1

Vårt SibboKommunalval 28.10 Förhandsröstning 17–23.10

SFP i Sibbo – valtidning för kommunalvalet 2012

Höstens mat finns på nära Hållsidan 5

rösta för respekt – Här är våra kandidatersidorna 6–7

Utmaningar ocH möjligHeter för skärgårdskommUnensidan 8

föreningarna ocH kommUnen vinnerpå samarbetesidan 11

2

respekt för välfärdssamhälletSvenska folkpartiet går till kommunalval nu i oktober under devisen respekt. För mig betyder respekt hänsyn och att jag värdesätter något. Respekt är grunden för ett samhälle där vi tror på människan.

Nära dig var också en gång i tiden vår valslogan och det är just det kommunalvalet handlar om – servicen och vardagen nära dig. I valet den 28 oktober skall vi välja vilka personer som har ansvar för de gemensam-ma angelägenheterna i Sibbo. Du har möjligheten att välja vilka som är med och besluter om skolan, vården, markplaneringen och mycket mera. Svenska folkpartiet står för en respektfull politik där vi tar ansvar för att alla generationer respekteras i det samhälle vi formar. Vi respekterar en ekonomiskt och ekologiskt hållbar politik. Vi respekterar mänsklig mångfald och indivi-dens behov. Respekt berör Dig och mig, det berör oss alla, det handlar om vår vardag och det välfärdsamhälle vi lever i.

Inom Svenska folkpartiet har vi en lång tradition av att vara ett ansvarstagande parti så väl lokalt som på riksplanet. I Sibbo är vi det bärande partiet som i gott

Carl Haglund

Skribenten är partiordförande för Svenska folkpartiet

Ansvarig utgivare Pia Furu furupia@gmail.com

Förlag, redaktion och ombrytningOy Nordinfo Abtfn 09 888 60 17 redaktionen@nordinfo.fi

ProducentÅsa Nyman

Upplaga 7 700 ex

TryckeriI-Print Oy, Seinäjoki

Svenska folkpartiet i Sibbo Pia Furu furupia@gmail.com

Svenska Kvinnoförbundet i SibboSolveig Kaiser kaiser@kolumbus.fi

Svensk Ungdom i SibboRichard Sundman richard.sundman@gmail.com

Pärmfoto: Thomas Elfgren

Sibbo är vårt, och SFP:s målsättning är att så ska det förbli. Varför?Vår kommun lockar med en vacker natur med skärgård, skogar, jordbruk

och livskraftiga byar och ligger på pendelavstånd till både huvudstadsområ-det och Borgå. Sibbo har också alla möjligheter att fortsätta utvecklas till en ännu mer attraktiv kommun.

Genom att värna om skärgården och byarna – göra det möjligt att leva och bo också utanför kommuncentra – hålls hela kommunen livskraftig. Det behövs fungerande vatten och avlopp, kollektivtrafik och aktiva invånare. Bara för att nämna några saker.

Kommuncentra är värda att titta lite extra på. Vilket är första intrycket av Nickby och Söderkulla? Ger de en effektiv, inbjudande och aktiv bild av mitt Sibbo? Nja, jag vågar påstå att det finns en hel del att förbättra. En satsning på hyresbostäder, både för ensamboende men också för lite större familjer behövs definitivt. Det räcker inte med ungdomsbostäderna i Nickby, men det visar att vi är på rätt väg. Söderkulla och Nickby behöver bli trivsammare och mera moderna, fixas och putsas upp.

Mitt Sibbo tar hand om sina åldringar och handikappade. Vi har också kapacitet att välkomna en ny grupp med flyktingar till vår kommun. Äldre människor ska få bo hemma så länge som det är möjligt. Hemmet kan vara ett servicehus om orken inte räcker till för att bo självständigt. Genom att satsa på preventiv vård minskar kostnaderna för specialsjukvård, och det vin-ner både individen och kommunen på. Äldreomsorgen i Sibbo är på hög nivå nationellt sett. Genom en fin satsning med utvecklingsarbete och engagerad personal har vi en fungerande äldreomsorg.

Det ska finnas ett uppdaterat handikapprogram i kommunen som ger al-ternativ och handledning för att alla ska kunna få den lagstadgade service som man som handikappad eller anhörig har rätt till. Det borde vara möj-ligt för alla elever att få gå i skola i sin hemkommun. Sibbo kommuns syn på elever med särskilda behov överensstämmer inte med min syn. Special-pedagogikens, speciallärarnas och skolassistenternas uppgift är att erbjuda undervisning och handledning åt de elever som har olika inlärnings- eller sociala problem. De borde också klara av att omvandla problemen till utma-ningar som kan lösas. Lösningen kan inte vara att bli hemskickad, relegerad eller tvungen att byta till en skola i annan kommun.

mitt sibbo är vårt sibbo

samarbete med andra politiska aktörer strävar efter att utveckla kommunen till en ännu bättre plats att bo och leva på. Vi har också konsekvent försvarat Sibbos självständighet. Som en del av metropolregionen kom-mer förändringstrycket på Sibbo att vara stort även i framtiden. Det här innebär att det behövs kunniga och aktiva kommunalpolitiker. Vi går till val i Sibbo med otroligt många goda kandidater, kvinnor och män, yngre och äldre som delar våra värderingar och en tro på framtiden. För att kunna fortsätta det målmedvetna arbetet för sibbobornas bästa krävs självfallet ett fort-satt förtroende i form av röster i valet. Jag hoppas vi kan vinna din respekt och att du vill bidra till att vi skall kunna fortsätta vårt arbete för Sibbo och ett bättre Välfärdsfinland.

Pia Furuxxxxxxx

3

Debatten om skolnätets framtid rasade hätsk i kommunen under den senaste valperioden. Kom-munstyrelsen tillsatte en grupp som hade som uppgift att fundera på skolnätets framtid. Gruppens mandat gick ut i vintras.

Kommunstyrelsens första viceord-förande Hans Blomberg var ord-förande för gruppen. Utredningen innefattade också en politisk dis-kussion som inte var alldeles lätt.

– Ett faktum som gjorde arbetet utmanande är att den finska och den svenska språkgruppen har olika syn på hur skolsystemet ska se ut, medger Blomberg. I Sibbo har det av hävd funnits många små byskolor

skolan en framtidsutmaningsom hela byn slutit upp kring, me-dan de finskspråkiga eleverna oftast har koncentrerats till större enheter och haft längre skolväg.

– Visst var åsikterna många och varierande, alla hade sin egen syn på hur skolnätet i vår kommun ska utvecklas, men diskussionerna var ändå ganska konstruktiva inom gruppen.

Hur det har gått så här långt vet vi, Gesterby skola lades ner inför läsåret 2010–2011 och inför detta läsår stängdes Mårtensby skola.

Skolnätsarbetsgruppen tillsat-tes vid budgetberedningen 2009 och Hans Blomberg har fungerat som ordförande under hela man-datperioden. Gruppen avslutade sitt

arbete vid senaste årsskiftet. I grup-pen fanns alla politiska grupperingar representerade, oavsett hur många platser i fullmäktige de haft.

SIFFROR GER INTE HElA SANNINGEN– Konsultbyrån, som sammanställ-de den rapport som legat till grund för styrgruppens arbete, koncentre-rade sig främst på fakta och siffror. Visst är det viktigt, men sakuppgif-ter allena kan inte användas som utgångspunkt då stora beslut fat-tas. De finskspråkiga förstår inte alltid den svenskspråkiga befolk-ningens behov och den svenska kulturen, diskussionen blev ofta ganska känsloladdad och man hängde upp sig på millimeterrättvi-seargument av typen ”varför får de när inte vi får”.

– SFP lyckades förhandla ganska bra och kunde motverka förhastade beslut. Speciellt vid valperiodens början lämnades SFP:arna ganska ensamma då de andra grupperna ville dra nytta av sitt ökade inflytan-de och plocka billiga politiska po-äng. Men det läget lugnade sig ef-ter de första åren, säger Blomberg.

– Sen är det en annan sak att det också inom SFP finns olika åsikter om var de svenskspråkiga skolor-na ska ligga; byar och centralorter ställs mot varandra och avvägning-en är inte lätt, medger han.

Hans Blomberg är numera pen-sionär men har en lång karriär som läkare, bland annat som chefsläkare i Sibbo kommun bakom sig.

– Efter många år som tjänste-man trodde jag att jag visste hur

det kommunala beslutsfattandet går till, men det är en helt annan sak att sitta som förtroendevald och fatta de faktiska besluten.

läS PÅ OCH SlIPA ARGUmENTENInför den kommande perioden hoppas Blomberg att man lyckas hålla kvar förtroendet och det goda samarbetet mellan kommunens förtroendevalda och tjänstemän.

– Som förtroendevald gäller det att noga sätta sig in i de nya instru-ment för mätning av kvalitet och lönsamhet som hela tiden utveck-las, för att ha en chans att påverka och inte bli tillplattad av argument som man inte förstår. Det gäller att föra fram den lilla människans be-hov och försvara dem mot sifferbe-räkningar. Samtidigt gäller det att vara kostnadsmedveten och veta vad man får för pengarna och att kunna motivera de kostnader som uppkommer.

– Dialog är viktigt på alla plan, mellan representanter för olika par-tier och skilda synsätt. Genom dis-kussion kan vi öka förståelsen för motpartens argument.

– Vad skolbyggnaderna beträffar tror jag att man måste tänka om li-te; allt kan inte vara tipp topp, utan man kanske kan fortsätta använda också fastigheter som inte är allde-les perfekta och moderna istället för att bara bygga nytt, så länge de gamla byggnaderna är friska. De gamla fastigheterna har ett ansen-ligt värde trots att en del är ganska slitna. Man bör också undvika dyra lösningar när man bygger nytt.

Funktionalitet är det viktigaste.– Det gäller ändå att inte kom-

promissa med de pedagogiska kraven och elevvården. Vi måste ta hand om alla elever och tillgodose eventuella specialbehov. Kontak-terna till hemmen är också viktiga. Inte heller skolresorna får bli för långa, eleverna ska inte behöva kuskas genom halva kommunen innan de är framme.

Utmaningen för SFP är att få finskspråkiga att förstå den svensk-språkiga problematiken och att det inte går att stirra sig blind på kost-nader. Statsbidraget till kommuner-na beaktar att de svenskspråkiga eleverna blir dyrare, bland annat därför att undervisningsmaterielen och de administrativa kostnaderna blir högre.

– Skolnätsutredningen visade ändå att kostnaderna för svensk-språkiga elever i vissa skolor kun-de vara lägre än för finskspråkiga elever bland annat därför att hy-reskostnaderna är lägre för gamla skolbyggnader. Men vi måste också beakta den finskspråkiga befolk-ningens behov.

Blomberg ställer inte upp för omval i höstens kommunalval men vill gärna engagera sig också i fort-sättningen.

– Politiken berör oss alla. Jag vill engagera mig i hälsovårdsfrågor och frågor om äldrevården i kom-munen.

Åsa Nyman

MODEVISNINGSÖNDAGEN DEN 21.10 KL. 16i Topeliussalen i Nickby. Som mannekänger ser vi kommunalvals-kandidater och andra sibbobor.

Vi förevisar dam-, herr- och barnkläder från affärer i Borgå, Kervo och Träskända.

Vi samlar även in leksaker, böcker och spel, som vi ger till dagisar och lekisar i Sibbo.

Publiken får gärna hämta överflödiga saker hemifrån. Inträde 5 euro

Arrangör: Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo

ÅSA

Nym

AN

Söndagen den 14.10 kl. 15.00

Plats: Gamla kommunalhuset i Nickby, Jussasvägen 16,

04130 Sibbo.

Fritt inträde.

Arrangör: Svenska folkpartiet i Sibbo

barnkonsert med robin Hund

4

läSARTäVlINGDet gäller att finna ut vad orden till vänster syftar på: ställen, saker, ordstäv osv. som på något vis gäller Sibbo eller används i Sibbo. Ett påhittat exempel: Om det står SIBBOBORNA HUTTAR till vänster, så skulle man i rutorna invid skriva OCH KLUNKAR.

När ni har fyllt i ganska många ord i rutsystemet, upptäcker ni ett sibbo-ord, som de flesta känner till, vilket kan läsas uppifrån neråt. Lycka till!

FESTLOKALKÄND MATVARASKRÄMDE MAN BARN MEDMÄN SOM TAR SIG TONHAR TORNVÄXER UT PÅ SOMLIGAKUSTBYS EGET HUSHJALLIS PROJEKTBLEV VI AV MEDORDNING OCH VETT

Skicka in lösningen (det kända ordet) till Kaj Kaiser, Sprängmansvägen 14, 01190 Box eller per e-mail: kaiser@kolumbus.fi senast den 30.10.2012. Uppge namn och telefonnummer. Vinnaren får som pris hyra en tavla efter egen smak för en månad från artoteket i Söderkulla bibliotek.

FINN FEm FElI början av sommaren hörde vi kommentarer om att folk vill ha till-baka vargen som logo och symbol för kommunen. SFP i Sibbo gjorde en lekfull gallup bland alla åldrar på Sibbo Mässan i början av juni. Rösterna föll 84 för vargen och 11 för vågen. Om brevlogon, den glada vågen, sade man bl.a. att den liknar en cykelhjälm och att den visar en tsunami som anfaller Sibbo från väster. En viss symbolik?

Stärkta i tron på Sibbovargens popularitet lät vi göra en liten tävling för våra yngsta läsare.

Här ser du två bilder av en Sibbovarg vid Sibbo gamla kyrka. De ser först likadana ut. Men när du tittar närmare, så har någon plockat bort fem saker på den ena bilden. Märk ut platsen där något saknas med en ring.

Om du hittar alla fem felen, kan du delta i en tävling. Klipp ut bilden, där du ringat in felen och sänd den till Monika Za-kowski, Strandvägen 3, 01150 Söderkulla. Du kan också sända lösningen per e-mail till monica.zakowski@sibbo.fi och skriva (eller be någon som är litet bättre att skriva) vilka detaljer som saknas. Uppge namn, ålder och adress. Vi lottar ut ett bok-pris bland dem som sänt in rätt svar.

tim kankfelt

www.sfp.fi

Ekon.mag, Söderkulla

Varför har skolmaten varit dålig i Södra Sibbo?Den här hösten har många för-äldrar i södra Sibbo varit förar-gade på skol- och dagismaten. maten har varit kall och salladen varm och annars också enligt många ganska ojämn. man har undrat om det var nödvändigt att upphandla tillverkningen.

– Tyvärr var det nödvändigt, be-rättar SFP:s gruppordförande Bengt Wiik. Det är en följd av annekteringen av Östersundom. Vi hade ju ett nytt fint kök på Zachrisbacken, men det blev på andra sidan, när Helsingfors till-läts ta ett hörn av Sibbo. Vi fick först några års frist genom att öka tillverkningen i Söderkulla skola, men nu säger arbetarskyddet stopp, utrymmena är inte läm-pade för tillverkning av en sådan mängd mat som behövs. Ett split-ternytt kök är på gång, det kom-mer att byggas nästa år och kos-tar 4,2 miljoner euro.

Vi måste kanske återkalla hän-delserna i minnet. Helsingfors inledde processen i januari 2006 och anhöll om att landets reger-ing godkänner en gränsjustering så att Östersundom, Björnsö och Landbo ansluts till Helsingfors.

Regeringen med statsminister Vanhanen i spetsen gav Helsing-fors rätt.

Sibbo besvärade sig, men Högsta Förvaltningsdomstolen förkastade besväret i januari 2008. Sibbo förlorade ett om-råde på omkring 30 kvadratki-lometer, över 2000 invånare och en egendomsmassa bestående bland annat av en nybyggd sko-la, två nybyggda daghem samt gjorda investeringar i gator, vä-gar och parker.

Kommunen krävde i ett nytt besvär att få ersättning till gängse värde för fastigheterna och infra-strukturen. HFD beslöt i april 2011 att byggnader och markområden ersätts med 7,9 miljoner euro. Däri ingick en kompensation på 4,5 miljoner euro för upptagna lån, som byggnaderna finansie-rats med. Ingen som helst ersätt-ning betalades för av kommunen byggda gator, vägar och lekpar-ker. Enligt normala värderings-principer gick Sibbo miste om 38 miljoner euro. Enligt expertut-redningen var gängse värde för markområdena 18,5, för befintliga byggnader 17,2 och för infrastruk-turen 10,2 miljoner euro.

Idag lappar Sibbo fortfarande på skadorna. För att delvis kunna balansera den kommunala eko-nomin sålde Sibbo år 2012 sina markinnehav i Östersundom och på Björnsö till Helsingfors för en köpesumma på drygt 30 miljoner euro.

Men trots allt är Sibbos eko-nomi enligt statens utredningar ganska god jämförd med andra kommuner. Man har kunnat be-tala bort på lånen och befolk-ningen ökar med minst ett par hundra invånare per år, vilket hö-jer skatteintäkterna på sikt. Men ännu får barnen vänta på bättre mat ett tag. Och det kommer att vara svårt att finna pengar för ex-empelvis vissa större skolbyggen.

Den utdragna gränsjusterings-processen är unik i Finlands kom-munalpolitiska historia. Svenska folkpartiet motsatte sig konse-kvent, som enda politiska parti på alla nivåer, annekteringen av sydvästra Sibbo.

Kaj Kaiser Bengt Wiik

l tillväxttakt som gagnar dagens sibboborl väestönkasvu, joka hyödyttää nykyisiä sipoolaisia

kaj lindQvist

www.sfp.fi

lJag har mångsidig lokalkännedom om Sibbo.

lmin åsikt är att basservicen skall vara jämlik för invånarna.

lJag är för att kommunen stöder fritidsaktiviteter i alla åldrar.

34

26

kajlindqvist.sfpval.fi

5

Färska, närproducerade råvaror gör vardagsmatlagningen lite ro-ligare. Om vi ger våra barn goda matvanor kommer de att ha nytta av dem hela livet.

– Smaka på tomaterna! De är od-lade hos en lokal tomatodlare, jag hämtade en hel låda där för nån dag sedan. Märker du att de har en helt annan smak och doft än såda-na som köpts i butiken?

Det frågar hushållsrådgivaren och Nickbybon Elisabeth ”lissu” Eriksson. Hon hör till en av de sista årsklasserna som utexaminerades som lärare i huslig ekonomi från Högvalla seminarium. Jag sitter i hennes kök för att prata bra mat och matvanor och kanske få något matnyttigt tips inför hösten och hon bubblar över av entusiasm för sitt ämne.

– På Högvalla lärde vi oss bland annat att koka in, safta och sylta, även om det då, på 1990-talet, inte kändes så aktuellt. Folk köpte saft och sylt i butiken istället för att göra egen, eller så kunde man recepten utantill. Nu märker man att allt fler vill ta de gamla lärdomarna till he-ders igen, jag får många frågor om hur man ska bära sig åt med saft- och syltkokning och inläggningar.

SäSONGmATEN TIll HEDERS Eriksson har märkt att intresset för svamp, bär och annat som finns i naturen har blivit större.

– Tänk bara hur unga, urbana familjer utan eget trädgårdsland skaffar sig kolonilotter eller odlar på balkongen – eller det senaste: odlar i speciella odlingssäckar till-sammans med andra utan egen trädgård. Och rent ekonomiskt är det också en god idé att använda säsongsaktuella råvaror, vissa tider på året kan den som odlar själv bli nästan självförsörjande.

Hon förespråkar ingen tillbaka-gång till 1970- och 80-talen, när mandarinerna kom till butikerna vid första advent och apelsinerna lagom till jul, men:

– Numera är konsumenterna inte så medvetna om begreppet säsongvara, många tänker inte på att de flesta råvaror är godare om de äts när de är färska och plockade vid rätt tidpunkt. Istället nöjer man sig med kartiga nektariner, till ex-empel. Varför inte välja vinbär från busken istället för vindruvor som fraktats långa vägar?

REGElBUNDNA mATTIDER BRA FöR AllAGoda matvanor är viktiga att ge barnen redan från att de är små.

– Spädbarn behöver mat med regelbundna mellanrum och det förändras inte fast barnen blir större. Har man barn som inte är så intresserade av mat kan det funka att låta dem delta i matlagningen, kanske fixa sitt eget mellanmål, göra matlistor eller vara med och tillreda middagen. Om man försö-ker se till att hela familjen äter ba-lanserat kommer de goda vanorna automatiskt också för barnen.

Viktigast är ändå, enligt Eriksson,

att man använder sitt förnuft och inte går till överdrift med barnens mat. Det räcker med att hålla re-gelbundna mattider och se till att barnen inte småäter mellan målti-derna.

– Visst försöker jag leva som jag lär, men inte hinner vår familj hel-ler alltid sitta ner till en gemensam middag. Vardagen är rätt hektisk men jag försöker lugna ner den med en gemensam stund vid mat-bordet, den fyller ju också andra funktioner än den näringsmässiga, det kan bli intressanta diskussioner och funderingar. Och som förälder får man stå ut med att den hemla-gade maten inte alltid får lovord.

Här kommer vi in på ett ämne som ligger Elisabeth varmt om hjär-tat, nämligen basmatlagning. Hon har dragit många kurser i grunder-na i matlagning, där man verkligen

TOSCAäPPlEN

8 - 10 äpplen1 tsk kanel

Toscasmet100 gram smör100 gram mandelspån1 dl socker3 msk vetemjöl

3 msk mjölk

Skala och klyfta äpplena. Krydda med kanel. Placera

dem i en ugnsfast, lättsmord form.

Mät upp alla ingredienser för toscasmeten i en kastrull.

Koka upp under omrörning.Häll smeten över äppelklyf-

torna. Grädda i 200 graders ugns-värme i 20 minuter. Servera med vaniljglass.

UGNSBAKADE JORDäRT-S KOCKOR OCH VITlöK

Skalet av 1 citron, rivet1 nypa salt3 msk finhackad persilja8 jordärtskockor2 msk rypsolja1 msk skorpsmulor3 hela vitlökar Sätt ugnen på ca 200 grader. Skala och dela jordärtskockorna på längden. Skär vitlöken på bredden och lägg skockor och vitlök i en ugnsfast form, ringla eller pensla oljan över och avsluta med lite flingsalt. Ugnsbaka i ca 15 – 20 minuter, skockorna och vitlöken ska vara genombakade och gyllen-bruna. Fräs under tiden ströbröd, ½ pressad vitlök, persilja och rivet citronskal i en stekpanna på svag värme ca 2 minuter tillsammans med 1 tsk olivolja. Smaka av med lite salt och häll upp i en skål till garnering.

vardagsmaten är pop igen

SPElTRISOTTO mED SVAmP

3 dl speltgryn5 dl trattkantarell1 liter vegetarisk buljong3 msk rypsoljaen klick smörfärsk timjan, körvel eller persiljasaltca 1 dl riven emmentalerost (röd- eller svartstämplad).

Blötlägg speltkornen i vatten några timmar eller över en natt. Hetta upp olja i en traktörpanna eller en stor gryta. Häll i de avrunna speltkornen och låt dem puttra en stund under ständig omrörning. Späd på med lite varm buljong i taget. Koka dem därefter mjuka ca ½ timme.

Fräs den putsade svampen i en stekpanna i smör i 5-10 minuter. Blanda i de nästan mjuka speltkor-nen. Smaka av med örter och stark ost.

Om du har stensopp eller tratt-kantarell i frysen passar den också utmärkt.

börjar från grunden, och det har funnits många deltagare.

– Man kommer långt om man kan grunderna i hur man tillreder några olika rätter och planerar sina matinköp noggrant. Då minskar man också mängden mat som kas-tas bort.

Det finns bloggar och Facebook-grupper som lanserat ”sluta slänga mat-kampanjer” och marthorna har lanserat festa på rester-recept.

– Jag brukar tipsa folk om att då och då ta en titt i kyl, frys och skaf-feri och kanske ha en ”frystömmar-vecka” på de godbitar som finns där.

BRA RÅVAROR BETyDER GOD mATKunskapen om olika råvaror har vis-serligen minskat men nu finns igen intresse att lära sig mer.

– Till exempel nu på hösten är kålen och många av de inhemska rotsakerna som bäst. Det lönar sig att pröva också andra rotsaker än motot och potatis, som kålrot, kål-rabbi, rotselleri och palsternacka. De är hiskeligt goda, billiga och vi-taminrika och används alldeles för lite.

Till Elisabeths familj hör maken, två söner i lågstadieåldern och den vänliga labradoren Dolly.

– Jag tycker ju om att laga mat och kokar gärna soppor och andra långkok som ger mat för flera da-gar. Genom att piffa upp rester kan man enkelt få en ny rätt av gårda-gens middag. Jag försöker använda närproducerade, ekologiska matva-ror och råvaror så vitt det är möjligt och bakar oftast brödet själv.

Enligt kostrekommendationer na ska man äta ett halvt kilo grönsaker,

frukt och bär varje dag. Sen behö-ver vi mjölkprodukter och protei-ner, som fisk. Baljväxter, bönor och ärter är också bra, men man måste inte äta kött varje dag.

– Fetterna ska vi inte glömma, de behövs för att kroppen och hjärnan ska funka. När jag fräser grönsaker i stekpanna använder jag ryps olja, men kokar jag fisksoppa eller snål-soppa kastar jag alltid i en liten klick smör för smakens skull. Tre skivor rågbröd per dag är riktigt bra, dis-kussionen om lågkolhydratkost har kanske gått lite för långt.

SöTT mEN SKADlIGTEn stor bov i barnens matvanor är sockret, främst i läsk och godis.

– Vi måste lära våra barn och ungdomar att äta nyttigt, mat är byggstenar för deras kroppar. Hur ska deras skelett och hjärna kunna utvecklas på rätt sätt om de inte får näringsriktig mat?

Men hur ska man bära sig åt? Om man inte är så slängd i eller in-tresserad av matlagning? Hushålls-rådgivaren har många enkla tips:

– Det är bara att kavla upp är-marna och börja. Det finns så många bra kockprogram och mat-tidningar, med roliga och enkla re-cept och anvisningar. Själv tycker jag att det är viktigt med en tom ar-betsbänk där man kan breda ut sig. Hittar man något favoritrecept kan man småningom börja experimen-tera och variera ingredienserna lite.

Elisabeth Eriksson hoppas att de lokala butikerna börjar ta in lokala, närproducerade varor.

– Det finns både potatis- och grön saksodlare i kommunen, och deras varor köper jag gärna och be-talar kanske lite mer för prima varor.

Åsa Nyman

ÅSA

Nym

AN

6

Abali Serdaryrittäjä

rösta för respekt

Abrahamsson Annastuderande, opiskelija

Ahlberg Staffanstudentmerkonom, idrotts-föreningssekreterare

Amargianitakis Anastasiaskönhetsvårdare

Backström Hannelepol.kand., socialarbetare

Berg mariförman för contact center, contact centerin esimies

Bergdahl mikaelsmåföretagare

Björkell Rolftekniker, pensionär

Elfgren Thomaskriminalöverkommissarie

Enroth-Jusslin Agnetabarnskötare

Furu Piapol.kand., VTK

Granqvist Johanjordbrukare, fastighetsskötare

Granqvist Peterjordbrukare

Holmberg Gunillaforstmästare, plantskoleföretagare

Jalas Jyrifältchef, kenttäpäällikkö (ob.)

Jipp Cathrinefil.mag., lärare

Johansson-Rytkönen Annikasamtalsterapeut, dipl.ekon.

Juselius Ariplanskötare (ob.)

Kaiser Kajpol.mag., VTM

Kankfelt Timekon.mag., försäljningschef

2 3 4 5 6

7 8 9 10 11

12 13 14 15 16

17 18 19 20 21

22 23 24 25 26

Andersson-lindqvist mariannesäkerhetsgranskare

Backström Andersutvecklingschef, pol.mag., kehittämispäälliikkö, VTM

sfp:s kommunalvalskandidater i sibbo

Blomstedt lars-Göranbyggföret., jordbr., rakennusyritt., maanvilj.

Bröckl Annikaanestesi- o intensivsjuksköt, anestesia- ja tehosairaanh.

Hildén Erikajordbr., försäkr.tjänsteman, maanviljelijä, vakuutusvirkailija

7

laaksonen Annetteofferträknare, tarjouslaskija

liedenpohja Ketevanmagister, lärare, maisteri, opettaja

liljeström Christelidrottsinstruktör, liikunnanohjaaja

liljeström mariaregistreringschef, agronom

lindgren Hans-Peteröverkonstapel

lipponen Benitanärvårdare

Nygren Anna-Karinsjukskötare

Ollikainen Hannurektor

Orgun muratföretagare

Sandström Stefanföretagare, timmerman

Silén Christerläkare, lääkäri

Skogster Anttiverkställande direktör

Steinmetz marie-Heleneansvarig frisör, vastaava kampaaja

Sundbäck Janicaergoterapeut

Sundman Richardstuderande

Suomi Danieladatanom, datanomi

Syrjäläinen Kari-mattisairaankuljettaja, yrittäjä

Ullberg Johannaagrolog, lantbruksföretagare

Weckström Bodilspecialungdomsarbetare

Viertomies Pekkalärare, pensionär

Wiik Bengtdipl.ekon.

Wikström Andersinformatör, tiedottaja

47 48 49 50 51

42 43 44 45 46

37 38 39 40 41

32lindqvist Kajutbildningschef, koulutuspäällikkö

34lindroos KickaIKT-koordinator

33 35 36

27 28 29 30 31

anna arvo äänellesirkp:n kuntavaaliehdokkaat sipoossa

liljeström Allihemmamamma, idrottsmassör, kotiäiti, urheiluhieroja (ob.)

8

– Vi har en vacker skärgård med ett bra läge, nära Helsingfors. men Sibbo skärgård är en osli-pad diamant. Problemet är att det är fullt med fritidsstugor överallt, nästan all byggrätt har använts. Det begränsar möjlig-heterna att utveckla och inves-tera i upplevelseturism, som be-höver lokaler.

Det anser kommundirektör Mikael Grannas och räknar upp bland an-nat konsthantverk och inkvartering som hör till den sortens upplevelse-turism som passar i Sibbo.

För närvarande finns det knappt 200 fast bosatta i Sibbos skärgård, inklusive Kitö och Löparö som har fast vägförbindelse. Fritidsstugorna är fler än 1 000, och många av dem är välutrustade för deltidsboende. Den stora utmaningen för kust-området är mörkertalen i invånar-mängden.

– Det är svårt att bygga i Sibbo skärgård eftersom den varit stug-paradis så länge. Att få tillstånd från magistraten att skriva sig på fritids-stugan är också svårt. Många fler skulle vilja bo i skärgården men får inte lov till det. Det är ett problem eftersom befolkningsbasen är ut-gångsläget för diskussionerna om utveckling av skärgården.

Nummer ett på kommundirek-törens önskelista är bättre förbin-delser för de fast bosatta skärgårds-borna. För närvarande är närmare 100 skärgårdsbor utan fast båtför-bindelse.

– Nu finns det endast en form av menförestrafik, en gammal bogser-båt som tar några passagerare men inga bilar. Det är många fler än de som syns i statistiken som gärna skulle utnyttja båten. Menförestra-fiken är den enda statligt stödda trafiken i Sibbo och det hoppas vi få

sibboskären är fulla av möjligheter

en ändring på och arbetar hårt för att det skall ske.

mER TURISmSibbo kommun vill i mån av möj-lighet hjälpa till och utveckla turistverksamheten också i skär - gården. Nyligen gjorde Sibbo en östnyländsk skärgårdsstrategi till-sammans med Lovisa och Borgå, där skärgårdsborna deltog i work-shoppar och diskuterade vad man kunde göra för att utveckla skär-gårdsområdena.

– Det finns en handfull företa-gare som vill utveckla upplevelse-näringen i Sibbo. Norrkullalandet är ett bra exempel. Sibbo var för första gången på resemässan i Hel-singfors tillsammans med sina före-

tagare i januari och vi kommer att vara med också på nästa resemässa.

Det finns planer på att erbjuda både turister och fast bosatta att använda redan existerande fastig-heter.

– Kommunen äger bland an-nat den gamla skolan på Simsalö. Jag hoppas att den i framtiden ska kunna utnyttjas för upplevelsenä-ring på sommaren och användas av byborna under vintermånaderna, men det kräver företagare och in-vesteringar. Det är väldigt viktigt att ha en samlingsplats för byborna när man bor så isolerat.

läTTARE ATT KOmmA UT TIll öARNAKommunen har bytt mark med en

Praktiska och vettiga lösningar är vad som behövs för att hålla skär-gården levande. Den är inget mu-seum.

– Om Sibbo vill profilera sig som skärgårdskommun måste det vara möjligt att bo och arbeta i skärgår-den, distansjobba eller pendla. Det finns stor potential, men det krävs medvetna politiska beslut. Det sä-ger Gunilla Holmberg, ordförande för Silmu rf och ordförande för Sib-bo kommuns skärgårdsdelegation under senaste valperiod.

Holmberg bor numera på fast-landet men var länge fast bosatt på Simsalö och vet vilken utmaning det är att få vardagen att fungera ute i skärgården, med bristfällig för-bindelsebåtstrafik och begränsat serviceutbud.

– Eftersom Sibbo skärgård är både djup och bred ställer det ex-tra stora krav på planläggning och planering av förbindelsetrafik. Det behövs en öppen diskussion, en le-vande skärgård förutsätter fast bo-

skärgården kräver särlösningar

sättning året om. Euro och cent ska inte få avgöra.

– Det nationella skärgårdspro-grammet förespråkar också spe-ciallösningar för fast bosatt skär-gårdsbefolkning. Till exempel borde skärgårdsborna få rätt till bränsle-

ersättning enligt faktisk konsum-tion och inte enbart utgående från fastslagna tariffer. Som exempel, kilometerersättningarna täcker inte bränsleutgifterna för snöskoter i snösörja. Skolskjutsarna har inte täckt hela skärgården; föräldrarna

har skjutsat barn från östra skärgår-den mot en liten ersättning som slo-pades i våras.

SmÅSKAlIGHET EN STyRKAHolmberg efterlyser mer kontinuitet i utvecklingen av Sibbo skärgård.

– Det skulle behövas en skild tjänsteman med ansvar för kom-munens skärgårdsfrågor.

– Vi måste göra skärgården till-gängligare också för andra än de fast bosatta, det behövs välskötta rekreationsområden som man kan hitta till och ta sig till också utan egen båt. Och dimensioneringen av byggrätt borde ses över, varför ska stomlägenhetsprincipen från 1959 vara så helig?

Under den senaste fullmäkti-geperioden har skärgårdsdelega-tionen kommit med utlåtanden i många ärenden som behandlats i kommunen.

– Jag tycker nog att vi fått gehör för våra åsikter. Bland annat har vi hävdat hur viktigt det är att bevara småskaligheten, det genuina, och

överföra det till de nyinflyttade, och ge dem en möjlighet att uppleva skärgårdskultur nu och i framtiden.

UTVECKlING EN HJäRTEFRÅGASedan i våras är Gunilla Holmberg ordförande för landsbygdens ut-vecklingsförening Silmu rf som är en tvåspråkig förening och en av 55 LAG (Local Action Group) i Finland. Hon har suttit i föreningens styrelse sedan den grundades 2007.

– Silmu vill arbeta för en rättvis utveckling på landsbygden. Vi be-viljar medel för företags-, utbild-nings- och allmännyttiga projekt men ersätter inte kommunal ser-vice. Nu har vi precis påbörjat ett byggnadsvårdsprojekt, alltså om hur man renoverar gamla byggna-der. För att ha en levande byage-menskap krävs det att alla i byn gör något, och bidrar till den allmänna trivseln.

ÅN

församling för att kunna bygga en badstrand vid Rågholmsfjärden, på Hitå, innanför Bockholmen och mellan Gumbo och Eriksnäs.

– Jag hoppas att markplane-ringen godkänns inom något år. Den smala vägen blir en utmaning, frågan är hur vi ska få trafiken att fungera när antalet bilar ökar.

I planerna finns också att ge kommuninvånare och besökare bättre tillgång till bryggor, kom-munen förhandlar med staten om de statliga bryggorna för att kunna utveckla dem.

– Det finns trevliga kommunäg-da områden i skärgården, det be-hövs möjligheter att nå dem med allmänna färdmedel, alltså utan egen båt. Skärgården och storsko-

gen är Sibbo kommuns största na-tur- och turismtillgångar.

– Främst är vi intresserade av Kalkstrandsområdet. Sedan Helsing-fors övertog Björnsö finns det ingen bränsleförsäljning och gästhamn i Sibbo. Däremot finns det ganska bra friluftsområden i skärgården, med en vattenbuss som körde turer 3 gånger i veckan i somras.

Grannas konstaterar nöjt att det ska komma ett utsiktstorn och en naturstig till Norrkullalandet.

– Finansieringen är klar.

Åsa Nyman

ÅSA

Nym

ANTH

Om

AS

ElFG

REN

9

Bo och leva

Det kommer att byggas betydligt mera i Sibbo. Kommunen bör ägna speciell uppmärksamhet åt ungdomars och äldre perso-ners bostadsbehov.

Utslagning får inte förekomma. Resurser skall styras till de svaga i samhället i rätt skede av livet.

Vi välkomnar en begränsad grupp kvotflyktingar.

Byggandet i byarna bör fortsättningsvis möjliggöras genom att man utarbetar byaplaner. I annat fall minskar den aktiva befolk-ningen i byarna och servicebasen urholkas.

Skärgårdens specialbehov bör beaktas och skärgården bör vara tillgänglig för kommunens invånare.

Service på två språk

Genom en aktiv näringspolitik skapar vi goda förutsättningar för företagsamhet och livskraftiga primärnäringar. Vi arbetar för flera arbetsplatser i Sibbo.

Nickbys serviceutbud som kommunens centrum bör utvecklas. Den kommunala servicen i Söderkulla bör utökas med en tids-enlig hälsovårdscentral och en allmän servicepunkt.

Vi vill bevara byskolorna. Skolorna bör vara minst trelärarskolor med ett tillräckligt antal elever (40).

Inom dagvården bör kommunen erbjuda alternativ.

Hälsokontroll och hembesök bör regelbundet erbjudas perso-ner från 75 år. Man kan därigenom underlätta deras anpassning till sitt åldrande och konstatera vårdbehov i ett tidigt skede.

Kommunen bör göra upp ett handikappolitiskt program.

Kommunens personal som i sitt arbete behöver bättre kun-skaper i det andra inhemska språket bör få språkutbildning på arbetstid 2 timmar per vecka.

Det är viktigt att kommunen fortsätter samarbetet med tredje sektorn och stöder invånaraktiviteter och föreningsverksamhet. Lokal- och andra hyror bör vara överkomliga och understöden tillräckliga.

Teknik och miljö

Utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet bör fortsätta. Farliga trafikställen bör åtgärdas och lättrafikleder byggas. Kollektivtra-fiken bör utvecklas.

Fumlandet i beslutsfattandet gällande kommunens sanerings- och byggnadsprojekt måste upphöra. Man bör ha mod att fatta nödvändiga beslut.

Kommunens upphandling bör utvecklas. Priset kan inte vara det enda kriteriet. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet, möj-lighet till återanvändning och återvinning samt närproducera-de produkter ska prioriteras.

sfp arbetar för ett odelat, själv-ständigt sibbo.

vi vill trygga en god servicenivå för sibboborna.

äldreservicen utvecklasUppbyggnaden av social-, häl-so- och specialsjukvården ska ses över i hela landet. Samarbetet mellan kommunerna, inom kom-munerna och med olika organi-sationer inom samma område är mycket viktigt, anser Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo.

Sibbo kommun har nationellt fått god kritik för hur åldringsvården ordnas, det finns klara och tydliga mål som går att följa upp för hur den tillgodoser de äldres behov av omsorg. Men vad händer konkret med den äldre i granngården som inte har nära och kära omkring sig, men som man ser att behöver hjälp? Vad skall jag göra då min mamma är gammal och inte verkar klara sig hemma ensam på lands-bygden? Eller åldringen själv, som är orolig och märker att hon eller han glömmer allt mer?

– Den som vill kan ta kontakt med hemvårdsledaren i sin del av kommunen och be henne utvär-dera eventuellt vårdbehov, de gör också hembesök. Personen själv, släktingar eller grannen kan ta kontakt, berättar Helena Räsänen, servicedirektör för service för äldre i Sibbo kommun.

Hemvården gör ett hembesök om det behövs. Det första  besö-ket  är gratis, medan regelbunden hemvård kostar. Priset för hemvår-den avgörs utgående från både klientens inkomster och antalet be-söksgånger.  Den fortsatta vården planeras tillsammans med klienten och de anhöriga, utgångspunkten är klientens verkliga behov. Syftet är att garantera en trygg och ända-målsenlig vård för de äldre i Sibbo kommun.

Ny mINNESKOORDINATORI höst har Sibbo har anställt kom-munens första minneskoordinator. Helena Räsänen är glad över nytill-skottet.

– Vi såg att behovet var stort. Vi hittade en utbildad sjukskötare och ergoterapeut och hon gör ett mycket viktigt jobb. Man kan kon-takta henne om man är orolig för att en medmänska lider av minnes-problem. Hon gör minnestest, och går tillsammans med en neurolog igenom resultaten och utvärderar ett eventuellt vårdbehov.

Minneskoordinatorn ska göra både förebyggande arbete och uppföljningsarbete.

– Vi vill hitta dem som ännu har lindriga minnessympton i god tid. Mediciner verkar bättre ju tidi-gare man får dem. Behovet av en kontaktperson för dem som redan fått en diagnos, och deras närstå-ende, är stort. Tidigare har folk fått diagnos i Helsingfors och fått en broschyr med sig hem och sedan lämnats ensamma. Det är illa, för minnesproblem kan ställa till det i vardagen för hela familjen.

År 2013 kommer en del nyheter på äldrevårdens område i Sibbo.

– Nästa år börjar också en kordi-nator för närståendevård, som ska erbjuda hjälp och stöd åt dem som vårdar sina nära hemma och som inte får den avlastning och det stöd de behöver. Seniorrådgivningen planerar vi också att bygga upp nästa år, berättar Räsänen.

STRATEGISK PlANERING Varje kommun skall göra en plan för att främja den åldrade befolkning-ens välbefinnande i kommunen. Planen skall ses över varje fullmäkti-

KONTAKTUPPGIFTER TIll HEmVÅRD OCH STöDTJäNSTER I SIBBO KOmmUN:Serviceledare Nina Weckman svarar på frågor om vad som helst som rör äldrevården i kommunen och kan ge allmänna råd. Tfn 09 2353 6560. Telefontid kl. 8.30–10.30 E-post: nina.weckman@sibbo.fiMinneskoordinator Hannele Pyykönen svarar på frågor om minnesproblem. Gör också hembesök vid be-hov. Tfn 09 2353 6619. E-post: hannele.pyykonen@sibbo.fiHemvårdsledaren för det egna området är den man i första hand kan kontakta när det handlar om att skaffa hemjälp åt en äldre.Hemvårdsledare för norra Sibbo och Nickbyområdet: Paula Perälä, tfn 09 2353 6600. E-post: paula.perala@sibbo.fiHemvårdsledare i södra Sibbo: Margita Uddström, tfn 09 2353 6650. E-post: margita.uddstrom@sibbo.fi

geperiod och den ska fungera som en strategisk planering för kommu-nens åldringsvård. Äldreservicen och hur den ordnas i kommunen påverkas av olika lagar som utgör den grund som servicen byggs på, medan resten av tjänsterna uppstår i samarbete mellan kommunens tjänstemän och politiker.

– Svenska Kvinnoförbundet vill lyfta fram frågan om hur äldrevår-den ska utvecklas, berättar Janica Sundbäck, sekreterare för Svenska Kvinnoförbundet i Sibbo och kom-munstyrelsemedlem.

Användningen av social- och hälsovårdstjänster ökar inte auto-matiskt i samma proportion som antalet äldre. När livslängden stiger ökar också antalet funktionsdugli-ga år. När kommunens invånarantal växer ökar skatteinkomsterna, men samtidigt ökar också kommunens utgifter. Staten anvisar resurser för kommunerna och det är kommu-nernas uppgift att se till att resur-serna fördelas rätt och jämlikt.

Enligt Sibbo kommuns nuva-rande äldrepolitiska program är avsikten att erbjuda och producera mångsidig och verkningsfull servi-ce för äldre kommuninvånares indi-viduella behov, som stöd för en god och människovärdig ålderdom.

– Att leva upp till detta på ett kostnadseffektivt sätt är en utma-ning, speciellt då behoven kan vara mycket individuella på grund av långa avstånd i kommunen, skär-gårdsmiljön och språkliga utma-ningar, säger Sundbäck.

Åsa Nyman

KAJ K

AISE

R

10

Hyresbostäder är en bristvara i Sibbo idag. Kön till de bostäder som kommunen förvaltar har kon-stant varit runt hundra personer lång. År 2010 bodde bara var tion-de Sibbobo på hyra – en siffra som onekligen påverkas av det skrala utbudet.

Bostadsbristen utgör ett problem för hela samhället, men är alldeles speciellt en ungdomsfråga. Det krävs specialplanering från kommu-nens sida för att försäkra att ungdo-mars behov på bostadsmarknaden tillgodoses. De unga har ofta ett sämre utgångsläge i jakten på ett hyreskontrakt än befolkningen i allmänhet. Detta eftersom de utgör en relativt homogen grupp, med likartade behov – främst förmån-liga smålägenheter på hyresavtal – vilket får efterfrågan på sådana att ytterligare öka, samtidigt som utbudet ofta är sämre. Yngre per-soner tenderar ha svagare ekono-miska förutsättningar, vilket också gör att det är tuffare att hävda sig i konkurrensen på den allmänna bo-stadsmarknaden.

EGET HEm GER SJälVSTäNDIGHETAtt få ett eget hem är en viktig as-pekt av den självständighets- och mognadsprocess det innebär att ”bli vuxen”. Många som ämnar flyt-ta hemifrån får i dagens läge söka länge innan de hittar någon lämp-lig bostad. Om inga alternativ finns i hemtrakterna slår den unga sig ner på annat håll, och kommunen går miste om en samhällsgrupp.

I brist på trygga och fungerande alternativ ökar också risken för att unga ska gå med på tvivelaktiga avtal eller acceptera orimliga boen-deförhållanden. Vi borde sträva ef-ter att alla ska känna sig välkomna och väl behandlade i kommunen: Ungdomar är en dyrbar resurs som bidrar med motiverad arbetskraft, vitalitet, och ”nybyggaranda”.

Att locka unga invånare till byg-den är samtidigt en demografisk framtidssatsning, eftersom dessa unga tryggar återväxten. Frågan har även en viktig jämlikhetsaspekt: Att bo kvar i hemkommunen ska inte vara något bara de mer välbe-ställda unga har råd med. Alla kan inte räkna med ekonomiskt stöd hemifrån, eller hemförhållanden som tillåter en att bo kvar hos för-äldrarna tills man har råd med en dyrare lägenhet eller husköp.

POPUläRA UNGDOmSBOSTäDERProblemet med bristen på hyres-bostäder är visserligen inte kom-

de unga behöver hem, inte luftslott

munspecifik – att bygga privatfi-nansierade hyresbostäder anses inte lönsamt i dag. Nybyggen är över lag dyra i metropolområdet och det turbulenta ekonomiska läget lockar inte heller till investe-ringar. Vi kan ändå inte stirra oss blinda på byggnadskostnader – de berättar inte hela sanningen. Vad det kostar att bygga bör ställas i proportion till de positiva ekono-miska effekter inflyttning – eller för-hindrad utflyttning – medför kom-munen. Och visst sker även positiv utveckling: Ett allmännyttigt bolag har t.ex. kunnat hyra ut ungdoms-bostäder i Nickby till förmånligt pris sedan år 2010.

Lägenheterna uppges vara mäk-ta populära, och en utvidgning av verksamheten till Söderkulla är under beredning. Problemet är att projektet drar ut på tiden och det är osäkert huruvida det kommer att motsvara den ständigt växande ef-terfrågan på marknaden.

Bristen på hyresbostäder är ing-alunda ett tillfälligt problem, och därför behövs långsiktiga och noga

genomtänkta insatser. Vi behöver en bostadspolitik som understöder ungas möjligheter att bo och leva i Sibbo.

För att kunna driva en effektiv bostadspolitik och för att främja till-växt och välfärd vore det rimligt att kommunen hade större inflytande i koordineringen av hyresbostäder, och aktivt strävade till att förbättra de ungas situation på bostads-marknaden. Det går inte att kon-tinuerligt avfärda problemet och hoppas på att det löser sig av sig självt. Åtgärder mot bostadsbrist må kosta – men att inte göra nå-gonting åt saken kan faktiskt kosta Sibbo mer än man i dag inser.

Anna Abrahamssonskribenten besöker gärna sina

föräldrar, men är däremellan lycklig över att ha ett eget hem.

rkp työskentelee itsenäisen, jakamattoman sipoon puolesta. Haluamme taata hyvän palvelutason sipoolaisille.

Asuminen ja eläminen

Sipoossa rakennetaan selvästi enemmän lähivuosina. Kun-nan tulisi erityisesti ottaa huomioon nuorten ja ikäihmisten asumistarpeet.

Syrjäytymistä ei saa esiintyä. Resursseja on ohjattava yhte-iskunnan heikossa asemassa oleville oikeassa elämänvai-heessa.

Toivotamme pienehkön ryhmän kiintiöpakolaisia tervetul-leeksi.

Kylissä rakentaminen tulisi jatkossakin mahdollistaa laati-malla asemakaavoja. Muuten kylien aktiiviväestö vähenee ja palvelut näivettyvät.

Saariston erityistarpeet on otettava huomioon ja kuntalaisilla on oltava pääsy saaristoon.

Palvelut kahdella kielellä

Aktiivisella elinkeinopolitiikalla luomme hyvät edellytykset yritystoiminnalle ja elinvoimaisille peruselinkeinoille. Teem-me työtä työpaikkojen lisäämiseksi Sipooseen.

Nikkilän asemaa kunnan keskustana ja palvelujen tarjoajana tulisi kehittää. Söderkullan kunnallisiin palveluihin kaivataan ajan vaatimukset täyttävä terveyskeskus sekä yleinen palve-lupiste.

Haluamme säilyttää kyläkoulut. Kouluissa pitää olla vähin-tään kolme opettajaa ja riittävästi oppilaita (40).

Päivähoidossa pitää olla tarjolla vaihtoehtoja.

Senioreille olisi tarjottava säännöllinen terveystarkastus kotikäynteineen alkaen 75 ikävuodesta. Tämä auttaisi heitä suhtautumaan omaan vanhenemiseensa ja mahdollinen hoidon tarve todettaisiin jo varhaisessa vaiheessa.

Kunnan tulisi laatia vammaispoliittinen ohjelma.

Parempia toisen kotimaisen kielen taitoja työssään tarvit-sevan henkilökunnan tulisi saada kieliopetusta kaksi tuntia viikossa työajallaan.

On tärkeää, että kunta jatkaa yhteistyötä kolmannen sektorin kanssa tukien asukas- ja järjestötoimintaa. Tila- ja muiden vuokrien tulisi olla kohtuullisia ja avustusten riittävän isoja.

Tekniikka ja ympäristö

Kunnan pitää jatkaa vesi- ja viemäriverkoston laajentamis-ta. Ongelmalliset liikennekohteet on korjattava ja kevyen liikenteen väyliä pitää rakentaa lisää. Julkista liikennettä on kehitettävä.

Sählääminen kunnan korjaus- ja rakennushankkeita koske-vassa päätöksenteossa pitää loppua. Tarvittavia päätöksiä pitää uskaltaa tehdä.

Kunnan hankintatoimintaa on kehitettävä. Hinta ei voi olla ainoa kriteeri. Taloudellista ja ekologista kestävyyttä, kierrä-tettävyyttä ja uusiokäytön mahdollisuutta sekä lähituottei-den käyttöä on priorisoitava.

THO

mA

S El

FGRE

N

Sfp i Sibbo ordnade i september ett informationsmöte om planläggningen. För informatio-nen stod kommunstyrelsemedlemmen Kaj Lindqvist som presenterade vad som just nu är mest aktuellt inom planläggningen samt vad som kan väntas inom de kommande åren. Byaplanerna, stomlägenhetsprincipen och Sibbos kommande tillväxt väckte livlig diskus-sion bland tiotalet deltagare.

 

11

– Kommunen måste visa förståel-se för idrotts- och föreningsverk-samheten. Vi kan inte rädda alla ungdomar från gatan, men fören-ingsverksamheten räddar åtmins-tone en del. Också grupper med specialbehov och åldringar borde få stöd för motionsaktiviteter av kommunen.

Det säger Tom Sundbäck, avgåen-de idrottsdirektör och enhetschef för idrotts- och ungdomstjänster. Han har brunnit för idrotts- och ungdomsverksamhet i Sibbo under hela sitt yrkesverksamma liv. Men nu är det dags för pensionering.

– Den sista oktober tackar jag för mig. Jag har jobbat inom Sibbo-idrotten sedan den första juni 1971, med uppgifter inom fritidssektorn; idrott, ungdom och nykterhet med mera. Vid millennieskiftet var jag dessutom avdelningschef inom bild-ningsavdelningen fyra år.

Sundbäck har gjort sig känd för att ha satsat på ett gott och nära samarbete med de olika idrotts- och byaföreningarna i kommunen.

– En stark tredje sektor är en till-gång för kommunen och kommunen har till uppgift att stöda och tillhan-dahålla möjligheter för föreningarna att fungera. Det frivilliga arbetet, som de gör, är oerhört värdefullt.

Målet är att de idrottsanlägg-ningar som finns och upprätthålls av olika föreningar ska kunna an-vändas av så gott som alla, inte bara av toppidrottare.

– Jag har alltid utgått från att skolorna behöver ändamålsenliga

Hjärtat klappar för motionsidrottgymnastiksalar just för att de också ska kunna användas för fritidsän-damål. Kommunen kommer också billigare undan då byaföreningarna själva kan ta hand om underhållet av till exempel isbanor som kom-munen anlagt. Sibbo kommun sköter bara om isbanorna i Nickby, Söderkulla och Tallmo, de övriga sköts av olika föreningar. Skidspår körs upp både av kommunen och av byaföreningar.

Samarbetet mellan kommu-nen, föreningarna och markägar-na är grundläggande för många projekt.

– Sibbos markägare ska ha ett stort tack! Vi har bland annat fått dra upp skidspår för till exempel Vargspåret och andra rutter utan att markägarna har begärt någon ersättning.

BOllHAll FINNS, SImHAll öNSKASMed fyrtio år bakom sig som kom - m unal tjänsteman på olika nivåer har Tom Sundbäck en gedigen kun-skap om hur arbetet i en kommun ska fungera.

– Det gäller att komma ihåg att som beredande tjänsteman kom-mer man endast med olika förslag, och att det alltid i sista hand är poli-tikerna som fattar besluten. Det har varit jobbigt många gånger, men of-tast har jag nog lyckats få politikerna att inse vad som behöver göras.

Bollhallen i Nickby, som stod klar 2004, hör till de resultat som Tom Sundbäck är mest glad över att ha fått till stånd.

– Det projektet har förorsakat mig överlägset mest arbete under åren. Det behövdes en bollhall i Nickby eftersom här finns så många skolor. Diskussionerna pågick 20 år och år 2000 beslöt kommunen att skyddsrummet byggs i Nickby, un-der jorden, och att det blir bollhall.

Sundbäck anser att Sibbo abso-lut skulle behöva en egen simhall.

– Jag är övertygad om att kom-muninvånarna gärna skulle ha en simhall, men det har vi ännu inte lyckats få till stånd. Den borde pla-ceras i Nickby, just därför att de flesta skolorna finns där. Dessutom skulle en simhall vara ett lockbete för att få fler att flytta dit. Visserli-gen har Ingman inrättat en siman-läggning i sin gamla fabrik och det är en bra början, men det räcker inte riktigt.

IDROTT OCKSÅ PÅ FRITIDENTom Sundbäck har idrottat hela sitt liv och har bland annat en FM-medalj i sommarorientering. Sedan övergick han till skidorientering och var första reserv i Finlands VM-lag i skidorientering år 1974.

– Det var första gången skidori-entering var en VM-gren. Resten av det finska laget var gränsbevakare från östra Finland, och jag som ha-de ett heltidsjobb hade inte hun-nit träna lika mycket som de som fick skida på arbetstid. Men jag har nog alltid tagit mitt arbete så all-varligt att det har dragit ner på mitt idrottande, det har ju blivit mycket kvällsjobb med alla nämnd- och an-dra möten.

Skidning och orientering är hans egen hobby, men Sundbäck har försökt se till helheten. Vissa syner-gier har ändå uppstått mellan hans jobb och hans fritid.

– Kartorna är ju viktiga vid orien-tering, och här har samarbetet mel-lan kommunen och IF Sibbo-Var-garna funkat bra. Kommunen har gett bidrag när föreningens frivil-

liga har ritat kartor, på det villkor att kommunen fått ett antal kartor att dela ut gratis till andra kommunin-vånare som vill ut i skogen, eller till scoutkårerna.

Åsa Nyman

Grunden för kommunernas och Finlands ekonomi ligger i företagen, i det de producerar samt de arbetsplatser de ska-par. En konkurrenskraftig mark-nad med innovativa idéer och livskraftiga företag gynnar den inhemska arbetsmarknaden, kommunen och i förlängning-en staten. Detta är viktigt ef-tersom framtida investeringar är nyckeln till ett fungerande välfärdssamhälle.

Diskussionen gällande den höga samfundsskatten i Fin-land, jämfört med Sverige, har nu äntligen vaknat och man vill nu med hjälp av en vänligare skattepolitik försöka locka fler företag till Finland. Kommuner-na berörs av samma utmaning då varje kommun strävar efter att vara så självförsörjande som möjligt.

I Sibbo har vi inte tillräckligt med arbetsplatser, vilket har lett till att de flesta dagligen pendlar till bland annat Hel-singfors, Borgå och Vanda. På grund av detta riskerar vi nu att tvångssammanslutas med någon annan kommun. Därför bör kommunen göra allt för att locka flera företag, både små

Ung företagsamhetoch stora, till Sibbo. Sibbo har som kommun alla förutsätt-ningar att bli en framgångsrik företagskommun då den är centralt belägen mellan många stora städer, har en stark inflytt-ning samt är omringad av bra förbindelser som t.ex. Ring III och Borgå motorväg.

Ung företagsamhet är nyck-eln till en positiv utveckling i Sibbo då nya företag ofta står för innovation och nytänkande. I högskolor satsas det en hel del på ung företagsamhet där man uppmuntrar unga att starta eget, men ofta är tröskeln trots allt ganska hög för att bli egen företagare då riskerna är stora och inkomsterna små i början. Om man dessutom är under högskoleålder är det ännu svå-rare att få det stöd man behö-ver för att starta eget. Kommu-nen bör därmed uppmuntra unga ännu mer samt bidra med det ekonomiska stöd som krävs för att få fler unga att våga star-ta ett eget företag.

Richard Sundmanskribenten studerar

företagsekonomi

Kom

med u

pp fö

r steg

en oc

h byg

g fram

tiden

med

SU i S

ibbo

Vill du påverka? Har du åsikter?

Bor du eller är du skriven i Sibbo?

www.su.fi

– Vad ska vi göra ikväll?– Jag vet inte... det finns ju inget ställe att vara på om man int’ har ålder.–Så störande. Kanske Unkan har nåt? – Nää, det är nog så nihkee ställe. Vi kan ju chilla fast hemma hos oss, vi har inga föräldrar hemma idag.– Jo, okej, bättre inget.

Typisk diskussion bland unga i Sibbo? Kanske. Ibland känns det som att beslutsfattare påstår att de hör unga, eftersom det står i ung-domslagen att de måste göra det – höra unga. Men lyssnar de fak-tiskt? Lyssnar beslutsfattarna på det som barn och unga egentligen vill säga? Tar de till sig åsikterna, också då det kommer till att dela budget-medlen? Det är ju inte som att vi inte skulle veta att det är ont om pengar, för det tutas ut i all media att det på alla nivåer i samhället är ont om pengarna. Men vi unga har trots det rätt att delta, att vara med, att höras. Ungdomsfullmäktige är en bra kanal, men det räcker inte för vi är alla så olika, tänker så olika och har olika viljor. Därför måste det fin-nas fler sätt att påverka.

– En fråga åt alla blivande full-mäktigeledamöter: hur tänker du uppfölja andan i ungdomslagens § 8: De unga skall anordnas möjlighet att delta i behandlingen av ärenden som gäller ungdomsarbete och ung-

att höra är att lyssnadomspolitik på lokal och regional nivå. De unga skall därtill höras i ärenden som berör dem.

Att höra betyder även att lyssna. Lokalnivå betyder inte enbart kom-munalt, utan lokalt i olika byar, olika åldrar, olika språkgrupper: alla har samma rättighet. Att lyssna och att höra innebär även att man ges möjlighet att delta i beslutsfattan-det. Jag påstår inte att det är en lätt uppgift, men det är inte omöjligt och det är minst lika viktigt som de andra ärenden som behandlas i fullmäktige.

Ibland är det lättare att lyssna genom att dryfta konkreta frågor, som dilemmat kring att det inte finns utrymmen för unga att vistas i utanför skoltid. Det har länge och väl snackats om ett ungdomscafé, men ungdomssektorns resurser har inte ökat och många känner sig inte välkomna eller delaktiga i den verksamhet som sker på bland an-nat ungdomsgården i Nickby.

Fråga då kommunens ungdo-mar: vad vill ni? Och försök hitta på lösningarna tillsammans. För unga har idéer, åsikter och viljor. Man måste komma ihåg att fråga. Och att lyssna.

Minna Lindberg skribenten är ungdom enligt ungdomslagen

Vill du

påverka?

Har du åsikter?

Bor du eller är du skriven i Sibbo?

Kom

med u

pp fö

r steg

en oc

h byg

g fram

tiden

med

SU i S

ibbo

Vill du påverka? Har du åsikter?

Bor du eller är du skriven i Sibbo?

www.su.fiÅ

SA N

ymAN

12

En vacker augustisöndag var det full rulle i Box. Den före detta mackens nya ägare hade bjudit in folk att visa upp alla slags gamla motorer.

Där fanns motorcyklar, mopeder, traktorer, brandbilar, kultändare, blanka bilar från anno dazumal och skivspelare, och Primuskök. Samt hundratals besökare. Där i vimlet pilade en glad och gemytlig Björn-Tore Bugge runt och visade hur man monterar en hjälpmotor på en cykel och bjöd ut sina motori-serade cyklar till den som ville göra en provtur. Allt medan några damer serverade kaffe, grillade korv och spelade gamla skivor.

Publiken var mer än nöjd. – Det här har vi väntat på, att nå-

got skulle sätta fart på byn, när man

macken stängde – då kom björn-toretycker att allt dras in, hördes det i vimlet.

–Jo, fast det sku ordnas en gång i månaden, sade en entusiastisk dam. Och herrarna tittade på en Mini och mindes hurdana miner de vuxna satte upp när det klev ut tio killar ur en mini för fyrtio år sedan.

FUll AV ENTUSIASmNågon vecka senare pratade jag litet mera med Björn-Tore, som be-rättade att hans mål också är att bli en ”fartsättare” i Box. När något dras in i en by behövs det fantasi och beslutsamhet. Han berättar att han har bott ett drygt år i Finland. Ingen har varit sur, när han säger att han är norrman och inte talar finska, ännu. Som på beställning kommer en kille från Nevas mön-kijä Park. På engelska kommer man

överens om en reparation. – Min filosofi är, att nyttoföre-

mål som går att reparera, skall man använda och återanvända. Och då räknar jag inte alltid minuterna. Det skall inte kosta för mycket att sätta en billig, användbar grej i skick. Folk har varit jättepositiva. En äldre her-reman kom för några dagar sedan med en ask konfekt för att gräsklip-paren fungerat perfekt hela som-maren.

Björn-Tore berättade också att han har planer på att fixa till hela området. Sådana där motordagar blir det fler och kanske loppmark-nad. Och möjlighet att servera kaf-fe när folk väntar. Men först måste han jobba ihop litet kapital.

Kaj Kaiser

I slutet av maj ordnade SFP en gui-dad vårpromenad från Söderkulla gård till Sibbesborg för att vi skulle få veta litet mer om hur en del av Sibbo uppstått. Vi fick veta att den där historien om Sibbe och Sibbes-borg som vikingaborg inte riktigt stöds av de arkeologiska fynden på platsen. De säger snarare att det fanns en borg där uppe på berget i början av 1300-talet, omgiven av vallar och ett bålverk av träpålar ute i havet nedanför. Men det är ju en bra historia – den där om Sibbe.

Söderkulla gård har en mång-fasetterad historia. Bl.a. kapade svenska kungen jorden av ett an-tal bönder och försökte ordna ett mönsterjordbruk på gården. In-tresset svalnade efter några år och då gav han jorden tillbaka till bön-derna.

Under förra hälften av 1900-talet

kulturvandringfanns där en jordbruksskola, som efter något årtionde flyttade till Västankvarn i Ingå och i några år fanns där även en forstskola, som sedermera verkat i Ekenäs. Det är eleverna på denna skogsbruks-skola, som har planerat alla de nu så ståtliga lärkträd, ekar och andra ädla träd, som en uppmärksam iakttagare kan finna grupper av runt om i Sibbo.

Efter kriget var man litet före sin tid på Söderkulla gård, för där fanns ett hälsohem, där man åt vegeta-riskt. De hungriga gästerna smög iväg till Kallbäck och köpte godis.

Om man vill veta mer, så finns det många kompendier som berät-tar om gårdar och platser i Sibbo. Fråga efter dem på biblioteken – de finns för att läsas.

KK

KAJ K

AISE

R

KAJ K

AISE

R

Mitä tehdä kun ikäihmisellä on selvä avun tarve? Kunnan ko-dinhoitoyksikkö voi auttaa. Kunta sai v. 2012 muistisairauksiin erikoistuvan koordinaattorin ja saa ensi vuonna toisen, joka tukee omaishoitajia.

RKP:n nuoret kirjoittavat kolmesta haasteesta. Nuoret tarvit-sevat koteja. Nuorta yritteliäisyyttä tarvitaan. Tukeeko kunta nuoria joilla on intoa perustaa omaa yritystä? Ja kolmantena: Nuorten kuuleminen tarkoittaa aitoa kuuntelemista.

Eläkkeelle jäävä Tom Sundbäck toteaa, että kunnalta edel-lytetään positiivista suhtautumista urheilu- ja järjestötyöhön. Myös erityisryhmille ja ikäihmisille pitää olla liikunnallisia pal-veluita. Kolmas sektori on kunnalle voimavara. Järjestöt ylläpi-tävät laajaa verkostoa kaikille tarkoitettuja palveluita.

Kouluverkostokysymykset ovat olleet kova pähkinä. Kieliryh-millä on näkemyseroja.

– Harrastettiin millimetrioikeudenmukaisuutta, mutta lopuksi syntyi yhteisymmärrys. Dialogi on tärkeä, keskust-elemalla voimme ymmärtää toinen toisiamme. Koulu voi olla toimiva, vaikka kaikki ei ole tip-top, sanoo kouluverkostoty-öryhmän puheenjohtaja Hans Blomberg. Tärkeintä on että lasten on hyvä olla kouluissa, erityistarpeet huomioidaan ja oppilashuolto toimii.

Kotitalousneuvoja Elisabeth Eriksson toteaa että sienet ja marjat ovat nykyisin pop, samoin palsta- ja parvekeviljely. Kausituotteita ei muisteta, vaikka ovat hyviä vastapoimittuina.

– Miksi ostamme kaupasta viinirypäleitä kun Suomessa on marjakausi? Nyt syksyllä kaali, lanttu, palsternakka, porkkana

ja muut juurekset ovat hyviä, halpoja ja vitamiinipitoisia.

Meillä on kaunis saaristo, ja sen sijainti on hyvä. On yli 1 000 mökkiä, pysyvästi saaristossa asuvia henkilöitä vajaat 200. Kunnanjohtaja Mikael Grannas toivoo parempia yhteyksiä ja elämysmatkailua:

– Simsalön koulu voisi kesäisin toimia elämyskeskuksena ja talvisin olla vakituisten asukkaiden käytössä.

– Pitäisi olla mahdollisuus asumiseen, pendelöintiin ja etätyön tekemiseen, toteaa Gunilla Holmberg. Tarvitaan päätöksiä: esim. koulukyytejä kaikille lapsille.

kääntänyt Kaj Kaiser

suomenkielinen yhteenveto

anna arvo äänellesi