Veg Tech Katalog 2010 11

Veg Tech

VEGETATIONSTEKNIK

Grönare byggande för framtidens städer

Innehåll

VEG TECH BYGG

VEG TECH TEknik

VEG TECH park oCH landskap

Grönare städer

dagvatten

Takvegetation Gröna Gårdar

dammbyggnad

Fasadvegetation

Våtmarker och dammar

Ängsvegetation Växter för vattenmiljöer

perennmatta Buskmatta Växtskärmar Häckmoduler

Veg Tech Wall Modulkruka pelleplatta Vegetation till trafikytor

Vattenrening slambehandling - Vassbäddar

Erosionsskydd

plantor för markmiljöer duckbill®

Tillbehör

6 16 48 60

76 88 90 98

104 108

112 118 120 126

128 130 132 136

140 150 168 174

177

Vad gör Veg Tech?Veg Tech är verksamt inom området vegetationsteknik. Vår målsättning är att tillsammans med bygg- och fast-ighetsmarknaden i Norden, skapa ekonomiskt och miljömässigt opti-mala vegetationslösningar kring tak, mark, och vatten.

Produkter och systemVeg Tech erbjuder ett flertal produkter och kompletta systemlösningar inom vegetationsteknik. Vi har ett mycket brett sortiment med allt från plantor och fröer till prefabricerade vegeta-tionsmattor. Veg Tech erbjuder även kompletta systemlösningar för exem-pelvis tak- och fasadvegetation, grö-na innergårdar, erosionsskydd och vattenrening.

Den största delen av produktionen sker i egna odlingar i Småland. Vi samarbetar också med ett antal externa leverantörer som förser oss med högklassiga produkter.

EntreprenadtjänsterVi erbjuder entreprenadtjänster i an-slutning till våra produkter och system. Våra montörer har lång erfarenhet av exempelvis takvegetation, fasadvege-tation, dammbyggnation och plante-ringsarbeten.

RådgivningVåra säljare hjälper dig med rådgiv-ning inom alla våra produktområden.

Vd Har ordET!Sedan starten av företaget i slutet av 80-talet har Veg Tech arbetat med höga miljöambitioner och produkter som erbjuder helt nya möjligheter för ett grönare byggande. Trots att produkterna ofta baseras på växter som sett lika-dana ut under århundraden arbetar vi ständigt med att förnya och utveckla sortimentet löpande. Vår ambition är att alltid leverera hög kvalitet och att vara en innovativ partner för ett miljömässigt byggande. Våra produkter sträcker sig från det lättskötta sedumtaket, via takträdgårdar, gröna väggar, växter för mark och vatten ned till rotklumpsförankring för både små och stora träd.

En grönare miljö i vårt livsrum tjänar alla på. Det ger upphov till biologisk mångfald, ett bättre klimat och sist men inte minst en bättre hälsa för dem som vistas där. I våra större städer fungerar flertalet av dessa produkter som viktiga delar i dagvattensystemen.

Du håller just nu i din hand vår katalog som jag hoppas ska ge dig inspiration och kanske ger dig en lösning som både är ekonomisk och miljömässig samt en god investering. Om du funderar på hur dessa produkter kan användas är du alltid välkommen att kontakta någon av våra säljare som finns för att hjälpa just dig.

Veg Tech AB

Bengt-Erik Karlberg, VDVeg Tech AB

VEG TECH aBsverige HuvudkontorVeg Tech ABFagerås 1342 52 VislandaTel: 0472-363 00Fax: 0472-300 23Hemsida: www.vegtech.seE-post: [email protected] 556301-3472

Försäljningskontor Veg Tech ABHornsgatan 178117 34 StockholmTel: 08-669 48 00Mobil: 070-399 10 27Hemsida: www.vegtech.seE-post: [email protected]

VEG TECH a/sdanmark

Veg Tech A/SAnnasvej 2DK-2900 HellerupTel: + 45 3962 6869Fax: + 45 3962 6865Mobil: + 45 2835 6869Hemsida: www.vegtech.dkE-post: [email protected]

ÅTErFÖrsÄlJarE

Finland Envire VrJ Group Hemsida: www.vegtech.fiE-post: [email protected]

norgeVeg TechHemsida: www.vegtech.noE-post: [email protected]

Kontakt och adresser

HElsinGFors

sToCkHolM

Vislanda

kÖpEnHaMn

oslo

ÅlBorG

« Veg Techs Huvudkontor i Småland

Sex populära produkter från Veg Tech

01

04

02

05

03

06

Flera nya väggfästen och vajer-system för fasadvegetation i Gröna Vajern®-serien.

Med duckbill® får du en snabb och säker lösning av förankring under mark.

sidan 62

sidan 174

Tuffa och tåliga växtmattor för erosionsskydd i utsatta miljöer.

sidan 100

Utnyttja ytorna och låt växterna växa vertikalt med Veg Techs nya Veg Tech Wall.

sidan 128

d-rainclean® - det kompakta systemet för infiltration och rening av dagvatten.

sidan 82

Med färdig buskmatta blir det grönt, tätt och vackert direkt och ett minimalt skötselbehov.

sidan 118

Grönare byggnader – Grönare städer

Takvegetation

Vilka är fördelarna med ett grönare byggande och vad innebär det för våra städer och den enskilda byggnaden?

Takvegetation byggs enkelt med färdigodlade växtmattor som baseras på lättskötta system med minimal vikt och bygghöjd och som kan användas på alla typer av byggna-der. Veg Tech producerar mattor med sedum och sedum-ört-gräs i egna odlingar i Sverige. Systemen kan användas både på flacka och branta tak.

Gröna Gårdar och Takträdgårdar

Fasadvegetation

Uppbyggnad av säkra system för alla typer av växtlighet på innergårdar, terrasser och takträdgårdar. De välbeprö-vade systemen skyddar byggnaden. De smarta uppbygg-naderna minimerar vikt och bygghöjd.

Smarta och säkra lösningar för vertikal vegetation till alla tänkbara byggnader och fasader.

6

16

48

60

Veg Tech Bygg

Grönare byggnader – Grönare städer

Framtidens städer är grönaVegetationsteknik går ut på att använda växter för att lösa tekniska problem. Genom att utnyttja växternas naturliga egenskaper kan man angripa olika miljörelaterade problem i exempelvis våra tättbebyggda städer. För inte så länge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stads-miljön. I dag används växter-na på allvar för att lösa tekniska problem. Under de se-naste åren har vi sett en explosionsartad utveckling inom detta område. I bland annat de stora städerna i USA, Ca-nada och Japan ser vi hur man på allvar använder sig av gröna tekniker för att angripa problemen. Stora insatser görs exempelvis för att förbättra stadsklimatet med hjälp av grönytor på husens tak och fasader. I andra städer an-vänds växter för att rena luften från skadliga partiklar och dämpa buller i trafikmiljöer. Att växter på takytor effek-tivt minskar avrinningen av dagvatten är också en egen-skap som utnyttjats vid många byggprojekt.

Veg Tech har under många år arbetat med vegeta-tionsteknik i Skandinavien och vi hoppas att man även här i större utsträckning skall inse fördelarna med växt-baserade system. Vissa städer var tidigt ute och har sedan länge en väl utarbetad plan för det gröna byggandet. Veg Tech jobbar hårt för att fler städer skall göra detsamma.

Fördelar för byggnadenEtt grönare byggande inne-bär inte bara stora fördelar för stadsmiljön utan också för den enskilda byggnaden. Vegetation på takytor och fasader används exempelvis för att isolera byggnaderna mot både värme och kyla vilket ger fastighetsägaren minskade energikostnader. Det isolerande växtskiktet

gör också att klimatet inne i lokalerna blir mer behag-ligt med en jämnare temperatur. Med växter på taket el-ler innergården kan fastighetsägaren också glädja sig åt en ökad livslängd hos ytornas tätskikt. Den skyddande vegetationen stänger ute solens skadliga UV-ljus och tät-skiktets åldrande bromsas. I bullriga miljöer uppskattas även den bullerdämpande effekten hos vegetation på tak och fasader. Ett tunt växtskikt på taket reducerar det bul-ler som tränger in i byggnaden med flera decibel.

I alla våra system för gröna tak, gårdar och fasader prioriteras byggnadens säkerhet. De olika materialen som används är välbeprövade.

Och ja – växter på tak, terrasser, gårdar och fasader är vackert. Hur vanligt är det inte att en lägenhet ex-empelvis säljs med argumentet ”utsikt mot grön inner-gård”? En grön byggnad, en grön innergård eller en grön stadsdel får alltid ett positivt mottagande. Grönt säljer.

”För inte så länge sedan betraktades vegetationen bara som ett vackert inslag i stadsmiljön. I dag används växterna på allvar för att lösa tekniska problem.”

6

VEG TECH BYGG

Grönare byggnader - Grönare städer

7

VEG TECH BYGG


Hög energikonsumtion

Torr luft

Hög stadstemperatur

Buller

Översvämningar

skadliga partiklar

inga åtgärder mot växthuseffekten

sterila miljöer

Fult

Energisnåla byggnader

naturlig luftfuktighet

Behagligt stadsklimat

Mjukare ljudmiljö

naturlig dagvattenhantering

renare luft

koldioxidneutrala byggnader

Biologisk mångfald

Vackert

Friskare invånare

Att växterna har en mängd nyttiga egenskaper är ingen re-volutionerande nyhet. Det som är nytt är att man nu har börjat lära sig hur man kan utnyttja dessa egenskaper till att lösa tekniska problem – exempelvis i våra sterila och tätt-bebyggda städer. Eftersom ytorna i stadsrummen ofta är hårt utnyttjade finns det sällan något utrymme för att eta-blera nya parker eller att plantera stadsträd. Därför är det extra finurligt att det nu finns säkra och beprövade tekniker för att etablera växtlighet på exempelvis tak och fasader! Detta är ytor där vegetationen inte behöver inkräkta på andra funktioner i samhället samtidigt som de blir tilltalande inslag i betongdjungeln.

Växterna gör jobbet

8

VEG TECH BYGG


Grön urbanism på frammarsch i hela världenTyskland är hemlandet för moderna former av takvegeta-tion. Man beräknar att ca 10% av taken i Tyskland har nå-gon form av gröna tak. Vid all nybyggnation ställs det myck-et höga krav på att byggnaden uppförs på ett hållbart sätt, bland annat med avseende på hur dagvattnet hanteras och hur energieffektiv byggnaden är. Takvegetation har därför blivit ett mycket viktigt instrument för att lösa tekniska pro-blem i städer och industriområden. Veg Tech samarbetar med det tyska företaget Xeroflor International GmbH som har mycket lång erfarenhet av takvegetation och produktut-veckling inom området.

Den absolut snabbaste utvecklingen på senare år har man kunnat se i USA och Canada där takvegetation på mycket kort tid har blivit en mycket viktig del i det moderna stads-byggandet. I många städer har det gröna byggandet blivit en vital del i stadsplaneringen. I de stora och tätbebyggda stä-derna fokuseras det mycket på hur gröna tak kan motverka så kallade Urban Heat Islands, d v s hur ett ökat användande av vegetation kan sänka de onaturligt höga temperaturerna i tättbebyggda städer. Takvegetationen ses också som en vik-tig komponent för en sundare dagvattenhantering. På Fords fabrik utanför Detroit finns exempelvis världens största grö-na tak. Det drygt 40 000 kvadratmeter stora taket byggdes av våra amerikanska Xeroflorpartner som arbetar med samma system för takvegetation som vi gör här i Skandinavien.

Megastäder blir grönareÄven i Asien ser vi en spännande utveckling. I Tokyo måste alla offentliga byggnader som uppförs med en takyta större än 1000 m2 ha någon form av takvegetation på minst 20% av ytan. År 2001 byggdes mer än 100 000 m2 gröna tak bara i Tokyo. I ”Green Tokyo Plan” är målsättningen att bygga 1.200 hektar gröna tak fram till år 2015. I planen beskrivs de huvudsakliga målen med de gröna taken: 1) Motverka Heat Island-effekten 2) Minska dagvattenavrinningen 3) Minska luftföroreningarna 4) Motverka global uppvärmning5) Tillföra grönska i sterila stadslandskap 6) Förbättra den biologiska mångfalden.

Ett annat intressant exempel i Japan är företaget Toyota som har en speciell avdelning som utvecklar system för tak-vegetation till sina industrilokaler.

1

2

3

GrÖnarE sTÄdEr FÖr FraMTidEn

1 Ett framtida New York i fotomontage av Earth Pledge. Projek-tet Greening Gotham verkar för ökat användande av takve-getation i New York. Se mer på www.greeninggotham.org.

2 Exempel på takvegetation i Berlin byggt av våra samarbets-partners på Xeroflor International GmbH.

3 Världens största gröna tak med drygt 40 000 kvadratmeter sedumvegetation på Fords fabrik i Dearborn utanför Detroit, USA. Taket byggdes av Veg Techs Xeroflorpartner i USA. Foto från Xeroflor USA.

9

VEG TECH BYGG


TakodlinG - närodlat för framtidens städer

Maximalt närodlatPå många håll runt om i världen försöker man skapa hållbara system som genom närproduktion kan förse de stora städerna med livsmedel. Eftersom utrymmet i städerna redan är mycket hårt utnyttjat tittar man därför på lösningar där odlingen sker på byggnadernas tak. Fenomenet med Urban agriculture utvecklas snabbt och i flera stora städer skissar man på system som skall realiseras inom en snar framtid. Men egentligen har odling på takytor en mycket lång historia. I exem-pelvis Asien och Östeuropa har takytor länge använts för odling av grönsaker.

Det finns i huvudsak tre sätt för hur odling kan utföras på takytor:

• Containerodling i behållare eller uppbyggda bäddar.

• Odling i takträdgårdar.

• Hydroponisk odling där växterna etableras i ett medium som inte innehåller jord och där näring-en tillförs i bevattningssystemet.

På ett hotell i Vancouver har man under många år haft en egen produktion av grönsaker på taket. Man har be-räknat att grönsakerna från takytan årligen har innebu-rit en besparing på ca $ 25.000 jämfört med att köpa in alla grönsaker externt.

Till de mer fantasifulla framtidsprojekten hör så kallade Vertical Farms. Odlingen sker på varje våningsplan i skyskrapeliknande konstruktioner. Columbia University har exempelvis studerat hur Vertical Farms kan förse New York med det livsmedel som staden behöver.

1

2

3

1 På biblioteket i Linköping finns en takyta med 4500 kvadrat-meter moss-sedumvegetation från Veg Tech. Huvudmotivet för takvegetationen var att minska avrinningen av dagvatten. Eftersom det befintliga dagvattensystemet i stadsdelen re-dan var hårt belastat kunde man inte tillåta att det nyuppför-da huset skulle släppa ifrån sig 100% av regnvattnet som föll på taket.

2 Parkeringshus med fasad av prefabricerade växtskärmar. Läs mer under kapitlet ”Växtskärmar”.

3 Utanför Oslo finns nordens största hallbyggnad och den täcks med Veg Techs takvegetation. Växterna isolerar taket och kylbehovet av lokalerna minskar avsevärt.

GrÖnarE sTÄdEr FÖr FraMTidEn

10

VEG TECH BYGG


dagvattenavrinningen halveras

Nytänkande dagvattenteknikDagens stadsmiljöer består till mycket stora de-lar av hårdgjorda ytor. Den nederbörd som faller

på exempelvis en gata, en parkeringsyta eller ett tak avleds direkt till de anslutande dagvattensystemen och därifrån vi-dare till ett mottagande vattendrag. På hårdgjorda ytor ges nederbörden ingen chans att infiltrera och den snabba av-ledningen av vattnet medför att avdunstningen minimeras. Att direkt avleda detta vatten i ledningar innebär också att de näringsämnen och föroreningar som vattnet för med sig når recipienten.

Takvegetationen minskar avrinningenEn effektiv delkomponent i moderna dagvattensystem är vegetation på tak- och bjälklag. Ett tak med vegetation tar upp, magasinerar och avdunstar stora mängder nederbörd. Hur stor den årliga reduktionen av avrinningen blir beror på vegetationstypen samt den magasinerande förmågan hos jord- och fukthållande lager. Mest effektivt fungerar tak-vegetationen under vegetationsperioden men även under vintern är avdunstningen av stor betydelse. På takytor med sedumvegetation kan man, trots att uppbyggnaden inte är mer än 50 mm tjock, reducera den årliga avrinningen med upp till 50 %.

Takvegetationen fördröjer avrinningenOm regnen är mycket intensiva kan inte ens de tjockaste jordlager svälja all nederbörd. Även i dessa fall fyller vege-tationstaken en viktig funktion genom att de fördröjer av-rinningen. Att fördröja avrinningen medför att dagvatten-systemen kan belastas jämnare, att de kan dimensioneras för lägre flöden och att risken för översvämningar minskar.

Tak med sedumvegetation Konventionellt, naket tak

Halverad avrinning med vegetation på taket-50%

Trots att ett sedumtak bara är 50 mm tjockt tar det upp och fördröjer stora delar av nederbörden.

Avrinning

NederbördVäxtupptag/ avdunstning

Avrinning

Nederbörd

Avdunstning

VÄxTErna Är Bra FÖr sTadEn

11

VEG TECH BYGG


Förbättrad luftkvalitet

Skadliga partiklar i luftenI flera tättbebyggda områden ligger halterna av skadliga partiklar i luften på direkt hälsofarliga

nivåer. I bland annat Stockholm ifrågasätts det om man kan fortsätta den bostadsutbyggnad som sker i direkt anslutning till de stora trafiklederna. Man har beräknat att 1800 svensk-ar årligen dör en för tidig död på grund av partiklar i luften från svenska vägar – alltså mer än tre gånger fler än antalet döda i trafikolyckor.

Växterna fångar partiklarOlika former av växtlighet kan med sin stora bladyta filtrera och fastlägga en stor mängd föroreningspartiklar ur stads-luften. Man har visat att halten av föroreningspartiklar vid en gata som kantas av växtlighet endast är 15% av nivån vid motsvarande gata utan vegetation.

Trånga gaturum kräver vertikal vegetationEftersom det ofta är ont om plats i de tättbebyggda stads-miljöerna är det en stor fördel om man kan etablera vege-tationen på exempelvis tak och fasader. I kapitlet om fasad-vegetation hittar du många olika system som passar bra för stadsmiljöer. De luftburna partiklarna fastnar i klängväx-ternas bladverk.

Mossor är specialister på partiklarMossor skiljer sig från annan växtlighet genom att ta upp all näring som den behöver direkt från omgivande luft. Efter-som mossorna inte har något rotsystem tas vatten och nä-ring upp direkt genom mossornas bladyta. Den täta ytan med de mycket små mossbladen bildar totalt sett en mycket stor kontaktyta mot omgivande luft. Som en mycket posi-tiv bieffekt av mossornas näringsupptag har man funnit att mossorna är mycket effektiva på att fånga in luftburna par-tiklar. Mossytan fungerar som ett stort filter där luftburna föroreningspartiklar fångas in. Forskning har också visat att mossorna har den unika egenskapen att inte bara fånga in partiklarna utan att de även kan bryta ned och oskadliggöra de skadliga partiklarna.

1

2

3

4

1 Fasadvegetation på Veg Techs Gröna Vajern-system. Exempel från ett köpcenter i Göteborg.

2 Ett utrymmessnålt och smart system med lutande pane-ler med plantor och en pergola med klängväxter. Växterna fångar effektivt partiklar ur den förorenade luften i Saigon, Vietnam.

3, 4 Mossor har förmågan att inte bara fånga in partiklar utan också att bryta ned och oskadliggöra dem.

12

VEG TECH BYGG


Växtligheten sänker lufttemperaturenTemperaturen är ofta flera grader högre i tätbe-byggda och hårdgjorda städer än i områden med

vegetation. Detta fenomen brukar kallas för Urban Heat Is-land-effekten. Den instrålande solenergin upplagras i stä-dernas byggnadskroppar. Staden får också ett värmetillskott från bland annat motorfordon och elektrisk apparatur. Den förhöjda temperaturen i städerna innebär bland annat öka-de kostnader för kylning av lokaler, större risk för smogbild-ning och ökad produktion av marknära ozon.

Bättre stadsklimatDen instrålande solenergin omsätts i växterna delvis till att avdunsta vatten. Med sin avdunstning bidrar växterna till att höja luftfuktigheten och sänka temperaturen i den an-nars torra och varma stadsluften. Jämfört med exempelvis en solexponerad betongvägg eller ett papptak ackumule-ras inte heller värmen i samma omfattning om ytan är täckt med växtlighet. Effekten blir att en stad med mycket vegeta-tion blir svalare än en stad med mycket sterila och hårdgjor-da ytor. I flera stora städer angriper man städernas så kallade Heat Islands just genom att etablera mycket vegetation ex-empelvis på tillgängliga takytor och fasader.

Vegetationen motverkar växthuseffektenVid Universitetet i Manchester har man visat att en ökad an-del grönyta i stadsmiljön kan sänka den genomsnittliga tem-peraturen med upp till 4°C . Denna temperaturminskning motsvarar ungefär den förutspådda temperaturökningen som den globala uppvärmningen ger fram till 2080. En ökad användning av vegetation i staden kan alltså användas för att mildra de effekter som man fruktar skall bli följden av den hotande globala uppvärmningen.

Temperaturen är flera grader högre i städer än i omgivande natur-mark. Detta kan motverkas med växter på tak och fasader.

Växtligheten motverkar heta stadsklimat koldioxidneutralt byggande mot växthuseffekten

dämpar buller i stadsmiljön

Minskade utsläpp av växthusgaserI våra städer finns ett flertal av de källor som producerar oönskade växthusgaser. Genom att

sänka byggnadernas energiförbrukning skulle stadens pro-duktion av växthusgaser kunna reduceras avsevärt. Vegeta-tion på byggnadernas tak och fasader ger en mycket bra isole-ring vilket i sin tur ger ett minskat energibehov och reducerat bidrag till utsläpp av växthusgaser.

En studie vid Environment Canada visar att om så lite som 6% av Torontos takytor försågs med takvege-tation så skulle stadens utsläpp av växthusgaser minska med 2.4 miljoner ton/år eftersom byggnaderna blir mer energieffektiva.

Bidrar till upptag av koldioxidI stadsmiljön råder ett stort underskott på vegetation som kan konsumera en del av överskottet av växthusgaser. Man har beräknat att CO2-upptaget i en takyta med sedumve-getation ligger runt 375 gram/m. Genom att klä städernas takytor med takvegetation kan man därför åstadkomma en värdefull koldioxidreduktion.

CO2

I detta kvarter i Stockholm förändrades ljudbilden drastiskt med hjälp av det växtklädda taket. Växtligheten absorberar buller jäm-fört med det tidigare tätskiktet som reflekterade allt trafikbuller.

Växterna dämpar bullerI stadens hårdgjorda miljöer finns det inget som kan fånga upp och dämpa buller. Med växternas

luftiga bladverk skapar man effektiva ljudabsorbenter. Med exempelvis en växtklädd fasad- eller takyta skapar man en helt annan ljudbild än i ett gaturum med bara hårdgjorda ytor.

Land

sbyg

d

Föro

rt

Stad

skär

na

Park

Indu

strie

r

Land

sbyg

d

Temperatur

”Om alla tak som lämpar sig för takvegetation i Detroit skulle göras gröna, skulle de ta upp lika mycket CO2 som utsläppen från 10.000 medelstora SUV:ar per år”

13

VEG TECH BYGG


Utnyttja stadens utrymmen mer effektivt

Grönare stad - friskare invånare

Öka den biologiska mångfalden

Gröna ytor på maxutnyttjad fastighetI våra stadsmiljöer är utrymmet redan maximalt utnyttjat. Det är därför sällan som man kan til-

låta sig att anlägga nya grönytor i markplanet. Även vid ny-produktion och vid exploatering av nya stadsdelar är det vanligt att de gröna ytorna får stå tillbaka för infrastruktur och husbyggnation. Marken är dyr och som fastighetsägare vill man så långt det är möjligt utnyttja ytan för nya bostäder. En smart lösning på problemet är därför att istället anlägga växtligheten på byggnadernas takytor, på garagens tak eller på husens fasader. På detta vis kan man skapa en stor andel grönyta inom fastigheten utan att det inkräktar på de vitala funktionerna i markplanet. Fastighetsägaren kan på detta sätt maximalt utnyttja sin tomtyta samtidigt som de boende får tillgång till grönytor. I många tätbebyggda städer börjar man också i större utsträckning utnyttja de befintliga husens takytor för nybyggnation. Genom att bygga den nya staden på staden ställs samtidigt höga krav på säkra system för ve-getation i dessa nya stadsdelar högt ovan markplanet.

m2

Grönt är suntGröna miljöer är alltid mycket uppskattade av stadens invånare. Flera studier har visat vilken

stor betydelse som en grön och avkopplande miljö har för människornas välbefinnande. Att från sitt kontorsrum eller från sin bostad ha utsikt över en grön gård eller en yta med takvegetation ger en hel del positiv energi. Att titta igenom tidningarnas bostadsannonser bevisar teorin – ”utsikt mot grön gård” säljer många lägenheter i våra städer.

Man har också visat hur den gröna miljön effektivt kan användas när det gäller rehabilitering av sjuka människor. På många sjukhus anläggs därför gröna miljöer just för att ge en snabbare och mer effektiv rehabiliteringsprocess.

Urbaniserade fjärilarGröna gårdar, levande terrasser och gröna tak innebära att en hel del nya invånare bjuds in till

staden. De levande ytorna blir ett populärt tillhåll för fjärilar, humlor, bin och fåglar. Naturen får chansen att under kon-trollerade former flytta in i den tidigare betongdjungeln.

1 Ytan uppe på det underjordiska garaget har utnyttjats för att bygga en grön gård.

2 Veg Techs sedum-ört-gräsmatta ger en varierad växtlighet på en takterrass i Köpenhamn.

3 En urbaniserad fjäril.

1

2

3

14

VEG TECH BYGG


styrmedel för grönare städer

Växterna är bra för byggnaden

Växter på tak och fasader bidrar till en effektiv isolering av byggnaden. Avdunstningen från vegetationen motverkar solens uppvärmning

av lokalerna. Temperaturen blir jämnare över dygnet och man uppnår inte alls samma maxtemperaturer inne i loka-lerna. Vintertid ger vegetationsuppbyggnaden på en taky-ta en god isolering mot avkylning. En viktig effekt får man genom att tak- och fasadvegetation skyddar byggnadens ytterskal mot vindavkylning. Totalt sett ger grönare bygg-nader med vegetation på tak och fasader en väsentligt re-ducerad energiförbrukning.

LEED - Styrmedel för ett grönare byggandeFör att leda in byggandet mot långsiktig hållbar-het så har det skapats olika former av styrmedel.

I USA var man tidigt ute (1998) när man skapade LEED, Leadership in Energy and Environmental Design. LEED består bland annat av ett bedömningssytem för ett grönare och mer hållbart byggande. Bedömningsmallar för LEED finns idag bland annat för nybyggnation, befintliga byggna-der, kommersiella lokaler och skolor. I bedömningssystemet inom LEED tittar man huvudsakligen på följande punkter:

Sustainable sites•Water efficiency•Energy and atmosphere•Materials and resources•Indoor environmental quality•Innovation and design process•

Green Build för ett grönare EuropaEU:s ännu så länge något vaga svar på LEED heter Green Build och är tänkt att bli ett styrmedel för det europeiska byggandet. I Sverige finns det dock redan exempel på hur man väljer att följa den mer väldefinierade och utmanande LEED för att nå sina mål i byggprocessen.

Malmö - Ett utmärkt lokalt alternativMalmö är ett stort föredöme för det gröna byggandet i Skan-dinavien. Redan i början av 2000-talet införde man styr-medel för att skapa ett grönare och mer hållbart byggande. I samband med etableringen av den nya stadsdelen Västra Hamnen infördes det innovativa styrsystemet Grönytefak-torn. Grönytefaktorn är en modell för att beräkna hur väl respektive fastighet anpassas till det nya området med hjälp av grön teknik. Varje ny fastighet som uppförs skall kom-pensera för den förlust av grönyta som detta innebär. Det handlar exempelvis om att alla fastigheter skall minime-ra sin egen dagvattenbelastning på områdets gemensamma dagvattennät och att fastigheten skall ge förutsättningar för en stor biologisk mångfald.

Krav på minst 0,5 grönytepoängMalmömodellen med grönytefaktorn bygger på ett poäng-system där exempelvis en asfaltsyta ger 0 poäng per ytenhet medan en gräsyta ger maxpoängen 1,0. För att få bygglov krävs att man kan uppvisa ett genomsnittligt värde på 0,5 för fastigheten.

§

reducerer og forsinker regnvandsafløb

reducerer varmeø-effekten

reducerer energiforbruget i eksisterende byggeri

Øger fordampningen fra byen

Virker kølende i alt byggeri

Binder støvpartikler og Co2

Udgør et habitat for dyre- og plantelivett

Köpenhamn tar täten för grönare städer i SkandinavienKöpenhamns kommun har nyligen fastlagt en klimatplan där stor vikt läggs vid ett grönare stadsbyggande. Planen kräver att det anläggs 325.000 kvadratmeter gröna tak fram till 2015. I planen fastställs motiven för de gröna taken:

regnUV-ljus

värme

buller

kyla

Effektiv isolering - minskad energiförbrukning

15

VEG TECH BYGG


lÄTTa GrÖnYTEpoÄnG FrÅn VEG TECH

Takvegetation 0,8Gröna Gårdar och Takträdgårdar 0,6-0,8Fasadvegetation 0,7Genomsläpplig markbeläggning 0,4

Takvegetation

Minimal vikt och bygghöjdTakvegetation används på en mängd olika tak-typer och på byggnader av varierande slag. Veg

Tech har exempelvis byggt takvegetation på skolor, industri-byggnader, kontor, butiker, bibliotek, flerfamiljshus och vil-lor. Veg Techs system för takvegetation baseras på lättskött och torktålig vegetation som ger uppbyggnader med mini-mal bygghöjd och vikt. Veg Techs sedumtak väger bara ca 50 kg/m2 när det är vattenmättat.

Snabbt och enkelt med färdiga växtmattorVeg Tech producerar färdiga växtmattor med se-dum och sedum-ört-gräs för användning på tak.

Vegetations- och jordlagret hålls samman av en stark arme-ringsstomme vilket ger en lätthanterlig produkt med mycket lång livslängd. Armeringsstommen bryts inte ned och den krymper inte. Med dessa förtillverkade vegetationsmattor får man snabbt ett färdigt resultat och byggtiden blir kort.

Isolerar och skyddar Takvegetationen isolerar byggnaden både mot uppvärmning sommartid och mot avkylning

vintertid. Inomhusklimatet blir jämnare och behagligare tack vare takvegetationen. Takvegetationen skyddar också det underliggande tätskiktet mot solens UV-ljus och mot de snabba temperaturväxlingar som frestar ett oskyddat tät-skikt. Livslängden hos tätskiktet förlängs därför avsevärt.

Takvegetationen innebär inte heller några problem med fukt eller rötter. Takvegetationen byggs alltid med system som är säkra och beprövade ur byggnadsteknisk synvinkel. Takvegetationen skyddar taket istället för att skada det!

Brandgodkänd Veg Techs takvegetation av typen sedum är brandgodkänd som taktäckning. Veg Techs tak-

vegetation är brandsäker eftersom vegetationsmattorna ba-seras på en obrännbar mineraljord med en mycket låg halt av organiskt material.

lätta tak för alla byggnader säkert och välbeprövat system

Tryggt med Veg Techs tak Vi hjälper till med montaget

lång erfarenhet, stor kunskapVeg Tech har byggt takvegetation sedan 1991. Våra tak finns på alla typer av byggnader i Norden.

svenska växter för svenskt klimatVeg Tech odlar takvegetationen i egna odlingar med svenska växter. Våra tak klarar därför tuffa klimat.

smidigt och säkert för digVåra montörer anlägger takvegetation på både stora och små objekt runt om i Norden.

BrandgodkäntVeg Techs takvegetationssystem med sedummattor är brandgodkänt som taktäckning och uppfyller klas-sificeringen Broof(t2).

Erosionsskyddat växtskiktVeg Techs växtmattor är armerade med en stark stomme som förhindrar erosion. Stommen bryts inte ned och behåller sin funktion under byggnadens hela livslängd.

50kg

säkrad mot vindbelastningStommen är perforerad med små hål för att optimera luftgenomströmningen och på så sätt göra uppbygg-naden mer motståndskraftig mot vindlaster.

Veg Tech har byggt takvegetation sedan 1991. Här monteras sedumtak på SL:s bussdepå i Spånga.

16

VEG TECH BYGG

Takvegetation

17

VEG TECH BYGG

Takvegetation

GallEri sEdUMTak

Samtliga tak har byggts med Veg Techs standardmix av sedu-marter vilket tydligt visar den stora variationen i utseende hos denna typ av växter.

1 Takvegetation på Mazettis gamla chokladfabrik i Malmö.

2 Sedumtak på lantlig kontorsbyggnad.

3 Takvegetationen isolerar den lätta och solexponerade till-byggnaden, Malmö.

4 Sedumtak på 8 Tallet i utkanten av Köpenhamn.

3

1

4

2

18

VEG TECH BYGG

Takvegetation

1 Tak på båthus samt orangeri (i förgrunden).

2 Garagetak i Växjö.

3 Sedumvegetationen på en takträdgård i Norrköping.

4 Haraldruds återvinningsanläggning utanför Oslo inryms i Nor-dens största hallbyggnad. Hela taket täcks av ett sedumtak som effektivt isolerar den lätta byggnadskonstruktionen och håller temperaturen nere i anläggningen. Takvegetationen är platsbyggd vilket innebär att växtligheten odlats uppe på ta-ket istället för att monteras med prefabricerade mattor.

3

1

4

2

27 000 m2

Nordens största hallbyggnad isoleras av ett sedumtak från Veg Tech

19

VEG TECH BYGG

Takvegetation

1 Sedumtak på privathus, Danmark. foto: Bjarke Ingles Group (BIG)

2 Takvegetation på tigeranläggning i Kolmårdens djurpark.

3 Sedumtak på förråd, miljöhus och garagebyggnader, Växjö.

4 Takvegetation på högskolebiblioteket i Gävle.foto: Alex&Martin

5 Sedumtak på miljöhus i Skogås utanför Huddinge.

6 Linköpings Stadsbibliotek. Takvegetationen anlades för att minimera avrinningen av dagvatten från den stora takytan.

7 Sedumtak förhöjer utseendet på villan.

8 Miljöhus i Malmö.

9 Blommande tak med utsikt över takåsarna i Köpenhamn, Danmark.

3

1

4

2

20

VEG TECH BYGG

Takvegetation

8

6

9

7

5

21

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Gestaltning med sedum, stockholm

Takvegetation monterades på detta tak eftersom man hade stora problem med bländande reflexer från det blanka tätskiktet. Tak-vegetation byggdes också för att isolera de underliggande loka-lerna från värmeinstrålning under varma dagar. På taket finns nu ett sedumtak som kompletterats med ytor av singel, kullar upp-byggda med lättballast av Hasopor samt ytor planterade med pluggplantor av sedum. Huset K-märktes 2009.

1 Oskyddat och väderexponerat tätskikt.

2 Dräneringsmattan skyddar taket och moss-sedummattorna monteras.

3 I augusti första året har taket sin gröna grundfärg.

4 Taket är här fyra år gammalt. Efter en period med torrt väder får bl a den vita fetknoppen en röd bladfärg.

3

1

4

2

22

VEG TECH BYGG

Takvegetation

reservkraftverk, kastrup

Vid Kastrups flygplats utanför Köpenhamn ligger ett reservkraft-verk med en kupad takform täckt med takvegetation. Bilderna vi-sar också hur färgen hos sedumvegetationen varierar under olika väderleksförhållanden.

1

23

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Västra Hamnen, Malmö: Inom Västra Hamnen har Veg Tech monterat takvegetation på ett stort antal fastigheter. Den totala ytan takvegetation i området uppgår till mer än 15 000 m2. För samtliga fastigheter som uppförs i det nya området ställs mycket höga krav på ett modernt, uthålligt byggande. Den så kallade

grönytefaktorn används för att ge ett mått på hur väl fastigheten integreras i miljön. på övre bilden syns ett par mindre förråds-byggnader bredvid en dagvattendamm som också byggts av Veg Tech. den nedre bilden visar utsikten från Turning Torso. Vid just denna tidpunkt har sedumen en intensivt röd bladfärg.

24

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Ett rum med utsikt........över taket till aulan vid Linnéuniversitetet, Växjö.

linné Universitetet, Växjö: På Universitetsområdet i Växjö har Veg Tech monterat flera tusen m² sedumtak på flera olika byggnader.

25

VEG TECH BYGG

Takvegetation

GallEri sEdUM-ÖrT-GrÄsTak

Sedum-ört-grästaken ger takytan en lite vildare karaktär jämfört med ett sedumtak. Sedum-ört-grästaken påminner om traditio-nella torv och grästak men med Veg Techs uppbyggnad får man en betydligt tunnare och lättare uppbyggnad än med de traditio-nella teknikerna.

1 Här syns sedummattor och sedum-ört-gräsmattor sida vid sida (sedum t.v.).

2 Sedum-ört-gräs på en takterrass i Köpenhamn.

3 Sedum-ört-gräs i Stockholm.

4 o 5 Sommarhus i Danmark. Sedum-ört-gräsvegetationen är här i höstskrud.

1

2

26

VEG TECH BYGG

Takvegetation

43

5

27

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Vegetationen isolerar byggnaden

Varm väderlek

Försöken utfördes av studenter vid Institutionen för Byggnadsfysik vid Chalmers Tekniska Högskola. (Ett grönt taks förmåga att påverka värme-transmission genom en takkonstruktion. Lundstedt J, Karlsson P. 2003)

Kall väderlek

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0

40,0

10/10 00:00 10/10 12:00 11/10 00:00 11/10 12:00 12/10 00:00 12/10 12:00 13/10 00:00 13/10 12:00 14/10 00:00 14/10 12:00 15/10 00:00

Tid

Temperatur °C

Test av sedumtakens isolerande förmåga

Temperatur i provhus med naket tätskiktTemperatur i provhus med sedumvegetationUtomhustemperatur

En studie i Chicago, USA, har visat att man genom att bygga takvegetation på alla stadens tak skulle spara $ 100 000 000 i energikostnad årligen. Vid förbrukningstopparna skulle effektbe-hovet minska med 720 MW, vilket motsvarar ett mindre kärnkraft-verk (Weston Design Consultants).

0

10

20

30

40

50

60

70

80

8/8 00:00 8/8 12:00 9/8 00:00 9/8 12:00 10/8 00:00 10/8 12:00 11/8 00:00 11/8 12:00 12/8 00:00 12/8 12:00 13/8 00:00

Tid

Temperatur °C

Effektiv isolering med takvegetationTakvegetationen skyddar byggnaden mot upp-värmning från solinstrålning. Energin i solstrål-

ningen magasineras i vegetationsuppbyggnaden och åtgår till stora delar för att avdunsta det vatten som finns upplag-rat, istället för att värma byggnaden. Dräneringslagret som finns under takvegetationen bildar en luftspalt som också bidrar till att förbättra den isolerande effekten.

På ett tak utan vegetation når ytskiktet mycket höga tem-peraturer. På svarta papptak är det inte ovanligt med tem-peraturer på uppåt 80 grader. På tak som är klädda med vegetation sker istället en mycket effektiv utjämning och temperaturen i takkonstruktionen överstiger sällan 25 gra-der.

Hur effektivt takvegetationen isolerar byggnaden beror av uppbyggnadens tjocklek och vilken typ av vegetation som använts. Intressant är även att de tunna och lätta sedumta-ken har en mycket god förmåga att isolera den underliggan-de byggnaden. Trots att de bara är ca 50 mm tjocka ger de ett mycket bra skydd mot värmeinstrålning.

Vegetationstakens isolerande effekt medför att lokalerna får lägre maxtemperaturer och en jämnare temperatur över dygnet. En minskad uppvärmning innebär att behovet av kylanläggningar minskar.

Ett tak med vegetation har även en god isolerande effekt mot kyla under de kallare årstiderna. Värmeutstrålning-en minskar från byggnaden och vegetationen ger också ett mycket bra skydd mot vindavkylning.

I Tyskland har ett företag visat att man inom loppet av 2-3 år tjänade in sin investering i ett grönt tak genom minska-de energikostnader. Detta uppnådde man genom minskade kostnader för kylning och uppvärmning av lokalerna. Sam-tidigt fick man en avsevärt bättre komfort i lokalerna med en jämnare och behagligare temperatur.

”På 2-3 år tjänade företaget in sin investering i ett grönt tak genom minskade energikostnader”

MÅnGa FÖrdElar MEd TakVEGETaTion

28

VEG TECH BYGG

Takvegetation


Takvegetationen skyddar byggnaden

”Med skyddande takvegetation kan man fördubbla livslängden hos tätskiktet”

Mindre temperaturrörelser i tätskiktetYtan på ett oskyddat tätskikt kan under ett nor-malt år uppnå temperaturer mellan minus 30

och plus 80 grader. Snabba temperaturväxlingar ställer sto-ra krav på tätskiktets förmåga att klara av termiska rörelser. Speciellt stora är påfrestningarna då en kall natt följs av en morgon med snabb temperaturstegring. Med en skyddande och isolerande vegetationstäckning blir temperaturrörelser-na och påfrestningarna på tätskiktet minimala.

Tätskiktet skyddas mot UV-ljusAtt montera vegetation på ett tak medför att tätskiktet skyd-das totalt från solens UV-strålning. Ett tätskikts elasticitet försämras annars med tiden, på grund av den intensiva UV-strålning som det utsätts för. Om ett tätskikt som förlorat sin elasticitet dessutom utsätts för snabba temperaturrörel-ser föreligger en uppenbar risk för sprickbildning. Sveriges ledande leverantörer av tätskikt talar om en fördubblad livs-längd hos tätskiktet om det skyddas av takvegetation.

Brandgodkända systemVeg Techs takvegetationssystem med sedummattor är brandgodkänt efter provningar vid Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut (SP) och uppfyller Boverkets brandkrav: Euro-klass Broof(t2) för ytskikt på tak. Testningen av vegetatio-nen sker då den är uttorkad. Anledningen till att vår sedum takvegetation är brandsäker är att den baseras på en mine-raljord med endast en mindre andel organiskt, brännbart material. Vegetationstypen bildar ej heller någon torr, sam-manhängande förna.

Inget problem med fuktDet är en vanlig missuppfattning att vegetation på ett tak skadar tätskiktet. Att ett vegetationstak ständigt håller en viss fuktighet och att det finns mikroorganismer i jorden är inget som på något sätt skadar ett bra tätskikt. Jord- och ve-getationslagret är dessutom alltid åtskilt från tätskiktet med någon form av dränerande skikt. Dessa dräneringsmattor ger också tätskiktet ett skydd mot mekanisk nötning.

Rotsäkra lösningarDe mossor och sedumarter som används i Veg Techs sedum-vegetation har mycket tunna och svaga rötter som inte är aggressiva mot tätskiktet. Miljön på ett sedumtak är dessut-om så torr att annan vegetation med kraftigare rötter har yt-terst svårt att etablera sig. På tak med sedum-ört-gräs kom-pletteras tätskiktet med en rotskyddsfolie eller så används ett tätskikt med inbyggt rotskydd.

1 Sedumvegetationen är brandgodkänd och kan monteras i anslutning till fasader.

2 Ett oskyddat tätskikt frestas hårt i nordiskt klimat.......

3 ......men med sedummattor fördubblas dess livslängd.(Jorden i skarvarna hjälper de nymonterade sedummattorna att växa ihop)

2

3

1

29

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Tystare lokalerEtt tak eller en fasadyta med vegetation absorbe-rar buller och fyller en viktig funktion i miljöer

med höga ljudnivåer och i övrigt hårda ytmaterial. Försök vid Malmö Universitet har visat att man med takvegetation får en genomsnittlig bullerreduktion i de underliggande lo-kalerna på 6 dB jämfört med ett tak utan vegetation. (Noise Reduction Capacity of Green Roofs, D. Ouis, J. Lagström, Malmö University). I andra undersökningar har man visat att en växt- och substratuppbyggnad med en tjocklek på ca 12 cm ger en re-duktion på 40 dB och att uppbyggnader med en tjocklek på ca 20 cm kan reducera bullret med upp till 50 dB.

Vegetationen dämpar buller

Takvegetation är bra för stadsmiljön

Gör stor nytta utan att ta platsTakvegetation är en mycket effektiv metod för att förbättra stadsmiljön. Vegetationen gör ex-

empelvis att avrinningen av dagvatten från takytorna mins-kar väsentligt, att stadens klimat förbättras, att luften renas från partiklar och att ljudnivåerna sjunker i stadsrummet.

naturlig luftfuktighet

Behagligt stadsklimat

Mindre buller i hårda stadsmiljöer

naturlig dagvattenhantering

renare luft

koldioxidneutrala byggnader

Biologisk mångfald

reducerer varmeø-effekten

reducerer og forsinker regnvandsafløb

reducerer energiforbruget i eksisterende byggeri

Øger fordampningen fra byen

Virker kølende i alt byggeri

Binder støvpartikler og Co2

Udgør et habitat for dyre- og plantelivett

1 Vegetation på tak ovanför trafikerad korsning.

2 Trots att sedumtaket bara är 50 mm tjockt så reduceras bullret med 6dB jämfört med ett tak utan vegetation.

th. Trampstenar av plåt omgivna av blandade sedumarter.

1

2

Köpenhamn tar täten för grönare städer i SkandinavienKöpenhamns kommun har nyligen fastlagt en klimatplan där stor vikt läggs vid ett grönare stadsbyggande. Planen kräver att det anläggs 325.000 kvadratmeter gröna tak fram till 2015. I planen fastställs motiven för de gröna taken:


30

VEG TECH BYGG

Takvegetation


31

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Sedum – takens specialisterSedum är det vetenskapliga namnet på en familj av växter med olika arter av fetknopp och fetblad. Sedumen är van vid mycket torra och utsatta växtmiljöer varför den lämpar sig bra för den utmanande växtmiljön på en takyta.

Sedum trivs bäst i tunna och väldränerade jordlager och uppbyggnaden på ett tak kan därför hållas extremt tunn och lätt. Sedumväxterna har klena och harmlösa rotsystem. Detta gör att de kan användas på tak utan att det föreligger någon risk för att de skadar det underliggande tätskiktet. Att de har svaga rotsystem innebär däremot också att de har svårare att binda ihop och erosionsskydda en jord än vad exempelvis olika gräsarter har. En sedumvegetation på en takyta skall därför alltid innehålla en stabil erosionsskydds-stomme. Veg Techs patenterade system baseras därför på en stomme med ett armeringsnät som binder samman jord och växter till en stabil matta.

Takvegetationens mossor är spontanetablerade och in-går i varierande utsträckning i sedummattorna. Mossorna är unika bland annat genom att ha en tillväxt även under årets kallare perioder. Mossorna är därför ett utmärkt kom-plement till sedum i de lätta och tunna uppbyggnaderna för takvegetation.

Sedum-ört-gräs ger ett vildare intryckSedum-ört-grästaken innehåller utöver sedum flera tork-tåliga örter och gräs. Vegetationen blir betydligt mer hög-växt än en sedumyta och växtligheten påminner mycket om gammeldags gräs- och torvtak.

Varierande utseendeSedum och mossvegetationens utseende varierar under de olika årstiderna. Variationen kan även vara stor mellan olika år. Takets utseende beror också på de förutsättningar som ges på aktuell takyta, t ex om det är solexponerat eller skug-gigt, torrt eller fuktigt eller om taket är brant eller flackt. Det sker även en gradvis förändring av fördelningen mellan ar-terna i moss-sedummattan. Den gula och vita fetknoppen etablerar sig snabbt under produktionen av växtmattan och täcker en stor ytandel i ett ungt sedumtak. De storbladiga fetbladsarterna har en längre tillväxttid och etablerar sitt egna utrymme med tiden. Generellt kan man säga att moss-sedumtaket gradvis antar ett mer naturligt utseende än hos den homogena, nyproducerade växtmattan.

Sedumen och mossan klarar långa torkperioder utan att dö men vid torkperioder kan vegetationen se mager och plågad ut.

VÄxTEr FÖr TakVEGETaTion

« Takvegetationens utseende skiftar under olika årstider och vä-derleksförhållanden. Växtligheten förändras också successivt från år till år.

Juli 2000

Juli 2001

September 2006

Juli 2007

32

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Tåliga mattor skyddade mot erosionVeg Tech tillverkar takvegetation i form av färdiga, armera-de mattor. Att odla vegetationen i armerande mattor inne-bär att man får ett vegetationslager som är mycket tåligt för erosion samt att man kan montera vegetationen på lutande takytor. Den armerande mattan innebär också att vegeta-tionen blir lätt att anlägga samt att den är tålig och behän-dig vid lastning och transporter. Armeringen utgörs av en Xeroflor®-stomme vilken består av ett tredimensionellt ar-meringsnät i nylon fäst i en fiberduk. Den armerande stom-men är inte nedbrytbar vilket garanterar en lång livslängd.

Tunna och lätta mattor för alla takStommen är fylld med ett ca 30 mm tjockt lager av mine-raljord med en minimal andel organiskt material. Jorden är värmebehandlad för att eventuella frön av oönskad ve-getation ej skall kunna gro. När vegetationen skall levereras skärs den upp i bitar på 0,8 × 1 meter och lastas på standard EUR-pall.

Svenskodlade växter för skandinaviskt klimatVeg Techs sedummattor odlas i Småland med härdiga arter anpassade för skandinaviskt klimat. Växternas sk. prove-niens (härkomst) är avgörande för om takvegetationen skall klara exempelvis en sträng vinter.

FÖrodladE VÄxTMaTTor

Sedumvegetation

Xeroflorstomme: fiberduk+armeringsnät

Takjord 25-30 mm

Med armering från:

armeringen bryts inte ned

Effektiv armering även på lutande tak

odlat i sverige för skandinaviskt klimat

Brandgodkända sedumtak

perforerad stomme mot vindlaster

VÄxTEr FÖr TakVEGETaTion

Sedummattor: Vegetationsblandningen med sedum är mycket torktålig vilket gör att man kan skapa mycket tunna och lät-ta uppbyggnader. Sedumvegetationen an-vänds både på flacka och brantare takytor. Sedumen samspelar med olika mossarter

vilket ger en vegetation som skiftar i utseende under olika årstider och skiftande väderleksförhållanden. Ibland kallas produkten även för sedummatta.

Sedum-ört-gräsmattor: Mattor med se-dum-ört-gräs har ett utseende som på-minner om traditionella grästak. Utöver en bas med sedumvegetation innehåller mattan flera torktåliga örter och gräs. Se-dum-ört-grästak ger en tyngre uppbygg-

nad än sedumtak men de är ändå avsevärt lättare än gam-maldags torv- och grästak.

1 Uppbyggnad av sedummatta.

2 Veg Tech producerar mattor med sedum och sedum-ört-gräs i egna odlingar i Småland.

3 Mattorna läggs ut tätt intill varandra och ett dressmaterial strös i skarvarna. Mattorna kan med en vanlig kniv skäras till önskad form.

1

23

33

VEG TECH BYGG

Takvegetation

sYsTEM sEdUMTak

30 mm Xeroflor Moss-sedum25 mm Nophadrain 5+1

Hur takvegetationen byggs upp beror huvudsakligen på vilken typ av vegetation som skall anläggas samt takytans lutning. Man måste också ta hänsyn till faktorer som takytans sol- och vindex-ponering samt i vilken växtzon som taket skall monteras.

Ovan redovisas de uppbyggnader som är tillämpbara på de allra flesta tak. Om du känner dig osäker så får du gärna kontakta oss så hjälper vi till att hitta rätt system.

30 mm Xeroflor Moss-sedum10 mm VT-filt

VIKT (kg/m2)vattenmättad

50

BYGGHÖJD(mm)

55


50

BYGGHÖJD(mm)

40

system xMs 0-4

UppBYGGnad

MaTErial

system xMs 2-27

Uppbyggnad som används på låglutande takytor. Dräneringsmat-tan Nophadrain säkerställer en god dränering.

Rekommenderad taklutning: 0-4°

Uppbyggnad där den vattenhållande VT-filten ger vegetationen ett extra vattentillskott. Systemet används främst på lutande tak.


sedummattorPrefabricerade mattor med en blandad vegetation av sedum och mossor anpassade för skandinaviskt klimat. Mattan hålls sam-man och armeras av en fiberduk med ett integrerat slingnät av nylon enligt system Xeroflor®. Stommen är perforerad med små hål för att optimera luftgenomströmningen och på så sätt göra uppbyggnaden mer motståndskraftig mot vindlaster. Veg Techs sedummattor odlas i Småland med härdiga arter anpassade för skandinaviskt klimat.

Artblandningens utseende och sammansättning kan variera un-der olika årstider.

Mattan innehåller ca 30 mm mineraljordsblandning. Veg Techs takvegetationssystem med sedum är brandgodkänt som taktäckning och uppfyller klassificeringen Broof(t2).

Tjocklek 30 mm

Mått 1×0,8 m

Leverans Lastade på EUR-pallMax 25 st mattor/pall

34

VEG TECH BYGG

Takvegetation

sYsTEM sEdUMTak

nophadrain®

Dräneringssystemet Nophadrain® består av en formpressad, pro-filerad matta av polystyren. På båda sidor omges den av skyd-dande fiberduk eller film. Nophadrain® finns i ett antal olika mo-deller med varierande dräneringskapacitet. De har alla en låg vikt och en minimal bygghöjd. De håller en konstant dräneringsförmå-ga även efter lång tid av hög tryckbelastning. Nophadrain® skyd-dar dessutom tätskiktet från nötning och mekaniska skador.

Enligt ny europeisk standard måste alla produkter som används som dräneringsmaterial vara CE-märkta. Samtliga dränerings-material från Nophadrain är CE-märkta enligt stadarden BS EN 13252.

VT-filtAnvänds främst som underlag till sedumvegetation på lutande tak. VT-filten har både en vattenhållande och dränerande funk-tion. VT-filten tillverkas av textilfibrer.

Beteckning nd 5+1

Tjocklek (mm) 25

Längd rulle (m) 20

Bredd rulle (m) 1,25

m2/rulle 25

Vattenhållande förmåga (l/m2) 3,2

Dränerande förmåga vid 3% lutning (l/s/m)

2,41

Beteckning VT-filt

Tjocklek (mm) 10

Längd rulle (m) 20

Bredd rulle (m) 1,1

m2/rulle 22

Densitet (g/m2) 1280

Vattenhållande förmåga (l/m2) 8 (avtar med lutning)

nd 5+1

I n n o v a t i v e Gründachsysteme

droppbevattningVegetationen håller en jämnare standard med bevattning särskilt vid längre torra perioder. Speciellt gäller detta på branta takytor i vind- och solutsatta lägen. Veg Techs droppbevattning är av hög-kvalitativt material och är enkel att sköta och montera. En mycket god investering vid anläggningen av din vegetation. Droppbevatt-ningssystemet ligger dolt i takvegetationens uppbyggnad och stör därför inte det visuella intrycket av takytan. Veg Tech kan hjälpa dig med installationen av droppbevattningen.

35

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Veg Tech takjordVeg Techs lätta takjord är en mineraljord som är speciellt framta-gen för takvegetation. Till skillnad från en organisk jord bryts denna mineraljord ned mycket långsamt. Jorden är dessutom värmebe-handlad för att de eventuella ogräsfrön som finns i utgångsmate-rialet inte skall kunna gro. Takjorden används vid platsbyggnad av sedumtak (sådd av skott) eller vid plantering med minipluggplan-tor på tak.

sYsTEM sEdUM-ÖrT-GrÄsTak

system xsÖG 0-5 system xsÖG 5-14

0,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie* 11 mm Nophadrain 220

30 mm Xeroflor Sedum-ört-gräs40 mm Veg Tech takjord

40 mm Grodan TT 100/40

30 mm Xeroflor Sedum-ört-gräs40 mm Veg Tech takjord

40 mm Grodan TT 100/400,8 mm WSB 80 Rotskyddsfolie*


130

BYGGHÖJD(mm)

120


130

BYGGHÖJD(mm)

110

Uppbyggnad av sedum-ört-gräsvegetation på låglutande takytor.


Uppbyggnad av sedum-ört-gräsvegetation på lutande takytor.


*Rotskyddsfolie används när tätskiktet inte har något inbyggt rotskydd*Rotskyddsfolie används när tätskiktet inte har något inbyggt rotskydd

sedum-ört-gräsmattorPrefabricerade mattor med en blandad vegetation av sedum, ör-ter och gräs. Örterna utgörs av exempelvis prästkrage, sand- och backnejlika, liten blåklocka, gulmåra, rölleka, axveronika och grå-fibbla. De torktåliga gräsen är exempelvis fårsvingel, fjällgröe, borsttåtel och berggröe. Mattan baseras på en stomme av fiber-duk med ett integrerat slingnät av nylon enligt system Xeroflor®. Mattan innehåller ca 30 mm mineraljordsblandning.

UppBYGGnad

MaTErial

Tjocklek 30 mm

Mått 1×0,8 m

Leverans Lastade på EUR-pallMax ca 25 st mattor/pall

Torrvikt 1000-1200 kg/m

Leveransalternativ Säckar á 15 lStorsäck 0,6-0,8 m3

Bulk, lastbil+släp ca 30 m3

36

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Veg Tech Grodan®

Används som vattenhållande skikt i uppbyggnader för sedum-ört-gräsvegetation. Grodan® tillverkas av stenull och har en stor för-måga att ta upp och magasinera vatten.

Beteckning TT 100/40

Tjocklek (mm) 40

Mått på skivor (mm) 1000× 600

Densitet (kg/m3) 120

Torrvikt (kg/m2) 4,8

Våtvikt (kg/m2) 38,8

Vattenhållande förmåga (l/m2) 34

rotskydd nophadrain® WsB 80Används som rotskydd i uppbyggnader med sedum-ört-gräsve-getation. Rotskydd används i de fall tätskiktet inte har ett eget in-byggt rotskydd.

Beteckning WsB 80

Tjocklek (mm) 0,8

Bredd rulle (m) 8

Längd rulle (m) 25

Material LDPE

Vikt (g/m2) 760

sYsTEM sEdUM-ÖrT-GrÄsTak


nophadrain®

Dräneringssystemet Nophadrain® består av en formpressad, pro-filerad matta av polystyren. På båda sidor omges den av skyd-dande fiberduk eller film. Nophadrain® finns i ett antal olika mo-deller med varierande dräneringskapacitet. De har alla en låg vikt och en minimal bygghöjd. De håller en konstant dräneringsförmå-ga även efter lång tid av hög tryckbelastning. Nophadrain® skyd-dar dessutom tätskiktet från nötning och mekaniska skador.

Enligt ny europeisk standard måste alla produkter som används som dräneringsmaterial vara CE-märkta. Samtliga dränerings-material från Nophadrain är CE-märkta enligt stadarden BS EN 13252.

Beteckning nd 220

Tjocklek (mm) 12

Längd rulle (m) 32

Bredd rulle (m) 1,25

m2/rulle 40

Vattenhållande förmåga (l/m2) -


0,64

37

VEG TECH BYGG

Takvegetation

dETalJEr oCH TillBEHÖr

kantavslut Vid takfoten (takets nederkant) avslutas takvegetationen med ett kantavslut. Kantavslutet ger ett distinkt avslut av takvegetationen och skyddar den yttersta kanten av vegetationen. Kantavslutet utgörs av en vinklad plåt och i vinkeln finns ut-stansade hål där överskottsvattnet från takvegetationen kan rinna av taket. Kantavslut kan även användas vid takets gavlar om takkon-struktionen saknar vindskivekonstruktion eller sarg. I dessa fall används kantavslut utan dräneringshål eftersom man inte vill ha något avrinnande vatten från dessa sidor av taket. På låglutande tak med invändig avvattning finns vanligtvis sarger runt om taky-tan och i dessa fall behövs således inget kantavslut.Kantavsluten tillverkas i rostfritt stål.

dETalJEr Vid TakFoT

FotplåtPrecis som vid exempelvis ett vanligt papptak infästs en fotplåt längs takfoten. Fotplåten fungerar som en dropplist för det vatten som avrinner från takytan och förhindrar att vattnet droppar på fasaden. Fotplåtarna är 1250 mm långa och omlottskarvas ca 10 mm vid monteringen (de bygger mao 1150 mm). Fotplåten tillverkas i rostfritt stål.

Beteckning: ka50 ka50Ek ka120Ek

Höjd (mm): 50 50 120

Längd (mm): 2000 2000 2000

Dekorlist av oljad ek: nej ja ja

Används vid system: XMS 0-4XMS 2-27

XMS 0-4XMS 2-27

XSÖG 0-5XSÖG 5-14

1. Montera underlagspappen.

2. Skruva eller spika fast fotplåten på underlagspappen med en omlottskarv på 50 cm.

3. Montera tätskiktet enligt leverantörens anvisningar. Tät-skiktet monteras ända ned till bockningen på fotplåten.

4. Kantavslutet skall monteras utan skruvning, spikning el dylikt genom tätskiktet. Plåtarna sätts kant mot kant. Om man använder ”färdigklistrat tätskikt” värms en ca 250 mm bred remsa av tätskiktet och trycks direkt fast över plåten så att klistring sker i de utstansade hålen samt på ytan ovanför plåten mot underliggande papp.

Alternativt klistras kantavslutet ovanpå tätskiktet med bi-tuminöst kallklister eller motsvarande. Plåten skall tryck-as fast i klistret så att det tränger upp genom de stora, utstansade hålen. Ytterligare klister stryks ovanpå plåten och på pappytan ovanför densamma så att en pappvåd om ca 250 mm bredd kan läggas ut ovanpå kantavslutet längs med takfoten.

Observera att dräneringshålen i vinkeln på kantavslutet inte får sättas igen av klister eller takpapp. Lämna därför 20 mm mellan kantavslutets dräneringshål och pappvå-den som monteras ovanpå kantavslutet.

Klistrad pappremsa på kantavslut

Underlagspapp

Eklist (tillval)

Kantavslut

Hängränna

Fotplåt

Ytpapp

Kantavslut KA50 i rostfritt stål monterat utmed takfoten som avslutning för sedumtaket.

Kantavslut med dekorlist av oljad ek, KA50EK.

MonTErinG aV kanTaVslUT oCH FoTplÅT

90 mm

Dräneringshål

Hål för klistring i tätskiktEklist (tillval)

38

VEG TECH BYGG

Takvegetation

dETalJEr oCH TillBEHÖr

TätskiktTakvegetation och andra vegetationsuppbyggnader på tak, går-dar, bjälklag och terrasser skall monteras på godkända tätskikt. I Sverige används exempelvis P-märkning som ett kvalitetsmått för olika byggmaterial, däribland tätskikt för tak- och bjälklagsytor.

Tätskiktet kan exempelvis utgöras av olika system för tätskikts-mattor (i vardagligt tal ofta ”papptak”), takdukar eller EPDM-du-kar. Observera att enbart sk. underlagspapp INTE utgör ett full-gott tätskikt under takvegetationen.

Under sedumtak behövs inget extra rotskydd. Under sedum-ört-gräsvegetation och uppbyggnader för gröna gårdar och terrasser däremot, behövs ett rotsäkert tätskiktssystem eller Veg Techs se-parata rotskyddsfolie WSB80.

Monteringen av tätskiktet skall utföras av en auktoriserad tät-skiktsentreprenör. Innan takvegetationen monteras skall tät-skiktet vara besiktigat och godkänt. Veg Tech varken levererar eller monterar tätskikt. istället hänvisar vi till din lokala tät-skiktsentreprenör.

ÖVriGT

lättfyllnadsmaterial Hasopor®HASOPOR® är ett dränerande lättfyllnadsmaterial som kan an-vändas till att skapa kullar i vegetationsuppbyggnaden eller för att jämna ut nivåskillnader utan att det innebär någon väsentlig vikt-belastning på takkonstruktionen. Materialet har till skillnad från andra lättfyllnadsmaterial en kantig struktur vilket gör att det lig-ger stadigt även i brantare släntlutningar. Hasopor har dessutom en hög tryckhållfasthet. Hasopor tillverkas av återvunnet glas.

Fraktion: 10/50 mm

Vikt: 180 - 225 kg/m3

Leverens: Storsäck eller bulk

TakbrunnsskyddLåglutande tak avvattnas ofta via invändiga takbrunnar. Dessa takbrunnar måste hållas fria från vegetation för att säkerställa en god avrinning från takytan. Veg Techs takbrunnsskydd placeras därför ovanför takbrunnarna. Den sil som ofta finns på den be-fintliga takbrunnen ryms inuti Veg Techs takbrunnsskydd. Drä-neringslagret (vanligtvis Nophadrain 5+1) fortsätter under tak-brunnsskyddet så att vattnet har fri passage fram till takbrunnen.

39

VEG TECH BYGG

Takvegetation

EnTrEprEnadTJÄnsTEr

snabbt och säkert med Veg Techs montörer Veg Tech hjälper gärna till vid projekteringen och ger dig tips om hur takvegetationen skall utföras på bästa sätt. Våra mon-törer bygger takvegetation på såväl stora som små objekt runt om i Norden. Vi utför våra takbyggnadsentreprenader för både proffs- och privatkunder. Vid våra entreprenader ombesörjer vi hela processen från leverans till en färdigmonterad takvegetation. Takvegetation som monterats av Veg Tech omfattas av generösa garantier.

Endast leverans som alternativMed hjälp av våra instruktioner kan du själv utföra byggnationen av din takvegetation. Veg Tech ordnar leveransen av det material du behöver.

Vid leveransen medföljer de monteringsinstruktioner som du behöver. Här följer en sammanfattning:

1. leverans och förberedelserVeg Techs sedummattor levereras på pall och kan ligga kvar på pallen innan utläggning i ca 3 dagar (+/- någon dag) beroende på årstid och väderlek. Årstidsvariationer kan förekomma som påverkar täthet och färg i sedum-mattorna. Vegetationen är känslig och skall inte lastas, monteras eller beträdas vid frusna väderförhållanden. För att undvika onödigt slitage på vegetationen skall plåtarbeten, målning av fasader, montage av ventilations-utrustning mm vara avslutade innan montering.

4. Montera vegetationenPallen med sedummattorna lyfts med kran eller mot-svarande till en nivå bredvid eller just ovan takytan. Sätt aldrig ned pallarna på taket eftersom detta kan skada tätskiktet. Sedummattorna lyfts enkelt av två personer och monteras kant i kant så tätt som möjligt. Sedummattorna tillskärs enkelt med en vass och våg-tandad kniv. Med vegetationen medföljer säckar med en speciell jordblandning som skall spridas i skarvar-na mellan sedummattorna när de lagts på plats. Efter montaget bör sedumtaket vattnas igenom ordentligt, särskilt vid torr väderlek.

På ytor som inte får tillräckligt med nederbörd, t ex in-till höga fasader och under takutsprång, byts vegeta-tionen ut mot naturrunt, tvättat singel. Lägg inte singlet direkt på tätskiktet utan att det först skyddas med en fiberduk eller på det dräneringslager (Nophadrain eller VT-filt) som används under vegetationen.

Vi erbjuder entreprenadtjänster med erfarna montörer i anslutning till våra produkter och system.

MonTErinGsanVisninG

3. Montera dränerande-/vattenhållande lagerVeg Techs dräneringslager är välbeprövade med låg vikt och minimal bygghöjd. Det dränerande och vat-tenhållande lagret monteras kant i kant direkt på tät-skiktet.

Nophadrain: Monteras enligt speciella bifogade anvisningar.

VT-filt: Monteras direkt på tätskiktet, gärna med våderna parallellt med takfoten. VT-filten kan skäras med en vass kniv där till-passning behövs.

Grodan: Vattenhållande skivor av Grodan an-vänds bara i sedum-ört-grästak. Skivor-na skärs enkelt med en vanlig kniv.

2. kontrollera tätskiktet och anslutningsdetaljernaTakvegetationen monteras ovanpå ett tätskikt som är godkänt för nordiskt klimat. Tätskiktet skall monteras av en auktoriserad tätskiktsentreprenör. Syna av tätskiktet före montage och sopa av ytan noggrant. Kontrollera att avrinningen fungerar. Se över anslutande plåtde-taljer samt eventuella takfotsdetaljer. Om du använder Veg Techs kantavslut så skall detta monteras innan byggnationen av takvegetationen börjar. Kantavslutet bör monteras av tätskiktsentreprenören.

40

VEG TECH BYGG

Takvegetation

dETalJproJEkTErinG

1:1 45 grader 100%

1:2 27 grader 50%

1:3 18 grader 33%

1:4 14 grader 25%

1:5 11 grader 20%

1:15 4 grader 7%

Taklutningar

Taklutning 1:1 3:4 2:3 1:2 1:3 1:4 1:5

grader (°) 45 37 34 27 18 14 11

procent (%) 100 75 67 50 33 25 20

Taklutning 1:7 1:10 1:15 1:20 1:40 1:60

grader (°) 8 6 4 3 1 1

procent (%) 14 10 7 5 3 2

Terminologi

TAKFALLSLÄNGD

TAKLUTNING z

TAKLUTNING = tan-1 (z/x)

TAKFOTSLÄNG

D

NOCK TAKFOT

Regnskugga = takutsprång el motsv. gör att växterna inte får tillräckligt med vatten

x

FÖrBErEdElsEr

Byggnadens förutsättningarBärigheten hos taket eller bjälklaget avgör hur tunga ve-getationskonstruktioner som kan byggas. De lätta se-dumtaken väger bara ca 50 kg/m2 när uppbyggnaden är vattenmättad vilket inte är mer än ett tak med betong-takpannor. En uppbyggnad med sedum-ört-gräs väger ca 130 kg/m2 när den är vattenmättad. I varje enskilt fall måste bärigheten hos det aktuella taket bestämmas. Ta kontakt med det företag eller den person som har kon-struerat den bärande konstruktionen på aktuellt objekt för att klargöra detta. Vikter vid vattenmättnad för de oli-ka typerna av takvegetation hittar du i detta kapitel.

Takytans tätskiktTak- och bjälklagsvegetation kan monteras på ett flertal olika typer av tätskikt. Veg Tech anlägger takvegetation på exempelvis bitumenbaserade tätskikt (papp), gum-miduk och takdukar. De flesta tätskiktsleverantörer har produkter som är anpassade för takvegetation. Kontak-ta din tätskiktsleverantör om du vill veta mer. Veg Tech varken levererar eller monterar tätskikt. Enbart underlagspapp duger inte som tätskikt under takvegetationen. En godkänd ytpapp måste användas. Likaså skall inte sk ”gör det själv-papp” användas. Anlita alltid en auktoriserad tätskiktsentreprenör. Detta gäller också i de fall du vill undersöka möjligheten att montera vegetation på ett befintligt tätskikt då tätskiktsentrepre-nören kan göra en riktig bedömning av tätskiktets kon-dition. Vid taklutningar större än ca 10 grader är det viktigt att tätskiktet har en god ytfriktion. Det finns exempelvis tätskikt som har krossad skiffer eller keramer i ytan vil-ket ger ett bra underlag för montage av takvegetatio-nen. Med ett sådant tätskikt kan man även på branta tak montera t ex sedumvegetation inklusive fukthållande la-ger utan att speciella infästningar krävs.

AMA-texterPå vår hemsida www.vegtech.se kan du hämta aktuella AMA-texter för takvegetation.

41

VEG TECH BYGG

Takvegetation

FÖrBErEdElsEr ForTs.

Takvegetationen som sista moment i byggetDet är mycket viktigt att tänka på var montaget av vegetationen placeras i byggprocessen. Vegetationen skall monteras som sista momentet i arbetet på takytan. Vi vet av erfarenhet att det annars föreligger stora risker för att vegetationen skadas då efterföljande arbeten skall utföras på huset. Alla detaljer på taket skall vara monterade (brandstegar, livli-nefästen, ventilationsutrustning mm) och alla plåtarbeten på och runt taket skall vara klara. Tätskiktet och anslutande byggnadsde-lar måste naturligtvis vara besiktigade och godkända innan vege-tationen monteras. Eventuella fel skall vara åtgärdade.

BevattningVegetationen håller en jämnare standard med bevattning särskilt vid längre torra perioder. Speciellt gäller detta på branta takytor i vind- och solutsatta lägen. Veg Techs droppbevattning är av hög-kvalitativt material och är enkel att sköta och montera. En mycket god investering vid anläggningen av din vegetation. Droppbevatt-ningssystemet ligger dolt i takvegetationens uppbyggnad och stör därför inte det visuella intrycket av takytan. Veg Tech kan hjälpa dig med installationen av droppbevattningen.

drÄnErinG oCH aVrinninG

kontrollera avrinningen från takytanPå låglutande tak eller bjälklag är det mycket viktigt med en till-fredsställande avrinning från ytan. Det är vanligt att det på ytor med låg lutning finns partier där vatten förblir stående. Pölar med ett par centimeters vattendjup är inte ovanligt. Detta är normalt inget större problem för tätskiktet i sig men att montera vege-tation på en sådan yta kan medföra problem. När vegetationen lagts på kommer uttorkningen av det vatten som samlas här att gå mycket långsamt. Detta innebär att risken för ogräsetablering i denna yta blir påtaglig. Det är därför viktigt att syna av taket efter exempelvis ett kraftigt regn och notera om pölar av vatten är kvar en längre tid. Är det endast mindre ytor med små mängder vat-ten kan detta lösas genom att lokalt öka på dräneringslagret un-der vegetationen. Är pölarna större och djupare bör tätskiktet och dess underbyggnad åtgärdas.

BräddavloppBräddavloppet placeras så högt att det finns möjlighet för vatt-net att brädda från vegetationens överyta. För att förhindra igen-sättning av bräddavloppet ersätts vegetationen med en zon med naturrunt singel eller sten (minsta fraktion >1,5 x diametern på bräddavloppet).

ränndalar/GesimsrännorI ränndalar ersätts vegetationen med exempelvis naturrund singel eller sten för att säkerställa en god dränering. Om stora vatten-mängder skall tas om hand bör ränndalen lämnas helt fri. Större, djupa gesimsrännor lämnas vanligen fria och vegetationsupp-byggnaden avslutas vid dess kant med ett kantavslut. Viktigt är att tätskiktet i botten av gesimsrännan är skyddsbelagd eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kom-mer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet.

ståndrännorVegetation kan anläggas intill ståndrännor. Om stora mängder vatten skall avvattnas längs en ståndränna kan dräneringslagret förstärkas lokalt längs med ståndrännan.

HängrännorTakvegetationen medför att mängden vatten som avrinner från taket blir mindre. Samtidigt blir dock avrinningen mer utdragen i tiden varför dropp från taket kan förekomma långt efter det att det slutat regna. Finns det t ex dörrar eller parkeringsplatser under taket kan detta dropp uppfattas som mycket irriterande samtidigt som det droppande vattnet riskerar missfärga kläder, bilar et c. Hängränna bör därför monteras i de flesta fall utom då taket kan avvattnas ned på väldränerad naturmark. Takutsprånget måste i detta fall vara tillräckligt stort för att inte riskera att det avrinnande vattnet droppar på fasaden.

TakdETalJEr oCH anslUTandE BYGGnadsdElar

plåtdetaljerDär takytan skall anslutas till en fasad, ett takfönster, en sarg el-ler liknande är det extra viktigt hur tätskiktet monteras. Alla tät-skiktsleverantörer har noggranna anvisningar för detta. Det är vanligt att tätskiktet dras upp på den anslutande detaljen och där-efter täcks in med plåt. Vid plåttäckningen är det viktigt att känna till tjockleken hos den takvegetation som senare skall anläggas. Det är viktigt att plåten täcker så långt ner att inget bart tätskikt syns efter det att vegetationen kommit på plats. Denna bara del av tätskiktet riskerar nämligen att bli takets svagaste länk efter-som den då exponeras för UV-strålning och stora temperaturva-riationer.

Takfönster, lanterniner och brandluckorSedumvegetation med underliggande dränerings- eller fukthållan-de lager kan i många fall anläggas i direkt anslutning till takföns-ter, lanterniner och brandluckor. Alternativt läggs naturrunt, tvättat singel eller natursten intill takfönstret eller brandluckan. Detta bör alltid göras om den vegetationen som man använder är mer hög-växande än sedumvegetation. Tätskiktet skall vid genomföringar utföras enligt tätskiktsleve-rantörens anvisningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovanför vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbe-lagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna expo-nerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet.

VentilationsanläggningarI vissa fall ger kyl- eller ventilationsanläggningar upphov till påtag-liga vindsug eller utblås. Vegetationen skall därför i dessa partier ersättas med exempelvis singel eller sten. Detsamma gäller om utrustningen ger upphov till kontinuerligt dropp av kondensvatten som riskerar att ge erosionsskador. Ofta är dessa anläggningar samlade till en viss yta på taket. För att underlätta tillgänglighe-ten vid service av dessa installationer bör singel eller sten anläg-gas i generösa friser runt om. Om den vegetation man använder är mer högväxande än sedumvegetation skall den alltid avskiljas från kyl- och ventilationsanläggningar med en singelyta. Övriga genomföringarSedumvegetation med underliggande dränerings- eller vattenhål-lande lager kan i många fall anläggas i direkt anslutning till de ge-nomföringar som gjorts i tätskiktet. Exempel på genomföringar är livlinefästen, avloppsluftare och takstegar. Alternativt läggs natur-runt, tvättat singel eller natursten intill genomföringen. Singelytor bör alltid anläggas om den vegetationstyp man använder är mer högväxande än sedumvegetation så att takdetaljen inte döljs av vegetationen.

dETalJproJEkTErinG

42

VEG TECH BYGG

Takvegetation

ÖVriGT

reflekterande ytorDär vegetation anläggs utmed starkt reflekterande ytor riskerar den att utsättas för kraftigt ökad solbestrålning. Mikroklimatet i anslutning till sådana ytor blir både varmare och torrare under de-lar av året. Ytor som ger upphov till stor reflektion kan exempelvis vara fönster med spegelglas, reflekterande lågenergiglas samt blanka plåtytor. Vegetationen bör i anslutning till starkt reflekte-rande ytor ersättas med exempelvis singel. En yta med sedum kan alternativt skyddas av ett lager singel som sprids ovanpå ve-getationen i de utsatta partierna.

singelytor I flera sammanhang används singel- eller stenytor i kombination med takvegetationen. För att undvika nötningsskador från vassa kanter skall alltid singel- eller stenmaterialet vara av typ naturrunt (ej kross). Materialet skall även vara rent, d v s fritt från finmate-rial, jord mm som kan leda till att oönskad vegetation etableras i singelytan. Ett orent singel innebär också en ökad risk för igen-sättning av takbrunnar eller bräddavlopp om det läggs i anslut-ning till sådana. Där tätskiktet beläggs med singel skall det först skyddas mot mekanisk nötning. Följ tätskiktsleverantörens anvisningar (van-ligen utgörs skyddet av fiberduk i ett eller flera lager). Alternativt så låter man det dräneringslager (Nophadrain eller motsvarande) som finns under vegetationen fungera som skyddslager även un-der singel- eller stenytan. Vid taklutningar överstigande 10° bör singelytan armeras på något sätt för att undvika att materialet flyttas ur sitt läge. Arme-ringsnätet Xeroflor (samma armering som i våra prefabricerade vegetationsmattor) kan användas som armering för singelytor med fraktioner upp till ca 8 mm. Om takytan lutar mer än 15° bör inte singel eller sten användas på takytan.

Årstid för byggande av takvegetationTidsintervallen varierar naturligtvis beroende på var i landet vege-tationen skall byggas. Samtidigt varierar ofta klimatet mycket mel-lan olika år. Vegetation i form av prefabricerade mattor får aldrig transporteras eller monteras då den är frusen.

Vegetationstyp Ungefärlig byggtid

Prefabricerad Sedum, Sedum-ört-gräs april-oktober

skuggiga lägenI skuggiga lägen är det extra viktigt att dräneringen under vege-tationen fungerar tillfredsställande. Uttorkningen av eventuellt kvarstående vatten kommer annars ta mycket lång tid. Ett skug-gigt läge innebär alltid en större risk för ogräsetablering eftersom någon uttorkande solstrålning inte effektivt kan verka här. Även i vegetationsytor med tunna, väldränerade jordar, t ex sedumve-getation, blir risken för ogräsintrång stor om ytan ligger i konstant skugga. Risken för ogräsetablering är speciellt stor i anslutning till takbrunnar, ränndalar eller t ex vid stuprör som mynnar på ak-tuell yta. Flertalet arter som används som takvegetation, speciellt se-dum, trivs och utvecklas bäst i lägen med full sol eller omväxlan-de sol/skugga. I rena skugglägen måste därför projekteringen ske extra noggrant bl a med avseende på uppbyggnaden av dräne-ringslagren.

Träd eller annan vegetation i anslutning till ytanEn yta med takvegetation kan skuggas av träd eller annan vege-tation som finns i närheten. Problemet kan då bli detsamma som de som beskrivs i avsnittet ”skuggiga lägen” ovan. Dessa träd el-ler växter kan också medföra att löv blåser in och ansamlas på takytan. Sker en större ansamling av löv eller barr måste dessa rensas bort. Generellt bör man undvika att anlägga takvegetation där större träd växer in över aktuell yta. Utöver den uppenbara risken för utskuggning och stor ansamling av löv kan också mek-ansik skada ske i takvegetationen av grenar som nöter på vege-tationsskiktet då det blåser.

VistelseytorTakvegetationen kan på olika sätt kombineras med vistelseytor. I de fall de rör sig om en anläggning som är av ”offentlig” art är det mycket viktigt att vistelseytorna tydligt avgränsas från vege-tationsytorna. Det föreligger annars mycket stor risk att vegeta-tionen får slitageskador. En yta med sedumvegetation tål endast mycket begränsad nötning. Sedumytan kan inte nyttjas som vis-telseyta.

dETalJproJEkTErinG

43

VEG TECH BYGG

Takvegetation

dETalJUTFÖrandE

Gavlar, vindskivor och låg sargVegetationsuppbyggnaden kan normalt anläggas ända intill de gavlar, vindskivor och låga sarger som omger ytan. Takets rand-zoner är de delar av taket som är mest utsatta för erosion, uttork-ning och vindlaster. I de fall man använder tork- eller vindkäns-lig vegetation (gäller ej sedum el motsvarande) bör man i dessa zoner därför ersätta vegetationen med exempelvis en singel- el-ler stenyta. Gaveln, vindskivan eller sargen skall vara minst 10 mm högre än vegetationsuppbyggnaden. Tätskiktet ansluts enligt tätskiktsleve-rantörens anvisningar.

anslutning mot sargVegetationen med underliggande dränerings- eller fukthållande lager kan normalt anläggas ända intill sarger som omger ytan. Alternativt kan en fris med exempelvis naturrunt, tvättat singel eller natursten läggas utmed sargen.

Tätskiktet ansluts till sargen enligt tätskiktsleverantörens anvis-ningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovan-för vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet.

anslutning mot fasadEn fris med singel anläggs utmed väggar som omger ytan. Sing-let skall vara rent från finmaterial för att förhindra att ogräs etable-rar sig. Ju högre den anslutande väggen är desto bredare måste singelytan vara. Detta beror på att nederbörden har svårt att nå in till ytorna närmast väggen. Ytan blir alltså för torr för att någon ve-getation skall kunna växa där. Det är även viktigt att frisen är så bred att eventuellt vissnande växtdelar inte viker sig och kommer i kontakt med fasaden (t ex vid sedum-ört-gräs).

Där vegetationsytan skall anslutas mot en vägg måste man också ta hänsyn till om det finns utstickande tak eller dylikt längre upp på väggen som förhindrar nederbörden att nå växtytan. Se även detaljutformningen vid avsnittet takutsprång/regnskugga.

Tätskiktet ansluts till väggen enligt tätskiktsleverantörens anvis-ningar. De uppdragningar av tätskiktet på sargen som når ovan-för vegetationsuppbyggnaden skall vara skyddsbelagda, intäckta med plåt eller skyddas på annat vis. Denna exponerade del av tätskiktet kommer annars ha kortare livslängd än övriga delar av tätskiktet.

ca 30

Trekantslist

Tätskikt

Plåt

Moss-sedummatta 30 mmDräneringslager 10-25 mmTak med tätskikt

Uppdrag av tätskikt enl. leverantörens anvisning Detaljutförande av plåtarbeten enl. leverantörens anvisning

ca 85


Naturrund sten / singel


44

VEG TECH BYGG

Takvegetation

dETalJUTFÖrandE

Takutsprång/regnskuggaPå ytor dit nederbörden har svårt att nå, sk regnskugga, kan ingen vegetation anläggas. Detta gäller exempelvis ytor som lig-ger under tak som sticker ut från anslutande byggnadsdelar samt ytor som ligger under markiser eller andra solskyddsanordningar. Ett annat exempel är ytor som ligger intill höga fasader, speciellt på läsidan från den förhärskande vindriktningen. Vegetationen ersätts på dessa ytor med exempelvis naturrunt singel. Om lut-ningen överstiger 15° skall ett annat skyddslager än singel eller sten användas.

stuprörsutkastare Under stuprörsutkastare ersätts vegetationen med exempelvis tvättad, naturrund singel. Flödet ur stuprörsutkastare kan ibland bli stort. Det kan därför krävas att singelytan armeras. Detta kan göras med exempelvis armeringsnätet Xeroflor, d v s samma ar-mering som finns i våra sedummattor. Om man använder större, halvflat natursten behöver ingen armering användas såvida inte flödena ur utkastaren beräknas bli mycket kraftiga. Om taklut-ningen överstiger 10° måste singel- eller stenytan armeras noga för att inte spolas bort. Om lutningen överstiger 15° skall ett annat skyddslager än singel eller sten användas.

Naturrunt singel

Regnskugga

Naturrunt singel

45

VEG TECH BYGG

Takvegetation

Får taket fuktskador?I vegetationslagret kommer det under stora delar av året att hål-las en viss fuktighet. Överskottsvatten dräneras bort via dräne-ringslagret och rinner av taket. De tätskikt som används under uppbyggnader med takvegetation klarar utan problem den miljö som råder under vegetationslagret. Vegetationen fungerar i själ-va verket som ett skydd för tätskiktet eftersom UV-strålningen utestängs och temperaturrörelserna minimeras. Ett tätskikt som täcks med vegetation kommer alltså att få en längre livslängd än ett som är utan. Man skall givetvis vara noggrann med valet av tätskikt och valet av tätskiktsentreprenör.

Behöver jag klippa taket?Har du valt takvegetation av typen sedum eller sedum-ört-gräs behöver vegetationen inte klippas. Sedumvegetationen blir ald-rig högre än ca 10 centimeter med sina blomställningar på som-maren. Väljer du sedum-ört-gräs blir vegetationen högre och ser vildare ut. På hösten vissnar örter och gräs ned och tycker du att det ser risigt ut kan du plocka bort det som är dött. Gör du ingen-ting så sköter det sig självt, dött material bryts ned och ny vegeta-tion växer upp till våren.

Blåser taket bort vid storm?Vid kraftig blåst är det de sugkrafter som uppkommer vid takets randzoner som är de kritiska. Sådana sugkrafter kan exempelvis lyfta hela plåttak eller hundratals tegelpannor. Detta beror på att plåt och tegelpannor är täta i ytan. En vegetationsyta är genom-släpplig och vindsuget har där betydligt svårare att få fäste. Veg Techs sedummattor baseras dessutom på en Xeroflor-stomme som är perforerad med små hål för att öka luftgenomsläpplighe-ten. I extremt vindutsatta lägen kan vegetation som baseras på prefabricerade mattor ges en extra vindsäkring genom att punkt-klistras i underliggande dräneringslager.

VanliGa FrÅGor

Gödsling:Genom att tillföra näring till takvegetationen håller sig växtlighe-ten frodigare och tätare. Gödslingen medför också att takvegeta-tionen får en rikare blomning på sommaren. Gödsling kan utföras från tidig vår till tidig höst.

Gödsling av tak uppbyggda enligt system XMS 0-4:Takytan gödslas vid behov men maximalt 1 gång per år med Veg Techs takgödsel. Lämplig gödselgiva är 40 g/m2. Första gödslingen utförs året efter montaget.

Gödsling av tak uppbyggda enligt system XMS 2-27:Takytan gödslas vid behov men maximalt 1 gång per år med Veg Techs takgödsel. Lämplig gödselgiva är 40 g/m2. Första gödslingen utförs två år efter montaget.

ingen klippning:Sedumvegetationen är lågväxande året runt och behöver inte klippas. Sedumplantornas blomställningar står på hösten och vintern kvar som torra, silvergrå små kvistar. Om de gamla blom-ställningarna uppfattas som störande kan de rensas bort.

skÖTsEl aV TakVEGETaTionEn

liten ogräsrisk:Ett tak med sedumvegetation byggs upp så att miljön blir så torr att endast avsedda arter klarar en sammanhängande torkperiod. Under normala förhållanden kommer alltså ogräs att torka bort. Man skall dock alltid kontrollera exempelvis helskuggiga hörn på taket samt ytor där vatten från högre liggande tak mynnar vid ve-getationstaket. En regnig sommar ökar risken för ogräsetablering.

Vattenbehov:Sedumvegetationen består av härdiga sedumarter för att klaraperioder av torka. Vid längre torrperioder rekommenderasbevattning av sedumtaket så att det håller sig frodigt. Branta taksom är sol- och vindexponerade och mer utsatta för torka kanbehöva hjälp av exempelvis en droppbevattning för att hålla enjämnare standard. Veg Tech har säkra system för att bevattna ta-ken på ett enkelt sätt.

Takbrunnar, hängrännor och andra takdetaljer:Med samma intervall som på ett vanligt tak, d v s ungefär en gång per år, kontrolleras så att avrinningen fungerar tillfredsstäl-lande i t ex takbrunnar och hängrännor.

prenumerera på takgödselVi erbjuder prenumereration på Veg Tech´s Takgödsel med le-verans på våren då gödsling bör utföras. Kontakta oss för mer information.

Blir det insekter i huset?Nej, det blir inte en massa insekter inne i huset. Ute på taket dä-remot, lever olika insekter och under blomningen kommer fjärilar, humlor, bin och fåglar att vara flitiga besökare.

skall jag ha hängrännor?Att montera takvegetation medför att avrinningen från taket mins-kar över året. Den fördröjande förmågan i takvegetationen inne-bär däremot att det vatten som dräneras av taket kommer att droppa under längre tid än vad som är fallet på ett konventionellt tak. Droppandet kan uppfattas som irriterande om man t ex har en port eller garagedörr under taket. Hängränna bör alltså använ-das i många fall. Hängrännor skyddar också fasaden från drop-pande vatten.

Är det gröna taket brandfarligt?Veg Techs vegetation av typen sedum är brandgodkänd i klassen för taktäckningar. Denna typ av vegetation är brandsäker dels för att den organiska halten (brännbart material) är så låg och dels för att vegetationen till stora delar består av vatten.

Måste jag vattna taket?Det beror på vilken typ av vegetation som används. Ett sedum-tak klarar sig normalt på den nederbörd som faller över taket och som fördröjs i jord och fukthållande lager. Under långa torrperio-der kan taket vattnas för att se frodigare ut. Har man ett brant tak som är sol- och vindexponerat kan ett system med droppbevatt-ning göra att taket håller en jämnare kvalitet och ser trevligare ut även under torra perioder.

Fungerar taket som isolering?Taket fungerar som en effektiv isolering mot uppvärmning. Detta innebär att kostnaderna för att kyla byggnaden minskar. Taken isolerar även emot kyla under vintern. Hur stor den isolerande förmågan är beror av hur vegetationstaket är uppbyggt.

46

VEG TECH BYGG

Takvegetation

....och får du lite sedummattor till övers så kan du alltid använda dem på marken.......

47

VEG TECH BYGG

Takvegetation


Grönt istället för asfalt och betongVisst går det att skapa gröna, levande miljöer på sterila går-dar och terrasser. Med enkla och säkra system förvandlas den hårda betongen till grönskande oaser. Veg Techs väl-beprövade och säkra uppbyggnader gör att man kan skapa varierade växtytor med minimal viktbelastning och bygg-höjd.

Enkla och välbeprövade systemAtt anlägga växtlighet på exempelvis ett gårdsbjälklag el-ler en terrass kräver stor kunskap om både växtteknik och byggnadsteknik. Det är en sak att anlägga en grönyta på marken – en helt annan att anlägga vegetation på ett tak, en innergård eller på ett bjälklag. Hur löser jag dräneringen av vegetationsytan? Blir det för stor belastning med jord och växter? Kommer växtrötterna att skada tätskiktet? Veg Tech har enkla, säkra och beprövade system som lö-ser alla dessa problem. Med våra system kan man bygga va-rierade vegetationsytor med en mycket låg viktbelastning och en minimal bygghöjd.

Vegetation

Veg Tech bjälklagsjord

Vattenhållande skivor Grodan

dräneringslager nophadrain

rotskydd

Tätskikt

MiniMal VikT oCH sÄkra UppBYGGnadEr MEd VEG TECHs sYsTEM

Vegetation:Veg Tech har ett stort urval av växter. Under avsnittet Park och Landskap hittar du flera olika växtprodukter som kan användas på Gröna Gårdar och Takträdgårdar.

Bjälklagsjord:Veg Techs bjälklagssjord har en stor vatten-hållande förmåga. Jorden baseras helt på naturliga komponenter.

Vattenhållande skivor Grodan:Med skivor av Grodan får uppbyggnaden en extra vattenhållande förmåga. Jämfört med att enbart använda jord blir uppbyggnaden både lättare och tunnare.

dräneringslager nophadrain: Nophadrain dräneringslager ger en säker avvattning av uppbyggnaden. Våra dräne-ringsmattor är CE-märkta och godkända som dräneringsskikt vid vegetationsupp-byggnader på tak och gårdar.

rotskydd:Med en Nophadrain rotskyddsfolie skyddas byggnaden mot växternas rotsystem.

40% lägre vikt

Takträdgård på Kungsholmen, Stockholm

48

VEG TECH BYGG


Grönt höjer värdet på fastighetenEn tilltalande grön miljö på gården är mycket värdefull för fastigheten. Speciellt i hårda stadsmiljöer värderas en lum-mig gård högt av de boende. En grön investering lönar sig oavsett om det gäller renovering av en befintlig fastighet el-ler vid nyproduktion. I våra tättbebyggda städer ställs allt högre krav på att man utnyttjar exempelvis takytor, inner-gårdar och överbyggda garage för att anlägga gröna ytor.

”Njut och försök förstå att du just nu befinner dig mitt i Stockholm på Södermalm i Hornstull. Det är lugnt och stilla och det enda som hörs är fågelkvitter!”

I lägenhetsannonsen är det den gröna gården som får mäklaren att gå i spinn. Därav den lyris-ka beskrivningen på bästa mäklarslang. (Hemnet, 2009)

Gården byggdes upp med Veg Techs system för gröna gårdar. På bilden syns även sedumtak och marktäckande perenner.

49

VEG TECH BYGG


1 Planteringsbäddar uppbyggda med Veg Techs bjälklagsjord och vattenhållande skivor av Grodan. Takträdgård på Kungs-holmen, Stockholm.

2 En våtmark med fuktängsmattor tar hand om regnvatten på gården. Våtmarksytan ger en varierad och artrik biotop - mitt i bostadskvarteret. I bakgrunden syns även växtskärmar med murgröna. Innergård, Norrköping.

3 Varierande takträdgård med planteringsbäddar, sedumytor och en liten damm.

4 Rehabträdgård på tekterrass vid Rågsveds vårdhem. Planteringsbäddar med Veg Techs Grodan och bjälklagsjord. Utmed högerkanten syns även Veg Techs växtskärmar.

1

2

GallEri

50

VEG TECH BYGG


4

3

51

VEG TECH BYGG


1 Betong utbytt mot grönska: Veg Techs perennmattor etable-rades i en bädd där vattenhållande skivor av Grodan minime-rar viktbelastningen på det underliggande bjälklaget. Äldre-boende i Älmhult.

2 Före: Nophadrain dräneringsmattor läggs ut över hela bjälk-laget. Margretedal i Lund

3 Efter: Samma projekt med nyanlagda vegetations- och vis-telseytor.

4 Levande gård vid Liljeholmstorget dräneras av Veg Techs dräneringssystem Nophadrain.

5 Golfspel på takterrassen.

6 Gårdsyta över P-garage dräneras med Nophadrain.

3

1

24

52

VEG TECH BYGG


5

6

53

VEG TECH BYGG


1 Flocknäva i en planteringsbädd uppbyggd med Veg Techs bjälklagsjord och vattenhållande skivor av Grodan. I förgrun-den syns konstgräs. Både planteringsbäddar och konstgräsy-tor dräneras av Nophadrain dräneringsmattor.

2 Torktålig vegetation planteras i flerfamiljshusets takträdgård. Ytorna dräneras av Nophadrain dräneringsmattor.

3 Blandade perenner planterade i bjälklagsjord och skivor av Grodan.

4 Garagetak i Finland uppbyggt med Veg Techs system.

3

1

4

2

54

VEG TECH BYGG


Enkelt med modulkrukor

32

4

1

Exempel från Östermalm där Veg Tech designade en innergård samt levererade och monterade allt material:

1 Gården före byggnationen.

2 Veg Techs modulkrukor kan kombineras på ett flertal olika sätt och planteras med alla slags växter.

3 Myskmadra blommar vackert i modulkruka.

4 Gården färdigbyggd med krukor i galvaniserad plåt och vär-mebehandlad furu. Krukorna med växtskärmar längst bak ger ett utmärkt insynsskydd från granngården.

55

VEG TECH BYGG


B. Bjälklagsjord

A. Vegetationsskikt

C. Vattenhållande lager

D. Dräneringslager

E. Rotskyddsfolie

TätskiktTakkonstruktion / Bjälklag

UppBYGGnad aV GrÖna GÅrdar oCH TakTrÄdGÅrdar

VegetationI stort sett kan alla typer av växtlighet användas på tak, bjälklag och innergårdar. I Veg Techs sortiment hittar du t ex perennmat-tor, ängsmattor och en stor mängd örtpluggplantor. Växternas krav på jorddjup och vattentillgång avgör hur uppbyggnaden skall dimensioneras med lättviktsjord, vattenhållande skivor och drä-neringslager. I följande figurer ges rekommendationer för några olika typer av vegetation.

Veg Tech BjälklagsjordBjälklagsjorden är framtagen för växtytor med speciella krav. Med en inblandning av bland annat pimpsten får jorden en avsevärt förbättrad vattenhållande förmåga.

Vattenhållande skikt Veg Tech Grodan®

Skivor av Veg Tech Grodan ger uppbyggnaden en bättre vatten-hållande förmåga jämfört med uppbyggnader utförda med enbart jord. Detta gör att man kan skapa en uppbyggnad med minime-rad bygghöjd och vikt.

perenner

Total bygghöjd (mm) 292

Total vikt vattenmättad exkl. vegetation (kg/m2) 330

Ungefärlig viktbesparing jämfört med en uppbyggnad utan Grodan och med konventionell planteringsjord. (kg/m2)

> 250

Gräsytor




> 300

200 mm Veg Tech bjälklagsjord

2 × 40 mm Veg Tech Grodan PP 100/40

11 mm Nophadrain 220

0,8 mm Rotskyddsfolie WSB 80







dräneringslager nophadrain®

Nophadrain® är ett effektivt och välpeprövat dräneringssystem med låg vikt och minimal bygghöjd. Samtliga modeller av Nop-hadrain klarar lång tid av hög tryckbelastning. Nophadrain® skyd-dar dessutom tätskiktet mot nötning och mekaniska skador.

rotskydd nophadrain® WsB 80Används som rotskydd i vegetationsuppbyggnader på tak och bjälklag. Detta rotskydd behövs inte om takets eller bjälklagets tätskikt redan har en inbyggd rotskyddsfunktion.

TätskiktVeg Tech levererar eller monterar inte tätskikt. Din tätskiktsen-treprenör kan ge dig råd vid val av t ex rotsäkra tätskikt. Han kan också göra en korrekt bedömning av konditionen hos byggna-dens befintliga tätskikt.

Bevattning?Veg Techs uppbyggnader med bjälklagsjord och vattenhållan-de skivor av Grodan har en stor vattenmagasinerande förmåga. Detta gör att ytorna blir betydligt mindre beroende av bevattning än traditionella uppbyggnader som bara baseras på konventionell planteringsjord. Vid mycket långa torkperioder kommer dock även vegetationsytor byggda med Veg Techs system att kräva bevatt-ning. Behovet av bevattning beror så klart även på vilken typ av vegetation som använts. Speciellt uppmärksam skall man vara på t ex tak och terrasser som ofta utsätts för uttorkande vind och hög solexponering. Veg Tech kan vid behov även hjälpa till med exempelvis ett automatiskt droppbevattningssytem som medför en väsentligt förenklad skötsel av anläggningen i framtiden.

56

VEG TECH BYGG


UppBYGGnad aV GrÖna GÅrdar oCH TakTrÄdGÅrdar






Belastning a. personlast B. Biltrafik C. Tung trafik

dräneringslager Nophadrain 220 Nophadrain 620 Nophadrain 620hd

Takkonstruktion / Bjälklag

Markbeläggning

Dräneringslager

Rotskydd

Tätskikt

Bärlager dimensioneratefter belastning

A B C

Mindre buskar och perenner

större buskar och mindre träd stora träd

kombination med högbelastade ytor




> 450




> 450




> 600











57

VEG TECH BYGG


Veg Tech Grodan®

Veg Tech Grodan används som vattenhållande skikt. De vat-tenhållande skivorna ger uppbyggnaden en betydligt bättre vat-tenhållande förmåga än om uppbyggnaden utförs med enbart jord. Detta gör att man kan skapa en uppbyggnad med minime-rad bygghöjd och vikt. Grodan tillverkas av stenull och levereras i form av stabila skivor.

Beteckning pp 100/40

Tjocklek (mm) 40

Mått på skivor (mm) 1000×600

Densitet (kg/m3) 170

Torrvikt (kg/m2) 6,8

Våtvikt (kg/m2) 41

Vattenhållande förmåga (l/m2) 34

Veg Tech BjälklagsjordVeg Techs bjälklagsjord är optimerad för användning på gröna gårdar och takterrasser.

- optimerad vattenhållningsförmåga (växttillgängligt)- god genomsläpplighet- god näringsbuffert- god kapillärförmåga- liten andel finmaterial

Jord med pimpsten för växtytor med höga kravVeg Techs bjälklagsjord är framtagen för växtytor med speciella krav. Med en inblandning av bland annat pimpsten erhåller jorden en avsevärt förbättrad vattenhållande förmåga. Pimpstenens uni-ka egenskaper gör vattnet i högre grad växttillgängligt samtidigt som jorden får en bättre struktur. Jordens goda vattenhållande förmåga gör den speciellt lämpad för bjälklagsytor, takytor och innergårdar. Med Veg Techs bjälklagsjord kan man skapa tunna uppbygg-nader utan att behöva kompromissa med växtvalet. Veg Techs bjälklagsjord ger växtuppbyggnader som är mindre känsliga för uttorkning. Beroende på växtvalet kommer behovet av bevattning således att minska.

Ger lättskötta ytorDen goda vattenhållande förmågan i jorden ger växtytor med ett reducerat skötselbehov. I kombination med Veg Techs vat-tenhållande skivor Grodan kan den vattenhållande kapaciteten i uppbyggnaden ytterligare optimeras. Bjälklagsjordens samman-sättning och struktur ger den en längre livslängd än jordar som i högre utsträckning baseras på organiskt material.

Sammansättning: Sand 0,5-2 mmPimpsten 2-8 mmHekla Green 1-2 mmKompost 10-20 mmElnarydsjord

Leveransalternativ Storsäck 0,6-0,8 m3

Bulk, lastbil+släp ca 30 m3

Kompaktering: Jorden blandas på beställning var-för en initial kompaktering om ca 20% kan förekomma. Därefter är jorden långtidsstabil tack vare sitt låga innehåll av organiskt material.

substrat

Vattenhållande lager

MaTErial FÖr GrÖna GÅrdar

58

VEG TECH BYGG


MaTErial FÖr GrÖna GÅrdar

dräneringslager

rotskydd

nophadrain® WsB 80Används som rotskydd i vegetationsuppbyggnader på tak och bjälklag. Som alternativ kan ett tätskikt med inbyggt rotskydd an-vändas.

Beteckning WsB 80

Tjocklek (mm) 0,8

Längd rulle (m) 25

Bredd rulle (m) 8

Material LDPE

Vikt (g/m2) 760

nophadrain®

Dräneringssystemet Nophadrain® består av en formpressad, pro-filerad matta av polystyren. På båda sidor omges den av skyd-dande fiberduk eller film. Nophadrain® finns i ett antal olika mo-deller med varierande dräneringskapacitet. De har alla en låg vikt och en minimal bygghöjd. De håller en konstant dräneringsförmå-ga även efter lång tid av hög tryckbelastning. Nophadrain® skyd-dar dessutom tätskiktet mot nötning och mekaniska skador.

Beteckning nd 220 nd 620/620hd nd 4+1

Tjocklek (mm) 12 12 11

Längd rulle (m) 32 32 32

Bredd rulle (m) 1,25 1,25 1,25

m2/rulle 40 40 40

Tryckhållfasthet kN/m2 712 862/1100 712


0,64 0,47 0,64


Takbrunnsskydd

Takbrunnsskydden placeras ovanpå takets eller bjälklagets be-fintliga brunnar. Takbrunnsskydden säkerställer att takets avvatt-ningssystem hålls fritt från jord eller annat finmaterial. Takbrunns-skydden har öppningsbara lock för enkel tillsyn av takbrunnarna. Inspektionsmodulerna finns i olika höjder för att passa till olika uppbyggnader.

nd rs 50340 × 500 mm (Ø × h)

nd rs 30340 × 300 mm (Ø × h)

Enligt ny europeisk standard måste alla produkter som används som dräneringsmaterial vara CE-märkta. Samtliga dränerings-material från Nophadrain är CE-märkta enligt standarden BS EN 13252.

59

VEG TECH BYGG


Fasadvegetation

Vertikal vegetation - smart för stadenGenom sitt speciella växtsätt har kläng- och klätterväxter egenskaper som gör dem väl lämpade i stadsmiljöer. De klättrande växter-na ger en stor, lummig bladmassa utan att de behöver en utrymmeskrävande planteringsy-ta i markplanet. Olika former av vertikal vege-tation är därför ett utmärkt alternativ när man vill etablera varierad vegetation i trånga stads-rum som domineras av hårdgjorda ytor.

Intressant arkitektur med gröna fasaderI den moderna arkitekturen blir gröna fas-der allt mer vanligt. Den vertikala grönskan används till att skapa vackra byggnader som med sina levande fasader blir ett spännande inslag i stadsbilden. Man har också lärt sig att den gröna fasaden innebär flera miljömäs-siga och tekniska fördelar jämfört med döda fasadmaterial.

Fasaden skyddas av vacker grönskaVegetationen på fasaden isolerar byggnaden mot både vär-me och kyla. Växtligheten skuggar byggnaden och energin i solstrålningen går åt för att avdunsta det vatten som finns i växternas bladmassa. Detta minskar med andra ord beho-vet av att kyla byggnaden med energikrävande kylsystem. Byggnaden isoleras också mot kyla under de kallare delarna av året. Luften som finns innesluten i bladverket och i mel-lanrummet mellan växterna och fasaden bildar ett effektivt isolerande skikt. En vegetationsklädd fasad skyddas också mot solens UV-strålning vilket gör att livslängden på fasa-dens ytskikt ökar.

Fasadvegetation förbättrar stadsmiljönGenom att etablera växter på fasader och andra vertikala ytor kan man effektivt fånga stadsluftens skadliga partik-lar. Med sin bladmassa bildar växterna ett stort luftfilter där partiklarna fastnar. En yta täckt med vegetation ger också en mycket god bullerdämpning. Växterna bidrar även till att sänka temperaturen i varma och torra stadsmiljöer.

Bild: Fotomontage

60

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

Bra för staden

Minskar buller

Fångar skadliga partiklar

Förbättrar stadsklimatet

Växtetablering i trånga miljöer

Bra för byggnaden

Isolerar mot värme och kyla

Fasaden skyddas mot UV-ljus

Vackert

Förebygger vandalism och klotter

61

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

GrÖna VaJErn®

SpaljéerFlera olika väggfästen och vajersystem

Måttanpassade nät för hela eller delar av fasader

Tobrafix Stolpfästen

Säkra, smarta och lättskötta systemMed den stora bredden av produkter i Gröna Vajern-familjen kan man skapa säkra lösningar för vertikal vegetation till alla tänkbara byggnader och fasadtyper. Alla detaljer i sys-temen är tillverkade i högkvalitativa material och samtliga komponenter är välbeprövade. Rostfritt stål i de olika kom-ponenterna ger ett underhållsfritt system med mycket lång livslängd och ett tilltalande utseende och finish.

Infästningssystem för alla typer av fasadmaterialMed de olika väggfästena kan infästning ske i de flesta typer av fasadmaterial. Systemen och deras infästningsdetaljer är dimensionerade för allt från enkla, låga spaljeer till högväx-ande, heltäckande fasadvegetation. Systemen kan exempel-vis monteras på fasader av betong, trä, natursten, puts och olika typer av fasadskivor.

Lång erfarenhet av fasadvegetationTillsammans med vår partner Thomas Brandmeier Rank-technik utvecklar vi säkra system för fasadvegetation.

62

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

GrÖna VaJErn VÄxTFÖrslaG

namn Höjd Växtzon ståndort klängförmåga

klÄTTErVÄxTEr - sTÖdJEkrÄVandE

Clematis alpina, alpklematis med sorter 2 – 3 m I-VI Sol-halvskugga Behöver någon uppbindning

Clematis hybrida ’Huldine’, klematis hybrid 2 – 3 m I-III Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis hybrida ’Nelly Moser’, klematis hybrid 3 – 4 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis fragesi, stjärnklematis 2 – 3 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis montana ’Grandiflora’, bergklematis 3 – 5 m I-II Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis orientalis, orientalis klematis 5 – 7 m I-III Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis tangutica, gullklematis 3 – 4 m I-VI Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis vitalba, skogsklematis 6 – 8 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Clematis viticella, italiensk klematis 2 – 3 m I-V Sol-halvskugga Mycket bra

Parthenocissus inserta, vildvin 6 – 10 m I-V Sol-skugga Mycket bra

Vitis coignetiae, rostvin 4 – 7 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Vitis vinifiera ’Dr Schmidtmanns’, sockerdruva 3 – 5 m I Mycket bra

klÄnGVÄxTEr - sTÖdJEkrÄVandE

Actinidia arguta, krusbärsaktnida 4 – 7 m I-V Sol Mycket bra

Actinidia kolomikta, kameleontbuske 2 – 4 m I-V Sol Behöver någon uppbindning

Akebia quinata, fembladig akebia 3 – 5 m I-II Sol-halvskugga Mycket bra

Aristolochia macrophylla, pipranka 5 – 7 m I-V Halvskugga Mycket bra

Aristolochia manchuriensis, koreansk pipranka 4 – 6 m I-V Sol-halvskugga Mycket bra

Celastrus orbiculatus, japansk träddödare 8 – 10 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Celastrus scandens, amerikansk träddödare 10 – 12 m I-III Sol-halvskugga Mycket bra

Humulus lupulus, humle 4 – 8 m I-VI Sol-halvskugga Mycket bra

Lonicera x americana, rosenkaprifol 2 – 3 m I-IV Bra

Lonicera caprifolium, kaprifol 2 – 3 m I-II Sol-halvskugga Bra

Lonicera henryi, vintertry 1 – 2 m I-II Skugga Bra

Lonicera heckrottii, blomsterkaprifol 3 – 4 m I-V Halvskugga Behöver någon uppbindning

Lonicera heckrottii ’Goldflame’, blomsterkaprifol 3 – 4 m I-III Halvskugga Behöver någon uppbindning

Lonicera periclymenum, vildkaprifol 3 – 5 m I-V Sol-skugga Mycket bra

Lonicera x tellmanniana, Tellmannskaprifol 4 – 5 m I-IV Halvskugga-skugga Mycket bra

Polygonum aubertii, silverregn 6 – 7 m I-II Sol-halvskugga Mycket bra

Polygonum baldschanicum, bokharabinda 7 – 9 m I-IV Sol-halvskugga Mycket bra

Wisteria sinensis, blåregn 7 – 9 m I-II Sol Mycket bra

Wisteria sinensis ’Alba’, blåregn 3 – 5 m I Sol Mycket bra

rankVÄxTEr - sTÖd- oCH UppBindninGskrÄVandE

Jasminum nudiflorum, vinterjasmin 1 – 2 m I-II Sol-halvskugga Kräver någon uppbindning

Rosa helenae, honungsros 3 – 6 m I-IV Sol Kräver någon uppbindning

Rosa multiflora, japansk klätterros 2 – 3 m I-IV Sol Kräver någon uppbindning

Rosa ’New Dawn’, klängros 2 – 3 m I-IV Sol Kräver någon uppbindning

Rosa ’Flammentanz’, klängros 3 – 4 m I-IV Sol Kräver någon uppbindning

Rosa ’Blaze’, klängros 2 – 3 m I-IV Sol Kräver någon uppbindning

Rosa ’Heidelberg’, klängros 2 – 3 m I-III Sol Kräver någon uppbindning

Rosa ’Etude’, klängros 1 – 2 m I-V Sol Kräver någon uppbindning

Val av vegetationVäxtvalet är viktigt för att skapa en säker och lättskött fasadve-getation. Generellt skall man undvika arter som är självklättrande eftersom de kan fästa direkt i fasadmaterialet och på sikt skada byggnaden. Istället skall man välja arter som är beroende av vajersystemet för sin utbredning enligt artförslagen nedan.

kategorier av klätter- och klängväxter

klätterväxter: stödjekrävandeVäxterna griper med hjälp av klängen eller bladskaft tag i vajern för att komma uppåt.

klängväxter: stödjekrävandeKlängväxterna klättrar uppåt genom att slingra sig runt vajer-systemet. Det är viktigt att de så tidigt som möjligt får kontakt med vajern för att kunna starta sin klättring uppåt. Manuell upp-bindning kan krävas i början av etableringen.

rankväxter: stöd- och uppbindningskrävandeTaggar eller tornar hjälper plantan att hålla sig kvar. Växterna behöver stöttas eller bindas upp och kräver därför mer tillsyn och skötsel än klätter- och klängväxter.

« Svagväxande arter kan behöva extra stöd av sk glidstoppar i plast eller metall som enkelt fästs på vajern.

63

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

● Serie 100 är det mest klassiska väggfästet i Gröna Vajern-familjen

● Systemet kan användas till förhål-landevis kraftigväxande klängväxter.

● Hög finish med detaljer tillverkade i rostfritt stål

● Väggfästet finns i två olika längder:9 cm respektive 18 cm

● Väggfästets stödplatta är något konkav vilket ger en mycket bra an-liggning mot underlaget även om det är något ojämnt

● Väggfästet förankras med en invän-dig hylsmutter och kan därför enkelt justeras så att vajrarna hamnar i rätt vinkel

● Vajerdragning kan göras i två rikt-ningar genom vajerfästet

GrÖna VaJErn sEriE 100

64

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation


< 3 m

VÄGGFÄsTEn sEriE 100 artikelnr.

80 (105)

90 (180)

serie 100.9 Väggfäste med avstånd vägg-vajer = 90 mm 9-12310

serie 100.18 Väggfäste med avstånd vägg-vajer = 180 mm 9-12311

dETalJEr FÖr inFÄsTninG i VÄGG

Montage i trä: Träskruv Torx l = 80 mm Alternativa infästningar för trä finns på förfrågan. 9-12333

Montage i betong: pinnbult M10 l=110 mm Komplettering med kemankare krävs. Detta måste anpassas för aktuellt fasadmaterial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12301

Hylsmutter M10 För invändig låsning av väggfästet på den väggmon-terade pinnbulten.

9-12370

Montage i håltegel: pinnbult M10 l=165 mm Komplettering med kemankare och fördelningshylsa krävs. Dessa måste anpassas för aktuellt fasadmate-rial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12303

Hylsmutter M10 För invändig låsning av väggfästet på den väggmon-terade pinnbulten.

9-12370

VaJErdETalJEr

Ändterminal 210.4.M6x60 Gänga: l=60 mm, M6. En ändterminal behövs per vajerände.Alternativa terminaler finns på förfrågan, t ex med längre gänga eller vantskruv.

9-12305

Vajer Ø 4 mmrostfri 7x19

Hel rulle, längd 100 m 9-12308

Kapad vajer (m) 9-12309

Vajern kan dras både horison-tellt och vertikalt genom vägg-fästet. Avståndet mellan vägg-fästena får inte överstiga 3 m.

Väggfästet kan monteras i flera olika fasadmaterial. Vid montage i t ex betong eller tegel förankras först en pinnbult i fasaden med ett kemankare avsett för aktuell fasadtyp (system Hilti el. motsv.) Väggfästet monteras därefter fast på pinnbulten med en invändig hylsmutter.

Vajern kapas till önskad längd och kopplas till en ändterminal. Vajern fixeras med två insexskruvar.

Ändterminalen monteras i väggfästet och vajern spänns.

65

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation


● Serie 90 är ett mindre väggfäste som kan användas till klängväxter som inte är alltför hög- eller kraftig-växande

● Väggfästet består av två separata delar som vid väggmontaget blir en stabil enhet

● Avståndet mellan fasad och växtva-jer är 9 cm

● Hög finish med detaljer tillverkade i rostfritt stål

● Väggfästet kan monteras i de flesta fasadmaterial


● Avståndet mellan väggfästena bör inte överstiga 2,5 m


serie 90 Väggfäste med avstånd vägg-vajer = 90 mmStödplattan och distansstången bildar vid montaget en stabil enhet

9-12300


Montage i trä: skruvstift M10 l=60 mmskruvstift M10 l=80 mmskruvstift M10 l=100 mm

9-123699-123219-12320


9-12301

Montage i håltegel: pinnbult M10 l=165 mm Komplettering med kemankare och fördelningshylsa krävs. Dessa måste anpassas för aktuellt fasadmate-rial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12303

VaJErdETalJEr


9-12305




66

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation


● Serie 112 är speciellt anpassat för kraftigväxande arter. Stödplattorna ger en effektiv lastupptagning

● Avståndet mellan fasad och växt-vajer är 18 cm

● Väggfästet kan monteras i de flesta fasadmaterial


● Avståndet mellan väggfästena bör inte överstiga 3 m


serie 112 Väggfäste med avstånd vägg-vajer = 180 mmSpeciellt anpassad för kraftigväxande arter

9-12314


Montage i trä: Träskruv Torx l = 80 mm Alternativa infästningar för trä finns på förfrågan 9-12333


9-12301

Hylsmutter M10 För låsning av väggfästet på den väggmonterade pinnbulten

9-12370

Montage i håltegel: pinnbult M10 l=165 mm Komplettering med kemankare och fördelningshylsa krävs. Dessa måste anpassas för aktuellt fasadma-terial enligt system Hilti eller motsvarande.

9-12303

Hylsmutter M10 För låsning av väggfästet på den väggmonterade pinnbulten

9-12370

VaJErdETalJEr


9-12305




Med en dynamisk infäst-ning av vajerns nedre in-fästning kan efterjustering göras för att kompensera de stora dragkrafter som uppstår i vajern vid kraf-tigväxande klängväxter. Vajern delas upp i enhe-ter mellan respektive fäste (<3 m). I vajerns övre ände görs en konventionell in-fästning med ändterminal.

67

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

1 Spaljékombinationer med 7 respektive 11 parallella vajrar

2 Storleksjämförelse mellan serie 120 och 134

3 Serie 124 där vajern även dragits horisontellt

4 Serie 124 med 5 parallella vajrar

serie 120Ett kompakt väggfäste där av-ståndet mellan fasad och växt-vajer är 47 mm.

serie 124Ett kraftigt väggfäste som ger ett avstånd mellan fasad och växtvajer på 90 mm.

serie 134Ett kraftigt väggfäste som ger ett avstånd mellan fasad och växtvajer på 180 mm.

Flexibla system för 1 till 11 parallella vajrar Väggfästena i serie 120, 124 och 134 kombineras med ett an-slutningsrör - från 1 vajer upp till 11 parallella vajrar. Det vertikala avståndet mellan vägginfästningarna beror bland annat på fasad-materialet och växtvalet och bör inte överstiga 3-4 meter.

1

243

GrÖna VaJErn sEriE 120 · 124 · 134

68

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

GrÖna VaJErn sEriE 120 · 124 · 134

VÄGGFÄsTEn artikelnr.

serie 120 Väggavstånd vägg-vajer = 47 mmEn infästningspunkt per fäste

9-12383

serie 124 Väggavstånd vägg-vajer = 90 mmTvå infästningspunkter per fäste med c-c 160 mm

9-12384

serie 134 Väggavstånd vägg-vajer = 180 mmTvå infästningspunkter per fäste med c-c 150 mm

9-12385

anslUTninGsrÖr FÖr VaJEr

anslutningsrör för 1 vajer l = 70 mmKräver 1 väggfäste av serie 120, 124 eller 134

9-12386

anslutningsrör för 2 vajrar l = 150 mmKräver 1 väggfäste av serie 120, 124 eller 134

9-12387

anslutningsrör för 3 vajrar l = 290 mmKräver 1 väggfäste av serie 120, 124 eller 134

9-12388

anslutningsrör för 5 vajrar l = 570 mmKräver 2 väggfästen av serie 120, 124 eller 134

9-12389


9-12390


9-12391


9-12392

Ändplugg till anslutningsrör Ger en snygg ändavslutning av anslutningsrören ovan. 2 st ändpluggar per anslutningsrörPassar ej till anslutningsrör för 1 vajer

9-12351

VaJErdETalJEr


9-12305




69

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

GrÖna VaJErn sEriE 120 · 124 · 134 TillBEHÖr

dElTaskiVa - för vajerspridning i solfjäderformGenom att kombinera väggfästen ur serie 120, 124 eller 134 med en deltaskiva kan man skapa kreativa vajerspridningar. Deltaskiva P ger en vajerspridning parallellt med vägg-fästet, deltaskiva Q sprider vajrarna vinkelrät från väggfästet.

dElTaskiVor artikelnr.

deltaskiva 5p Deltaskiva för 5 vajrar parallellt med fasaden. Levereras inklusive anslutningsrör (art. 9-12386 ) och låsskruv. Deltaskivan kan kombineras med väggfäste i serie 120, 124 eller 134. Deltaskivorna finns även för 3, 7 och 9 parallella vajrar på förfrågan.

9-12352

deltaskiva 5Q Deltaskiva för 5 vajrar vinkelrät med fasaden. Levereras inklusive anslutningsrör (art. 9-12386 ) och centreringshylsor. Deltaskivan kan kombineras med väggfäste i serie 120, 124 eller 134. Deltaskivorna finns även för 3, 7 och 9 vinkelräta vajrar på förfrågan.

9-12355

VaJErdETalJEr

Ändterminal 210.4.G Gaffelterminal för anslutning av vajer till deltaskiva 9-12339

Ändterminal 210.4.WG Gaffelterminal med vantskruv för anslutning av vajer till deltaskiva 9-12331




deltaskiva 5p

deltaskiva 5Q

70

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

snyggt och stabilt i rostfrittDe prefabricerade spaljéerna tillverkas i standardmåtten 400×1600 mm eller 800×1600 mm. Spaljéerna har en hög finish och är tillverkade i rostfritt stål. Spaljéerna monteras med hjälp av väggfästen i serie 90.

GrÖna VaJErn spalJé

spalJéEr artikelnr.

spaljé serie 190.40x160 Bredd = 400 mmHöjd = 1600 mmTillverkad i rostfritt stålKräver 4 st väggfästen serie 90 för montage i fasadLevereras inklusive 4 st skruvar för anslutning till väggfästen enl nedan.

9-12323

spaljé serie 190.80x160 Bredd = 800 mmHöjd = 1600 mmTillverkad i rostfritt stålKräver 4 st väggfästen serie 90 för montage i fasadLevereras inklusive 4 st skruvar för anslutning till väggfästen.

9-12324

VÄGGFÄsTEn

serie 90 Varje spaljé kräver 4 st väggfästen serie 90 för väggmontageSe även produktinformationen för väggfäste serie 90 för korrekt val av infästningsdetaljer.

9-12310

71

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

Effektivt för att gröngöra stora ytorGröna Vajern Nät lämpar sig extra bra då man vill skapa en fasadgrönska med stor täckningsgrad. Näten måttbeställs till öns-kad bredd och höjd. Nät och infästningar tillverkas i rostfritt stål vilket säkerställer en mycket lång livslängd för systemet. I ytterkant stabiliseras nätet av en styrva-jer. Infästningarna görs med väggfästen i serie 100.

GrÖna VaJErn nÄT

GrÖna VaJErn nÄT artikelnr.

Vajernät 245.2 Bredd = måttbeställsHöjd = måttbeställsMaskvidd = 200 x 200 mmVajer 2 mmTillverkad i rostfritt stålKräver väggfästen serie 90 eller 100 för montage i fasad samt styrvajer i va-jernätets ytterkant.

9-12323

VÄGGFÄsTEn

serie 90 eller 100 Vajernätet förankras (flätas) i ytterkant med en 4 mm vajer. Vajern förankras i sin tur av väggfästen serie 90 eller 100.

9-12300eller9-12310

VaJErdETalJEr


9-12305




72

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

GrÖna VaJErn sTolpFÄsTE

GrÖna VaJErn sTolpFÄsTE artikelnr.

stolpfäste small För stolpdiameter 90-110 mm1, 2, 3 eller 4 fästen kan användas runt samma stolpe

9-12326

stolpfäste large För stolpdiameter >110 mm1, 2, 3, 4 eller fler fästen kan användas runt samma stolpe

9-12327

Hålband l = 1250 mm 9-12328

VaJErdETalJEr


9-12305




smart i trånga ytorGröna Vajern Stolpfäste möjliggör etable-ring av klätterväxter på stolpar, pelare och pergolor av olika slag. Med hjälp av stolp-fästen kan man exempelvis utnyttja be-fintliga belysningsstolpar utmed vägar och i parker för att skapa en grön och lummig miljö. Genom att etablera vegetationen på stolpar kan man skapa mycket grön vo-lym utan att det krävs stora planteringsy-tor i markplanet.

Man behöver inte borra eller skruva i stol-pen eftersom förankringen sker enbart genom att spänna stolpfästena kring stol-pen.

max

3 m

mel

lan

stol

pfäs

tena

73

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

Tre enkla komponenter ger stor valfrihet i spaljébyggetTobrafix-systemet består av väggfästen, krysskopplingar och rankstavar som med stora variationsmöjligheter kombineras till starka spaljéytor. Delarna tillverkas i ett högkvalita-tivt och mycket väderbeständigt kompositmaterial. Tobrafix kan monteras på de flesta fasadtyper. Tobrafix kan även enkelt monteras i plåtfasader vilket öppnar stora möjlighe-ter för att gröngöra hallbyggnader som t ex varuhus, lagerbyggnader och idrottshallar.

T.h. Tobrafix väggfäste i specialkulör.nedan t.v. Montage av Tobrafix på Kirsebergs Ishall, Malmö. nedan t.h. Tobrafix på IKEA.

GrÖna VaJErn ToBraFix

VÄGGFÄsTE artikelnr.

Tobrafix väggfäste Komplett med skruv och plugg 9-12393

Tobrafix väggfäste för plåt Komplett för montage i plåt 9-12394

ranksTaVar

Tobrafix krysskoppling Koppling för korsande rankstavar 9-12396

Tobrafix rankstav kort l = 1700 mm 9-12397

Tobrafix rankstav lång l = 3600 mm 9-12398

TillVal

ral Tobrafix tillval: ral-kulör Färg enl önskad RAL-kulör. Minsta beställning 25 enheter.Standardfärg vid ej val av RAL-kulör = ljusgrå

9-12395

74

VEG TECH BYGG

Fasadvegetation

Dagvatten

76

Veg Tech Teknik


88

Erosionsskydd

98

Dammbyggnad

90

Vattenrening

104

Slamhantering

108

Dagvatten

tadens dagvatten betraktades länge som ett stort pro-blem som helst gömdes i underjordiska rörsystem. I dag

har man lärt sig att stadens vattenrelaterade problem istäl-let bör lösas hållbart och långsiktigt. Öppna system för dag-vattnet och goda möjligheter till fördröjning och infiltration direkt i de områden där nederbörden faller skapar grunden till en hållbar och modern dagvattenhantering. Med vackra kanaler och dammar blir dagvattnet istället en resurs som kan användas till att försköna stadsrummet.

Dagvattnet kan behandlas i ett eller flera steg innan det slutligen når recipienten. Där utrymmet medger kan exem-pelvis dammar och kanaler byggas i direkt anslutning till bo-endemiljön. I annat fall samlas vattnet inledningsvis upp i konventionella rörsystem för att slutligen hamna i ett öppet dagvattensystem av exempelvis översilningsytor eller dam-mar i utkanten av bebyggelsen.

En varierad och riklig vegetation är mycket viktig för att systemen skall fungera väl och uppfylla kraven på estetik. Växter anpassade för svenskt klimat är en grundläggande förutsättning för en lång livslängd hos anläggningarna.

S

Över: I Malmö insåg man tidigt att dagvattnet kunde utnyttjas för att skapa vackra dammar i gaturummet. Under: Exempel på hur Veg Techs system kan användas för en naturlig dagvattenhantering. T.h: Turning Torso speglar sig i en dagvatten-damm med Veg Techs växter.

Gröna och genomsläppliga

och körbara ytor

Öppna dagvattensystem

Genomsläppliga

markbeläggningar

Fuktäng och

Översilningsytor

Dammar och utjämningsmagasin

Infiltrationsstråk Takvegetation minskar

avrinningen med 50% Genomsläpplig beläggning

runt träd

j t

76

VEG TECH TEknik

dagvatten

77

VEG TECH TEknik

dagvatten

Naturlig dagvattenhantering

Ta hand om dagvattnet lokalt.

Ökad möjlighet till avdunstning och infiltration.

Öppna system i ytan istället för underjordiska.

Utnyttja vattnet till att bygga tilltalande dammar och kanaler i stadsmiljön.Rikligt med växter för att säkerställa en effektiv rening och balans i vattnet.

Upp till 50% minskad avrinning från takenKonventionella taktäckningar som exempelvis papp eller plåt ger ingen reduktion eller dämpning på avrinningen vid regn. Ett tak med vegetation däremot, tar upp, magasinerar och avdunstar stora mängder nederbörd. Hur stor den årliga reduktionen av avrinningen blir beror på vegetationstypen samt den magasinerande förmågan hos jord- och de vatten-hållande lager som finns under vegetationen.

Trots att ett tak med moss-sedumvegetation bara har ett jord- och växtskikt på knappt 40 mm så klarar det att redu-cera den årliga avrinningen från taket med upp till 50 %. På ett tak eller bjälklag med en uppbyggnad av t ex perenner, örter och gräs blir reduktionen och fördröjningen av dag-vattnet ännu större.

Även då regnen är mycket intensiva och takvegetationen mättats fyller de gröna taken en viktig funktion genom att de fördröjer avrinningen och mildrar den första toppbelast-ningen av dagvattensystemet. Detta medför att dagvatten-systemen kan belastas jämnare, att de kan dimensioneras för lägre flöden och att risken för översvämningar minskar.

TakVEGETaTion - FÖrsTa sTEGETi daGVaTTEnsYsTEMET

Naturlig teknik i städernas dagvattenpolicyI många städer har man idag tagit flera viktiga steg bort från de gamla och föga hållbara teknikerna för dagvattenhan-tering. Via 80- och 90-talens olika system för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) har man på många håll idag istället utvecklat naturlig dagvattenhantering. I system för naturlig dagvattenhantering strävar man efter att efterlikna de förlopp som dagvattnet skulle ha genomgått i naturen istället för att snabbt och okontrollerat leda bort vattnet i underjordiska rörnät.

-50%

78

VEG TECH TEknik

dagvatten

Naturliga system som en resurs i stadsmiljönIstället för att snabbt leda bort dagvattnet i underjordiska rörsystem kan det ledas i ytliga, öppna system med kanaler, bäckar och dammar. Detta medför att hastigheten på avrin-ningen fördröjs och att systemen ger bättre förutsättningar för rening och avdunstning av dagvattnet. Målsättningen är att dagvattnet skall vara renare och att en mindre mängd dagvatten når recipienten i slutändan av systemet jämfört med ett gammaldags rörsystem.

Av dagvattnet kan man skapa mycket tilltalande inslag i stadsmiljön. Öppna vattenytor blir en uppskattad detalj i ett annars hårdgjort och sterilt stadslandskap. I många städer har man redan visat prov på hur dagvattnet kan användas i mycket fantasifulla anläggningar.

Växterna är en vital del av systemenVegetationen fyller en mycket viktig funktion i de öppna dagvattensystemen. Växtligheten är en grundförutsättning för att få en effektiv rening av vattnet. En stor del av föro-reningarna i dagvattnet är partikelbundet. Dessa partiklar avskiljs huvudsakligen genom sedimentation. Med vegeta-tion i vattnet bromsas vattenhastigheten och förorenings-partiklarna får en chans att sjunka till botten eller fastna i växtligheten.

Vegetationen bidrar också till minskad erosion genom att stabilisera slänter och botten. Växterna minskar också risken för resuspension, dvs att föroreningar som sedimen-terat åter virvlar upp vid höga flöden.

Det stora urval av växter som finns att välja bland gör att dagvattenanläggningen kan ge ett vackert och varie-rande utseende. Visst kan det vara vackert med en vatten-spegel utan vegetation – men räkna i så fall med begrän-sad reningseffekt, erosionsproblem och återkommande algblomningar.

kanalEr oCH daMMar i sTadsMilJÖn

1

2

34

1 Vid Potzdamer Platz i Berlin byggdes ett öppet dagvattensys-tem som inspirerat många andra städer i Europa att göra det-samma. Takvegetation används dessutom på flera av taken som ett första steg i dagvattensystemet.2 Ett vackert dagvattensystem i Esbo, Finland med vattenväxter i form av strandmattor från Veg Tech. 3 Det är inte bara i samband med nybyggnation som öppna dag-vattensystem kan införas. I området Augustenborg i Malmö har man öppnat upp det gamla rörnätssystemet till förmån för ett na-turligt och öppet dagvattensystem. Vattenväxterna kommer från Veg Tech.4 Hammarby Sjöstad i Stockholm avvattnas av ett öppet dagvat-tensystem. I slänten syns en översilningsyta belagd med Veg Techs färdiga ängsmatta. I övrigt är dock kanalerna och dammar-na i Hammarby Sjöstad utan någon form av renande vegetation vilket avsevärt försämrar funktionen i anläggningen samt ökar ris-ken för besvärande algtillväxt.

79

VEG TECH TEknik

dagvatten

1

2 3

4

Västra Hamnen i Malmö

Veg Tech levererade och monterade gummiduk och vattenvegeta-tion i sammanlagt ett femtontal dammar i området.

1 Allt dagvatten i området samlas upp i ett öppet kanal- och damm-system. På bilden syns hur stuprören mynnar i en betongränna som leder vattnet till områdets dammar.2 Den goda tillväxten hos vattenvegetationen visar att det finns gott om näring i vattnet. Näringen fångas effektivt upp av växtlig-heten istället för att rinna vidare till recipienten. 3 Nedsänkt i kajkanten ligger de sista dammarna i områdets dag-vattensystem. Här ges vattnet en avslutande fördröjning och re-ning innan det rinner över kanten och vidare mot Öresund. 4 De levande dammarna blir ett uppskattat och vackert inslag i områdets gatu- och torgmiljöer.

80

VEG TECH TEknik

dagvatten

1

2 3

4

lysholtsparken i Vejle i danmark

Lysholtsparken är ett spännande kontorsområde där arkitek-tur, natur och infrastruktur samspelar för att skapa en god miljö för affärsutveckling, nya jobb och tillväxt. Ett nytt vattendrag har byggts som kärnan i det nya området. Vattendraget är uppbyggt av enskilda avgränsade dammar och avslutas med en vatten-trappa. Veg Tech har stått för leverans och montage av färdiga ängsmattor, strandmattor, strandrullar samt EPDM gummiduk.

1 Byggnation i Lysholtsparken2 Strandmattor har förankrats i kanten.3 Veg Techs ängsmatta är planterad närmast dammen. 4 Ett år efter etablering

81

VEG TECH TEknik

dagvatten

Infiltration och rening och i ett och samma systemD-Rainclean® består av infiltrationskanaler som fylls med ett filtermedium. På en absolut minimal yta kan man med D-Rainclean® infiltrera dagvatten från hårdgjorda ytor som t ex parkeringsytor, gator och torg. När dagvattnet passerar genom D-Rainclean® får det en mycket god rening tack vare filtermediets reningsprocesser. D-Rain-clean® har visat mycket god reningseffekt på de skadliga föroreningarna i stadens dagvatten.

Det mest kompakta systemet för infiltration OCH rening av dagvatten

ca 50 mm makadam 2/5 eller 3/8

Filtermedium

360

Enkelt och anpassningsbart för olika förutsättningarD-Rainclean® kan anpassas för olika typer av ytor och för skiftande markförhållanden. Systemet dimensioneras uti-från hur stora ytor som skall avvattnas och den underlig-gande markens genomsläpplighet. Vid gynnsamma mark-förhållanden kan vattnet direkt infiltrera vidare efter det att D-Rainclean® passerats. I markytor med sämre genomsläpp-lighet däremot, kan infiltrationskapaciteten och den maga-sinerande förmågan förstärkas med exempelvis en maka-dambädd och en dräneringsledning under D-Rainclean®.

kanalelementMått: 500×400×366Material: PP

Filtermedium

lockMaterial: Gjutjärn

Kräver minimalt utrymme.

Renar dagvattnet innan det når grundvattnet.

Ta hand om dagvattnet lokalt och avlastar det kommnala dagvattennätet.Inga begränsningar för hur närliggande ytor kan användas. Systemet är godkänt för belastningsklass D400 (t ex vägar och parkeringsområden).Låga underhållskostnader.

d-rainClEan®

82

VEG TECH TEknik

dagvatten

d-rainClEan®

Filtermediet renar det förore-nade dagvattnetD-Rainclean® fylls med ett filtermedie som effektivt renar dagvattnet genom filtrering, adsorption, fastläggning, jonbyte, fällning och biologisk

nedbrytning. Filtermediet består av nogsamt utvalda komponenter, både organiska och oorganiska, som till-sammans ger ett mycket god reningseffekt på dagvattnets olika föroreningar.

Upptag av tungmetallerTungmetaller renas med D-Rainclean® genom olika processer: Nickel avskiljs huvudsakligen genom sorption, medan bly, kadmium, koppar och zink renas i filtermediet genom sorption och fastläggning. Kvicksilver binds till de organiska komponenterna i filtermediet.

Effektiv oljefällaD-Rainclean® är även effektiv för att fånga upp olja i det avrinnande dagvattnet. Oljan fångas upp i filtermediets hålrum och bildar en tunn film på dess yta. Filtermediets aktiva mikroorganismer kan därefter bearbeta oljeförore-ningen. I händelse av exempelvis ett större oljeläckage har man beräknat att D-Rainclean® har en kapacitet att fånga upp till 10 liter olja per löpmeter och kvarhålla den i 24 h.

Lång livslängdMan beräknar att filtermediet har en livslängd på 15-20 år och att det därefter bör ersättas. Med en vacuumlastbil sugs det gamla filtermediet ur D-Rainclean® och ersätts med nytt filtermaterial.

Nedan: Olika exempel på hur D-Rainclean® kan intergreras i hårdgjorda gatumiljöer. Systemet är godkänt för belastningsklass D400, dvs den kravnivå som krävs för t ex körbanor och parke-ringsytor.

83

VEG TECH TEknik

dagvatten

1

2

3

Infiltrera i ytor med god bärighetEn stor del av dagvattnet kommer från de hårdgjorda ytor som finns i markplanet, t ex vägar och parkeringar. Genom att förbättra infiltrationskapaciteten i dessa ytor kan områ-dets totala dagvattenavrinning minskas avsevärt. Det är en vanlig missuppfattning att man får en god genomsläpplig-het i en stensatt yta eller en grusparkering. Fogarna i en sten-sättning blir snabbt helt täta och en grusparkering blir efter packning av fordon föga genomsläpplig.

Med Veg Techs Pelleplatta kan man skapa en ytbelägg-ning som har mycket god genomsläpplighet samtidigt som den har den bärighet och slitagetålighet som krävs av ytor som skall trafikeras med tyngre fordon. Plattan fylls med singel eller levereras med färdig gräsvegetation i de fall man vill ha en grön yta. Pelleplattan används exempelvis på par-keringsytor, gångvägar och brandvägar. Läs mer i kapitlet ”Pelleplatta”.

GEnoMslÄppliG BElÄGGninG

1 Den singelfyllda Pelleplattan har en mycket hög genomsläpp-lighet för dagvatten. Ytan klarar belastning från tunga fordon och används exempelvis som ytbeläggning på brandvägar. Plattan hjälper till att fördela lasten från tyngre fordon och motverkar på så sätt en kompaktering av underlaget.2 Mellan träden ligger stråk av singelfyllda Pelleplattor. Regnvatt-net från de hårdgjorda ytorna kan infiltreras samtidigt som träden får en väsentligt förbättrad växtmiljö genom ett ökat vatten- och gasutbyte genom den öppna ytan.3 Pelleplattan med gräsvegetation ger en tålig infiltrationsyta med hög bärighet. Vid biblioteket i Växjö finns denna yta som används för lastning och lossning.

84

VEG TECH TEknik

dagvatten

GEnoMslÄppliG BElÄGGninG

Naturlig dagvattenhantering i kombination med stadsträdI tättbebyggda områden är det ofta svårt att finna ytor där dagvattnet kan infiltreras. En outnyttjad resurs är ytorna kring de träd som finns i stadsmil-jöer och kan omvandlas till effektiva infiltrationsytor, vilket ger friskare träd med ökad livslängd. Träd i stadsmiljö får oftast en begränsad livslängd efter-som de vanligtvis står i omgivningar med alltför täta ytbeläggningar. Detta kan leda till att träden söker sitt vatten och sitt gasutbyte i VA- och dagvat-tenledningar eller letar sig fram under ytbeläggningar vilket skapar stora problem med rotsprängning.

De täta beläggningarna kring träden kan istället tas bort och steril jord och makadam kan ersättas med väldränerad jord med god bärighet. Ytan kan täckas med Veg Techs Pelleplattor som ger en tålig yta och minimering av jordens framtida packning.

UppBYGGnad aV YTor GEnoMslÄppliGa FÖr daGVaTTEn

Terrass

Pelleplatta med gräs 50 mm

Avjämning 20-30 mm stenmjöl 0/4 mm

Bärlager dimensioneratefter trafikklass

Terrass

Pelleplatta 50 mm

Avjämning 10-20 mm makadam 4/8 mm


kör- och parkeringsytor med singel

kör- och parkeringsytor med gräs

dräneringsdike med slitagetålig överyta

Pelleplatta 50 mm med singel eller gräs

Avjämning 10-20 mm makadam 0/4 mmUtjämning 30-50 mm makadam 4/8 mm

Fördröjningsmagasin/dräneringsdike av makadam. Dimensioneras efter dräneringsbehov och förutsättningarna hos omgivande jordar.

85

VEG TECH TEknik

dagvatten

Småskaliga anläggningar för infiltrationRain Gardens är ett samlingsbegrepp för småskaliga sys-tem som lokalt tar hand om dagvattnet i växtbäddar där fo-kus ligger på en god infiltrationsförmåga. En Rain Garden byggs upp så att allt det inströmmande vattnet skall kun-na magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en Rain Garden att ha någon synlig vattenyta. Eftersom bädden är planterad med växter så medför det att en Rain Garden dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en steril infiltrationsbädd av makadam.

Vacker och enkel dagvattenhantering En Rain Garden byggs vanligtvis i nära anslutning till den yta från vilken dagvattnet kommer. En mindre växtbädd på ett tiotal kvadratmeter kan användas för att infiltrera vattnet från närliggande hårdgjorda ytor. Eftersom en Rain Garden byggs upp med en väldränerad bädd ställs det speciella krav på växterna. Växterna skall klara perioder av både torka och höga vattennivåer. Det är även viktigt att välja arter som är anpassade till klimatet i den region där en Rain Garden skall anläggas. Med en välkomponerad växtmix får man en Rain Garden som inte bara fyller en viktig teknisk funktion utan också blir ett mycket vackert inslag i trädgården, parken eller gatumiljön.

Den enskilde fastighetsägarens bidrag till en naturlig dagvattenhanteringSystemen med Rain Gardens började utvecklas i USA och Canada där man tidigt insåg att flera små dagvattenanlägg-ningar var långt mer effektivt än ett fåtal stora anläggningar. Rain Gardens utvecklades och blev den enskilde fastighets-ägarens svar på hur dagvattenproblematiken kunde lösas inom den egna tomten. I många städer uppmuntras fastig-hetsägarna till att uppföra en Rain Garden och från stadens sida bistår man med bygghandledningar och teknisk sup-port. Fastighetsägarens dagvattentaxa reduceras och han får en vacker Rain Garden som kräver mindre skötsel än exem-pelvis en gräsmatta.

Rain Gardens tar steget ut i staden Från att ha varit en företeelse för huvudsakligen mindre fastigheter och privata trädgårdar har systemen med Rain Gardens utvecklats och används nu med framgång även i städernas gatumiljöer. Dagvattnet från tak, vägar och par-keringsytor leds till närliggande Rain Gardens där växterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan överskottet infiltrerar ned genom bädden.

Jämfört med en öppen dagvattendamm i stadsmiljön så genererar en Rain Garden i idealfallet inget överskottsvatten som måste ledas vidare i det konventionella dagvattensyste-met. Allt vatten infiltrerar lokalt och man kan således skapa ett slutet dagvattensystem inom kvarteret.

rain GardEns

Dagvattnet från exempelvis tak eller parkeringsytor leds i rör eller ytliga rännor

En Rain Garden planteras med arter som klarar både torra och våta förhållanden

Bädd av av material med god genomsläpp-lighet. Vid behov förstärkning med dräneringsrör i botten av bädden

1 Schematisk skiss av en Rain Garden.

2 En mycket kompakt lösning där reningen optimeras med ett speciellt filtermedium (läs mer om detta filtermedium under avsnittet om D-Rainclean)

3 Exempel på en Rain Garden i gatumiljö. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna rinner in i bädden och infiltreras. Exemplet är hämtat från Kansas City (foto av Berkebile Nelson Immen-schuh McDowell Architects).

1

2

3

filtermediumgeotextil

singel

86

VEG TECH TEknik

dagvatten

rain GardEns

87

VEG TECH TEknik

dagvatten

Effektiva näringsfällorVåtmarker, fuktängar och översilningsytor är effektiva nä-ringsfällor. De är en viktig del i landskapet för att minska närings- och föroreningsläckaget till sjöar och hav. Att utö-ka andelen våtmarker och att anlägga vegetationsrika kant-zoner där odlingsmark avvattnas mot vattendrag, ses som mycket viktiga åtgärder för att minska näringsbelastningen på exempelvis Östersjön.

Effektivt i både liten och stor skalaEn översilningsyta är en vegetationstäckt markyta med låg lutning över vilken vattnet leds ut på bred front. Översil-ningsytor eller fuktängar kan exempelvis anläggas som stråk i direkt anslutning till väg- och parkeringsytor för att ta hand om det avrinnande dagvattnet. Översilningsytor och fukt-ängar kan också utföras som ett sista steg i ett dagvattensys-tem som avvattnar ett större sammanhängande område.

Effektivt reningssteg och artrika biotoperMed en översilningsyta som avslutande steg ges en mycket effektiv utjämning och rening av dagvattnet. Det är viktigt att vattenhastigheten bromsas upp och att vattenflödena för-delas jämnt över ytan. En väletablerad vegetationsyta är en förutsättning för att bromsa vattenhastigheten och för att förhindra att underlaget eroderar så att rännilar bildas. Ve-getationen är också viktig för vattnets rening samt för att ge en hög avdunstning. Fuktängar är en miljö som skapar för-utsättningar för en mycket rik biotop.

Flera valmöjligheter i växtetableringenFuktäng• passar bra i anläggningar med begränsade flöden och blir en attraktiv del av boendemiljön – inte bara för de boende utan även för fjärilar, humlor och bin.

Örtpluggplantor• gör att man kan etablera fuktängar med en artsammansättning som är exakt anpassad för det aktuella området. Strandmattor• förhindrar mycket effektivt erosion i anläggningar där flödena är större. I bland kan de an-vändas i en inledande djupare zon där flödena dämpas och fördelas jämt över en efterföljande fuktäng med mindre vattendjup och stillsammare vattenflöden.

Ett naturligt dagvattensystem i Kristianstad där sista steget utgörs av en översilningsyta. Vegetationsskiktet består av färdiga fukt-ängsmattor.

Fuktängsyta i Halmstad etablerad med örtpluggplantor anpas-sade för sumpzon och grunt vatten.


Översilningsytor och fuktängar är effektiva delkomponenter i naturlig dagvattenhantering i såväl liten som stor skala.

88

VEG TECH TEknik

Våtmark och dammar

Rening i dammarSom ett sista steg i dagvattenkedjan låter man ofta dagvattnet passera en dammanläggning innan det släpps till den mot-tagande recipienten. Flera dammar kan också seriekopplas för att ytterligare öka på effektiviteten i detta avslutande re-nings- och utjämningssteg. Dammarna kan variera i storlek. Ibland är det stora dammsystem som tar emot vatten från flera olika områden eller till och med från hela städer. Av utrymmesskäl anläggs ofta de större dagvattendam-marna och utjämningsmagasinen i utkanten av bebyggel-sen och i nära anslutning till recipienten. Dammar som tar hand om vägdagvatten tillhör också denna kategori av dag-vattenanläggningar.

I dammarna dämpas effektivt stötvisa flöden av dag-vattnet vilket minskar risken för skadliga toppbelastningar på det mottagande vattendraget. I dagvattendammarna får man också en effektiv sedimentation av föroreningspartik-lar och vattnet får god tid på sig att genomgå dammens na-turliga reningsprocesser.

En dammanläggning i boendemiljöns ytterområden kan bli ett trevligt inslag i exempelvis ett rekreationsområde och den skapar förutsättningar för en etablering av ett rikt växt- och djurliv.

Exempel:Dagvattendamm i Järfälla kommun. Veg Tech levererade och ut-förde montaget av vegetationen. Totalt planterades ca 1000 av Veg Techs maxipluggplantor, 68 stycken strandmattor, 224 m² färdig äng av sorten normaläng och även ängsådd.

Samma damm 2 månader efter montaget.

Vass planteras i en dagvattendamm i Mullsjö.

Leverans av strandmattor till dagvattendamm i Malmö.

Veg Tech utförde montaget av vegetationen i maj 2009.

Maxipluggplantor

Strandmatta 1 x 2m

Färdig äng, normaläng

Ängsådd, normal

89

VEG TECH TEknik

Våtmark och dammar

Dammbyggnad

Vi har det du behöver för dammbyggetVeg Tech har arbetat med dammbyggnad under många år och vi har erfarenhet från projekt av mycket skiftande ka-raktär. I egna odlingar producerar vi också vattenvegetation för alla tänkbara användningsområden. Våra system har ex-empelvis använts i park- och prydnadsdammar, dagvatten-dammar, slambassänger, enskilda avlopp, lakvattendammar och översilningsytor.

Om du vill läsa mer om dammbyggnation i mer tekniska sammanhang som exempelvis dagvatten eller vattenrening bör du även titta närmare på kapitlen under avsnittet Veg Tech Teknik. I detta kapitel fokuserar vi på utförandet av själva dammbyggnationen.

90

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

Veg Tech har medverkat i dammbyggnadsprojekt av mycket skif-tande slag. I vissa projekt utför vi hela entreprenaden, i andra pro-jekt levererar vi det material som behövs för dammbygget. Vi utför dammbyggnadsprojekt både för proffskunder och för privatperso-ner.

1 Vattenvegetation i form av färdiga strandmattor monteras i en damm för vägdagvatten i Malmö.

2 En damm för dagvatten mitt i bostadsområdet blir ett trevligt inslag i gårdsmiljön. I Malmö var man tidigt ute och insåg att utnyttja regnvattnet som en resurs i i byggandet istället för att leda bort vattnet i dolda rörsystem.

3 En trädgårdsdamm i en visningsträdgård. Veg Techs trädgård ”Luftslott” belönades med en silvermedalj vid Ulriksdal Flower Show.

1

3

2

91

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

låt växterna göra jobbet

låt inte algerna få chansen!

En damm med vattenväxter blir mer lättsköttEn park- eller trädgårdsdamm kan utformas på en mängd olika sätt. I vissa sammanhang kanske det passar bäst med en naturlik damm med organiska former, i andra fall kan-ske en minimalistisk damm med en stor växtfri vattenspegel passar bättre. Man måste dock ha klart för sig att det senare alternativet i många fall ställer ett betydligt högre krav på en kontinuerlig skötsel. I en steril damm uppfattas minsta lilla skräp som störande och det finns inga växter i dammen som kan bidra med sina naturliga reningsprocesser.

I en damm utan växter finns det en stor risk att den till-gängliga näringen i vattenväxternas frånvaro istället utnytt-jas av det som man minst av allt vill ha i sin damm – näm-ligen alger. I en damm med balanserad växtlighet kan man istället skapa ett naturligt system där de medvetet inplante-rade vatten- och strandväxterna tar del av den näring som annars algerna får chans att tillgodogöra sig.

Detta ger stor risk för alger:

◉ Ingen eller för lite växtlighet. ◉ Jord, lera eller fin sand som bottenfyllning i dammen

eller i tillförda planteringsbäddar.◉ Ingen täckning av dammduksbottnen.◉ Liten vattenvolym (<500 l).◉ Fisk som matas mycket.◉ Starkt solljus och inga skuggande växter.◉ Tillskott av lättillgänglig växtnäring.◉ Högt pH-värde.◉ Stor vattenomsättning med vatten som är biologiskt

sterilt, t ex kranvatten.

Så här minskar du algrisken:

◉ Riklig vegetation i och runt dammen. Vegetationen ger en stor biologiskt aktiv yta på växternas undervattensdelar. Detta är nödvändigt för de kväveförbrukande processerna i vattnet.

◉ Använd växter odlade i kokosfiber t ex Strandmattor, Strandrullar och Maxipluggplantor. Ingen onödig, närings-rik jord tillförs med dessa produkter.

◉ Bottentäckning av tvättad natursten i fraktion 10-100 mm.◉ Vattenvolym på minst ett par kubikmeter.◉ Ingen eller liten fiskmatning.◉ Vandrande skuggor över dammen från träd, perenner

eller vattenväxter.◉ Gödsling utförs endast med långtidsverkande gödsel.◉ Liten pump för vattenomsättningen (flöde ca 10%

av vattenvolymen/h).

Mångfunktionella dammen med växter:

Kan utnyttjas för rening av exempelvis dagvatten eller lakvatten.Blir en attraktiv miljö för ett rikt och varierat djurliv.

Minimalt med skötsel då dammens naturliga processer sköter städningen. Vacker och levande

Ensidiga dammen utan växter:

Stor risk för alger.

Risk för invandring och dominans av oönskade arter som t ex kaveldun. Skötselbehovet är stort och skräp upplevs som störande.Ful och steril

daMMEns UTForMninG

92

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

Strandpartiet:

◉ Stranden bör ha en låg lutning, 1:4-1:6.◉ En flack lutning ger en stor planteringsbar yta.◉ En låg strandlutning ger mindre erosionsrisk.◉ En flack strand är mer barnsäker.◉ Av utrymmesskäl kan man ibland tvingas göra branta-

re stränder. Genom att anlägga en planteringsbar hylla eller platå på ett djup omkring 0-20 cm ges ändå möj-ligheter för växtetablering.

Vattendjupet (ungefärliga värden):

Fuktzonen I flacka strandpartier som bara översvämmas ibland finns förutsättningar för en mycket artrik del av dammen.

0-20 cm Sumpzonen. På dessa djup finns huvuddelen av vattenvegetationen och ett rikt djurliv. Med stora växtzoner i dammen kan du skapa en artrik och varierad damm.

1,3 m Övre gräns för växtlighet. > 2,5 m Risk för syrebrist i bottenzonen.

Hur dammen skall utformas beror givetvis av hur den skall användas. I en trädgårds- eller parkdamm prioriteras utse-endet hos dammen och dess växtlighet medan man i exem-pelvis en reningsdamm prioriterar den tekniska funktionen. Nedan ges några generella rekommendationer som gäller för de flesta typer av dammar.

Om du t ex skall anlägga en damm för dagvatten eller rening av lakvatten så hittar du mer information och fler exempel i under området Veg Tech Teknik.

En liten damm på taket.Dramatik i trädgårdsdammen. Två kräftor slåss om dagens skrov-mål – en padda.

daMMEns UTForMninG

Utformning

93

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

EPDM-GummidukFiberduk> 50 mm Finsand

Anslutning med beslag och bult i rostfritt stål

EPDM-GummidukFiberduk> 50 mm Finsand

Gummiduken förankras av det återfyllda materialet

Exempel på anslutning av gummiduk

1. Dammen grävs ca 20 cm djupare än den tänkta botten. Flacka stränder är alltid att föredra men om du av utrym-messkäl tvingas göra branta släntlutningar bör du planera in ett antal hyllor eller platåer på lagom nivå för den kom-mande växtetableringen. Vassa stenar och rötter tas bort.

2. Sand läggs ut (> 50 mm) för att skapa ett jämnt underlag och för att skydda gummiduken. Med sanden modelleras den slutliga bottenprofilen fram. Ett lager skyddande fiberduk läggs ovanpå sandlagret innan gummiduken monteras.

3. Måtten på din dammduk kan bestämmas enligt följande tumregel:längd = gropens maxlängd+dubbla maxdjupet+10 cmBredd = gropens maxbredd+dubbla maxdjupet+10 cm Dammduken läggs ut ovanpå sanden och fiberduken. Dammen provfylls med vatten så att gummiduken formar sig efter bottnen. Hörn och veck justeras. Dammen töms på vatten igen.

4. Större stenar läggs på en sandbädd för att ligga stadigt och för att gummiduken skall skyddas. Övrig bottenfyllning av tvättad naturrund sten (fraktion 10-100 mm) läggs i.

5. Dammen möbleras med växter exempelvis i form av strand-mattor, strandrullar, maxipluggplantor och örtpluggplantor. Dammen fylls med vatten. Gummiduken fixeras längs kanterna.

EPDM-duken är mycket tålig och elastisk. Den är mycket mer lättarbetad än dammdukar i plast.

daMMBYGGET sTEG FÖr sTEG

94

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

daMMBYGGET sTEG FÖr sTEG

nedan: Exempel på dammbyggnadsprojekt i Malmö. Dammar-na har sidor gjutna av betong med bottentätning av EPDM-duk. Under dammduken ligger ett lager av finsand samt en skyddan-de fiberduk. Dammduken är infäst i dammens betongsidor. Veg Tech utförde montaget av gummiduken samt möblerade dammar-na med prefabricerade strandmattor och maxipluggplantor.

95

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

MaTErial FÖr daMMBYGGET

Gummiduk

Vattenväxter

Flytande vegetation

Dammdukar av EPDM har använts i dammbyggnation i över 50 år. Gummi-duken är i jämförelse med exempelvis dammdukar i plast extremt elastisk och flexibel. Gummiduken kan töjas upp till 300% och den påverkas inte av UV-ljus, kemikalier i vattnet eller av växternas rot-system. Gummiduken är lätt att skarva och det finns även flera förtillverkade detaljer för exempelvis rörgenomförningar och andra anslutningar.

Vi har ett mycket stort sortiment av vatten-växter i olika format och utföranden. Du kan välja bland allt mellan färdigtillverkade strandmattor till maxipluggplantor och ört-pluggplantor.

Hela utbudet av vår vattenvegetation hittar du i kapitlet ”Växter för vattenmiljöer”.

Med flytande vegetation får man möjlig-het att etablera vegetation även i dammar där det inte går att plantera längs strand-kanten. Du hittar mer information under kapitlet "Växter för vattenmiljöer".

Tjocklek: 1,0 mm

Vikt: 1,2 kg/m2

Gummiduken beställs efter egna mått.

96

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

GallEri

Veg Tech har stor kunskap och erfarenhet av byggnation på olika typer av dammar. Med material och växter av hög kvalité finns stora möjligheter till ett lyckat dammprojekt.

Trädgårdsdamm med badmöjligheter.

1 Veg Techs strandmatta är förankrad i en del av dammen 2-3 Runt dammen trivs växterna4 Damm med badmöjligheter fyra år efter anläggning

1

2 34

97

VEG TECH TEknik

dammbyggnad

Erosionsskydd

Växande problem med erosionErosionsproblem kan uppstå i flera olika miljöer och av oli-ka anledningar. Det kan exempelvis röra sig om havs- och sjöstränder som eroderas av vågor, älv- och åstränder som påverkas av strömmande vatten samt olika typer av jordar som eroderas av vind eller nederbörd. I många fall är ero-sion en naturlig process där naturens krafter försöker jämna ut hinder eller motstånd i dess väg. Många erosionsproblem är också direkt skapade av människan som exempelvis vå-gerosion från båttrafik eller att konstgjorda vattendrag och slänter inte utformats på ett erosionssäkert sätt.

Klimatförändringarna skapar akuta erosionsproblemVi har på senare tid sett hur den snabbt förändrade klimat-situationen ställer helt nya krav på hur mark- och vatten-byggnation kan utföras. Havs- och sjöstränder som tidigare legat opåverkade äts nu plötsligt upp av höststormarna och stora nederbördsmängder gör att vattendragen når rekord-höga nivåer som riskerar att underminera bebyggda områ-den. I många fall är det svårt att gardera sig mot de enorma naturkrafterna, men med god planering och smarta system menar vi att en hel del problem kan förebyggas.

Slänt som erosionsskyddats med en meter breda strandmattor närmast vattnet och mattor av färdig äng överst i slänten. Hammarby Sjöstad, Stockholm.

Vegetation som problemlösareOlika typer av vegetation är mycket effektiv på att begrän-sa effekterna av de eroderande krafterna. Växternas rot-system armerar effektivt finmaterialet i underlaget. Bero-ende på erosionsbelastningen kombineras växterna med armeringssystem av exempelvis organisk fiber, syntetiska nät eller olika former av stengabioner. Med växtbaserade erosionsskyddssystem ges ett skydd som dessutom är mer estetiskt tilltalande än äldre system baserade på exempelvis stenkross eller betong.

98

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

Erosionsskyddsnät: Kokosnät 700 g/m2

Kokosnät 400 g/m2 (flacka slänter)

Fröblandningar: 6712 Snabbetablerad mot erosion6703 Äng för torr, mager och kalkrik jord6704 Äng för torr, mager och kalkfattig jord

Frösådd i erosionsskyddsnät

I de fall erosionspåverkan är måttlig och släntlutningen be-gränsad är en frösådd i kombination med ett organiskt ero-sionsskyddsnät ett effektivt sätt att erosionsskydda exem-pelvis en utsatt slänt. Erosionsskyddsnätet skapar även ett bättre mikroklimat och skyddar frösådden mot uttorkning under etableringsfasen.

Att erosionsskyddsnätet är tillverkat i ett organiskt ma-terial innebär att det med tiden kommer att brytas ned. Hur lång tid det tar innan nätet förlorat sin erosionsskyddande funktion beror av materialet samt i vilken markmiljö som det används. När erosionsskyddsnätet är nedbrutet är istäl-let vegetationsskiktet fullutvecklat och utgör ett effektivt er-osionsskydd med sitt täta rotsystem.

Kokosnät 700 g/m2 i kombination med grässådd.

Erosionsskyddsnät: Kokosnät 700 g/m2

Kokosnät 400 g/m2 (flacka slänter)

plantering i erosionsskyddsnät

Vid plantering i slänter ger ett organiskt erosionsskyddsnät ett bra skydd mot rinnande vatten och vinderosion tills dess att vegetationen är fulletablerad.

Plantering av mindre plantor som exempelvis örtplugg-plantor kan göras direkt genom maskorna i erosionsskydds-nätet. För större plantor skärs ett hål upp just där plantan skall placeras. Kokosnätet skyddar plantan mot uttorkning under den första tiden.

Det organiska erosionsskyddsnätet bryts ned med tiden och erosionsskyddet utgörs då enbart av växterna och dess rotsystem.

Släntplantering i kokosnät 700 g/m2.

ErosionsskYdd

99

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

Färdig äng

1-2. Den färdiga ängsmattan finns i olika artblandningar3. Ängsmatta erosionsskyddar slänt, Hammarby Sjöstad

Den färdiga ängsmattan ger direkt ett mycket bra erosions-skydd av slänter. I branta slänter förankras ängsmattan med träspik. Ängsmattan är baserad på en stomme av kokosnät som ytterligare förstärker erosionsskyddet.

För torra och utsatta slänter är ängsmatta typ Svenskäng ( FÄ 6703), Torräng (FÄ 6704) eller Normaläng (FÄ 6701) bäst lämpade. Du hittar mer information om våra ängsmat-tor under avsnittet ”Ängsvegetation”.

ErosionsskYdd

1

23

100

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

perennmatta Basic, erosionsmatta

Perennmatta Basic har en stark och erosionsskyddande stomme av kokosnät. Mattan förodlas med marktäckande perenner efter önskemål. Vid leveransen har växtligheten en täckningsgrad på ca 50%. Mattorna lämpar sig väl även för branta slänter. Mattorna förankras med träspik.

Perennmatta basic, erosionsmatta produceras enbart på beställning.

Leveransmått ca 1000 × 1000 mm

Leveransmängd/EUR-pall 20-25 m2

Stomme Kokosnät

Exempel på arter Arter efter önskemål t ex:Lonicera nitidaHedera helixSymphoricarpos chenaultiiVinca majorWaldsteinia ternata

ErosionsskYdd

1. Perennmatta Basic levereras lastade på pall2-3. Montering av perennmattor

1

23

101

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

ErosionsskYdd

nedan: Exempel från Finland där en lång strandsträcka med svåra problem av vågerosion modellerades om och erosions-skyddades med prefabricerade strandmattor från Veg Tech.

strandmatta

Strandmattan är en tät och stark madrass av kokosfiber som förkultiverats med olika strand- och vattenväxter. Mattan innehåller ingen jord utan växterna växer direkt i kokosfi-bern. Strandmattorna är väl genomrotade då de levereras, vilket gör att rötterna snabbt växer fast i det nya underlaget. Härigenom skapas snabbt en mycket god erosionssäkring i kombination med den starka kokosmadrassen.

För att ge strandmattan en god förankring till dess att rötterna vuxit fast slås stora träspikar genom mattan och ned i underlaget. Där erosionspåfrestningen är stor sker även en kompletterande förankring med starka kokosrep som läggs korsvis ovanpå mattorna och infästs i träspikarna.

Strandmattorna kan även kombineras med exempelvis gabioner eller traditionella erosionsskydd av makadam.

Strandmattan finns i ett flertal olika storlekar och med olika växtblandningar. Du finner mer information om dessa i ka-pitlet ”Växter för vattenmiljöer”.

102

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

Strandrullen är en tätt sammanvävd rulle av kokosfiber som förodlats med olika blandningar av vattenväxter. Den stabila kokosrullen utgör i kombination med vegetationens rotsys-tem ett utmärkt erosionsskydd i vattenmiljöer med ström-mande vatten eller vågpåverkan. Med sin kompakta form är strandrullar jämfört med strandmattor mer lättplacerade där strandslänterna är mycket branta. Strandrullarna fix-eras i utsatta miljöer med förankringfästen i trä och kors-lagda kokosrep.

Strandrullen förodlas med olika växtblandningar. Du hit-tar mer information om strandruller i kapitlet ”Växter för vattenmiljöer”.

strandrulle

Vänster: Montering av strandrullar som erosionsskydd vid bäck på kyrkogård.

Höger: Erosionssäkring med strandrullar vid Fyrisån i Uppsala

ErosionsskYdd

103

VEG TECH TEknik

Erosionsskydd

Vattenrening

Vattenrenande funktion• Vegetationen tar upp närsalter från vattnet. Undervat-

tensväxter kan ta upp närsalter via bladverket men hos flertalet övriga växter sker upptaget via rötterna.

• Växterna utgör en växtplats för biofilm. Många vattenre-nande processer sker med hjälp av de bakterier, alger eller organismer som finns på växternas blad, strån och rötter i vattnet.

• Syresättning av vattnet förbättras. Undervattensväxter och alger syresätter vattnet via fotosyntesen.

• Växterna fungerar som ett mekaniskt filter för partiklar. Turbulensen kring vegetationen förbättrar flockningen hos småpartiklar.

• Vegetationen dämpar effektivt vind- och vågenergin och skapar lugnzoner som förhindrar resuspension.

• När växterna bryts ned frigörs den kolkälla som utgör drivkraften för denitrifikationsprocessen.

• Växterna syresätter sedimenten. Bladvass och kavel-dun syresätter sedimenten, dels via ett mindre läckage av syre från rötterna samt genom passiv syresättning via ihåliga strån och kanaler som skapas runt rotsystemet.

Flera växtbaserade system för olika typer av vatten:

Efterpolering av avloppsvattenDammsystem med vegetation används som efter-poleringssteg efter de konventionella processerna i avloppsreningsverken. Dammarna utgör även ett vik-tigt buffertsystem vid eventuella störningar i avloppsre-ningsverket.

Avlopp från enskilda hushållVäxtbaserade system för rening av avloppsvatten från enskilda hushåll fyller en mycket viktig funktion i om-råden som inte är anslutna till de kommunala systemen.

Våtmarker i odlingslandskapetVåtmarker anläggs för att minska läckaget av närsalter från exempelvis jordbruksmark. Våtmarker är också ett viktigt steg för att återskapa miljöer som gått förlorade vid utdikningsprojekt.

LakvattenreningVegetationsbaserade system ger en effektiv rening av lak-vatten från exempelvis deponier.

Hydrologiska faktorer• Vegetationen ökar avdunstningen. Bladvass kan en

sommardag avdunsta vatten motsvarande 25-30 mm jämfört med ca 4 mm från en vattenspegel.

• Flödeshastigheten dämpas av växterna och låga flödes-hastigheter medför en ökad sedimentering av partiklar.

• Växterna minskar erosionen. Vattenflödena dämpas och rotfilten stabiliserar strandzonen.

Övrigt• Vegetationen skuggar och minskar algtillväxten.

• Flera arter frigör bakteriedödande ämnen via rötterna.

• Undervattensdelar läcker ut kolhydrater till mikroorganismer.

• Växtligheten skapar livsutrymme, föda och skydd för insekter, fåglar och smådjur.

• Växtligheten är estetiskt tilltalande. Anläggningen kan exempelvis utgöra en del av ett rekreationsområde.

VEGETaTionEns BETYdElsE i VaTTEnrEninGsanlÄGGninGar

Nyplanterad rörflen för rening av lakvatten från lagringsyta för slam på avloppsreningsverk.

104

VEG TECH TEknik

Vattenrening

Dammen bör ha en avlång form för att undvika partier med dålig cirkulation.

Inlopp och utlopp bör placeras i kortändarna för att undvika kortslutning.

Vid inloppet kan flödet dämpas med hjälp av riklig vegetation. Vegetationen bör vara armerad för att undvika erosionsska-dor, t ex i form av strandmattor eller strandrullar.

En djupare zon efter inloppet skapar goda förutsättningar för en effektiv sedimentation av föroreningspartiklar.

Är föroreningsbelastningen hög bör dammen utformas så att tyngre maskiner vid behov kan komma åt att gräva ur dammen utan att det uppstår för stora skador.

Grunda, växtrika zoner tvärs flödesriktningen ger en god reningseffekt.

Uppehållstiden för vattnet i dammen bör vara minst 3-5 dygn för att få en bra reningseffekt av kväve samt sedimen-tation av partiklar.

Bra reningseffekt: Grunda, vegetationsrika zoner tvärs flödes-riktningen ger en stor biologisk yta och effektiv rening av vattnet. Minimal risk att vattenflödet kortsluts mellan inlopp och utlopp.

dålig reningseffekt: En djupfåra längs hela dammen skapar ett kortslutet system och en dålig reningseffekt.

Landtungan tvingar vattnet att strömma genom hela dammen

Flacka stränder ger en säker damm

Djupare vatten för vegetationsfri vattenspegel

Grundzon med tät vegetation som vattnet måste passera

Öar och landtungor är attraktiva för fåglar och annat djurliv

att tänka på i dammar för vattenrening

Djupzon för sedimentering efter inlopp

Sektion A - A Sektion B - B

B

B

A

A

FUkTZon sUMpZon 0-20 cm

GrUnT VaTTEn20-40 cm

2-10165 Juncus conglomeratus, knapptåg 2-10063 Carex acuta, vasstarr 2-10012 Alisma plantago-aquatica, svalting

2-10166 Juncus effusus, veketåg 2-10136 Glyceria maxima, jättegröe 2-10228 Phragmites australis, bladvass

2-10214 Myosotis scorpioides, äkta förgätmigej 2-10158 Iris pseudacorus, gul svärdslilja 2-10277 Schoenoplectus lacustris, säv

2-10210 Mentha aquatica, vattenmynta 2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp

2-10226 Phalaris arundinacea, rörflen 2-10339 Typha angustfolia, smalkaveldun

2-10228 Phragmites australis, bladvass 2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun

2-10277 Schoenoplectus lacustris, säv

2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp

2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun

2-10351 Veronica beccabunga, bäckveronika

105

VEG TECH TEknik

Vattenrening

sYsTEM FÖr Enskilda aVlopp

Andel av hushållen i Lunds kommun

Belastning på vattendragen

Anslutna till avloppsverk

90% 10%

Enskilda avlopp som ej kan anslu-tas till avloppsverk

10% 90%

Genom att förbättra reningen av de enskilda avloppen kan mycket stora miljömässiga vinster göras. Den energisnåla tekniken och de låga drifts- och underhållskostnaderna gör att vegetationsbaserade reningssystem lämpar sig väl för denna typ av avlopp.

Minireningsverk Våtmark / Retentionsdike Recipient

Trekammarbrunn Markfilter Våtmark / Våtmarksfilter Recipient

Löser problem med avlopp i glesbygdSystem baserade på vegetation kan effektivt rena / efterpo-lera vatten från enskilda avlopp. De fyller främst en viktig funktion i områden där man inte har möjlighet att ansluta sig till kommunala reningsverk. De är också mycket viktiga i speciellt skyddvärda områden där enbart rening med exem-pelvis en trekammarbrunn eller ett minireningsverk inte ger en fullgod rening. Kust- eller sjönära fastigheter eller områ-den med ett skyddat grundvatten är exempel växtbaserade system fyller en viktig funktion.

Enkel insats för att optimera reningenExempel på växtbaserade system är våtmarker, våtmarksfil-ter, retentionsdiken och vassbäddar. Dessa system används exempelvis där ett minireningsverk eller en trekammar-brunn behöver kompletteras med ett system för att antin-gen öka kväveavskiljningen eller för att ge en extra säkerhet vid eventuella driftstopp.

De växtbaserade systemen kräver förhållandevis stora ytor för att uppnå önskad reningseffekt. En stor yta krävs för att uppehållstiden i systemet skall bli tillräckligt lång. Detta är en förutsättning för att det förorenade vattnet skall få till-räcklig kontakt med vegetationen i systemet och för att re-ningsgraden skall bli hög och stabil.

VåtmarkerI en våtmark passerar vattnet långsamt genom vatten- eller fuktzonsvegetation. För att uppnå en god reningseffekt i en våtmark krävs långsamma flöden. Detta innebär att våtmar-ken bör dimensioneras för att ge en uppehållstid på minst 3 dygn. I korrekt dimensionerade system har man uppmätt en reningseffekt av kväve på uppemot 90%.

Våtmarken kan utformas så att vattnet passerar genom två parallella system. På så vis kan den ena våtmarken stäng-

as av vid framtida underhållsarbeten eller vid tillfälliga stopp av föregående reningssteg. En våtmark för efterpolering kan också kompletteras med sedimentationsdammar för en op-timerad funktion i systemet.

Våtmarken bör utformas så att skötseln förenklas. Kan-terna bör vara svagt sluttande och ytan skall vara tillgäng-lig för maskiner. Djupet kan alternera mellan 1.5 m djupa, öppna vattenzoner och 0,3 m djupa växtzoner som går tvärs över vattendraget, vinkelrätt mot vattenflödet. Växtzonerna kan snabbt etableras med exempelvis Veg Techs strandmat-tor. Delar av de djupare vattenzonerna kan beläggas med flytande vegetation för en maximerad reningseffekt. Till våt-markens slänter lämpar sig exempelvis Veg Techs mattor av fuktäng.

106

VEG TECH TEknik

Vattenrening

FlYTandE VEGETaTion

Optimerad rening med flytande vegetationVeg Techs system med flytande vegetation baserar sig på strandmattor som kombineras med en flytande stomme. Fördelen med flytande vegetation är att vattennivån alltid är konstant i förhållande till växtligheten. Där växterna i en vanlig våtmark kan bli översvämmade vid höga vattenflö-den kommer den flytande vegetation hela tiden ligga i vat-tenytan. Reningseffekten blir således oberoende av hur vat-tennivån fluktuerar i anläggningen.

Flytande vegetation kan användas för att i efterhand en-kelt komplettera befintliga reningsdammar. Flytande vege-tation kan i många fall vara det enda alternativet för växt-etablering om dammarna är tillverkade med en hårdgjord botten eller om strandslänterna är så branta att ingen plan-tering kan utföras.

Omväxlande vegetation och öppna vattenytorEn våtmark med flytande vegetation bör utformas med om-växlande vegeterade och fria vattenytor. De fria vattenytor-na tillför syre till vattnet vilket behövs för att den flytande vegetationen skall fungera effektivt. Vattendjupet under den flytande vegetationen bör vara minst 60 cm för att rötterna skall ha möjlighet att hänga fritt i vattenvolymen.

Om den flytande våtmarken skall användas för att rena vattnet från näringsämnen så bör växterna skördas. Skörd kan ske antingen genom att växterna klipps av eller att mat-torna med flytande vegetation tas upp ur vattnet och ersätts med nya.

Flytande vegetation renar genom flera olika processer:På undersidan av den flytande vegetationen bildas ett häng-ande rotsystem / rotgardin där mikroorganismer ger en effektiv nedbrytning av organiskt material.

Växterna tar upp näring genom den stora rotgardinen på den flytande vegetationens undersida.

Den flytande vegetationen utgör som en barriär som kan rena vattnet från flytande föroreningar som exempelvis olje-spill. I en våtmark utan flytande vegetation passerar dessa föroreningar obehindrat.

Vattenvolymen skuggas av den flytande vegetationen vilket ger en minskad algtillväxt.

Vattenytan skyddas från vågor och vind vilket ökar anlägg-ningens sedimentationskapacitet.

Vid Heathrows flygplats finns system med

flytande vegetation för att rena vattnet från

en del av landningsbanorna.

Växtförslag - arter för vattenrening

Flytande vegetation i dagvattendamm

FUkTZon sUMpZon 0-20 cm

GrUnT VaTTEn20-40 cm

2-10165 Juncus conglomeratus, knapptåg 2-10063 Carex acuta, vasstarr 2-10012 Alisma plantago-aquatica, svalting

2-10166 Juncus effusus, veketåg 2-10136 Glyceria maxima, jättegröe 2-10228 Phragmites australis, bladvass

2-10214 Myosotis scorpioides, äkta förgätmigej 2-10158 Iris pseudacorus, gul svärdslilja 2-10277 Schoenoplectus lacustris, säv

2-10210 Mentha aquatica, vattenmynta 2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp

2-10226 Phalaris arundinacea, rörflen 2-10339 Typha angustfolia, smalkaveldun

2-10228 Phragmites australis, bladvass 2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun

2-10277 Schoenoplectus lacustris, säv

2-10320 Sparganium erectum, stor igelknopp

2-10340 Typha latifolia, bredkaveldun

2-10351 Veronica beccabunga, bäckveronika

107

VEG TECH TEknik

Vattenrening

Slambehandling - Vassbäddar

Biologisk slambehandlingVassbäddar är ett system för att effektivt avvattna och mine-ralisera slam, d v s restprodukten från våra avloppsanlägg-ningar. I Sverige uppfördes de första vassbäddarna i mit-ten av 1990-talet och idag finns det ca 40 anläggningar runt om i landet. Vassbäddar har funnits i ca 20 år i exempelvis Tyskland, Danmark, Frankrike och USA. Traditionellt har slammet avvattnats i slamtorkbäddar i anslutning till av-loppsverken. Idag är det även mycket vanligt att slammet centrifugeras eller pressas för att avvattnas. I en vassbädd av-vattnas slammet till en TS-halt på ca 40 %, att jämföra med 10-15 % i en slamtorkbädd. I en vassbädd sker även en bety-dande mineralisering (kompostering) och hygienisering av slammet. Vassbäddar ger alltså en slutprodukt som är lättare att hantera och få avsättning för än exempelvis centrifugerat och pressat slam.

Slutprodukt: KompostVassbäddarna gör att slammet effektivt kan avvattnas och mineraliseras. Slammet i en vassbädd får dessutom en bra struktur som närmast kan liknas vid kompost.

Mindre mängder slamJämfört med konventionella slambehandlingsmetoder får man en betydligt högre TS-halt, en effektivare hygienise-ring samt en omfattande mineralisering av organiskt mate-rial. Volymen slam som i slutänden måste tas om hand blir alltså mindre.

God ekonomiAtt vassbäddarna medför mindre mängder slam ger stora vinster i form av minskade transport- och hanteringskost-nader. Låg energi- och kemikalieåtgång samt minskad till-syn bidrar också till att den totala kostnaden för slamhan-teringen minskar.

Jämnare drift i avloppsverketRejektvattnet från en konventionell avvattningsprocess för slam (centrifug eller silbandspress) är kraftigt förorenat och utgör en kraftig, stötvis belastning för avloppsverket. Rejekt-vattnet från en vassbädd har en betydligt lägre förorenings-halt och belastar verket jämnt fördelat under dygnet. Med minskad intern belastning ökar utrymmet för ytterligare ex-tern anslutning utan att avloppsverket behöver byggas ut.

Varför används vassbäddar?

Varför används just vass?Bladvass (Phragmites australis) har en rad speciella egen-skaper som gör att den kan utnyttjas vid slambehandling.

Viktigt val av växtmaterialBladvassen finns spridd över hela världen. Det är viktigt att man använder vass som har ett ursprung (proviniens) som matchar den växtregion där ak-tuell vassbädd skall anläggas. Veg Tech producerar vass-plantor som har sitt ursprung från flera olika växtregioner i landet och som därför är an-passade till ett svenskt klimat.

Två olika plantstorlekar:Örtpluggplantor (tv.), planteras med en täthet på 4-6 plantor/m2. Maxipluggplantor (th.), planteras med en täthet på minst 2 plan-tor/m2.

Den bildar täta bestånd med hög evaporation (avdunstning). Vassen evaporerar sommartid upp till 35-40 mm/dygn jämfört med 4 mm/dygn från en fri vattenyta.Biomassproduktionen är hög.

Plantan sprider sig snabbt genom rotskott.

Den lagrar upp vatten, näring och energi i rhizomet (vassens speciella rotsystem).Vassen tål extrema växtbetingelser. Allt från torka till djupt vatten och slam.Fullt etablerad kan den växa i syrefria sediment.

108

VEG TECH TEknik

slambehandling - Vassbäddar

Förnyelse av vassbäddFlertalet vassbäddar anlades i början av 2000-talet. Bero-ende på hur vassbäddarna dimensionerats i förhållande till belastningen så har vissa bäddar nu kommit till det skede att de är fullutnyttjade och behöver tömmas. Några av dessa bäddar har börjat tömmas. När en vassbädd grävs ur är det viktigt att spara 5-10 cm av det gamla slammet för att skapa

Utgrävning av vassbädd med grävmaskin.

förutsättningar att vassen kan skjuta nya skott från vassr-hizomerna. Om vassen ej skjuter skott över hela ytan krävs det stödplantering med den större maxipluggplantan. Nor-malt görs utgrävning mars-april och i maj görs en eventuell stödplantering.

Stödplantering krävs för att snabbare kunna belasta bädden med slam.

109

VEG TECH TEknik


Avdunstning

Avdunstning

Syre

Syre

Syre

Slam+Vatten

Luftnings- och dräneringsledning

Näring

Slam

Filter

Avskiljande lager

Dräneringslager

Dränvatten

3

4

4

1

2

HUr FUnGErar En VassBÄdd?

1. Oavvattnat slam med en torrsubstans på 0,5-1 % pumpas ut jämnt på vassbäddarna.

2. Huvuddelen av vattnet dräneras via bäddens drä-neringssystem och leds tillbaka till avloppsverket (rejektvatten).

3. Bladvassen som planterats i bädden bidrar med sin stora avdunstning till att slammets torrsubstanshalt kan ökas avsevärt sommartid. I vassbäddar kan man nå en TS-halt på över 40%. Vassens välutveckla-de finrötter och rhizom bildar kanaler i slammet och förbättrar därför syretillförseln och infiltrationskapa-citeten. Vassen bidrar till att skapa en god miljö för exempelvis bakterier, svampar och insekter som är viktiga för komposteringsprocessen. Vassen tillför även cellulosa (rötter, strå och blad) till slambädden vilket ger den en lucker struktur. Vassens utvecklade rotsystem fungerar även som en slags tredimensio-nell armering i slamlagret som gör att komposten inte packas ihop efter mineraliseringen utan behåller sin porösa struktur.

4. En god syretillförsel ned i slammet är en förutsättning för att den organiska substansen skall kunna brytas ned - mineraliseras. För att denna komposteringspro-cess skall fungera är det också viktigt med en lagom fuktighet i bädden samt en god tillgång till nedbrytan-de mikroorganismer. Under mineraliserings- och avvattningsprocessen minskar slamvolymen till 25-40% jämfört med om slammet hade centrifugerats. Den långa uppehållsti-den i bädden gör att slammet stabiliseras och att man får en betydande avdödning av patogener som följer med slammet (hygienisering). Vassbäddar dimensio-neras vanligen så att de kan drivas i 8-10 år innan de behöver tömmas. Vid tömningen sparas en liten mängd kompost i bottnen med levande vassrhizom. Detta rhizom gör att man snabbt kan få en återetable-ring av vass (lokalt krävs eventuellt stödplantering) och vassbädden kan belastas med slam på nytt.

110

VEG TECH TEknik


Veg Tech park och landskap

Ängsvegetation

140

Perennmatta

112

Växtskärmar

120

Modulkrukor

130

Pelleplatta

132

Vegetation till trafikytor

136

Plantor för markmiljöer

168

Växter för vattenmiljöer

150

Häckmoduler

126

Buskmatta

118

Duckbill®

174

Veg Tech Wall

128

Tillbehör

177

Perennmatta

Marktäckande växtlighet direktVeg Techs färdiga mattor av marktäckande perenner ger direkt en tät och vacker vegetationsyta. De marktäckande arterna kan effektivt hålla ogräset borta och ytan blir mer lättskött än en yta som är planterad med konventionella pe-renner. Perennmattor lämpar sig utmärkt i anläggningar med höga krav på estetik och finish. Perennmattan armeras av en stomme av kokosfiber vilket gör den lätthanterlig och tålig. Växterna är välutvecklade redan vid leveransen och de kommer snabbt att etablera sig på den nya platsen. I kom-bination med perennmattans inbyggda armeringsstomme gör detta att ytan omgående skyddas mot yterosion vid ex-empelvis kraftiga regn. Eftersom växterna är så välutveck-lade i mattan redan från början innebär det att man får en mycket kort etableringstid med minimal etableringsskötsel. Att ytan med perennmattor ser färdig ut redan från första dagen har också visat sig minska risken för vandalisering av planteringen. Snabb och säker etablering

Minimalt skötselbehov

Håller fröogräset borta

Lång planteringssäsong

Minskad risk för vandalisering

Skyddar mot erosion

ovan: Perennmattorna är lätthanterliga och tåliga. Växternas rotsystem binder ihop mattan tillsammans med en armerande stomme av kokosfiber. Under: Tätt, grönt och vackert med vintergröna.

112


perennmatta

Marktäckande perenner ger ett minimalt skötselbehov. Med färdiga perennmattor får man direkt en tät yta.

113


perennmatta

1 Färdiga mattor av grönkotula med måtten 0,4 × 1,25 m

2 Minimalt skötselbehov med perennmatta revsuga och flocklnäva

3 Gott och inbjudande med månadssmultron

4 Innergård med grönskande flocknäva

1

2 3

4

114


perennmatta

3

5

7

1

2

4

6

1 Lättskött med perennmattor av flocknäva

2 Designad trädgård med perennmatta murgröna

3 Perennmattor av biokovonäva ger ett välvårdat intryck

4 Slänt med vinca håller sig tät och vacker hela säsongen

5 Vackert och grönt med grönkotula på kyrkogård

6 Murgröna vid parkområde

7 Flocknäva etablerar sig snabbt

115


perennmatta

Hedera helix ’Woerner’murgröna, storbladigStorbladig murgröna med friskt, mörkgrönt bladverk och vit ådring.Zon I-III Läge Halvskugga-skuggaHöjd 10 cmMått 1 × 1 mLeverans Lastade på pall

ajuga reptans ’atropurpurea’rödbladig revsugaTät matta med glansigt, mörkrött bladverk. Fin även efter första höstfrosten.Zon BLäge Sol-halvskuggaHöjd 15 cmMått 0,34 × 0,55 mLeverans Lastade i backar eller kartonger

Fragaria vesca ’rügen’månadssmultronMånadssmultron som ger gott om goda bär under lång tid. Ej revande. Zon BLäge SolHöjd 20 cmMått 0,4 × 1,25 mLeverans Rullade och lastade på pall

leptinella dioicagrönkotulaTät med ormbunkliknande, små blad. Används t ex som fogväxt.Zon CLäge Sol-halvskuggaHöjd 5-10 cmMått 0,4 × 1,25 mLeverans Rullade och lastade på pall

Vinca minorvintergrönaVintergrön, krypande marktäckare. Ljusblåa blommor.Zon BLäge Halvskugga-skuggaHöjd 10-15 cmMått 0,4 × 1,25 mLeverans Rullade och lastade på pall

Waldsteinia ternatawaldsteinia (gullgröna)Gulblommande med mörkgröna, trefingrade blad. Bäst i fuktiga jordar i soligt läge.Zon BLäge Sol-skuggaHöjd 15 cmMått 0,4 × 1,25 mLeverans Rullade och lastade på pall

Thymus serphyllum ’albus’backtimjanMarktäckare som trivs bra i torra, soliga lä-gen. Aromatisk. Lockar till sig insekter.Zon BLäge SolHöjd 5 cmMått 0,34 × 0,55 mLeverans Lastade i backar eller kartonger.

potentilla x tongueisaffransfingerörtMatta med aprikosfärgade blommor. Blommar under hela sommaren. Zon CLäge SolHöjd 10 cmMått 0,34 × 0,55 mLeverans Lastade i backar eller kartonger.

Geranium x cantabrigiense ’karmina’liten flocknävaHar samma egenskaper som ’Biokovo’ men med mörkrosa blommor.Zon BLäge Sol-halvskuggaHöjd 20-25 cmMått 0,34 × 0,55 mLeverans Lastade i backar eller kartonger.

Geranium x cantabrigiense ’Biokovo’biokovonävaSnabbväxande marktäckare med rosa - vita blommor. Anspråkslös.Zon BLäge Sol-halvskuggaHöjd 20-25 cmMått 0,34 × 0,55 mLeverans Lastade i backar eller kartonger.

VEG TECHs pErEnnMaTTor

Zonangivelser enligt Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta el-ler bokstavsbeteckning efter Perennboken (red. Görling, K):

B= Perenn som kan odlas över hela landet. Kräver för god över-vintring och utveckling en skyddad och dränerad växtplats.

C= Perenn som kan odlas i stora delar av landet. Kräver för god övervintring och utveckling en skyddad och dräne-rad växtplats. Hit hör även arter med sen blomning.

Vid större leverans av arterna nedan behöver vi er beställ-ning före den 30 november året innan önskat leveransår.

116


perennmatta

Montage på magert, ogräsfritt underlag

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exem-pelvis kvickrot och åkertistel. I de flesta fall bör det befintliga underla-get/jorden kompletteras med en ny växtjord av god kvalitet. Växtjorden kompletteras med 50-100 g/m2 långtidsverkande gödsel (beror på hur väl gödslad växtjorden är från början). Underlaget skall vara jämnt så att perennmattorna/buskmattorna får bra jordkontakt vid utläggningen.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speci-ell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogräsfri jordblandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i för-väg åtgärdas genom att täcka marken med en icke ljusgenomsläpplig fiberduk i två år före montaget.

Montage på jord med ogräsinslag

Utläggning av perennmattaI specifikationen för respektive art kan du se i vilka mått som mat-torna levereras. Perennmattor i det mindre formatet hanteras enkelt av en person. Perennmattor i det större formatet hanteras lämpli-gen av två personer. Mattorna läggs ut tätt kant i kant ovanpå det förberedda underlaget. Det är viktigt att mattorna får bra jordkon-takt vid utläggningen och att ytterkanterna täcks väl för att för-hindra uttorkning. Om mattan riskerar att utsättas för extrema vindar eller om den skall monteras i branta slänter bör den för-ankras med exempelvis träspik. Efter utläggningen vattnas ytan noga. Under de första veckorna efter montaget måste perennmat-torna/buskmattorna då och då vattnas om det är torr väderlek.

skötselDe marktäckande arterna har genom sitt växtsätt en ogräshämmande verkan. Oönskad vegetation riskerar ändå att etableras om den mark-täckande vegetationen är mer svagväxande i något parti. Ogräsrisken är vanligtvis störst i randzoner där den marktäckande vegetationen gränsar mot andra ytor. Eventuellt ogräs skall rensas bort så fort som möjligt. När den marktäckande vegetationen etablerats behöver den bara vattnas under mycket torra förhållanden. Gödsling utförs lämpli-gen vartannat år med långtidsverkande gödselmedel (ca 30 g/m2).

MonTaGE aV pErEnnMaTTa

Befintlig ogräsfri jord - luckras

30-50 mm Perennmatta/Buskmatta

Befintlig jord - luckras


200 mm ogräsfri jord

Ogräshämmande fiberduk

VEG TECHs pErEnnMaTTor BasiC

Waldsteinia ternata waldsteinia (gullgröna) Vintergrön marktäckare som fungerar fint under buskar och träd. Blommar i gult under försommaren i soliga lägen.

Zon I-III

Läge sol - halvskuggaHöjd 0,4 – 1 m Mått 1 × 1 mLeverans Lastade på pall

Perennmatta basic förodlas med marktäckande perenner efter önskemål. Vid leverans har växtligheten en täckningsgrad på ca 50%. Mattorna förankras med träspik vid behov. Passar utmärkt vid anläggning av stora ytor.

Hedera helix ’Woerner’murgröna, storbladig Storbladig murgröna med friskt, mörkgrönt bladverk och vit ådring. Skiftar något i brun-lilla om vintern.

Zon I-IIILäge Halvskugga-skuggaHöjd 10 cmMått 1 × 1 mLeverans Lastade på pall

Montering av perennmatta basic i trädplantering.

Perennmatta basic är beställningsvara. Den kan även beställas med eget växtval.

117


perennmatta

Perfekt för slänterDe färdigodlade mattorna ger direkt en tät yta av lågväxande buskvegetation. Buskmattorna base-ras på en stomme av kokosfiber, ett tunnare jord-

skikt och en väl tillvuxen yta av buskvegetation. Den färdiga mattan är lätthanterlig och det går snabbt att täcka stora ytor.

Buskmatta

Buskmatta av lingontry i släntparti

Krypoxbär är en utmärkt marktäckare Buskmatta av krypoxbär anlagd vid nytt bostadsområde

Cotoneaster x suecicus ’Coral Beauty’krypoxbärTuff buske som klarar stadsklimat bra. Blommar med små, vita blommor och sät-ter rikligt med röda bär. Städsegrön.

Zon I-VILäge Sol-skuggaHöjd 0,3-0,6 mMått 0,4 × 1,25 mVikt 30-45 kg/m²Leverans Rullade och lastade på pall.

lonicera pileatalingontryUtmärkt, tålig buske till marktäckning. Kan även användas som låg häck. Trivs bäst på fuktiga, näringsrika jordar men klarar sig bra i det flesta lägen. Städsegrön.

Zon I-IILäge Sol-skuggaHöjd 0,3-0,6 mMått 0,4 × 1,25 mVikt 30-45 kg/m²Leverans Rullade och lastade på pall.

VEG TECHs BUskMaTTa

Med buskmattornas hjälp får man omgående ett starkt vege-tationsskikt som binder det underliggnade materialet. På så sätt får man en effektiv erosionssäkring av exempelvis bran-ta slänter. Den snabba etableringen gör också att skötselbe-hovet blir minimalt. Direkt kan anläggningen tas i bruk. Det täta växtsättet hos buskmattorna gör att de effektivt håller oönskad vegetation borta.

118


Buskmatta

Montage på magert, ogräsfritt underlag

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exem-pelvis kvickrot och åkertistel. I de flesta fall bör det befintliga underla-get/jorden kompletteras med en ny växtjord av god kvalitet. Växtjorden kompletteras med 50-100 g/m2 långtidsverkande gödsel (beror på hur väl gödslad växtjorden är från början). Underlaget skall vara jämnt så att perennmattorna/buskmattorna får bra jordkontakt vid utläggningen.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speci-ell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogräsfri jordblandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i för-väg åtgärdas genom att täcka marken med en ej ljusgenomsläpplig fi-berduk i två år före montaget.

Montage på jord med ogräsinslag

Utläggning av buskmattaI specifikationen för respektive art kan du se i vilka mått som mattorna levereras. Buskmattor hanteras lämpligen av två personer. Mattorna läggs ut tätt kant i kant ovanpå det förberedda underlaget. Det är viktigt att mattorna får bra jordkontakt vid utläggningen och att ytterkanterna täcks väl för att förhindra uttorkning. Om mattan riskerar att utsättas för extrema vindar eller om den skall monteras i branta slänter bör den för-ankras med exempelvis träspik. Efter utläggningen vattnas ytan noga. Under de första veckorna efter montaget måste perennmattorna/busk-mattorna då och då vattnas om det är torr väderlek.

skötselDe marktäckande arterna har genom sitt växtsätt en ogräshämmande verkan. Oönskad vegetation riskerar ändå att etableras om den mark-täckande vegetationen är mer svagväxande i något parti. Ogräsrisken är vanligtvis störst i randzoner där den marktäckande vegetationen gränsar mot andra ytor. Eventuellt ogräs skall rensas bort så fort som möjligt. När den marktäckande vegetationen etablerats behöver den bara vattnas under mycket torra förhållanden. Gödsling utförs lämpli-gen vartannat år med långtidsverkande gödselmedel (ca 30 g/m2).

MonTaGE aV BUskMaTTa

Befintlig ogräsfri jord - luckras


Befintlig jord - luckras


200 mm ogräsfri jord


VEG TECHs BUskMaTTa BasiC

lonicera nitida myrtentryStädsegrön buske med små vita blommor. Bladen är smala och glänsande mörkgröna. Fungerar fint i stadsmiljö.Zon I-II Läge sol - skuggaHöjd 60-80 cm Mått 1 × 1 m

Buskmatta basic förodlas med marktäckande buskar efter önske-mål. Vid leverans har växtligheten en täckningsgrad på ca 50%. Mattorna förankras med träspik vid behov. Passar utmärkt vid anläggning av stora ytor.

symphoricarpos × chenaultii ’Hancock’ hybridsnöbär Tuff snabbväxande marktäckare klarar stads- och vägmiljöer. Bra marktäckare under glesa träd. Får vita bär som skiftar mot rosa. Zon I-III Läge sol - skuggaHöjd 0,4 – 1 m Mått 1 × 1 m

Montering av buskmatta utanför förskola.

Buskmatta basic är beställningsvara. Den kan även beställas med eget växtval.

119


Buskmatta

Växtskärmar

Grönt, tätt och vackert direktMed färdiga växtskärmar får du direkt en tät och grön av-skärmning från första dagen. Våra Mobilane® växtskär-mar används exempelvis för att skapa en vacker tomtav-gränsning eller för att göra spännande rumsbildningar och gestaltningar i trädgårdar och parker. Vegetationen av mur-gröna är grön året runt vilket betyder att du även under vin-tertid får en effektiv avskärmning.

De speciella egenskaperna hos växtskärmarna gör att de också är lämpade att lösa problem av mer teknisk karrak-tär. Exempelvis så används växtskärmarna som bullerskydd i trafikmiljöer. Den luftiga bladmassan ger en effektiv bul-lerdämpning jämfört med exempelvis bullerplank byggda i hårda, ljudreflekterande material. Växtskärmarna har även med framgång använts för att skydda fasader mot klotter. En bar fasad som inbjuder till klotter kostar mycket i underhåll och klottersanering jämfört med en grön och levande fasad av växtskärmar.

Till höger: Växtskärmarna levereras med vintergrön murgröna el-ler benved uppvuxen på ett självbärande metallnät. Växtskärmarna är 1200 mm breda och finns i höjderna 2200, 1800 och 1000 mm. Under: Med de färdiga växtskärmarna av murgröna blev uteser-veringen direkt en grön och insynsskyddad plats.

120


Växtskärmar

Grön avskärmning direktIstället för att vänta flera år på att konventionella häckplan-tor skall växa upp ger dig växtskärmarna den avskärmande grönskan direkt. Murgrönan behåller sina blad och är grön även på vintern. Jämfört med en konventionell häck som med tiden växer till sig på bredden så tar de tunna, utrym-messnåla växtskärmarna minimal plats i djupled vilket är en stor fördel om man vill utnyttja sina ytor maximalt.

1 Pumpstation förvandlad till en grön pärla2 Innergård omgiven av grönska3 Takträdgård med flertalet växtskärmar4 Effektiv avskärmning på handelsområde 5 Växtskärmar av benved6 Nyetablerad avskärmning på bostadsgård7 Sopkärl kan enkelt döljas

1

2 3

4 5

6 7

121


Växtskärmar

VÄxTskÄrMar soM kloTTErskYdd

VÄxTskÄrMar soM BUllErskYdd

Miljövänlig och ekonomisk klotterbekämpningAtt återkommande behöva sanera fasader från klotter kos-tar fastighetsägarna stora pengar. Störande klotter ger också ett sämre intryck av området. Genom att klä fasaderna med växtskärmar får man inte bara ett långsiktigt och miljövän-ligt klotterskydd utan också en grönare och mer tilltalande miljö.

Grönare bullerskyddBladverket i växtskärmarna minskar reflektionerna av oönskat ljud och ger en effektiv bullerdämpning exempel-vis utmed vägar och järnvägar samt i trånga stadsrum. De mest effektiva bullerskyddet får man om en tyngre struk-tur, som exempelvis en mur eller ett plank, kombineras med det ljudabsorberande bladverket hos växtskärmarna. Med växtskärmarnas hjälp får man den ljudabsorberande blad-massan direkt från första dagen. En grönt och levande bul-lerskydd är dessutom betydligt mer tilltalande än exempel-vis en död betongmur.

Ett exempel från ett bostadsområde där Stockholmshem effektivt klotterskyddat en tidigare mycket utsatt fasadyta.

Exemplet till höger visar hur växtskärmarna etableras utmed en bullermur och resultatet av växtetableringen ett år senare.

122


Växtskärmar

VÄxTskÄrMar i krUka

Flyttbar grönska för terrassenVäxtskärmarna fungerar utmärkt att etablera i krukor. Krukorna kan enkelt placeras så att växtskärmarna ger en grön och vacker avskärmning. Krukor med växtskär-mar passar perfekt för exempelvis uteserveringar, terrasser eller innergårdar.

Hyr eller köp kruka komplett med växterVeg Tech säljer eller hyr ut kompletta krukor i olika format med växtval efter dina önskemål. Läs mer under kapitlet ”Modulkrukor”.

FÖrE - EFTEr: Den sterila innergården fick direkt ett lummigt insynsskydd med hjälp av växtskärmarna »

123


Växtskärmar

Växtskärmar av murgröna vid cykelgarage

Växtskärmar i modulkruka på innergård i Borås

Vegetationen i växtskärmarna är uppvuxen på en stomme av galvaniserat metallnät. Nätet gör växtskärmarna mycket sta-bila och tåliga. Längst ned sitter en krukmodul med växter-nas rotsystem och en mindre jordvolym. Denna krukmodul är fodrad med en kokosfibermatta som håller jord och rötter på plats under produktionen och vid leveransen. Vid mon-taget skall denna fodrade krukmodul placeras ned i marken eller i en planteringskruka och växternas rotsystem kan där-efter fritt etablera sig på sin nya växtplats. Kokosfibermattan kommer med tiden att brytas ned.

Höjd: 2200 mm 1800 mm 1000 mm

200 mmbottenkruka

1200 mm

Dimensioner bottenkruka: 1200 x 200 x 200 (bxhxdj)

Stomme: Metallnät galvaniseratMaskstorlek nät: 100 x 250 mm

VEG TECHs VÄxTskÄrMar

124


Växtskärmar

VEG TECHs VÄxTskÄrMar

MonTErinG oCH skÖTsEl aV VÄxTskÄrMar

Grundläggning av stolpar:Växtskärmarna behöver stabiliseras med stolpar för att stå stadigt. Precis som när man bygger ett staket eller plank är det viktigt att stol-parna förankras på ett bra sätt för att klara framtida påfrestningar av ex-empelvis stark vind. Generellt gäller att stolparna för höga växtskärmar (1800 mm) förankras enligt samma krav som för ett plank och låga växt-skärmar (1000 mm) förankras enligt kraven för ett staket. Avståndet mel-lan stolparna (innerkant-innerkant) bör vara ca 1250 mm. Det exakta c-c-avståndet mellan stolparna beror av vilken stolpdimension och vilken typ av fundament du valt.

Utplacering av växtskärmarna:Växtskärmarna placeras i ett grunt dike mellan stolparna, djup ca 30 cm, bredd ca 30 cm. Luckra upp jorden i botten av planteringsdiket och vattna. Tillför långtidsverkande gödsel (50 g/växtskärm) och god planteringsjord (10 l/växtskärm) i botten av planteringsdiket innan växtskärmen ställs ned. Ställ ned växtskärmen i diket och kontrollera att överytan på växtskärmens krukmodul hamnar just under ytan av omkringliggande mark och att överkanten av växtskärmen ligger i nivå med tidigare monterade växtskärmar. Montera och fäst beslagen mellan växtskärmarna och stolparna. Planteringsjord fylls på och pack-as lätt vid sidorna av växtskärmens krukmodul när den ställts på plats i diket. Vattna noggrant. Fyll på mer planteringsjord runt växtskärmarna om den sjunkit undan efter vattningen.

infästning mellan stolpar och växtskärmar:Vid användning av trästolpar behövs två-fyra fästen per skärm. Fästena monteras på vardera sidan av växtskärmen. Det övre fästet på vardera sidan av växtskärmen placeras lämpligen i nivå med den näst övers-ta horisontella vajern i växtskärmens nätstomme. Detta fäste monteras först och placeras så att det hakar i vajern underifrån och upp (se bild nedan). Det nedre fästet på vardera sidan placeras så att det hakar i vajern ovanifrån och ned. Om ett hårt träslag används i stolparna kan förborrning krävas innan fästena monteras.

Hedera helix ‘Woerner’ murgröna

Mått: 1200 x 1000 mm (bxh) (Lagervara) 1200 x 1800 mm (bxh) (Lagervara) 1200 x 2200 mm (bxh) (Beställningsvara)

Euonymus europaeus benved

Mått: 1200 x 1800 mm (bxh) (Beställningsvara)

Växtzon/Läge: zon I-II, zon I-III i skyddade lägen. Halvskugga - skugga.

Underlag: Mullrik något fuktighetshållande jord.Planteringstid: Etableras helst under perioden maj-augusti. Vid tidig plan-

tering var beredd och täck växtskärmarna om det föreligger risk för frost. Sen höstplantering bör undvikas så att växter-na får möjlighet att etablera sig innan vintern.

Växtzon/Läge: zon I-II, zon I-III i skyddade lägen. Sol-skugga.

Underlag: Mullrik något fuktighetshållande jord.Planteringstid: Etableras helst under perioden maj-augusti. Vid tidig plan-

tering var beredd och täck växtskärmarna om det föreligger risk för frost. Sen höstplantering bör undvikas så att växter-na får möjlighet att etablera sig innan vintern.

skÖTsEl

Gödsling:Vid planteringen rekommenderas att tillsätta långtidsverkande göd-sel (Multicote 8 månaders el. motsv.) med en giva om ca 50 g/växt-skärm. Efterföljande år bör växtskärmarna efter behov underhålls-gödslas en gång på våren, gärna med långtidsverkande gödsel. I näringsfattiga jordar kan ytterligare en gödselgiva krävas under säsongen.

Bevattning:Under hela första säsongen är bevattning mycket viktigt. Speciellt gäller detta om planteringen utförs under sommaren eller under torra perioder på våren och hösten. Städsegröna växter är känsliga för uttorkning särskilt under tidig vår därför är det viktigt med bevatt-ning även de efterföljande säsongerna.

klippning:Under första året ska skärmen inte klippas. Under de följande sä-songerna klipps växtskärmen vid behov. Detta görs lämpligen i april/maj eller september/oktober. En till två klippinsatser per säsong bidrar till att hålla växtskärmen tät och jämn

125


Växtskärmar

Häckmoduler

Häck snabbt och enkeltMed de förtillverkade häckmodulerna får du direkt en upp-vuxen häck. Montaget går snabbt och enkelt och skötselbe-hovet är betydligt mindre än om du väljer att plantera små häckplantor. Från första dagen har du en avskärmande, grön häck. De rejält tillvuxna plantorna gör att du inte behöver bekymra dig över den känsliga första etableringsperioden som krävs för små häckplantor. Med en enkel tillsyn och vattning i inledningsfasen får du en mycket snabbstartad häck som kommer att utvecklas vidare på sin nya växtplats.

Tåliga och lättsköttaVegetationen är etablerad på en stomme av grönlackerat metallnät. Stommen gör häckmodulerna stabila och lätt-hanterliga. I botten bildar metallnätet en liten kruka för jord och växtrötter. Vid montaget planteras denna kruka ned i marken och rotsystemet kan sedan utvecklas fritt.

Bok eller avenbokHäckmodulerna finns i de två klassiska häckarterna bok och avenbok som passar väl in i de flesta miljöer.

1

2

3 4

1 Häckmodul av bok (Fagus sylvatica)

2 Häckmoduler av avenbok (Carpinus betulus) färdiga för leverans

3, 4 Exempel på hur häckmodulerna kan användas

126


Häckmoduler

MonTErinG oCH skÖTsEl aV HÄCkModUlEr

Grundläggning av stolpar:Häckmodulerna behöver stabiliseras med stolpar för att stå stadigt. Stolparna placeras vid var tredje häckmodul. Häck-modulerna förankras med ståltråd mellan stolparna. Innan du börjar måste du beräkna åtgången av häckmoduler respek-tive stolpar. Om avstånden inte stämmer exakt med måtten på häckmodulerna så kan den sista modulen försiktigt klippas med en bultsax till önskad bredd. Det exakta c-c-avståndet mellan stolparna beror av vilken stolpdimension och vilken typ av fundament du valt men 3100 mm är ett bra utgångsmått (tre häckmoduler á 1020 mm plus lite mellanrum).

Utplacering av häckmodulerna:Häckmodulerna placeras i ett grunt dike mellan stolpar-na, djup ca 30 cm, bredd ca 30 cm. Luckra upp jorden i bot-ten av planteringsdiket och vattna. Tillför långtidsverkande gödsel (50 g/häckmodul) och god planteringsjord (10 l/häck-modul) i botten av planteringsdiket innan häckmodulerna ställs ned. Ställ ned häckmodulerna i diket och kontrollera att överytan på häckmodulernas krukdel hamnar just under ytan av omkringliggande mark och att överkanten av häck-modulen ligger i nivå med tidigare monterade häckmoduler. Planteringsjord fylls på och packas lätt vid sidorna av häckmo-dulens krukdel när den ställts på plats i diket. Vattna noggrant. Fyll på mer planteringsjord runt häckmodulerna om den sjunkit undan efter vattningen.

Jord En anspråkslös art som trivs bäst humusrika kalkhaltiga jordar.

Växtzon I-VI

Läge Sol till skugga. Gynnas av varma lägen. Trivs ej i vindutsatta lägen.

Vatten Tämligen torktålig.

Skötsel För att få en tät och välväxt häck bör den klippas så att basen är något bredare än toppen. Häckmodulen är toppad vid leverans men den kan växa vidare till önskad höjd (tänk på att skarven vid toppningen kan bli synlig vintertid).

Mått (b × h) 1020 × 1000 mm1200 × 1550 mmHöjden avser växtdelen av häckmodulen. Krukdelen som planteras ned i jorden är ca 200 mm hög.

Carpinus betulusavenbok

Jord Trivs bäst i väldränerade jordar som är närings- och mullrika.

Växtzon I-VI

Läge Halvskugga - skugga

Vatten Beroende av god mark- och luftfuktighet.

Skötsel För att få en tät och välväxt häck bör den klippas så att basen är något bredare än toppen. Häckmodulen är toppad vid leverans men den kan växa vidare till önskad höjd (tänk på att skarven vid toppningen kan bli synlig vintertid).

Mått (b × h) 1020 × 1000 mm1200 × 1550 mmHöjden avser växtdelen av häckmodulen. Krukdelen som planteras ned i jorden är ca 200 mm hög.

Fagus sylvatica Bok

VEG TECHs HÄCkModUlEr

127


Häckmoduler

Veg Tech Wall

Skapa en unik miljö utöver det vanligaVäxtväggar inomhus är en ny spännande metod för att eta-blera det gröna på vertikala ytor och därmed skapa en levan-de och grön miljö. Veg Tech Wall är ett modulbaserat system som möjliggör en snabb etablering av växtväggar, exklusivt utformade efter era önskemål.

Gröna växter - renare luftVi tillbringar mycket av vår tid inomhus och en frisk och grön miljö är en förutsättning för effektivitet och trivsel. Växter har en viktig plats att fylla och är inte bara vackra för ögat. Flera olika undersökningar visar att växter renar luf-ten och ökar luftfuktigheten vilket är bra för hälsan. Med växter i närmiljön stimuleras vår kreativitet och stressnivån sänks. Växterna ger även en effektiv dämpning av ljud och en naturlig avskärmning i rummet.

Veg Tech Wall - unik utformningVäxtväggar består av ett antal olika inomhusväxter utvalda av vår erfarna personal. Varje vägg komponeras efter plat-sens förutsättningar. Genom växternas olika växtsätt ska-pas en unik utformning till varje växtvägg. Det finns också möjlighet att komponera och inreda växtväggen efter egen design.

128


Veg Tech Wall

Välbeprövat systemVeg Techs system för växtväggar är konstruerat för att möta hårda byggtekniska krav och baserar sig på högkvalitati-va och långtidsstabila material. Kassetterna har ett hölje av galvaniserad plåt och en kärna av ett vattenhållande växt-medium. Plantorna etableras genom hål i kassetternas front. Veg Tech Wall får därför en mycket lång livslängd och systemet påverkas minimalt av exempelvis UV-ljus, närsalter och vatten.

Bevattning sker via ett integrerat droppbevattningssys-tem där näring tillförs till plantorna vid behov. Växter inom-hus kräver växtbelysning för optimal utveckling.

500

100

300

15 hål/modulca 75 plantor/m2

hölje i galvaniserad plåt droppbevattning

vattenhållande oorganiskt växtmedium

Vikt: 15 kg/kassett

Modulkassett

VÄGGMonTEradModUl EnkElsidiG ModUl dUBBElsidiG

Växtväggskassetterna monteras på skenor som förankrats i väggen. Växtväggen kan på detta sätt byggas till valfri bredd och höjd (baserat på växtväggskassetternas mått 500 x 300 mm). Bevattningen platsanpassas och kan utföras antingen som ett recirkulerande eller direktmatat system.

Växtväggskassetterna är etablerade på ett sta-tiv som integrerats med en modulkruka. Bevatt-ningssystemet är helt integrerat i modulkrukan. Modulkrukan lackeras i valfri RAL-kulör.

Växtväggskassetterna är etablerade på båda sidor av ett stativ som integrerats med en modulkruka. Bevattningssystemet är helt integrerat i modul-krukan. Modulkrukan lackeras i valfri RAL-kulör.

h

500 x 300

b

1500

450

1000400

1500

450

1000600

Växtväggen pryder hotellfoajé.Nyetablerade växtväggar i konferensrum på olika våningsplan

129


Veg Tech Wall

Modulkrukor

Krukor för inom- och utomhusmiljöerVeg Techs modulkruka är en mångsidig kruka som förenar stilren design med funktion. Krukorna är handgjorda och tillverkas i högkvalitativa material och i olika storlekar.

Stor variation med flera tillvalModulkrukorna finns i flera olika utföranden och kan kom-pletteras med olika tillval för att passa just det specifika pro-jektet. Krukorna kan exempelvis levereras kompletta med jord och växter anpassade för förutsättningarna på platsen. Genom att exempelvis komplettera modulkrukorna med Veg Techs växtskärmar får man en mycket effektiv avgräns-ning och insynsskydd. Veg Techs perennmattor och ört-pluggplantor ger också stora valmöjligheter i växtvalet.

1 Inomhuskruka i vitlackerad plåt.

2 Veg Tech Wall etablerad i modulkruka i lackerad plåt.

3 Veg Techs perennmattor och växtskärmar passar fint tillsammans med krukor i galvaniserad plåt.

4 Kruka i värmebehandlat trä.

5 Inomhuskruka i vitlackerad plåt.

6 Kruka i varmgalvaniserad plåt.

44

3

1

2

130


Modulkrukor

ModUlkrUkor artikelnr.

1200x400x450

1200x800x450

800x800x450

Material Utförande Mått (bxlxh)

plåt Lackad i valfri RAL-kulör 1200x400x450 9-13041

1200x800x450 9-13040

800x800x450 9-13042

Specialmått 9-13043

plåt Varmgalvaniserad 1200x400x450 9-13045

1200x800x450 9-13044

800x800x450 9-13046


Trä Värmebehandlad furu 1200x400x450 9-13070

1200x800x450 9-13071


TillBEHÖr

isolering Invändig cellplastisolering Till kruka: 1200x400x450 9-13051

Till kruka: 1200x800x450 9-13050

Till kruka: 800x800x450 9-13052

dränering Invändigt dräneringsskikt i botten av kruka samt dräneringshål i botten.

Till kruka: 1200x400x450 9-13061

Till kruka: 1200x800x450 9-13060

Till kruka: 800x800x450 9-13062

Jord Veg Techs bjälklagsjord Storsäck (m3) 8-12087

Vattenhållande skivor Skivor av Veg Tech Grodan magasinerar vatten effektivt och gör uppbyggnaden mer torktålig.

Veg Tech Grodan PP 100/40tj = 100 mm

9-12056

droppbevattning Genom att komplettera krukorna med ett droppbevattningssystem blir växt-ligheten betydligt mer lättskött, speciellt på soliga och vindutsatta gårdar och terrasser. Kontakta oss för mer information.

Växter Ett flertal av Veg Techs växtprodukter lämpar sig för användning i modulkru-kor, exempelvis växtskärmar och perennmattor. Vi hjälper dig gärna.

5 6

131


Modulkrukor

Pelleplatta

Pelleplattan används som markbeläggning i flera olika sammanhang. Pelleplattan är en genomsläpplig och kör-bar markarmering. Den är tillverkad i HDPE-plast och tål belastningar på 200 ton/m. Det patenterade låssystemet gör plattan säker och stryktålig.

Exempel på användningsområde

Armering av gångvägar och körvägar

Parkeringsytor

Körbara infiltrationsytor

Genomsläpplig beläggning runt stadsträd

Handikappvägar

pelleplatta med singel är en uppskattad produkt för bättre framkomlighet. Exempelvis på gångvägar.

pelleplatta med gräs används på ytor där man vill ha en grön och levande yta. Exempelvis på parkeringsytor

pelleplatta ontop är en tunnare variant av mark-armering. Plattan monteras enkelt ovanpå det underlag som den skall skydda.

Pelleplattan fylld med singel på gångväg

Pelleplattan som beläggning på parkeringsyta Den genomsläppliga ytan främjar träden

Plattan används på garageuppfarter för att hålla singlet på plats eller på exempelvis kyrkogårdar för att göra ytan fram-komlig för rullstolar. Pelleplattan används med fördel runt träd i stadsmiljöer eftersom plattans genomsläpplighet främ-jar trädens vatten- och gasutbyte samtidigt som ytan runt trä-det kan utnyttjas för exempelvis parkering.

produktdata pelleplatta standardMått: 1000 × 1000 × 50 mm

(kan enkelt delas upp i fyra delar 500 × 500 mm)

Leverans: Levereras lastade på EUR-pall. 50 m2/pall

pEllEplaTTa sTandard

Pelleplattan är elastisk i alla riktningar.

132


pelleplatta

produktdata pelleplatta med gräsMått: 1000 × 1000 × 50 mm



pEllEplaTTa MEd GrÄs

Pelleplattan med gräs används på ytor där man vill ha en grön, levande yta med hög bärighet och slitagetålighet. Plat-tan levereras med en färdigetablerad gräsvegetation. Gräsets rotsystem ligger tillsammans med en mindre jordvolym in-kapslad och skyddad i plattans armerande raster. Stommen utgörs av en rasterplatta i HDPE-plast (se föregående sida). Plattan tål belastningar på 200 ton/m2.

Exempel på användningsområdeGröna parkeringsytor

Gröna infiltrationsytor

Brandvägar

Bullerdämpning i spårtrafik

Pelleplatta med gräs 1000 × 1000 × 50 mm.

Pelleplatta med gräs på lastzon vid Växjö Bibliotek.

Brandväg av Pelleplattor vid sjukhus.

133


pelleplatta

produktdata pelleplatta ontopMått: 1000 × 1000 × 25 mm



Pelleplattan Ontop är en tunnare variant (25 mm) av Pelle-plattan. Plattan monteras snabbt och enkelt ovanpå det un-derlag som den skall skydda. Plattan kan lika enkelt demon-teras och återanvändas på annan plats.

Behöver du ett tillfälligt markskydd? Skall du anordna ett evenemang som kräver tillfällig parkering på en gräsyta? Måste du renovera huset och vill skydda gräsmattan? Vill du gräva en bunker på golfbanan i ett regnigt november? Kontakta oss för uthyrning av Pelleplattor.

Exempel på användningsområdeGröna parkeringsytor

Byggarbetsplatser

Konserter

Skydd mot körskador vid tunga arbeten

Handikappvägar

Markskydd vid golftävlingar, ridtävlingar mm.

Före: Pelleplatta Ontop utlagd ovanpå en befintlig gräsmatta för att skapa en extra parkeringsyta.

Efter: Pelleplatta Ontop döljs av gräset som vuxit upp genom plattans celler. Gräset kan klippas på vanligt vis.

pEllEplaTTa onTop

Pelleplatta Ontop som tillfälligt körskydd på golfbana.

134


pelleplatta

MonTErinG oCH skÖTsEl aV YTor MEd pEllEplaTTa

singelfyllningPelleplattan fylls slutligen med singel, lämpligen i fraktionen 4/8 mm. Plattan överfylls ca 10 mm. Vill man inte att mönstret i plattan skall sy-nas bör den överfyllas ca 20 mm. Välj ett rent, tvättat singel/makadam som är långtidsstabilt för att bibehålla en god vattengenomsläpplighet. Instabila eller dammande singel-/makadamsorter riskerar på sikt att försämra genomsläppligheten i plattan.

skötselPå ytor med stort slitage kan man vid behov behöva fylla på singel med några års mellanrum. Om det ansamlas mycket material på ytan som exempelvis löv eller sand från halkbekämpning måste detta ren-sas bort så att inte plattytan sätts igen.

pelleplatta fylld med singel

pelleplatta med gräs

klippningKlippning sker efter behov. En yta med större slitage behöver klippas mer sällan än en måttligt belastad yta. Den torktåliga och långsamväx-ande gräsblandningen i plattan bidrar till att hålla klippbehovet till ett minimum. I alla gräsytor som klipps kommer det att bli en tillförsel av organiskt material i ytan. Detta bidrar till att ytan höjer sig med åren. Använd därför om möjligt gräsklippare med uppsamlare för att begrän-sa tillförseln av organiskt material.

VattningVattning kan krävas under längre torra perioder.

Eventuella skadorSkador i gräsvegetationen lagas genom att dressa i ett tunt lager jord och isådd med gräsfrö. Den nysådda ytan vattnas under etablerings-perioden.

Montage

Pelleplattan läggs i ett rutmönster över den väl förberedda ytan. Det är viktigt att Pelleplattan kommer att ligga ca 10 mm under angränsande beläggning typ asfalt eller marksten, annars är risken stor att Pelleplat-tan kan slitas upp vid t.ex. snöröjning. Justera därför nivåerna väl innan utläggningen av plattorna startar. Pelleplattan har hakar på två sidor av plattan och spår på de andra två sidorna. Dessa används för att haka ihop plattorna med varandra. Plattorna hakas i varandra genom att tram-pa till med klacken eller genom att slå lätt med exempelvis en gummik-lubba. Vid behov av tillpassning kan Pelleplattan enkelt kapas med såg eller klippas cell för cell med exempelvis en stor grensax, vinkelslip el-ler betongsåg.

Terrass

Pelleplatta med gräs 50 mm

Avjämning 20-30 mm stenmjöl 0/4 mm


Terrass

Pelleplatta 50 mm

Avjämning 10-20 mm makadam 4/8 mm


Pelleplattorna sammanfogas med hakar respektive spår i plattans sidor.

renhållning/sopningOm ytan med Pelleplattor ligger intill en yta med exempelvis grus och sand ger trafiken på dessa ytor upphov till en transport av oönskat material in på ytan med Pelleplattor. Även halkbekämpning med sand eller stenflis bidrar till en ansamling av material i plattans celler. Acku-muleringen av organiskt material vid gräsklippning och ansamling av grus, löv och annat skräp gör att gräsarmeringen behöver sopas för att inte cellerna i armeringen skall överfyllas. Beroende på hur snabbt material ackumuleras i gräsarmeringsplattan kan sopning med sop-maskin krävas upp till en gång per år. Lämplig tidpunkt är på hösten efter det att träden fällt sina löv eller tidig vår då man även kan avlägs-na ev sand från vintern samt vid behov hjälpså med gräsfrö.

Gödsling vid montageEn giva långtidsverkande gödsel läggs under Pelleplattan på avjämningslagret. Åtgång ca 30 g/m2 . UnderhållsgödslingGenom att gödsla lite men ofta får gräset lättare att tillgodogöra sig de tillförda näringsämnena och risken för näringsläckage blir mindre. Tillväxten blir jämnare vilket minskar antalet klipptillfällen. Gräsytan blir mer motståndskraftig mot sjukdomar och får en högre självläk-ningsförmåga och slitagetolerans. Rekommendation: NPK 18-4-10 ca 20 g/m2.

135


pelleplatta


Höga krav på växternaMiljön i nära anslutning till trafikytor är i många avseenden en extrem och mycket tuff växtplats för många växter. Här följer några exempel på vad vegetationen utsätts för:

Varför behövs vegetation i trafikmiljön?Trafikmiljöer är ofta sterila och tråkiga och de ger vanligtvis ett hårt och avvisande intryck. Miljön i närheten av vägar och parkeringsytor uppfattas som mycket onaturlig. Med ett ökat inslag av växtlighet kan trafikmiljön göras mer till-talande och dess omvärldspåverkan minskas.

Vegetation anläggs i trafikmiljöer ofta av estetiska skäl. Med enkla insatser kan man mjuka upp den hårda miljön och göra den mer tilltalande.

Vegetation i trafikmiljön ger även en mycket god buller-dämpning. Vegetationen ger med sin stora bladmassa en utrymmessnål och effektiv bullerdämpning.

Växterna bidrar även till att rena den förorenade luften i trafikmiljön samt att höja luftfuktigheten. Vegetationen kan alltså förbättra stadsklimatet där det vanligtvis är som sämst, det vill säga i närheten av vägarna.

Med en genomsläpplig markbeläggning av sk. Pelleplattor med gräs kan man skapa gröna kör- och P-ytor.

Växtlighet kan på olika sätt användas för att tydliggöra tra-fikmiljön och på så vis höja trafiksäkerheten. Med vegeta-tion kan olika element i trafikmiljön framhävas (refuger, cirkulationsplatser mm) samt markera övergångar mellan olika delar av trafiksystemet.

SaltSaltbelastningen kan vara hög längs vissa vägar och bara ett fåtal växter klarar detta.

TorkaMånga växtmiljöer vid trafikytor är extremt torra och solexponerade.

Vinddrag och vattenkaskaderFörbipasserande fordon gör att vegetationen ständigt utsätts för vinddrag och att de ibland översköljs med vatten.

FöroreningarVäxterna belastas hårt av olika föroreningar från for-donens avgaser samt av stendamm, bitumen och andra partikulära föroreningar som avsätts på växterna.

Skador från trafik och snöröjning Vegetationen kan skadas svårt av fordon som kör över ytorna eller av större snömängder som plogas upp på vegetationsytorna.

136



VEGETaTion FÖr rEFUGEr, rondEllEr oCH VÄGslÄnTEr

Örtpluggplantor för trafikmiljöer

Genom att plantera örtpluggplantor ges stora möjligheter att sätta samman en vegetationsyta som är individuellt an-passad till den specifika platsen. Med en korrekt uppbygg-nad av planteringsytan och ett genomtänkt växtval erhålls en lättskött yta med lång livslängd. För att få ett bra resultat där vegetationen sluter ytan och på så sätt minskar risken för ogräs, krävs en planttäthet på 15-20 pluggplantor/m. Veg Tech har ett brett sortiment av plantor som lämpar sig för trafikmiljöer. Vi odlar själva fram plantorna och vegeta-tionen är av svenskt ursprung och därför anpassad till vårt klimat. I tabellerna nedan ges exempel på örtpluggplantor för trafikmiljöer. En fullständig förteckning av våra plan-tor som är extra lämpade för trafikmiljöer finns i kapitlet ”Plantor för markmiljöer”.

Rondell med lingon och mjölon. Refug med strandråg.

Liten flocknäva ger en vacker och marktäckande växtlighet.

art l/B

sandrör L

strandtrift L

sandstarr B

strandråg L

gulsporre L

gulkämpar L

gåsört L

strandglim L

refug, salttåligaplanteras i ca 250 mm kross 0/18mm

art l/B

rölleka Lkattfot Lsandnejlika Bbacknejlika Lgulmåra Lgråfibbla Lkäringtand Lsmåfingerört Lbacktimjan L

refug, mindre salttåligaplanteras i ca 250 mm kross 0/18mm

art l/B

färgkulla (kalkgynnad) Bstrandtrift Lstor blåklocka Lliten blåklocka Lrödklint Lväddklint (kalkgynnad) B cikoria (kalkgynnad) Lgulmåra Lmidsommarblomster Lflockfibbla Båkervädd Lprästkrage tidig Lprästkrage sen Ltjärblomster Lmyskmalva B

Vägsläntplanteringsbädd beror av artval

Planttäthet rekommenderas med 15 - 20 pluggplantor per/m². Varje planta gödslas med ca 7 g långtidsverkande gödsel vid plantering. Kommande år gödslas planteringen vid behov. Ytan bör vattnas vid torr väderlek tills plantorna etablerats. Ogräs bör kontinuerligt hållas efter.

ÖrTplUGGplanTor i TraFikMilJÖEr – VÄxTFÖrslaG

lagervara/BeställningsvaraL - Finns i lager under säsong. Vi reserverar oss för mellanförsäljning.B - Beställs nov-dec året före leveransår.

137



Sedum i refuger och rondellerSedumvegetation är extremt torktålig och trivs därför bra i de mycket torra områden som finns i trafikmiljöer. Sedum-vegetationen tål däremot bara begränsade mängder salt och slitage. Den skall därför inte användas där saltpåfrestning-en är för stor eller på ytor där den utsätts för slitage från ex-empelvis fordon som sneddar över ytan, snöröjning eller på platser där man kan befara att fotgängare kommer att gå över ytan. Sedumytan skall därför omges av en zon med ex-empelvis stensättning närmast körytan för att undvika de mest utsatta partierna.

De prefabricerade Xeroflor Sedummattorna är lätta att anlägga och man får direkt en tät vegetationsyta. Dessa ve-getationsmattor är alltså av samma sort som de som används till takvegetation. Det är mycket viktigt att sedummattorna anläggs på ett väldränerat underlag för att undvika framtida etablering av ogräs. Det är också en fördel om ytan utförs svagt lutande för att säkerställa en god avrinning och dräne-ring av överskottsvatten.

sedum på murkrön

Sedumvegetation passar bra i den torra miljön på murkrön. Växtligheten kan anläggas med färdiga sedummattor eller genom att plantera miniplugg av blandade sedumarter. I de fall man använder färdiga sedummattor är det viktigt att för-bereda ett jämnt och dränerande underlag i murkrönet. Se-dummattans kanter måste också ligga en aning nedsänkta i förhållande till murens sidor så att växtligheten skyddas mot nötning och uttorkning.

Sedummatta på murkrön.

Sedumvegetationen ligger skyddad av sneddningszoner.

Hastighet intensitet rondell refug

(km/h) Sedumfri zon från körbanan (m)

30 låg 0 0-0,5

30 hög 0-0,5 0,5

50 låg 0-0,5 0,5-1,0

50 hög ca 1 1,0-1,5

70 låg 0,5-1,0 1,0-1,5

70 hög 1,0-2,5 rekommenderas ej

prefabricerad xeroflor sedum monterad i trafikmiljöer prefabricerad xeroflor sedum på murkrön

UppBYGGnad aV sEdUMYTor

30 mm Xeroflor Sedum

Vid behov; 10 mm VT-filt för extra vattentillgång

>150 mm Tvättad makadam fraktion 16-32 mm

Hålad plastfolie >0.1 mm, monterad omlott med början i högpunkt

30 mm Xeroflor Sedum

Murkrönsmattans kanter skyddas av yttersta stenarna

Avjämna med makadam 4/8 mm.Vid behov täta först muren med makadam 16/32 mm.

VT-filt

VEGETaTion FÖr rEFUGEr, rondEllEr oCH VÄGslÄnTEr

138



VÄxTEr FÖr lUFTrEninG

VÄxTEr soM BUllErdÄMpninG

Effektiv bullerdämpningVäxter kan med fördel användas som bullerdämpning i trafikmiljöer. Gaturummet domineras vanligen av hår-da material som reflekterar och förstärker trafikbullret. Med en större andel växtlighet i anslutning till trafiken kan istället en del av bullret reduceras. Växternas stora bladmas-sa och den luft som finns innesluten i vegetationen bildar en effektiv ljudabsorbent. På fasader och bullerplankVegetation kan exempelvis etableras på fasader i trånga gaturum eller klä in bullerplank för att förstärka funktio-nen hos dessa. I dessa fall är det vanligtvis olika former av klätterväxter som används. Vill man erhålla ett myck-et snabbt resultat och en minimal etableringsskötsel kan också Veg Techs växtskärmar användas för detta ändamål. Läs mer under kapitlet ”Växtskärmar”.

Bullerdämpning av spårbäddarPelleplattan med gräs används exempelvis som marktäck-ning i spårbäddar eftersom de effektivt dämpar bullret från vagnar och räls. Den täta vegetationsytan hjälper dessutom till att hålla ogräset borta från spårbäddarna. Vegetationen gör givetvis också att spårområdet ser vackrare ut.

I flera tättbebyggda områden ligger halterna av skadliga partiklar i luften på direkt hälsofarliga nivåer. I bland an-nat Stockholm ifrågasätter man om det går att fortsätta den bostadsutbyggnad som sker i direkt anslutning till de stora trafiklederna. Man har beräknat att 1800 svenskar årligen dör en för tidig död på grund av partiklar i luften från svens-ka vägar – alltså mer än tre gånger fler än antalet döda i trafik-olyckor. Med sin stora bladmassa bildar växtligheten en stor kontaktyta mot omgivande luft. Likt ett stort filter fångar växterna in luftens skadliga partiklar.

1 Växtskärmar av murgröna klär in bullervall av betong. 2 Pelleplattor ger en grön bullerdämpning av spårmiljö.3 I Bangkok används smarta pergolasystem med klängväx-

ter som ger en stor bladmassa utan att behöva mycket ut-rymme i markplanet.

1

2

3

139



Ängsvegetation

Flera fördelar med ängsvegetation

Var kan ängsvegetation användas?Ängsvegetation kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor. Ängar kan anläggas på exempelvis torra och magra vägslänter, i våtmarker och översilningsytor eller i park- och trädgårdsmiljöer.

Ängsvegetationen kan omfatta stora ytor i infrastruk-turprojekt eller bara utgöra en liten del av en trädgård. Vår ängsvegetation finns exempelvis vid skolor, i bostadsområ-den, på golfbanor, i stadsparker och i trafikmiljöer.

Hur anläggs ängen?Det finns olika metoder för att anlägga ängsvegetation. Vil-ken man väljer beror bland annat på hur snabbt man vill ha en färdig ängsyta och vilken skötsel man kan acceptera un-der etableringstiden.

Färdig Äng: Det snabbaste alternativet. De färdi-godlade ängsmattorna ger dig en vacker äng från första dagen.

Örtpluggplantor: Genom att plantera örtplugg-plantor kan du komponera din äng med exakt de arter du vill ha.

Ängsfröblandning: Det billigaste och enklaste al-ternativet för stora ytor. Kan också kombineras med örtpluggplantor.

Torräng anlagd med ängsfrö tre år efter sådd.

Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.

Den enkla och billiga skötseln av en ängsyta gör den till ett mycket fördelaktigt alternativ jämfört med gräsytor som kräver kontinuerlig och energikrävande skötsel.

Ängsytor är mycket varierande, färgrika och stimule-rande och blir ett positivt inslag i många olika miljöer.

Ängsvegetationen skapar en naturlig biotop som lockar till sig ett varierat djurliv av exempelvis fjärilar, humlor och fåglar.

Hög kvalitetVi baserar vår produktion på högklassigt svenskt frömate-rial. Utgångsmaterialet i våra produkter för ängsvegetation är anpassat för svenska förhållanden. Den stora bredden av olika ängsmattor, plantor och fröer gör att man kan kompo-nera en äng för de flesta typer av markförhållanden och att den är anpassad för klimatet i stora delar av landet.

140


Ängsvegetation

1 Färdiga ängsmattor klara för leverans

2 Äng i vägslänt anlagd med sådd och örtpluggplantor

3 Torräng av färdiga ängsmattor samt örtpluggplantor

4-5 Tre år efter anläggning av färdiga ängsmattor

inspiraTionsBildEr...

1 2

35

4

141


Ängsvegetation

FÄrdiG ÄnG

Enkelt och användbartPå ytor där man snabbt vill skapa en väletablerad ängsvegetation är ”Färdig Ängsmatta” det bästa

alternativet. Ängsmattan är förodlad och har redan vid le-veransen en väl utvecklad ängsvegetation av blandade örter och gräs. Mattan baseras på arter av svenskt ursprung.

Ängsvegetationen prefabriceras i ett 3-4 cm tunt jord-lager. Mattan är i botten förstärkt med ett armeringsnät av kokosfiber. Armeringen gör mattan lätt att hantera och att den blir extra motståndskraftig mot erosion. Eftersom växt-ligheten är färdigutvecklad redan vid leveransen rotar den sig snabbt på platsen och binder underlaget. Ängsmattan kan därför användas som ett effektivt erosionsskydd i ex-empelvis slänter.

VEG TECHs ÄnGsMaTTor:

normaläng FÄ 6701Lämplig för lerjordar och finkorniga moräjordar (ej sand/grus). Normalängsmattan baseras på ängsfröblandning 6701.

Torräng FÄ 6704 Lämplig för torra moränjordar, sand och grus. Används exempelvis i vägslänter och refuger. Torrängsmattan baseras på ängsfröblandning 6704.

Fuktäng FÄ 6702Lämpar sig exempelvis för infiltrationsytor och översilningsytor samt i dikesbottnar och fukt-zoner kring dammar. Fuktängsmattan baseras på ängsfröblandning 6702.

salttålig äng FÄ 7001Lämplig i rondeller och refuger med saltbelast-ning samt ytor nära havet. Vegetationen utgörs exempelvis av strandtrift, gulkämpar, strand-glim, kärringtand och backnejlika.

Normalängsmatta

Färdig torräng vid Möckelsnäs orangeri

nY! svenskäng torr-normal FÄ 6703Den nya svenskängen passar de flesta torra och normala marktyperna.

142


Ängsvegetation

Montage på magert, rotogräsfritt underlag

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exempel-vis kvickrot och åkertistel. Underlaget skall inte vara alltför näringsrikt. Bäst resultat får man på näringsfattiga jordar som exempelvis sand/mo-jordar eller fattiga alvjordar. Alltför feta och näringsrika jordar kan för-bättras genom att göra en djupplöjning och blanda upp matjorden med magrare alv. Om underlaget är kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom. Underlaget skall vara jämnt så att ängsmattorna får bra jordkontakt vid utläggningen.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speci-ell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogräsfri och mager jordblandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i förväg åtgärdas genom att täcka marken med en ej ljusgenom-släpplig fiberduk i två år före montaget.

Montage på jord med ogräsinslag Montage av salttålig Färdig Äng 7001

Utläggning av ängsmattanÄngsmattorna levereras lastade på EUR-pall. En ängsmatta lyfts en-kelt av två man. Ängsmattorna läggs ut tätt kant i kant ovanpå det för-beredda underlaget. Ängsmattan måste få bra jordkontakt vid utlägg-ningen. Om mattan riskerar att utsättas för extrema vindar eller om den skall monteras i branta slänter bör den förankras med exempelvis träspik. Efter utläggningen vattnas ytan med ängsmattorna noga. Under de första veckorna efter montaget måste ängsmattorna då och då vattnas om det är torr väderlek.

skötselFör att bibehålla örtfloran och gynna den framför gräs och ogräs skall ängen slås varje år. Skärande redskap som exempelvis slåtterbalk el-ler lie skall användas. Klipphöjden måste vara minst 60-80 mm. Ängen slås i början av augusti när de flesta örterna har blommat över. Det av-slagna höet kan man gärna låta ligga kvar i upp till en vecka så att det får tid att fröa av sig. Allt hö tas därefter bort, annars får man på sikt en oönskad uppgödsling av marken. Konventionella gräsklippare eller trimmers skall inte användas för att slå ängen eftersom de i för hög grad finfördelar det avslagna klippet. Det finfördelade klippet göder markytan och ängsytan kommer succesivt att övergå till en ren gräsyta. Endast om det visar sig att ängsytan blir extremt mager kan en lätt gödsling ut-föras med exempelvis långtidsverkande gödselmedel.

Befintlig jord

30 mm Färdig Ängsmatta Salttålig

>150 mm Bergkross/Makadam 0-18 mm


Befintlig jord

30 mm Färdig Ängsmatta

Befintlig jord

30 mm Färdig Ängsmatta50-100 mm ogräsfri jord, sand/mojordeller grus fraktion 0-4 mm


MonTaGE oCH skÖTsEl aV FÄrdiG ÄnG

produktdata Färdig ÄngMått: 1 × 0,8 m

Leverans: Lastas på EUR-pallPallstorlek: ca 20 mattor = 16 m²Vikt full pall: ca 650 kg

143


Ängsvegetation

Ängsarter för alla förhållandenDu kan enkelt komponera din ängsyta med ört-pluggplantor av svenska ängsarter. Det finns en

mängd olika arter att välja bland för exempelvis torra, nor-malfuktiga och fuktiga ytor. Om man jämför med en sådd ängsyta så är fördelen med örtpluggplantor att man exakt kan kontrollera artvalet samtidigt som första årets blomning blir rikligare. Det är vanligt att plantering av örtpluggplantor kombineras med sådd av ängsfrö.

Örtpluggplantor levereras i brätten med 40 plantor.

ÖrTplUGGplanTor FÖr ÄnGsYTor

TorrÄnG Torra moränjordar

art l/B

rölleka L

liten blåklocka L

rödklint L

backnejlika L

brudbröd (kalkgynnad) L

gulmåra L

blodnäva (kalkgynnad) L

olika fibblor L

äkta johannesört B

åkervädd L

sommarfibbla B

prästkrage tidig L

prästkrage sen L

käringtand L

tjärblomster L

myskmalva B

gullviva L

backsippa L

mandelblomma L

norMalÄnGMorän-, ler- och mjälajord

art l/B

akleja L

slåttergubbe L

stor blåklocka L

rödklint L

gulmåra L

midsommarblomster L

fyrk. johannesört L

åkervädd L

prästkrage tidig L

prästkrage sen L

myskmalva B

gullviva L

smörblomma L

rödblära L

ängsvädd L

FUkTÄnG Fuktig morän-, ler- och mjälajord

art l/B

nysört L

ängsbräsma L

olika starr L

midsommarblomster L

humleblomster L

gökblomster L

videört L

fackelblomster L

äkta förgätmigej L

smörblomma L

ängsvädd L

smörboll L

läkevänderot L

VÄxTEr FÖr FJÄrilar

art l/B

rölleka L

rödklint L

väddklint B

hampflockel L

gulmåra L

olika fibblor L

åkervädd L

sommarfibbla B

prästkrage L

fackelblomster L

ängsvädd L

backtimjan L

Örtpluggplantor för ängsytor - förslag på artval (Lista över örtpluggplantor finns under kapitlet ”Plantsortiment”)

rekommenderad planteringstäthet:5-10 plantor/m2 vid kombination med frösådd.Vi rekommenderar en kombination med sådd, då ytan växer ihop snabbare och ger ett jämnare och naturligare resultat. Mikroklimatet i etableringsytan förbättras och förekomsten av fröogräs minskar.

lagervara/BeställningsvaraL - Finns i lager under säsong. Vi reserverar oss för mellanförsäljning.B - Beställs nov-dec året före leveransår.

Örtplugg planteras med Veg Techs planteringssystem och Veg Techs strandmattor är förankrade vid strandkanten.

Samma yta 2 månader efter plantering.

144


Ängsvegetation

planTErinG aV ÄnG MEd ÖrTplUGGplanTor

Hantering av plantorna fram till planteringenOm du inte kan utföra planteringen direkt efter leveransen måste du ta hand om plantorna så att de inte tar skada. Placera brättena (plast-behållarna med plantor) sida vid sida på en skuggig plats, gärna di-rekt på marken. Tänk på att ställa dem så att de inte riskerar att bli för blöta om det regnar kraftigt. Om plantorna verkar torra skall de vattnas så att rotklumpen blir genomfuktad. Om du är tvungen att lagra plan-torna mer än en vecka – se då till att rötterna inte växer fast i marken under brättena.

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exem-pelvis kvickrot och åkertistel. Underlaget skall inte vara alltför närings-rikt. Bäst resultat får man på näringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltför feta och näringsrika jordar kan förbättras genom att göra en djupplöjning och blanda upp matjor-den med magrare alv. Om underlaget är kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en spe-ciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogräsfri och ma-ger jordblandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i förväg åtgärdas genom att täcka marken med en ej ljusge-nomsläpplig fiberduk i två år före montaget.

UtrustningOm det är många plantor som skall planteras görs detta enklast med ett planteringsrör. Det underlättar också om du har en sk planterings-sele där du kan fästa brättena med plantor samt en gödselpåse. Plan-teringsrör och planteringssele kan hyras av oss. Vi kan också leverera den typ av gödselmedel som passar bäst för dina plantor. Om det bara är en mindre mängd plantor som skall planteras så klarar du dig med exempelvis en liten planteringsspade.

planteringsarbetetPlantering av örtpluggplantor kan göras under perioden april-oktober men vår eller tidig höst anses vara den bästa tiden. Om plantorna är torra skall de vattnas så att jordklumpen är genomfuktad före planteringen. Använd exempelvis en liten planteringsspade för plante-ringen. Lägg i en liten nypa gödsel (ca 7 g långtidsverkande gödsel/planta) i botten på planteringshålet. Tryck ned plantan och se till att hela rotklumpen kommer ner i jorden. Tryck till runt plantan så att den sitter fast ordentligt.

plantering med planteringsrör:

1 Trampa ner planteringsröret i jorden.

2 Öppna botten på planteringsröret med pedalen.

3 Dra försiktigt upp plantan ur brättet/krukan. Om plantan sitter fast eller riskerar att gå sönder, tryck upp pluggen underifrån med fingret.

4 Släpp ner gödsel och planta i planteringsröret (ca 7 g långtidsverkande gödsel/planta).

5 Dra upp planteringsröret och vrid medsols

6 Trampa till jorden runt plantan så att god kontakt bildas mel-lan rötter och jord. Plantan skall alltid planteras något djupa-re än marken runt omkring. Om pluggen sticker upp kan den annars lätt torka.

7 Vattna hela den nyplanterade ytan ordentligt.

8 Om det blir en period med torrt väder efter planteringen måste ytan vattnas så att plantorna inte torkar.

skall du plantera stora ytor?Då kan du hyra planteringsrör och planteringssele hos oss. Veg Tech er-bjuder sig också att utföra hela entreprenaden. Kontakta oss för offert.

145


Ängsvegetation

Fröer för alla miljöerVeg Tech har ett flertal olika ängsfröblandningar för olika marktyper och miljöer. Vi arbetar bara

med högkvalitativa fröer och huvuddelen av frömaterialet har svenskt ursprung. Ängssådd lämpar sig för såväl stora som små ytor.

Jämfört med Färdig Ängsmatta och plantering med ört-pluggplantor så tar en etablering med frösådd längre tid. Första året kan man inte räkna med någon tät och blom-mande äng. Men redan andra året blir ytan mer tilltalande och blomningen rikare. Veg Tech rekommenderar en kom-bination med sådd av ängsfrö och plantering av örtplugg-plantor. Ytan växer ihop snabbare och ger ett jämnare och naturligare resultat. Mikroklimatet i etableringsytan för-bättras och förekomsten av fröogräs minskar. Med örtplugg-plantorna får man en blomning redan första året. Plantorna ger dig också möjlighet att etablera exakt de arter som du vill ha och arter som kanske inte finns representerade i frö-blandningarna. Vanligtvis etableras plantorna i grupper el-ler öar i ytan som sås med ängsfrö.

Ett annat alternativ för att få en snabbare start på ängen och en blomning redan första sommaren är att använda en andel Blomsteråkerfrö vid sådden. Blomsteråkerfröet inne-håller ett antal ettåriga arter som ger en fin blomning första säsongen och som kompletterar den övriga frösådden.

Våra fröblandningarPå de följande sidorna kan du se specifikationen för de olika fröblandningarna. Det breda och välbeprövade sortimen-tet av fröblandningar täcker in de flesta marktyper som kan vara aktuella i Norden.

Vi samarbetar med företaget Pratensis AB som har mycket lång erfarenhet av ängsfröproduktion.

Äng tre år efter sådd.

Nordisk stormhatt och midsommarblomster finns i den nya fjäll-ängsfröblandningen. (foto: Pratensis AB)

ÄnGsFrÖ

146


Ängsvegetation

Ängsfröblandningar

6701 Frisk till torr jord

Achillea millefolium röllekaCampanula persicifolia stor blåklockaCentaurea jacea rödklintCentaurea scabiosa väddklintFilipendula vulgaris brudbrödGalium verum gulmåraHieracium umbellatum flockfibblaHypericum perforatum äkta johannesörtKnautia arvensis åkerväddLeontodon hispidus sommarfibblaLeucanthemum vulgare prästkragePlantago lanceolata svartkämparPlantago media rödkämparPrimula veris gullvivaGeum rivale humleblomsterRanunculus acris smörblommaRhinanthus serotinus höskallraRumex acetosa ängssyraSilene dioica rödbläraSilene vulgaris smällglimSuccisa pratensis ängsväddSumma örter 20 vikt %Anthoxanthum odoratum vårbroddArrhenatherum pubescens luddhavreCynosurus cristatus kamäxingFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelLuzula multiflora ängsfryleSumma gräs 80 vikt %

6702 Fuktig till blöt jord

Achillea ptarmica nysörtAngelica sylvestris strättaCaltha palustris kabblekaCardamine pratensis ängsbräsmaEupatorium cannabinum hampflockelFilipendula ulmaria älgörtGeranium sylvaticum midsommarblGeum rivale humleblomsterHypericum maculatum fyrk. johannesörtLychnis flos-cuculi gökblomsterLythrum salicaria fackelblomsterMyosotis scorpioides äkta förgätmigejPrunella vulgaris brunörtRanunculus acris smörblommaSerratula tinctoria ängsskäraSilene dioica rödbläraSuccisa pratensis ängsväddTrollius europaeus smörbollValeriana officinalis läkevänderotVicia cracca kråkvickerSumma örter 18 vikt %Alopecurus pratensis ängskavleBriza media darrgräsCarex elata bunkestarrCynosurus cristatus kamäxingDeschampsia caespitosa tuvtåtelFestuca pratensis ängssvingelFestuca rubra rödsvingelSumma gräs 82 vikt %

6703 Torr mager kalkrik jord

Achillea millefolium röllekaAnthemis tinctoria färgkullaCampanula persicifolia stor blåklockaCampanula rotundifoilia liten blåklockaCentaurea jacea rödklintCentaurea scabiosa väddklintCichorium intybus cikoriaEchium vulgare blåeldFilipendula vulgaris brudbrödGalium verum gulmåraHypericum perforatum äkta johannesörtHypochoeris maculata slåtterfibblaLeontodon hispidus sommarfibblaLeucanthemum vulgare prästkrageLotus corniculatus käringtandMalva moschata myskmalvaPlantago media rödkämparPotentilla tabernaemontanii småfingerörtPrimula veris gullvivaRhinanthus minor ängsskallraSaxifraga granulata mandelblomScabiosa columbaria fältväddSenecio jacobea ståndsSilene nutans backglimSumma örter 18 vikt %Arrhenatherum pratense ängshavreBriza media darrgräsFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelPhleum phleoides flentimotejPhleum pratense ssp be. vildtimotejSumma gräs 82 vikt %

6704 Torr mager kalkfattig jord

Achillea millefolium röllekaCampanula rotundifolia liten blåklockaDianthus deltoides backnejlikaGalium verum gulmåraHieracium pilosella gråfibblaHieracium umbellatum flockfibblaHypericum maculatum fyrk. joh.örtHypochoeris radicata rotfibblaJasione montana blåmunkarKnautia arvensis åkerväddLeucanthemum vulgare prästkrageLinaria vulgaris gulsporreLotus corniculatus käringtandLychnis viscaria tjärblomsterPimpinella saxifraga bockrotRumex acetosella bergssyraSaxifraga granulata mandelblomSolidago virgaurea gullrisViola tricolor styvmorsviolSumma örter 10 vikt %Agrostis capillaris rödvenAnthoxanthum odoratum vårbroddBromus hordeaceus luddlostaDeschampsia flexuosa kruståtelFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelLuzula campestris knippfryleSumma gräs 90 vikt %

6705 Enkel blandning

Agrostemma githago klättAchillea millefolium röllekaCentaurea jacea rödklintHieracium umbellatum flockfibblaHypericum perforatum äkta johannesörtLeontodon hispidus sommarfibblaLeucanthemum vulgare prästkrageLychnis viscaria tjärblomsterPlantago lanceolata svartkämparRanunculus acris smörblommaPotentilla argentea femfingerörtRumex acetosa ängssyraRumex acetosella bergssyraSilene vulgaris smällglimSolidago virgaurea gullrisSumma örter 12 vikt %Agrostis capillaris rödvenCynosurus cristatus kamäxingFestuca ovina fårsvingelFestuca pratensis ängssvingelFestuca rubra rödsvingelSumma gräs 88 vikt %

6706 Fjärilsblandning

Achillea millefolium röllekaAchillea ptarmica nysörtCentaurea jacea rödklintCentaurea scabiosa väddklintHieracium umbellatum flockfibblaKnautia arvensis åkerväddLeucanthemum vulgare prästkrageLotus corniculatus käringtandMalva moschata myskmalvaPlantago lanceolata svartkämparRanunculus acris smörblommaRumex acetosa ängssyraScabiosa columbaria fältväddSumma örter 15 vikt %Festuca ovina fårsvingelFestuca pratensis ängssvingelFestuca rubra rödsvingelPoa pratensis ängsgröeSumma gräs 85 vikt %

147


Ängsvegetation

6801 Blomsteråkerfrö

Agrostemma githago klättCentaurea cyanea blåklintPapaver rhoeas kornvallmoPapaver dubium rågvallmoSumma örter 100 vikt %

6750 Blandning efter egna önskemålKontakta oss för mer information om egenkom-ponerade fröblandningar.

6708 Vägrensbland. övr. jordar

Agrostemma githago klättAchillea millefolium röllekaCentaurea jacea rödklintGalium verum gulmåraHieracium aurantiacum rödfibblaHieracium umbellatum flockfibblaHypericum maculatum fyrk. joh.örtLeucanthemum vulgare prästkrageLinaria vulgaris gulsporreLotus corniculatus käringtandLychnis viscaria tjärblomsterKnautia arvensis åkerväddRumex acetosa ängssyraRumex acetosella bergssyraSolidago virgaurea gullrisSuccisa pratensis ängsväddVerbascum nigrum mörkt kungsljusSumma örter 14 vikt %Agrostis capillaris rödvenCynosurus cristatus kamäxingDeschampsia flexuosa kruståtelFestuca ovina fårsvingelFestuca pratensis ängssvingelFestuca rubra rödsvingelSumma gräs 86 vikt %

6709 norra sverige torr till frisk jord

Achillea millefolium röllekaCentaurea jacea rödklintCampanula rotundifolia liten blåklockaDianthus deltoides backnejlikaGeranium sylvaticum midsommarblHieracium pilosella gråfibblaHieracium gr Stiptolepidia kvastfibblaHieracium umbellatum flockfibblaHypericum maculatum fyrk. joh.örtLeucanthemum vulgare prästkrageLychnis viscaria tjärblomsterKnautia arvensis åkerväddPlantago media rödkämparRhinanthus minor ängsskallraRumex acetosa ängssyraSilene dioica rödbläraSilene vulgaris smällglimSolidago virgaurea gullrisSumma örter 10 vikt %Agrostis capillaris rödvenAnthoxanthum odoratum vårbroddBromus hordeaceus luddlostaPoa alpina fjällgröeDeschampsia flexuosa kruståtelFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelSumma gräs 90 vikt %

6710 skuggblandning

Campanula latifolia hässleklockaGeranium sylvaticum midsommarblPotentilla erecta blodrotSilene dioica rödbläraStellaria holostea buskstjärnbl.Veronica officinalis ärenprisViola riviniana skogsviolSumma örter 7 vikt %Agrostis capillaris rödvenDeschampsia flexuosa kruståtelFestuca rubra rödsvingelPoa nemoralis lundgröeSumma gräs 93 vikt %

6711 Torr havsstrandäng

Achillea millefolium röllekaArmeria maritima strandtriftCampanula rotundifolia liten blåklockaCentaurea jacea rödklintDianthus deltoides backnejlikaGalium verum gulmåraHieracium pilosella gråfibblaHieracium umbellatum flockfibblaJasione montana blåmunkarLinaria vulgaris gulsporreLotus corniculatus käringtandPlantago lanceolata svartkämparPlantago maritima gulkämparPotentilla argentea femfingerörtRanunculus bulbosus knölsmörbl.Rumex acetosella bergssyraSedum telephium kärleksörtSilene uniflora strandglimTrifolium arvense harklöverViola tricolor styvmorsviolSumma örter 20 vikt %Agrostis capillaris rödvenAnthoxanthum odoratum vårbroddBromus hordeaceus luddlostaCarex arenaria sandstarrFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelPoa compressa berggröeSumma gräs 80 vikt %

Till ängsfröblandningen ”Torr havsstrandäng” består planteringsbädden av 150 mm 0-8 mm kross

6712 snabbetablerad mot erosion

Achillea millefolium röllekaAgrostemma githago klättCentaurea jacea rödklintLeucanthemum vulgare prästkrageLotus corniculatus käringtandTrifolium pratense rödklöverSumma örter 14 vikt %Agrostis capillaris rödvenFestuca ovina fårsvingelFestuca rubra Långa rhizomer

rödsvingel

Festuca rubra Korta rhizomer

rödsvingel

Lolium perenne engelskt rajgräsPoa pratensis ängsgröeSumma gräs 86 vikt %

6713 Fjälläng

Aconitum lycoctonum nordisk stormhattAngelica archangelica fjällkvanneCirsium helenoides borsttistelGeranium sylvaticum midsommarblLeucanthemum vulgare prästkrageSilene dioica rödbläraSolidago virgaurea gullrisTrollius europaeus smörbollSumma örter 12 vikt %Festuca ovina fårsvingelFestuca rubra rödsvingelPoa alpina fjällgröeSumma gräs 88%

6901 Bellisgräsblandning

Bellis perennis tusenskönaAgrostis capillaris rödvenFestuca rubra rödsvingelPoa pratensis ängsgröe

148


Ängsvegetation

Utsädesmängder

Ängsfrö: 300 g/100 m2

Ängsfrö sprutsådd: 450 g/100 m2

Blomsteråkerfrö: 125 g/100 m2

vid inblandning med ängsfrö: 50 g/100 m2

Bellisgräsblandning: 1 kg/100 m2

Snabbetablerad mot erosion: 500 g/100 m2

sÅdd oCH skÖTsEl aV ÄnGsYTa

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exem-pelvis kvickrot och åkertistel. Underlaget skall inte vara alltför närings-rikt. Bäst resultat får man på näringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltför feta och näringsrika jordar kan förbättras genom att göra en djupplöjning och blanda upp matjor-den med magrare alv.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en spe-ciell symaskin som finns att hyra hos Veg Tech. En ogräsfri och ma-ger jordblandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i förväg åtgärdas genom att täcka marken med en ej ljusge-nomsläpplig fiberduk i två år före montaget.

såddDet bästa resultatet får man om man utgår från en nyetablering på en helt öppen jordyta. Den mest lämpliga tiden för sådd är september men de andra höstmånaderna går också bra liksom en tidig vårsådd. Efter-som utsädesmängden är mycket låg bör fröet blandas upp med såg-spån eller vetekli för att få en mer lätthanterlig volym att arbeta med vid sådden ( t ex 1 del frö + 3 delar vetekli eller fint sågspån). Man ska absolut inte blanda upp ängsfröet med ytterligare gräsfrö vilket bara skulle innebära att gräset konkurrerar ut örterna. Såbädden bör vara harvad eller grovkrattad. Fröet kan sås för hand eller med maskin. Ef-ter sådd myllas fröet ytligt med kratta eller vält. På branta slänter eller andra svårtillgängliga områden kan sprutsådd göras. I dessa fall bör utsädesmängden öka något (se tabell för utsädesmängder). Man kan även förbereda ytan med exempelvis ett kokosnät eller ett syntetisk erosionsskyddsnät för att skydda den nysådda ytan mot erosion och skapa ett bättre mikroklimat för groningen. Kokosnät och andra ytar-meringsmaterial hittar du under kapitlet tillbehör.

skötselDen nyanlagda ängen är gles och luckig och första året kan ytan innehålla diverse ettåriga ogräs som funnits i jordens fröreserv. Om de upplevs som störande kan de klippas av på 8-10 cm höjd. Många ängsarter gror och tillväxer långsamt och kan vara svåra att upptäcka. Ogräset försvinner oftast andra året och då kommer de första ängs-blommorna att blomma. För att bibehålla örtfloran och gynna den fram-för gräs och ogräs skall ängen slås varje år. Skärande redskap som exempelvis slåtterbalk eller lie skall användas. Klipphöjden måste vara minst 60-80 mm. Ängen slås i början av augusti när de flesta örterna har blommat över. Det avslagna höet kan man gärna låta ligga kvar i upp till en vecka så att det får tid att fröa av sig. Allt hö tas därefter bort, annars får man på sikt en oönskad uppgödsling av marken. Kon-ventionella gräsklippare eller trimmers skall inte användas för att slå ängen eftersom de i för hög grad finfördelar det avslagna klippet. Det finfördelade klippet göder markytan och ängsytan kommer succesivt att övergå till en ren gräsyta. Endast om det visar sig att ängsytan blir extremt mager kan en lätt gödsling utföras med exempelvis långtids-verkande gödselmedel.

149


Ängsvegetation


Erosionsskydd för att skydda utsatta strandpartier från vågpåverkan och strömmande vatten.

Skapa en biologisk balans i dammar på golfbanor, i parker och trädgårdar och minska risken för alger.

Vattenrening i exempelvis översilningsytor och efterpoleringsdammar.

Prydnadsvegetation i trädgårds- och parkdammar.

Hur kan vattenvegetationen användas?

Örtpluggplantor: Ett mycket brett sortiment av plantor med naturligt förekommande arter.

Strandmatta: Färdiga mattor med vattenvegeta-tion odlade i en stark stomme. Finns i flera storle-kar och artblandningar.

Flytande vegetation: Strandmatta med en flytstomme. Perfekt för vattenrening eller i prydnadsdammar.

Strandrulle: Starka rullar av kokosfiber som förodlats med vattenvegetation. Utmärkta som erosionsskydd.

Maxipluggplantor: Stora och rejäla plantor. Många olika arter att välja bland. Kan etableras i utsatta miljöer.

Till höger: Strandmattor i öppet dagvattensystem, Malmö.Under: Veg Techs strandmattor i en av sjöarna i centrala Köpen-hamn. För att skapa bättre reproduktionsplatser för sjöarnas gäd-dor anlades partier med vattenvegetation av färdiga strandmattor.

150



151



Färdig strand på löpmeterStrandmattan är en prefabricerad växtmatta med olika blandningar av strand- och vattenväxter.

Växterna är odlade i en mycket stark matta av sammanvävd kokosfiber. De välutvecklade växterna gör tillsammans med den starka, armerande kokosmattan att Strandmattan kan etableras även i miljöer utsatta för vågor eller strömman-de vatten. Strandmattan innehåller ingen jord utan växter-na växer direkt i kokosmattan. Detta gör att man slipper lös jord som kan tillföra onödig näring till vattnet. Mattan innehåller svenska arter från vår vilda flora.

Strandmattor färdiga för leverans.

Flera olika modellerStrandmattan produceras med flera olika växtblandning-ar och i olika format. Växtblandningarna är komponera-de med tanke på hur strandmattan skall användas i sin nya miljö. Vissa strandmattor är exempelvis optimerade för att ge ett bra erosionsskydd eller vattenrenande effekt. Andra mattor har exempelvis växtblandningar som ger en trevlig blomning. I förteckningen av de olika varianterna av strandmattor ges exempel på hur strandmattorna kan användas. De olika storlekarna av strandmattor gör också att man lättare skall hitta en modell som passar för just det aktuella projektet. De större mattorna passar bra i större dammbyggnadsprojekt och som erosionsskydd, medan de mindre modellerna är mer lättanvända i exempelvis prydnadsdammar.

Öppet dagvattensystem pryds av strandmattor, Esbo Centrum FI.

sTrandMaTTa ®

Utläggning av strandmattor i en dagvattendamm

Nyproducerade strandmattor.

152



sTrandMaTTa ®

Strandmattorna finns i tvåre olika storlekar. Den minsta modellen med måtten 0,4 × 1,2 m har tagits fram för att vara mer lättplacerad och lätthanterlig i mindre dammbygg-nadsprojekt som exempelvis park- och trädgårdsdammar.

Modeller av strandmattor

sTrandMaTTa 1×2 M

Växtblandning s1Växtegenskaper:Blommande lågväxande arter. Klarar närings-fattiga och kalkfattiga förhållanden.

Exempel på användning: Prydnad, erosionsskydd.

arter:

Caltha palustris kabbleka

Carex nigra hundstarr

Eriophorum angustifolium ängsull

Juncus articulatus ryltåg

Juncus compressus stubbtåg

Lychnis flos-cuculi gökblomster

Lycopus europaeus strandklo

Lysimachia vulgaris videört

Myosotis scorpioides äkta förgätmigej

Potentilla palustris kråkklöver

Ranunculus flammula ältranunkel

Växtblandning s2Växtegenskaper: Blommande högväxande arter. Klarar kalkrika förhållanden.

Exempel på användning: Prydnad, erosionsskydd.

arter:


Carex panicea hirsstarr

Carex paniculata vippstarr

Carex pseudocyperus slokstarr

Iris pseudoacorus gul svärdslilja


Juncus conglomeratus knapptåg

Lythrum salicaria fackelblomster


Solanum dulcamara besksöta

Växtblandning s3Växtegenskaper:Universalmatta med blommande, tåliga arter. Klarar skuggiga förhållanden.

Exempel på användning: Restaurering av naturliga vattendrag, erosionsskydd, prydnad.

arter:


Carex acuta vasstarr


Iris pseudacorus gul svärdslilja






Scirpus sylvaticus skogssäv

Växtblandning s4Växtegenskaper:Kraftigväxande tåliga arter.

Exempel på användning: Vattenrening, dagvattendammar, efterpoleringsdammar.

arter:

Alisma plantago-aquatica svalting


Filipendula ulmaria älgört

Glyceria maxima jättegröe



Phragmites australis bladvass

Schoenoplectus lacustrism säv

Typha angustifolia smalkaveldun

Typha latifolia bredkaveldun

Växtblandning s6, Beställningsvara

Växtegenskaper:Universalmatta med tåliga arter för norra Sverige.

Exempel på användning: Erosionsskydd eller prydnad för områden med kallare klimat.

arter:

Calamagrostis purpurea brunrör




Filipendula ulmaria älgört







Scirpus sylvaticus skogssäv

Scutellaria galericulata frossört

Växtblandning s5, Beställningsvara

Växtegenskaper:Salttåliga arter med utbredda rotsystem.

Exempel på användning: Erosionsskydd eller prydnad vid havsstränder.

arter:

Aster tripolium strandaster

Bolboschoenus maritimus havssäv

Iris pseudacoru gul svärdslilja

Juncus gerardii salttåg




Schoenoplectus tabernaemontanii

blåsäv

Triglochin maritimum havssälting

Veronica longifolia strandveronika

2,0

1,00,4

1,2

153



sTrandMaTTor BasiC 1×2 m (artval kan variera)

sTrandMaTTa 0,4×1,2 m

Strandmatta i basicutförandeStrandmattor i utförandet Basic odlas fram under en säsong och har vid leveransen ett vegetationsskikt som inte är lika tätvuxet som i övriga modeller av strandmattor. Basicmat-tan är speciellt framtagen för användning i större vatten-byggnadsprojekt, som erosionsskydd eller för användning i vattenreningssammanhang. Detta gör basicmattan extra lämpad i projekt där den tekniska funktionen prioriteras framför utseendet hos vegetationen.

sTrandMaTTa BasiC

Växtblandning M1Växtegenskaper: Blommande, lågväxande arter.

Exempel på användning: Prydnadsdammar, baddammar.

arter:


Carex panicea hirsstarr

Iris spuria dansk iris

Juncus compressus Jacq. stubbtåg


Ranunculus flammula L. ältranunkel

Växtblandning M2Växtegenskaper: Blommande, högväxande arter.

Exempel på användning: Prydnadsdammar, baddammar.

arter:

Aster tripolium strandaster

Calhta palustris kabbleka

Carex rostrata flaskstarr


Juncus articulus L. ryltåg


Växtblandning 1Växtegenskaper: Blommande låg- och högväxande arter.

Exempel på användning: Erosionsskydd, prydnad.

arter:

Alisma plantago-aquatica svalting

Calhta palustris kabbleka

Carex rostrata flaskstarr




Scirpus sylvaticus skogsäv

Växtblandning 2Växtegenskaper: Snabbväxande, tåliga arter med utbredda rotsystem och utlöpare.

Exempel på användning: Erosionsskydd för brant lutning.

arter:


Carex elata bunkestarr





Typha latifolia bredkaveldun

BEsTÄllninGsVara

sTrandMaTTa ®

Strandmattor klara för leverans. Lastas på EUR-pall

154



sTrandMaTTa ®

Enkelt och smartDen flytande vegetationen består av en strand-matta som kombineras med en flytande stomme.

Det stora sortimentet av strandmattor (se föregående av-snitt) gör att man skapa flytande vegetation i flera olika stor-lekar och med olika artsammansättningar.

Optimerad vattenreningI många fall är det inte tillräckligt att etablera vegetation en-bart utmed strandkanten för att uppnå önskad reningsef-fekt i exempelvis dagvatten- eller reningsdammar. Med de lättplacerade flytande vegetationsmattorna kan man enkelt och snabbt maximera vattnets kontaktyta med aktiv vegeta-tion. På undersidan av vegetationsmattorna bildas en ned-hängande rotgardin som har en mycket stor kontaktyta mot vattnet. Genom att förse delar av vattenytan med flytande vegetation kan man därför förbättra de renande processerna i vattenvolymen jämfört med om man bara varit hänvisad till växtetablering i strandkanten.

Tillför vegetation i sterila dammarI många anläggningar finns inga naturliga förutsättning-ar för växtetablering. Dammslänterna kanske är för branta eller består av material där växter inte kan planteras. Med flytande vegetation kan du enkelt etablera vegetation även i dessa miljöer. Den flytande vegetationen fungerar också som ett spek-takulärt inslag i prydnadsdammar. Den kan också användas för att dölja exempelvis störande detaljer i prydnadsdam-mar som exempelvis pump- och luftningsutrustning.

1 Exempel på hur flytande vegetation används för att dölja pumputrustning i en golfbanedamm.

2 Flytande vegetation på jungfrufärd i trädgårdsdamm.3 I dagvattendamm används flytande vegetation.

1

23

Flytande vegetation

155



Strandmatta Förankringsfäste i trä Kokosrep

2 m

1,0 m

MonTaGE aV sTrandMaTTa

leveransStrandmattorna levereras på pall. De större strandmattorna kan förflyttas kortare sträckor av två personer. Vid längre förflyttning-ar rekommenderas lastmaskin eller motsvarande. Strandmattorna kan även bogseras begränsade sträckor i vattnet så att de surfar på ytan. De mindre modellerna av strandmattor kan lyftas/dras på plats av två personer.

Förarbete

1. Det är viktigt att strandmattorna hamnar på rätt nivå i förhål-lande till medelvattennivån. Se figur 1 och 2 som illustre-rar hur strandmattorna bör placeras vid olika strandlutningar. Om din damm är nyanlagd kan det vara klokt att avvak-ta en tid för att se hur exempelvis ett period med mycket nederbörd eller en period med torka påverkar nivån i dam-men. När medelvattennivån är stabil kan du tillfälligt markera den i strandslänten med käppar eller sprayfärg.

2. Om du har möjlighet att sänka av vattennivån några dagar före montaget underlättas arbetet vid själva utläg-gandet. (Speciellt om strandslänten utgörs av lösa material eller lera). Det är då viktigt att medelvattennivån är tydligt markerad så att strandmattorna placeras rätt. Efter utläggan-det kan sedan vattennivån långsamt höjas igen.

3. Underlaget där strandmattorna skall läggas ut jämnas av och uppstickande stenar och rötter avlägsnas. Strandmat-tan behöver inget extra substrat utan läggs direkt på det be-fintliga underlaget. Om strandmattan skall användas i exem-pelvis en prydnadsdamm blir resultatet snyggast om man gör en grund utgrävning i slänten (ca 20 cm) i vilken strand-mattan kan försänkas. Detta gör att mattan ligger stadigare och att den smälter bättre in i strandlinjen. För ett snyggare resultat i exempelvis prydnadsdammar kan man även återfylla lite av det befintliga materialet runt strandmattan.

Montage

1. Mattan läggs parallellt med strandlinjen och i rätt nivå i för-hållande till normalvattennivån enligt figur 1 och 2. I de fall även slänten ovanför strandmattan skall erosionsskyd-das med kokosnät eller motsvarande så bör detta nät först läggas ut och förankras så att det sträcker sig ca 20 cm in under strandmattan.

2. a: Förankring i strand med vågor eller strömmande vatten Strandmattan fästs i underlaget med hjälp av förankrings-fästen i trä. Vi rekommenderar 1 fäste per löpmeter och sida. Förankringsfästena träs genom maskorna i strandmattans kokosarmering och slås ned i marken med slägga. Denna förankring räcker i de flesta fall men vid montage i strand-partier med stor påverkan från vågor eller strömmande vatten dras även ett kokosrep i kors mellan förankringsfäs-tena enligt figur 3. Förankringsfästena har förborrade hål i änden för 4-tums galvaniserad spik. Spiken trycks genom förankringsfästets förborrade hål. Spiken i förankringsfästet förhindrar att kokosrepet glider av. Om underlaget exempel-vis är mycket hårt eller att dammen är byggd med gummiduk kan förankringsfästen inte användas. I dessa fall kan mattan fixeras (tyngas ned) genom att ett tunt lager sand eller singel dressas ovanpå mattan.

figur 2: I branta slänter kan strandmattan monteras på en hylla som exempelvis byggs upp med grovt makadam.

figur 1: Strandmattan förankras i slänten med träspik. Strandmat-tans växter är beroende av kontinuerlig vattentillgång och mattan skall därför monteras på rätt nivå i förhållande till medelvatten-nivån.

figur 3: I partier utsatta för vågor eller strömmande vatten förankras strandmattan med träspik. Är vågpåverkan kraftig kan förankringen förstärkas ytterligare med hjälp av kokosrep som korsläggs mellan de nedslagna träspikarna.

Nor

mal

vatte

nniv

åN

orm

alva

ttenn

ivå

B: Förankring i strand utan vågor eller strömmande vattenI små dammar kan strandmattan i de flesta fall läggas löst direkt på det förberedda underlaget. Rötterna kommer snabbt att växa ned i underlaget och förankra strandmattan. I dammar med höga krav på utseendet kan en lätt återfyllnad med exempelvis sjösten kring strandmattan hjälpa till att dölja strandmattans kokosarmering tills dess att växterna är fulletablerade.

sTrandMaTTa ®

156



sTrandMaTTa ®

BildEr FÖrE oCH EFTEr

Dagvattendamm i bostadsområde i Randers kommun på Jylland. 1. Strandmattor förankras med träspik. 2. Två månader efter anläggning

12

157



Snabbetablerade strandrullarStrandrullen är en prefabricerad växtrulle med olika blandningar av vattenväxter. Växterna är

odlade i en tätt sammanvävd rulle av kokosfiber. Vid leve-rans är växterna väl tillväxta och deras rotsystem väletable-rat i kokosrullen. De välutvecklade växterna gör tillsammans med den starka, armerande kokosrullen att Strandrullen kan etableras även i miljöer utsatta för vågor eller ström-mande vatten.

Strandrullen innehåller ingen jord utan växterna växer direkt i kokosfibern. Detta gör att man slipper lös jord som kan tillföra onödig näring till vattnet. Formatet på strand-rullen gör att den kan vara mer lättplacerad jämfört med strandmattor om det är mycket branta stränder. Det är också vanligt att strandrullen läggs ut i kombination med strand-mattor där stranden är hårt påverkad av vågerosion. Strand-rullen innehåller svenska arter från vår vilda flora.

Många användningsområdenDen rullformade stommen gör att strandrullen fungerar som ett effektivt skydd i hårt erosionssutsatta strandpar-tier. Det behändiga formatet gör också att strandrullen är populär som kantvegetation i exempelvis park- och träd-gårdsdammar.

Före: Eftersom vegetationen är väletablerad i strandrullen redan vid leveransen så kan strandrullarna monteras tidigare på våren och senare på hösten än vad som är brukligt med exempelvis konventionella plantor. Bilden visar ett montage av en strandrulle på hösten då växtligheten är helt nedvissnad. Strandrullen mon-teras i detta fall på en hylla som byggts upp av grovt singel. Det behövs alltså ingen jord eller annat finmaterial i underlaget för att växterna skall etablera sig. Notera att vattennivån är tillfälligt av-sänkt och att strandrullen placeras vid normalvattennivån.

Efter: Här syns samma strandrulle i juni, bara ett drygt halvår ef-ter montaget. Den fula utloppsmunken i betong döljs nu effektivt av strandrullens växtlighet.

1 Strandrullar innan leverans 2 Strandrullar levereras på pall

1

2

sTrandrUllE ®

158



Växtblandningar strandrulle

Strandrulle Förankringsfäste i trä Kokosrep

2 m

0,3 m

MonTaGE aV sTrandrUllE

2,0 0,3

Nor

mal

vatte

nniv

å

leveransStrandrullarna levereras på lastpall. Strandrullarna är 2 m långa och ca 30 cm i diameter. De lyfts lätt av två man.

Förarbete

1. Det är viktigt att strandrullarna hamnar på rätt nivå i förhållande till medelvattennivån. Se figur 1 som illustrerar hur strandrullen bör placeras i förhållande till medelvattennivån. Om din damm är nyanlagd kan det vara klokt att avvakta en tid för att se hur ex-empelvis en period med mycket nederbörd eller en period med torka påverkar nivån i dammen. När medelvattennivån är sta-bil kan du tillfälligt markera den i strandslänten med käppar el-ler sprayfärg.

2. Om du har möjlighet att sänka av vattennivån några dagar före montaget underlättas arbetet vid själva utläggandet. (Speciellt om strandslänten utgörs av lösa material eller lera). Det är då viktigt att medelvattennivån är tydligt markerad så att strand-rullarna placeras rätt. Efter utläggandet kan sedan vattennivån långsamt höjas igen.

3. Om möjligt så grävs ett grunt dike så att strandrullarna kan för-sänkas ca 20 cm i strandmaterialet. Detta ger ett snyggare resul-tat och strandrullen smälter bättre ihop med strandlinjen.

Montage

1. Strandrullen läggs parallellt med strandlinjen och i rätt nivå i för-hållande till normalvattennivån enligt figur 1.

2. a: Förankring i strand med vågor eller strömmande vatten Strandrullen fästs i underlaget med hjälp av förankringsfästen i trä. Vi rekommenderar 1 fäste per löpmeter och sida. Förank-ringsfästena träs genom maskorna i strandrullens kokosarmering och slås ned i marken med slägga. Denna förankring räcker i de flesta fall men vid montage i strandpartier med stor påverkan från vågor eller strömmande vatten dras även ett kokosrep i kors mel-lan förankringsfästena enligt figur 2.

Förankringsfästena har förborrade hål i änden för 4-tums galvani-serad spik. Spiken trycks genom förankringsfästets förborrade hål. Spiken i förankringsfästet förhindrar att kokosrepet glider av. B: Förankring dammar utan vågor eller strömmande vattenI mindre dammar kan strandrullen i de flesta fall läggas löst direkt på det förberedda underlaget. Rötterna kommer snabbt att växa ned i underlaget och förankra strandmattan. I dammar med höga krav på utseendet kan en lätt återfyllnad med exempelvis sjösten kring strandrullen hjälpa till att dölja kokosarmeringen tills dess att väx-terna är fulletablerade.

figur 1: Strandrullen förankras med träspik.

figur 2: I utsatta partier förstärks förankringen med korslagda kokosrep.

Växtblandning r1Växtegenskaper: Blommande lågväxande arter.Exempel på användning: Erosionsskydd, prydnad.

arter:Caltha palustris kabblekaCarex nigra hundstarrEriophorum angustifolium ängsullLysimachia vulgaris videörtLythrum salicaria fackelblomsterMyosotis scorpioides äkta förgätmigejPotentilla palustris kråkklöver

Växtblandning r4Växtegenskaper: Tåliga och blommande arter.Exempel på användning: Erosionsskydd vid stor vågpåverkan.

arter:Caltha palustris kabblekaCarex pseudocyperus slokstarrEleocharis palustris knappsävIris pseudoacorus gul svärdsliljaLysimachia vulgaris videörtLythrum salicaria fackelblomsterScirpus sylvaticus skogssäv

sTrandrUllE ®

159



Unikt och tåligt plantformatMaxipluggplantan är odlad i kokosfiber och har en rotvolym på 1-1,3 liter. Det finns således ing-

en jord som kan spolas bort vid planteringen. Detta minskar risken för alger i dammen eftersom onödig tillförsel av jord innebär ett överflödigt tillskott av näring. Plantans storlek och dess utvecklade rotsystem i kombination med kokos-fibern gör att den kan planteras i grova material som ex-empelvis bergkross. Maxipluggplantan planteras i detta fall genom att kilas ned mellan stenarna. Den tål även att plan-teras i strandpartier med måttlig vågpåverkan och vid svagt strömmande vatten.

1 Maxipluggplantorna har ett välutvecklat rotsystem.

2 De stora maxipluggplantorna är väl rustade för tuffa förhål-landen. En mindre pluggplanta skulle sannolikt inte över-leva en kortare period med uttorkning eller för högt vat-tenstånd. Maxipluggplantan däremot, klarar tack vare sitt välutvecklade rotsystem en kortare period av uttorkning som i exemplet till höger.

3 Maxipluggplantan skickar snabbt ut ett rotsystem på sin nya växtplats.

4 Maxipluggplantan klarar att planteras i grova material som bergkross eller nwatursten. Det viktiga är att den planteras i rätt nivå i förhållande till vattennivån så att den inte torkar eller dränks.

1

2

3 4

MaxiplUGGplanTor

160



MaxiplUGGplanTor

art.nr Vetenskapligt namn svenskt namn B F s G d H

2-10800 Alisma plantago-aquatica svalting S G

2-10801 Bolboschoenus maritimus havssäv B S G H

2-10802 Butomus umbellatus blomvass S G

2-10804 Calla palustris missne S

2-10805 Caltha palustris kabbleka F S

2-10806 Carex acuta vasstarr S

2-10807 Carex aquatilis norrlandsstarr S

2-10808 Carex elata bunkestarr S

2-10810 Carex nigra hundstarr F S

2-10811 Carex panicea hirsstarr F

2-10812 Carex paniculata vippstarr F S

2-10813 Carex pseudocyperus slokstarr S

2-10814 Carex rostrata flaskstarr S G

2-10815 Carex vesicaria blåsstarr F S

2-10816 Eleocharis palustris knappsäv S G

2-10817 Eriophorum angustifolium ängsull F S

2-10818 Filipendula ulmaria älgört F S

2-10819 Glyceria fluitans mannagräs F S

2-10820 Glyceria maxima jättegröe B S G

2-10823 Iris pseudacorus gul svärdslilja F S

2-10852 Iris spuria dansk iris F S

2-10824 Juncus articulatus ryltåg F S

2-10825 Juncus conglomeratus knapptåg F S

2-10826 Juncus effusus veketåg B F S

2-10827 Juncus inflexus blåtåg F S

2-10830 Lysimachia vulgaris videört F S

2-10831 Lythrum salicaria fackelblomster F S

2-10832 Mentha aquatica vattenmynta F S

2-10833 Menyanthes trifoliata vattenklöver S G

2-10835 Persicaria amphibia vattenpilört B F S G D

2-10836 Phalaris arundinacea rörflen B F S

2-10837 Phragmites australis bladvass B F S G D H

2-10838 Potentilla palustris kråkklöver F S

2-10840 Ranunculus lingua sjöranunkel F S G

2-10842 Schoenoplectus lacustris säv B S G D

2-10843 Schoenoplectus tabernaemontanii blåsäv S G D H

2-10844 Scirpus sylvaticus skogssäv F S

2-10846 Solanum dulcamara besksöta F S

2-10848 Stachys palustris knölsyska F S

2-10849 Typha angustifolia smalkaveldun B S G

2-10850 Typha latifolia bredkaveldun B S G

2-10851 Veronica beccabunga bäckveronika S G

Maxipluggplantor artförteckning

B = Beståndsbildare H = Havsstrand

F Fuktzon

S Sumpzon0-20 cm

GGrunt vatten20-40 cm

DDjupt vatten40-100 cm

161



Många arter för naturliga miljöerVeg Tech har ett mycket stort sortiment av ört-pluggplantor för olika typer av vattenmil-

jöer. Växterna har svenskt ursprung och klarar därför klimatet och passar naturligt in i de flesta miljöer. Örtplugg- plantorna levereras i krukset (brätten) och varje krukset innehåller 40 plantor.

Hur planterar man?Det är viktigt att rätt art hamnar på rätt nivå i förhållande till medelvattennivån. I artlistan över de olika pluggplantorna beskrivs de ungefärliga idealdjupen för respektive art. Det största urvalet av arter finns i fuktzonen eller sumpzonen och det är även så fördelningen ser ut i naturen.

Det kan vara svårt att plantera örtpluggplantor i ett vat-tendjup som överstiger ca 10 centimeter. Det finns en risk att plantorna inte fäster ordentligt i bottnen och att de flyter upp direkt efter planteringen. Det är därför en stor fördel om man har möjlighet att sänka vattennivån en tid före plante-ringen. Underlaget som plantan skall planteras i blir då sta-digare och plantan får lättare att fästa ordentligt. Efter plan-teringen kan sedan vattennivån långsamt höjas igen.

Om det finns en risk för att området som skall planteras kommer utsättas för vågor eller strömmande vatten bör du istället välja maxipluggplantor.

En generell beskrivning av plantering finns under kapit-let ”Plantsortiment” .

Örtpluggplantorna odlas i brätten med 40 plantor i varje behållare.

Före: Vid plantering av de små örtpluggplantorna underlättar det om man tillfälligt kan sänka av vattennivån. De får då lättare att ”sätta sig” ordentligt. Efter planteringen kan sedan vattenytan långsamt höjas till rätt nivå. Efter: Plantorna är fullt etablerade i områdets dagvattendamm.

plantering före och efter

Örtpluggplantor planteras enklast med ett planteringsrör. Ännu enklare blir det om man planterar i fullt dagsljus.

ÖrTplUGGplanTor FÖr VaTTEnMilJÖEr

162



Örtpluggplantor för olika typer av vattenmiljöer

F Fuktzon

S Sumpzon0-20 cm

GGrunt vatten20-40 cm

DDjupt vatten40-100 cm

Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Önskar du stora mängder av samma art och vill vara säker på leverans till ett visst objekt beställ då i ca ett år i förväg. Plantorna levereras i krukset om 40 plantor med krukvo-lym 93 cm3 per planta. Phragmites australis (bladvass) är ett undantag och dess krukvolym är 150 cm3. Bladvass levereras i en specialkruka med 24 plantor per krukset.

prYdnadsdaMMEnart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d

2-10012 Alisma plantago-aquatica svalting vit G

2-10045 Briza media darrgräs grön (gräs) F

2-10047 Butomus umbellatus blomvass vitröd G

2-10053 Caltha palustris kabbleka gul F

2-10062 Cardamine pratensis ängsbräsma vit, rosa, lila F

2-10067 Carex elata bunkestarr blågrön (halvgräs) S

2-10073 Carex paniculata vippstarr mörkgrön (halvgräs) F

2-10074 Carex pseudocyperus slokstarr gulgrön (halvgräs) S

2-10112 Eupatorium cannabinum hampflockel vitrosa F

2-10158 Iris pseudacorus gul svärdslilja gul S

2-10165 Juncus conglomeratus knapptåg mörkgrön (tågväxt) F

2-10197 Lychnis flos-cuculi gökblomster rosa F

2-10202 Lysimachia vulgaris videört gul F S

2-10203 Lythrum salicaria fackelblomster rosaröd F S

2-10213 Molinia caerulea blåtåtel blågrön (gräs) F

2-10214 Myosotis scorpioides äkta förgätmigej blå F

2-10249 Potentilla palustris kråkklöver mörkt rosaröd F S

2-10263 Ranunculus lingua sjöranunkel gul S

2-10282 Scutellaria galericulata frossört blålila S

2-10339 Typha angustifolla smalkaveldun grön (kaveldunsväxt) G

2-10347 Valeriana officinalis läkevänderot rosavit F


Översilningsyta planterad med blandade örtpluggplantor.

163



VÄxTEr FÖr ErosionsproBlEMart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d

2-10063 Carex acuta vasstarr mörkgrön (halvgräs) S

2-10077 Carex rostrata flaskstarr blågrön (halvgräs) S

2-10106 Eleocharis palustris knappsäv mörkgrön (halvgräs) G

2-10109 Eriophorum angustifolium ängsull grön (halvgräs), vita fröställningar

S


2-10135 Glyceria fluitans mannagräs vitrosa S

2-10136 Glyceria maxima jättegröe grön (gräs) S



2-10166 Juncus effusus veketåg grön (tågväxt) F

2-10226 Phalaris arundinacea rörflen gulgrön (gräs) S

2-10386 Phragmites australis bladvass grön (gräs) S G

2-10277 Schoenoplectus lacustris säv grön (halvgräs) S G

2-10279 Scirpus sylvaticus skogssäv ljusgrön (halvgräs) S

2-10321 Stachys palustris knölsyska rosa F

2-10339 Typha angustfolia smalkaveldun grön (kaveldunsväxt) G

2-10340 Typha latifolia bredkaveldun blågrön (kaveldunsväxt) G

VÄxTEr FÖr VaTTEnrEninGart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d







2-10210 Mentha aquatica vattenmynta rödlila S





2-10339 Typha angustfolia smalkaveldun grön (kaveldunsväxt) G

2-10340 Typha latifolia bredkaveldun blågrön (kaveldunsväxt) S G

Veg Techs personal har lång erfarenhet av planteringsarbeten. På bilderna syns även örtpluggplantorna smörblomma och svärdslilja som är klara att planteras i en dagvattendamm.


164



daMM MEd VariErandE VaTTEnsTÅnd, kalkrikT VaTTEnart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d

2-10022 Angelica sylvestris strätta vitrosa F

2-10053 Caltha palustris kabbleka gul S

2-10072 Carex panicea hirsstarr blågrön (halvgräs) F


2-10106 Eleocharis palustris knappsäv mörkgrön (halvgräs) G




2-10163 Juncus articulatus ryltåg brungrön (tågväxt) F


2-10168 Juncus inflexus blåtåg blågrön (tågväxt) F


2-10199 Lycopus europeaus strandklo röd, vit F

2-10203 Lythrum salicaria fackelblomster rosaröd S

2-10210 Mentha aquatica vattenmynta rödlila S





2-10279 Scirpus sylvaticus skogssäv ljusgrön (halvgräs) S

2-10321 Stachys palustris knölsyska rosa F

daMM MEd VariErandE VaTTEnsTÅnd, kalkFaTTiGT VaTTEnart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d

2-10022 Angelica sylvestris strätta vitrosa F



2-10070 Carex nigra hundstarr grågrön (halvgräs) F

2-10106 Eleocharis palustris knappsäv mörkgrön (halvgräs) S G

2-10118 Filipendula ulmaria älgört vit F

2-10136 Glyceria fluitans mannagräs grön(gräs) S


2-10163 Juncus articulatus ryltåg brungrön (tågväxt) F



2-10199 Lycopus europeaus strandklo röd, vit F

2-10202 Lysimachia vulgaris videört gul F S




2-10386 Phragmites australis bladvass grön (gräs) S

2-10249 Potentilla palustris kråkklöver mörkröd F

2-10262 Ranunculus flammula ältranunkel gul S


165



daMM MEd JÄMnT VaTTEnsTÅnd, kalkrikT VaTTEnart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d


2-10053 Caltha palustris kabbleka gul F

2-10062 Cardamine pratensis ängsbräsma vit, rosa, lila F

2-10067 Carex elata bunkestarr blågrön (halvgräs) S

2-10073 Carex paniculata vippstarr mörkgrön (halvgräs) F

2-10078 Carex vesicaria blåsstarr grön (halvgräs) S







2-10386 Phragmites australis bladvass grön (gräs) S


2-10249 Potentilla palustris kråkklöver mörkröd F

2-10318 Solanum dulcamara besksöta blålila F

daMM MEd JÄMnT VaTTEnsTÅnd, kalkFaTTiGT VaTTEnart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d





S

2-10110 Eriophorum vaginatum tuvull grön (halvgräs), vita fröställningar

F


2-10202 Lysimachia vulgaris videört gul F



2-10249 Potentilla palustris kråkklöver mörkröd F S

Blomsterprakt vid dammkanten!


166



daMM FÖr norra sVEriGEart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg F s G d

2-10012 Alisma plantago-aquatica svalting vit S

2-10050 Calamagrostis purpurea brunrör grön (gräs) S

2-10053 Caltha palustris kabbleka gul F S


2-10065 Carex aquatilis norrlandsstarr grågrön (halvgräs) S


2-10072 Carex panicea hirsstarr blågrön (halvgräs) F


2-10078 Carex vesicaria blåstarr grön (halvgräs) F

2-10106 Eleocharis palustris knappsäv mörkgrön (halvgräs) S G


F S

2-10118 Filipendula ulmaria älgört vit F

2-10130 Geum rivale humleblomster mörkröd, ljusgul F

2-10135 Glyceria fluitans mannagräs grön (gräs) S

2-10197 Lychnis flos-cucull gökblomster rosa F


2-10213 Molinia caerulea blåtåtel blågrön (gräs) F

2-10214 Myosotis scorpioides äkta förgätmigej blå F S

2-10226 Phalaris arundinacea rörflen gulgrön (gräs) F S


2-10249 Potentilla palustris kråkklöver mörkröd F S


2-10279 Scirpus sylvaticus skogssäv ljusgrön (halvgräs) F S

2-10282 Scutellaria galericulata frossört blålila F S

2-10340 Typha latifolia bredkaveldun blågrön (kaveldunsväxt) S G


167



Plantor för markmiljöer

Sveriges bredaste sortimentVåra örtpluggplantor är producerade från svenskt frö eller från sticklingar av moderplantor som visat god odlings-

säkerhet i Sverige. Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Kontakta oss för vidare information. Plantorna levereras i krukset om 40 plantor med krukvolym 93 cm3 per planta.

Med örtpluggplantor kan du skapa, återskapa eller bevara natur-liga miljöer. Man kan komponera en yta för de flesta typer av mark-förhållanden från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor. Vegetation inom tätbebyggt område lockar till sig ett varierat djurliv exempelvis fjärilar och humlor.

ÖrTplUGGplanTor FÖr Mark

Örtpluggplantorna levereras i behållare (brätten) med 40 plantor.

ParkerRunt skolorBostadsområdenGolfbanorSkogsbrynStränder

RastplatserRondellerVägrenerUnder trädDel av trädgårdDammslänter

Exempel på användningsområde:

rEFUG, rondEll, sTrandÄnG ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt

utmärkande egenskaperlagervara/ Beställningsvara

2-10000 Achillea millefolium rölleka vit 20-70 cm hela landet Lagervara

2-10017 Ammophila arenaria sandrör halmgul, grön (gräs) 60-120 cm södra delarna, kustremsan Lagervara

2-10023 Antennaria dioica kattfot rosa 5-30 cm hela landet Lagervara

2-10030 Armeria maritima trift rosa 10-25 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10101 Dianthus arenarius sandnejlika vit 15 cm södra delarna, tuvbildande Beställningsvara

2-10102 Dianthus deltoides backnejlika rosa 10-30 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10122 Galium verum gulmåra gul 10-60 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10182 Leymus arenarius strandråg silvergrön (gräs) 50-150 cm hela landet, kustremsan Lagervara

2-10184 Linaria vulgaris gulsporre gul 20-70 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10187 Lotus corniculatus käringtand gul 10-40 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10147 Pilosella officinarum gråfibbla gul 5-40 cm södra och mellersta delarna, mattbildande Lagervara

2-10231 Plantago maritima gulkämpar gul 5-50 cm hela landet, kustremsan Lagervara

2-10245 Potentilla anserina gåsört gul 5-15 cm södra och mellersta delarna, mattbildande Lagervara

2-10250 Potentilla tabernaemontani småfingerört gul 5-15 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10316 Silene uniflora strandglim vit 8-40 cm hela landet, kustremsan Lagervara

2-10331 Thymus serpyllum backtimjan lila 3-10 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10361 Viola tricolor styvmorsviol lila, gul, vit 10-25 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

lagervara Finns i lager under säsong. Vi reserverar oss för mellanförsäljning.

Beställningsvara Beställs nov-dec året före leveransår.

Minsta beställning 40 styck = 1 brätten

168


plantor för markmiljöer

naTUrMark - TallskoG, lJUnGHEdar ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt


2-10029 Arctostaphylos uva-ursi mjölon rosa 5-20 cm hela landet, vintergrön Lagervara

2-10052 Calluna vulgaris ljung rosa 10-75 cm hela landet Lagervara

2-10107 Empetrum nigrum kråkbär blå 10-30 cm hela landet Lagervara

2-10114 Festuca ovina fårsvingel grön (gräs) 15-40 cm hela landet, tuvbildande Lagervara

2-10194 Luzula pilosa vårfryle gulgrön (gräs) 20 cm hela landet Beställningsvara

2-10343 Vaccinium vitis-idaea lingon röd 5-30 cm hela landet Lagervara

2-10353 Veronica officinalis ärenpris lilablå 30 cm hela landet, krypande Lagervara

Frisk Jord - lÖVskoGar, BETEsMarkEr, ÄnGsMark, BrYn ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt


2-10020 Anemone nemorosa vitsippa vit 8-30 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10031 Arnica montana slåttergubbe gul 20-50 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10054 Campanula cervicaria skogsklocka lila 30-90 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10056 Campanula latifolia hässleklocka lilablå 50-120 cm södra och mellersta delarna, skuggtålig Beställningsvara

2-10059 Campanula persicifolia stor blåklocka lilablå 30-100 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10091 Claytonia sibirica vårsköna rosa, vit 10-20 cm södra delarna, mattbildande, skuggtålig Beställningsvara

2-10093 Convallaria majalis liljekonvalj vit 10-25 cm hela landet, ej i fjällen, skuggtålig Lagervara

2-10121 Galium odoratum myskmadra vit 5-30 cm södra och mellersta delarna, skuggtålig Lagervara

2-10129 Geranium sylvaticum midsommarblomster lila 50 cm hela landet Lagervara

2-10127 Geranium pratense ängsnäva lilablå 30-70 cm hela landet, ej i fjällen Beställningsvara

2-10130 Geum rivale humleblomster brunröd 40 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10152 Hypericum maculatum fyrkantig johannesört gul 40-70 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10153 Hypericum perforatum äkta johannesört gul 20-80 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10170 Knautia arvensis åkervädd lilablå 30-80 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10172 Lamiastrum galeobdolon gulplister gul 15-40 cm södra delarna, mattbildande Lagervara

2-10194 Luzula pilosa vårfryle gulgrön (gräs) 20 cm hela landet, tuvbildande, vintergrön, skuggtålig Beställningsvara

2-10195 Luzula sylvatica storfryle gulgrön (gräs) 40-80 cm södra delarna, tuvbildande, vintergrön, skuggtålig Lagervara

2-10204 Malva moschata myskmalva vit 30-70 cm södra och mellersta delarna, doftande Beställningsvara

2-10215 Myosotis sylvatica skogsförgätmigej blå 15-50 cm södra delarna Lagervara

2-10238 Poa nemoralis lundgröe grön (gräs) 30-80 cm hela landet Lagervara

2-10230 Plantago lanceolata svartkämpar svart 30 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10252 Primula veris gullviva gul 15-40 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10259 Ranunculus acris smörblomma gul 20-70 cm hela landet Lagervara

2-10313 Silene dioica rödblära rosaröd 30-80 cm hela landet Lagervara

2-10322 Stellaria holostea buskstjärnblomma vit 10-35 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10323 Succisa pratensis ängsvädd blålila 25-60 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10358 Viola canina ängsviol blå 8-15 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10360 Viola riviniana skogsviol lilablå 20 cm hela landet, ej i fjällen, skuggtålig Beställningsvara


169



Torr nÄrinGsFaTTiG Mark - skÄrGÅrdsMilJÖEr, Torra slÄnTEr, VÄGkanTEr ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt


2-10023 Antennaria dioica kattfot rosa 5-30 cm hela landet, mattbildande Lagervara

2-10040 Bellis perennis tusensköna vit 3-30 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10045 Briza media darrgräs grön (gräs) 20-50 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10052 Calluna vulgaris ljung rosa 10-75 cm hela landet Lagervara

2-10060 Campanula rotundifolia liten blåklocka blå 20-50 cm hela landet Lagervara

2-10081 Centaurea jacea rödklint lilaröd 30-80 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10114 Festuca ovina fårsvingel grön (gräs) 15-40 cm hela landet Lagervara

2-10120 Fragaria vesca smultron vit 5-20 cm hela landet Lagervara

2-10122 Galium verum gulmåra gul 10-60 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10128 Geranium sanguineum blodnäva rosa 20-30 cm södra och mellersta delarna, mattbildande Lagervara

2-10152 Hypericum maculatum fyrkantig johannesört gul 40-70 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara


2-10161 Jasione montana blåmunkar blå 10-35 cm södra delarna Beställningsvara

2-10170 Knautia arvensis åkervädd lila 30-80 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10179 Leontodon hispidus sommarfibbla gul 30 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10180 Leucanthemum vulgare prästkrage, sen vit 20-70 cm hela landet Lagervara

2-10187 Lotus corniculatus käringtand gul 10-40 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10194 Luzula pilosa vårfryle gulgrön (gräs) 20 cm hela landet Beställningsvara

2-10198 Lychnis viscaria tjärblomster rosa 25-60 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10209 Melica nutans bergslok grön (gräs) 30-60 cm hela landet Lagervara

2-10144 Pilosella aurantiaca rödfibbla röd 20-60 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10147 Pilosella officinarum gråfibbla gul 5-40 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10230 Plantago lanceolata svartkämpar svart 30 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10258 Pulsatilla vulgaris backsippa lila 2-25 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10323 Succisa pratensis ängsvädd lilablå 25-60 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

2-10331 Thymus serpyllum backtimjan lila 3-10 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10353 Veronica officinalis ärenpris lilablå 10-30 cm hela landet Lagervara

2-10355 Veronica spicata axveronika mörkblå 10-50 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10358 Viola canina ängsviol blå 8-15 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10361 Viola tricolor styvmorsviol lila, gul, vit 10-25 cm hela landet, ej i fjällen Lagervara

styvmorsviol gullviva smörblomma


170



kUlTUrVÄxTEr - TorparGrUndEr, TrÄdGÅrdar ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt


2-10028 Aquilegia vulgaris akleja blå, rosa, vit 30-80 cm hela landet, ej fjällen Lagervara

2-10040 Bellis perennis tusensköna vit 3-30 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10054 Campanula cervicaria skogsklocka lila 30-90 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10103 Digitalis purpurea fingerborgsblomma rosa, vit 30-150 cm södra delarna Lagervara



2-10172 Lamium galeobdolon gulplister gul 15-40 cm södra delarna, mattbildande, skuggtålig Lagervara

2-10173 Lamium galeobdol. 'Florentinum' brokbladig gulplister gul/brokbladig 40 cm södra delarna, mattbildande, skuggtålig Beställningsvara

2-10180 Leucanthemum vulgare prästkrage, sen vit 20-70 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10204 Malva moschata myskmalva vit 30-70 cm södra och mellersta delarna, doftande Beställningsvara

2-10215 Myosotis sylvatica skogsförgätmigej blå 15-50 cm södra delarna Lagervara

2-10230 Plantago lanceolata svartkämpar svart 10-50 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10252 Primula veris gullviva gul 10-30 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10338 Typha angustifolla smörboll gul 40-70 cm hela landet Lagervara

2-10361 Viola tricolor styvmorsviol lila, gul, vit 10-25 cm hela landet Lagervara

kalkrik Jord - kalkrika BETEsMarkEr, VÄGrEnar ETCart.nr Vetenskapligt namn svenskt namn Färg Höjd naturlig utbredning i sverige samt


2-10025 Anthemis tinctoria färgkulla gul 20-80 cm hela landet, ej i fjällen Beställningsvara

2-10045 Briza media darrgräs grön, brun 50 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10082 Centaurea scabiosa väddklint rödlila 30-100 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara

2-10084 Cichorium intybus cikoria blå 30-100 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10105 Echium vulgare blåeld blå 20-90 cm södra och mellersta delarna Lagervara


2-10128 Geranium sanguineum blodnäva rosa 20-30 cm södra och mellersta delarna, mattbildande Lagervara

2-10119 Filipendula vulgaris brudbröd vit 20–50 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10252 Primula veris gullviva gul 10–30 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10258 Pulsatilla vulgaris backsippa lilablå 5-25 cm södra delarna Lagervara

2-10274 Saxifraga granulata mandelblomma vit 10-35 cm södra och mellersta delarna Lagervara

2-10355 Veronica spicata axveronika mörkblå 10-50 cm södra och mellersta delarna Beställningsvara


171



skogsförgätmigej brudbröd

hundstarr rödfibblasandnejlika

BildEr pÅ olika arTEr

gulsporre

myskmadraprästkrage smörblomma

ljung gåsört rödblära strandglim

tjärblomster

slåttergubbe

172



planTErinG aV ÖrTplUGGplanTor

Hantering av plantorna fram till planteringenOm du inte kan utföra planteringen direkt efter leveransen måste du ta hand om plantorna så att de inte tar skada. Placera brättena (plast-behållarna med plantor) sida vid sida på en skuggig plats, gärna di-rekt på marken. Tänk på att ställa dem så att de inte riskerar att bli för blöta om det regnar kraftigt. Om plantorna verkar torra skall de vattnas så att rotklumpen blir genomfuktad. Om du är tvungen att lagra plan-torna mer än en vecka – se då till att rötterna inte växer fast i marken under brättena.

Förberedelser av underlagetYtan skall för bästa resultat vara fri från fleråriga rotogräs som exem-pelvis kvickrot och åkertistel. Underlaget skall inte vara alltför närings-rikt. Bäst resultat får man på näringsfattiga jordar som exempelvis sand/mojordar eller fattiga alvjordar. Alltför feta och näringsrika jordar kan förbättras genom att göra en djupplöjning och blanda upp matjor-den med magrare alv. Om underlaget är kompakt och torrt skall ytan luckras upp och vattnas igenom.

Åtgärder mot rotogräsJordar med ogräsproblem kan åtgärdas genom att lägga ut en ogräs-hämmande, termiskt behandlad fiberduk på marken. Var noga med att skarvarna överlappas ordentligt. Helst skall de sys ihop med en speci-ell symaskin som kan hyras hos Veg Tech. En ogräsfri och mager jord-blandning påförs därefter ovanpå fiberduken. Jordar med ogräs kan också i förväg åtgärdas genom att täcka marken med en ej ljusgenom-släpplig fiberduk i två år före montaget.

UtrustningOm det är många plantor som skall planteras görs detta enklast med ett planteringsrör. Det underlättar också om du har en sk planteringsse-le där du kan fästa brättena med plantor samt en gödselpåse. Plante-ringsrör och planteringssele kan hyras eller köpas av oss. Vi kan också leverera den typ av gödselmedel som passar bäst för dina plantor. Om det bara är en mindre mängd plantor som skall planteras så går det bra med exempelvis en liten planteringsspade.

skall du plantera stora ytor?Då kan du hyra planteringssystem hos oss. Veg Tech erbjuder entre-prenadtjänster i anslutning till våra produkter och system. Kontakta oss för offert.

planteringsarbetetPlantering av örtpluggplantor kan göras under perioden april-oktober men vår eller tidig höst anses vara den bästa tiden. Om plantorna är tor-ra skall de vattnas så att jordklumpen är genomfuktad före planteringen. Använd exempelvis en liten planteringsspade för planteringen. Lägg i en liten nypa gödsel (ca 7 g långtidsverkande gödsel/planta) i botten på planteringshålet. Tryck ned plantan och se till att hela rotklumpen kom-mer ner i jorden. Tryck till runt plantan så att den sitter fast ordentligt.

plantering med planteringsrör:

1 Trampa ner planteringsröret i jorden.

2 Öppna botten på planteringsröret med pedalen.

3 Dra försiktigt upp plantan ur brättet/krukan. Om plantan sitter fast eller riskerar att gå sönder, tryck upp pluggen underifrån med fingret.

4 Släpp ner gödsel och planta i planteringsröret (ca 7 g långtidsverkande gödsel/planta).

5 Dra upp planteringsröret och vrid medsols.

6 Trampa till jorden runt plantan så att god kontakt bildas mellan rötter och jord. Plantan skall alltid planteras något djupare än marken runt omkring. Om pluggen sticker upp kan den annars lätt torka.

7 Vattna hela den nyplanterade ytan ordentligt.

8 Om det blir en period med torrt väder efter plantering-en måste ytan vattnas så att plantorna inte torkar.

Plantering med planteringssystem från Veg Tech

173



Trädförankring helt dold under markTrädförankringssystemet Duckbill® är en snabb och säker lösning som bygger på stabiliserande delar monterade i jor-den istället för störar ovan markytan. Rotklumpen förank-ras med en sele som fästs i tre jordankare neddrivna i jorden. Med detta system kan man även förankra större träd.

Fördelar jämfört med konventionella trädstöd

Duckbill® - förankring under mark

Med trädförankringssystemet Duckbill® får träden en säker förankring dold under marknivån.Inga delar ovan mark

Enkel och snabb montering

Trädet står säkert på plats

Ingen tillsyn

Används till alla jordar

Mindre vandaliseringsrisk

Rottillväxten stimuleras bättre

AnvändningsområdeDuckbill® kan även användas för förankring och stöldskydd av parkbänkar och annat dyrbart material i offentliga mil-jöer. Veg Tech rekommenderar Duckbill® som är ett välbe-prövat system som funnits i 20 års tid och finns i mer än 70 länder.

plantering av Malmös största träd genom tidernaMalmö stad valde Veg Techs Duckbill när en silverlind med stamomfång 1 meter planterades utanför stationen i Malmö.

174


dUCkBill

HJÄlpMEdElVerktyg för låsning av ankare (SVERCR) Låsning av ankare:

40, 68 och 881 st Spännband 0.8 m med krok 25 mm

175


dUCkBill

FÖrankrinGsModEllBeskrivning användning Förpackning

Trädförankring, klump (RBKS40) Träd upp till st.o.f. 18/20 3 ankare mod 40-DB1, spännband + bandspännare

Trädförankring, klump (RBKS68) Träd upp till st.o.f. 20/25 3 ankare mod 68, spännband + bandspännare

Trädförankring, klump (RBKS88) Träd upp till st.o.f. 40/45 3 ankare mod 88, spännband + bandspännare

Trädförankring, klump med spännbandssele (MR4) (Beställningsvara)

Träd upp till st.o.f. 70/75 3st ankare modell MR4, spännband + bandspännare

Trädförankr, bjälklag (FOS40) Träd upp till st.o.f. 18/20 3 ankare mod 40, spännband + bandspännare



Trädförankring med vajer (68DTS) från krona till mark

Träd upp till topphöjd 250/450 cm

3 st ankare modell 68 med 4.0 m vajer med vantskruv mitt på fäst vid varje ankare, 3 st vajerkragar, 3 st shackel för vajer. Allt är förmonterat.

Trädförankring med vajer (88DTS) från krona till mark

Träd upp till topphöjd 450/750 cm

3 st ankare modell 88 med 4.5 m vajer med vantskruv mitt på fäst vid varje ankare, 3 st vajerkragar, 3 st shackel för vajer. Allt är förmonterat.

Ankare av hårdmetall (MR68TAVIT)

För mycket stenig och hård mark. Även till förankring av parkbänkar och annan värdefull utrustning

1 st ankare MR 68 hårdmetall med gängad stång.

Ankare av hårdmetall (MR88TAVIT)

För mycket stenig och hård mark. Även till förankring av parkbänkar och annan värdefull utrustning

1 st ankare MR 88 hårdmetall med gängad stång.

Trädförankringsset bestående av 3st ankare, spännband + bandspännare. På bilden visas modell RBKS68

Ankare av hårdmetall med gängad stång. På bilden visas modell MR68TA-VIT

driVsTÅl/kraFTHaMMarEDS40 - Drivstål för ankarkit 40RBKS 1 st

DS68 - Drivstål för ankarkit 68RBKS/68DTS 1 st

DS88 - Drivstål för ankarkit 88RBKS/68DTS 1 st

50407- PDS6814 - Drivstål Krafthammare sexkant 32 x 160mm för ankarkit 68RBKS

1 st

50407 - PDS8814 - Drivstål Krafthammare sexkant 32 x 160mm för ankarkit 88RBKS

1 st

PDSMR14 - Drivstål Krafthammare sexkant 32x160mm för ankarkit MR4

1 st

Hyra av mekaniskt drivstål Alla modeller Hyra/vecka

Hyra av Kobra MK1 Hyra/dag

På bilden visas drivstål som används vid förankring av Duckbill

MonTErinG aV dUCkBill

MonteringstidDuckbill monteras på 5–10 minuter per träd. Vid montering av större ankare används bilhammare för drivning av ankarpunkterna.

Tre stycken jordankare drivs ned i jorden under trädgropen. Bil-hammare används för neddriv-ning av de större modellerna.

Vid motryck roterar och tvärställs jordankarna och ger en mycket stark förankring.

En spännsele fixeras kring trä-dets rotklump och förankras i de tre vajrarna som är infästa i de neddrivna jordankarna.Trädgro-pen fylls igen med 3/4 med jord. Spännselen efterdras ca: 8-24 h efter att klumpen och kringvaran-de jord har vattnats upp. Därefter fylls gropen helt med jord.

1. 2. 3.

Flera träd förankrade med Duckbill i badhusparken Karlstad

176


dUCkBill

Tillbehör

Fiberdukar

ogräsdukar

symaskin för skarvning av ogräsduk

För skarvning av ogräsdukar finns en speciell symaskin för uthyrning hos Veg Tech.

Vikt: 165 g/m²230 g/m²

Andra typer av fiberdukar kan tas fram på beställning.

Bredd: 2,4 eller 4,8 m

Längd: 100 m

Vikt: 100 g/m²

Andra typer av ogräsdukar kan tas fram på beställning.

Fiberduken används som materialav-skiljande skikt vid markbyggnad el-ler som skyddsskikt under exempelvis gummiduk vid dammbyggen.

Ogräsduken Fibertex WL100 används vid etablering av t ex ängsmattor, pe-renmattor, vid sådd eller vid plantering av örtpluggplantor. Ogräsduken har en hämmande effekt på oönskad vegeta-tion. Ogräsduken håller sin ogräshäm-mande funktion i ca 5 år. Duken bryts ned av UV-ljus. På bullervallar och andra större planteringsytor monteras duken med träspikar och skarvarna sys lämpligen med en speciell symaskin.

Förankringsfäste i trä 35 cm: Förankring av strandmattor i hårda underlag.

Förankringsfäste i trä 50 cm: Förankring av strandmattor och strandrullar i mjuka underlag.

Förankringsfäste i trä 70 cm: Förankring av strandrullar i mjuka underlag.

Träspik 25 cm: Används till förankring av kokosnät, fiberduk och ogräsdukar. Nedbrytbar.

Förankring av dukar och nät

Förankring av vattenvegetation

177


Tillbehör

Används till extra förankring av exempelvis strandmattor och strandrullar i vattendrag med påverkan från vågor eller ström-mande vatten.

Längd rulle: 100 m

Vid rationell plantering av pluggplantor används planteringsrör och sele med hållare för krukset och gödselpåse. Röret trampas ned i jorden, botten på röret öppnas med en pedal, gödsel och planta släpps ned i röret, röret dras upp och därefter kan marken runt plantan trampas till. Arbetet utförs stående.Rördiameter: 50 mm (63 mm specielrör för vass)

Bärselen används för att bära krukset vid plantering. Extra kruksethållare och gödselpåse kan monteras i bärselen.

Används vid plantering i ej bearbetad jord. Själva pipan är utbytbar.

kokosrep

planteringsrör

Bärsele, kruksethållare, gödselpåse

Hålpipa

kokosnät

Mått: Levereras i rullar om 2 x 50 meter.

Vikt: 400 g/m² : för måttligt erosionsutsatta partier.

700 g/m² : för kraftigare erosionsskydd i slänter och för stränder med låg belastning.

Andra typer av kokosnät kan tas fram på beställning.

Används främst för växtetablering i erosionsutsatta partier. Plantering av vegetation görs genom kokosnäten. Används även som erosionsskydd vid nysådd. Vi levererar även träfästen till kokosnäten samt kokosrep.

178


Tillbehör

För samtliga produkter och system i denna katalog reserverar vi oss för ändringar. Eventuella ändringar kan meddelas på annat sätt, exempelvis via vår hemsida: www.vegtech.se

MarkberedningGör vanlig markberedning och jämna av ytan. Avlägsna före mål som stubbar, sten och andra uppstickande föremål.

Utläggning av kokosnätUtläggning av kokosnätet sker normalt i släntens fallriktning. Överlapp-ning om ca 20-30 cm skall göras mellan de olika våderna. Undvik att sträcka kokosnätet alltför mycket. Kokosnätets övre och nedre ändar bör täckas med jord till ca 30 cm bredd eller grävas ned i ett grunt dike och täckas. Vid slänter som är lägre/kortare än kokosnätets bredd, läggs med fördel kokosnätet i släntens längdriktning.

MonTErinGsanVisninG kokosnÄT

Förankring av kokosnätFörankring av näten sker med träspik med längd ca 25 cm. Förank-ringstätheten bör vara 0,3 st/m2 - 1 st/m2 , beroende på förhåll andena på platsen. Brantare slänter och användning i anslutning till vatten-drag fordrar tätare fastsättning, medan flackare slänter på mark inte kräver fastsättning i samma omfattning. Kokosnäten skall ligga dikt an mot marken och hålrum mellan nät och mark får inte förekomma. Använd extra träspik på partier där hålrum riskerar uppkomma, exem-pelvis på konkava ytor.

Etablering av vegetation i ytornaAll sådd kan ske efter utläggande av kokosnäten. Sådd av ängsörter sker manuellt med bredsådd eller med handdragen såmaskin. Maski-nell sådd kan ske genom maskindragen såmaskin eller med utrust-ning för sprutsådd. För utsädesmängder, se separata anvisningar från Veg Tech. Plantering örtpluggplantor sker normalt direkt genom mas-korna i kokosnäten. För större plantor skärs ett hål i kokosnätet.

Erosionssäkring med kokosnät vid slänt i nytt bostadsområde.

179


Tillbehör

180


Tillbehör

Egna Anteckningar

VEG TECH ABHuvudkontor

Veg Tech ABFagerås 1342 52 Vislanda

Tel: 0472-363 00Fax: 0472-300 23Hemsida: www.vegtech.seE-post: [email protected]

VEG TECH ABFörsäljningskontor

Veg Tech ABHornsgatan 178117 34 Stockholm

Tel: 08-669 48 00Mobil: 070-399 10 27Hemsida: www.vegtech.seE-post: [email protected]

VEG TECH A/SDanmark

Veg Tech A/SAnnasvej 2DK-2900 Hellerup

Tel: + 45 3962 6869Fax: + 45 3962 6865Mobil: + 45 2835 6869Hemsida: www.vegtech.dkE-post: [email protected] N

ovem

ber 2

010

Pris

90

SE

K

VEGETATIONSTEKNIK

Grönare byggande för framtidens städer

Veg Tech Katalog 2010 11

Documents

Transcript of Veg Tech Katalog 2010 11