velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene...

41
velkommen til statsvitenskap Velkommen til statsvitenskap.indd 1 2016-05-27 15:12:56

Transcript of velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene...

Page 1: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

velkommen til statsvitenskap

Velkommen til statsvitenskap.indd 1 2016-05-27 15:12:56

Page 2: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

Velkommen til statsvitenskap.indd 2 2016-05-27 15:12:56

Page 3: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

raino malnes (red.)

velkommen til statsvitenskap

Velkommen til statsvitenskap.indd 3 2016-05-27 15:12:56

Page 4: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

© Gyldendal Norsk Forlag AS 20161. utgave, 1. opplag 2016

ISBN 978-82-05-49471-8

Omslagsfoto: xxxOmslagsdesign: Kristin Berg Johnsen

Figurer:Sats: have a book

Brødtekst: Minion 10/14,5 pktPapir: 90 g

Trykk: Dimograf, Polen 2016

Alle henvendelser om boken kan rettes tilGyldendal Akademisk

Postboks 6730 St. Olavs plass0130 Oslo

www.gyldendal.no/[email protected]

Det må ikke kopieres fra denne boken i strid med åndsverkloven eller avtaler om kopiering inngått med KOPINOR, interesseorgan for rettighetshavere til åndsverk.

Kopiering i strid med lov eller avtale kan medføre erstatningsansvar og inndragning, og kan straffes med bøter eller fengsel.

Alle Gyldendals bøker er produsert i miljøsertifiserte trykkerier. Se www.gyldendal.no/miljo

Velkommen til statsvitenskap.indd 4 2016-05-27 15:12:56

Page 5: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

Kom inn!

All vitenskap har det samme formålet: å finne ut mer om virkeligheten enn vi ville vært i stand til å oppdage hvis vi ikke hadde gått vitenskapelig til verks. Hver vitenskap er spesialisert. Den tar for seg et lite utsnitt av den livløse eller den levende naturen. Naturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og humaniora til. Av samfunnsliv blir det lett politikk, og derfra henter statsvitenskap sitt stoff.

Politikk dreier seg om å regulere samkvem mellom mennesker og styre den økono-miske og sosiale utviklingen mot et eller annet mål. Dette kan skje ved at de som hører til et samfunn – eller noen av dem – lager lover som håndheves med makt. Da kommer en stat i stand. Etter navnet å dømme dreier statsvitenskap seg særlig om samfunnsliv av denne støpningen. Men statsvitere studerer også samarbeid og konflikt mellom samfunn, og bevegelser som opererer på tvers dem. Faget har nok fått navnet vi bruker – andre navn er også i bruk – fordi statsdannelse er blitt veldig vanlig. Politikkvitenskap ville likevel vært en mer dekkende betegnelse.

Denne boken fører leseren rett inn i studiet av politikk. Den er ikke elementær på den måten lærebøker i universitetsfag gjerne er. Snarere enn å forenkle og sammenfatte arbeid som allerede er gjort, bringer boken bidrag til pågående forskning. Men den er elementær på en annen måte: ved å være tilgjengelig for flere enn forskere. Det eneste som kreves for å lese kapitlene, er konsentrasjon.

Selvsagt er ikke alt statsvitenskap byr på, representert i boken, men den rommer nok til å gjøre leseren husvarm i faget. Han eller hun vil få vite en god del om politikk og måten politikk analyseres på. Etterpå er det ingen sak å skaffe seg mer kunnskap og gjøre seg fortrolig med flere metoder.

Det er sagt at moderne mennesker har både «lidenskapelig interesse for detaljerte fakta» og «hang til abstrakt generalisering» – at de spleiser «interessen for det som ganske enkelt skjer», med «den uutslettelige overbevisningen at hver eneste lille hendelse kan settes i sammenheng med tidligere hendelser på en måte som eksemplifiserer generelle

Velkommen til statsvitenskap.indd 5 2016-05-27 15:12:56

Page 6: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

prinsipper» (Alfred North Whitehead, Science and the Modern World, Cambridge Uni-versity Press, 1948, s. 3, 13 og 14). Lysten til å generalisere ansporer naturvitenskap, og den er også en drivkraft i samfunnsvitenskap, men noen samfunnsforskere er mer opptatt av detaljene enn mønstrene i det sosiale livet. Innenfor statsvitenskap lever interessen for det generelle og det særskilte godt sammen. Begge setter preg på denne boken.

Det er også sagt (av Harold Wilson, som var statsminister i Storbritannia i 1960- og 1970-årene) at «en uke er lenge i politikken». Saker og personer kan brått komme i for-grunnen og like fort forsvinne fra den politiske scenen. Bevegelser som er sterke i dag, er borte i morgen. Etter et valg kan det politiske landskapet være omkalfatret altså er en del av det den statsvitenskapelige forskningen bringer til torgs, kunnskap om kortvarige realiteter. Men de brå omkastene og det spenningsfylte i politikken er med på å gjøre den interessant. Derfor inneholder boken også kapitler om det som skjer i noen land akkurat nå. Når tiden har løpt fra et og annet som står i disse kapitlene (og andre som berører aktuelle hendelser), er det fremdeles litt av hvert å lære, både om politisk historie og om hvordan man analyserer aktuell politikk.

Oslo, 10. mai 2016

Raino Malnes

Velkommen til statsvitenskap.indd 6 2016-05-27 15:12:56

Page 7: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

Innhold

kapittel 1 hva slags vitenskap er statsvitenskap? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 16

Raino Malnes

1 Kunnskap � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 162 Sannhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 173 Empirisk vitenskap � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 204 Den hermeneutiske utfordringen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 245 Forklaring � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 266 Intensjonal forklaring � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 287 Rasjonell handling � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 298 Lovmessighet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 30

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 33

del 1 politisk orden � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 35

kapittel 2 politisk orden: samfunnets viktigste bestanddel � � � � 36

Morten Egeberg

1 Politikkens nødvendighet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 362 Utviklingen av politisk orden � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 383 God styring («good governance») � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 404 Den politiske ordens størrelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 435 Konklusjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 45

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 45

kapittel 3 weimar – et demokratis håp og undergang � � � � � � � � � � � � � � � � � � 47

Bernt Hagtvet

1 Dette var ikke nødvendig � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 472 Kunne Weimar ha vært reddet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 483 Hva ville ha vært alternativet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 494 Nederlagsdømt? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 515 Dolkestøtet fra høyre � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 536 Weimar-kulturen – utsideren som innsider � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 57

Velkommen til statsvitenskap.indd 7 2016-05-27 15:12:56

Page 8: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold8

7 Moderniteten og dens kritikere � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 588 Weimar som arena for de motstridende bevissthetslagenes ujevne brytning � � � � 629 Det døende midtpartiet: Den tyske liberalismen i krise � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 6410 Weimar i tilbakeblikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 65

kapittel 4 hva kan det komme av at myndighetene får det som de vil? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 67

Raino Malnes

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 672 Fryktsomhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 683 Forutseenhet og takknemlighet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 694 Rasjonalitet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 695 Sømmelighet: overflatisk sett � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 706 Sømmelighet: dypere sett � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 727 Legitimitet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 74

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 75

del 2 politiske institusjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 77

kapittel 5 diktaturets mange former � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 78

Carl Henrik Knutsen og Dag Einar Thorsen

Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 78Diktaturet – en kort begrepshistorie � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 79Grader av demokrati og diktatur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 82Typer av diktaturer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 84

Linz og Stepan: Fire hovedtyper diktatur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 86Geddes: Hvem styrer? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 88Hadenius og Teorell: Forskjeller i institusjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 89

Politikkforskjeller og andre forskjeller blant diktaturer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 91Konklusjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 93

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 94

kapittel 6 varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 98

Olle Törnquist

Med Hasrul Hanif, Eric Hiariej, Willy Purna Samadhi och Amalinda Savirani

Inledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 98Tre perspektiv på Indonesien, och ett i vardande � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 101

Oväntade framsteg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 102Stagnation, men varför? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 105

Större friheter än demokratiskt handlingsutrymme � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 106Det ekonomiska och sociala kapitalets primat � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 107Från enfrågeaktivism till krav på välfärdsstat � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 108

Velkommen til statsvitenskap.indd 8 2016-05-27 15:12:57

Page 9: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold 9

Att hålla tillbaka folkliga massrörelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 109Begränsad representation � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 110Förbigå demokratin � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 111

Potentiella alternativ � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 112Sammanfattning: demokratisering 2�0 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 115

Referenser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 117

kapittel 7 storbritannia: institusjoner og institusjonalisme � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 121

Øivind Bratberg

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1212 Et institusjonelt perspektiv på Storbritannia � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1233 Valgordning og stiavhengighet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1254 Historiens handlingsrom � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1275 Overhuset: en føydal forsamling i vår tid � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1306 Demokratihensyn møter pragmatisk funksjonalitet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1337 Konklusjon: Institusjoner med egenvekt–og endringsvegring � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 134

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 136

kapittel 8 gruppedifferensiert statsborgerskap : sametinget og dobbelt politisk medlemskap i norge � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 138

Anne Julie Semb

1 Innledning: Gruppedifferensiering av politiske rettigheter? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1382 Historisk kontekst � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1393 Grunnlovstillegg og etableringen av Sametinget � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1414 Utvidelsen av Sametingets myndighetsområde � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1445 Kravet om samisk selvbestemmelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1456 Utkast til Nordisk samekonvensjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1467 Mot dobbel stemmegivning? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1478 Avslutning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 149

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 149

del 3 velgere, partier og valg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 151

kapittel 9 hva forklarer stemmegivning? innflytelsen til sosial struktur i komparativt perspektiv � � � � � � � � 152

Oddbjørn Knutsen

1 Innledning: Begreper og definisjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1522 Sentrum – periferi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1553 Religiøs stemmegivning: Religiøse trossamfunn og kirkegangsfrekvens � � � � � � � � � � � � 1564 Klassestemmegivning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1585 Konflikten i varemarkedet: Bøndenes stemmegivning og by

– land-kontraster � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 160

Velkommen til statsvitenskap.indd 9 2016-05-27 15:12:57

Page 10: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold10

6 Kjønn: fra tradisjonelle til moderne kjønnsforskjeller � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1617 Sektor og arbeidslogikker � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 163

Sektor � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 163Arbeidslogikker � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 164

8 Konklusjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 165Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 166

kapittel 10 hva betyr partiene for demokratiet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 168

Knut Heidar

1 Hva har skjedd med partiene? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 1692 Tre demokratiperspektiver � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 172

Peter Mair � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 172Kaare Strøm � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 173Dalton, Farrell og McAllister � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 174

3 Partienes betydning ved valg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 175Nominasjonsprosessen og rekruttering av de folkevalgte � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 175Programprosessen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 176Valgkampen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 177

4 Partienes betydning ved regjeringsdannelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 178Førvalgskoalisjoner? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 179Danner vinnerne regjering? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 180Regjeringssammensetning og program � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 181

5 Konsekvenser for demokratiet? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 183Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 185

kapittel 11 populistiske partier i vest-europa � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 187

Anders Ravik Jupskås

Hva er populisme? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 188Tre populistiske partifamilier � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 190

Nyliberale populister � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 190Nasjonalistiske populister � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 192Sosialistiske populister � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 194

Årsaker til populismens gjennombrudd � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 195Uthuling av demokratiet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 195Økonomisk krise � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 196Kartellisering � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 197Tabloidisering � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 199Karismatisk lederskap � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 199

Noen avsluttende betraktninger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 200Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 201

Velkommen til statsvitenskap.indd 10 2016-05-27 15:12:57

Page 11: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold 11

kapittel 12 politiske valg, maktspredning og folkevilje � � � � � � � � � � � 204

Bjørn Erik Rasch

Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 204Folkeviljen – en institusjonell konstruksjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 205Representative valg? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 211Avslutning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 216

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 216

del 4 internasjonal politikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 219

kapittel 13 folkerett, internasjonal orden og fred � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 220

Micheline Egge Grung

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2202 Hva er folkerett? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2213 Rettsområder innenfor folkeretten � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2234 Stater, samtykke og rettslige forpliktelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2255 Stater, gjensidighet og rettslige forpliktelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2286 Mellomstatlige organisasjoners vedtak og rettslige forpliktelser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2307 Folkeretten og staters atferd: verdien av forutsigbarhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2338 Folkeretten og staters atferd: organer og håndhevelsesmekanismer � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2359 Normer som vinner oppslutning, og normer som dør � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 238

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 240

kapittel 14 når har internasjonale avtaler behov for håndheving? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 242

Jon Hovi og Tora Skodvin

1 Innledning, motivering og problemstilling � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2422 Hva skaper behov for en internasjonal avtale? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2433 Typer av internasjonal håndheving � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2444 Bilateralt versus multilateralt samarbeid � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2475 Situasjonsstruktur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2476 Dype versus grunne avtaler � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2497 Partenes motivasjon: Normer versus egeninteresse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2508 Hvordan medlemmene er rekruttert: Håndheving av deltakelse? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2529 Klima: Et særtilfelle? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 25410 Konklusjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 257

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 257

Velkommen til statsvitenskap.indd 11 2016-05-27 15:12:57

Page 12: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold12

kapittel 15 om forklaring av utenrikspolitikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 259

Johannes Gullestad Rø

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2592 Årsaker på tre analysenivåer: struktur, stat og aktør � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2603 Forklaring ved hjelp av mekanismer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2654 Intensjonale forklaringer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2685 Teorier som forklaringsverktøy � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2726 Avslutning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 275

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 276

del 5 Krig � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 279

kapittel 16 årsaker til borgerkrig � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 280

Tore Wig

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2802 Tre grunnleggende forklaringsmodeller � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2823 Konkrete årsaksfaktorer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 287

3�1 Fattigdom � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2873�2 Økonomisk og politisk statusulikhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2893�3 Demokrati og velfungerende statsapparat � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 291

4 Hvor går borgerkrigsvitenskapen? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 293Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 295

kapittel 17 statsfrie rom og nye kriger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 298

Øyvind Østerud

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2982 De gamle krigene � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 2993 Krigens nye ansikt � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3004 Er de nye krigene «krig»? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3015 Er de nye krigene nye? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3026 Mellom Clausewitz og Hobbes � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3037 De private aktørene i de nye krigssonene � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3068 Krig som næringsvei � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3119 Sluttord � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 311

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 312

kapittel 18 suverenitetshevdelse og sikkerhet for borgerne � � � � 313

Janne Haaland Matlary

Staten blir den dominerende politiske organisasjonsform � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 315Maktbalansering som sikkerhetspolitisk prinsipp � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 316Bruk av militærmakt er tilbake – norsk sikkerhetspolitikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 321Irregulær krigføring og tvangsdiplomati � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 323Konklusjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 326

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 326

Velkommen til statsvitenskap.indd 12 2016-05-27 15:12:57

Page 13: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold 13

del 6 normative spørsmål � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 329

kapittel 19 språk og rasjonalitet i politisk analyse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 330

Knut Midgaard

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3302 Talehandlinger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3313 Regler for politiske samtaler (interlocutions) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3334 Elementet av strategi i politiske samtaler � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3375 Om en rasjonell politisk aktørs preferanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3396 Konklusjon � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 341

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 342

kapittel 20 politisk etikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 343

Raino Malnes

1 Normative spørsmål og etisk overveielse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3432 Konsekvenser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3443 Fremtid vs� fortid � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3464 Upersonlig plikt vs� personlig forpliktelse � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3475 Konsekvensialisme vs� deontologi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3486 Varhet vs� enøydhet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 350

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 353

kapittel 21 likestilling: samfunnsdeltakelse på like vilkår � � � � � 354

Cathrine Holst og Hege Skjeie

Utgangspunkt: Rettferdighetsbetraktninger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 355Rettighetsfesting � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 355Om prinsippvurderinger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 358Deltakelse på like vilkår � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 359Interseksjonalitet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 360Omfordeling, anerkjennelse og demokrati: Noen problematiseringer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 361Oppsummering � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 365

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 365

kapittel 22 hvor går grensen? om staters territorielle rettigheter � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 366

Kim Angell

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3662 Hvorfor territorielle rettigheter? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3673 Fortjeneste for verdiskapning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3694 Respekt for autonomi � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3725 Om ideer og (umiddelbare) handlinger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 376

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 378

Velkommen til statsvitenskap.indd 13 2016-05-27 15:12:57

Page 14: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold14

kapittel 23 umulige utfordringer? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 380

Arild Underdal

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3802 Utfordringene � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3813 Alternative styringsmodeller � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 386

Globalt problem → global løsning? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 387Kollektiv handlekraft – fleksibel mestring («resiliens») � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 388

Uforenlige eller komplementære modeller? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3904 Konkluderende betraktninger � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 390

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 392

del 7 tett på aktuell politikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 395

kapittel 24 russisk politikk under vladimir putin � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 396

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3962 Den vanskelige arven og maktvertikalen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3973 Regimet utfordres og forsvarer seg � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 3994 Kontinuitet og forandring i russisk utenrikspolitikk � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4015 Ukraina-krisen, konflikt i vest og dreining mot øst � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4046 Russlands inngripen i Syria � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4077 Konklusjoner og fremtidsperspektiver � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 409

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 410

kapittel 25 nigeria: afrikas vaklende kjempe � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 413

Karin Dokken

Nigerias økonomiske potensial � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 414Nigerias politiske ambisjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 414Konflikten i Nigerdeltaet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 415Konflikten i nord: Boko Haram � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 417Ikke uten Sør-Afrika � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 418

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 420

kapittel 26 tsjekkia: business as usual? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 421

Elisabeth Bakke

1 Innleiing � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4212 Partilitteraturen � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4223 Institusjonelle rammer � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4234 Stabiliseringa av partisystemet � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4255 Jordskjelvval og nye parti � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 427

Gammal vin på nye flasker: TOP 09 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 428Populistiske døgnfluger: VV og Úsvit � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 428Prototypen på eit forretningsparti: ANO � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 430

Velkommen til statsvitenskap.indd 14 2016-05-27 15:12:57

Page 15: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

innhold 15

6 Stabilitet og endring � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 432Business as usual? � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 435Referansar � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 436

Vedlegg 1� Val til det tsjekkiske underhuset (%) 1990–2013 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 438Vedlegg 2� Val til senatet 1996–2014 (mandat) � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 439

kapittel 27 valg og politikk i israel � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 440

Bjørn Erik Rasch

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4402 Bakgrunn: Innvandring, befolkningssammensetning og forholdsmessige valg � � � � 4413 Valg og partiutvikling � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4484 Parlamentarisme med flertallskoalisjoner � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4525 Avslutning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 456

Referanser � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 457

kapittel 28 tyskland mot skjebnevalg i 2017 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 459

Dag Einar Thorsen

1 Innledning � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4592 Forfatningen og de politiske institusjonene � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4603 Bonn-republikken: Vest-Tyskland fram til 1989 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4644 Berlin-republikken: Tyskland etter 1990 � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 4665 Kjærlighet i storkoalisjonens tid � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 468

Litteratur � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 471

om forfatterne � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � 474

Velkommen til statsvitenskap.indd 15 2016-05-27 15:12:57

Page 16: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6

Varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt?

De indonesiska insikterna48

Olle Törnquist

Med Hasrul Hanif, Eric Hiariej, Willy Purna Samadhi och Amalinda Savirani

InledningUnder tre decennier har huvudargumentet om hur liberal demokrati kan växa fram i det globala syd gått ut på att den kan skapas oavsett strukturella förutsättningar. Tanken är att internationellt understödda pakter mellan moderata elitgrupper kan hålla tillbaka både reaktionära krafter och folkliga massrörelser. Då kan eliterna främja och anpassa sig till de spelregler som behövs för att liberalisera ekonomin och styrelseskicket. Nu tvivlar emellertid allt fler på den liberala tesen. De egna företrädarna inrymmer (till exempel i Journal of Democracy 2002 och 2015) att de kulturella kontexterna ofta är ofördelaktiga och att institutionsbyggandet måste förbättras, särskilt när det gäller partisystem och korruptionsbekämpning. Och kritiken växer. Å ena sidan hävdar radikala politiska eko-nomer att de liberala institutioner som har skapats är närmast formaliteter, med tanke på att spelreglerna oftast domineras av oligarker. Därför krävs det mer inkluderande ekonomier, något som förutsätter radikalt förändrade maktförhållanden (till exempel Bastian och Luckham 2003). Å andra sidan argumenterar forskare med ett starkare fokus på statens roll för att friheter och nya demokratier skapar konflikter och korruption. Demokratisk utveckling förutsätter därför en stabil rättsstat och ökad statlig kapacitet

48 Kapitlet baseras på en nyskriven artikel på engelska för en internationell läsekrets.

Velkommen til statsvitenskap.indd 98 2016-05-27 15:13:08

Page 17: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 99

med hjälp av upplysta ledare som redan besitter stor makt (till exempel Mansfield och Snyder 2007; Fukuyama 2014; 2015). Kort sagt är liberalerna på reträtt medan allt fler kritiker hävdar att demokratisering är ett förhastat projekt. Men i vad mån stämmer dessa teser?

Vi menar att det bästa sättet att diskutera för- och nackdelarna med de olika argu-menten är att avstå från exempel som verkar tala till kritikernas fördel. I utgångsläget bör man hellre fria än fälla genom att välja fall som liberalerna gärna refererar till som framgångshistorier – till exempel Indonesien (Diamond 2010) – och sedan utsätta dessa för hård granskning. Men samtidigt hävdar vi också att de institutioner som förknip-pas med liberal demokrati inte bör ses som den enda «naturliga» utgångspunkten vid bedömningar av hur demokratiskt ett land eller en region är, utan att man även bör granska informella rutiner och deliberativ maktutövning (som till exempel nordisk intresserepresentation i förvaltningen av offentliga angelägenheter).49 På samma sätt är det nödvändigt att komplettera med analyser av i vad mån de viktiga institutionerna (såsom medborgerliga rättigheter och fria och rättvisa val) verkligen främjar demo-krati – vanligtvis definierad som medborgerlig kontroll av offentliga angelägenheter på grund val av politisk jämlikhet (Beetham1999 och Beetham et al. 2002). Detta är inget som kan tas för givet, utan en empirisk fråga som måste undersökas. Allra vik-tigast är det att opartiska, empiriska studier av demokratisering ersätter den närmast normativa tesen att liberala elitistiska pakter kan ersätta vilken auktoritär regim som helst och hantera vilka demokratiska brister som än identifierats. Med andra ord krävs det historisk forskning som inte bara prövar en utan flera teorier om demokratisering. Vi tänker speciellt på teorier om politiska möjligheter; omvandlingen av ekonomiska, sociala, kulturella och andra resurser till politisk legitimitet och auktoritet; vilka frågor som hamnar på den politiska agendan; olika slags folklig mobilisering; och strategier för kollektivt handlande (se Törnquist 2013 för detaljer och referenser). Till sist kräver studier som balanserar de normativa antagandena förstås ett bättre empiriskt källmaterial. Vi

49 Institutionerna som vi har fokuserat på är: (1) jämlikt och inkluderade medborgarskap i förhål-lande till väldefinierade offentliga angelägenheter; (2) rättsstatliga principer (inklusive interna-tionella lagar och FN:s konventioner); (3) jämlikhet inför lagen; (4) de vitt definierade mänskliga rättigheterna (inklusive de sociala och ekonomiska rättigheterna); (5) demokratisk politisk re-presentation genom partier och fria och rättvisa val; (6) rättighetsbaserat medborgerligt delta-gande i styret av offentliga angelägenheter; (7) institutionaliserade former för representation av olika sakfrågor och intressen samt deltagande i lokalt styre; (8) lokal demokrati och inflytande på andra relevanta nivåer för att följa upp lokala beslut; (9) demokratisk kontroll av väpnade styr-kor; (10) offentligt styre enligt principerna om full insyn, lika behandling (icke-korruption) och redovisningsskyldighet; (11) styrande och verkställande myndigheters oberoende (av orättmätigt inflytande) och kapacitet att besluta och implementera beslut; (12) frihet och lika möjlighet att få tillträde till och medverka i det offentliga samtalet samt kulturell och akademisk verksamhet, i enlighet med de mänskliga rättigheterna; (13) medborgarnas egen demokratiska organisering.

Velkommen til statsvitenskap.indd 99 2016-05-27 15:13:08

Page 18: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6100

hävdar att longitudinella undersökningar med hjälp av experter som är verksamma ute på fältet bör ersätta studier med hjälp av informanter på städernas luftkonditionerade kontor, speciellt tills det finns mer pålitliga databanker.

Den kritiske läsaren frågar sig säkert om detta inte bara är ännu en önskelista med viktiga men alltför många variabler och kontextuella faktorer som det är orealistiskt att få fram hållbar information om. Men faktum är att angreppssättet mellan 2001 och 2015 har visat sig hållbart i den största av de nya demokratierna, nämligen Indonesien. Det berodde på samarbete mellan engagerade forskare, journalister och mellan sju- och niohundra lokala experter på demokratiseringens problem inom viktiga sakområden, exempelvis mänskliga rättigheter, bättre offentlig maktutövning och arbetarnas rättig-heter, både på central nivå och i omsorgsfullt utvalda distrikt runt om i landet.50 Exper-terna identifierades i samarbete med välrenommerade nyckelinformanter som delade vårt ansvar genom att låta sina namn vara offentliga; och sakområdena definierades på basis av våra tidigare studier (Prasetyo, Priyono och Törnquist 2003). Tre nationella intervjudersökningar med hundratals frågor (som besvarades under 6–8 timmar långa intervjuer) har kombinerats med djuplodande konversationer under tematiska studier. Tack vare förtroendet för forskningen och informanternas engagemang var det ovanligt få som tackade nej till att medverka under de första två undersökningsomgångarna, då demokratirörelsen var mycket aktiv51 (för detaljer, se Törnqust 2013). Alla data görs nu offentligt tillgängliga (http://pwd.polgov.id/). Men medan det därmed blir möjligt att göra jämförelser med andra databanker, och medan våra egna uppföljande studier fortfa-rande pågår, är de generella indonesiska resultaten redan entydiga. I det här kapitlet ska vi därför summera de viktigaste slutsatserna i förhållande till den breda internationella diskussionen om demokratiseringens problem och förutsättningar.

50 De första studierna genomfördes av undersökande journalister (under ledning av Stanley Adi Prasetyo) och forskningsorganisationen Demos (som leddes av den framlidne Asmara Nababan tillsammans med i synnerhet AE Priyono, Willy Purna Samadhi, Attia Nur och Debbie Prabawati), med stöd av ledande demokratiaktivister (som den mördade alternative nobel-pristagaren Munir och den framlidne Th Sumaartana) i samarbete med Universitetet i Oslo, UiO (genom Olle Törnquist och hans internationella partner). Eftersom det var svårt att få engagerat stöd av kvalificerade indonesiska akademiker (som ofta fick bra betalt av utländska bistånds-organ) special designades den andra undersökningsomgången så att den inkluderade samarbete med engagerade forskare vid universitetet Gadja Mada, UGM, (inklusive Aris Mundayat och Nicolaa Warouw). Inför den tredje omgången valde dock den nya ledningen för Demos att re-ducera kraven på akademisk kvalitet, samtidigt som det fanns interna problem vid UGM. Detta nödvändiggjorde ett alternativt institutionellt arrangemang vid UGM, som återigen gjorde det svårt att kombinera de etablerade indonesiska forskarnas prioriteringar med samarbete med an-dra forskare och aktivister. Arbetet har fått finansiellt stöd från offentliga norska källor, utöver det initiala stödet från Sverige och bidragen från Ford- och Tifa-stiftelserna.

51 Även om det också fanns flera informanter som tyckte att de fick avsätta väl mycket tid för intervjuerna.

Velkommen til statsvitenskap.indd 100 2016-05-27 15:13:08

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
tag bort 'och'
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
Rätt stavning är 'Nicolaas'
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
tag bort 'det'
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
ska stå 'initialt stöd'
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
ska stå ' bidrag'
ollet_adm
Highlight
Page 19: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 101

De empiriska resultaten indikerar att de tre dominerande argumenten (det liberala, det strukturalistiska och det etatistiska, vilket fokuserar statens betydelse) är otillräckliga. Initialt var demokratiseringen i Indonesien mer framgångsrik än förväntat. Det talade till det liberala argumentets fördel och tillbakavisade mycket av den hårda kritiken från strukturalistiskt och etatistiskt håll. Under årens lopp har emellertid demokratiseringen stagnerat – och ingen av de etablerade tankeskolorna har kunnat förklara detta på ett tillfredsställande sätt. Våra resultat pekar på att orsakerna i första hand bottnar i just de kompromisser som möjliggjorde den liberala modellens tidiga framsteg. Dessa kom-promisser ledde till institutioner som stora delar av den mäktiga eliten kunde acceptera men som också konsoliderade deras makt och skapade ett egenintresse av att reducera utrymmet för ytterligare framsteg, speciellt i fråga om opartisk och effektiv offentlig maktutövning, folklig demokratisk organisation och representation av progressiva intres-sen och aktörer. Därför hävdar vi att det är nödvändigt att uppgradera demokratiseringen till version 2.0. genom att främja en omdanande demokratisk politik som stärker och bereder plats för reformvänliga krafter.

Tre perspektiv på Indonesien, och ett i vardandeDe viktigaste argumenten om demokratiseringen i Indonesien är nära kopplade till den internationella diskussionen. Enligt det liberala synsättet har landet visat att snabb demokratisering är fullt möjlig. Det finns förvisso problem, men de är inte värre än någon annanstans i det globala syd eller än de var i demokratiseringsprocessens tidiga faser i Nordamerika och Europa. Reformer som syftar till större offentlig finansiering av partier och de ansträngningar som görs av civilsamhällets aktivister och fackföreningsledare för att ta sig in i politikens huvudfåra kommer efter hand att göra landet till en fullvärdig liberal demokrati (Mietzner 2013; jfr Horowitz 2013). Mer skeptiska kolleger pekar på svårigheterna för folkliga ambitioner att göra sig gällande (Aspinall 2010, 2013, 229; Caraway och Ford 2014) liksom på höga institutionella barriärer och ett svagt utvecklat medborgarskap (Nordholt 2004; Klinken 2009; Tomsa och Ufen 2012; Berenschot 2016).

Den motsatta och alltmer inflytelserika tesen bland politiska ekonomer företräds av radikaler och marxistiskt orienterade forskare (Winters 2011, 2014; Robison och Hadiz 2004, 2014). De hävdar att ytterst lite har ändrats i indonesisk politik efter Suhartos tid, bortsett från att landet inte längs styrs av en diktator utan istället av den tidigare kretsen kring honom (och dess arvtagare) plus deras politiska företrädare – vilka enligt Slater (2013) bildar karteller. Dessutom har decentraliseringen av stat och politik gjort det möjligt för en vidare krets av affärsmän att skaffa sig tillgång till gynnsamma kontrakt och tillstånd. Indonesien är i detta perspektiv en oligarkisk demokrati som inte kan reformeras utan att de strukturella förhållandena och maktbalansen ändras. Marxis-ter som Max Lane (2014) menar att progressiva fackföreningar och sociala rörelser

Velkommen til statsvitenskap.indd 101 2016-05-27 15:13:08

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
ska stå '2013:229' (': 229' betyder sidan 229)
Page 20: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6102

skulle kunna tvinga fram detta, medan de flesta politiska ekonomer anser att dessa krafter, liksom de progressiva grupperingarna bland medelklassen och affärsmännen, är alldeles för svaga. Den slutsats man kan dra av deras strukturalistiska analyser är att en substantiell demokratisering förutsätter en mer avancerad kapitalistisk utveckling, som går utöver ackumulering av kapital genom uttömning av landets resurser och ett hänsynslöst utnyttjande av den billiga arbetskraften. Då skulle vi kunna se affärsmän med ett genuint intresse av förutsägbara och transparenta regleringar i förening med rättsstatliga principer.

Det tredje och mer konservativa tankesättet har djupa rötter i Indonesien. Det går tillbaka till slutet av femtiotalet då kommunisterna förväntades vinna val och då landet (delvis därför) inte ansågs vara moget för demokrati. Den berömde statsvetaren Samuel Huntington (1965) generaliserade denna tes genom sitt argument att ekonomisk och social modernisering i kombination med liberal demokrati skapade konflikter och makt-missbruk, vilket blev en grogrund för en kommunistledd opposition. Följaktligen måste friheter och demokrati istället föregås av byggandet av starka statliga institutioner. Och eftersom medelklassen var för svag för att göra det krävdes det ofta en militärt understödd «politics of order». Så förklarades stödet till Suhartos massmord i mitten av 1960-talet, de följande trettio åren av auktoritärt styre och de så kallade medeklasskupperna i Latiname-rika.52 Numera görs dock de internationella referenserna till Francis Fukuyamas (2014) omformulering av Huntingtons position att demokratisering bör föregås av välfungerade stater. I Indonesien tar dessa sig uttryck i de krav på «starkare ledarskap» som bland annat restes år 2014 av den dåvarande presidentkandidaten och före detta generalen Prabowo Subianto, som förlorade med liten marginal, samt i önskemålen om en avpolitisering av den offentliga maktutövningen. En fjärde socialdemokratiskt orienterad position håller på att utvecklas i mötet mellan forskningsstudier och reflekterande demokratiaktivister. De betonar behovet av successiva strukturella reformer (till exempel Prasetyo et al. 2003; Priyono et al. 2007; Samadhi et al. 2009; Törnquist 2013; och delvis Caraway och Ford 2014). Men argumentets konturer är ännu inte helt tydliga, så vi återkommer till denna utmaning när vi har redogjort för resultaten i det här kapitlet.

Oväntade framstegDen etablerade sanningen inför vår första intervjuundersökning var att informanterna, bestående av erfarna demokratiaktivister, inte skulle vara opartiska utan överdrivet kritiska. Men i verkligheten var det tvärt om. När data kunde tabuleras blev vi till och med oroliga över att något var helt fel på våra siffror, eller över att vi skulle beskyllas för att arbeta för regimen. För aktivisterna var långt mer balanserade än de Jakarta-baserade

52 Så sent som 1973 gavs General Augusto Pinochets plan för att störta Chiles president Salvador Allende namnet «Operation Jakarta».

Velkommen til statsvitenskap.indd 102 2016-05-27 15:13:09

Page 21: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 103

experter, biståndsgivare och journalister som häcklat oss. Informanterna rapporterade avsevärda framsteg i fråga om civila och politiska friheter, bland annat inom media och det civila samhället. Med undantag av individuella mänskliga rättighetsfall gällde detta större delen av landet (undantaget förstås Papua och dåtidens Aceh) Faktum är att mer än 50 procent av informanterna sa att de institutioner som skulle främja civila och politiska friheter (inklusive politiska val) fungerade ganska bra. Bara fem år efter Suhartoregimens fall fanns det alltså väldigt lite kvar av de «asiatiska värden» som enligt många sakkunniga varit djupt rotade. Tvärtom framstod Indonesien som Sydostasiens fyrbåk för frihet. I bjärt kontrast till detta stod dock siffrorna avseende rättsstatens och den offentliga maktutövningens kvaliteter. I dessa avseenden bekräftade mellan 75 och 90 procent av informanterna den bedömning som experter och biståndsgivare brukade göra om tingens bedrövliga tillstånd. Återigen skiljde sig dock våra informanter från mängden genom att de bedömde den bristande representationen av vanliga människor och en rad viktiga intressen i samhället som det allvarligaste problemet (Subono 2007; jfr Samadhi och Asgart 2009). Logiskt sett hade de förstås rätt. Bristande representation är allvarligare än underskotten i fråga om rättsstatens principer och den offentliga admi-nistrationen, eftersom begränsad representation innebär sämre möjligheter att göra något åt de andra problemen på demokratisk väg. Men vem brydde sig om det? Större delen av demokratirörelsen hade marginaliserats i samband med de tidiga allmänna valen och prövade nu andra sätt att göra sig hörd (Subono, Priyono och Samadhi 2007). Och de etablerade experterna (liksom våra egna sponsorer vid de norska och svenska ambas-saderna) var övertygade om (1) att problemen avseende lag och rätt samt korruption, men även representation, kunde hanteras av eliten själv; (2) att internationellt stöd till förmån för frihet och mänskliga rättigheter skulle förhindra maktmissbruket; och (3) att de prodemokratiska grupperna hur som helst inte hade något realistiskt alternativ att komma med.

Det måste erkännas att deras argument stärktes ytterligare av en rad överraskande slutsatser från vår egen undersökning. En sådan var att även de flesta av de dominerande aktörerna anpassade sig till de nya regler och förordningar som skulle främja demokrati. Demokratin verkade helt enkelt ha blivit «the only game in town». Så enligt de gängse teorier enligt vilka institutionerna är av största betydelse borde därmed även den gamla regimens följeslagare kunna bli rimligt goda demokrater när de nu rättade in sig i ledet (Priyono och Subono 2007; Törnquist 2013: kapitel 3). En andra förvånande slutsats var att kontroll av väpnade styrkor, hot om våld och administrativt tvång inte längre utgjorde någon central grundval för politisk makt. Denna makt grundade sig snarare på ekono-miskt och socialt kapital (i termer av goda kontakter). För det tredje tydde våra första undersökningsresultat på att det vid den här tiden så vanliga argumentet att Indonesien skulle komma att bryta samman och balkaniseras efter Suhartos fall var helt fel. Istället kunde landet hållas samman genom att de nya och ytliga men ändå demokratifrämjande

Velkommen til statsvitenskap.indd 103 2016-05-27 15:13:09

ollet_adm
Sticky Note
punkt saknas
Page 22: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6104

institutionerna främjade en landsomfattande politisk gemenskap. Dessa institutioner gjorde det möjligt för lokala bossar och rebeller att hävda sina intressen utan att öppet göra motstånd och tillgripa våld. Den yttersta bekräftelsen av vår prognos blev freds-processen i Aceh. Den byggde till stor del på en tillit till den framväxande demokratin i kombination med att lokala partier i Aceh fick särskilda rättigheter att delta i val (jfr Törnquist, Prasetyo och Birks 2011). Vidare bekräftade våra resultat att demokratirörel-sens olika sektioner hade misslyckats med att utforma gemensamma alternativa förslag, att organisera sig, att mobilisera stöd och att inta en viktig roll i allmänna val. Istället ägnade sig dess olika aktörer främst åt lobbyverksamhet och aktivism inom media och andra delar av det civila samhället (Subono, Priyono och Samadhi 2007; Karyadi 2009; Nur och Törnquist 2009).

Slutligen gjorde informanterna i den andra undersökningen en rad positiva initiala bedömningar av de offentliga försök som i mitten av 2000-talet gjordes i syfte att bekämpa korruptionen och förbättra representationen genom att införa direktval av president och verkställande politiker som borgmästare och guvernörer. Åtgärderna mot korruption ledde i någon mån till en förlust av legitimiteten för de etablerade partierna samt för deras bossar och finansiärer – de politiska oligarkerna. Detta beredde vägen för vad James Manor (2013) – i sina studier av framför allt Indien – har kallat för postklientelism. Postklientelismen innefattar en rad åtgärder från de politiker som inte längre kan vinna val enbart genom personliga beroenderelationer mellan patroner och klienter, eftersom dessa har underminerats till följd av den ekonomiska och sociala utvecklingen. För att vinna stöd måste politikerna därför komplettera sina strategier med hårdfört ledarskap och/eller attraktiva personligheter, populistiska idéer och mobiliseringstekniker samt genom att främja samarbete med ledare i det civila samhället och fackföreningsrörelsen med det särskilda syftet att vinna anhängare även i medel- och arbetarklassen. I den andra och i synnerhet tredje intervjundersökningen framgår det tydligt att även om oligarkernas och partibossarnas ekonomiska och sociala makt i stort sett är intakt, så har de förlorat något av sin politiska legitimitet och auktoritet och kan inte dominera som förr. Dessutom är det numera bara en fjärdedel av de omkring 2000 dominerande aktörer som våra informanter har identifierat som är att betrakta som typiska oligarker, i bemärkelsen att de har rötter i Suhartos gamla välde. Resten av dem kan kallas för «nya eliter», och förlitar sig på ett brett spektrum av ekonomiska, sociala och kulturella tillgångar för att skaffa sig politisk legitimitet och auktoritet (Savirani 2015b). Den mest framgångsrika av dessa nya ledare är förstås Jokowi Widodo – även kallad Jokowi – den tidigare borgmästaren i Surakarta (alternativt benämnt Solo) på mellersta Java, som sedan blev guvernör i Jakarta och nu är landets president.

Kort sagt är den politisk-ekonomiska tesen att Indonesiens demokratisering hålls till-baka av ofördelaktiga strukturella förhållanden naturligtvis relevant. Men den beskriver endast spelplanen och lyckas inte förklara de goda inledande resultaten. På samma sätt

Velkommen til statsvitenskap.indd 104 2016-05-27 15:13:09

ollet_adm
Highlight
ersätt 'gjordes' med 'utfördes'
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
Ska vara 'Joko' (inte Jokowi - Jokowi är the short form)
Page 23: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 105

har förstås etatisterna rätt i att statens bristande förmåga och korruptionen i landet utgör allvarliga hinder. Men inte heller denna tes kan göra reda för Indonesiens ekonomiska framsteg och förmåga att konsolidera och till och med ena landet efter Suharto. Denna utveckling tycks ha ägt rum tack vare decentraliseringen och den elitistiska liberala demokratiseringen snarare än till följd av något slags «politics of order».

Stagnation, men varför?Under tiden avstannade emellertid demokratiseringsprocessen, och det nya mysteriet handlade om varför. Trots oroande tecken – som minskade friheter för religiösa och sexuella minoriteter samt svårigheter att mötas och diskutera kontroversiella saker utan att utsättas för hot och tvingas avsluta arrangemangen – ansåg en betydande majoritet av informanterna år 2013 att friheterna och det civila samhället utvecklades positivt. Detta var emellertid det enda undantaget bland de tretton demokratiska fundamenten (se fotnot 2). Huvudtendensen var snarare stagnation i fråga om samtliga nyckelinstitu-tioner med avseende på medborgarskapsfrågor, rättssystemet och i synnerhet offentlig administration och representation. Mellan 65 och 75 procent av informanterna sa att dessa institutioners kvalitet hade försämrats eller stagnerat (Savirani 2015a; Hanif och Hiariej 2015). Förtroendet är speciellt lågt för det juridiska systemet liksom för de etab-lerade partierna och politikerna som tenderar att upprätthålla sina privilegier genom exkluderande lagar och att använda ekonomiska resurser för att ta sig fram i politiken («money politics»). Ett fåtal direktvalda, populistiskt orienterade borgmästare och guver-nörer avvek något från den här bilden, vilket vi återkommer till.

Det gjordes visserligen försök att hålla tillbaka storskalig korruption, men snart nog visade det sig att även den då sittande presidenten och tidigare generalen Bambang Susilo Yudhoyonos nära medarbetare och hans parti, som hade utlovat förändring, inte var stort bättre än någon annan i landet. Inte heller den nya presidenten Jokowis admi-nistration har lyckats försvara landets anti-korruptionskommission och dess förebyg-gande åtgärder. Med andra ord har man prövat de vanliga metoderna för att förändra valsystemet och bekämpa korruptionen, men implementeringen har varit bristfällig och utfallet dåligt. Dessutom visar den tredje intervjuundersökningen att den ökning av antalet dominerande aktörer som har anpassat sig till de nya demokratiskt inriktade spelreglerna, vilken noterades i den första och andra undersökningen, har avstannat (Subono och Samadhi 2009; Hanif och Hiariej 2015). Och precis som i fotbollens värld, där alla som deltar måste följa samma regler när de befinner sig på plan, är det lagen med bäst ekonomi som brukar vinna. Det värsta är att även de prodemokrater som säger sig sakna möjlighet att ta sig fram inom det politiska systemet istället tenderar att tänka ut informella metoder. Detta ska vi återvända till. Kort sagt har den liberala strategin nått gränsen för sin kapacitet – och frågan är varför.

Velkommen til statsvitenskap.indd 105 2016-05-27 15:13:09

Page 24: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6106

Det är lätt att hålla med de politiska ekonomerna och etatisterna om att ofördelaktiga strukturella förhållanden och bristande statlig kapacitet underminerar mer och bättre liberal demokrati. Men på samma sätt som dessa skarpa kritiker för inte så länge sedan var oförmögna att förstå att det alls var möjligt med demokrati i Indonesien (och kallade dem av oss som gjorde det för naiva idealister), så kan de nu inte förklara varför mer demokrati skulle vara omöjligt. Det finns ingen avgörande försämring av de strukturella förutsättningarna och den institutionella kapaciteten som står i vägen för ytterligare framsteg. Stagnationen kan förstås bero på permanent ogynnsamma omständigheter som gör det svårt att uppnå ytterligare demokratisering. Men slutsatsen att dörren till mer demokrati är stängd är oacceptabel, om man inte kan visa att problemen i första hand beror på den liberala strategin i sig.

Det är möjligt att utsätta dessa argument för en kritisk empirisk prövning med hjälp av resultaten från våra intervjuundersökningar och tematiska studier. Vi har operatio-naliserat de viktigaste faktorerna i demokratiseringsprocessen i termer av aktörernas politiska kapacitet att hantera de förutsättningar som enligt olika ledande forskare kan förklara problem och möjligheter. Deras teorier handlar i korthet om aktörernas kapa-citet (1) att motverka exkludering och istället främja inkludering i politik och offentlig maktutövning i bred bemärkelse; (2) att omvandla ekonomiska, sociala, kulturella och andra maktresurser till politisk legitimitet och auktoritet; (3) att föra fram sina viktigaste frågor i det offentliga samtalet och på den politiska agendan; (4) att inkludera människor i politiken genom mobilisering och organisation; (5) att främja fungerande representa-tion av de intressen och människor man vill stödja; (6) att utveckla effektiva politiska strategier för att nå sina mål (för en mer detaljerad redogörelse, se Törnquist 2013).

Hur har då den liberala demokratiseringen påverkat dessa politiska förutsättningar för demokratisering? Om den liberala strategin inte har fungerat, utan till och med bloc-kerats, är det logiskt att anta att den avstannande demokratiseringsprocessen beror på strukturella omständigheter. Om strategin i stort sett har fungerat enligt planerna men resultatet ändå har blivit dåligt bör man däremot kunna dra slutsatsen att problemen i första hand har med själva strategin att göra. Och om det är fallet bör nästa steg vara att diskutera hur och på vilket sätt de problemen kan lösas.

Större friheter än demokratiskt handlingsutrymmeLiberaliseringen i Indonesien har varit anmärkningsvärt framgångsrik när det gäller att underminera flera av de privilegier som tidigare innehades av militären, de etablerade partierna och statligt dikterade korporativa massorganisationer. Rent formellt är nu de medborgerliga rättigheterna lika för alla, och få människor och grupper är uttryckligen förhindrade att delta i det offentliga och politiska livet. Huvudproblemet är istället att det auktoritära systemet och privilegierna främst har bekämpats genom privatiseringar

Velkommen til statsvitenskap.indd 106 2016-05-27 15:13:09

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
ersätt det gulmarkerade med följande 'kan förklara stagnationen'.
Page 25: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 107

av de offentliga angelägenheterna, snarare än genom att se till att människor har lika möjligheter att delta i styret av dessa angelägenheter. De medborgerliga rättigheterna (gentemot staten) är mer negativa än positiva. Statens och regeringens möjligheter att på central och lokal nivå hantera de gemensamma frågor som människor betraktar som viktigast och dessutom anser bör lösas på offentlig väg har reducerats, och istället erbjuds plåster på såren genom diverse organisationer bland medborgarna själva och uttalat marknadsdrivna åtgärder. Trots flera hyllade initiativ, som exempelvis införandet av allmän sjukvård, är stat och lokala myndigheter inte kapabla att genomföra reformerna på ett rimligt sätt (Savirani 2015a). Detta betyder inte nödvändigtvis att människor förväntar sig att staten ska sköta det mesta via en ny diktator av samma typ som Suharto eller genom en populistisk ledare som Jokowi. De vill också ha eget inflytande. Men människor inkluderas vanligtvis i politik och maktutövning, liksom i civilsamhällets aktiviteter, genom att den politiska eliten inkorporerar dem istället för genom deras egna organisationer. Och yttrande- och organisationsfriheten är fortfarande selektiv och gäller i huvudsak endast de priviligierade och förmögna – alla framsteg till trots. Dessa rättigheter utnyttjas dessutom ofta av grupper som inte respekterar andras rättigheter. Extremistgrupper är fria att terrorisera både obekväma grupper som har utsatts för över-grepp som strider mot de mänskliga rättigheterna och intellektuella med integritet. Detta (och inte bara kommersialiseringen) underminerar dessutom medierna och det offentliga samtalet i bred bemärkelse (Hiariej 2015). Man lider fortfarande av politisk amnesi när det gäller de omfattande brotten mot mänskligheten i landet. Och det värsta är att när man i skolor och i det offentliga livet förtränger kontroversiella delar av Indonesiens moderna historia bidrar det i sin tur till att hålla tillbaka demokratiseringen. Jokowi gör nu, äntligen, ett blygsamt försök att påbörja en diskussion i frågan. Men inte ens detta har varit en prioriterad del av den liberala demokratiseringsstrategin (Törnquist 2015).

Det ekonomiska och sociala kapitalets primatSamtidigt är det en enastående framgång för den liberala demokratiseringen i Indonesien att den politiska legitimiteten och auktoriteten numera endast undantagsvis växer fram ur militärens och milisgruppernas gevärspipor och hot om våld (endast 10 procent av informanterna i vår senaste undersökning angav att detta gällde ens de dominerande aktörerna). Det finns också tydliga tecken på att parlamentarikernas, och i synnerhet de valda verkställande politikernas, inflytande har ökat på de utnämnda byråkraternas bekostnad. Ett viktigt bakslag utgörs emellertid av den ökade betydelse som ekonomisk och social makt har i skapandet av politisk legitimitet och auktoritet (det vill säga poli-tisk makt). Omfattande ekonomiska resurser har blivit ett måste i indonesisk politik för att kunna finansiera förmåner och mediekampanjer. Faktum är att privata affärsmän inte bara fungerar som finansiärer utan ofta även som politiker. Vanliga människor

Velkommen til statsvitenskap.indd 107 2016-05-27 15:13:09

Page 26: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6108

är förhindrade att ställa upp som politiska kandidater redan för att de saknar den for-mella utbildning som föreskrivs enligt den exkluderande lagstiftningen. Och offentliga tjänstemän kan fortfarande inte delta som enskilda medborgare i politiken, trots att det nu har gått två decennier sedan Suhartos statliga diktatur föll. Detta är speciellt ironiskt i fråga om lärare och akademiker. De har förstås dompterats under årtionden av auktoritärt styre och även därefter. Men deras potential är betydande, givet att kul-tur och utbildning hade en fundamental betydelse i kampen för nationellt oberoende, medborgerliga rättigheter och demokrati. Dessutom har socialt kapital i betydelsen goda kontakter blivit nästan lika viktigt som ekonomiska resurser. Så i korthet växer den politiska makten i Indonesien inte längre fram ur en gevärspipa som har finansi-erats av «kompiskapitalister» och administrerats av deras byråkrater och teknokrater. Istället har affärsmännen själva tagit över en stor del av även den politiska ruljangsen, tillsammans med deras populära språkrör inom media, politiska partier och parlamentet samt närstående inom den offentliga administrationen. Och alla förlitar de sig på goda kontakter med varandra.

Under de här omständigheterna blir även de alternativa aktörerna alltmer beroende av finansiärer och goda kontakter. De aktörer som potentiellt skulle kunna förändra situationen har för liten egen kapacitet för att räta på ryggen och ta ett steg framåt, särskilt som deras alternativa ekonomiska och sociala makt baserad på organisation och folklig mobilisering är fortsatt svag. Till och med deras förmåga att använda sina kunskaper för att omvandla sin makt till politisk legitimitet och auktoritet – som var så viktiga i den initiala kampen för demokratisering – har reducerats genom kommersia-liseringen och genom de dominerande aktörerna och finansiärernas ökande intresse för att påverka såväl traditionella medier som de påstått mer jämlika sociala medierna, plus utbildning och forskning. Kort uttryckt har undermineringen av en kunskapsbaserad alternativ politik under den kapitalstyrda liberalismen gjort Indonesien till en fäste för postmodern relativism, där faktisk kunskap underordnas allas rätt till en egen tolkning av världen, åtminstone så länge de har pengar och goda kontakter (Priyono et al. 2007: data appendix; Subono och Samadhi 2009; Samadhi et al. 2009: data appendix; Savirani 2015b; och Hiariej 2015).

Från enfrågeaktivism till krav på välfärdsstatDen liberala demokratiseringen har prioriterat politiseringen av en mängd enskilda frågor med rötter i olika organisationer i civilsamhället och i någon mån fackföreningar, med speciella agendor och en anmärkningsvärd oförmåga att bygga gemensamma platt-formar och utveckla bredare alternativa perspektiv. Alltså har det inte varit svårt för de dominerande aktörerna att behålla den ideologiska hegemonin. Bland dissidenterna har det dessutom funnits en speciellt allvarlig brist på alternativa ekonomiska reformförslag.

Velkommen til statsvitenskap.indd 108 2016-05-27 15:13:10

Page 27: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 109

Dock visar våra studier tydligt att det på senare år har skett en radikal och ganska för-vånande förändring bland både aktivister och folk i allmänhet, till förmån för bredare frågor om ekonomisk utveckling och välfärdspolitik. Detta måste ses som en reaktion mot den liberala demokratiseringens nackdelar. Många aktivister (däribland flera av våra informanter) som tidigare vände sig mot staten och den «smutsiga politiken», och istället hyllade den liberala prioriteringen av civilsamhälle och egenförvaltning, kräver nu att politiker och centrala och lokala politiska förvaltningar ska verka för rimliga löner, bygga en välfärdsstat och socialt och miljömässigt hållbara kompromisser för att hantera stor-städernas kaotiska expansion. Det är sant att Jokowi – först som borgmästare i Surakarta (Solo) och sedan som guvernör i Jakarta – har varit särskilt framgångsrik när det gäller att utforma en modell för detta som har tilltalat många människor. Men nästan inga politiker har kunnat strunta i de nya kraven och förhoppningarna. I presidentkampanjen 2014 lyckades till och med den auktoritäre före detta generalen Prabowo (som höll på att vinna valet) införliva radikala fackföreningar, miljöaktivister och bondeorganisationer med brist på pengar och idéer och en naiv förhoppning om att de skulle kunna utnyttja honom. Så trots att socialdemokratiska snarare än liberala krav har blivit allt viktigare har de dominerande politikerna lyckats behålla sina ledande positioner och ideologiska hegemoni – medan de rörelser och aktivister som försöker knyta an till folkliga intressen fortfarande saknar alternativa perspektiv och strategier. Detta är något vi återkommer till (Savirani 2015a; Samadhi och Törnquist 2015).

Att hålla tillbaka folkliga massrörelserDet var särskilt enkelt att genomföra den kanske viktigaste komponenten i den liberala demokratiseringsstrategin i just Indonesien – att hålla tillbaka folklig massmobilisering till förmån för moderata kompromisser inom eliten. Indonesiens gigantiska folkrörel-ser och det enda verkligt stora moderna partiet (det reformistiska kommunistpartiet, det tredje största i världen) hade redan eliminerats av Suharto-regimen; och den nya demokratirörelsen var både elitistisk och fragmenterad. Istället för att försöka ändra på detta höll liberala demokrater tillbaka de breda medlemsbaserade rörelserna och organisationerna till förmån för lokala fackföreningar och enfrågeorienterade grupper i civilsamhället. Därmed låg fältet öppet för den moderata eliten och deras gamla socio-religiösa organisationer, associationer bland före detta studenter, klientelistiska nätverk och förstås de etablerade partierna. Vi drog tidigt slutsatsen att demokratirörelsen var lika «flytande» i sin brist på en klassbas och politisk organisation som Suharto ville att folket skulle vara (Törnquist, Prasetyo och Priyono 2003), och detta bidrog till att flera grupper försökte engagera sig i den organiserade politiken («go politics») genom att bygga bättre förankrade organisationer för speciella intressen och idéer. Detta skedde emellertid mest på grundval av redan existerande prioriteringar bland en mångfald av

Velkommen til statsvitenskap.indd 109 2016-05-27 15:13:10

Page 28: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6110

ledardominerade fackföreningar och grupperingar i civilsamhället. I försöken att komma vidare har därför de huvudsakliga vägvalen bestått i att antingen prioritera lobbyverksam-het, mediekampanjer och nätbaserad aktivism, eller i att knyta an till nya populistiska ledare och vissa partier för att på så vis få tillgång till resurser och massorganisationer, nå ut till «vanligt folk» och ge ledarna en chans att kandidera i valen. De flesta av de involverade aktivisterna har kämpat länge och har goda intentioner och stor integritet, men hittills har ingen av parterna lyckats få till stånd en bred oberoende mobilisering och organisation (Törnquist, Prasetyo och Priyono 2003; Törnquist 2004; Priyono och Subono 2007; Subono, Priyono och Samadhi 2007; Törnquist, Tharakan och Quimpo 2009; Karyadi 2009; Nur och Törnquist 2009; Hiariej 2015; Samadhi och Törnquist 2015; Djani et al. 2016). Vi ska återvända till det viktiga undantaget mellan 2010 och 2012, då en bred allians av upplysta fackföreningar, andra intresseorganisationer, grupper i civil-samhället och progressiva politiker slöt upp kring den nya nationella hälsovårdreformen.

Begränsad representationEtt av den liberala demokratiseringens stora framsteg var nedmonteringen av det auk-toritära systemet för korporativ representation. Samtidigt har man emellertid inte bara motverkat bred folklig organisering underifrån, utan även förklarat att partier med en sådan bas är gammalmodiga och orealistiska och därmed dömt ut socialdemokratisk representation av intressegrupper. Huvudalternativet har varit lobbyverksamhet och nätverk på basis av grupper i civilsamhället, religiösa och etniska associationer, direkt deltagande på lokal nivå samt populistiska dialoger mellan ledare och sympatisörer. I fråga om politisk organisering har de etablerade liberalerna dessutom inte bara för-bjudit marxistiskt orienterade partier (trots att sådana spelade stor roll i kampen mot kolonialism, rasism och förtryck) och accepterat Suhartos gamla parti och en rad extrema religiösa och högerorienterade grupper. De har också (vilket är långt viktigare) ställt sig bakom införandet av extremt höga krav på nya partier som vill delta i lokala och natio-nella val. Grundkravet för att alls få delta, även i lokala val, är att ett parti kan bevisa att det är fysiskt närvarande i landet som helhet. Med tanke på att Indonesien upptar en yta som är nästan lika stor som Europeiska unionen kan lagstiftningen jämföras med att till exempel ett tyskt eller svenskt parti som vill delta i lokala val först måste bygga upp (och finansiera) avdelningar även i de flesta andra europeiska länder. Har man inte massiva ekonomiska resurser är det alltså näst intill omöjligt att bygga upp ett alternativt demokratiskt parti i Indonesien och delta i val.

En orsak till dessa exkluderande spelregler var sannolikt rädslan för sönderfall och behovet av att konsolidera ett enhetligt politiskt system. Men den uppgiften är i så fall slutförd. Och med tanke på att Indonesien numera bäst kan jämföras med Indien, som fortfarande inte har fallit samman trots decentralisering och pluralistiska parti- och

Velkommen til statsvitenskap.indd 110 2016-05-27 15:13:10

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
ersätt 'därmed' med 'även'
Page 29: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 111

vallagar, så var och är det mest sannolika och viktigaste skälet för den exkluderande lagstiftningen en vilja att försvara de etablerade partiernas privilegier. Till och med när lokala partier tilläts i den halvautonoma provinsen Aceh – som en del av den interna-tionellt mäklade fredsöverenskommelsen 2005 – underminerades snabbt den hopp-ingivande öppningen för demokratisering, utan nämnvärd kritik från vare sig liberaler i Indonesien eller utanför landet. När reformister i Aceh avancerade inom ramen för de nya demokratiska friheterna gav centralregeringen speciella förmåner till de konservativa gamla rebelledarna, för att de inte skulle återuppta väpnad kamp och mobilisera röster för regeringen och presidenten i de nationella valen. Samtidigt har det förstås också funnits andra försök att motverka skurkaktiga partier och relaterade ledare. Men den huvudsakliga liberala strategin har varit att introducera enskilda kandidater inom ramen för partilistor och att främja direkta val av verkställande politiker – vilket har lett till en ännu mer personorienterad form av «money politics».

De enda undantagen är de få progressiva kandidater som har lyckats få stöd av några av de etablerade partierna och bli valda till senaten (med representanter för de olika provinserna) eller till landsbyledare, distriktsöverhuvuden, borgmästare och guvernörer. Men senaten är maktlös och de direktvalda verkställande ledarna behöver vanligtvis godkännande och stöd av tillräckligt mäktiga partibossar och finansiärer. Ledare som Jokowi har förvisso möjlighet att balansera patronernas och finansiärernas inflytande genom samarbete med folkliga rörelser och aktivister; och man skulle vilja se mer av den varan. Men hittills har rörelserna och de frivilliga grupper som stött Jokowi inte fått någon institutionaliserad representation i utbyte, utan enbart en populistisk variant av samma «political transactionalism» (hästhandel) som de etablerade aktörerna prakti-serar plus goda kontakter med populister som ser sig själva som återfödda sukarnoister (efter landets första president). Det ökade antalet rådgivande församlingar och kommis-sioner som arbetar med problem som rör korruption, mänskliga rättigheter och plane-ring är potentiellt viktigare som länkar mellan stat och samhälle. Men medlemmarna utses individuellt och utnämns i enlighet med politikernas särintressen, varför de inte kan agera som representanter för demokratiska intresseorganisationer och rörelser, till exempel de som bekämpar korruptionen (Priyono och Subono 2007; Priyono, Subono och Samadhi 2007; Törnquist, Tharakan och Quimpo 2009; Törnquist, Prasetyo och Birks 2009/2010; Törnquist 2014; Karyadi 2009: Nur och Törnquist 2009; Hiariej 2015; Samadhi och Törnquist 2015).

Förbigå demokratinI fråga om aktörernas kapacitet att utveckla demokratiska politiska strategier för att nå sina mål har den liberala demokratiseringen fått till effekt att det finns väldigt få reformistiska strategier. Det saknas med andra ord strategier för att främja förbättringar

Velkommen til statsvitenskap.indd 111 2016-05-27 15:13:10

ollet_adm
Sticky Note
text har fallit bort här. Det ska stå '...för att de inte skulle återuppta väpnad kamp och för att de istället skulle mobilisera...'
Page 30: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6112

i termer av stegvisa framsteg. Till exempel att bygga en allians för att främja en speciell reform, vilken sin tur kan skapa förutsättningar för en vidare koalition till förmån för en kompletterande reform, som kanske kan skapa en mer inkluderande utveckling, bät-tre välfärdssystem, förbättrad utbildning och mer demokrat. När vi tar upp detta med våra kritiskt reflekterade informanter ser de oftast ut som levande frågetecken. För dem är strategier snarare kalkyler om hur man kan skaffa sig bästa möjliga kontakter inom stat och politik, för att på så vis få tillgång till viktiga politiska positioner och värdefulla offentliga resurser – i syfte att främja sina egna intressen, projekt och organisationer utanför stat och politik. Detta med att utveckla reformförslag, och att mobilisera bredast möjliga stöd för dem så att de sedan kan genomföras och ge förbättrad offentlig service, uppfattas nästan som något utomjordiskt. Våra data tyder faktiskt på att de dominerade aktörerna är mer kapabla än de alternativa att utforma sammanhängande strategier för att skaffa sig legitimitet och auktoritet och vinna val – varefter de inte bara kan få till-gång till offentliga positioner utan också uträtta saker genom stat och lokal förvaltning. Under den liberala demokratiseringen har de alternativa aktörerna helt enkelt vunnit mer på att bedriva lobbyverksamhet och få tillgång till resurser för sina egna aktiviteter utanför stat, kommun och den politiska ledningen på central och lokal nivå, än på att försöka vinna val och bygga upp massorganisationer och breda allianser. Dessa försök till genvägar är alltså på kort sikt ett mer rationellt sätt att uppnå resultat än att engagera sig i långa och krävande demokratiska processer som är fyllda av hinder. Och det värsta är att få, om ens några, aktörer formulerar strategier som syftar till att göra något åt de huvudproblem som vi har identifierat i artikeln så här långt.

Potentiella alternativVåra empiriska resultat tyder alltså på att bristen på demokratisk utveckling inte i första hand beror på strukturella hinder eller bristande statlig kapacitet, utan istället på att den till en början framgångsrika liberala strategin har (1) bekämpat gamla privilegier och auktoritär maktutövning genom privatisering och marknadskrafter snarare än genom att vidga utrymmet för demokratisk politik; (2) ökat betydelsen av elitdominerat eko-nomiskt och socialt kapital för att uppnå politisk auktoritet och legitimitet; (3) främjat enfrågeaktivism bland fragmenterade organisationer i civilsamhället, vilket har gjort det möjligt för den gamla eliten att upprätthålla sin hegemoni i fråga om hur landet bör styras; (4) motverkat en massrörelsebaserad politik för att istället främja kompromisser inom eliten och individualiserade former av medieaktivism, lobbyverksamhet och nät-verksbyggande; (5) negligerat representation av de intressen och idéer som är viktigast för att främja demokratisering och istället berett vägen för en elitistisk inkorporering av favoriter samt populism och «direkt demokrati»; samt (6) ignorerat strategiska reformer

Velkommen til statsvitenskap.indd 112 2016-05-27 15:13:10

Page 31: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 113

(även sådana som handlar om att avhjälpa de viktigaste problemen med demokrati-seringen) och istället penetrerat stat och politik i syfte att skaffa sig tillgång till olika förmåner och resurser för aktiviteter vid sidan av det offentliga styret av gemensamma angelägenheter. Vad bör då göras?

Många politiska ekonomer och etatister fortsätter att insistera på att mer och bättre demokrati förutsätter strukturella förändringar, mindre ojämlikhet och en mer effektiv stat. Det ligger mycket i detta, men de tillägger sedan att sådana grundläggande framsteg är orealistiska inom ramen för en nyliberalt orienterad utveckling och elitdominerad demokrati. Vet vi verkligen att det är omöjligt för starkare progressiva aktörer att växa fram och med hjälp av demokratiska reformer förändra de dåliga förutsättningarna? I ett historiskt perspektiv är det förstås sant att de starkare progressiva aktörerna i Nord-amerika och speciellt norra Europa växte fram på grundval av en genomgripande indus-triell utveckling, starkare arbetarrörelser, kompromisser med jordbrukare och medelklass samt koalitioner för tillväxt med likaledes välorganiserade företagsledare – vilket i sin tur genererade bättre offentlig maktutövning och i slutändan välfärdsstater. Och det finns inte mycket som tyder på att den snabba men ojämna och grymma utvecklingen i länder som Indonesien skulle generera liknande processer. Merparten av arbetarna liksom betydande delar av medelklassen försvagas av den nyliberala informaliserin-gen av anställningsförhållandena, medan ett relativt fåtal har fått det bättre. Dessutom bygger fortfarande mycket av den internationella konkurrenskraften och investerarnas prioriteringar på plundring av resurser och låga löner. Samtidigt tyder våra resultat emellertid på att de politiska friheterna i kombination med nya insikter och konflikter öppnar för alternativa vägar till kollektivt agerade och demokratiska framsteg (Samadhi och Törnquist 2015; Törnquist och Harriss 2016).

För det första växer antalet nationella och internationella aktörer som behöver starkare rättsstatliga principer och mindre korruption om de ska kunna reducera beroendet av plundring av resurser och billig arbetskraft och istället förlita sig på växande marknader genom en mer inkluderande utveckling. Det är sant att många av dessa aktörer uttrycker större beundran för försöken att åstadkomma mer «stabilitet» och en partiell återgång till «politics of order» än för ansträngningarna att skapa bättre demokratisk maktutöv-ning. Men det faktum att de upplysta autokraterna och administratörerna (som i detta perspektiv förväntas skapa ett bättre styre och en bättre förvaltning) ofta har fortsatt att missbruka sin makt – och dessutom gynnas mer av korruption och extraktiv istället för inkluderande utveckling – skapar berättigad tveksamhet (jfr Acemoglu och Robinson 2012). Om detta stämmer är det kanske inte omöjligt att främja breda nationella och internationella koalitioner för att främja de alternativa intressen och aktörer som verk-ligen vill ha inkluderande tillväxt och förbättrad maktutövning, så att dessa kan öka sin kapacitet och bli bättre representerade.

Velkommen til statsvitenskap.indd 113 2016-05-27 15:13:10

Page 32: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6114

För det andra antyder våra studier att de hittills så svaga och fragmenterade progressiva aktörerna i Indonesien kanske trots allt kan bygga den sorts breda rörelser som krävs för att motverka den ojämna och brutala ekonomiska utveckling som Karl Polanyi (1944) har talat om. Den kaotiska urbana tillväxten har gett upphov till kompromisser mellan ett stort antal affärsmän, personer från medelklassen och städernas fattiga. Flera av dem vill bygga städer som det går att leva genom att motverka ackumulering av kapital som inte bygger på produktion utan på att driva bort folk från värdefull mark och andra resurser. Det mest välkända samarbetet kom till stånd tack vare Jokowi i Surakarta (Solo) på mellersta Java och i Jakarta, innan han valdes till president. Dessutom börjar de organiserade arbetarna inse att de behöver liera sig med den växande grupp män-niskor som tvingas till korttidsanställningar eller egen verksamhet för att själva ha en chans att slåss för fler jobb, välfärdsreformer och mot informaliseringen av anställnings-förhållandena. Detta var grunden för den folkliga rörelsen till förmån för en nationell hälsovårdsreform. Dessutom stöddes rörelsen av många i den nya medelklassen som har osäkra anställningsförhållanden. Deras vilja att betala skatt för sådana förmåner (istället för att köpa privata försäkringar) förutsätter förstås att de känner förtroende för dem som argumenterar för en effektiv och opartisk offentlig service. Och samma sak gäller koalitionerna för städer som alla kan leva i, liksom de breda allianserna mellan arbetare med olika anställningsförhållanden till förmån för bättre arbetsförhållanden och välfärdsprogram. Dessa rörelser har alltså allt att vinna på att delta i kampen för ett bättre offentligt styre. Genom att ställa gemensamma krav på väl genomförda reformer för att uppnå anständiga arbetsförhållanden och social trygghet kan man i sin tur främja det slags bredare och bättre organiserade kollektiva agerade som låg till grund för de vittomspännande välfärdsstaterna, vilka tvärt om föregicks av att man genom sociala pakter hittade demokratiska vägar till ekonomiska framsteg (Djani et al. 2016). Som nyligen har konstaterats i en studie om «Reinventing Social Democratic Development» (Törnquist och Harriss 2016a) vore detta ett omvänt scenario. Jämfört med Skandinaviens historiska sociala pakter mellan välorganiserade representanter för arbete och kapital – vilka skapade förutsättningar och intresse (även bland företagare) för välfärdsreformer som även främjade ekonomisk utveckling – är det potentiella scenariot i det globala syd, med sin ojämna utveckling, det omvända. Här ser det ut som om kampen för rättigheter, välfärdsprogram och en opartisk implementering av desamma måste komma först och i sin tur skapa förutsättningar för sociala tillväxtpakter. Tecknen på att det finns sådana möjligheter i Indonesien påminner till exempel delvis om den dynamik som gjorde att det nybildade indiska Common People’s Party (AAP) nyligen vann en jordskredsseger i New Delhi (Harriss 2016).

Något som blev tydligt genom de omedelbara svårigheterna i både Indonesien och Indien är emellertid att motrörelser inte är detsamma som organiserad politik eller som förmågan att styra en stad eller ett land. Det finns ett starkt behov av att främja

Velkommen til statsvitenskap.indd 114 2016-05-27 15:13:11

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
den lofficiella översättningen är det mindre gendersensitiva 'Common Man's Party'
Page 33: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 115

bredare allianser, men också av reformförslag, demokratisk organisering och rege-ringsduglighet. Detta kräver stöd genom en omskapande typ av politik och reformer som skapar bättre förutsättningar för förändring (Törnquist och Harriss 2016b). Men vad kan då göras?

Sammanfattning: demokratisering 2.0Arbetet för demokrati måste gå in i en ny fas. Den första fasen byggde på att mäktiga aktörer samlades kring moderata reformagendor och nya liberala institutioner som dessa aktörer kunde leva med. I den andra fas som vi argumenterar för måste man också inkludera de bredare visioner och intressen som har marginaliserats, men som behövs för att möta de återstående problemen med det offentliga maktutövandet och den bristande representationen av dem som kan driva fram positiva förändringar.

Med tanke på de problem som har identifierats i den här artikeln och de tidigare historiska erfarenheterna föreslår vi att demokratiseringen uppgraderas till en andra version, i vilken man bör prioritera främjandet av en demokratisk representation som kompletterar den liberala demokratins friheter och allmänna val. I demokratiseringens första fas var det naturligt att konfrontera den auktoritära staten och att återerövra de friheter och garantier mot maktmissbruk som man vann redan i kampen mot kolonia-lismen men som sedan underminerades. Men nu påminner den indonesiska staten, på såväl central som lokal nivå, om ett delvis plundrat hus vars skötsel endast delvis har förändrats och som bara har två entréer: en noga bevakad bakdörr för de anställda, vilka har rekryterats av dem som redan befinner sig i huset, och en huvudingång där endast de släpps in som vunnit allmänna val, vilka

domineras av elitistiska politiker och deras finansiärer. Denna blockering av huset gör förstås att de flesta försöker ta sig in i det för att få tillgång till de resurser och kapaci-teter som trots allt finns kvar på alla möjliga och omöjliga sätt – genom goda kontakter med dem som har tillträde till personalingången eller har lyckats bli valda, eller genom fönstren eller genom att klättra upp på balkongen. Ingen form av penetration är omöj-lig. Beteckningarna för detta är flera, men de vanligaste är lobbyverksamhet, korruption och «transactional politics» (att bedriva hästhandel och byta äpplen mot päron). Detta tillämpas av såväl traditionella som nya populistiska aktörer. Även fackföreningar och folkliga och medborgerliga organisationer anpassar sig; liksom många intellektuella. Detta kräver fler dörrar till staten och politiken, och att de demokratiseras på ett sådant sätt att såväl konfrontation som plundring och penetration motverkas till förmån för demokratisk samverkan mellan stat och samhälle liksom för bättre representation av de viktigaste ambitioner och intressen som vill verka för förändring och framsteg. Detta skulle kunna möjliggöras genom att man främjar separat inkludering av demokratiska

Velkommen til statsvitenskap.indd 115 2016-05-27 15:13:11

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
fel på sättningen - för samman texten!
Page 34: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6116

fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och grupper i civilsamhället som är relevanta för utformningen och genomförandet av offentliga reformer med sikte på en inklude-rande utveckling, välfärdsprogram och en effektivare och mer opartisk maktutövning. Policyområdena måste förstås bestämmas av de valda politikerna på grundval av väljarnas preferenser för vilka frågor och problem som bör prioriteras. Men på samma sätt som Suhartos auktoritära utnämnande av delegater bekämpades bör även dagens praxis att enskilda personer utnämns i enlighet med politikers särintressen avvisas. Istället är det nödvändigt att främja ett opartisk och transparent offentligt stöd för representanter som väljs och är ansvariga inför dem som bygger breda och demokratiska landsomfattande organisationer av betydelse för de politiskt identifierade policyområdena. Bland de tänkbara inspirationskällorna finns skandinaviska och brasilianska erfarenheter, lik-som tanken att utvidga Internationella arbetsorganisationen ILO:s principer avseende arbetsmarknadsfrågor om trepartsförhandlingar även till andra policyområden och dagens nya krav på att demokratisera representationen i Indonesiens redan etablerade offentliga kommissioner. Mot denna bakgrund är det möjligt att en demokratisk repre-sentation av de avgörande men negligerade sakfrågorna och intressena skulle kunna (1) vidga handlingsutrymmet för demokratisk politik och hålla tillbaka maktmissbruket bland politiker och byråkrater; och (2) förbättra de progressiva aktörernas möjligheter att få större legitimitet och auktoritet, utveckla sammanhängande reformförslag och vinna acceptans för dem på den offentliga politiska arenan, bygga breda och medlems-baserade demokratiska organisationer samt utveckla demokratiska strategier och se till att negligerade frågor och intresse blir representerade. Stödet kan komma från redan aktiva grupper, politiker som har deras förtroende och från internationella organisationer som verkar för en alternativ utveckling, arbetares rättigheter och demokrati. Genom att främja kompletterande demokratisk representation av viktiga frågor och intressen blir det dessutom möjligt att integrera engagemanget för anständiga arbetsförhållanden och reformer där välfärd och hållbar ekonomisk tillväxt förenas med stödet till demokrati-sering, men utan att ta ställning för enskilda politiska partier. Samtidigt är det förstås så att starkare demokratiska intresseorganisationer och grupper som engagerar sig i viktiga sakfrågor är den bästa möjliga grundvalen för mindre elitistiska och oligarkiska partier (Samadhi och Törnquist 2015; Djani et al. 2016; Savirani, Hiariej, Hanif, Törnquist och Samadhi 2015).

Vilka är slutligen konsekvenserna för de allt vanligare undersökningarna av demo-kratins status i olika länder? Indonesien är förstås inte detsamma som det globala syd, men likväl det bästa möjliga fallet att pröva tesen om liberal demokratisering på. Vi grundar våra slutsatser på jämförelsevis omfattande urvalsundersökningar och kompletterande studier som har genomförts under ett och ett halvt decennium – och resultaten är entydiga. I den mån dessa accepteras vill vi påstå att demokratiseringens huvudproblem är klarlagda och att det är dags att gå vidare. Med andra ord bör vi

Velkommen til statsvitenskap.indd 116 2016-05-27 15:13:11

Page 35: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 117

nu under en tid avstå från att göra nya omfattande studier av demokratins tillstånd och jämförelser av olika tecken på demokratins omfattning och istället ägna oss åt att studera frågan om huruvida de problem som har identifierats är möjliga att lösa och hur det i så fall ska gå till.

ReferenserAcemoglu, D. and J.A. Robinson (2012) Why Nations Fail: The Origins of Power, Prosperity

and Poverty. London: Profile BooksAll survey data at http://pwd.polgov.id/Aspinall, Edward (2010). «The Irony of Success.» Journal of Democracy 21, no. 2 (April 2010):

20–34Aspinall, Edward, (2013).»The Triumph of Capital? Class Politics and Indonesian

Democratisation» In JCA 43:2Bastian, S., and R. Luckham (2003). Can Democracy be Designed? The Politics of Institutional

Choice in Conflict Torn Societies. London and New York: Zed Books.Beetham, D. (1999). Democracy and Human Rights. Oxford: Polity Press.Beetham, D., S. Bracking, I. Kearton, and S. Weir. (2002) International IDEA Handbook and

Democracy Assessment. The Hague, London, New York: Kluwer Law International.Berenschot, W. (2016) The Political Economy of Clientelism: A Compartive Study of Indonesia’s

Patronage Democracy’ Draft paper in ongoing project: http://www.kitlv.nl/research-projects-from-clients-to-citizens

Caraway, Teri L. and Ford, Michelle (2014). «Labour and Politcs under Oligarchy», in Ford, M. and Pepinsky. T.B. (eds) Beyond Oligarchy? Wealth, Power, and Contemporary Indonesian Politics, Ithaca: Cornell University Press.

Diamond, L. (2010). «Indonesia’s Place in Global Democracy.» in Problems of Democratisation in Indonesia. Elections, Institutions and Society, eds. Aspinall, E. and Mietzner, M. Singapore: ISEAS

Djani, L, Tanjung, O, Tjandra, S. and Törnquist, O, (2016) Beyond Populist Transactionalism. What are the prospects now for popular politics in Indonesia? Working Paper. Jakarta: Institute for Strategic Initiatives.

Fukuyama, F. (2014), Political Order and Political Decay: From the Industrial Revolution to the Globalisation of Democracy. London: Profile Books

Hanif, H. and Hiariej, E. (2015).’Democratic Institutions from Good Governance to Vibrant CSOs’ in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Harriss, J. (2016). ‘What are the Prospects for a Social Democratic Alliance in India Today?’, in Törnquist, O. and Harriss, J. with Chandhoke, N. and Engelstad, F, Reinventing Social democratic Development. Insights from Indian and Scandinavian Comparisons. New Delhi and Copenhagen: Oxford University Press and NIAS Press

Hiariej, E. (2015). The Rise of Post-Clientelism in Indonesia’ in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Velkommen til statsvitenskap.indd 117 2016-05-27 15:13:11

ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
Ska lyda: Djani, L. and Törnquist, O. with Tjandra, S and Tanjung, O.
ollet_adm
Highlight
ollet_adm
Sticky Note
tag bort 'Beyond'
Page 36: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6118

Horowitz, Donald (2013), Constitutional change and democracy in Indonesia. New York: Cambridge University Press

Huntington, Samuel. P. (1965). «Political Development and Political Decay.» World Politics 17, no. 3 (1965): 386–430.

Journal of Democracy (2002). Vol 13:1 and 3Journal of Democracy (2015). Vol 26:1Karyadi, S. (2009). ‘Populist Shortcut to Progress?’ Samadhi, Willy. P., and Warouw, Nico (2009)

(eds.). Building Democracy on the Sand. Advances and Setbacks in Indonesia. Jakarta and Jogjakarta:

Klinken, G van (2009): «Patronage Democracy in Provincial Indonesia» in O Törnquist, N Webster and K Stokke (ed.), Rethinking Popular Representation

Lane, Max (2014): Decentralization and It Discontents: An Essay on Class, Political Agency and National Perspective in Indonesian Politics (Singapore: ISEAS).

Manor, J. (2013). «Post-clientelist Initiatives» in Stokke, K. and Törnquist, O (eds) Democratisation in the Global South: The Importance of Transformative Politics, Basingstoke: Palgrave

Mansfield, E. D. and J. Snyder (2007) ‘The Sequencing «Fallacy»’, Journal of Democracy, 18 (3): 12–27

Mietzner, M., (2013) Money, Power and Ideology. Politucal Parties in Post-Authoritarian Indonesia. ASAA, Southeast Asia Publication Series. Singapore and Copenhagen: NUS Press and NIAS

Nordholt, Henk Schulte. (2004). «Decentralisation in Indonesia: Less State, More Democracy?» In Politicising Democracy. The New Local Politics of Democratisation, in Harriss,J, Stokke, K, and Törnquist, O. (eds). Houndmills: Palgrave.

Nur, A. and Törnquist, O. (2009). ‚Crafting Representation’, in Samadhi, Willy. P., and Warouw, Nico (2009) (eds.). Building Democracy on the Sand. Advances and Setbacks in Indonesia. Jakarta and Jogjakarta: DEMOS and PCD Press.

Stanley. P.A, Priyono A. E., and Törnquist, O. (with T. Birks), (2003) Indonesia’s Post-Suharto Democracy Movement. Jakarta and Copenhagen: Demos & NIAS Press

Polanyi, K. (1944) The Great Transformation: Social and Economic Origins of Our Times. Boston, MA: The Beacon Press

Pratikno and Lay, C. (2013). «From Populism to Democratic Polity. Problems and Challenges in Surakarta, Indonesia» in Stokke, K. and Törnquist, O. (eds). Democratisation in the Global South: The Importance of Transformative Politics, Basingstoke: Palgrave

Priyono, A. E., Samadhi Willy. P., and Törnquist O. (with Birks T.). (2007) Making Democracy Meaningful. Problems and Options in Indonesia. Jakarta and Singapore: DEMOS and ISEAS.

Priyono, AE and Subono, N.I. ‘Oligarchic Democracy: Colonisation of the Instruments of Democracy’, in Priyono, A. E., Samadhi Willy. P., and Törnquist O. (with Birks T.). (2007) Making Democracy Meaningful. Problems and Options in Indonesia. Jakarta and Singapore: DEMOS and ISEAS.

Robison, Richard and Hadiz, Vedi (2014). «The Political Economy of Oligarchy and the Reorganisation of Power in Indonesia», «Labour and Politics under Oligarchy», in Ford, M. and Pepinsky. T.B. (eds) Beyond Oligarchy? Wealth, Power, and Contemporary Indonesian Politics, Ithaca: Cornell University Press.

Velkommen til statsvitenskap.indd 118 2016-05-27 15:13:11

Page 37: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

varför stagnerar demokratiseringen och vilken är vägen framåt? 119

Robison, Richard and Vedi Hadiz (2004): Reorganising Power in Indonesia: The Politics of Oligarchy in an Age of Markets. London: Routledge Curzon.

Samadhi, W.P. and Asgart, S.M. (2009). ‘A Decade of Reformasi: The Fragility of Democracy’, in Samadhi, Willy. P., and Warouw, Nico (2009) (eds.). Building Democracy on the Sand. Advances and Setbacks in Indonesia. Jakarta and Jogjakarta: DEMOS and PCD Press.

Samadhi, W.P. and Törnquist, O. (2015). ‘Bypassing the Problems of Democratisation’, in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Samadhi, Willy. P., and Warouw, Nico (2009) (eds.). Building Democracy on the Sand. Advances and Setbacks in Indonesia. Jakarta and Jogjakarta: DEMOS and PCD Press.

Savirani, A, Hiariej, E, Hanif, H, Törnquist, O and Samadhi, W.P. (2015) ‘Recommendation’, in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Savirani, A. (2015b). ‘Consolidated State, Consolidated Business Actors, and New Populist Leaders’, in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Savirani, A. (2015a). ‘Demands for Welfare Rights but Fragmented Demos’, in Savirani, A. and Törnquist, O. (eds) Reclaiming the State. Overcoming Problems of Democracy in Post-Soeharto Indonesia. Yogyakarta: PolGov and PCD Press.

Slater, Dan (2013). «Democratic Careening», in World Politics 65 (4)Subono, N.I, Priyono, AE, and Samadhi, W.P. (2007) ‘The Floating and Marginalised

Democrats’ in Priyono, A. E, Samadhi Willy. P, and Törnquist O. (with Birks T.). (2007) Making Democracy Meaningful. Problems and Options in Indonesia. Jakarta and Singapore: DEMOS and ISEAS.

Subono, N.I. (2007) ‘Deficit Democracy: Civil and Political Freedom vs. Other Instruments of Demoicracy’ in Priyono, A. E., Samadhi Willy. P., and Törnquist O. (with Birks T.). (2007) Making Democracy Meaningful. Problems and Options in Indonesia. Jakarta and Singapore: DEMOS and ISEAS.

Subono, N.I. and Samadhi W.P. (2009). Towards the Consolidation of Powerful-Elite Democracy, in Samadhi, Willy. P., and Warouw, Nico (2009) (eds.). Building Democracy on the Sand. Advances and Setbacks in Indonesia. Jakarta and Jogjakarta: DEMOS and PCD Press.

Tomsa, D. and Ufen, A. (eds) (2012), Party Politics in Southeast Asia: Clientelism and Electoral Competition in Indonesia, Thailand and the Philippines. Oxon and New York: Routledge

Törnquist, O, Prasetyo, S. A. and Birks, T. (eds) (2009–11), Aceh: The Role of Democracy for Peace and Reconstruction. Yogyakarta and Singapore: PCD Press & ISEAS.

Törnquist, O, Prasetyo, S.A and Priyono A.E. (2003). ‘Floating Democrats’ in Prasetyo, A. Stanley., Priyono A. E., and Törnquist, O. (with T. Birks), (2003) Indonesia’s Post-Suharto Democracy Movement. Jakarta and Copenhagen: Demos & NIAS Press

Törnquist, O. (2015). ‘The Politics of Amnesia’, Economic and Political Weekly, 50 (40): 24–26Törnquist, O. (2004) ‘The Political Deficit of Substantial Democratisation’, in J. Harriss,

K. Stokke and O. Törnquist (eds), Politicising Democracy: The New Local Politics of Democratisation. Basingstoke: Palgrave Macmillan

Velkommen til statsvitenskap.indd 119 2016-05-27 15:13:11

Page 38: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

kapittel 6120

Törnquist, O. (2014) ‘Stagnation or Transformation in Indonesia’, Economic and Political Weekly, 49 (50): 23–27

Törnquist, O. and Harriss J. (2016b). ‘What are the Prospects now for Social Democratic Development?’ in Törnquist, O. and Harriss, J. with Chandhoke, N. and Engelstad, F, Reinventing Social democratic Development. Insights from Indian and Scandinavian Comparisons. New Delhi and Copenhagen: Oxford University Press and NIAS Press

Törnquist, O. and Harriss, J. with Chandhoke, N. and Engelstad, F,(2016a) Reinventing Social democratic Development. Insights from Indian and Scandinavian Comparisons. New Delhi and Copenhagen: Oxford University Press and NIAS Press

Törnquist, O., P.K.M. Tharakan (with J. Chathukulam) and N. Quimpo (2009) ‘Popular Politics of Representation: New Lessons from the Pioneering Projects in Indonesia, Kerala, and the Philippines’, in O. Törnquist, N. Webster and K. Stokke (eds), Rethinking Popular Representation. New York: Palgrave Macmillan

Törnquist, Olle (2013). Assessing Dynamic Democratisation. Transformative Politics, New Institutions, and The Case Of Indonesia. New York: Palgrave Macmillan

Winters, Jeffery (2011). Oligarchy, Cambridge: Cambridge University PressWinters, Jeffery (2014). «Oligarchy and Democracy in Indonesia», in Ford, M. and Pepinsky.

T.B. (eds) Beyond Oligarchy? Wealth, Power, and Contemporary Indonesian Politics, Ithaca: Cornell University Press.

Velkommen til statsvitenskap.indd 120 2016-05-27 15:13:11

Page 39: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

Om forfatterne

Kim Angell er postdoktor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Elisabeth Bakke er førsteamanuensis i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Øivind Bratberg er førstelektor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Karin Dokken er førsteamanuensis i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Morten Egeberg er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Micheline Egge Grung er høgskolelektor i statsvitenskap ved Høgskolen i Lillehammer.Bernt Hagtvet er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Knut Heidar er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Cathrine Holst er forskningsprofesssor ved ARENA Senter for europastudier ved

Universitetet i Oslo.Jon Hovi er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Anders Ravik Jupskås er forsker ved Senter for ekstremismeforskning ved Universitetet

i Oslo.Carl Henrik Knutsen er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Oddbjørn Knutsen er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Raino Malnes er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo og professor II ved

Forsvarets høgskole.

Velkommen til statsvitenskap.indd 474 2016-05-27 15:13:49

Page 40: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

475om forfatterne

Janne Haaland Matlary er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo og professor II ved Forsvarets Høgskole.

Knut Midgaard er professor emeritus i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Bjørn Erik Rasch er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Johannes Gullestad Rø er førsteamanuensis ved Institutt for forsvarsstudier, Forsva-

rets Høgskole.Anne Julie Semb er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Hege Skjeie er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Tora Skodvin er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Dag Einar Thorsen er førsteamanuensis i statsvitenskap ved Høgskolen i Sørøst-Norge.Olle Törnquist er professor i statsvitenskap og utviklingsforskning ved Universitetet

i Oslo.Arild Underdal er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Tore Wiig er postdoktor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.Julie Wilhelmsen er seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI).Øyvind Østerud er professor i statsvitenskap ved Universitetet i Oslo.

Velkommen til statsvitenskap.indd 475 2016-05-27 15:13:49

Page 41: velkommen til statsvitenskap¶rnquist.pdfNaturvitenskap hjelper oss til å forstå rene naturfenomener, og når liv gir seg sosiale og kulturelle uttrykk, trår samfunnsvitenskap og

Velkommen til statsvitenskap.indd 476 2016-05-27 15:13:49