incitamentprogram 1,41 Total Revisionsbyrå 1,38

Wilks' Lambda: (0,608) Signifikans: (0,000) Tabell 6.26 – Variablernas medelvärde i respektive redovisningsmetod

Om vi ser till de olika variablernas medelvärden i de olika metoderna finns det skillnader som

utmärker respektive metod. Wilks’ Lambda varierar mellan 0 1. Om värdet är nära eller lika

med 1 är medelvärdena mellan verkligt värde och anskaffningsvärde lika och om Lambdan är

nära noll är de olika. Vi har fått ett värde på 0,608 vilket är relativt bra på grund av att vi

använder en liten variabelskala (1-2). Om Lambdat hade legat nära 1 så hade det blivit en

”gråzon” där en sämre prediktiv förmåga hade blivit resultatet. (Aronsson, 1999:267)

Bransch Incitament-

program Revisions-

byrå Bransch 1,000 -0,050 -0,012Incitamentprogram -0,050 1,000 -0,152Revisionsbyrå -0,012 -0,152 1,000

Tabell 6.27 – Variablernas korrelation inom testet

52


Korrelationen mellan variablerna är låg och ingen multikollinearitet föreligger mellan

variablerna vi använder oss av vilket är ett krav för att funktionen skall fungera korrekt.

Predikterad grupptillhörighet Redovisningsval Verkligt värde Anskaffningsvärde Total

Verkligt värde (antal) 88 0 88

Anskaffningsvärde (antal) 6 8 14

Verkligt värde 100% 0% 100

Anskaffningsvärde 42,9% 57,1% 100

94,1% av företagen är rätt predikterade Tabell 6.28 – Sammanställning av diskriminantanalysens prediktiva förmåga

Vi har nått en 94,1% prediktionsgrad genom att använda oss av en diskriminantanalys. Detta

menar att vi kan förutspå redovisningsvalet inom IAS 40 för 94% av de företag som ingår i

studien endast genom att veta företagets bransch, huruvida bonusen är kopplad till resultatet

eller ej samt vilken revisionsbyrå man använder.

Fishers linjära diskrimineringsfunktioner är:

Verkligt värde = 6,767*Bransch+7,334*Bonus+8,531*Revisionsbyrå-15,124 Anskaffningsvärde = 9,428*Bransch+9,560*Bonus+12,951*Revisionsbyrå-31,887

Bransch 1: Bygg & fastighet 2: Övriga

Bonus 1: Bonus kopplad till resultatet 2: Ej bonus

Revisionsbyrå 1: KPMG & Deloitte 2: Övriga

Genom att använda Fishers linjära diskrimineringsfunktioner kan man prediktera vilket val

företaget kommer att göra. Testet går till på så sätt att man räknar ut värdet för respektive

valfunktion. Den valfunktion som bildar det högsta värdet för samma företag och siffror är

med 94,1% säkerhet det valet företaget har gjort.

53


Exempel:

Ett företag vilket tillhör byggbranschen, har en ledning med bonus kopplad till resultatet och

anlitar KPMG eller Deloitte hade fått följande valfunktioner:

Verkligt värde =6,767*1+7,334*1+8,531*1-15,124 7,508

Anskaffningsvärde =9,428*1+9,560*1+12,951*1-31,887 0,052

Därmed predikterar vi att företaget har valt det verkliga värdet.

Vi genomförde också en diskriminantanalys för bonus, revisionsbyrå och dotterbolag utanför

EU samt en diskriminantanalys för bonus, revisionsbyrå och dotterbolag inom EU. Detta för

att kontrollera att vår uteslutning av dem var korrekt. Det visade den sig vara då dessa

modeller endast gav prediktionsförmåga på 90,2% respektive 91,4%.

54


7. Slutsatser

Från och med den 1 januari 2005 blev det för samtliga börsnoterade företag i den europeiska

unionen tvingande att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IASB:s

redovisningsstandard. IAS 40 Investment Property anger hur förvaltningsfastigheter skall

behandlas i redovisningen och ersätter Redovisningsrådets rekommendation, RR24. En stor

skillnad mellan IAS 40 och RR 24 är att IAS 40 medger val mellan att värdera

förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde.

Denna studies syfte är att förklara vad som styrt företagens val att redovisa

förvaltningsfastigheter till verkligt värde eller till anskaffningsvärde. Till hjälp har vi använt

oss utav Positive Accounting Theory samt institutionell teori. Genom att statistiskt analysera

data från årsredovisningar för koncerner listade på Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market

Equity, Nya marknaden och Aktietorget söker vi samband som beskriver vilken typ av företag

som valt att värdera till verkligt värde respektive till anskaffningsvärde.

7.1 Vad förklarar företagens val av redovisningsmetod?

Studien har visat att vi med 94,1% säkerhet kan förutspå företags val till att välja verkligt

värde eller anskaffningsvärde, enligt IAS 40, med hjälp av följande tre variabler:

Bransch

Bonus

Redovisningsbyrå

Hypotesen om bonus är härledd utifrån PAT emedan hypoteserna om bransch och

redovisningsbyrå är härledda utifrån institutionell teori. För att förklara 94,1% av företagens

val av redovisningsmetod måste vi alltså använda oss av en kombination av båda teorier.

Detta resonemang stöds av Collin et al (2004) som konstaterar följande:

”…this paper´s contribution is to show that PAT needs the complementary

institutional factors in order to be capable of explaining choice of accounting

standards in firms.”

Collin et al (2004)

55


7.2 Positive accounting theory och institutionell teori I denna studie har vi kommit fram till att det krävs både PAT samt institutionell teori för att

förklara företagens val mellan verkligt värde och anskaffningsvärde vid införandet av IFRS.

PAT är dock den teori som enligt våra tester förklarar minst av valets bakomliggande orsaker.

Den enda av våra fyra hypoteser uppställda utifrån PAT, som blev signifikant, var bonusen.

För det enskilda året 2005 fick bonus en signifikansgrad på 0,134 vilket endast tenderar till

samband. De sammanslagna åren 2002-2004 visar en signifikans på 0,146. Dock gick det

bättre när vi slog samman åren 2002-2005, då signifikansen blev 0,019. Det verkar vara så att

år 2005 har påverkat signifikansen positivt vilket leder till att bonushypotesen slagit igenom,

om än med visst förbehåll. Detta resultat överrensstämmer med Watts & Zimmermanns

(1990) bonushypotes i vilken de antar att företagsledningen kommer att välja den

redovisningsmetod som höjer resultatet. Denna hypotes bygger på att företagsledningen, som

kontrollerar redovisningen, agerar i ett kortsiktigt perspektiv i eget intresse. Eftersom det är

just 2005 års bonus som slår igenom talar det för att företagsledningen agerat kortsiktigt.

Av de hypoteser som baserats på PAT har endast en slagit igenom, vilken var bonusen. De

övriga; räntabilitet, soliditet och storlek har inte blivit signifikanta. Detta trots att vår typ av

undersökning antagligen gagnar ett testande av PAT. Att valet mellan anskaffningsvärde och

verkligt värde är av engångskaraktär tror vi är avgörande för PAT:s begränsade

förklaringsförmåga. Detta för oss till slutsatsen att PAT kan vara otillräcklig vid denna typ av

engångsval.

Av de tester som har genomförts kan två av tre signifikanta variabler som är med i vår

prediktionsmodell härledas ur institutionell teori. Hypotesen om att företag inom samma

bransch väljer relativt sett samma värderingsmetod är härledd utifrån DiMaggios & Powells

(1983) härmande isomorfism. Den bivariata analysen påvisar en signifikans för de

sammanslagna åren 2002-2005 samt för det enskilda året 2005. Detta stämmer överens med

DiMaggio & Powell (1983) som menar att i de fall där val innebär stor osäkerhet finns det

klara fördelar med att efterlikna andra företag, som redan fått omgivningens stöd, och kan på

det sättet reducera osäkerheten. Införandet av IFRS är en företeelse som säkert skapat

osäkerhet bland flera företag och härmed kan den härmande isomorfismen förklara företags

agerande.

56


”Upprättandet av den första IFRS-årsredovisningen har kantats av en rad

praktiska tillämpningsproblem. Många regler är helt nya och har aldrig

tillämpats tidigare, varför det ofta saknas praxis att falla tillbaka på. IFRS kräver

också bedömningar som ibland förenas med stor osäkerhet om vad som är rätt

eller fel.”

(PriceWaterhouseCoopers, 2006, [www])

Vidare har vårt antagande om att företag som anlitar samma revisionsbyrå väljer relativt sett

samma värderingsmetod fått signifikans på både de sammanslagna såsom enskilda åren vilket

talar för en stark förklaringsgrad relativt de övriga variablerna. Detta stämmer överens med

DiMaggios & Powells (1983) normativa isomorfism där de menar att revisionsbyrån kan ha

betydelse eftersom det kan utvecklas en viss praxis inom revisionsbyrån innan det finns en

praxis som gäller för samtliga revisorer i hela branschen. Institutionaliseringen sker nämligen

genom att individer inom en viss profession präglas av de normer som förmedlas inom yrket.

Denna teori har även tidigare bekräftats via en studie av Touron (2005:855) där resultatet i

studien visade att praxis kan införas genom en normativ påverkan från professionen,

exempelvis från revisorer.

Vår hypotes om ett positivt samband mellan internationalisering och val till verkligt värde

förkastades på grund av ett signifikant negativt samband. Detta överensstämmer, enligt vår

tolkning, ej med DiMaggio & Powells (1983) påtvingande isomorfism i vilken företag som är

verksamma på den internationella arenan påverkas av inflytelserika ägare och starka

normgivare såsom den anglosaxiska redovisningstraditionen.

Vi anser att företagsledningen agerar med egenintresse inom en social ram. Med detta menar

vi att företagsledningen försöker få sina egna intressen tillgodosedda till den mån de inte

träder över de gränser som omgivningen tolererar. Vidare anser vi att valets karaktär avgör

vilken av PAT och institutionell teori som blir mest tillämpbar.

57


7.3 Effekterna av IFRS När vi talar om IFRS effekter menar vi de förändringar som skett i balans- och

resultaträkningen år 2005 som en följd av förändrade beräkningsmetoder. IFRS införande har

påverkat olika branscher och företag olika mycket. Det finns de effekter som berör många

företag (goodwill och IAS 39) samt effekter som berör ett färre antal företag (IAS 40). I vår

observationsgrupp på 30 företag finns troligen de flesta av IFRS regler representerade vilket

ger en översikt på de effekter som IFRS medfört.

Räntabiliteten på eget kapital för företag som har valt verkligt värde på sina

förvaltningsfastigheter har stigit medan företag som valt anskaffningsvärde har sänkt sin

räntabilitet. Detta gäller för året 2005 då IFRS infördes. 2005 var ett bra ekonomiskt år för

Sverige vilket i viss mån kan förklara den förhöjda räntabiliteten. De företag som valt

anskaffningsvärde på sina fastigheter har en lägre räntabilitet. Vi tolkar detta som att

fastighetsbeståndet har haft ett stort inflytande på företagens räkenskaper och att IAS 40 har

haft denna positiva effekt på resultatet.

Soliditeten för 2005 har höjts för både företag som valt verkligt värde och företag som valt

anskaffningsvärde. De företag som valt anskaffningsvärde påvisade en ökning i soliditet från

2004 till 2005. Denna effekt var för oss oväntad och beror troligen på externa faktorer.

I företagens balansomslutningar ser vi tendenser till att de företag som valt verkligt värde fått

större balansomslutning. Detta är troligen en effekt av införandet av IFRS. De företag som

valt anskaffningsvärde har däremot sänkt sin balansomslutning vilket är mer svåranalyserat.

58


7.4 Egna reflektioner

I vår undersökning har vi lagt märke till brister i upplysningarna i flera av årsredovisningarna.

Den allvarligaste bristen är enligt oss avsaknaden av kommentarer till de tillfälliga

förändringar i nyckeltalen som IFRS medfört. Exempelvis kan tillfälliga räntabilitetshöjningar

på grund av stora orealiserade värdeförändringar ge en felaktig bild av företagets ställning.

Denna brist är något som professionen också tycker är viktig att uppmärksamma. KPMG har

kommenterat enligt följande:

”Kvaliteten i bolagens information om IFRS är mycket ojämn, vilket inte är

överraskande med tanke på att det är så många nyheter från och med 2005. Jag

tror vi kommer att få leva med en bristande enhetlighet under en övergångstid. . .

Vår undersökning visar att det är mycket ovanligt att bolagen redovisar vilka

effekter IFRS har på nyckeltalen. Det är en brist med tanke på att låneavtal kan

komma att omförhandlas som en följd av de effekter IFRS ger på just nyckeltal,

resultat och eget kapital..”

(KPMG,2006, [www])

Under en övergångstid till IFRS finns många möjligheter att kringgå reglerna eftersom det

inte finns någon given praxis att följa. Vi tror att små misstag och felaktigheter kan förbises

på grund av att det antagligen finns större misstag att korrigera.

I vår studie har vi mött vissa specifika svårigheter. SEB har som enda företag i vår

undersökning valt att kombinera verkligt värde och anskaffningsvärde. Vi valde att

dubbelregistrera SEB, detta tillvägagångssätt kan diskuteras. Vidare har vi valt att inte

korrigera våra data för extremvärden. Vår motivering är att vi inte vill anpassa verkligheten

efter testerna.

Vår hypotes angående att räntabiliteten påverkar valet av redovisningsmetod fick inget stöd

från vår statistiska analys. Dock har vi kunnat urskilja en ökning av räntabiliteten från 2004

till 2005 på cirka 3%. Denna ökning är svår att isolera och kan bero på IFRS likväl som andra

externa faktorer som exempelvis konjunktur. Det bästa sättet enligt oss att påvisa en IFRS-

effekt är att jämföra med 2006 års räntabilitet då den tillfälliga ökningen uteblir. En orsak till

att vår hypotes förkastades kan ha varit redovisningens eget krav på jämförbarhet. Flera

59


företag har valt att dela upp tidigare års värdeförändringar av förvaltningsfastigheter på

respektive år vilket snarare medförde en lägre räntabilitet istället för en högre. Även här

märktes skillnader mellan flera av företagen och vilket resulterar i bristande jämförbarhet.

Företag med stora fastighetsbestånd som valt att rapportera hela värdeförändringen år 2005

har fått extrema vinster som sällan uppnåtts tidigare. Dessa orealiserade vinster finns med i

den balanserade vinsten och kan vidare eventuellt ställa till problem för företagen vid framtida

utdelningar. Ett alternativ till att mäta räntabiliteten på eget kapital skulle kunna vara att mäta

utifrån det avkastningskrav som ställts på det egna kapitalet. Det hade dock troligen varit svårt

att få ta del av detta avkastningskrav för respektive företag.

Vår bonushypotes var den enda hypotes från PAT som blev signifikant i våra tester. Det är

dock svårt att mäta bonusvariabeln korrekt. En svaghet i vårt antagande om bonushypotesen

är att vi inte vet om bonusprogrammet är knutet till koncernredovisningen. Idag används ofta

bonussystem som är uppbyggda på olika fastställda mål. De olika målens belöningar och

andel i den slutliga bonusen är för oss okänd. Vi har uppfattningen att den nya information

som årsredovisningen blivit ålagd att innehålla, efter införandet av den nya bolagskoden

angående ersättning till ledande befattningshavare, inte varit speciellt uttömmande.

Soliditetshypotesen blev inte signifikant i våra tester. Dock kan vi utmärka en genomsnittlig

ökning på 8% bland samtliga företags soliditet mellan 2004 till 2005. Denna ökning

uppkommer trots att 2005 års styrränta varit låg och konjunkturen stark vilket borde leda till

ett större låntagande men så verkar inte vara fallet. Detta kan tyda på en kraftig förbättring av

soliditeten till följd av införandet av IFRS. Det skulle också kunna tyda på minskade

utdelningar för året 2004.

I vår operationalisering av soliditetshypotesen har vi jämfört det egna kapitalet mot

balansomslutningen per balansdagen, vilken är den vedertagna definitionen. Dock har vi

upptäckt brister i definitionen när vi applicerar den på banker där balansomslutningen

innehåller flera poster som företaget inte bär risken för. SEB och Nordea nämner inte ens

soliditet bland nyckeltalen i sina årsredovisningar för 2005. Vi kan i efterhand tycka att vi

borde ha justerat soliditetsmåttet för just bankerna för att få fram en mer rättvisande bild av

bankernas ”riktiga” soliditet. Dock kan man diskutera objektiviteten i en sådan bedömning.

60


Enligt vår studie tenderar större företag, uttryckt i antal anställda samt balansomslutning, att

välja anskaffningsvärde. Sambandet blev ej signifikant men tendensen följer Watts &

Zimmermanns (1978) resonemang om att större företag inte vill riskera den negativa

uppmärksamheten från samhället på grund av ett för högt resultat. Dock kan detta resonemang

diskuteras kring. För det första är förändringen i resultatet till största delen momentan och

troligen enklare för företagen att ”komma undan” med. För det andra har vi upptäckt att de

rena fastighetsföretag som finns noterade och registrerade i Sverige är relativt små jämfört

med sina konkurrenter på listorna. Trots att de större bolagen tenderar till att välja

anskaffningsvärde tror vi inte att Watts & Zimmermanns political cost hypotes kan förklara

varför så är fallet. Vi menar att den förhöjning av resultatet som en värdering till verkligt

värde hade inneburit skulle vara för liten för att utgöra skillnaden mellan politiska åtgärder

eller ej.

Branschen har en mycket stark förklaringsgrad till valet av redovisningsmetod enligt vår

studie. Bland de 30 koncerner som redovisade innehav av förvaltningsfastigheter så valde

samtliga som tillhör bygg- & fastighetsbranschen verkligt värde. Vi ser klara fördelar för

branscher med stora innehav av förvaltningsfastigheter (bygg- & fastighetsbranschen) att

redovisa till verkligt värde eftersom detta skapar förutsättningar för en mer rättvisande bild

över företagets ställning samt resultatutveckling under perioden. Nackdelen med

anskaffningsvärden är att avskrivningar av fastigheterna vanligen görs schablonmässigt och

motsvarar därför sällan den värdeförbrukning som uppkommer vid nyttjande av fastigheterna.

Därmed återspeglar redovisning till anskaffningsvärden vare sig vad fastigheterna kan säljas

för eller värdet på hela företaget. Årets resultat kommer därför att bli beroende av om

fastigheter sålts samt om det finns övervärden i dessa fastigheter. En fråga som uppkommer är

varför inte företag inom samtliga branscher väljer att redovisa förvaltningsfastigheter till

verkligt värde med ovan nämnda fördelar. Enligt IAS 40 punkt 32 krävs ändå att samtliga

företag värderar fastigheterna till verkligt värde i värderingssyfte samt upplysningssyfte, även

om företagen väljer att ha med anskaffningsvärdet i balansräkningen. Härmed utesluts att

valet skulle kunna härledas utifrån ökade kostnader i samband med redovisning till verkligt

värde. Vi tror att företag med lägre innehav av förvaltningsfastigheter vill undvika den

volatilitet som värdering till verkligt värde trots allt medför. En stor svängning i efterfrågan på

fastigheter kan komma att inkräkta på den ordinarie verksamhetens resultat. Vi tror att företag

hellre vill presentera en harmonisk rörelse av resultatet från år till år jämfört med ett mer

”hackigt” resultat till följd av värdering till verkligt värde. Att bygg- & fastighetsföretag vill

61


presentera ett resultat som överensstämmer med det verkliga värdet på deras huvudsakliga

tillgångar blir naturligt samtidigt som företag med en låg andel förvaltningsfastigheter vill

framhäva sin ordinarie verksamhet och undvika den volatilitet som verkligt värde kan ge

upphov till.

Enligt vår studie tenderar internationaliserade företag att välja anskaffningsvärde framför

verkligt värde, vilket står i motsats till vår hypotes. Dessa resultat får signifikans såväl inom

som utanför EU. Enligt vår hypotes så trodde vi att företag skulle anpassa sig efter

påtryckningar utifrån, vilket vi inte fick något statistiskt genomslag för. Vi tror istället att

resultatet kan bero på att de flesta företag som använt sig av verkligt värde är

fastighetsföretag. Dessa bolag är relativt små jämfört med flera av de andra företagen som

ingått i vår studie och har oftast bara svenska dotterbolag.

Valet av revisionsbyrå fick stark signifikans i våra tester. KPMG eller Deloitte har inte

anlitats av något företag som har valt anskaffningsvärde. Är detta en tillfällighet? Det verkar

vara så att samtliga företag som KPMG och Deloitte blivit anlitade av redovisar på samma

sätt. Kan det vara så att KPMG och Deloitte föredrar verkligt värde framför

anskaffningsvärde? Kanske är detta fel slutsats att dra. Det finns flera saker som talar för att

det är just en tillfällighet. För det första har samtliga företag som har ingått i vår studie anlitat

samma revisionsbyrå alla år. För det andra gjorde vi ett extra test (se bilaga 3) på grund av vår

misstänksamhet mot detta resultat. Det visade sig att det fanns ett svagt signifikant samband

mellan bransch och revisionsbyrå. KPMG och Deloitte var de företag som hade flest bolag

inom bygg & fastighetsbranschen. Detta kan till stor del förklara det resultat som uppkommit

och innebär troligen att byråerna inte skiljer så mycket åt som våra tester visar.

Vår diskriminantanalys visade till slut att vi kunde prediktera 94,1% av de olika företagens

redovisningsval. Sätter man det i relation till hur många som valde verkligt värde, det vill säga

86,3%, så innebär det att vi har fått fram en för oss godtagbar särskiljning mellan valen och en

bra förklaring till vad som styr företagens val av redovisningsmetod inom IAS 40.

62


7.5 Förslag till fortsatt forskning

Med anledning till att flertalet företag valt att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt

värde kunde det vara intressant att titta närmare på hur värdering av fastigheter går till genom

att exempelvis genomföra en kvalitativ studie. Nuvarande regler tillåter dessutom både intern

och extern värdering vilket medför att man skulle kunna jämföra och ställa de interna

värderingsmodellerna mot de externa för att eventuellt finna skillnader.

63


8. Referenser Andersen, I. (1998) – Den uppenbara verkligheten, val av samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur: Lund Aronsson, Å (1999) – SPSS, En introduktion till basmodulen, Studentlitteratur: Lund. ISBN 91-44-01129-6 Artsberg, K. (2003) – Redovisningsteori, policy och praxis, Liber Ekonomi: Malmö Axelsson, M.; Broberg, P.; Schéle, C. (2005) – ”Nedskrivningar, i rättvisande bild eller i eget intresse?”, Kandidatuppsats, Institutionen för ekonomi, Kristianstad Högskola British Medical Journal [www] ”Use of Mann-Whitney test” – Tillgänglig 060526, <http://bmj.bmjjournals.com/cgi/content/full/323/7309/391> Buisman, J. (2000) – ”Svenska företag kan koncernredovisa enligt IAS – i princip”, Balans, 1/2000. Buisman, J. (2006) – ”Första erfarenheterna av IFRS-redovisning”, Balans, 5/2006. Collin, S-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2004). Explaining the choise of accounting standards in municipal corporations: Reconciling positive accounting theory and institutional theory. Department of Business Studies, Kristianstad University. Dagens Industri [www] ”Elbolag kan få ersätta kunder med miljarder" – Tillgänglig 060418, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/02/11/175697> Dagens Industri [www] "Förre Ica-vd:n kan få ett års fängelse" – Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/04/05/182719> Dagens Industri [www] "Han försvarar miljonrullning i Stora Enso" – Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/04/20/184136>

Dagens Industri [www] "Spång lägger skulden på Skandias styrelse" - Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/03/29/181752> Dagens Industri [www] ”Skandia: Campbell räknade aldrig med något tak” - Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/03/21/180643> Dagens Industri [www] ”Inte många siffror rätt hos Skandia” – Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/02/21/176918> Dagens Industri [www] ”Vi skulle redovisa så lite som möjligt” - Tillgänglig 060427, <http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?stat=0&ArticleID=2006/03/29/181757> Dagens Industri [www] ”Hufvudstaden dubblar resultatet” – Tillgänglig 060513, <http://di.se/Index/Nyheter/2006/02/09/175361.htm?src=xlink> Dagens Industri [www] ”Vinstlyft för Brinova” – Tillgänglig 060513, <http://di.se/Index/Nyheter/2006/02/28/177874.htm?src=xlink> Dagens Industri [www] ”Kraftigt lyft för Capona” - Tillgänglig 060513, <http://di.se/Index/Nyheter/2006/01/26/173323.htm?src=xlink> Dagens Industri [www] ”Wallenstam ökar vinsten” - Tillgänglig 060513, <http://di.se/Index/Nyheter/2006/02/21/176904.htm?src=xlink> Dagens Industri [www] ”Heba lyfter vinsten” - Tillgänglig 060517, <http://di.se/Index/Nyheter/2006/02/23/177283.htm?src=xlink> Deegan, C. (2004). Financial Accounting Theory. The McGraw Hill Australia. ISBN 007-471356-6.

64


Deloitte & Touche [www] ”Förvaltningsfastigheter” - Tillgänglig 060412, <http://www.deloitte.com/dtt/section_node/0,1042,sid%253D32824,00.html> DiMaggio, P. J., & Powel, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, vol 48, 1983, pp 147-160. American Sociological Association. Yale University. Djurfeldt. G.; Larsson, R.; Stjärnhagen, O. (2003) – Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder, Studentlitteratur: Lund Europeiska Gemenskapernas commission (2003). Kommentarer till vissa artiklar i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder samt rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 och sjunde direktiv 83/349/EEG av den 30juni 1983 om redovisning. EU:s webbportal [www]”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002” – Tillgänglig 060412, <http://europa.eu.int/eur-lex/lex/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32002R1606:SV:HTML> Falkman, P. (2000) – Teori för redovisning, Studentlitteratur: Lund FAR (2005) - Internationell redovisningsstandard i Sverige:IFRS/IAS, FARs förlag: Stockholm Forex [www] ”Valutaomvandlaren” – Tillgänglig 060521, <http://www.forex.se/> Hansen, Kåre. Föreläsning 060404. Växjö universitet. Hatch, M. J. (2002). Organisationsteori. Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02128-3. Healy, P M. (1984) – “The effect of bonus schemes on accounting decisions”, Journal of accounting and economics, Vol 7, 1985, pp 85-107. Hermann, D., & Thomas, W. (1995). Harmonisation of Accounting Measurement Practices in the European Community. Accounting and Business Research, vol 25, No. 100, 1995, pp 263-265.

Hope, O.K. (2003) - “Variation in the Financial Reporting Environment and Earnings Forecasting”, Journal of International Financial Management and Accounting, Vol 15, Issue 1, p 21. IASPlus [www] ”STANDARDS: IFRS 1” - Tillgänglig 060412, <http://www.iasplus.com/standard/ifrs01.htm> IASPlus [www] ”Standards: IAS 1” – Tillgänglig 060517 <http://www.iasplus.com/standard/ias01.htm> Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet [www] ”Forskningsmetodik: Kvantitativa (statistiska) och kvalitativa ansatser” – Tillgänglig 060521, <http://infovoice.se/fou/> Jensen, M C.; Meckling, W H. (1976) – Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs and ownership structure, Journal of financial economics, Vol 3, 1976, No. 4, pp 305-360. Klecka, W R. (1980) – Discriminant analysis: Quantitative applications in the social sciences, Sage Publications Inc: London KPMG [www] ”Nya redovisningsregler får stor inverkan på företagens resultat och egna kapital” – Tillgänglig 060411, <http://www.kpmg.se/pages/102611.html> Marx, K. (1977) Capital: A Critique of Political Economy. Vintage Books: New York. Mueller, G.G., “Accounting Principles Generally Accepted In The United States Versus Those Generally Accepted Elsewere”. The International Journal of Accounting Education and Research. Vol. 3, No. 2, pp. 91-103, Spring 1968 Morgan,G. (1999). Organisationsmetaforer. Studentlitteratur: Lund Murphy, A B. (2000) – “The impact of adopting international accounting standards on the harmonization of accounting practices”, The international journal of accounting, vol 35, pp 471-493. Neu, D. & Simmons, C. (1996). Reconsidering the “social” in positive accounting theory: the case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting, 7, 1996, pp 409 – 435. Nilsson, S. (2005) - Redovisningens normer och normbildare, Studentlitteratur: Lund

65


Nobes, C. International Classification of Financial Reporting, Croom Helm, 1984. Privata Affärer [www] ”Dags att göra uppror mot Vattenfalls vinster” – Tilgänglig 060418, <http://www.privataaffarer.se/newsText.asp?s=kronika&a=5229> Privata Affärer [www] ”Regeringen tar krafttag mot elbolagen” – Tillgänglig 060428,<http://www.privataaffarer.se/newstext.asp?s=pa&a=12985> Privata Affärer [www] ”Branscher” – Tillgänglig 060521, <http://www.privataaffarer.se/aktier/> PriceWaterhouseCoopers [www] “International Financial Reporting Standards” – Tillgänglig 060503, <http://www.pwcglobal.com/extweb/pwcpublications.nsf/docid/F2F605F7CEF55D7E8525710A001F8F9A/$File/ifrs.pdf> PriceWaterhouseCoopers [www] “Seminaium om erfarenheter av årsredovisning enligt IFRS” - Tillgänglig 060525, <http://www.pwc.com/extweb/ncevents.nsf/docid/4C7BC7CA7EEAA2C88025715C003E774D> Roberts, L. (2004). Global Harmony. Financial Management (CIMA), Oct 2004, pp 20-22. Rosengren, K-E.; Arvidsson, P. (2005) – Sociologisk metodik. Liber AB: Malmö Schroeder, R. G.; Clark, M W.; Cathey, J M. (2005) – Financial Accounting Theory and Analysis, John Wiley & Sons, Inc: Hoboken Smith, A. (2000) – The Wealth of Nations, Random House: New York Social Research Methods [www] ”The T-test” – Tillgänglig 060518, <http://www.socialresearchmethods.net/kb/stat_t.htm> Svenberg, S. (2003) – ”Att träna på inför övergången till International Financial Reporting Standards”, Balans, 10/2003. Södersten, B (2004) - Marknad och politik, SNS Förlag: Stockholm Thorell, P.; Edenhammar, H. (2003) – Företagens redovisning, grundläggande räkenskapsförståelse, 4:e upplagan, Iustus Förlag AB: Uppsala

The Seattle Times [www] “Exxon posts $36.1 billion in profits, highest in U.S. history” – Tillgänglig 060428, <http://seattletimes.nwsource.com/html/businesstechnology/2002772953_exxon31.html> Touron, P. (2005). The adoption of US GAAP by French firms before the creation of the International Accounting Standard Committee: an institutional explanation. Critical Perspectives on Accounting, 16, 2005, pp 851-873. Watts, R L., Zimmermann, J L. (1978) – “Towards a positive theory of the determination of accounting standards”, The accounting review, Vol 53, 1978, No. 1, pp 112-134. Watts, R L., Zimmermann, J L. (1979) – “The demand for and supply of accounting theories: The market for excuses”, The accounting review, Vol 54, 1979, No. 2, pp 273-305. Watts, R L.; Zimmermann, J L. (1986) – Positive Accounting Theory, Prentice Hall Inc: New Jersey Watts, R L., Zimmermann, J L. (1990) – ”Positive accounting theory: A ten year perspective”, The accounting review, Vol 65, 1990, No. 1, pp 131-156. Yin, R K. – Case study research, design and methods, 3rd Edition, Sage Publications: Thousand Oaks, Kalifornien

66

Bilaga 1 – Företag som ingår i studien

Företagsnamn: Organisationsnummer: 2005 2004 2003 2002 Active Capital AB 556087-7838 X X X X Amhult 2 AB 556667-0492 X - - - Borås Wäfveri AB 556108-9052 X X X X Brinova Fastigheter AB 556594-9566 X X X - Capona AB 556547-6073 X X X X Castellum AB 556475-5550 X X X X Catena AB 556294-1715 X - - - Fabege AB 556049-1523 X X X X Fastighets AB Balder 556550-7166 X - - - FastPartner AB 556230-7867 X X X X Försäkringsaktiebolaget Skandia 502017-3083 X X X X Heba Fastighets AB 556057-3981 X X X X Hufvudstaden AB 556012-8240 X X X X Kaupthing Bank hf. 560882-0419 X X X X Klövern AB 556482-5833 X X X X Kungsleden AB 556545-1217 X X X X L E Lundbergföretagen AB 556056-8817 X X X X LjungbergGruppen AB 556175-7047 X X X X NCC AB 556034-5174 X X X X Nordea Bank AB 556406-0120 X X X X Old Mutual plc. - X - - - Oriflame Cosmetics S.A - X X X X Prevas AB 556252-1384 X X X X Russian Real Estate Investment Company - X - - -

Saab AB 556036-0793 X X X X AB Sagax 556520-0028 X X - - Skandinaviska Enskilda Banken AB 502032-9081 X X X X Skans Tornet AB 556084-3897 X X X - Wallenstam Byggnadsaktiebolag 556072-1523 X X X X Wihlborgs Fastigheter AB 556049-1523 X - - -

Tabell B.1 – Företag som ingår i studien

Bilaga 2 - SEBs dubbla metodval

”Förvaltningsfastigheter som innehas i försäkringsverksamhet, och svarar mot

skulder som ger avkastning som är direkt knuten till det verkliga värdet på

angivna tillgångar inklusive den förvaltningsfastigheten, marknadsvärderas.

Innehav av förvaltningsfastigheter i bankverksamhet värderas till

anskaffningsvärde efter planenliga avskrivningar.”

(SEBs årsredovisning för 2005:67)

I vår undersöknng blev en överraskande upptäckt att SEB som enda företag i vår population

har valt att använda sig av båda redovisningsmetoderna. I IAS 40 punkt 30 står det att man

ska välja en metod för att sedan tillämpa denna på samtliga förvaltningsfastigheter. Undrande

om SEB hade redovisat felaktigt undersökte vi detta vidare och upptäckte att det ”dubbla”

metodval var tillåtet. I IAS 40 punkt 32A a och b står det följande:

”Ett företag kan:

a) välja antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde på alla

förvaltningsfastigheter vilka svarar mot skulder… och

b) välja antingen verkligt värde eller anskaffningsvärde för alla andra

förvaltningsfastigheter, oberoende av det andra val som gjort i (a).”

(FAR, 2005:644)

Detta var något vi inte resonerat kring tidigare och något som nu i efterhand har skapat

funderingar kring varför just SEB som enda bank använde denna metod. SEB motiverar sitt

val genom osäkra marknadsförhållanden då de fastigheter vilka blivit värderade till

anskaffningsvärde finns i Tyskland och de baltiska länderna.

Bilaga 3 - Bransch versus Revisionsbyrå

Bransch 2002-2005

KPMG & Deloitte

Övriga

Bygg & fastighet 42 19 Övriga 20 41 Signifikans ej sign. (0,097)

Tabell B.2 – Fishers exakta test. Bransch vs Revisionsbyrå (sammanslagna år)

Verkligt värde eller anskaffningsvärde

Documents

Transcript of Verkligt värde eller anskaffningsvärde