Vårt Malmö 6/2007

Biträdande rektor Åke Johansson på Kirsebergsskolan tycker att den nya, grönare skolgården har gjort att barnen leker mer med varandra. Matilda Färlin Werngren, Emer Azazy, Emma Lindberg Karlsson, Benjamina Agyekum och Sanna Holmkvist håller med.

Jobbetfi nns iDanmark

SIDORNA 4–5

IT gerhemlösany chans

SIDAN 24

Ska du ut? Läs först

en tidning för dig som bor i malmö | årgång 40 | nr 6 • september 2007

Frivilligager stödoch hjälp

SIDORNA 16–17

Inne medundervisningutomhus

sidor

na 12

–13

Är du medi festival-serien?

SIDORNA 30–31

bild

ew

a le

vau

bild

ew

a le

vau Hård sommar

för Malmöskolonister

MITTEN

bild

gis

ela

sved

berg

VÅRT MALMÖ | 3

Det var roligadagar!

Såg ni oss? Vi såg i alla fall er! Under Malmö-festivalen satt vi i ett tält på Gustav Adolfs torg och trä≠ade mängder av

trogna läsare. Det var många roliga och inspirerande samtal om allt mellan himmel och jord.

Vi Malmöbor gillar vår stad – och vi har många åsikter om vad som ska göras och inte göras.

Varför är det så långt till min återvinningsstation? Varför byggs det bara för rika? Varför fäller kommunen så många träd? Det var bara ett axplock av alla frågor.

Många nappade också på er-bjudandet att bli en av tidning-ens Malmöspanare, det vill sä-ga en person som håller ögon och öron öppna och inte drar sig för att ställa kritiska frågor via tidningen till kommunen.

Här bredvid presenterar vi en ny Malmöspanare som he-ter Camilla Persson.

I övrigt är tidningen som vanligt en bred blandning av vad Malmö har att erbjuda. Vi besöker Malmös äldsta bageri, vi tittar till bygget vid Stadens entré vid Midhem och vi hälsar på hos några av stadens tusen-tals kolonister. Visste du att det finns över 6 000 koloniträdgår-dar i Malmö? Imponerande!

Hör gärna av er med frågor och önskemål om vad vi ska skriva om i nästa nummer som kommer ut 24–26 september.

peter johnsson redaktör, vårt malmö 040-630 64 01 [email protected]

Camilla Persson är nybliven Malmöspanare.– Vad gör Malmö stad åt alla förvildade katter? Och får de springa lösa utomhus hur som helst? undrar hon. Vi söker alltid fler Malmöspanare – vill du också bli Malmöspanare? Hör av dig till oss!text susanna berling • bild ewa levau

Får katter springa lösa hur som helst?

Ansvarig utgivareMikael Stamminginformationsdirektörtel 040-34 10 [email protected]

RedaktörPeter Johnsson, Giv Akt Informationtel 040-630 64 [email protected]

AnnonserHenrik Olsson, Ardeo Mediatel 040-16 54 [email protected]

Susanne Webb, Ardeo Mediatel 040-16 54 [email protected]

MalmökalendernChristina Nilssontel 040-34 12 05 040-34 12 [email protected]

KorrekturMargit Randén, tel 040-26 41 [email protected]

Utebliven tidningKontakta Tidningsbärarnatel 040-17 69 00

Tryck V-TAB

Upplaga 156 000 ex

A tt sommaren börjar nå sitt slut berör inte Siri, Zeke och Nova. Kalla dagar kryper de ner i so≠an alla tre

och myser. Värre är det för de katter som

inte har något hem. – Vad gör Malmö stad åt alla

förvildade katter? undrar Camil-la Persson och skulle även vilja veta vad som gäller för katter: Får de springa lösa utomhus el-ler inte?

Jämfört med de bortåt 6 000 hemlösa och förvildade katterna som finns i Malmö lever innekat-terna Siri, Zeke och Nova lyxliv. De har tak över huvudet, får ma-ten serverad och veterinärvård i fall någon av dem blir sjuk.

– De saknar inte att gå ut. Det räcker att ett fönster står på glänt för att de ska tycka att värl-den utanför är lite läs-kig, säger matte Camil-la.

Men alla katter har det inte lika tryggt. Som kattägare undrar Camilla och sambon Fredrik o�a hur det kommer sig att det springer katter lösa ut-omhus.

– Ingen släpper ut sin hund vind för våg. Varför skulle det vara skillnad med kat-ter?

Visst, bor man på landet där det inte finns så många bilar är det kanske en annan sak. Men jag skulle person-ligen aldrig våga släppa ut mina katter i stan, säger hon och undrar om det finns några reg-ler för att katter får springa lösa i tät-

bebyggda områden.– Det finns kort information

på Miljöförvaltningens hemsida.

Men informationen är ganska luddig. Och med tanke på pro-blemet med alla förvildade kat-ter, särskilt nu e�er sommaren, borde det finnas bättre informa-tion.

Katterna Siri och Zeke har varit en del av familjen Persson-Thun-berg i fem år. Nova har bott i fa-miljen i tre år. Det senaste till-skottet heter Edvin och är päls-lös och har två ben.

– Det är klart att man tänker

MALMÖ-

SPANING

Lena Lassen. 67 år, går mycket på konserter och teater. Läxhjälpare på Sorgenfriskolan 2 timmar i veckan. Tycker om att resa.

Magdalena Dahlsjö. 48 år. Jobbar som system-tekniker och dansar line-dance på fritiden. Gillar resor och bastubad.

Henrik Reimers. 36 år. Sjunger i kör. Jobbar på litet företag i medicintek-nikbranschen. Gillar skid-åkning.

Jan Olofsson. Jag har många goda åsikter om det nya Malmö som var min hemstad för 43 år sedan. Jag har bott

i London och flyttade tillbaka hit i augusti 2006. Fotograf.

Lillemor Pettersson. 71 år. Frånskild. Pensionererad socionom, sjukhuskurator, invandrarlärare och flyk-tingsamordnare. Slutade

att jobba för fyra år sedan. Inte hemma en enda kväll. Tycker om konst och musik.

Banesa Martinez. 24 år, och bosatt i Malmö sedan sex år tillbaka. Är utbildad modellsnickare. Jobbar på Fosie stadsdelsförvalt-

ning, tycker om att skriva, gillar tung rockmusik och recenserar musik för en rockradiostation.

Birgitta Möller. Engagerade sig i vilken mat som serve-ras i Malmös förskolor i Vårt Malmö nummer 1 2007.

Christina Larsson. Snart 47 år. Född och uppvuxen på Lim-hamn. Leg operationssjuk-sköterska med många olika intressen. Det mest fram-

trädande är mitt engagemang i katter.

Agnieszka Jonak. 28 år, ingenjör på SonyEricsson. Förutom mobiltelefoner gillar hon kampsport, att resa och lyssna på musik.

Camilla Persson. 35 år, kultursekreterare på Hässleholms kulturhus. Gillar att se på film, läsa, träffa vänner och vara på

kolonilotten med familjen.

INTE PÅ BILD

Berne Paulsson. Född 1945. Uppvuxen i Helsingborg och träffade en kvinna för tre år sedan som förde honom till Tygel-sjö. Har arbetat med livsmedel i hela sitt liv. Nybliven pensionär.

Malmöspanarna

www.malmo.se/vartmalmo

mer på att det inte är särskilt trev-ligt med kattbajs i sandlådan när man har barn. Men det är lätt fixat genom att täcka över sandlådan med ett skydd.

Värre är det för de tusentals katter som svälter ihjäl på grund av okunskap, tycker Camilla.

– Vi ser o�a lappar där bort-sprungna katter e�erlyses. Feno-menet sommarkatt verkar inte heller ha försvunnit. Det är dags att öka kunskapen om katthåll-ning. Hur jobbar Malmö stad med det? undrar Camilla Persson.

ARNE MATTSSON biträdande avdelningschef på Gatukontoret:

– Tyvärr finns det fortfarande många förvildade katter i Malmö. Men vi jobbar på att

åtgärda problemet. Tillsammans med Djurskyddet har vi kallat till ett kattråd för att hitta en långsik-tig lösning.

– Kattägare måste, precis som hundägare, hålla sina djur under uppsikt. Men det finns inget krav på att katter ska hållas inomhus eller vistas utomhus i koppel.

– När det gäller de förvildade kat-terna har Malmö Viltvårds-förening i uppdrag att minska an-talet. I dag sker det uteslutande med hjälp av fällor.

– Katter som inte går att få ta-

ma avlivas. Men risken att det sker med en tam katt är liten. Alla katter som är ID-märkta återläm-nas till ägaren.

– Det finns också en metod som kallas TNR (trap – neuter – relea-se) som innebär att man fångar in revirstarka hanar och steriliserar dem och sedan släpper dem.

– På så sätt behåller hanarna sin könsdri� och möjlighet att försvara sitt revir utan att kunna

föröka sig. Metoden används med goda resultat i Storbritannien och Danmark.

– Sommarkattsfenomenet har vi inte tagit tag i än. Men en ge-mensam informationskampanj vore kanske en idé.

JAN-ÅKE HILLARP v ordf, Djurskyddet Malmö:

– Den största orsaken till att anta-let hemlösa katter fortsätter att öka är att det föds så många oön-skade kattungar. Det försöker vi hindra genom att erbjuda rabat-ter på kastrering och ID-märk-ning.

– Vi går också ut med olika kampanjer för att propagera mot exempelvis sommarkatter. Tyvärr finns det fortfarande de som skaf-far en katt över sommaren och se-

dan struntar i den, även om det har blivit en förbättring de senas-te åren.

– Många tror också att det ligger i kattens natur att springa lös utomhus, vilket är en missupp-fattning. Tamkatten har varit do-mesticerad under en lång tid. Så det är inte onaturligare för en katt att gå i koppel än för en hund.

– Förvildade katter far illa e�er-som ingen skyddar dem mot sjuk-domar, svält och skador.

– Utekatter är också ett pro-blem för de vilda djuren i staden, speciellt småfåglar och harar.

– Kattbeståndet regleras inte naturligt som för vilda rovdjur, e�ersom utekatter får mat hem-ma när bytena tryter under vin-terhalvåret.

”Kattägare måste hålla sina djur under uppsikt”

svar

Målet är att skapa ett tryggare boende. – Vi hoppas också att få en större gemenskap i kvar-teret och att boende-kostnaderna ska minska, säger Tuija Wendelin, ord-förande i Malmös första ombildade kooperativa hyresrättsförening. text ewa svensson bild ewa levau

Husen i kvarteret Krönet (Lantmannagatan, Jespersgatan och Mogensgatan) är byggda på 1930-talet och ägs av MKB. Här finns sammanlagt 62 lägenhe-ter i trevåningshus med vinds-lägenheter, mest ettor till treor och några få fyrarummare.

På gården leker massor med barn, i en trappuppgång bor det 39 barn.

Några vackra gamla träd skänker skugga och det finns bänkar och bord för den som vill fika eller grilla.

I juni bildades den kooperativa hyresrättsföreningen. Hittills har bara tolv lägenheter gått med i det unika projektet. För att kooperativet ska förverkli-gas krävs att två tredjedelar av de boende hushållen är positi-va.

– Enkelt blir det inte men det ska lyckas. Den här idéen är ba-ra så bra och ett viktigt alterna-tiv på bostadsmarknaden, säger Tuija Wendelin.

Själv har hon bott i Krönet i ett år. Grannarna Stefan och Christine Öberg flyttade hit för bara några månader sedan. Pla-ner på kooperativet medverka-de till att de valde Krönet och i dag ingår de i styrelsen.

– Vi ville själva kunna vara med och påverka vårt boende, säger Christine Öberg.

I området har det varit prob-lem med vandalisering och städkostnaderna har varit höga.

Nu hoppas styrelsen att den ko-operativa hyresrättsföreningen ska medverka till att öka de bo-endes intresse för att hålla ord-ning i området.

– Vi har redan fått det bättre på gården. Tidigare var de äldre barnen här och sparkade fot-boll. Nu har vi förbjudit boll-spel på gården och det har blivit mycket lugnare, säger Tuija Wendelin.

Det är första gången i Malmö som delar av det allmännyttiga bostadsbeståndet omvandlas till kooperativ hyresrätt. Tanken är att kooperativet ska hyra hela kvarteret av MKB som även i fortsättningen ska äga husen.

– Man ska inte behöva köpa sitt boende för att bo tryggt och bra, säger Tuija Wendelin.

Genom att hyresgästerna över-tar till exempel trappstädning och andra praktiska sysslor hoppas man att hyran kan sän-kas, kanske med upp till 500 kronor i månaden.

– Men det viktigaste är inte hyressänkning utan att det blir en bättre sammanhållning i kvarteret, säger Tuija Wendelin.

Nu väntar en stor värvnings-kampanj. E�ersom många av de boende har ett annat moders-mål än svenska trycks informa-tionsmaterialet även på flera olika språk.

Enligt lagen om tillsyn över hundar och katter (1943:459) §1 ska hun-dar och katter hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter.

Malmö kattråd arbetar med att ta fram en informationsfolder om katthållning.

Malmö kattråd består av represen-tanter från Djurskyddet Malmö, Malmö Viltvårdsförening, Polisen, Djurens Rätt, katthjälpsorganisa-tionerna Djurens Vänner, KattKom-mando Syd och Katthjälpen, För-eningen Sydkatten samt Gatu-kontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen.

Faktaruta

Camilla Persson är stolt ägarinna till innekatterna Siri, Zeke och Nova.

Många tror att det ligger

i kattens natur att springa lös utomhus.

Kooperativa hyresrätter innebär att hyresgäster i privata eller allmän-nyttiga hus bildar en förening. Det vanligaste är sedan att fören-ingen tillsammans hyr huset eller husen av hyresvärden. Avtalet ska godkännas av hyresnämnden. Se-dan hyr föreningens medlemmar lägenheterna som förstahandsav-tal.

Två tredjedelar av hyresgästerna ska vara med på idéen att bilda förening. De som inte är intresse-rade kan bo kvar i huset utan att tillhöra föreningen. Men de om-fattas då inte av de särskilda reg-ler och förmåner som gäller för föreningens medlemmar.

I Södra Sofielund är den kooperativa hyresrättsföreningen en del av Malmö stads satsning Välfärd för alla.

Kooperativa hyresrätter

● SAMHÄLLE

Försök med socialsekreterare hos polisen permanentasDet har fungerat så bra med socialsekreterare på polisens rånkommission att det tvååriga projektet görs per-manent redan e�er ett år.

Kontakterna mellan polisen och socialtjänsten har förbättrats genom samarbetet. Och det i sin tur har inneburit att utsatta ungdomar som är i riskzonen för kriminalitet och missbruk har uppmärksammats tidi-gare. Målgruppen för rånkommissionens arbete är unga mellan 12 och 18 år.

– Vi känner att vi har bidragit till att öka förståelsen, kunskapen och respekten för varandras arbete mellan polis och socialtjänst, säger Catharina Finne, en av de två socialsekreterarna vid rånkommissionen.

Verksamheten har utvärderats av Berit Andersson, docent i sociologi vid Lunds universitet.

● POLITIK

Ungdomsinflytandeviktigt för MalmöMalmö utsågs till årets ungdomskommun 2006. Nu vill kommunstyrelsens barn- och ungdomsberedning satsa ytterligare 340 000 kronor på att stärka ungdomarnas möjligheter att göra sig hörda. Pengarna ska bland annat gå till att anordna ett antal dialogmöten med politiker och tjänstemän.

Lättare att påverka medkooperativa hyresrätter”Man ska inte behöva köpa sitt boende för att bo tryggt”

Kvarteret Krönet ägs av MKB. I juni bildades en kooperativ hyresrättsförening här. Stefan Öberg inspekterar gården tillsammans med sin fru Christine och Tuija Wendelin.

Tuija Wendelin och Christine Öberg.

augu

sti

4 | VÅRT MALMÖ VÅRT MALMÖ | 5

● EVENEMANG

Häst och hundpå RibersborgGillar du hästar och hundar? Då ska du ta dig till hundrastplatsen vid Ribersborg den 2 september. Klockan 9–17 bjuds där på allt från uppvisningar av tullen, polisen och hemvärnet till voltige, agility, dansuppvisning med hund, upp-visning av olika hästraser, får och kaniner, samt försäljning av häst- och hundprylar – både nytt och second hand.

På plats är också Sydskånska Körsällskapet, hästar och ryttare från Flyinge, samt lovande fälttäv-lansryttare som tävlar i endags-tävling. Hundar måste vara kopplade på området.

Fri entré. Läs mer www.malmo.se

● FÖRETAG

Nytt Ikea-varuhusi SvågertorpSvågertorp blir platsen för Mal-mös andra Ikeavaruhus som blir ett av landets största. Nästan en ∑ärdedel av Svågertorps yta kom-mer varuhuset med tillhörande parkering att ta upp.

Inför bygget planerar Gatukon-toret en breddning av Hövdinge-vägen till fyrfiligt, samt nya rondeller vid infarten till varuhu-set och i höjd med Drakagatan på Pildammsvägen.

Det nya Ikeavaruhuset beräk-nas öppna 2009.

● STADSPLANERING

Tågdepå planerasi GlostorpFörsta steget mot ett skånskt järn-vägstekniskt centrum vid Glostorp togs när stadsbyggnads-nämnden tidigare i sommar god-kände det planprogram som ska bilda underlag för planeringen av området.

Tågdepån ska lösa bristen på verkstadskapacitet och uppställ-ningsplatser för tågtrafiken. Bak-om initiativet står Skånetrafiken, Banverket och Jernhusen AB. Sats-ningen kan på sikt resultera i drygt 1 000 nya jobb.

Planerna är omdiskuterade, ef-tersom etableringen kan komma att påverka känsliga miljö-, natur-vårds- och kulturmiljövärden. Ärendet ska behandlas i kommun-fullmäktige under hösten. År 2009 kan tågdepån stå klar, om planer-na går i lås.

● BOSTAD

390 nya HSB-hus i Limhamn Stadsbyggnadsnämnden i Malmö har godkänt ett preliminärt för-slag till detaljplan för HSB:s första utbyggnadsetapp av området norr om Kalkbrottet i Limhamn. Etap-pen omfattar cirka 390 nya lägen-heter – omkring 350 bostadsrätter i flerfamiljshus samt 40 radhus med äganderätt.

Planen ger också utrymme för ett mindre antal verksamhetsloka-ler, exempelvis butiker.

Slutligt beslut väntas innan årsski�et. HSB äger mark för cirka 800 bostäder i området vid kalk-brottet.

Arbetsmarknaden i Köpenhamn skriker e�er arbetskra�. Och man har inget emot att anställa svenska ungdomar.

Det har New City upptäckt. Det är ett projekt där bland andra Drömmarnas Hus, Malmö stad, Ar-betsförmedlingen och Försäkrings-kassan arbetar tillsammans för att hjälpa unga utan sysselsättning.

En gång i veckan reser New Citys coacher över med ett gäng Malmöungdomar för att kontakta danska arbetsgivare. Ungdomarna har fått hjälp med att skriva en meritförteckning och ett brev till arbetsgivaren där de berättar om sig själva. De har också fått lära sig lite om hur man presenterar sig själv.

– Vi har varit över med omkring 150 ungdomar de senaste två må-naderna och ungefär en ∑ärdedel har fått jobb i Köpenhamn, säger Michael Popoola. Tillsammans med kollegan Diana Guengue gui-dar han de unga över Sundet. Just den här torsdagen är det bara fyra ungdomar med. Det fina vädret medverkar säkert till att så få har dykt upp.

– Förra veckan hade vi tolv ung-domar med oss, berättar Michael.

Christopher Nilsson, 18 år, har hop-pat av gymnasiet och vill jobba.

– Jag läste media på gymnasiet men det var inget för mig. Jag vill mycket hellre jobba, tjäna pengar och klara mig själv, säger Christopher och tummar på ku-vertet med kopior av sin meritför-teckning. I det medföljande brevet har han påpekat att han gillar att jobba och att jobba hårt.

Under sommaren har han ha� arbete på kaféet i Stapelbäddspar-ken. Han har också erfarenhet från restaurang och livsmedelsbutik.

– Jag gillar Danmark och Köpen-hamn och är o�a där med kompi-sar. Jag har en kompis som redan jobbar där, berättar Christopher.

Aimal Ewazzada, 21 år, är ny-utbildad kock som längtar e�er att få ett jobb på restaurang. Han har redan via nätet sökt flera jobb i Danmark.

– Det är viktigt för mig att få er-farenhet som kock nu direkt e�er utbildningen, säger han. Att jobba i Danmark har han inget emot även om han tror att språket kan vara lite knepigt i början.

Samantha Pawlowska, 17 år, och pojkvännen Norbert Karika, 18 år, vill också in i restaurangbran-

I Danmark är det vanligt att söka jobb genom att ta direkt kontakt med arbetsgivaren. Ofta kan man hitta platsannonser i butiksfönster eller på företagens hemsidor.

Är man intresserad av en speciell arbetsplats går det bra att skicka in en ansökan med meritförteck-ning även om företaget inte för tillfället söker arbetskraft. Det går bra att skriva på svenska. När ett arbete blir ledigt är det vanligt att arbetsgivarna kollar de ansök-ningar de redan fått in.

Arbetstiden i Danmark är lite kor-tare än i Sverige, 37 timmar i veckan mot 40 timmar i Sverige.

En stor skillnad är att den svenska arbetsgivaren betalar 33 procent i sociala avgifter (pension, a-kassa med mera) medan man i Dan-mark betalar åtta procent av lönen före skatt till sociala avgifter. Där-för är lönen ofta högre i Danmark.

Kontrollera noga vad som står i kontraktet om du erbjuds arbete. Där kan stå att du inte samtidigt kan ha ett annat arbete i Sverige. Det har med skatt och sociala av-gifter att göra. Du ska också kon-trollera vad som händer om du blir sjuk. Har du månadslön får du ofta full lön under sjukdom. Men är du sjuk ofta kan du förlora job-bet.

Du ska betala skatt i Danmark men kan beskattas på olika sätt. Du bör kontrollera detta på www.skat.dk. Om du har arbete i Danmark måste du registreras i det danska folkregistret och få ett danskt personnummer, CPR-num-mer, och en dansk skattsedel.

Hämta broschyren ”Om att söka jobb i Danmark” hos Öresund Direkt på Stortorget eller läs mer på www.oresund.direkt.com

Här kan du hitta jobb i Danmark på nätet: jobnet.dk, jobindex.dk, jobzonen.dk, job-guide.dk, platsbanken.dk

Söka jobb i Danmark

schen. De har redan avtalat en in-tervju på en restaurang på Ama-ger och skils därför från resten av gänget på Hovedbanegården.

Den lilla gruppen från Malmö styr beslutsamt stegen mot den indiska restaurangen ”Indian Taj”. I baren arbetar en svensk tjej från Landskrona och hon hämtar ge-nast kökschefen och en medhjäl-pare för att Aimal och Christop-her ska få presentera sig.

Kökschefen och hans kollega kom-mer ut, skakar hand och småpra-tar på engelska med Malmökillar-na. De vill gärna ha deras merit-förteckning och lämnar ut sina egna visitkort. Något jobb kan de inte lova på stående fot men då och då rekryterar de ny personal. Aimal och Christopher går däri-från med en viss optimism.

Nästa stopp är ”Burger King” vid Rådhuspladsen. Restaurang-chefen kommer själv ut för att prata med Christopher och Aimal.

– Vi har redan 14–16 svenskar anställda och vi är mycket nöjda med dem, säger restaurangchef Søren Dine. Han e�erlyser ett samarbete med Malmö och är nöjd med att få kontakt med coachen Michael som han hoppas kan slussa fler svenska ungdomar till ”Burger King”. Christopher och Aimal har goda utsikter att få jobb här.

En bit längre fram på Ströget lig-ger kedjan ”Footlocker” som säljer gympaskor. Ingen av de anställda blir förvånad när Christopher kommer in i butiken och frågar om jobb. Han får ett förtryckt an-sökningsformulär som han upp-manas att lämna in så fort som möjligt.

– Nu får ni klara er på egen hand, säger Michael och Diana och gruppen kommer överens om att ses ett par timmar senare. Christopher och Aimal slukas upp av turistmyllret på den be-römda gågatan. Det vänliga bemö-tande de har fått gör att det känns

ganska lätt att fortsätta jobbsök-ningen på egen hand.

E�er ett par timmar är de till-baka med flera goda erfarenheter i bagaget.

– Man ska ringa mig från Netto och från bemanningsföretaget Adecco i morgon, berättar Christopher. E�er dagens runda är han mest intresserad av att få jobb hos ”Footlocker” medan Aimal hoppas mest på den indis-ka restaurangen.

– Men jag tar gärna jobb på en hamburgerrestaurang eller ett be-manningsföretag till att börja med. Men jag tror att jag lär mig mer på den indiska, säger han.

Båda två är positivt överraskade över hur väl mottagna de har bli-vit överallt.

– Det är mycket lättare att komma in och presentera sig här än det är i Malmö. Här har vi bli-vit bra bemötta, hemma är det ingen som har tid att prata med en. Det verkar också mindre krångligt att söka jobb här, säger Christopher.

På Hovedbanegården väntar Samantha och Norbert. Samantha är glad, hon har fått en provan-ställning på restaurangen på Amager medan det inte fanns plats för Norbert i den här om-gången. Samantha har beslutat att följa med gruppen ut till köpcen-tret Fields i Örestad på vägen hem till Malmö.

– Vi vill helst jobba på samma ställe, säger Norbert.

Och på Fields lyckades det för Samantha och Norbert att få jobb på en italiensk restaurang. Sam-antha, som har erfarenhet från branschen, får anställning direkt, medan Norbert får börja med två-veckors provanställning.

Michael och Diana återvänder med fyra nöjda ungdomar till Malmö. Nästa torsdag är det dags för ett nytt gäng att söka lyckan i Danmark.

Vi har redan 14–16 svenskar

anställda och vi är mycket nöjda med dem.

Strax efter klockan elva kliver Christopher, Aimal, Samantha och Norbert på tåget till Köpenhamn. Sex timmar senare är de tillbaka i Malmö. Två har fått anställning, medan de två andra har jobb på gång. text ewa svensson • bild ewa levau

Söka jobb i Danmarken enkel match

Samantha Pawlowska, Norbert Karika och coachen Michael Popoola diskuterar jobbutbudet på Hovedbanegården i Köpenhamn. På väg hem hittar de båda ungdomarna jobb på Fields.

Diana Guengue och Aimal Ewazzada trä≠ar kökschefen och en anställd på den indiska restaurangen ”Indian Taj”.


170 000 kronor är summan som Malmö stad betalar för nya tre-glasfönster till de boende i fastig-heten på Nobelvägen 74.

– Det är stor skillnad på ljudet inomhus nu mot tidigare. Då lät det nästan så här, säger Jonas Högberg och öppnar fönstret i sonen Oscars rum, som vetter mot den trafikerade gatan.

Det gör även vardagsrummet och en del av köket e�ersom

Gators placering i förhållande till byggnader, vägunderlag och väder-förhållanden. Det är många faktorer som spelar in när det gäller bullerni-vån i en stad.

Enligt ett EU-direktiv ska buller-nivåerna i alla städer i Europa med över 250 000 invånare minska. Se-nast den 18 juni 2008 ska dessa stä-der ha ett åtgärdsprogram med mål-sättningen att omgivningsbuller från vägtrafik, järnväg och större in-dustrier ska bli lägre.

I Malmö är det arbetet redan igång. Bland annat med ett buller-skyddsprogram där boende som ut-sätts för höga nivåer av buller i sin bostad kan få bidrag för skydds-åtgärder som exempelvis nya föns-ter.

Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret har också gjort en bul-lerkartläggning av alla gator i Mal-mö med mer än 50 passerande for-don per dygn.

Det nya åtgärdsprogrammet innebär, förutom åtgärder för att minska om-givningsbuller i stadsmiljön, också insatser för att skydda parker, grön-områden och andra vilsamma miljö-er från buller.

– Det behövs lugna och tysta plat-ser i en stad för att människor ska trivas, säger Anders Nilsson, projekt-ledare på Gatukontoret, och förkla-rar att kommunen alltid gör buller-beräkningar inför nybyggnationer.

– Med stöd av åtgärdsprogrammet ska vi nu även se över de befintliga platserna.

Sy�et är att göra förändringar i staden och trafiksystemet på lång sikt. Detta e�ersom omgivningsbul-ler kan medföra skadliga e≠ekter på människors hälsa.

Trötthet, irritation och sömnproblem är några stressrelaterade symptom som är vanliga hos dem som vistas i bullriga miljöer. Forskning visar också att hjärt- och kärlsjukdomar kan orsakas av för höga bullernivåer.

Men det gäller att angripa buller från alla håll. När en stad växer ökar också ljudnivån, förklarar Erik Hed-man, projektledare på Stadsbygg-nadskontoret.

– En väl utbyggd kollektivtrafik och att fler väljer cykeln framför bi-len hjälper till att hålla bullernivån på en acceptabel nivå. Vi kommer också att testa så kallad tyst asfalt på fler gator i Malmö.

Jonas Högberg och sonen Oscar tycker att det är helt okej att bo vid Nobelvägen, trots att gatan är hårt trafikerad. Sedan bostadsföreningen fick bullerskydds- bidrag av kommunen till nya fönster hörs knappt trafiken utanför.

FRÅGAN

Upplever du Malmö som bullrigt?TAMAS KISS – Jag bor på Ön och där är det jät-telugnt och tyst. När man är i stan får man tåla att det låter en del från trafiken. Det är tillräckligt lugnt i Malmö för mig i alla fall.

ANGELICA RAD – Inte särskilt. Det finns värre städer. Värst är väl Nobel-torget i så fall. Men det finns massor av tysta ställen i Malmö. Parkerna och kyrkogårdarna är lugna oaser.

OFELIA MADSEN – På Bergsgatan är det ganska bull-rigt. Jag bor i kors-ningen till Spånga-tan och hör ljudet från trafiken. Sär-skilt bussarna lå-ter mycket. Annars tycker jag det är härligt med stadsljud.

INGEBORG NORBERG – På de 15 år jag har bott i Malmö har det blivit mer bilar och ljud på gatorna. Fast Mal-mö är mycket tys-tare än Stockholm. Här finns så många parker där det är tyst.

MARTIN HULTBERG

– Nej. Amirals-gatan är möjligen det bullrigaste stället där det kör mycket trafik och utryckningsfor-don. Men det finns många tysta platser i Malmö. Fast jag tycker att det ska låta lite i en stad.

Bullernivån i Malmö är kartlagd. Nu återstår arbetet med att göra de bullrigaste delarna av stan tystare.text susanna berling • bild ewa levau

Bullerkartläggningen är den första i sitt slag i Malmö. Bullret från tra-fiken är högst vid inre och yttre ringleden samt de stora genom-fartslederna, bland andra Amirals-gatan, Bergsgatan och Förenings-gatan. Malmös industrier är relativt tysta, liksom resten av stadsmiljön i för-hållande till de flesta städer av samma storlek i Europa. Buller från flygtrafik har inte be-räknats eftersom det inte ligger någon flygplats i Malmö kom-mun. Bullerkartläggningen har gjorts av Gatukontoret, Stadsbyggnadskon-toret, Miljöförvaltningen och Fast-ighetskontoret.

Läs mer www.malmo.se/ bullerkartlaggning

Bullerkartläggningen

Innan fönstren byttes hörde Oscar, 3 år, ambulansen rycka ut. – Nu hinner han knappt springa fram och titta innan den har kört förbi, säger pappa Jonas Högberg, en av dem som fått bullerskydds-bidrag till ljuddämpande fönster av kommunen.

Det är stor skill-nad på ljudet

inomhus nu mot tidigare.

Så ska Malmö bli tystare

”Alla är glada för de nya fönstren”

Ett förslag till åtgärdsprogram pre-senteras för allmänheten våren 2008. Synpunkter samlas in innan åtgärdsprogrammet fastställs av kommunfullmäktige. Därefter re-videras det var femte år.

Miljönämnden ansvarar för framta-gandet av åtgärdsprogrammet. Miljöförvaltningen, Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret samt Fastighetskontoret deltar också i arbetet.

Andra aktörer som berörs är Vägverket, Banverket, Skåne-trafiken samt fastighetsägare.

Riksdagen har fastställt riktvärden för bullernivåer vid nybyggnation av bostäder och trafikinfrastruktur med mera: 30 dBA ekvivalentnivå inomhus (ett medelvärde över en viss tid. I Sverige använder man oftast över hela dygnet.) 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

Läs mer www.naturvardsverket.se

Åtgärdsprogram 2008

lägenheten ligger vid gaveln. Numera blir det nästan ljudlöst i bostaden när fönstren är stängda.

Det är tack vare de nya treglas-fönstren, varav de yttersta är i ext-ra tjockt glas.

– Mellanrummet mellan rutor-na hjälper också till att dämpa bullret utifrån, förklarar Jonas Högberg.

Han och de andra i bostads-föreningen hade redan tittat på

liknande fönster när de fick reda på att kommunen ger fönsterbi-drag.

– Fast hade vi betalat bytet helt själva hade det nog blivit en billi-gare variant.

– Och en bra ljudnivå hjälper till att höja värdet på fastigheten. Så de nya fönstrena är alla som bor här glada för, säger Jonas Hög-berg.

Så söker du bidrag

Fastighetsägare som anser att de-ras fastighet är trafikbullerutsatt kan ansöka om bullerskyddsbi-drag hos Gatukontoret. Bidraget ska i första hand täcka kostna-den för glasbyte. Ljudnivån ut-anför fasaden måste överstiga 65 dBA för att bidraget ska be-viljas.

● UTMÄRKELSER

Sjukhusclowner glädjespridareSjukhusclownerna i Clownron-den utsågs till Årets Glädjesprida-re vid den stora clownfestivalen i Malmö Folkets park. Clown-rondens nio medlemmar är speci-alutbildade för att arbeta med sju-ka och funktionshindrade barn och ungdomar.

Varje vecka gör de tillvaron lite roligare för patienterna på barn-klinikerna i Malmö, Helsingborg och Kristianstad samt vid barn- och ungdomspsykiatrin i Malmö och Kristianstad. Cirka 3 000 besö-kare i alla åldrar lockades till årets upplaga av den internationella clownfestivalen, eller Mikodagen som den egentligen heter. Miko-dagen är en hyllning till clownen Miko, alias den nu avlidne artisten Göte Forsberg som under 1980- och 1990-talen var känd som par-kens egen clown.

● UTBILDNING

COPE utbildar Malmös föräldrarAlla föräldrar kan ibland behöva stöd i sitt föräldraskap.

Kanske har man kört fast i gamla spår som inte fungerar och behöver hjälp att komma vidare.

Därför satsar Malmö stad på föräldrautbildningar under hös-ten. Föräldrautbildningsprogram-met COPE, The Community Parent Education Program, hjälper dig att hitta nya sätt och strategier att uppfostra barnen på.

Läs mer www.malmo.se/cope.

● POLITIK

Fritidsnämnd avvecklas inteFritidsnämnden i Malmö får vara kvar. Kommunstyrelsen avvisar folkpartiets krav på att avska≠a den nuvarande nämnden och låta en ny kultur- och fritidsnämnd ta över uppgi�erna.

Anna, Citytunnelns ena tunnelborrmaskin, hade i början av augusti nått halvvägs till Malmö Central. Vid det laget hade hon borrat drygt 2 300 meter och tillverkat ett lika långt tunnelrör, motsvarande 1 284 tunnelringar. An-na startade sin resa genom Malmös undre värld i Holma den 20 november förra året. Annas systermaskin Katrin, som borrar det östra tunnelröret, startade två månader senare och har inte nått lika långt. Under 2008 väntas både Anna och Katrin vara framme vid Malmö C. Läs mer www.malmo.se/citytunneln

UNDERJORDISK MILSTOLPE PASSERAD

foto

: her

renk

nech

t ag/

city

tunn

eln

8 | VÅRT MALMÖ

Bröd med anor i långa banorVisst har du känt den? Doften av nybakat som sprider sig genom stan från Pågens bageri på Lant mannagatan. Men även om doften är välkänd så är insidan en väl bevarad hemlighet för de fl esta Malmöbor. Följ med bakom kulisserna på stadens äldsta bageri.text susanna berling • foto eva levau

Varje dag handlar mer än en halv miljon svenskar ett bröd från På-gen, Malmöföretaget som har för-sett hungriga magar med bröd i generationer.

– Det är ∑ ärde sommaren jag sommarjobbar här. Och jag köper alltid Pågenlimpan när jag hand-lar. Ärligt! Den går att variera i oändlighet, säger Ola Henriksson och tycker framför allt att det är kamratskapet som gör jobbet på Pågen så bra.

– Pågen har bakat bröd sedan paret Anders och Mathilda Påhls-son öppnade sitt första hembageri 1878, berättar Peter Bruun, vd på Pågen.

A≠ ärskonceptet var färskt bröd bakat med omsorg, och ryktet spred sig snabbt. Under fyra gene-rationer har Pågen utvecklats till ett av Sveriges marknadsledande bagerier. Bröd med Pågens em-blem exporteras till 22 av världens länder och varje vecka lämnar till exempel 20 lastbilar med skorpor Malmö för att hamna på de fran-ska matborden.

Bakom degbunkar, ugnar och bak-plåtar i bageriet på Lantmanna-gatan är mångfalden stor.

– Min polska svärmor tipsade om jobbet. Nu har jag varit här i åtta år, säger Dilek Serifl er.

– Min bror jobbar här så det blev naturligt att jag också börja-de, säger Hanne Åberg, en av dem som arbetat på Pågen länge.

Bagaren Kjell-Åke Roos är en annan.

– Jag har jobbat här i 28 år och trivs fortfarande lika bra, säger han och laddar degmaskinen med havrekli och linfrö för en ny sats skorpdeg.

Jenny Olin sommarjobbar på Pågen. Den ordinarie personalstyrkan består till stor del av folk som jobbat många år på bageriet. ”Det var lite svårt att hålla reda på allting till en början, men nu är det lättare”, säger hon och kontrollerar att alla citronmu∞ ns har rätt mängd fyllning.

Almerina Kovacevic är sommarjobbare. Hennes uppgi◊ är att kolla så att alla påsar med skorpor är hela och väger lika mycket.

Mu∞ ns i långa rader på Bakgatan.

Varje dag knådas tonvis med deg som bakas till bröd och skorpor i bageriet. Dino Omerhodzic kör dagens sats till jäsning.

Pågen har bakat bröd

sedan paret Anders och Mathilda Påhlsson öppnade sitt första hembageri 1878.

Förutom skorpor och matbröd bakas mu∞ ns i bageriet i Malmö. Övriga kakor och ka≠ ebröd till-verkas huvudsakligen i bageriet i Göteborg.

– Våra gi± ar är Nordens mest sålda ka≠ ebröd. Nästan alla barn känner till dem. Vi hoppas att På-gens matbröd blir lika populära på den nordiska marknaden, säger Peter Bruun och förklarar att ett gott bröd måste vara lika färskt som det är gott och nyttigt.

Pågen värnar om närproducerade råvaror. Bageriet har en kvarn i Lund där man mal sitt eget mjöl. Dessutom tillverkar man sin egen jäst och sirap och rapsoljan som används i bakverken kommer från de skånska fälten.

För att kunna kontrollera kvali-teten i varje steg i produktionen kör Pågen också ut sitt bröd direkt till butikerna, istället för att trans-portera via en terminal.

– Det är det enda sättet vi kan garantera färskt bröd dagligen till konsumenterna, säger Peter Bruun.

Men smaker förändras med ti-den. För att hänga med i utveck-lingen jobbar Pågen ständigt med att förbättra recepten. Nu senast med majsfi brer i några av de ljusa bröden för att göra dem lika fi ber-rika som mörkt bröd.

– Det brödet har nästan sprängt fysikens lagar enligt vår produkt-chef, skrattar Peter Bruun.

Pågen fyller hela kvarteret Lantmannagatan-Bakgatan. Brödet som lämnar bageriet för butiker i Malmö bakas på morgonen, några timmar innan. Bröd som ska köras ut till butiker i resten av landet och exporteras till Norden och Europa bakas kvällen innan och under natten.

Kommande försäljningar

Nyproduktion

CYMKO Mäklarna ABBOSTADSRÄTTSSPECIALISTEN

Brf. Skansen 3Västra Hamnen, Malmö46 lägenheterVåren 2007

Brf. OketVästra Hamnen, Malmö46 lägenheterHösten 2007

Brf. CykelnNorra Sofielund, Malmö13 lägenheterHösten 2007

SLUTSÅLT

Äldre till NyttNytt till Äldre

Äldre till ÄldreNytt till Nytt

Vi tar dig dit du vill!

Ring oss för en gratis värdering!

040-19 20 40

Välkommen att anmäla ditt intresse på vår hemsidawww.cymko.se


Upplevelsecentrets fasad mot Stockholmsvägen är av glas och kommer att belysas på olika sätt, allt e◊er dygnets timmar och årstiderna.

Snart är Malmös trista entré ett minne blott. Om ett par år har den vind-pinade gamla ödetomten vid norra infarten förvand-lats till en grönskande park, med ett modernt köp- och upplevelsecentrum.text magnus gatemark illustration gatukontoret

– Huvudidén har varit att ge Malmö en värdig entré norrifrån e�er 30 år av förväntan, säger Nina Ols-son, landskaparkitekt på Gatukon-toret.

Arbetet med Stadens entré, som projektet kallas, pågår för fullt och den som kommer norrifrån möts sedan en tid av en mindre skog av kranar i olika storlekar.

Medan företaget TK Develop-ment tillsammans med Skanska bygger det 190 meter långa upple-velsecentret, med plats för cirka 60 butiker samt gym, biograf och restauranger, håller Gatukontoret på att finputsa planerna för det omkringliggande området.

Framför upplevelsecentret, som ri-tats av Fojab arkitektkontor i Mal-mö, anläggs en park som består av två gräsbevuxna terrasser. På de olika avsatserna planteras grupper av träd, totalt 29 pagodträd. Glans-hagtornen som idag växer mot Hornsgatan sparas. Både terrass-kanterna och de olika trädgrup-perna får en stämningsfull belys-ning.

Det nya upplevelsecentret vid Värnhem väntas locka många be-sökare. För att trafiken ska flyta måste Gatukontoret bygga om korsningen Hornsgatan–Drott-ninggatan. Dessutom förenklas in-farten till Fredsgatan från Lunda-vägen.

En cykelbana planeras längs Freds-gatans södra sida samt längs Pilga-tan till Värnhemstorget. All parke-ring vid upplevelsecentret sker i ett underjordiskt garage med plats för närmare 1 000 bilar.

Ringgatan är delvis avstängd under MKB:s bygge av 230 hyres-lägenheter i kvarteret Svante, strax söder om centret. Den förblir återvändsgata även e�er bygget av Stadens entré.

Gatukontoret utreder också framkomligheten i området. Det handlar bland annat om att hitta sätt för hur kollektivtrafikens be-hov ska tillgodoses och hur man kan skapa förutsättningar för minskad biltrafik till och från om-rådet.

Vill du läsa mer om Malmös nya ansikte mot norr, se www.entremalmo.se och www.mkbfastighet.se.

Parker och cykelbanorpryder Malmös entré

Drömmer du om att bli innebandyproffs? Vid höstterminens start började de första eleverna på Malmös nya, lokala innebandygymnasium.text susanna berling

I Malmö finns tre riksidrottsgymnasier: ett för squash, ett för badminton och ett för friidrott.

Det finns också fem regionidrottsgymnasier: basket, fotboll (en tjej- och en killgrupp), ishockey samt en idrottsklass på samhällsprogrammet på Malmö Borgarskola.

Innebandygymnasiet är än så länge lokalt vilket betyder att endast elever som söker in till Malmö Latinskola eller Malmö Borgarskola kan välja kursen Specialidrott A eller B med innebandyinriktning.

Faktaruta

Den första klassen består av ett tiotal tjejer och killar som sökt in till Malmö Latinskola eller Malmö Borgarskola och valt spe-cialidrott med innebandyinrikt-ning.

Alla eleverna är medlemmar i Malmöklubbarna Backalirarna, Malmhaug eller KFUM som till-sammans står bakom satsning-en med ett lokalt innebandy-gymnasium.

– Det finns många lovande unga innebandyspelare i Malmö och vi hoppas att utbildningen ska fortsätta att slipa nya talang-er, säger Jan-Olov Jakobsson, ut-vecklingssamordnare för Mal-mös Idrottsgymnasier.

Till en början hålls den nya innebandyutbildningen i liten

skala med skolundervisning på respektive gymnasieskola.

Innebandyträningen är för-lagd till tisdag och torsdag mor-gon, sammanlagt fyra timmar i veckan. Träningslokal blir tro-ligtvis Baltiska hallen, men det är inte helt bestämt än.

Klart är att Mikael Jeppsson från Skånes Innebandyförbund blir innebandyelevernas tränare.

Med sin långa erfarenhet som coach för Skånelaget kan han tillföra utbildningen mycket, tror Jan-Olov Jakobsson.

– Vi kommer att göra en ut-värdering av utbildningen våren 2008. Eventuellt kan det bli tal om ett regionalt innebandygym-nasium i Malmö.

Nytt idrottsgymnasium

Parken norr om upplevelsecentret ska ge ett lugnt och harmoniskt intryck,

så att trafikanter som kommer norrifrån ska känna sig

välkomna till Malmö.

● BOSTAD

Nytt LSS-boendei Västra HamnenEtt nytt LSS-boende planeras i Västra hamnen och beräknas stå klart i augusti nästa år. Kommun-styrelsen har beslutat att utöka boendets kommunbidrag för 2008 med 1,7 miljoner kronor och från och med 2009 med fyra miljoner kronor. LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshin-drade. Boendet, som byggs vid Sto-ra Varvsgatan i kvarteret Flagg-skepparen, omfattar åtta lägenhe-ter för unga personer med lindrig utvecklingsstörning.

● UTBILDNING

Skoldaghem i nya lokalerSkoldaghemmen Östergård och Västergård startade det nya läsåret i nyrenoverade lokaler i Sege Park. De nya lokalerna är anpassade till skolverksamhet. På det gamla sjukhusområdet i östra Malmö finns stora grönområden för utom-husaktiviteter och en rogivande studiemiljö. Daghemmens tidigare lokaler bestod av ombyggda lägen-heter som inte ansågs helt anpas-sade till pedagogisk verksamhet.

● EVENEMANG

Malmö avstår frånVM i seglingMalmö stad kommer inte att ansö-ka om att få arrangera VM i seg-ling 2011. Tävlingen är i sin nuva-rande form inte tillräckligt publik-dragande och skulle dessutom bli alldeles för dyr att genomföra en-ligt kommunstyrelsen. Tävlingen beräknades kosta cirka 65 miljoner kronor och värdskapet skulle delas av Malmö stad och Region Skåne.

För den som är ung och har frågor om droger kan det vara svårt att tala med vuxna. Och ännu svårare att tala med en tjänsteman på socialförvaltningen. text ewa svensson bild gisela svedberg

”Soctanter på nätet” är ett nytt diskussionsforum på malmo.se. Målgruppen är unga, 18–22 år, som riskerar att hamna i alkohol- eller drogberoende.

– Att finnas på nätet är ett sätt att avdramatisera kontakten med myndigheterna samtidigt som vi utvecklar det förebyggande arbe-tet, säger Åsa Lindahl. Hon arbe-tar liksom Annette Brenner på socialförvaltningen i Södra inner-staden och tillsammans har de två kommit på den nya formen att kommunicera med unga.

De tror att de är först i Sverige med modellen.

– Vi fick åka till Berlin för att få inspiration, där har de ett liknan-de projekt, säger Åsa Lindahl.

De startade i mitten av april och har gjort reklam för sin verk-samhet genom att skicka infor-mation med posten till alla stads-delens 18–22-åringar. De har satt upp a∞scher på stan och fanns ute på Malmöfestivalen för att be-rätta om verksamheten.

– Eftersom alla är anonyma som går in på diskussionsforumet kan vi inte se deras ålder, men vi rik-tar oss till ungdomar. Och unga i hela Malmö är välkomna.

Att de unga kan vara anonyma gör det lättare att ställa känsliga frågor.

Många oroar sig för kompisar som dricker för mycket eller sys-kon som har börjat använda nar-kotika. Inläggen kan också hand-la om ätstörningar eller psykiska problem. Annette och Åsa svarar de unga hur de kan få hjälp att komma vidare.

Projektets arbetsnamn var till en början ”Prussiluskan”, hon som ville skicka Pippi Långstrump till barnhem.

Men namnet blev istället ”Soc-tanter på nätet”.

– Alla kanske inte vet vem Prussiluskan är och ”soctanter” är en beteckning som ungdomarna själva använder, och gillar, säger Anette Brenner. Läs mer www.malmo.se/soctanter

Soctanter – nu också på nätet

Åsa Lindahl och Anette Brenner är soctanter på nätet.

Snart kan 60 000 hemlysas upp med el frånLillgrund vindkraftpark.Tacka de skånskavindarna för det.

Alla fundament är på plats. Nu genomförs monteringenav de 48 vindkraftverken. Lillgrund vindkraftpark blirSveriges största när den står klar i slutet av 2007.

Läs mer på www.vattenfall.se/lillgrund


– Jag vill vara fröken, jag vill vara fröken!

– Och jag vikarie! Entusiasmen i uteklassrummet

är stor trots att solen på himlen visar att det är dags att gå hem.

– Hinner vi inte ”King Out”? Bara en liten stund? undrar ett av barnen och förskolefröken Lotta Nessler skakar på huvudet och förklarar.

– Man hoppar i rutor på mar-ken och kastar en boll. Spelet är mycket populärt, både bland de stora och små barnen.

Kollegan Gunnel Gudbrand och skolans biträdande rektor Åke Johansson nickar instäm-mande. De tycker framför allt att den nya, grönare skolgården har gjort att barn i olika åldrar leker mer med varandra. De målade strecken på asfalten lyser i kapp

med en färgglad orm med alfabe-tet på ryggen. Lite längre bort fi nns ett schackspel och målade blommor som slingrar sig på mar-ken. Riktiga växter blomstrar i ör-tagården och barnen visar vad årstiden bjuder på.

Smultron, jordgubbar och rabarber syns mellan tuvor av gräslök.

– Och citronmeliss, säger Ben-jamina Agyekum och luktar på bladen.

Pilträd som barnen planterat på egen hand blandas med stock-

ar som fungerar som sittplatser, eller vad fantasin gör dem till för stunden.

– En bra skolgård har saker som väcker liv i kreativiteten hos många barn. Alla gillar inte sport eller att spela spel, säger Åke Jo-hansson och berättar att skolper-sonalen fått hjälp av Malmö Na-turskola för att hitta idéer till den nya, grönare skolgården.

Bland annat har personalens parkeringsplats omvandlats till en spelplan för bollsporter.

Ett buskage mitt på skolgården har också växt till vad barnen kallar ”skogen” – där en gri≠ el-tavla och trästockar skapar ett av skolgårdens två uteklassrum. Här leker barnen gärna skola på ras-terna och turas om vem som ska vara lärare. Genom lek får de ock-så lära sig om naturen, till exem-pel genom att plocka bär och ren-sa ogräs i trädgårdslanden.

– Det är en fi n linje mellan lek och lärande. Och en skolgård kan vara så mycket mer än ett ställe där barnen får rasta av sig, säger Åke Johansson.

Trästockar som bänkar, en örtagård och målningar på marken. En skolgård behöver inte bara bestå av grus och asfalt. På Kirsebergsskolan används naturens tillgångar och barnens fantasi som en naturlig del i undervisningen. text susanna berling • foto ewa levau

En skolgård kan vara så mycket mer än en bara en skolgård. Och visst kan lektioner även ske utomhus. Uteklassrummet på Kirsebergsskolan används även fl itigt av fritids- och skolbarnen som tycker det är roligt att leka skola.

Gröna Skolgårdar är en arbetsgrupp som håller på att ta fram en mo-dell för hur Malmös skolor och förskolor ska få en gemensam syn på innebörden av en bra skol-gård.

I gruppen ingår representanter från Miljöförvaltningen, Serviceförvalt-ningen, Fritidsförvaltningen, Gatu-kontoret, Stadsbyggnadskontoret, stadsdelarna Centrum, Södra in-nerstaden och Fosie, samt Malmö Naturskola.

Syftet är att skapa varierande inlär-ningsmiljöer och öka användan-det av skolgårdar som lärorum.

Faktaruta

Uteklassrum – en succéför barnen i Kirseberg

Det är en fi n linje mellan

lek och lärande.

● GATOR & TORG

Ny kaj för lyxkryssareMalmö har fått en ny kryssnings-kaj – i Västra hamnen.

Tidigare har kryssningsfarty-gen lagt till i Frihamnen på Grims-bygatan, men nu kan Malmö även erbjuda en mer central anlöp-ningskaj för mindre kryssnings-fartyg. Invigningen ägde rum i somras, då det tremastade segel-fartyget Sea Cloud II lade till vid Krankajen, som den nya kajen in-till Sigmahuset kallas.

– En central hamn e� erfrågas av många rederier. Med den nya kajen kan Malmö bli en ännu mer attraktiv destination för mindre och exklusiva kryssningsfartyg, säger Katarina Olsson, projektle-dare vid Malmö Turism.

● GATOR & TORG

Tempo har stansbästa uteserveringTempo Bar & Kök på Södra Skol-gatan har stans bästa uteservering. ”Med relativt enkla grepp har Mal-mös uteliv berikats med en uteser-vering som är såväl öppen och in-bjudande som nyskapande och trendig”, heter det bland annat i juryns motivering till utmärkel-sen ”Årets uteservering”. Restau-rang Kamaki på Roslins väg fi ck ett hedersomnämnande. Tävling-ens sy� e är att inspirera Malmös krog- och kaféägare att främja, be-vara och utveckla en levande ute-miljö.

Matilda Färlin Werngren, Emer Azazy, Emma Lindberg

Karlsson, Katarina Hall, Sanna Holmkvist och Benjamina Agyekum.

Små ljusvarelser som lever i tunnlarna, videosekvenser från hela världen, mönster som egentligen är symboler, ljusspel och en gigantisk klocka där sekunder flyter utefter taket. Ja det är några av de konstverk som kommer att smycka Citytunnelns stationer.

Konstnärerna Christian Partos, Tania Ruiz Gutiérrez, Gunilla Klingberg och Kristina Matousch har utsetts att stå för den konst-närliga utsmyckningen. Projektet är ett samarbete mellan Malmö stad, Statens konstråd och Citytunnelprojektet.

Fram till och med 1 september visas skisser, modeller och konst-närernas beskrivningar av konstverken i Citytunnelutställningen.

VISNING AV DEN KONSTNÄRLIGAUTSMYCKNINGEN VID STATIONERNA SISTA DAG: LÖRDAG 1 SEPTEMBER

VÄLKOMMEN TILL CITYTUNNELUTSTÄLLNINGENLilla Nygatan 7, Malmö, tel. 040-32 00 00. Öppet tis, ons 12–19, lör 11–16. Under sommaren 18/6–26/8 öppet tis–fre 10–17, lör 11–16.

WWW.CITYTUNNELN.COM

Att leva nära en människa som behöver stöd och vård kan innebära att livet ter sig lite annorlunda än tidigare. Du som vårdar en anhörig eller närstående i hemmet gör en mycket viktig insats. Malmö stad kan erbjuda olika former av stöd och avlastning för att underlätta för dig. Kontakta oss för mer information!

Kontakta Malmö stads växel, tel 040-34 10 00, om du är osäker på vilken stadsdel du tillhör. Du kan också kontakta medbor-garkontoren i Malmö (kontaktuppgifter på www.malmo.se och hos Malmö stads växel). De kan också ge dig information och broschyrer om anhörigstöd.

Centrum 0733-46 22 83Fosie 040-34 72 90Husie 040-34 46 05Hyllie 040-34 71 01Kirseberg 040-34 58 67Limhamn/Bunkeflo 040-34 63 84Oxie 040-34 71 96Rosengård 0768-82 06 10Södra Innerstaden 040-34 39 50Västra Innerstaden 040-34 49 31

Principal ConductorVassily Sinaisky

Ring 040-630 45 00 eller beställ via orkesterns hemsida www.mso.se

Beställ hem MSOs nya säsongs-programgratis

Principal ConductorVassily Sinaisky

Ring 040-630 45 00 eller beställ via orkesterns hemsida www.mso.se

Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem Beställ hem MSOs nya MSOs nya MSOs nya MSOs nya MSOs nya MSOs nya MSOs nya säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-säsongs-programprogramprogramprogramprogramprogramprogramprogramprogramgratisgratisgratisgratisgratisgratisgratis

Möllevångstorgets loppisförsälj-ning startade den 14 maj i sam-band med att loppmarknaden i Folkets Park la ner. Förhopp-ningen var att försäljningen av begagnade prylar skulle sätta snurr på den ordinarie torghan-deln som minskat betydligt de senaste åren.

– Men så har det tyvärr inte blivit, säger Ola Enqvist, en av de ansvariga för projektet inom Malmö stad och hoppas att det kommer att vända under hösten med hjälp av starkare marknads-föring.

– Loppmarkanden på Drott-ningtorget har blivit jättepopu-lär och är fullsatt nästan varje gång. Samma tryck hoppas vi att den på Möllan får när fler vet om den finns.

Hittills har loppisen ha� flest besökare på lördagar. Mest har

kläder, skor och prylar från gara-ge- och förrådsresningar synts på försäljningsborden.

R Hur länge tänker ni försöka?– Vi kör på som vanligt fram

till årsski�et. Sen får vi göra en utvärdering och se, säger Ola Enqvist.

Loppmarknaden på Mölle-vångstorget fungerar på samma sätt som den på Drottningtorget. En plats kostar 140 kronor. Be-talningen sker i parkeringsauto-maten vid torget. Biljetten ges till vakten.

Allt utom matvaror, blommor, cyklar, förbrukningsvaror eller nya saker får säljas på torget.

Loppmarknaden på Mölle-vångstorget pågår mån–tors kl 7–14, fre–lör kl 7–15 under hela 2007.

– Mätningen ger en trygghetsbild, eller kompassriktning, som är av stort värde för polisens och kom-munens insatser, säger Kjell Ele-falk, sakkunnig i trygghetsfrågor och rådgivare åt polismyndighe-ten i Skåne.

Enkäterna, som i slutet av juli skickades till slumpmässigt ut-valda människor i åldern 16–84 år, ska bland annat ge svar på vil-ka problem de anser vara störst i sina bostadsområden och i vilken utsträckning de är oroliga för att utsättas för brott.

Undersökningen ska också ge svar på i vilken omfattning de tillfrå-gade faktiskt drabbats av olika ty-per av våld, stöld och skadegörel-se det senaste året.

Cirka 60–65 procent av de brott som begås blir aldrig anmäl-da, enligt polisens egna undersök-ningar. Medborgarundersökning-

en är ett sätt att ta sig förbi det stora mörkertalet.

Deltagarna får också uppge om de känner att polisen bryr sig om brotten, ordningsstörningarna och oron i deras bostadsområde.

Mätningen är, tillsammans med polisiär erfarenhet från fäl-tet, övriga underrättelser och

brottsanmälningar, en betydelse-full pusselbit vid planeringen av polisens konkreta åtgärder,

Att trygghetsfrågorna är viktiga för Malmöborna framgår av svars-frekvensen, som brukar ligga mellan 60 och 70 procent. Det är en mycket hög si≠ra, enligt Kjell Elefalk som varit ansvarig och analyserat den här typen av un-dersökningar i tio år.

– Det är viktigt att så många som möjligt besvarar enkäten, ef-tersom det stärker trovärdigheten i resultatet, säger han.

De frågor som ställs i under-sökningen är väldigt konkreta. ”Har du under de senaste tolv må-naderna varit utsatt för fysiskt våld som gett smärta?” är ett ex-empel.

– Genom att ställa samma frå-ga år e�er år får vi en bra bild av den faktiska utsattheten, säger Kjell Elefalk.

Även skadegörelse tas upp i undersökningen, e�ersom krossa-de fönster, repade bilar och sön-dersparkade cykellyktor kan bi-dra till en känsla av otrygghet.

Polisens trygghetsmätningar kommer från och med 2007 att

genomföras två gånger om året. Anledningen är att uppgi�erna inte får bli för gamla. Årets janua-rimätning gick dock inte att an-vända på grund av ett fel i urvalet av medborgare.

Den senaste mätningen, som gjordes för ett år sedan, visade att skadegörelse och stölder minskat sedan 2004, medan misshandels-fallen legat på ungefär samma ni-vå sedan 1998.

Mest utsatta är människor i åldern 16–29 år.

Även Södra innerstaden, som klas-sats som landets mest otrygga område, visade en försiktigt posi-tiv utveckling.

Om vårens våldsamma orolig-heter i Rosengård får genomslag i den nya trygghetsmätningen åter-står att se.

– Enligt vår statistiska analys-modell har Rosengård under de senaste åren blivit allt tryggare. Därför var det synd att januari-mätningen inte gick att använda. Den kunde eventuellt ha visat att något var på väg att hända. Tan-ken är ju att vi ska använda un-dersökningen i förebyggande sy�e, säger Kjell Elefalk.

Trygghetsarbetet går vidare. E�er Kirseberg är turen kommen till Limhamn. Under hösten får invå-narna ge sin syn på trafik, ned-skräpning och skadegörelse – och vad som kan göras för att skapa en trygg och trivsam stadsdel.

– ”Hej, Kirseberg” fungerade väldigt bra på många sätt och vi tycker att det är värdefullt att kunna fortsätta i fler stadsdelar,

säger Maria Isling, projektledare vid Gatukontoret.

Pilotprojektet ”Hej, Kirseberg” som genomfördes under våren, re-sulterade i drygt 1 200 förslag och synpunkter samt ett omfattande åtgärdsprogram. En stor del av in-vånarnas synpunkter gällde bus-sar och bilar som kör för fort, bris-tande renhållning samt behovet av fler träd och bänkar. En del för-

bättringar kunde genomföras om-gående, medan andra kräver läng-re planering. Stadsdelen blev stor-städad och träd planterades. En fast scen byggdes i Beijers park la-gom till Backakarnevalen och be-lysningen på olika platser sågs över. Nu får projektet en uppfölja-re i Limhamn.

– Stadsdelen har visat ett stort intresse för att delta, vilket är nöd-

vändigt om satsningen ska gå att genomföra, berättar Maria Isling.

Exakt hur undersökningen ska genomföras är ännu inte bestämt:

– Vi ska diskutera upplägg och omfattning tillsammans med re-presentanter för stadsdelen. Vi räknar med att kunna genomföra olika former av utåtriktade verk-samheter under oktober, berättar Maria Isling.

Ytterligare stadsdelar kan bli aktu-ella längre fram. Målet är att byg-ga upp en långsiktig strategi för hur Malmöbornas åsikter ska samlas in.

– Det är viktigt att alla stadsde-lar som vill delta i projekt liknan-de ”Hej, Kirseberg” känner till för-utsättningarna och får en rimlig möjlighet att förbereda sig, säger Maria Isling.

Loppisen på Möllan har lockat färre än förväntat. Liksom vädret har intresset för att sälja och köpa begagnade prylar på torget varit svalt under sommaren. Men än är det inte för sent. Loppmarknaden på Möllevångstorget fortsätter att vara öppen alla dagar utom söndag året ut.text susanna berling foto eva levau

Loppmarknaden på Möllevångstorget

Polisen mäter trygghetenJust nu genomförs polisens återkommande trygghets-mätning i Malmö. Under sommaren skickades enkäter ut till cirka 3 000 slumpmässigt utvalda medborgare i samtliga stadsdelar och under hösten ska resultatet presenteras.text magnus gatemark • bild ewa levau

”Att känna trygghet är jätteviktigt. Man vill ju bo i en säker stadsdel med sina barn. De ska själva kunna gå till skolan eller a≠ären utan behöva vara ängsliga. Även för egen del vill man ju kunna gå hem sent utan att vara rädd ”, säger Maria Lagström som är uppvuxen på Limhamn och trivs bra. ”Det behövs även fler trafikljus och övergångsställen, för bilarna kör jättefort och det är inte alltid de stannar när man ska gå över gatan”, säger sonen Isak Radomski.

Medborgarundersökningen genom-förs i Skånes samtliga 33 kommu-ner. Totalt skickas cirka 18 000 enkäter ut. I Malmö har mät-ningar gjorts åren 1998, 2000, 2003, 2004, 2005 och 2006.

Under hösten presenteras resultatet för polismyndigheten i Skåne samt ansvariga politiker och tjäns-temän i de skånska kommunerna.

18 000 enkäter

Trögt för loppisenpå Möllevångstorget

Trygghetsarbetet ”Hej Kirseberg” fortsätter till Limhamn

Vad är trygghetför dig?PATRIK PÖLLÄNIEMI – Att våga vara ute. Jag har inte rå-kat ut för något och känner mig ganska trygg i Malmö, men det är klart, det är in-te kul att gå i tunnlar där lampor-na är sönderslagna. En gång gick vi under en bro där några ungdo-mar slängde frukt. Min lille son höll på att bli trä≠ad i sin barn-vagn, det var otäckt.

KIM ÖJSTRÖM – Att jag har tak över huvudet, att jag har mina medi-ciner och kläder att ta på mig. Det är trygghet för mig. Jag är emot nedskräpning, våld, skadegörelse och övergrepp av alla de slag. Trygghetsfrågan är viktig, tycker jag.

KATARINA SJÖBERG – Trygghet är att kunna röra sig ute i samhället utan att behöva vara rädd. Jag känner mig inte orolig här i Limhamn, men jag är å andra sidan bara här dagtid och är inte ute sena kvällar och nätter. Jag kan också tänka mig att man funderar en del när barnen blir lite större.

ÅKE MODINIUS – Trygghet är vik-tigt. Jag är inte otrygg men jag känner ju gamla människor som inte vågar sig ut e�er mörkrets inbrott. Jag har bott på Limhamn i många år och är väldigt nöjd, även om jag och många med mig tycker att det var bättre förr. Det blir bara värre och värre med trafik och nedskräp-ning. Jag tycker synd om ungdo-marna.

FRÅGAN

Trygghetsfrågan är viktig för Mal-möborna. Det visar de undersök-ningar och enkäter som har gjorts. Men vad är trygghet, egentligen? Vårt Malmö tog pulsen på några förbipasserande i Limhamn, där en ny undersökning planeras.

Malmö stad ser över sinkriskommunikationNär krisen är ett faktum växer informationsbehovet explosionsartat. Men att kriskommunicera i mång-kulturella miljöer kan vara knepigt. Därför vill Malmö stad hitta nya sätt att nå ut till medborgarna.text magnus gatemark

– Det handlar bland annat om att se över olika kontaktvägar som vi kan använda oss av om en ny kris skulle uppstå i exempelvis Rosen-gård eller Hermodsdal, berättar Lena Englund vid Malmö stads avdelning för säkerhet och bered-skap.

Projektet kallas Kriskommuni-kation i Mångkulturella Malmö, KIM, och sy�ar till att se över, och vässa, Malmö stads beredskap in-för framtida krissituationer i mångkulturella områden – vare sig det gäller en större olyckshän-delse eller en förtroendekris.

Lena Englunds arbete innebär bland annat att inventera olika informationsvägar och att hitta alternativa lösningar. Vid kris-kommunikation i mångkulturel-la miljöer har det nämligen visat sig att det personliga mötet är all-ra viktigast. Skri�lig information räcker inte till på långa vägar.

– Det gäller att hitta personer som invånarna kan tro på. Det kan vara allt från en lärare eller butiksinnehavare till ordföranden i en lokal förening. Även repre-sentanter för olika trossamfund kan spela en viktig roll, förklarar Lena Englund.

Hon framhåller vikten av att vända på perspektiven. Medan svenskar har större tilltro till myndigheter är misstron många gånger större bland människor från andra kul-turer.

– Olika människor tar till sig budskap på olika sätt. Till att bör-ja med måste vi inse att vi som betraktar oss som svenskar är ud-

da i ett världsperspektiv. Normal-gruppen, alltså icke svenskar, sväljer inte allt på det sätt som vi gör. Det finns många undersök-ningar som bekrä�ar den saken och det måste vi ta hänsyn till när vi jobbar med information.

Som en del i projektet ska forska-ren Mikael Stigendal vid Malmö högskola undersöka hur kommu-nikationen fungerade i samband med nedläggningen av Hermods-dalskolans högstadium förra året. Beskedet utlöste protester och stadsdelsförvaltningen jobbade aktivt med både skri�lig informa-tion och öppna forum, där invå-narna fick ställa frågor till tjänste-män och politiker.

– Det var en förtroendekris som jag tycker att vi hanterade ganska bra, säger Lena Englund, som också kommer att använda hösten till att ta fram allmänna riktlinjer för hur tolkar och över-sättare ska användas vid olika kri-ser.

En lastcontainer från hamnen har fungerat som bibliotek i Stapelbäddsparken hela sommaren. Biblioteket slår igen sista augusti men återkommer nästa sommar. I containern finns böcker att låna, en bytarhylla med pocket och tid-ningar och tidskri�er. Längst inne i det mörka hörnet, nedsjunken i en skön so≠a, sitter Love Rydsten och spelar TV-spel. ”Det visar att det med ganska enkla medel går att ordna en bra verksamhet”, säger Caroline Lundholm som till-sammans med Oyuki Matsumoto har arbetat med containerbiblioteket under sommaren. Containerbiblioteket har samarbetet med stadsbiblioteket och under sommarmånaderna har det bland annat arrangerats en japansk festival. ”Vi har ha� gott om besökare, både föräldrar och unga, skejtare och andra”, säger Caroline Lundholm.

BIBLIOTEK I CONTAINER ÅTER NÄSTA SOMMAR

bild

ew

a le

vau

Livet är enkelt på Ystads Saltsjöbad!

Nu med nyinvigd terrass med skånes bästa utsikt!

Välkommen till oss på stranden!

0411-136 30 • ysb.se • [email protected]

16 | VÅRT MALMÖ

Frukosten står framdukad och det do� ar kaf-fe på tredje våningen på Lönngården. Här driver kommunen boende för äldre alkoho-lister, människor som under många år sak-nat egen bostad och förlorat sitt sociala nät-verk. Här driver också Röda Korset verksam-het. Varannan vecka kommer daggruppen och varannan vecka är det kvällsgruppen som kommer hit.

I en so≠ a utanför det gemensamma köket sitter Alf Rojler och läser en tidning. Han har bott på Lönngården sedan det öppnade för ett år sedan. Han är glad över att ha sin första egna lägenhet på 12 år. Och Alf Rojler tycker mycket om när Röda Korset kommer.

– De gör en enorm insats. Vi fi kar och snackar och så ordnar de utfl ykter. De är mycket bra och det skulle kännas helt dött om de inte kom.

Alf Rojler säger att han trivs med de anställ-da här, att alla är bra. Men det är något spe-ciellt med dem som kommer från Röda Kor-set.

– Det känns lugnt med dem, som om de verkligen bryr sig om oss. Och jag känner mig inte så övervakad av dem.

Han säger att han dricker lite för mycket varje dag, men att han ska försöka dra ner på alkoholkonsumtionen.

– Det funkar när vi åker på utfl ykt med Röda Korset. Då dricker jag inte. Det skulle inte kännas bra.

Den här förmiddagen är Per-Åke Hall-berg, Astrid Andersson och Annika Christi-ansson från Röda Korset på Lönngården. An-nika och Astrid har jobbat som frivilliga i över 20 år och Per-Åke började när han pen-sionerade sig.

– Det känns helt rätt att få göra något för

någon annan. Att arbeta med människor som varit hemlösa betyder mycket socialt stöd och det känns bra att få ge, säger Per-Åke Hallberg.

Idag planerar Astrid, Annika och Per-Åke morgondagens utfl ykt till Simrishamn.

– Vi åker buss och fi kar på vägen. Men vi tvingar ingen som inte vill följa med. Allt är frivilligt, förklarar Annika Christiansson.

Röda Korsets viktigaste verksamhet är den sociala, att fi ka och prata. Men de bju-der också in företrädare för bokbussen, tea-tergrupper och ordnar grillkvällar på går-den. När verksamheten på Lönngården star-tade var det inte många som dök upp, men e� erhand har populariteten ökat.

– Vi är lyhörda för vad de som bor här önskar, vi gör bara saker som de frågar e� er. Det är viktigt, säger Astrid Andersson.

Att arbeta frivilligt för Röda Korset innebär inte att man aktivt går in i ett individuellt hjälparbete med en person.

– Vi lyssnar på vad människorna vill pra-ta om, men ger oss inte in i den enskildes problematik. Det är inte vår roll, säger Ast-rid Andersson.

Annika, Astrid och Per-Åke har alla gått den obligatoriska introduktionskursen för

Vi behöveraldrigannonseraFler än 500 personer arbetar frivilligt och utan lön för Röda Korset i Malmö. Och de blir hela tiden fl er. Aldrig förr har så många anmält intresse för att få arbeta som volontär.– Det är en myt att människor in-te är intresserade av att engage-ra sig, säger Lena Johannesson som ansvarar för Röda Korsets frivilligarbetare.text agneta nordin • bild gisela svedberg

Det handlar om att göra något för någon annan, utan egen vinning. Röda Korset, som organiserar frivilliga, kompletterar samhällets insatser med hjälp av män-niskor som vill vara till stöd för en med-människa. Sedan 1865 har Röda Korset i Sverige engagerat volontärer till sin verksamhet, då gällde det att hitta folk som var beredda att bistå i olika krigs-situationer. Det stora uppsvinget för fri-villigarbete i modern tid kom e� er tsu-namin i Indiska Oceanen 2004 och se-dan har det bara fortsatt. När kriget i Li-banon bröt ut förra sommaren a∞ sche-rade Röda Korset i Malmö e� er perso-nal.

– Det gick hur snabbt som helst att få folk. På en dag hade vi 30 frivilliga som ville hjälpa till med bland annat anhörigstöd.

Lena Johannesson som är chef för Röda Korsets verksamhet har själv ett förfl utet som frivilligarbetare. Hon tycker att det är fantastsikt att så många är engagerade.

– Vi behöver aldrig annonsera. Det räcker med att vi delar ut fl ygblad och gör en a∞ schkampanj på högskolan, så får vi folk.

Att en stor andel engagerade är stu-denter betyder också att omsättningen av frivilliga är stor. Det innebär mycket organisation.

– Ja, fast det är mest positivt. Arbetet blir mycket dynamiskt när det kommer in nya friska kra� er hela tiden.

Alla som vill arbeta frivilligt för Röda Korset måste gå en introduktionskurs som innehåller grunderna om vad Röda Korset står för. E� er det erbjuds olika kurser beroende på vilken typ av verk-samhet personen ska ut i. Den frivillige får ingen lön men kurserna är gratis.

Röda Korset i Malmö driver omkring 20 verksamheter med frivilliga. Det är allt från värdinnor på UMAS akutmot-tagning, besöksverksamhet hos äldre till stödsamtal på häktet. Men Lena Jo-hannesson tycker inte Röda Korsets om-fattande verksamheter betyder att sam-hällets ansvar sviktar.

– Man kan tycka att hemtjänstperso-nalen skulle kunna göra det vi gör, sitta och prata med de äldre. Men jag ser vår verksamhet som ett komplement till kommunens. Och det är många som tycker att det känns enklare att prata med någon från Röda Korset än en per-son som representerar en myndighet.

När pesten kom till Malmö år 1712 dog 65 procent av stadens befolkning. Efter farsotens härj-ningar fanns det bara 1 500 Malmö bor kvar. text ewa svenssonbild gisela svedberg

Malmö har en lång, dramatisk och för många Malmöbor okänd historia. Men en som kan mycket om Malmös förfl ut-na är Jeannette Rosengren.

Hennes familj är Malmöbor sedan ge-nerationer, själv är hon upp-växt i Söderkulla men har nu bott på Möllevången i många år. Hennes stora in-tresse är just historia och hon har nyligen belönats med 50 000 kronor från Sparbankssti� elsen och 15 000 kronor från Malmös kulturhistoriska förening för sina böcker om Malmös historia för barn och unga.

– Det fanns ingen rele-vant litteratur om stadens historia för den här ålders-gruppen. Och det är en vetgirig grupp som det är tacksamt att skriva för, säger Jeanette Rosengren som minns hur hon själv som barn älskade att gå på muse-um och höra om gamla tider.

Sedan dess har hon studerat historia på Malmö högskola och kombinerar studierna med faktainsamling till sina böcker. För det är viktigt att alla fakta är historiskt korrekta, inte minst när man skriver för barn.

– Dessutom älskar jag att sitta och le-ta i arkiv, säger hon.

På hösten 2005 kom den första boken, ”Den hemliga tunneln”, om 1600-talet, i våras uppföljaren ”Truls och silverskat-ten”. Böckerna handlar om Malmös danska historia.

– Det är en period som de fl esta inte vet så mycket om e� ersom vi svenskar

konsekvent har förnekat den, säger hon.

Nästa bokprojekt handlar om kvinnor. Den mäktige borg-mästaren Jörgen Kock som styrde Malmö på 1500-talet, en av stadens storhetstider, hade en hustru som hette Citze Kortzdatter. Hon står i centrum i den nya boken och genom henne skildras både kvinnohistorien och tidsperi-oden.

Visst skulle Jeanette Ro-sengren kunna tänka sig att skriva om nutiden. Malmö är inte mindre intres-sant i dag.

– Men det fi nns många andra som gör det bättre, säger hon.

Ny bok för barn omMalmös historia

Jeannette Rosengren.

Röda Korsets frivilliga jobbar med många olika saker i Malmö:

R Värd/värdinna på UMAS R Stödpersoner på akutmottagningR HäktetR Hembesök hos äldre, ofrivilligt ensammaR FlyktingstödR Ungdomsverksamhet R LäxhjälpR Telefonjour

Andel frivilliga män: 26 procent. Andel frivilliga kvinnor: 74 procent

Läs mer www.redcross.se

Röda Korsets frivilliga

En dag på akutmottagningen på UMAS, nästa dag på häktet och sedan hembesök hos äldre. Det är hektiskt att arbeta frivilligt för Röda Korset. Men Annika Christiansson, som engagerat sig för andra sedan hon var liten, skulle inte vilja vara utan jobbet.– Så länge jag kan ge något till någon som vill ta emot, så gör jag det.text agneta nordin • bild ewa levau

”De gör en enorm insats”Röda Korset. De vet vad arbetet handlar om och röjer aldrig några förtroenden.

– Vi arbetar inte under sekretess, men har skrivit på en tystnadsförbindelse. Vi skulle aldrig lämna ut någon, förklarar Annika Christiansson.

Men att arbeta med människor som be-fi nner sig i någon form av social nöd kan ha sina baksidor och vissa dagar känns tunga. Men det fi nns stöd att få.

– En dag hittade jag en man död. Det var enormt jobbigt. Men det fi nns resurser i Rö-da Korset. Jag fi ck stöd av en psykolog och så pratade vi som arbetar med varandra. Det kändes bra.

Övervägande delen av dem som arbetar fri-villigt är kvinnor. Många är också pensionä-rer.

– Den typiske frivillige arbetaren är en tant i fotriktiga skor, säger Annika Christi-ansson och skrattar åt sina egna skor.

– Ja, fast nu kommer det många unga stu-denter som läser på socialhögskolan eller studerar mänskliga rättigheter. Det är bra, säger Per-Åke Hallberg.

Fast han saknar männen. Per-Åke Hall-berg tycker att det behövs fl er män bland de frivilliga. Han tycker att Röda Korset borde bli bättre på att rekrytera.

– Just på ett sådant här ställe hade det va-rit bra med fl er män. Men också generellt i de andra verksamheterna.

Men alla tre är rörande överens. De arbe-tar frivilligt så länge de orkar.

– Det som driver mig är att jag vet att de vi besöker ser fram emot att vi kommer. Det är avgörande, säger Astrid Andersson.

Här fi nns 44 lägenheter med serviceinsatser för äldre missbrukare. Hyresgästerna har fullt utrustade kök, dusch och toalett. Det är tillåtet att dricka alkohol i lägenheterna, men inte i de gemensamma utrymmena.

Här arbetar sjuksköterska, kurator och vaktmästare samt fem vårdare. Tillsyn under nätter och helger sköts av bevakningsföretag. Röda Korset kommer varje torsdag, samt ordnar utfl ykter emellanåt.

Lönngården

Vi lyssnar på vadmänniskorna vill prata

om, men ger oss inte in i denenskildes problematik.

● KULTUR

Moomsteatern spelar lätt HamletHög tempo, mörka hemligheter och dråpliga missförstånd utlovas när Moomsteatern i höst sät-ter upp ”Hamlätt”, en fars om en tragedi. Den specialskrivna föreställningen, signerad Christina Gottfridsson, har urpremiär den 6 oktober på Moomsteaterns scen vid Nobeltorget. Biljetterna släpps i september.

Moomsteatern, med förståndshandikappade skådespelare, har rönt framgångar bland pu-blik och kritiker, nationellt såväl som internationellt. De senaste åren har Moomsteatern ingått i ett EU-projekt, men i slutet av året är pengarna slut och framtiden för teatern osäker. Förhopp-ningen är att få status som nationell teaterinstitution med säte i Malmö och hela landet som verksamhetsfält. Slutligt besked från Region Skåne och staten väntas under hösten.

Läs mer www.moomsteatern.com

Per-Åke Hallberg, Astrid Andersson och Annika Christiansson fi kar med Alf Rojler på Lönngården.

Lena Johannesson

��

��

��

��

��

��

��

Kv. Klockan 12En lugn oas, nära havet, golfbanan och Limhamns centrumModernt och stilfullt 55+ boende pittoresk småstadsatmosfär på LimhamnVar med och påverka ditt boende!Fastighetsmäklare Landgren & JönssonKontaktperson Anders Persson tel 040- 739 30www.landgren-jonsson.se

Chroma Arkitekter ABBo modernt och stilfullt i pittoresk småstadsatmosfär på Limhamn.

Chroma Arkitekter AB

Burlövs Bostäder ABBox 103, 232 22 Arlöv tel 040-53 97 00 [email protected]

Allt finns inom räckhåll när du bor i Burlövs Bostäder. Utmärkta kommunikationer gör det enkelt att pendla. Fina omgivningar och ett tryggt boende. Upptäck möjligheterna med Burlöv. Välkommen att höra dig för om en bra lägenhet hos en bra värd.

Ring hyresavdelningen tel. 040-53 97 30Bekymmersfritt!

HUR VILL DU BO?

ww

w.in

did

o.se

BU

R 1

107

Utvecklingen av kontaktlinser har gått så fort de senaste åren att du bör förvissa dig om att du inte använder några omo-derna hyllvärmare (som bland annat säljs via Internet). Det som är billigt kan lätt bli dyrt.

Skjöld/Skjöld & Grönvall är specialiserade på mycket nog-granna synundersökningar. Vi bokar alltid tid i förväg. En grundlig kontaktlinsundersök-ning tar minst 45 minuter och då får du veta vilka linser som är lämpliga i ditt fall. Nästan allakan bära linser tackvare de

nya materialen.Det finns linser för de flesta synfelen, inklusive astigmatism och presbyopi(ålderssynthet). Vi rekommen-derar endast den senaste tekni-ken när det gäller linser.

Linserna skickas bekvämt hem till din brevlåda med vårt leveranssystem Linsboxen.I månadskostnaden ingår både rådgivning och regelbundna kontroller hos oss.

Välkommen till vår mottag-ning på Stormgatan � nära Malmö Central! Boka tid på telefon ��.

Mer info på w

ww

.ssgop

tiker.se

Ärdinakontaktlinseromoderna?

TRE LEG OPTIKER

Stefan Skjöld, leg optiker, kontaktlins-optiker, examen i arbetsmedi-cin.

”Nu när vi har Carl är detperfekt att kunna gå hit”Carl, 4 månader, ligger på en filt i gräset och kisar i solen mot ett av päronträden som dignar av frukt. Mamma Anna Karls-son gläds åt en dag med sol och värme i ko-loniträdgården Zenit. Det är Malmös äldsta koloniförening och nästan varje dag kom-mer människor förbi på grusgången och frågar e�er lediga lotter.

– Jag satte upp en lapp härute, hade tur och fick napp nästan direkt, berättar Anna som bor med sin familj alldeles i närheten.

– Nu när vi har Carl är det perfekt att kunna gå hit.

Här samsas människor i olika generationer. Annas närmaste grannar är på ena sidan en man på 85 år och på den andra en barn-familj med framtida lekkamrater till Carl.

– Det är roligt att det är en blandning av alla åldrar här, säger Anna.

Det var odlingslusten som drev henne till att ska≠a koloni.

– Jag är uppväxt i villa och jag ville kun-na odla grönsaker och grilla på kvällarna.

I kolonin växer jordgubbar, morötter och tomater. Här finns många olika sorters kryddörter. Bäst växer malörten.

Det lilla kolonihuset är bara 15 kvadrat-meter och inte i särskilt bra skick.

– Vi övernattar inte härute utan har bara koloni för att odla och kunna njuta av frisk lu� och grönska.

Det är skördedags i Malmös kolonier. Efter den blöta sommaren kom solen äntligen tillbaka i början av augusti och hjälpte till att ge färg åt bleka tomater och röda kinder åt äpplena. Kolonirörelsen har stolta anor i Malmö. Den första kolonin i Sverige anlades här redan 1895. Sedan dess har intresset för kolonilotter gått i vågor. I dag håller en ny generation unga ekologiintresserade på att ta över täpporna.text ewa svensson • bild ewa levau & gisela svedberg

Fastighetskontoret upplåter 175 hektar mark till kolonitomter och odlingslotter i Malmö.

Det finns över 6 000 kolonilotter, varav 5 000 ägs av kommunen.

I dag finns fyra typer av kolonier:

Trädgårdskolonier. Tomt med stuga. Tomten är omkring 300 kvadrat-meter och stugan får högst vara 40 kvadratmeter. Den är avsedd för sommarboende. Det finns elva trädgårdskolonier i Malmö. Varje område har en förening där alla kolonisterna är medlemmar. För-eningen arrenderar marken av kommunen.

Närkolonier. Tomten är cirka 250 kvadratmeter och stugan får vara högst 15 kvadratmeter och inte avsedd att övernatta i. I dag finns två närkoloniområden i Malmö.

Odlingslotter. En odlingslotts storlek varierar mellan 50 och 150 kva-dratmeter. Det är inte tillåtet att bygga på tomten, den är avsedd att odla köksväxter och blommor på. Det finns 15 områden med to-talt 1 900 odlingslotter i Malmö i dag.

Djurkolonier. En djurkoloni är en trädgårdskoloni där det är tillåtet att ha viss djurhållning. I dag finns det 190 djurkolonier i Malmö, av-sedda för brevduvor och kaniner.

Kolonier i Malmö

Generations-skifte på Malmöskolonilotter

”Vi måste sköta vårlott lite bättre”Svetten lackar. E�er veckor av försum-melse är det dags att utrota ogräset.

– Vi har fått brev från föreningen att vi måste sköta vår lott lite bättre. An-nars blir vi vräkta, säger Jenny Anders-son med ett skuldmedvetet leende.

Tillsammans med Tove Axelsson och två andra väninnor är hon nybörjare inom koloniodling. Det är första året de arrenderar odlingslotten i Ulricedal.

– Vi planterade väldigt sent i våras och så har vi inte riktigt kunna se vad som är ogräs och vad som är andra väx-ter, förklarar Tove.

Lite hjälp har de fått av mammor och mormödrar men att ha koloni har ändå varit lite mer ansträngande än de hade tänkt sig.

– Bara att rensa ogräs är otroligt tids-krävande, säger Tove.

Mycket har regnat bort men ändå har de kunnat skörda potatis, egna brytbö-nor och spenat.

– Det är höjden av lycka att kunna odla sina egna grönsaker, säger Jenny. Både hon och Tove är vegetarianer och de tror att många unga lockas av att kunna odla gi�fritt.

– Vi ser det här som ett försöksår. Nästa säsong är det allvar.

”Man måste hållaefter hela tiden”Plastpåsen väger 2,3 kilo och är full med mördarsniglar.

– Jag plockar och plockar men det kommer nya hela tiden, säger Amalia Lucchesi och suckar.

Nej, den här sommaren har inte varit som andra. Regn och mördar-sniglar har gjort sitt bästa för att förstöra skörden men ändå är den 180 kvadratmeter stora odlingslot-ten på Bispgatan i Limhamn full med delikatesser.

Selleri, bönor, mangold, sallad, purjolök, savoykål, grönkål, palsternackor, squash, brysselkål, kryddväxter och mängder med olika sorters tomater. Jordgubbar lyser, så här på sensommaren, överraskande rött i landet och gre-narna på björnbärsbuskarna dig-nar av mogna bär.

Amalia har gröna fingrar och på hennes lott växer det inget ogräs.

– Man måste hålla e�er hela ti-den, säger hon med e�ertryck.

Hon tillbringar många timmar här ute, redan i mars börjar hon att plantera.

Men även vintertid promenerar hon från hemmet strax intill för att hämta sallad till middags-bordet.

– Jag har en hårdför sort som växer även på vintern.

Men annars är Malmös klimat inte detsamma som i hemlandet Kroatien.

– Jag kommer från Istrien och där odlade jag paprika och vindru-vor. Det kan jag inte göra här.

– Nu säljer de gamla till barnfa-miljer. 58 kolonier bytte ägare här ute på Ärtholmen i ∑ol.

Lars-Eric Larson visar runt i sin trädgård. Hit kommer han så gott som varje dag året runt. Paret Larsson köpte trädgårdskolonin för fem år sedan, men innan dess hade de ha� koloni på Strandhem i många år.

Stugan är 39 kvadratmeter och har mulltoa men ingen dusch.

– Det behövs inte, vi bor ju bara där borta, säger han och pekar mot några stora bostadshus i närheten. Vi smiter bara igenom ett hål i häcken när vi ska till kolonin.

Det är ordning och reda i Lars-Erics trädgård. Här frodas bärbus-

kar, gamla fruktträd, kryddväxter och blommor.

– Vi har gjort om en hel del i trädgården sedan vi flyttade hit och har också målat om huset. Jag ville ha ett rött hus med vita knu-tar.

Ärtholmen bildades 1940 och i dag är det många som tycker om att ta sig en promenad i den vackra trädgårdsstaden. Trädgårdslotter-na är e�ertraktade och en stuga kostar runt 300 000 kronor.

– Det är bra sammanhållning här. Det finns en nöjeskommitté, vi har o�a dans och den första maj varje år när säsongen börjar sjungs våren in.

”Jag ville ha ett rött hus med vita knutar”

VÅRT MALMÖ | 21

På Malmö stads hemsida står bland annat följande att läsa under rubriken Arbete och inte-gration: ”Alla människor ska på likvärdiga villkor ha tillgång till

arbetsmarknaden och ett meningsfullt ar-bete för att kunna försörja sig och leva ett självständigt liv. (…) Stora ansträngningar görs för att de som ändå står utanför arbets-marknaden ska komma in i arbetslivet.”

I min yrkesroll får jag o�a frågor om hur arbetsmarknadsåtgärder kan styras och an-passas för att påverka integrationen i posi-tiv riktning. O�a upplever jag att diskussio-nen saknar en viktig dimension, nämligen hur synen på könsroller och sexualitet på-verkar möjligheterna för den enskilda indi-viden att ta sig in på arbetsmarknaden. I många av de grupper som upplever utan-förskap idag, råder traditionella värderingar och strikta tabun på könsfronten. Synen på vad som är manligt respektive kvinnligt, passande och opassande, hedervärt och skamligt, definierar villkoren och sätter upp ramarna.

I den gängse debatten kring migration för-utsätts o�a att flytten från ett utvecklings-land till Väst innebär positiva förändringar för kvinnor genom skapandet av nya möj-ligheter och försvagandet av traditionella könsroller. Visserligen uppmärksammas specifika risker för kvinnor såsom exploate-ring på arbetsmarknaden, diskriminering och tra∞cking, men mycket sällan diskute-ras de konservativa motreaktioner som kan följa på migrationen, och som i synnerhet drabbar flickor och kvinnor. I vissa fall innebär mötet med nya strukturer och vär-deringar en återgång till en mer traditionell identitet, vilket i sin tur kan generera ökad kontroll och begränsning av den kvinnliga rörelsefriheten. En annan aspekt av migra-tionens konsekvenser är den speciella ut-satthet som vissa unga kvinnor hamnar i genom arrangerade äktenskap med någon från ursprungslandet vilket i sig kan öka trycket på kvinnan att stanna hemma för att sköta hushåll och barn i stället för att utbilda sig eller arbeta.

I mitt jobb är jag o�a ute på högskolor, yrkesförberedande program eller liknande. Där trä≠ar jag på unga kvinnor som utbil-

dar sig till ”passande” yrken – inte i förhål-lande till deras egna drömmar och ambitio-ner, utan i förhållande till familjens upp-fattning om vad det anstår en kvinna att ar-beta med. Omvårdande yrken inom sjuk-vård och barnomsorg är exempel på accep-terade val. Killar begränsas enligt samma princip, då de förutsätts söka sig till områ-den som inte utmanar normen för vad som är manligt/kvinnligt. Lärare och kursledare vittnar om dålig studiemotivation, frekven-ta avhopp, misslyckade praktikperioder och arbetslöshet e�er avslutad utbildning – inte i första hand för att jobben saknas, utan för att vissa elever inte känner något genuint intresse för kursen som de snarast sökt för familjens skull, medan andra i sin tur saknar familjens stöd och acceptans för den inriktning de valt. Ytterligare andra studerar för att ”ha något att göra”, men tänker ändå inte arbeta e�er att de gi� sig och fått barn – det är otänkbart utifrån fa-miljens värderingar.

Från ett arbetsmarknadsprojekt för unga på Rosengård fick jag höra flera exempel på hur traditionella könsrollsuppfattningar utgjorde hinder för Malmös unga att kom-ma ut på arbetsmarknaden. Ett typiskt fall var en av de kvinnliga projektdeltagarna som e�er sin praktik erbjudits fast anställ-ning på ett bageri, men tvingats tacka nej e�ersom hennes familj ansåg det opassande att hon som kvinna arbetade ensam till-sammans med män på bageriet. Ett sådant beslut får naturligtvis konsekvenser. Att tacka nej till ett erbjudande om arbete leder till att man förlorar sin plats som kursdelta-gare och därmed sin ekonomiska ersätt-ning. Familjerna anser i vissa fall att ”he-dern” går före pengarna och tar hellre på sig försörjningsansvaret för de kvinnliga famil-jemedlemmarna än låter dem delta i arbets-marknaden på jämställda villkor.

Det finns inga patentlösningar när det gäller arbete och integration. Jag är dock över-tygad om att det krävs en bredare ansats och en förståelse för de komplexa mönster som präglar synen på jämställdhet och köns-roller och därmed vem som ska ha tillträde till den sociala arenan, för att skapa just ”mångfald, möten och möjligheter” som Malmö stads egen devis så vackert utlovar.

MITT MALMÖ | Hanna Cintio

Det finns inga patentlösningarHanna Cintio jobbar på Malmö stads enhet för etniska relationer. bild ewa levau

vad tycker du? vill du skriva här? kontakta peter johnsson, 040-630 64 01, [email protected]

Efter 30 år i tjänst som park-arbetare och Malmö stads fågelansvarige går Lennart ”Silvertärnan” Blomqvist i pension den 31 augusti. text susanna berling bild ewa levau

Det är med blandad glädje och ve-mod som han packar ihop sitt skåp i tjänstebyggnaden i Pildammsparken.

– Jag har ha� många fantastiska år här som jag alltid kommer att minnas, säger han och bedyrar att han inte kommer att släppa kontakten med parken och fåglarna.

– Fåglar är mitt intresse. Jag kommer att fortsätta att titta till de holkar som jag byggt med mina egna händer.

Med en bakgrund som byggnadsarbe-tare är Lennart Blomqvist en händig man. Ligga på so±ocket är det mins-ta han kommer att göra som pensio-när. Istället ser han fram emot att fyl-la dagarna med umgänge med famil-jen, jazzmusik och – förstås – fåglar.

– Jag är med i Fågelskydd Spillepeng och ringmärker fåglar. Med dagens teknik går det lätt. Det tog längre tid förr när man fick använda sig av andra knep än en bandspelare med inspelad fågelsång som lockbete.

Smeknamnet Silvertärnan fick Len-nart Blomqvist i samband med sin medverkan i tv-programmet ”Kvitt eller dubbelt” i slutet av 1980-talet, då han berättade vilken fågel som flytta-de längst. I dag hade kanske smek-namnet hade blivit något annat.

Skrattmås, gravand och vitkindad gås är Lennarts favoritfåglar. Den sistnämnda kämpade han hårt för

i början av sin karriär som Malmö stads fågelansvarige. Vad han inte visste då var att de bon han byggde för att få gässen att trivas i Malmö skulle resultera i en population på tusentals vitkindade gäss sommartid.

– 1987 fanns det bara sjutton av dem i parken. De fick tjugo ungar och ingen var gladare än jag! Men att gässen fortsatt att öka beror på många andra saker, förklarar Lennart. Stammen har vuxit snabbt även på andra ställen i världen.

Färre blir gråsparvarna med åren. Inget vet riktigt varför.

– Jag tror det är en miljögrej. Samma sak hände med skratt-måsarna på slutet av 1970-talet. Sedan började skrattmåsarna så sakta komma tillbaka igen.

Fiskmås är en annan fågel som Len-nart Blomqvist kommit mycket i kontakt med under åren.

– Många ringer och klagar på att de häckar på hustaken. Men man får inte glömma att vi har tagit bort en del av fiskmåsarnas naturliga tillhåll i och med ombyggnaden av Västra Hamnen.

Mest kommer Lennart att sakna hönsen som han har avlat fram. En lyckad korsning mellan fyra dvärghönsraser som har resulterat en perfekt lösgående höna, enligt honom själv.

– De är duktiga mammor och kan både flyga och springa snabbt. Perfekta för att gå lösa här i parken.

Och så kommer Lennart förstås att sakna alla besökare.

– Den sociala biten har varit en stor del av jobbet. Det är många Malmöbor som kommer hit o�a för att titta på och mata fåglarna. En del så o�a som dagligen.

Augusti ut är Lennart ”Silvertärnan” Blomqvist Malmö stads fågelansvarige i Pildammsparken. E◊er det väntar pensionen. ”Men jag kommer att fortsätta att se e◊er fåglarna i parken på min fritid”, lovar han. Här håller Lennart i en två veckor gammal kyckling som är en blandras mellan holländsk dvärghöna, tysk guldhals, brun leghorn och bankiva.

Omtyckt fågellämnar sin post

Vilken väg ska vi gå för att minska biltrafi ken?

Alla världens städer har kommit fram till samma sak, men lösning- arna varierar. I Paris portar man bilar som är tillverkade före 2003. I Bologna låter man bara bilar med tillstånd få köra in i cityzonen. I Santiago de Chile förbjuder man fordon utan katalysatorer att åka överallt. I Aten låter man bara bilar med jämna registreringsnummer få köra i stan på veckodagar med jämna nummer och bilar med udda registreringsnummer får bara köra på udda veckodagar. Och i Stockholm, London och Singapore har man infört biltullar. För faktum kvarstår. Ny forskning visar att bilarna är farligare än vad vi tidigare har trott. I avgaserna fi nns hälsofarliga ämnen som ingen katalysator i världen kan ta bort, bilarna påverkar växthuseff ekten, när däcken sliter mot asfalten rivs cancerogena partiklar upp, och bilarna skapar buller. Vi på Gatukontoret ser att det fi nns många vägar som Malmö kan ta. Därför vill vi gärna ha dina synpunkter och idéer. Det är ju din stad. Börja genom att gå in på malmo.se/vagvalet.

Ge oss dina tips och idéer på malmo.se/vagvalet

Konserthuset, läge I

Persborgs station

Jägersro, läge E 09.20 11.23 10.50 12.53 13.50 15.53 15.20 17.23

Kristineberg Pepparrotsv.

Käglinge Törringev.

Arrie dammar 09.32 11.11 11.02 12.41 14.02 15.41 15.32 17.11

Törringelund södraSkabersjö by 09.40 11.03 11.10 12.33 14.10 15.33 15.40 17.03

Torups slott 09.50 10.55 11.20 12.25 14.20 15.25 15.50 16.55Torup, Parkvägen

Väg mot Statarmuseet

Hyby hage 10.01 10.44 11.31 12.14 14.31 15.14 16.01 16.44

L Trällekillavägen 10.08 10.37 11.38 12.07 14.38 15.07 16.08 16.37Risen

Södervärn, läge C 09.10 11.30 10.40 13.00 13.40 16.00 15.10 17.30

Genarps idrottsplats 10.17 10.30 11.47 12.00 14.47 15.00 16.17 16.30

Pudesjö 09.58 10.47 11.28 12.17 14.28 15.17 15.58 16.47

Naturbussens gröna linje, lördagar och söndagar 1 september – 4 november 2007

Malmö C, läge G 09.00 11.40 10.30 13.10 13.30 16.10 15.00 17.40

Häckebergasjön, Kobacken

Värnhem, läge G 08.45 11.50 10.15 13.20 13.15 16.20 14.45 17.50

Linsbo

Kongsmarksvägen

Söndag 14 oktober: Bjärehalvöns geologi med Leif Carserud Lördag 8 september: Hörjelgården

30/9: Jätteträd och högstubbar

2/9 mfl: Skogs-väsen och folktro

3/11 mfl: Gården Grönland

6/10: Möt en fladdermus

29/9: Livet under vattenytan

28/10: Kottedjur och sagor

www.naturbussen.seLäs allt om dessa och ytterligare 200 utflykter i Naturbussens program. Hämta ett exemplar på Skånetrafiken, turistbyrån eller biblioteket. Ordinarie dagsbiljett kostar 30 kr för vuxna, 15 kr för ungdomar under 19. Under 7 år gratis. Välkomna ut i naturen!

��

��

��

��

��

��

��

��

24 | VÅRT MALMÖ

Att ha tillgång till en dator kan tyckas självklart i da-gens samhälle. För många känns kunskapen om hur man använder internet lika självskriven. Verkligheten är långt ifrån lika solklar för den som är hemlös.text susanna berling bild ewa levau

– Äntligen kan jag betala räkning-ar som alla andra, säger Bahtijar Asanovic-Battå, en av deltagarna i kursen IT-för hemlösa.

Bredvid honom i datorsalen i ABF:s lokaler sitter Aca Gaborov. Han klickar med musen och skriver in webb-adressen i browsern, precis som han har lärt sig.

– Nu kan jag läsa tidningar på mitt hem-språk på datorn. Tidigare var jag tvungen att gå till Stadsbibliote-ket, säger han.

Med i dagens nybörjarkurs är även Åsa Yve. Mest för att hon gillar att skriva. Hur man använder datorn vet hon redan. – Det finns en dator på Gulmåran. Men det är kul att kunna skriva li-te mera. Just nu skriver jag en rap-port om vad vi får lära oss här, sä-ger hon.

Cirkelledaren Hans Hedén spa-nar e�er uppsträckta händer i luf-ten.

– Säg bara till om ni behöver hjälp, upprepar han, och Ulrika Kjellgren, socialsekreterare på här-bärget Gulmåran, nickar.

– Överallt idag ställs det krav på att man ska registrera sig på nätet och att man ska ha en mejladress. Många har fortfarande inte har den kunskapen eller möjligheten. Det kan exempelvis betyda att man måste gå till banken för att betala räkningar och därmed beta-la en bankavgi� för varje räkning.

Tänk dig att behöva betala för att du inte kan använda internet. Det är verkligheten för många hemlösa. ”Att surfa på internet är som att upptäcka en ny värld”, tycker Bahtijar Asanovic-Battå och Aca Gaborov, deltagare i it-kursen för hemlösa som arrangeras av Södra innerstaden i samarbete med ABF. De första kurstillfällena har vänt sig till boende på härbärget Gulmåran. Under hösten kommer även boende på Per Albin att kunna delta.

”Äntligen kan jag betala räkningar som alla andra”

● VAD TYCKER DU?

Malmöborna tycker tillFler sittplatser, bättre belysning och ny gatubeläggning – det är några av önskemålen som kom-mit in när Gatukontoret varit ute och frågat Malmöborna vad de tycker om stans parker. Under vå-ren har Veckans park, som är pro-jektets arbetsnamn, besökt Augus-tenborgsparken, Tyelseparken och Lindängen för att ta reda på vad invånarna vill förbättra. Insam-lingen av synpunkter fortsätter under hösten vid Rörsjöparken, Rosengårdsfältet och vid Fosie-torp. Samtliga önskemål upp-märksammas och åtgärdas e�er bästa förmåga.

– Exempelvis har Malmö stad antagit en policy för trädbeskär-ning som innebär att Gatukonto-ret inte fäller eller tar bort träd som står nära och skuggar villa-trädgårdar. Träden har en viktig funktion i staden, inte minst som lu�renare, förklarar Kristina Ber-tilsson, informatör på Malmö stads gatukontor.

Den 7–9 augusti hölls liknande insamlingar med förbättringsför-slag på tre av Malmös stränder: Klagshamnsstranden, Sibbarps-stranden och Ribersborgsstran-den. De visar att Malmöborna generellt är nöjda med stränderna. Några synpunkter som kom in var önskemål om fler toaletter, fler lekredskap för barn, borttagning av tång och vassa stenar och att få bort de hundar som tas med till stränderna, trots att det är förbud mot det. Det samma gäller grill-ning dagtid på stränderna.

Alla insamlade synpunkter pu-bliceras på www.malmo.se/ veckanspark och www.malmo.se/dagensstrand

Här går också att tycka till om Malmös parker och stränder.

● ARRANGEMANG

Sommarscenen publiksuccéTrots dåligt väder har årets Sommarscen Malmö ha� en stor publik. Tre föreställningar har fått ställas in på grund av regn, var-av två har ersatts med extraföre-ställningar. Det är ingen vanlig företeelse, förklarar Meta Alm, producent för Sommarscen Mal-mö och tror att publiken har upp-skattat årets program, trots den våta sommaren.

– Artistiskt har den blivit precis som vi hoppats, med många nya spelplatser i hela stan, säger hon.

Exakt hur många som besökt årets Sommarscen Malmö redo-visas i månadsski�et september–oktober.

● BOSTAD

Plan för 100 nya småhus i OxieCirka 100 nya småhus samt åtta mindre flerbostadshus med sam-manlagt 48 lägenheter ser ut att bli verklighet i östra delen av Oxie sedan Stadsbyggnadsnämnden klubbat den preliminära detalj-planen för området.

Flerbostadshusen byggs enligt Bo Klokmodellen, ett byggsätt som ska sänka byggkostnaden och ge lägre hyra. Det ska också bli möjligt att bygga en förskola och ett LSS-boende i området.

Åsa Yve.

● ARRANGEMANG

Grön fest i parkenDen 16 september blir det skördefest i Malmö Folkets park. Då får alla fritidsodlare tillfälle att sälja frukt och grönt till Malmöbor som inte har egna odlingsmöjligheter men föredrar att köpa svenskt och närproducerat framför im-porterat och hårdbesprutat. Försäljningsplat-serna är gratis, men föranmälan krävs och anta-let platser är begränsat. Sista anmälningsdag är den 31 augusti. Ring 040-34 12 71 eller mejla [email protected]

● KOMMUNALT

VA-verk går sammanFrån och med årsski�et går Malmös och Lunds VA-verk samman och bildar ett så kallat kommunalförbund. Sy�et med sammanslagningen är att VA-verken ska kunna ef-fektivisera verksamheten inför framtida utmaningar. För kunderna blir det dock ingen större skillnad. Malmö och Lund kommer exempelvis att, trots samgåendet, ha delad ekonomi. Det innebär att de två kommunerna, precis som i dag, kommer att ha olika taxor för vatten och avlopp. Ingen personal kommer att sägas upp, alla anställda följer med in i det nya förbundet.

● PERSONAL

Ny ekonomidirektörJan-Åke Troedsson blir ny ekonomidirektör i Malmö stad. Han tillträder den 3 september och kommer från en tjänst som administrativ chef på Gatukontoret.

– För mig är det väsentligt att sköta om eko-nomin så att den är god och stabil även i låg-konjunkturer. Ingenting varar för evigt, det kan komma sämre tider och då gäller det att ha bra förutsättningar för att kunna möta dessa, säger Jan-Åke Troedsson.

MALMÖS Förstadsgatan 40

Tel 040 - 12 00 26mån - fre 09.30 - 18.30

lör 10 - 16sön 11 - 16

26 | VÅRT MALMÖ

suzanne mortensen

… bibliotekarie på Malmö Stadsbibliotek tipsar om litteratur.

Brott lönar sig. Kanske inte i verkliga li-vet men helt säkert i böckernas värld. Bokförlagen satsar hårt på deckare och ingenting tyder på att trenden ska vända. Vårt behov av spänning och samhälls-kritiska skildringar tycks oändligt.

Förr skrev kriminalförfattarna mest pusseldeckare. Då löste Agatha Christies

mästerdetektiver kluriga mordgåtor bland förmöget folk på den engelska landsbygden. Butlern var alltid miss-tänkt.

Numera innehåller deckargenren under-avdelningar för alla smakriktningar. Lä-sarna kan välja och vraka bland feminis-tiska, historiska, humoristiska, hårdkok-ta, politiska, rättsmedicinska, ja många olika slags deckare. Den som söker spän-nande böcker om Malmö går inte heller lottlös. Här är några tips!

BÖCKER | Sommarläsning om Malmö

Blueberry HillFredrik EkelundEn hemlös man dör i en anlagd brand på det gamla Kockumsområdet. Vittnena hävdar att rasistiska ungdomar gjort sig skyldiga till dådet. Är sanningen så enkel?

Doft av hämndMikael BergstrandUngdomsrånen ökar i Malmö. Ett medborgargarde tar lagen i egna händer och hämnas på kriminella invandrargäng. Våldet får dödliga konsekvenser.

Dödande faktaAnders MobergMordet på en svensk-turkisk forskare engagerar två journalister. En berättelse om hedersmord och islamofobi.

EldätarenKristian LundbergFörsta romanen i en serie på fem om polisen Nils Forsbergs avancemang från hittegods-expeditonen till enheten för den organiserade brottsligheten i polisdistriktet.

Mord, min själBunny RagnerstamEn man hittas skjuten utanför en villa i Bellevue. Kriminalinspektörerna Wiklund och Vernersson leder en komplicerad utredning. Den dramatiska upplösningen utspelas utanför Malmö stadion.

OsynlighetenTobias RydinEn ung kvinna i ett kollektiv på Möllevången får mystiska sms från en okänd person med mord i sinnet. Vad ligger bakom hoten?

PyramidenHenning MankellI fem noveller får läsaren följa Kurt Wallanders väg från fotpatrullerande polis i Malmö till kriminalkommissarie i Ystad.

● KULTUR

Danska tar över stadsbiblioteketElsebeth Tank, 52, blir ny chef för Malmö stadsbibliotek. Hon är idag direktör på Danmarks Blindebibliotek i Köpenhamn och börjar sin tjänst i Malmö den 1 januari 2008. Elsebeth Tank e�erträder Gunilla Konradsson Mortin, som slutar vid årsski�et.

Att leva som singelförälderEnsamstående mammor och pappor är huvudpersoner i författaren Karin Salmsons nya bok ”Makalösa föräldrar” som handlar om hur det är att leva som singelförälder. Boken är skriven på initiativ av riksföreningen Makalösa föräldrar som fick lokalkontor i Malmö hösten 2006.

Intervjuade i boken är ensamstående föräldrar från hela landet.

● GATOR & TORG

Malmö ger inte upp om kameraövervakningMalmö stad ger inte upp när det gäller kameraövervakning på det så kallade stråket mellan Centra-len och Möllevångstorget. Kommunen har nu ansökt om prövningstillstånd hos kammarrätten.

Malmö stad anser att det både skulle öka medborgarnas känsla av trygghet och förebygga brotts-lighet om stråket fick kameraövervakning. Kommunen önskar sätta upp 47 stycken fasta kameror och 11 stycken rörliga översiktskameror. I första omgången sade länsstyrelsen ja till kommunens ansökan.

Justitiekanslern överklagade dock beslutet och fick i slutet av juni medhåll av länsrätten. JK an-såg att den enskildes intresse av att inte bli övervakad, integritetsintresset, kränktes av den planera-de kameraövervakningen. I juli sände kommunen in en ansökan om prövningstillstånd till kammarrätten. Kommunen undrar i ansökan till kammarrätten över att det inte är tillåtet att över-vaka en brottsbelastad allmän plats medan det har getts tillstånd för bostadsrättsföreningar att sätta upp kameror i tvättstugan.

”Det kan inte stå i samklang med det allmänna rättsmedvetandet att det är tillåtet att studera när grannar sorterar sin tvätt, men att inte polisen ges möjlighet, att under kontrollerade former begära ut bilder när ett allvarligt brott begåtts på allmän plats”, skriver kommunen i ansökan.

– Ärendet har ingen förtur och den normala handläggningstiden är cirka tre månader så vi kan vänta svar först i oktober, säger handläggare Eva Lundqvist, Gatukontoret.

Har du frågor, synpunkter eller klagomål på hälso- och sjukvården

och folktandvården i Skåne?

, -

Från 298 SEKFrån 298 SEKBERLIN

DRESDENPRAGBRNO

BERLINDRESDENPRAGBRNO

Linje buss utan byte

från Malmö till

Travelshop: tel. 040 33 05 70,köp din e-ticket på:

www.bohemianlines.cz11 års erfarenhet till och från Sverige

inzerce Sverige 07 9.3.2007 8:51 Str. 1

SkördetidKontakta oss så berättar vi hur.

Malmö Väster 040-800 80Malmö Öster 040-670 20 40 www.hakanskold.com

- nu får du bästa pris för din bostad -

3 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS 3 HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

ABFs hälsoskolaABF står som en motvikt till kommersialiseringen av det som har att göra med hälsa, kost och motion. Att arbeta med hälsofrågor görs bäst långsiktigt. Hälsoskolan, som startade 2003, är inriktad på varaktiga förändringar i livsstilen. Alla cirklar i Hälsoskolan startar efter hand de fulltecknas. De omfattar 18 studietimmar och kostar 500 kronor!

Livet är ditt!Denna cirkel innehåller smakprov ur hela vår Hälsoskola.

Vill du istället fördjupa digerbjuder vi följande cirklar:

Laga & SmakaOlika sätt att laga nyttig, smal och spännande mat.Vi varvar näringslära med matlagning.

KosttränarenVar kommer kalorierna ifrån?Måste vi äta vitaminer och mineraler?Vad är energibalans?

Stress & FörändringKonsten att hantera stress ochmöta förändringarAtt förändra sitt liv till detbättre är lättare än du anar.

Pengar & PlaneringOm vardagsekonomi ochtrygghet. Hur skapar vi större ekonomiska marginaler?

Motivation förlivsstilsförändringarEn cirkel som på ett lättförståeligt och pedagogisktsätt kan användas somstöd vid mental träning, hälso-utveckling och stresshantering.

SockerbombenHär utvecklar vi kunskap omsockrets påverkan på män-niskan. Vi utgår från Bitten Jonsonsbok Sockerbomben.

RelationerAtt ha en rak och tydlig kom-munikation underlättar vårsamvaro med andra människor. Att våga stå för sin åsikt och veta hur den skall uttryckas är andra delar som gås igenom.

QigongRörelser som löser upp spän-ningar och ökar blodgenom-blödningen i rygg och axlar. Qigong sänker stressnivån och gör dig gladare.

www.malmo.abf.se

StudieprogramMusik & Dans

Malmö

Vill du veta mer?Mer detaljer såsom dagar, tider, lokaler och ledare finner du på vår hemsida, www.malmo.abf.se, där du även har möjlighet att anmäla dig till önskad studiecirkel. Du är även välkommen att ringa oss på 040- 35 24 00.

IT, Foto & FilmHösten 2007

Hållbar utveckling, global rättvisa och folkhälsa EstetisktSpråkDet inre lugnet– Nyckeln till hälsaProva olika metoder såsommeditation, qigong, andnings-teknik m.m. för att hitta detsom just passar dig.

Mitt nya JagEn praktisk kurs för att göraom sig själv genom att kommaöver rädslor, bryta mönsteroch flytta gränser för den egnaförmågan längre och längrebort.

MindfulnessFörmågan att inrikta uppmärk-samheten på ett särskilt sätt, att med avsikt vara i nuet utan att värdera det som vi uppmärksammar.

HathaYogaHatha yoga består av en en seriemjuka och välgörande kropps-rörelser, andningsövningar samtavslappning. Nybörjare.

AsthangayogaBåde nybörjare och fortsättning.Hjälper dig att justera, rena ochbalansera kroppen, få bättrerörlighet och ett lugnare sinne.Nybörjare.

Rökavvänjninggenom processanalys– en metod som fokuserarpå den fysiska och mentalafrihet som rökfrihet innebär.

Massage för amatörerEnkel Avspänningsmassage för eget bruk. Vi går igenom olika enkla massagetekniker samt teorin bakom dessa.

Singer/songwriterkursGitarr – nybörjareDetta är för dig som skulle vilja skriva musik eller som redan skriver en del och vill ha lite fler verktyg för att utveckla skri-vandet. Du måste kunna spela grundläggande ackord på gitarr för att kunna kompa dig själv i skapandet.20 s.tim 650 :-

Singer/songwriterkursPiano – nybörjareDetta är för dig som skulle vilja skriva musik eller som redan skriver en del och vill ha lite fler verktyg för att utveckla skri-vandet. Du måste kunna spela grundläggande ackord på piano för att kunna kompa dig själv i skapandet.20 s.tim 650 :-

Pop/rock sångTycker du om att sjunga och vill lära dig mer i pop/rockgenren?Vi går igenom andning, hållning samt grundläggande röstteknik. 20 s.tim 650 :-

KompgitarrDenna cirkel riktar sig till dig som är nybörjare på gitarr och vill lära dig att kompa dig själv och andra.Vi går igenom grundläggande ackord och använder mycket material utifrån gruppens egna önskemål.20 s.tim 650 :-

Elgitarr – nybörjare Ta chansen att lära dig enkla pop & rocklåtar tillsammans med en ”grym” gitarrist.20 s.tim 650 :-

Bas – nybörjare Ta chansen att lära dig enkla basgångarKrävs att du har egen bas.20 s.tim 650 :-

Akustisk gitarrNybörjare och fortsättningDu får lära dig låtar inom pop, rock, blues samt enklare och svårare visor på svenska.20 s.tim. Avgift: 650:-

UkuleleNybörjare.Det är urkul att kunna och för-hållandevis lätt att lära sig.Passar alla åldrar och du kan spela redan efter första träffen!16 s.tim. Avgift: 500:-

DragspelNybörjare och fortsättningCirkeln för dig som vill lära dig spela knapp- eller pianodragspel från grunden. Vi spelar både ef-ter noter och på gehör samt lär oss grundläggande notkunskap.20 s.tim. Avgift: 650:-

FiolNybörjare och fortsättningLär dig spela fiol enligt den s.k. gehörsmetoden. Vi spelar svensk och skånsk folkmusik.16 s.tim. Avgift: 500:-

Do it yourself- Om ”gör det själv-fenomenet” som växer fram, främst inom musik. Hur du skapar dina egna förutsättningar för att komma ut med din eller ditt bands musik.

Politisk Musikhistoriaden politiska musikens historia. Från Beethoven till Le Tigre.

Orientalisk dansEtt lustfullt sätt att röra på kroppen. Välgörande för både kropp och själ. Löser upp spända muskler, leder till ökad kroppsmedvetenhet och smidighet.20 s.tim. Avgift: 700:-

Argentinsk tango med queer pedagogikVi undviker alla tangoklichéer och lotsar istället in dig i en fascinerande värld med möj-lighet till personlig utveckling och reflektion över genus. Inga förkunskaper i tango krävs och du kan anmäla dig utan partner. I samarbete med RFSL. 24s.tim, Avgift 100:-

Lär dig dansa! Foxtrot, vals, tango, snoa, ham-bo, schottis, mazurka och polka. I samarbete med Dansfören-ingen Svingen i Malmö startas studiecirklar för nybörjare men även för dig som dansat något tidigare men vill lära mer. Start i sept. Avgift 350 kr exkl medl.avgift, 20 stud.tim

Jag vill! Lär dig att hantera dina läs och skrivsvårigheter. Studiecirkeln bedrivs i samarbete med FMLS. Dag och kvällstid.

Hålla tal - våga talaSvettas du vid tanken på att hålla tal? Obehagskänslor inför redovisningsdagar? I en liten grupp lär vi oss övervinna rädslan att tala inför andra.

Svenska för nybörjareMålet är att förstå och tala i enkla vardagssituationer

Mera svenskaFör dig som vill utveckla kun-skaperna i grammatik, utöka ditt ordförråd samt kunna läsa och skriva lite mer avancerade texter.

TeckenspråkTala så det syns!Det visuella språket talas inte bara med händerna utan med kropp och ansikte, med mimik, mun och ögon.

Danska för nybörjareI denna studiecirkel lär vi oss att konversera i enkla vardags-situationer och att använda det danska räknesystemet.

Svensk for nyind-flyttede danskere i MalmöSvensk i dagligdagen.

EngelskaTyskaFranskaSpanskaItalienskaRyskaArabiskaKinesiska

Vi startar studiecirklar i nästan alla språk förutsatt att tillräckligt många har anmält sig.Se vidare på vår hemsida eller ring oss.

Avgifter för våra språkcirklar:20 s.tim. Avgift 585:-Övriga nivåer26 s.tim. Avgift 775:-Materialkostnad tillkommer.

Bildvävning-FlamskvävningSkapa med garn dina egna bilder i vävram, ett gammalt konsthantverk i ständig ut-veckling. Du lär dig färg- och formlära samt komposition. Avgift 900 kr, 39 stud.tim

Målning, olja eller akrylFärg- och formlära är grunden i måleri. Du får också lära dig komposition och bildanalys samt utveckla ditt fria skapande. Avgift 900 kr, 39 stud.tim

SilversmideOlika övningsuppgifter i materi-allära och formgivning utvecklar dig i självständigt skapande.Avgift 1100 kr, 39 stud.tim

GlasfusingMed utgångspunkt från glas i olika färger och formar kan du skapa smycken, skålar, m m. Låt fantasin flöda. Avgift 750 kr, 24 stud.tim

KeramikUpplev den underbara känslan av att arbeta och forma leran med dina händer.Prova olika tekniker i formgiv-ning, glasering och dekor. Avgift 1100 kr, 39 stud.tim

LappteknikSkapa spännande textilier med lappar efter både traditionella och moderna mönster.Avgift 900 kr, 39 stud.tim

KlädsömnadLär dig sömnadens grundläg-gande regler och utifrån egen personlig stil förändra och modifiera. Du får också lära dig detaljsömnad.Avgift 900 kr, 39 stud.tim

MönsterkonstruktionDu får lära dig uppbyggnaden av mönsterkonstruktion från grunden. Utifrån detta ritar du ditt eget grundmönster. Avgift 900 kr, 39 stud.tim

Vävning i kassettvävstolFörst får du lära dig att sätta upp en väv från grunden och därefter får du väva med olika material i olika tekniker, med hjälp av färg och formlära.. Avgift 900 kr, 39 stud.tim

Data för allaGrundkursStartcirkeln för dig som är nybörjare i data och IT.Här får du prova på att använda datorn i olika sammanhang.24 s.tim. Avgift: 650:-

FortsättningskursFördjupning i datorns använd-ningsområden med många praktiska övningar.Förkunskaper: Grundkursen,eller motsvarande.24 s.tim. Avgift: 700:-

Internet för allaGrundkursNybörjarkurs i Internetanvänd-ning. Vi lär oss att söka infor-mation på Internet och skicka e-post m.m.16 s.tim. Avgift: 450:-

FortsättningskursFördjupning i Internetanvänd-ning. En fördjupning där vi lär oss E-handel, resebokning, webbTV och Radio.16 s tim. Avgift 450:-

Gör din hemsidaGrundkursI programmet Front Page gör vi hemsidor och placerar ut dessa på Internet. En kreativ kurs om publicering på Internet för dig som har datorvana.24 s.tim. Avgift: 700:-

Mobiltelefon och SMSDet är inte alltid lätt att komma underfund med hur vi kan han-tera våra mobiltelefoner. Här lär vi oss hur vi ställer in telefonen och skickar SMS och bilder.9 s.tim. Avgift: 200:-

Digital bildbehandlingKonsten att göra bra bilder bättre genom efterbehandling i redigeringsprogram. Vi använder programmet Adobe Photoshop Elements.24 s.tim. Avgift: 700:-

Film & AnimationGrundkurs i filmproduktionVi går igenom hur man skaparen färdig kortfilm från idé till färdig produktion. Under kursen kommer du att vara med om att producera en kortfilm30 s.tim. Avgift: 850:-

FortsättningskursHär lär du dig mer om bildma-nus, projektledning, kamera-teknik, redigering, effekter, ljus, ljud etc.30 s.tim. Avgift: 850:-

MusikvideoHär har ni möjlighet att från idé till färdig produktion få ermusikvideo att se precis lika bra ut som de som visas på tv idag.30 s.tim. Avgift: 850:-(ABF-band 550:- / band)

LeranimationMed lera och datorns hjälp kan du göra enklare animationer. Det är bara fantasin som sätter gränserna på vad som kan skapas i lera. 30 s.tim. Avgift: 850:-

Cut-out animationCut-out animation bygger på att klippa ut figurer och bakgrun-der av befintliga ting eller saker som man själva skapat. 30 s.tim. Avgift: 850:-

VideoredigeringVi använder programmet Adobe Premiere Elements.24 s.tim. Avgift: 700:-

Släktforskning meddatorstödVi lär ut grunderna i hur vi släktforskar med datorhjälp.24 s.tim. Avgift: 700:-

ABF-boken ”Träd i Malmö”Gå i cirkel: En vandring till Malmös träd

ABF storsatsar för miljön.

”När det sista trädet är fällt.När den sista floden är förgiftad.När den sista fisken är fångad. Då först kommer människan inse att pengar inte går att äta...”

Vakna upp nu istället! Varje persons kunskap kommer kanske att bli en avgörande faktor för miljön.Bli miljö- och hälsosmart!

Höstens tema i ABF Malmö är ”Hållbar utveckling, global rättvisa och folkhälsa”. Du finner en rad lärorika cirklar men även föreläsningar inom områdena. ABF står för en rättvis och hållbar värld! Vi vet också att för att orka vara engagerad krävs det att man känner sig frisk. Blanda därför gärna din egen miljö- och hälsohöst ur vårt spännande program! Alla cirklar startar efter hand de fulltecknas.

Varmt välkommen!

ABFs KlimatskolaStudierna kommer att utveckla kunskaper och påvisa vägval till åtgärder och handling på olika nivåer. Framför allt på individ- och/eller hushållsnivå, men också på arbetsplatsen eller på lokalpolitisk nivå.Målen är att påvisa orsaker och globala effekter samt utveckla en individuell medvetenhet om klimathotets långsiktiga risker för livet på jorden.Klimatet är ditt är uppdelad i sju avsnitt. Varje avsnitt varvar teori och praktik och omfattar10 s.tim, Avgift: 200 :-

Billig mat – en dyr affärOm matmakt och behovet av medvetna konsumenter. Vad innebär Rättvis handel och Fair Trade? I samarbete med SV. Livsmedelsarbetarförbun-det. 21 studietimmar. Ingen avgift. Kostnad för studiematr. tillkommer.15 st.tim Avgift 200 kr.

En vandring till Malmös trädEn garanterat miljövänlig cirkel där vi går runt och tittar på en del av Malmös fantastiska träd med vår rykande färska bok ”Träd i Malmö”. 15 s.tim Avgift 100 :-

Ät S.M.A.R.T.Tillsammans försöker vi reda ut hur vi kan äta för att minska koldioxidutsläppet samtidigt som vi behåller en god hälsa. Större andel vegetabilierMindre tomma kalorierAndelen ekologiskt ökarRätt kött och grönsakerTransportsnålt.15 s.tim Avgift: 200:-

Ekologisk matlagning15 s.tim. Avgift: 375:-

Vegetarisk matlagning15 s.tim. Avgift: 375:-

Nyttig mat för både kropp hälsa och miljö21 s.tim. Avgift: 550:-

Solidar – 100 år av liv, händelser och koopraHur såg det ut i skånska hem under 1900-talets olika perio-der? Vilken mat serverades? Hur såg familjens liv ut? Hur påverkades vi av världens stora händelser?12 s.tim. 100:-Solidar och ABF samarrangerar ovanstående studiecirklar .

En annan värld är möjlig!Fler och fler av livets områden kommersialiseras, och den nyliberala globaliseringen framställs som ett slags naturlag som inte går att påverka. 18 s.tim. I samarbete med Attac Malmö.

Gör världen jämställdEn cirkel om hur du kan aktivera dig med fokus på jämställdhet och målen i FN:s kvinnokonvention. Vi utgår från ett särskilt framtaget material av ABF och UNIFEM i Sverige.10 s.tim 100 :-

Läs – Spara – Res … till IndienVälkommen till studiecirkel som handlar om Indiens vackra Tamil Nadu och Kerala. Vi träffas i cirkel för att genom-föra en spännande upplevelse i kultur, gamla traditioner och avslappning. Under cirkeln bekantar vi oss med Yoga, Ayurveda och meditation. En stor del av cirkeln fokuserar vi också på Indien och dess fängs-lande kultur. 18 s.tim 500 :-

InspirationsdagMiljö och Hälsa1/9 på ABF Malmö, Spånehusvägen 47, Kl: 11-15Inspiration och information om aktuella cirklar, föreläsningar och studiematerial.

- Se Al Gores film En obekväm sanning!- Ekologiska och miljö-smarta recept i samarbete med Solidar. - Prova på yoga, qigong samt träffa våra hälsoledare. - Vi bjuder på nyttigt mellanmål.

Kolla facket för reducerad avgift!Flera LO-förbund subventio-nerar studier i ABF. Hör med ditt förbund om du får reducerad avgift!

Studiecirklarför PensionärerABF Malmö bedriver, i samarbete med PRO Mal-mö, en omfattande studie-verksamhet för pensionärer.Begär specialprogram.

En s.tim. = en studietimme = 45 minuter.Alla deltagare i ABFs verksamheter är försäkrade. Kostnad för studie- och arbetsmaterial tillkommer i alla cirklar!

VÅRT MALMÖ | 3130 | VÅRT MALMÖ

Malmöborna gillar Malmö och har många åsikter om stan.

Varför måste jag ta mig så långt för att kasta återvinnings-glas? Varför byggs det bara dyra

lägenheter? Varför fäller man så många träd? Diskussionslusten var stor när tidningen

Vårt Malmö för första gången fanns på plats på Malmöfestivalen.

Många nappade på erbjudandet att bli en av tidningens Malmöspanare, det vill säga en per-son som håller ögon och öron öppna och inte drar sig för att ställa kritiska frågor via tidning-en till kommunen.

Det var också många festivalbesökare som passade på att markera sin egen favoritplats på den stora Malmökartan i Vårt Malmös festival-tält.

Ribban, ridhuset, stadsbiblioteket och Sta-pelbäddsparken är några av Malmöbornas favo-ritplatser. Men för de allra fl esta är ändå det eg-na hemmet, kvarteret eller stamfi ket den bästa platsen i Malmö.

Andra lämnade sitt bidrag till svenskans vackraste ord. ”Hej, livskra� ” och ”morgonrod-nad” var några av förslagen.

Och en del unga besökare hamnade på löp-sedeln.

Men till skillnad mot i verkliga livet fi ck de unga själva vara med och formulera budskapet.

tecknar du? vi vill gärna få din bild av malmö. kontakta peter johnsson! 040-630 64 01, [email protected]

Du vet väl att du kan följa kommunfullmäktige direkt – via internet? Läs mer www.malmo.se

FOLKPARTIETÖstergatan 3, 211 25 MalmöTelefon: 040-33 08 70Fax: 040-33 08 [email protected]/malmo

KRISTDEMOKRATERNAStorgatan 49211 42 MalmöTelefon: 040-23 54 74Fax: 040-97 32 [email protected]

MILJÖPARTIETBergsgatan 6211 54 MalmöTelefon: 040-23 46 00Fax: 040-23 05 [email protected]/malmo

MODERATERNAHans Michelsensgatan 9211 20 MalmöTelefon: 040-699 22 00Fax: 040-699 22 [email protected]

SOCIALDEMOKRATERNAOlof Palmes plats 1214 44 MalmöTelefon: 040-660 73 01Fax: 040–660 73 [email protected]

SVERIGEDEMOKRATERNATelefon: 040-19 09 85Fax: 040-32 05 [email protected]/malmo

SVERIGES PENSIONÄRERSINTRESSEPARTIV Rönneholmsvägen 59B217 41 MalmöTelefon: 040-91 88 [email protected]

VÄNSTERPARTIETNobelvägen 51214 33 MalmöTelefon: 040-96 64 67Fax: 040-19 27 50www.vansterpartiet.se/[email protected]

PARTIERNA I KOMMUN- FULLMÄKTIGE

MALMÖFESTIVALEN 2007 – Danny Antivalidis

Malcolm och pappa Martin Hästesko tittar på när Danny Antivalidis tecknar in dem i grupp-bilden här under.

Vad är Malmös roll i värl-den när det gäller hållbar utveckling? Och vad inne-bär ”hållbar stad”? Detta, och mycket annat, disku-teras på konferensen Sustain able City Develop-ment som lockar deltagare från hela världen till Mal-mö den 12–14 september.text susanna berling

Konferensen är en uppföljning på det första Sustainable City Development-mötet som hölls i Malmö våren 2005. Till årets trä≠ har mer än 300 deltagare från 47 länder tackat ja.

Under de tre dagarna i mitten av september får de medverkan-de ta del av föreläsningar och workshops som bland annat handlar om hur byggnader och städer kan energie≠ ektiviseras och hur samhället kan formas för att möta framtidens behov. Resultatet från workshoparna kommer att kommer att disku-teras på Sustainable Building Conference i Melbourne 2008.

Föreläsare på konferensen är bland andra miljöminister An-dreas Carlgren, Storbritanniens boende- och planeringsminister Yvette Cooper och Vincent Ber-rutto från EU-kommissionen i Bryssel. Konferensen får även besök av föreläsare från USA, Canada och Afrika samt interna-tionella studenter från jordens alla hörn.

En av dem är Flemming Fryd. Han studerar miljögeografi vid

Köpenhamns Universitet, med Malmö som studieobjekt.

– Till skillnad mot Köpen-hamn har Malmö valt att satsa på hållbar utveckling. Initiativ som Ekostaden i Augustenborg och Bo01 fi nns inte i Köpen-hamn, säger han och ser fram emot att trä≠ a fl er aktörer som satsar på hållbar utveckling.

Advokatfi rman Lindahl är en av representanterna från Mal-mös näringsliv som fi nns på plats.

– Många, både stora och mind-re företag i Malmö satsar på mil-jö och hållbar utveckling. Kon-ferensen är ett bra tillfälle att skapa internationella kontakter och dra lärdom av varandras er-farenheter, säger Anette Blücher, advokat på Advokat fi rman Lin-dahl.

EON är ett annat företag som del-tar i Sustainable City Develop-ment.

Richard Bengtsson, kommu-nikationschef på EON värme Sverige, tror att Malmö ligger långt fram i utvecklingen tack vare en tidig planering av åter-vinningsbara energilösningar som exempelvis den i Västra hamnen, och snart även i nya stadsdelen Hyllie.

– Klimatfrågan måste lösas i städerna. Det är där människan bor och kommer att bo även i framtiden. Detta gäller för hela världen, säger Richard Bengts-son.

Konferensen Sustainable City Development återkommer i Malmö vartannat år.

Läs mer www.malmo.se/ sustainablecity

”Kom, kom – välkommen in till sagolekplatsen och se vad som gömmer sig här ”, lockade trollet Flisan under invigningen av den nya temalek-platsen vid Stadsbiblioteket fredagen 17 augusti. Och det är lätt att få be-nen fulla med spring när man kan studsa på gröna, sagolika kullar och vattenbubblor i fl oden. Eller varför inte klättra på bönstjälken och prata med de självlysande ∑ ärilarna eller lyssna på spännande sagoläsning i någon av svamparna? Sagolekplatsen är öppen året runt. Välj själv vil-ken ingång i porten du vill ta: den lilla för troll, knytt och småkryp eller den stora för vuxna. Läs mer www.malmo.se/temalekplatser

SAGOLEKPLATS INVIGD VID STADSBIBLIOTEKET

bild

ew

a le

vau

Stor konferens omhållbar utveckling Vad är bäst med

Malmöfestivalen?FELICIA LEANDERSARA SABRI

– Karusellerna, konserterna, att man kan testa ny mat. Och det fi nns många killar man kan kolla på.

MOHAMMED JOHANSSON

– Det är trevligt att det är så mycket folk, många vackra fl ickor. Man kan äta gott och umgås med kompisar.

ANNE HECTOR MED MAJA

– Den nya sagolek-platsen var jättebra. Annars är det musi-ken och all maten.

TINA PERSSON

– Tivolit är det allra bästa. Dit går jag med mina kompi-sar.

ARTHUR NIKLASSON

– Jag saknar drak-båtarna men folkli-vet på festivalen är ju härligt. Just det där att alla är ute på stan ger en speciell stämning.

JOHAN WIDMARK

– Alla människor och alla artister. I år var Marit Bergman helt klart bäst. Ma-ten är också kul.

YEN HOANG

– Dansstället Break-dance Battle älskar jag. Det är det bästa med festivalen.

FRÅGAN

Anna och Håkan Lejon märker ut sin hem-adress som ”Bästa stället” i Malmö.

Peter Johnsson hjälper Adrian Adler och Vincent Franzén att göra en löpsedel. Samtidigt tecknar Danny Antivalidis in Dennis Jin, Susan Su och Tony Jin i galleriet från Malmöfestivalen som ni ser här under. Känner du igen dig?

Vackraste svenska ordet, löpsedlar, Malmös bästa plats och en serietecknare som ritade av alla besökare.Vårt Malmös tält på Gustav Adolfs torg lockade många nyfi kna under Malmöfestivalen.

Är du en seriefi gur?

Festivalfreaket Ann-Christine Buch stannade till i tältet och berättade hur hon går till väga för att inte missa något intressant på Malmöfestivalen. ”För det första tar jag ledigt från jobbet hela veckan. Jag försökte ett år att jobba och bara gå på kväl-larna, men det funkade inte”, berättar hon och visar samtidigt upp ett prydligt schema som hon gjort i datorn hemma. ”Här fi nns allting som jag vill se och dess-utom fl era alternativ i prioritetsordning om jag skulle ändra mig”, säger Ann-Christine Buch och skrattar. Och ja – mattiderna stod också inskrivna.

tecknar du? vi vill gärna få din bild av malmö. kontakta peter johnsson! 040-630 64 01, [email protected]

YEN HOANG

– Dansstället Break-dance Battle älskar jag. Det är det bästa med festivalen.

Peter Johnsson hjälper Adrian Adler och Vincent Franzén att göra en löpsedel. Samtidigt tecknar Danny Antivalidis in Dennis Jin, Susan Su och Tony Jin i galleriet från Malmöfestivalen som ni ser här under. Känner du igen dig?

Det är mycket nu ... Det händer mer i Malmö än vad som får plats här. Du hittar alltid senaste nytt om alla evenemang på: www.malmo.se/evenemang

Du hittar alltid senaste nytt om alla evenemang på www.malmo.se/evenemang

27 augusti–26 september

Info och biljetter Kulturcentralen ................. 040–10 30 20Malmö stad ........................ 040–34 10 00Aq–va–kul ........................... 040–30 05 40Fritidsförv. Sportinfo ........ 040–34 25 20Malmö Opera .................... 040–20 85 00Malmö Dramatiska Teater .................................. 040–20 86 10Stadion och Malmö IP ...... 040–34 26 81Malmö Amatörteater –Forum / MAF ....................... 040–10 30 40Skånes Dansteater ............ 040–20 85 00Barnens scen ........................040–709 91Blå båten ............................ 040–97 25 11KB/Biljett Direkt .............0771–70 70 70Julius Biljettservice .........0775–70 04 00

barn/familj

Star Wars 30 år och Harry Potter 10 år Utställningar. Upplevelsemuseet Lek-saksland ons–fre kl 11–18, lör–sön kl 11–16. Sea–U Vattenverkstad Spännande och roliga vattenaktiviteter om miljö och hav för alla åldrar. Handikappbadet/Ribersborg 27–29 aug kl 10–17. Arr Fritidsförvaltningen.Varité eller nåt Ett litet varietépro-gram, mest på skoj! Folkets Park 2 sep kl 14. Arr Barnens Scen.Familjekul med sång och trall Kultur-aktiviteter som hela familjen kan delta i. Barnens scen 8 sep kl 10.Prinsessan som inte ville leka Barn-teater med Sagofén Isadora. Barnens scen 8–9 & 19 sep kl 9.30 & 10.30.Dagen då Leopold blev ond Varieté-teatern Barbès i en frodig, visuell och humoristisk grishistoria. Barnens scen 13–14 sep kl 9.30 & 10.30, 15 sep kl 14.Levande Verkstad Skapande verksam-het för barn fr. 5 år och vuxna med ut -gångspunkt i David Shrigleys ut ställ –ning. Malmö Konsthall fr 15 sept lör kl 13.30–16.30.Fabel om förvirring Dansande djungel-drama för hela familjen, från 6 år. Palla-dium 15 & 22 sep kl 14 & 16. Arr Dansstationen.Prova–på cirkus med Malmö Cirkus-skola. Barnens scen 17–18 & 24–25 sep kl 9.30, 10.30 & 11.30.Hux & Flux får Flax Dockteaterverk-stan i en pjäs om att hålla ordning på en baby – inte helt lätt. Barnens scen 20–21 sep kl 9.30 & 10.30, 24 nov kl 14.Olas Nallekollo Nallekonsert med Malmö Symfoniorkester och elever från musik– och kulturskolor. Björn musik och allsång. Konserthuset 22 sep kl 12, 14 & 16.HalliHallå Teater TR3 i en barnpjäs om att vara två – hur ska det gå? Barnens scen 22 sep kl 14.

dans/klubb

Cuba Café En liten bit Havanna mitt i stan. Folkets Park t o m 31 aug tis–fre 15–02, lör–sön 13–02, fr 1 sep tor–lör kl 15–02. Kasedans Dans till levande orkes-ter. Mattsson´s Musikpub t o m 21 sep fre kl 22. Club Recept Blandad musik. Choklad-fabriken fre-lör kl 24-05.Rock´n Roll Rocka loss till levande orkester. Mattsson´s Musikpub t o m 22 sep lör kl 22.30. Dance!.. Ya Know It! Residents DJ Amato och lil g.u.d tar dig tillbaka till hiphopens rötter och 80-talets glada fes-ter. Debaser 29 aug kl 22. Min skivsamling Personer vi gillar spe-lar sina favoritlåtar. Debaser 28 aug kl 18.Powerhouse Metal & hårdrock. Bodoni / The Watt 29 aug, 12 sep kl 21–03. Cabaret Moulin Humor, fräckhet och glamour till toner från 30–talet, och dragshow. Club Indigo, 29 aug, 12 & 26 sep kl 21–01. Arr RFSL Malmö.BUMP Hiphop, Baltimore Club m.m.C/O Bar på Jeriko 30 aug kl 18–01.SNAFU – Live punk rock Klubb med punkinspirerade konserter. Bodoni/ The Watt 30 aug, 5, 13, 21 & 26 sep kl 21–03.The Trashcan Club En kväll i åminnelse av Elvis. Bodoni / The Watt 31 aug kl 21–03.Persia Persisk discokväll. Bodoni / The Watt 1 sep kl 21–03.The Rumble Gettomusik. Inkonst 1 sep kl 23–03. WIZEMEN SOUND Reggaeklubb. Bodoni / The Watt 6, 20 & 22 sep kl 21–03. Heptown Klubb. Bodoni / The Watt 7 sep kl 21–03. RAVENSEND Garagerockklubb. Bodoni / The Watt 8 sep kl 21–03.

och dagens lunch. Jägersro Trav och Galopp tor kl 11.30.Test’n Tune Träningskörningar i street-race med bil och MC. MECA Raceway t o m 5 sep ons kl 18.30–22, 19–26 sep kl 19.30–22. Arr SRIF – Skåne Racers Ide-ella Förening.Travlunch V4 Jägersro Trav och Galopp 31 aug kl 12.20.Trav V75 Jägersro Trav och Galopp 1 sep kl 13.05.Malmö FF–matcher Herrallsvenskan. Malmö Stadion 1 sep kl 16, 17 sep kl 19. Arr Malmö FF.Häst och Hund på Ribersborg Familje-arrangemang med endags fälttävlan, agility, dans med hund, kaniner och får, loppis m.m. Ribersborgsstranden 2 sep kl 9–17. Arr Malmö stad m fl . Trav V65 med Dagens Dubbel. Jägersro Trav och Galopp 2 sep kl 13.05, 18 sep kl 18.20.Galopplunch V4 Jägersro Trav och Galopp 6 & 13 sep kl 12.20.Bunkefl o IF–matcher Superettan. Bunkefl o IP 9 & 23 sep kl 16. Trav V5 Jägersro Trav och Galopp 11 & 25 sep kl 18.20.Tävlingar på Motorstadion –07 Motor-tävlingar och speedway. Motorstadion 15 sep kl 14, 22 sep kl 13. Arr MK Tänd-sti� et.Malmö Redhawks hemmamatcher IshockeyIsstadion 16 & 23 sep kl 16.Handboll Herrar Elitserien Baltiska Hallen 19 sep kl 19. Arr HK Malmö.

teater/dans

Pretty Subfrau Teatergästspel med Subfrau – musikalisk lek med köns-roller. Teater Terrier 30 aug–3 sep kl 20.Öppen repetition på Brott och stra≠ . Hipp 1 sep kl 12–13. Arr Malmö Drama-tiska Teater.Oljans tid Nyskriven svensk–arabisk pjäs, om det svarta guldet – oljan – hur länge kommer det att räcka? Jeriko 1, 8, 13 & 15 sep.Untitled I–III: Death to the Fascist Insects… Tre pjäser om världen kring och e� er den el� e september. Teatr Weimar 6–9 sep kl 19.30.Kalla det vad fan du vill Pjäs e� er Mar-janeh Bakhtiaris bästsäljande roman. Komiskt allvarlig studie om familjen Irandousts irrvägar i det nya hemlandet Sverige. Intiman 7 sep kl 19, 8 sep kl 18, 11–12 sep kl 13, 13–14 sep kl 19, 15 sep kl 18, 19–21 sep kl 19, 22 sep kl 18, 26 sep kl 19. Arr Malmö Dramatiska Teater.Vzaimodejstvie = Konsternas sam-verkan Visuell dansperformance, svenskt–ryskt möte genom tid och rum. Inkonst 13 sep kl 19. Rötter och Vingar 30 unga dansare från Helsingborg, Malmö och Uppsala för-enas i en dansföreställning utöver det vanliga. Skånes Dansteater 14 sep kl 13, 15 sep kl 18, 16 sep kl 16. Och hans vänner... Nyproducerad per-formance av Morgan Schagerberg. Lilith Performance Studio 15 sep. Som om Beirut inte fanns Nyskriven svensk–arabisk teater, om en svensk familj på semester i Libanon när kriget bryter ut. Jeriko 20–21 sep.Den tredje statsmakten Performance om bandmusik, dagstidningar och asso-ciativt surrealistiskt skitsnack. Inkonst 20 sep kl 19.Brott och straff Dramatisering av Fjo-dor Dostojevskij klassiska roman, psy-kologisk kriminalhistoria som tar upp tidlösa frågor om moral och rätt. Hipp 22 sep kl 18, 26 sep kl 19. Arr Malmö Dramatiska Teater.Energy Square Dansuppvisning av amerikansk folkdans som dansas i fyrkant Nydalatorget 24 sep kl 18.30. Arr Mötesplatsen Café Nydala.Internal Performanceupplevelse med belgiska gruppen Ontroerend Goed, DJs och musik.Inkonst 27–28 sep kl 18.30–24.

utställning

MALMÖ KONSTHALL Mån–tis, tor–sön 11–17, ons 11–21. David Shrigley –

Revival, Ragtime och Rhythmn Blues. Palladium 23 sep kl 18. Arr Wim Wigt Productions.As I Lay Dying & Darkest Hour Två metal–band från USA. KB 23 sep kl 20. The Coltrane Latin Tribute feat. Anto-nio Sanchez Kända Coltrane-nummer i nya groovebaserade arrangemang samt eget material. Jeriko 24 sep kl 19.30. Arr Jazz i Malmö.Jeff Healeys & Band Bluesrock. KB 25 sep kl 21

show/underhållning

Wallmans Festival Fullt drag och spon-tana, medryckande uppträdanden.

guidade turer

Sightseeingtur med buss Upptäck Malmös historia och framtid, ges på svenska, engelska och tyska. Utgår från Centralstationen t o m 2 sep kl 12. Arr Malmö Turism.Malmö Museer U3 – ubåten, guidad visning tis, sön kl 13–16. Museispårvagnen Åk spårvagn på gammaldags sätt. Avg fr Banérskajen kl 12–16. Arr Malmö Stads Spårvägar Museiförening.Rundan Kanaltur, upptäck Malmö från bästa plats. Utg fr Centralstationen t o m 16 sep kl 11–15, fr 17 sep kl 12 & 14. Malmö Opera Guidad visning 11, 18 & 23 sep kl 17.30.

marknad/mässa

Loppis på Drottningtorget t o m 16 sep sön kl 10–16. Arr Malmö stad.Loppis på Möllevångstorget hela hösten mån–tor 7–14, fre–sön 7–15. Arr Malmö stad.Merkado Designmarknad Etablerade och oetablerade designers från båda sidor sundet. Folkets park 1 sep kl 12–8. Skördemarknad med musik och för-säljning av blommor, grönsaker m.m. Katrinetorps Gård 2 sep kl 10–16. Sustainable City Development 2007 Var med och skapa framtida urbana lös-ningar genom workshops och studiebe-sök. MalmöMässan 12–14 sep. Arr Malmö stad.Skördefest Fritidsodlande Malmöbor säljer frukt och grönt, svenskt och när-producerat. Malmö Folkets Park 16 sep kl 13–19. Hjälpmedelsmässa Öresund 2007 Hjälpmedelsprodukter. Stadionmässan/ Europaporten Kongresscenter 19–20 sep kl 10–16. Arr Hjälpmedelsteknik Syd.Friskforum 2007 Föreläsningar om hälsa och egen kra� samt kulturinslag. Stadionmässan / Europaporten Kon-gresscenter 25 sep kl 8.30–16. Arr ABF Malmö.

musik

Monday Night Big Band Storbandsjazz och gäster. Mattsson´s Musikpub 27 aug & 24 sep kl 20.30. Nästan inga moln idag Lundatrion Mellow Motions. Limhamns kyrka 28 aug kl 18. Arr Musik i Syd.Voxtrot (US) Brittisk indie från Texas. KB 30 aug kl 21. Candlemass Hårdrock. KB 31 aug kl 21.Jerry Lee Lewis Unik klubbspelning! KB 1 sep kl 20. Pyk och Pack Etnosväng från Haväng. Musik från världens alla hörn. Slotts-trädgården 2 sep kl 14. Arr Slotts –trädgårdens vänner.Mässa för en sårad jord Musikguds-tjänst. Heliga Trefaldighetskyrkan 2 sep kl 18. Arr Eriksfälts församling.Men of Mystery 60–talsmusik. Nydala-torget 3 sep kl 18.30. Arr Mötesplatsen Café Nydala.Eldkvarn Picknickkonsert. Victoria-teatern 4–6 sep kl 19.30. Classical Fame Factory Solister och tonsättare från Musikhögskolan till-sammans med Malmö SymfoniOrkes-ter, dir Andè Ridder. Musik av Dvoràk, J Sandström, Svensson och Tjajkovskij. Konserthuset 6 sep kl 19.30. Nocturnal Rites & Freedom Call (GER) Power metal. KB 6 sep kl 21. Ale Möller Band Jeriko 7 sep kl 19.30. Arr Mix Musik La Fanciulla del West Puccinis opera som utspelar sig i vilda västernmiljö, vilket inte tillhör vanligheterna. Malmö Opera 8 sep kl 18, 13 sep kl 19, 15 sep kl 18, 21 sep kl 19, 23 sep kl 16, 26 sep kl 19.

Rag–and–Bone release Party Bodoni / The Watt 19 sep kl 21–03.

Festival

Full Pull 07 Festival med elektronisk/experimentell musik, konst, perfor-mance och video på fl era olika platser. Scaniaparken 25 aug–9 sep, Cirkula-tionscentralen 31 aug–22 sep, Elastic Gallery 31 aug–22 sep, Inkonst 7–8 sep, Galleri Pictura 7–29 sep. Latinamerika i Fokus Kultur– och fi lm-festival med föredrag, utställning och fi lmvisningar. Spegeln, Konsthallen, Stadsbiblioteket mfl . 22–30 sep. Arr Imagenes del Sur / Bilder från Söder.KOPAfestival 2007 Musikfestival med jazz och improviserad musik. Panora, Jeriko & Palladium 26–29 sep.

Arr Kopasetic Productions.litteratur/föredrag

Limhamns Föreläsningsförening Före-drag. Astrid Lindgren – en intressant profi l, Bergaskolans aula 25 sep kl 19. Malmö Föreläsningsförening Före-drag. Slovenien i mitt hjärta, Borgar-skolans aula 24 sep kl 19.Stadsbiblioteket Linnés skånska resa 6 sept kl 19. Ekelöfs blick – en nordisk diktarresa 10 sep kl 18. Möt författaren Åsa Linderborg i samtal med journalis-ten Olle Svenning 13 sept kl 18. Krav–märk din vardag 18 sep kl 17. Möt Dilsa Demirbag–Sten, om kvinnor och inte-gration 20 sep kl 18. Ätliga och nyttiga växter – etnobio-logi Föredrag. Sofi epark 30 aug kl 18.30. Arr Studiefrämjandet.Att rädda 250M Euro på ett avstånd av 433 milj km Om rymdsonden Huy-gens atmosfärdata och spektakulära bil-der från Saturnusmånen Titan. Malmö Museer 30 aug kl 18.30. Arr Astrono-miska Sällskapet Tycho Brahe.La Fanciulla del West Lasse Walldov kåserar om Puccinis opera och spelar musikexempel. Stadsbiblioteket 1 sep kl 18. Arr: Malmö Opera– och Musiktea-ters vänner.Linnés skånska resa Föredrag om Carl von Linnés liv och resor. Stadsbiblio-teket 6 sep kl 18. Venture cup Frukostföreläsning om

Systrarna Täpp och Jenny Bergman Folkmusik. Barnens Scen 8 sep kl 19.30. Arr Malmö Folk.Dark Tranquillity Metal. KB 8 sep kl 21. Karolina Vucidolac och Nosso trio Sensuell hårdsvängande brasiliansk musik. Jeriko 12 sep kl 19.30. Arr Mix Musik. Säsongsöppning Malmö Symfoni-Orkester och dir Vassily Sinaisky. Musik av Sibelius, Rachmaninov och Elgar. Konserthuset 13 sep kl 19.30. Taken By Trees Inkonst 14 sep kl 18.30. Arr KB.Groovy! Roman Andrén Tidlös svängig musik, bossa nova, jazz och latin funk. Jeriko 14 sep kl 20.30. Arr Jazz i Malmö. Kammarkonsert Musiker och sångare från Malmö Opera framför sina favori-ter i det lilla formatet i teaterns foajé. Malmö Opera 15 sep kl 14.Buxtehude in memorium DR Vokalen-semblet hyllar den store danske barock-kompositören Buxtehude, dir Fredrik Malmberg. Konserthuset 16 sep kl 15.KammarSerien – Anton Kontra & Bohumila Jedlickova Piano– och violinkonsert. Palladium 16 sep kl 15. Arr Musik i Syd.Malmö Operaorkester Dir Joseph Swensen. Malmö Opera 16 sep kl 18.Irene/Louise potpurri Potpurri med olika tema. Café Nydala 17 sep kl 18.30.Symfonikonsert med Malmö Symfoni-Orkester, dir Lawrence Renes. Musik av Brahms och Rimskij– Korsakov. Kon-serthuset 20 sep kl 19.30.Du Kan Sjunga Gospel Weekend Sjung och repetera med Gabriel Foss och avsluta med konsert. S:t Johannes kyrka 21–22 sep. Arr S:t Johannes församling.Leonard Cohen & other PilgrimSongs Konsert med Lena Måndotter och Skin to Skin. Victoriateatern 21 sep kl 19.30. Musikalisk soaré Katrinetorps gård 23 sep kl 17.The Big Chris Barber Band Musik från den klassiska jazzeran, New Orleans

Wallmans Golden Hits tor–lör 18.30. David Batra & Lena Frisk Sommar– stå–upp. Ribersborgs kallbadhus 28 aug kl 20. Arr MACK.Inge med allsång Allsång. Nydalator-get 1 sep kl 12–13. Arr Mötesplatsen Café Nydala.Inget är heligt! Humorföreställning av och med Magnus Betnér. Slagthuset 7–8 sep kl 21. Pablo Francisco och act Flip Schultz, Janne Westerlund och Henrik Elmér. Slagthuset 11–12 sep kl 20.

sport

Dagens Rätt varje torsdag Travlopp

företagsamhet. Stadsbiblioteket 7 sep kl 8.30. Medarr: Drivhuset.I böckernas värld Diskussion, lästips med mera. Stadsbiblioteket 17 sep kl 18. Arr Litteraturens Vänner i Skåne.[spik] Vem slår vem? Samtal om ung-domsvåldet i Malmö. Jeriko 17 sep kl 19.30 Arr. Mix Musik.Latinamerika i fokus Kulturell och eko-nomisk påverkan – Afrika och Latin-amerika, seminarium. Stadsbiblio teket 22 sep kl 12–16. Möt René Vázquez Díaz, om mat och dryck i den latinamerikan-ska litteraturen, föredrag, Stadsbibliote-ket 25 sep kl 18.30. Kvinnan i den latin amerikanska konsten, föreläsning, Konsthallen 26 sep kl 19. Arr Imagenes del Sur/Bilder från Söder.Europeiska språkdagen – språken i Malmö Lär dig ett nytt språk, upptäck språkbiblioteket och nya lärmiljön, information om språkkurser, stipendier m.m. Stadsbiblioteket 26 sep kl 10–16.

VAD | Jeff Healeys & BandVAR | KB

VAD | Vzaimodejstvie Iskusstv = Konsternas samverkanVAR | Inkonst

VAD | David ShrigleyVAR | Malmö Konsthall

VAD | Dark TranquillityVAR | KB

VAD | Nordisk Modernism – Herman Gotthardts donationVAR | Malmö Konstmuseum

VAD | Kalla det va fan du villVAR | Intiman

VAD | Latinamerika i fokusVAR | Konsthallen, Spegeln mfl .

VAD | Pretty SubfrauVAR | Teater Terrier

Den 30 aug-3 sep gästspelar den nordiska teatergruppen Subfrau på Teater Terrier i Malmö. Deras nya föreställ-ning Pretty Subfrau är en musikalisk lek med könsroller som blandar det som uppfat-tas som manliga och kvinnliga uttryck för sexualitet. Före-ställningen presenterar klas-siska förförare som Don Juan, Casanova och Jean i ny för-packning och vänder upp och ner på traditionella mönster!

bild

mal

in a

rnes

son

VAD | Merkado designmarknadVAR | Folkets Park

Merkado är en marknad för ny, oetablerad design i Malmö. Lokala de-signers från Öresundsregionen bjuder ut sina kreativa alster till försälj-ning. Här hittar du allt från örhängen i plexiglas, screentryckta textilier, broderade väskor och galna tändsticksaskar till barnkläder och bruksfö-remål. Nästa designmarknad är i Malmö Folkets Park den 1 sep kl 12-18.

Mer info: www.merkado.seVAD | Harry Potter 10 årVAR | Upplevelsemuseet Leksaksland

bild kajsa gillberg

Läs mer www.wingrens.com/subfraux

VAD | Jerry Lee LewisVAR | KB

från filmen ”o casamento de romeu e julieta”.

VAD | Fabel om förvirring VAR | Dansstationen/Palladium

VAD | KOPAfestival 2007VAR | Jeriko, Palladium mfl .

einar jolin ”flickan med hundarna”, 1917

VAD | Test´n TuneVAR | MECA Raceway

bild

mar

tin e

riks

son

bild

:cru

zing.

just

.nu

bild

pet

er s

jöva

ll

VÅRT MALMÖ | 35

bild: olga schlyter

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

� � ��

�

�

�

�

� �

� ��

��

� �

� �

�

��

� � � �

� ��

��

� �

��

� ��

��

��

� �

�

��

�

��

��

� ��

��

��

��

��

��

��

��

�

�

� � ��

��

� � �

�

�

�

�

� �

��

��

��

� ��

��

�

��

� ��

� �

��

��

��

��

� � � ��

�

� �

�

Klarar duMalmö-krysset?Du har en typisk Malmömiljö till din hjälp när du löser krysset. Klipp ut korsordet och skicka in lösningen senast den 12 september 2007 till:

MalmöKrysset Vårt Malmö 205 80 Malmö

Glöm inte att fylla i namn och adress.

TEXTA GÄRNA!

...............................................................

NAMN

...............................................................

ADRESS

...............................................................

POSTNR & STAD

De fem först öppnade rätta lösning-arna vinner var sin t-tröja från Malmö stad. Rätt lösning hittar du i nästa nummer av Vårt Malmö, den 24–26 september 2007.

Vinnare nr 5 2007Det var många som kryssade rätt i förra numret av Vårt Malmö. Vi har dragit fem vinnare som får var sin t-tröja från Malmö stad.

Ann Mari Jigin, Malmö

Torsten Hallberg, Malmö

Anders Lagstrand, Limhamn

Kerstin Wickström, Limhamn

Lotta Carlsson, Limhamn

MALMÖKRYSSET

Lösning nr 5 2007

I detta spel ska du förvandla det översta ordet till det understa genom att bilda nya ord som länkar mellan de två. Ett nytt ord skapar du genom att ta bort en bokstav och/eller skjuta in en ny bokstav var som helst i det senaste ordet. Av ordet BARR kan du exem-pelvis bilda orden BAR, BARRA, BARK eller BROR. Varje nytt ord du bildar ska stå i grundform och fylla alla rutor i raden.. (Lösningen kommer i nästa nummer.)

ORDSTEGEN

* Vill vi inte behålla

AK AREM

LK ARMA

LK ARA

LK RA

IK AL

IF AL

IF ML

*

Vaken*

LÖSNING NR 5 2007RK PPO

JS LÄ

*

Vill vi inte behålla*

Något kul på gång? Se till så att ditt evenemang finns med i MalmöKalendern! Kontakta Christina Nilsson på Malmö Turism: 040–34 12 05 eller 040–34 12 07.

Vill du veta mer? Du hittar alltid senaste nytt om alla evenemang på: www.malmo.se/evenemang

Everything must have a name. Retro-spektiv separatutställning fr 8 sep.MALMÖ KONSTMUSEUM Alla dagar 12–16. Nordisk Modernism – Herman Gotthardts donation Nordisk moder-nistisk kont från åren mellan 1900–1943 fr 9 sep.MALMÖ MUSEER Alla dagar 12–16. Kaffe är mer än bara kaffe Från en mytisk ”upptäckt” i Etiopiens berg till dagens Latte, Slottsholmen t o m 16 sep. Jätte-gamla grejer – nya arkeologiska fynd från Malmötrakten Unika fynd från Malmö med omnejd, Slottsholmen. Svinaktigt – Det mobila grishemmet Liten utställning om ett nytt sätt att ge grisar möjlighet att vara utomhus och böka, Slottsholmen fr 1 sep. Tidernas stad – Malmö 1850 till idag Om det moderna Malmös historia, Teknikens och Sjöfartens hus. 100 % Malmö Foto-grafier från Malmö runt sekelski�et 1900. Hur såg staden och människorna ut? Var jobbade man och hur förflyttade man sig? Fotografins rum/Kommen-danthuset t o m 23 sep. Hard Rain Foto-utställning utomhus om klimatföränd- ringar och e≠ekter på människor och miljö med Mark Edwards/Still Pictures bilder. Borggården fr 15 sep.Citytunnelutställningen Tis–ons 12–19, lör 11–16. Form/Design Center Tis–ons, fre 11–17, tor 11–18, lör–sön 11–16. Cykel Design t o m 16 sep. Slöjden tar form Hemslöjd och design t o m 16 sep. EXAM 2 Elev-utställning – glas, keramik och textil fr 21 sep. VUJJ Design, möbler fr 21 sep.Formargruppen Mån–fre 11–18, lör 10–16. Jenny Edlund, silver t o m 26 sep.Fosie Medborgarkontor/Gränslösa hörnan Mån–tor 10–16, fre 10–14. Bent Holst t o m 31 aug. Yvonne Clarén fr 1 sep. Fotogalleriet Format Ons–fre 14–18, lör–sön 13–16. Mika Korhonen fr 8 sep.Gallerie Leger Tis–fre 10–17.30, lör–sön 12–16. Max Book 31 aug–26 sep.Galleri 21 Tor 17–20, fre–sön 12–16. Niklas Karlsson t o m 6 sep. Michael O´Donell fr 15 sep. Galleri Final Ons 13–18, lör 12–16, sön 13–16. Monica Holmquist, måleri fr 15 sep.Galleri Peep Mån–fre 14–18, lör–sön 12–16. Konsthögskolans examens-utställningar 1–9 sep, 15–23 sep.Galleri Persson Ons–fre 12–17, lör 12–16, sön 13–16. Moki Cherry, Susanne Beckman och Tonie Roos fr 15 sep.Galleri Pildammstornet Tis–sön kl 12–18. Kathrin Bernekorn, olja & akva-rell t o m 6 sept. Magdalena Kjellberg, Charlotte Törnebladh, Eva Maria Börjes-son och Annika Grönroos, skulptur, akvarell och keramik 8–20 sep.Galleri Ping–Pong Ons–fre 15–18, lör 12–16. Karin Blücher 1–22 sep.Galleri Rostrum Ons–fre 14–18, lör–sön 12–16. Magdalena Cavallin, måleri t o m 16 aug. Tuss Lysén, installation fr 22 sep.Galleri UR Ons 16–19, tor–lör 17–19. Yahya Al–Shaikh, grafik, måleri & installation fr 1 sep.Gallery 101 Gia Lindstam Tis–tor 14–18, fre 14–17, lör 11–16. Samlings-utställning t o m 31 aug.Humanitetens Hus Tis 12–20, ons–fre 12–16. Bara vanligt vatten. Den vita bussen. Flykt och längtan.Idrottsmuseet Mån–fre 8–12, 13–16. Jägersro 100 år. Katrinetorps Gård Alla dagar 11.30–17. Karin på Sundborn. Limhamns Konstförening Tor 17-19, lör-sön 12-15. Paula Fohlin Svanberg fr 8 sep.Limhamns Museum/Soldattorpet Lör-sön 13–16. Sjöscoutkåren då och nu fr 1 sep.Skandinaviandesign Alla dagar 10–14. Reliefgruppen, design fr 2 sepTeatermuseet Tis, fre–sön 13–16. Stjärnan från Mjölnaregatan – Edvard Persson. Wowragården Tis–fre 10–16. Lugnet i

VAD | Olas NallekolloVAR | Malmö Konserthus

akvarell – Lennarth Grönsterwall t o m 31 aug.Wuthering Heigths Ons-fre 17–20, lör sön 13–17. Marina Ciglar 31 aug–9 sep. Tapio Tuominen 14–23 sep.

övrigt

Flotten Kanaltur med med picknick och levande musik. Utg fr Södertull t o m 16 sep ons–lör kl 18 & 20. Segling med Enighet av Elbogen Liten åktur för motor ut i Öresund. Koggmuseet tis–fre 12 & 14. Chokladprovning Föredrag, rundvand-ring och provsmakning. Malmö Chok-ladfabrik 27 aug, 10 & 17 sep kl 18. Test’n Tune Träningskörningar i street-race med bil och MC. MECA Raceway t o m 5 sep ons kl 18.30–22, 19–26 sep ons kl 19.30–22. Arr SRIF.Matkaravan Guidad tur med prov-smakning på Möllevången. Utgår från Kina center 29–30 aug kl 16.Får man grilla här? Kulturell mångfald möter biologisk mångfald Projekt med utställning, utflykter, föredrag m.m. Föredrag om allemansrätten 28 aug kl 16, guidade vandringar i koloniområden 29 aug kl 12.30–16, Trygga Möllevången 30 aug kl 9–14, Skogens Dag 2 sep kl 10–15, Rosengårdsdagen 8 sep, Torup 9 sep kl 10, Fullto�a 10 sep kl 9–14, Fri-lu�sforum 12 sep kl 13–19.30, Millennie-skogen 14 sep kl 10–14, föredrag 19 sep, Skrylle 20 sep kl 9.30–14. Arr Stadsbib-lioteket.Tisdagscyklingar Lugn cykeltur i Mal-mös omgivningar. Utg fr Stadsbibliote-ket 28 aug–11 sep tis kl 18. Arr Cykelfrämjandet.Miljö och hälsodag Miljöcirklar, film-visning, recept, prova–på yoga, qigong med mera. ABF Malmö 1 sep kl 11–15. Skördefest i Mölleträdgården Pick-nick, provsmakning, trädgårdsvisning – årets tema är Njutbart. Mölleplatsen 2 sep kl 11–15. Arr Malmö Museer.Skogens dag Familjedag med tovning, veddockor och guidad visning. Statar-museet 2 sep kl 11–16. Höstfest i Beijers Park Föreningsliv, dans, hantverk, underhållning, häst & vagn, hoppborg, mat & dryck. Beijers park 2 sep kl 13–17. Arr Kirsebergs SDF.Familjedag med häst och hund Fält-tävlan, agility, vagnparad, gymkhana, voltige, prova–på, loppis, servering m.m. Ribersborgs hundrastplats 2 sep kl 9–17. Arr Gatukontoret.Prova–på Studiefrämjandet Sofiepark. Country Line Dance 3 sep kl 15. Flamen-co 5 sep kl 19.15. Må bra genom sang 25 sep kl 18.

VAD | Hard RainVAR | Malmö Museer

Filmcafé – Kirikou och vilddjuren Stadsbiblioteket 9 sep kl 13. Öppet hus med prova–på i allt från dragspel och elgitarr till yoga och salsa, dansuppvisning, konsert och utställ-ningar. Sofiepark 9 sep. Arr Studie-främjandet.Höstglöd – Krafttag Ta tillvara på det som sommaren och hösten producerat och resultatet blir något gott i köket. Statarmuseet 22 sep kl 11–16. Mikaelitid – Skördetid Före socker-betans tid var Mikaeliveckan flytt- vecka. Statarmuseet 23 sep kl 11–16.

foto

joha

n er

ikss

on. i

llus

trat

ion

lars

hol

mst

röm

.

bild

: r.j.

bra

ithw

aite

/stil

l pic

ture

s

VAD | Rötter och vingarVAR | Skånes Dansteater

VAD | Och hans vänner…VAR | Lilith Performance Studio

VAD | La Fanciulla del WestVAR | Malmö Opera

VAD | Prinsessan som inte ville lekaVAR | Barnens scen

VAD | Monica HolmquistVAR | Galleri Final

VAD | SkördefestVAR | Folkets Park

VAD | VUJJVAR | Form/Design Center

VAD | Mika Korhonen VAR | Fotogalleriet Format

foto

r.j.

bra

ithw

aite

/stil

l pic

ture

s

bild

: mar

tin e

riks

son

VAD | Inget är heligt!VAR | Slagthuset

bild

: lin

da w

ikst

röm

VAD | Malmö City Inter- national Horse ShowVAR | Ribersborgsstranden

bild

per

-olo

f st

oltz

Full mäklartjänst,alltid 25 000:-

Slut på alla % satser!

- allt du behöver för din bostadsaffär

Allt du behöver...

Marknadsföring i tidningar

Marknadsföring på hemnet, bovision

Visningar

Förhandling

Kontraktskrivning

Uppgörelse på bank

Bankkontakter

Fullt mäklaransvar

Vi har även alla andra tilläggstjänster till en låg kostnad så som flyttstädning, flytthjälp, överlåtelseförsäkring mm.

BoButik City: Amiral 4, Malmö. Tel 040-611 55 50. BoButik Fridhem: Regementsg 102, Malmö. Tel. 040-530 440

Öppetider: Måndag-fredag 09.00-17.00. Söndag 10.00-16.00.

mec

s.se

www.riksmaklaren.se/malmo

VI SES PÅ

STAN!

Annons_260x360_Org.indd 1 2007-08-01 09:21:26

Vårt Malmö 6/2007

Documents

Transcript of Vårt Malmö 6/2007