Varför upplevs tvekan inför en ... -...
Transcript of Varför upplevs tvekan inför en ... -...
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi
Varför upplevs tvekan inför en anslutning
till matavfallsinsamling i Solna? En kvalitativ studie ur ett fastighetsägarperspektiv
Linnéa Thunberg
Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet
2012
Institutionen för naturgeografi Examensarbete av Linnéa Thunberg och kvartärgeologi Stockholms universitet INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit universitetslektor Regina Lindborg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet samt Jenny Särnholm och Carin Tullberg, Solna stad. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i juni 2012 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig
Why do some experience hesitations about joining the food waste
collection in Solna municipality?
A qualitative study from the property owners point of view
Linnéa Thunberg
Abstract
This thesis has been carried out at the request of Stadsbyggnadsförvaltningen, Solna stad, and
its purpose was to investigate why some boards of housing cooperatives and private property
owners feel doubt about joining the food waste collection. The main questions were: 1) what
are the reasons why some boards of housing cooperatives, private property owners and house
owners yet haven’t joined the food waste collection? 2) what would it take to convince them
to join the food waste collection? The method used is qualitative interviews with 15
respondents from three target groups: target group 1 (boards of housing cooperations), target
group 2 (private property owners) and target group 3 (house owners). To analyse the result I
used theories about communication and social influence. The result shows that respondents
from target group 1 and 2 are experiencing difficulties in engaging the residents in the house
property, and that more practical help from the municipality would be required to get them to
join the food waste collection. It is also clear that it is difficult to coordinate this type of
project in the large housing associations and the lack of space is often commented as an
obstacle. Respondents in the target group 3 reported practical problems and lack of
information as reasons for not sorting out their food waste. Furthermore, the results show that
a majority of all respondents believe that the environmental aspect is important to emphasize
in this context, but that financial incentives are more relevant to emphasize in order attract
more people to join the food waste collection. Some of the conclusions are that
communication specifically designed for the target group would be of use in the
municipalities work of promoting the food waste collection. An appropriate policy decision
would be to hire more staff working with food waste collection in Solna municipality and
weight-based waste rate would be a suitable option in the municipality.
Key words: food waste collection, property owner, recycling, qualitative survey, municipality
Sammanfattning
Enligt EU:s avfallshierarki är återvinning av det avfall som redan uppkommit att föredra
framför bortskaffande av det. I enlighet med det svenska miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö skulle 35 procent av det genererade matavfallet i Sverige sorteras ut och behandlas
biologiskt till år 2010. Detta mål lyckades inte uppfyllas då enbart 20 procent av matavfallet
samlades in år 2010. Därför är det viktigt med fortsatt arbete på kommunal nivå med att
sortera ut och behandla kommunens genererade matavfall. Solna stad har samlat in matavfall
för biologisk behandling sedan år 2009 och har målen om en 35 procent insamling och
biologisk behandling av kommunens matavfall till år 2020, vilka uttrycks i SÖRAB:s
avfallsplan, att utforma arbetet med matavfallsfrågan efter. År 2011 samlades 13 procent av
kommunens matavfall in.
Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad och
har som syfte att undersöka varför vissa styrelser i bostadsrättsföreningar och privata
fastighetsägare känner tvekan kring att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamlingen samt
vad för faktorer som spelar in för att de skulle överväga en anslutning till
matavfallsinsamlingen. Resultatet ska kunna vara till hjälp i kommunens utformande av det
fortsatta arbetet med matavfallsfrågan. Den metod som använts är semistrukturerade
intervjuer med 15 respondenter från tre målgrupper: målgrupp 1 (styrelser i
bostadsrättsföreningar), målgrupp 2 (privata fastighetsägare) samt målgrupp 3 (villaägare).
Teorier om kommunikation och social påverkan har använts för att analysera resultatet.
Resultatet från studien visar på att respondenterna från målgrupp 1 och 2 upplever svårigheter
med att engagera de boende i föreningen eller hyresfastigheten, samt att mer praktisk hjälp
från kommunen skulle krävas för att få dem att ansluta sig. Det framgår även att det är svårt
att samordna den här typen av projekt i stora bostadsrättsföreningar samt att utrymmesbrist är
ett hinder. Respondenterna i målgrupp 3 uppger praktiska problem och brist på information
som anledningar till att de inte utsorterar matavfall. Vidare visar resultatet att majoriteten av
samtliga respondenter menar att miljöaspekten är viktig att framhäva i sammanhanget, men att
ekonomiska incitament är mer relevanta att framhålla för att få fler att ansluta sig till
matavfallsinsamlingen.
De slutsatser som framkommit efter genomförd studie är att fortsatt fokus på
matavfallsinsamling krävs i Solna för att kunna nå målen i avfallsplanen till år 2020, varför
utökad personalstyrka inom området är ett lämpligt politiskt beslut för att kunna upprätthålla
anslutningstakten. För att kunna ge kunden ett starkare ekonomiskt incitament att ansluta sig
vore införande av viktbaserad avfallstaxa ett alternativ i kommunen. Att använda sig av
målgruppsinsriktad kommunikation är även av relevans för att nå ut till så många som möjligt.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ................................................................................................................ 1
1.1. Syfte och frågeställningar .............................................................................................. 2
1.2. Avgränsningar i studien .................................................................................................. 2
1.3. Definitioner ................................................................................................................... 2
2. Bakgrund ..................................................................................................................... 3
2.1. Relevant lagstiftning .......................................................................................................3
2.2. Miljökvalitetsmål ........................................................................................................... 4
2.2.1. God bebyggd miljö ................................................................................................. 5
2.3. Varför bör organiskt avfall behandlas biologiskt? ............................................................ 5
2.4. Biologiska behandlingsprinciper för organiskt avfall ........................................................ 6
2.5. Fakta om biogas ............................................................................................................. 7
3. Teoretiskt perspektiv ................................................................................................. 9
3.1. Kommunikation och social påverkan .............................................................................. 9
3.1.1. Social påverkan ..................................................................................................... 10
3.1.2. Diffusionsteori....................................................................................................... 10
3.1.3. Påverkande faktorer vid åstadkommandet av en god avfallshantering ..................... 11
4. Solna och hanteringen av matavfall inom kommunen ............................................. 13
4.1. SÖRAB och den gemensamma avfallsplanen ................................................................. 14
4.2. Val av system för insamling av matavfall i Solna ............................................................. 14
4.3. Matavfallet blir till biogas i Uppsala ............................................................................... 16
4.4. Matavfallsinsamling i övriga SÖRAB-kommuner ............................................................ 17
4.4.1. Sundbyberg .......................................................................................................... 17
4.4.2. Sollentuna ............................................................................................................. 18
4.5. Så har matavfallsinsamlingen lanserats i Solna............................................................... 18
4.6. Fastighetsägarnas ansvar och uppgifter ......................................................................... 19
5. Metod ........................................................................................................................ 21
5.1. Intervjuundersökning .................................................................................................... 21
5.1.1. Planering och urval ................................................................................................ 21
5.1.2. Genomförande samt utskrift av intervjuerna........................................................... 23
6. Resultat av intervjuundersökningen ......................................................................... 24
6.1. Respons i förstadiet till intervjuerna .............................................................................. 24
6.2. Sammanfattning av svar relaterade till frågeställningarna .............................................. 25
6.1. Påverkansfaktorer ........................................................................................................ 27
6.1.1. Påverkan av att grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall ...................................... 27
6.1.2. Påverkan av att framhäva positiva miljöeffekter av utsortering av matavfall ........... 28
6.1.3. Påverkan av ekonomiska incitament ..................................................................... 29
7. Diskussion ................................................................................................................. 30
7.1. Inställningen till matavfallsinsamling bland respondenterna ........................................... 30
7.2. Personlig kontakt – av vikt, men till en viss grad ............................................................. 31
7.3. Stora föreningar – störst problematik? ........................................................................... 32
7.4. Påverkan från grannarna – skillnad mellan flerbostadshus och småhus? .......................... 33
7.5. Miljön är viktig, men ekonomin väger tyngre ................................................................. 33
7.6. Obligatorisk anslutning; ett alternativ? .......................................................................... 35
8. Rekommendationer .................................................................................................. 37
9. Slutsats ..................................................................................................................... 39
10. Förslag till vidare studier ........................................................................................... 39
Tack .................................................................................................................................. 40
Litteraturförteckning ....................................................................................................... 41
Bilagor.................................................................................................... Antal sidor
Bilaga 1: Respondenters motiveringar till varför de inte har anslutit sig ....................................... 6
Bilaga 2: Respondenters svar på vad som skulle krävas för att få dem att ansluta sig till
matavfallsinsamlingen ...............................................................................................................3
Bilaga 3: Vanliga metoder för insamling av matavfall ...................................................................3
Bilaga 4: Insamlade mängder matavfall i SÖRAB-kommunerna ...................................................1
Bilaga 5: Exempel på vad som går att utsortera som matavfall i Solna ..........................................1
Bilaga 6: Frågeguide ................................................................................................................. 2
Bilaga 7: Förberedande informationsbrev ....................................................................................1
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
1
1. Introduktion
Konsekvenserna av en ständigt ökande avfallsproduktion kan anses vara ett av vår tids
främsta miljöproblem, på såväl global som nationell nivå. Metoder för att omvandla avfallet
till en resurs för samhället har blivit alltmer aktuella de senaste decennierna. En av sex
strategier som tas upp i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS
2010, benämns ”Säkra värden för framtida behov” (RUFS, 2010). I strategin ingår ett
planeringsmål med ett tidsperspektiv på år 2030 vars syfte är att skapa en resurseffektiv
region där strävan är ett kretsloppssamhälle med minimal klimatpåverkan och maximalt
utnyttjande av resurspotentialen i varje del av avfallskedjan.
När det gäller biogasutvinning från avfallsbehandlingen har Stockholmsregionen inte haft en
lika tydlig strategi som andra regioner i landet, trots mångåriga diskussioner kring ämnet
(Millers-Dalsjö & Starberg, 2011). Att nyttja avloppsslammet som biogaskälla är ett sedan
länge vida använt grepp, men allteftersom efterfrågan på biogas i Stockholmsregionen blivit
större har trycket ökat på en utökad återvinning av matavfallet. Ungefär 40 procent av de
vanliga hushållssoporna består av matavfall, varför det är viktigt att ta tillvara detta och
återvinna det som en resurs. Enligt rapporten Utbud och Efterfrågan på Fordonsgas i Biogas
Öst Regionen (Jonerholm et al., 2010) beräknas produktionen av fordonsgas utifrån biogas i
Biogas Öst regionen, inklusive Stockholms län, inte kunna motsvara en ökad efterfrågan fram
till år 2020. En positiv marknad finns således, men producenterna vågar inte satsa fullt ut
förrän tillgången till utgångsprodukten är säkrad.
Allt fler av landets kommuner har någon form av separat insamling av matavfall. År 2010
hade 154 kommuner startat upp matavfallsinsamling (Avfall Sverige, elektronisk, 2011a).
Samma år samlades 20 procent av landets matavfall in separat (Jensen et al., 2011).
Solna stad har bedrivit separat insamling av matavfall i villor sedan år 2009 och i
flerbostadshus sedan år 2010. En femtedel av Solnas hushåll är än så länge anslutna till
insamlingen av matavfall (Särnholm, muntligen, 2012). Solna stad tillhandahåller den
information som behövs och det är gratis att ansluta sig. Fastighetsägare samt styrelser i
bostadsrättsföreningar behöver inte göra mycket annat än att tillhandahålla hushållen
papperspåsar för matavfallet. Det tycks således finnas goda förutsättningar för en hög
anslutning till insamlingen. Utvecklingen går framåt och fler ansluter sig sakta men säkert,
men dock finns det fortfarande en viss grad av tvekan inför anslutning till systemet.
Genom intervjuer med personer från styrelser i bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare
och villaägare har studien sökt ta reda på varför vissa tvekar kring att ansluta sig till systemet.
Studien har även sökt utreda vad för faktorer som spelar in för att dessa skulle kunna tänka sig
att ansluta sig. Detta för att kommunen ska kunna bemöta argumenten i sitt fortsatta arbete. I
studien har använts teorier om kommunikation och social påverkan, vilka har agerat hjälp vid
tolkningen av resultatet.
Linnéa Thunberg
2
1.1. Syfte och frågeställningar
Examensarbetet utförs på uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Det finns där
ett intresse av att reda ut hur tankarna kring matavfallsinsamling ter sig bland styrelser i
bostadsrättsföreningar samt fastighetsägare i kommunen. Syftet med studien är att undersöka
varför vissa styrelser i bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare känner tvekan kring
att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamlingen.
Genom intervjuer har studien sökt finna svar på följande frågor:
Vad finns det för motiv till att vissa styrelser i bostadsrättsföreningar, privata
fastighetsägare samt villaägare ännu inte har anslutit sig till matavfallsinsamlingen?
Vad skulle krävas för att övertyga dem om att ansluta sig till matavfallsinsamlingen?
Med hjälp av intervjuer samt inhämtad tidigare kunskap från litteraturen diskuteras även om
det finns kompletterande åtgärder som kommunen kan använda sig av för att få fler
fastigheter att ansluta sig framöver.
1.2. Avgränsningar i studien
Som redan framgår av titeln är den här studien inriktad på matavfallsinsamling från hushållen
i Solna stad. Matavfall från verksamheter har således inte inbegripits. Valet har gjorts med
hänvisning till att studien varit tidsbegränsad i sin omfattning.
Den empiriska delen av studien har inriktat sig på tre målgrupper: styrelser i
bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt villaägare. Således har fokus lagts på att
finna svar på frågeställningarna utifrån argument framkomna från personer som har en
beslutsfattande ställning beträffande om fastigheten eller föreningen ska anslutas till
matavfallsinsamling eller inte. Enskilda boende i flerbostadshus, det vill säga hyresgäster och
bostadsrättsinnehavare, har alltså inte inbegripits i studien.
1.3. Definitioner
Vid hänvisning till Solna stad syftar jag på min uppdragsgivare och hur de arbetar.
Vid hänvisning till Solna syftar jag på kommunen Solna, en geografiskt och
demografiskt avgränsad plats.
Vid bruk av begreppet privata fastighetsägare syftas på en juridisk person som
antingen är ägare eller förvaltare av hyresfastigheter. Kontakt med en privat
fastighetsägare innebär kontakt med en enskild individ som representerar företaget.
Kontakt med en styrelse innebär i studien kontakt med en enskild person som
representerar bostadsrättsföreningens styrelse.
Begreppet villaägare är i studien likställt med småhusägare.
Vad som går att utsortera som matavfall i Solna redogörs för i bilaga 5.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
3
2. Bakgrund
2.1. Relevant lagstiftning
Nedan följer en genomgång av lagstiftning som biologisk behandling av matavfall berörs av.
Ekonomiska styrmedel och förbud har införts det senaste decenniet syftande till att få upp
ögonen för vikten av att så långt möjligt prioritera biologisk behandling av organiskt avfall.
EU:s avfallsdirektiv
Under hösten 2008 beslutade Europaparlamentet och rådet om ett nytt avfallsdirektiv
(2008/98/EG), vilket sedermera inkorporerades i nationell svensk lagstiftning under
sommaren 2011 (Naturvårdsverket, 2011a). De nya reglerna har nu införts i
Avfallsförordningen (2011:927) samt i 15 kap. miljöbalken (Avfall och producentansvar)
(ibid.).
Avfallshierarkin, som återfinnes i Art. 4 (direktiv 2008/98/EG), är en viktig del av
avfallsdirektivet och utifrån den är det tänkt att medlemsländerna ska formulera sina egna
redskap för att få bukt med de miljöproblem som avfall kan generera. Nivåerna i hierarkin är
formulerade enligt nedan:
1. Förebyggande
2. Föreberedelse för återanvändning
3. Materialåtervinning
4. Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning
5. Bortskaffande
Medlemsländerna bör alltså prioritera förebyggande åtgärder för att på så sätt minimera
avfallsupplagen som kräver omhändertagande. Miljömässig motivering samt ekonomisk
rimlighet är dock en förutsättning för att rangordningen ska gälla (Naturvårdsverket, 2011a).
I Art. 22 (direktiv 2008/98/EG) anges att medlemsländerna vid behov och i enlighet med
avfallshierarkin och skydd för människors hälsa ska ”vidta åtgärder för att främja
a) separat insamling av biologiskt avfall i syfte att genomföra kompostering och rötning
av avfallet,
b) behandling av biologiskt avfall på ett sätt som motsvarar en hög miljöskyddsnivå,
c) användning av miljömässigt säkert material som framställts av biologiskt avfall.”
Deponeringsförbud och skatt på avfall som deponeras
Sedan år 2002 är det förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall enligt 9 § Förordning
(2001:512) om deponering av avfall och enligt 10 § i samma förordning är det sedan år 2005
förbjudet att deponera organiskt avfall. Organiskt avfall som omfattas av förbudet kan
exempelvis vara matavfall, avloppsslam eller organiska restprodukter från industrin. Enligt
Linnéa Thunberg
4
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och
organiskt avfall (NFS 2004:4) finns det dock diverse undantag från förbuden samt även
dispenser som går att ansöka om.
Enligt Lag (1999:673) om skatt på avfall är det sedan januari år 2000 en skatt på avfall som
deponeras. Skattebeloppet ligger i dagsläget på 435 kronor per ton och det är
deponeringsanläggningen som är den skatteskyldiga parten.
Kommunal renhållningsskyldighet och renhållningsavgift
Enligt 15 kap. 8 § miljöbalken (1998:808) ansvarar kommunerna i Sverige för såväl insamling
och transport av kommunens hushållsavfall till behandling som återvinning eller
bortskaffning av denna (behandling). Detta gäller dock inte avfall som omfattas av
producentansvar. Vidare enligt 11 § ska varje kommun ha en renhållningsordning
innehållandes föreskrifter om hantering av kommunens avfall samt även en avfallsplan.
Avfallsplanen ska upplysa om kommunens avfall samt om hur kommunens åtgärder för att
reducera avfallets mängd och farlighet ter sig.
Kommunens renhållningstaxa kan användas som miljöstyrmedel för att få kommunens
invånare att sortera ut sitt matavfall. Enligt 27 kap. 5 § andra st. miljöbalken (1998:808) får
avgiften ”tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad
avfallshantering främjas”.
2.2. Miljökvalitetsmål
Sverige har 16 miljökvalitetsmål inrättade som en del av ett nationellt miljömålssystem år
1999. Miljökvalitetsmålen syftar till att ange den nivå på tillståndet i miljön som är
målsättningen för det svenska miljöarbetet (Miljömålsportalen, 2012a). Målen är såväl
nationella som regionala och strategier för att uppnå de regionala miljökvalitetsmålen
utformas efter regionens specifika förutsättningar och behov. Målen kan vidare överföras till
en lokal skala och således användas som redskap i kommuners arbete. År 2020 är i dagsläget
satt som en tidsgräns för arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen och i uppföljningen av
respektive mål bedöms huruvida dagens styrmedel samt de åtgärder som sätts in före 2020
räcker i strävan efter att nå målen (ibid.).
De miljökvalitetsmål som främst berörs av avfallshanteringen är God bebyggd miljö och
Begränsad klimatpåverkan samt även Giftfri miljö. Naturtypsmålen Grundvatten av god
kvalitet, Levande sjöar, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap samt även
föroreningsmålen Skyddande ozonskikt, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen
övergödning kan också beröras av påverkan från avfallshanteringen (Naturvårdsverket, 2002).
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
5
2.2.1. God bebyggd miljö
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har stor relevans beträffande matavfallsinsamling för
biogasproduktion. Avfallshanteringen berörs i delmålet Avfall (2005-2015)
(Miljömålsportalen, 2012b):
”Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som
avfall utgör ska tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som
påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”
Konkreta målsättningar för biologisk behandling av matavfall tas även upp
(Miljömålsportalen, 2012b):
”senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll,
restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk
behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl
hemkompostering som central behandling”
År 2010 är ju redan passerat och enligt Naturvårdsverket (2011) har mängden hushållsavfall
ökat generellt sett över en längre tidsperiod, varför delmålet om en minskad mängd totalt
genererat avfall inte har nåtts. Målet om att 35 procent av matavfallet från hushåll och
verksamheter ska återvinnas med biologisk behandling till år 2010 har inte uppnåtts då detta
låg runt 20 procent vid målåret.
Enligt Statens Energimyndighet (2010) har målet om en insamling och biologisk behandling
av 35 procent av matavfallet varit viktigt för att få kommuner att prioritera bort förbränning
till förmån för rötning och att vidare etappmål bör formuleras för att upprätthålla samma
positiva effekt. Miljömålsberedningen publicerade år 2011 ett förslag till etappmål om ökad
hushållning med resurserna i livsmedelskedjan till år 2015 (Miljömålsberedningen, 2011). För
att möjliggöra detta gavs förslag på att (Miljömålsberedningen, 2011:118): ”Matavfallet
minskar med minst 20 procent jämfört med år 2010” samt att ”Minst 40 procent av
matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att
växtnäring och energi tas till vara.” Miljömålsberedningen poängterar även vikten av att
matsvinnet minskar ur en miljösynpunkt.
2.3. Varför bör organiskt avfall behandlas biologiskt?
Att ta tillvara på, och återvinna, så stor del av avfallet som möjligt är viktigt både för att på så
sätt kunna sluta kretsloppet samt även för att söka kontrollera avfallsrelaterade miljövådliga
utsläpp. Vid biologisk behandling av organiskt hushållsavfall finns det två olika metoder att
använda sig av: kompostering samt rötning (se avsnitt 2.4. nedan). Den miljömässiga samt
samhällsekonomiska vinsten som förvärvas vid båda behandlingsmetoderna är den att
näringsämnena från matavfallet kan återföras till jordbruket, vilket bidrar till ett slutet
Linnéa Thunberg
6
kretslopp. Varje kilogram torrsubstans organiskt hushållsavfall uppskattas innehålla 20 gram
kväve, 3 gram fosfor samt 9 gram kalium (Naturvårdsverket, 1997). Vid rötning erhålls
ytterligare en vinst då energi erhålls i form av biogas. Energiutbytet och lönsamheten vid
förbränning av det organiska hushållsavfallet är i nuläget högre än vid rötning av det, men då
rötningstekniken är ung har denna potential att utvecklas (Statens Energimyndighet, 2010).
Växtnäringen tas dock inte till vara på samma sätt vid förbränning. Den största delen av
kvävet försvinner med rökgaserna, medan fosforn lagras i förbränningsaskan
(Naturvårdsverket, 1997).
De anläggningar som producerar biogödsel, som bildas efter att utsorterat matavfall rötats,
eller kompost, som bildas efter kompostering, kan certifiera produkten genom Avfall Sveriges
certifieringssystem benämnt Certifierad återvinning (Avfall Sverige, elektronisk, 2012).
Certifierat biogödsel är godkänt av Krav och Svenskt Sigills Kvalitetsråd att användas som
gödningsmedel direkt inom jordbruket, medan de främsta användningsområdena för
certifierad kompost är till jordförbättringsmedel eller i jordblandningar (Avfall Sverige,
2011).
2.4. Biologiska behandlingsprinciper för organiskt avfall
Kompostering, som är en aerob process (nedbrytning med hjälp av syreförbrukande
mikroorganismer), samt rötning, som är en anaerob process (nedbrytning med hjälp av
mikroorganismer utan tillgång till molekylärt syre), är generellt rådande processer vid
nedbrytning av all form av organiskt material. I båda processerna bryter mikroorganismer ned
det organiska materialet vars kol, kväve, fosfor och resterande näringsämnen omvandlas i
processen till biomassa. Genom att antingen kompostera eller röta det organiska materialet ser
man till så att detta stabiliseras, vilket innebär att nedbrytningsprocesserna avstannar.
(Sundqvist, 2005)
Vid båda processerna är det viktigt med tillgång till mikroorganismer. Dessa kan finnas i hög
grad redan i det organiska avfallet, men kan ibland behöva tillsättas processen för att skynda
på denna (Sundqvist, 2005). Tillgång till näringsämnen, med betoning på kväve och fosfor, är
även essentiellt för båda processerna. En optimal balans i förhållandena mellan kol/kväve
samt mellan kol/fosfor kan påskynda processerna (Naturvårdsverket, 1998).
Kolkväveförhållandet (C/N) vid kompostering bör vara ungefär 25-30:1 (ibid.), vilket innebär
att det finns 25 – 30 kolatomer för varje kväveatom. Vid rötning bör C/N-förhållandet vara
ungefär 15-20:1 (ibid.). Förutom kväve och fosfor är det även viktigt att andra essentiella
näringsämnen finns tillgängliga, som exempelvis kalium och magnesium (Sundqvist, 2005).
Rötning
Vid rötning (anaerob nedbrytning) frigörs det kol som inte bildar biomassa huvudsakligen
som metan (CH4) och CO2 (Sundqvist, 2005). Som rest vid rötning bildas en fast och
svårnedbrytbar rest som brukar kallas för biogödsel. Rötning är dock inte bara en kontrollerad
process som man använder sig av vid reningsverk och som avfallsbehandling, utan pågår hela
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
7
tiden naturligt inom många olika miljöer, exempelvis på sjöbottnar, i mossar, i deponier samt i
magarna på kor.
Vid industriell rötning av organiskt avfall hygieniseras det i ett första stadium, vilket innebär
att det hettas upp till minst 70oC under minst en timme. Detta görs för att minska risken för att
sjukdomsalstrande (patogena) bakterier sprids då rötresten fördelas ut på åkermark.
(Nordberg, 2007)
Temperaturförhållandet vid rötning är ofta mesofilt, det vill säga en temperatur omkring 37°C,
men kan även vara termofilt med en temperatur omkring 55°C (Sundqvist, 2005).
Mikroorganismerna som arbetar bäst vid varmare förhållanden är mer aktiva och rötningen
kan nästan gå dubbelt så snabbt vid termofil rötning (Nordberg, 2007). En snabbare process
innebär att materialet inte behöver uppehålla sig så länge i rötkammaren1, vilket innebär att
storleken på kammaren kan minskas (ibid.). Vanligtvis väljer man dock att arbeta med de
anaeroba mikroorganismer som föredrar mesofila förhållanden eftersom de inte är lika
känsliga som de mikroorganismer som arbetar bäst vid termofila förhållanden (Sundqvist,
2005). Vid anaerob nedbrytning är det viktigt med en hög fukthalt eftersom nedbrytningen går
snabbare ju fuktigare det är. Det kan förekomma fukthalter upp till 100 procent. Den
vanligaste uppehållstiden för materialet i rötkammaren är ungefär 2 till 3 veckor (Nordberg,
2007).
2.5. Fakta om biogas
Biogasen består av ungefär 60 - 70 procent CH4, cirka 30 – 40 procent CO2, smärre mängder
av andra gasföreningar så som vattenånga (H2O), svavelväte (H2S) och svaveldioxid (SO2),
samt även partiklar (Sundqvist, 2005). Den kan användas direkt som bränsle vid framställning
av fjärrvärme samt även användas för elproduktion genom att agera bränsle i speciella
gasmotorer som driver elektriska generatorer. Fjärrvärmeproduktion är dock det enklaste och
vanligaste användningsområdet för gasen (Nordberg, 2007).
Biogasen används också som fordonsbränsle men då fordonen kräver en energirikare gas med
högre halt av CH4 måste uppgradering av gasen först ske. Gasen renas då från CO2 samt från
övriga gaser och partiklar. Reningen sker oftast med hjälp av en vattenskrubber, där gasen
tvättas ren av cirkulerande vatten följt av torkning av gasen (Nordberg, 2007). Gasen erhåller
därefter en CH4-halt på ungefär 97 procent (Sundqvist, 2005). Ren CH4 har ett effektivt
värmevärde på 9,8 kWh per kubikmeter, vilket är ett lika högt energiinnehåll som i en liter
olja (Nordberg, 2007). Innan biogasen distribueras som drivmedel till användarna
komprimeras gasen till högt tryck. Den kostnad som krävs för att uppgradera biogas till
fordonsbränsle är dock tre till fem gånger högre än om gasen skulle användas direkt till
1 Rötkammare: den slutna, syrefria tank vari rötning av matavfall och slam bedrivs.
Linnéa Thunberg
8
kraftvärme, och dess marknadsvärde har enbart en ökning med faktor två relativt gas använd
för kraftvärmeproduktion (Statens Energimyndighet, 2010).
Statens Energimyndighet (2010) rekommenderar att de kommuner som samlar in matavfall
för kompostering istället övergår till rötning för att kunna utnyttja energin i avfallet. Att bygga
ut biogasproduktionen i de kommuner som haft kompostering är en fördel med tanke på att de
redan har insamlingssystem för mat och kan även använda befintlig komposteringsutrustning
för efterbehandling av rötresten.
Enligt statliga Alternativbränsleutredningens betänkande (SOU 1996:184) anses biogas vara
det mest miljövänliga fordonsbränslet på grund av dess låga emissioner av såväl klimatgaser
som luftföroreningar. De främsta direkta miljö- och hälsovinsterna som följer av att använda
biogas istället för de klassiska bränslena som bensin och diesel är att de miljö- och
hälsovådliga ämnen som följer med avgaserna ersätts i stort av enbart CO2 och vatten.
Exempel på ämnen som framkallas vid förbränning av fossila bränslen är kolmonoxid (CO),
olika former av kolväten som exempelvis polycykliska aromatiska kolväten, kväveoxider
(NOx), ozon (O3) samt även partiklar (Sterner, 2010). CO har dock minskat kraftigt i
bilavgaser efter att katalysatorn blev en standardutrustning i bilar (ibid.).
Enligt Statens Energimyndighet (2010) bör biogasen främst nyttjas som fordonsgas i tunga
trafikfordon i stadsmiljö där den gör mest miljönytta. Detta eftersom bussar och lastbilar som
oftast drivs av diesel genererar stora partikelutsläpp. Bussflottor i innerstadstrafik har även ett
särskilt stort behov av bränsle, varför dessa bör prioriteras framför andra fordon.
Vad gäller tillförseln av CO2 till atmosfären blir nettot alltid mindre då förnyelsebara bränslen
används istället för fossila sådana, eftersom i det förra fallet ny biomassa ser till att fånga upp
CO2 vid fotosyntesen. CH4 har en enkel kemisk sammansättning. Detta innebär att
förbränningsprocessen kan anpassas så att en så liten mängd avgaser som möjligt genereras,
vilket är svårare med bränslen innehållandes fler kemiska komponenter (Sterner, 2010). CH4
är även i sig en betydligt kraftigare växthusgas än CO2, vilket innebär att metanen så långt
möjligt bör tas tillvara som energi (ibid.). Att förbränna CH4 till CO2 är således bättre ur
klimatsynpunkt.
Enligt Statens Energimyndighet (2010) kommer konkurrenskraften för biogas att öka
framöver, även om det är osäkert hur mycket den kommer gynnas framför andra bränslen.
Beträffande efterfrågan på biogas från rötat matavfall i Stockholms län menar Millers-Dalsjö
& Starberg (2011) att den är stor samt att många kommunala och privata aktörer är i färd med
att planera för nybyggnationer av förbehandlings och/eller rötningsanläggningar matavfall
eller att de redan hunnit bygga sådana. Dessa planer grundar sig i en stark efterfrågan på
fordonsgas, vilken än så länge inte blivit tillgodosedd i länet. Marknaden för fordonsgas är
alltså fullt etablerad och fungerande, men vad som saknas är tillräckliga mängder matavfall
från hushåll och verksamheter.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
9
3. Teoretiskt perspektiv
3.1. Kommunikation och social påverkan
Finns det en ambition att genomföra förändring hos människor är det viktigt att tänka över
vad för information som är mest lämplig att använda sig av samt hur denna ska
kommuniceras. En kommunikationsprocess kan sägas inbegripa två eller fler parter, vilket
skiljer den och informationsprocessen åt. Kommunikation karaktäriseras inte bara av
förmågan att tala och göra sig förstådd, utan även av förmågan att lyssna och förstå (Hallgren
& Ljung, 2005).
I en kommunikationsprocess finns alltid en viss uppsättning komponenter med, vilka synes i
figur 1. Sändaren förmedlar sitt budskap via någon form av medium, varefter
kommunikationsprocessen skapar en effekt då mottagaren, alternativt mottagarna, reagerar på
budskapet. Feed back benämns den företeelse då mottagarens reaktion återkopplas till
sändaren, medan företeelsen feed forward innebär att sändaren ser till att insamla kunskap om
mottagaren innan kommunikationsprocessen tar vid.
Det kan förefalla vara enkelt att kommunicera ut miljörelaterade budskap samt att som
sändare försöka få mottagarna att förändra sitt beteende gentemot ett mer miljövänligt sådant,
eftersom att de flesta torde ha en positiv inställning gentemot en god miljö. Dock upplever
många kommunikatörer som arbetar med miljökommunikation svårigheter med att få
allmänheten att uppfatta budskapet om vikten av att engagera sig för miljön (Palm, 2006). Att
människor anser miljöfrågan vara viktig behöver således inte innebära att de har lust att
förändra sitt beteende i riktning emot ett mer miljövänligt sådant om det i gengäld begärs
uppoffringar av dem i form av bekvämlighet, pengar och tid (ibid.).
Sändare Meddelande Medium Mottagare Effekt
Återkoppling (feed back)
Figur 1: Generell modell över kommunikationsprocessen (återskapad efter Palm &
Windahl, 1989).
Feed forward
Linnéa Thunberg
10
3.1.1. Social påverkan
En mottagares attityder spelar stor roll beträffande hur denne tar emot sändarens budskap, och
normer har en stor inverkan på mottagarens attityder. Normerna talar om för individen vilket
beteende som är acceptabelt och inte inom en grupp. Går en förändring emot gruppens normer
kan det vara nästintill omöjligt att förändra en gruppmedlems attityder och därmed beteende
(Palm, 2006). Gruppen kan finnas på många olika nivåer, men med en primärgrupp syftar
man på en grupp vari samtliga medlemmar känner varandra samt där en gruppkänsla är
närvarande (Palm & Windahl, 1989). Familjen är ett typexempel på en primärgrupp. Boende i
ett villakvarter skulle kunna vara en primärgrupp, men behöver inte vara det. Vidare kan en
sekundärgrupp exempelvis utgöras av en stor arbetsplats, där olika mindre primärgrupper
existerar (Palm & Windahl, 1989). De normer som är gällande i en individs primärgrupp har
störst inflytande (Palm, 2006).
Är en individs grannar eller vänner bra på att hantera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt ökar
detta inflytandet på individen att agera likadant även om individen saknar personligt intresse
för ämnet (Derksen & Gartrell, 1993). En av anledningarna till att en familj i ett villakvarter
sopsorterar kan således vara för att inte behöva sticka ut ur mängden i grannskapet.
Gruppnormerna kan utgöra försvårande omständigheter för sändaren i dennes försök att
övertyga. Dock kan gruppnormer även betraktas som möjligheter då de kan användas som ett
effektivt verktyg för att successivt få över medlemmar i en grupp på sändarens sida (Palm &
Windahl, 1989).
3.1.2. Diffusionsteori
Enligt Rogers (2003) finns det ett antal signifikanta faktorer som spelar in för att en ny
produkt eller tjänst ska spridas i samhället och antas av individer inom ett socialt system. De
faktorer som spelar in är:
Relativ fördel, det vill säga hur kunden uppfattar fördelarna med produkten eller
tjänsten samt hur direkt kunden kan gynnas av den
Komplexitet, det vill säga hur svår produkten eller tjänsten anses vara att använda
Kompatabilitet, det vill säga hur väl produkten eller tjänsten passar in i kundens
livsstil eller normvärld samt vilken grad av beteendemässiga förändringar som krävs
av kunden vid införskaffandet av produkten eller tjänsten
Observerbarhet, det vill säga möjligheten att kunna observera användandet av
produkten eller tjänsten innan kunden själv införskaffar den
Testbarhet, det vill säga möjligheten att få testa produkten eller tjänsten utan att
behöva investera varken tid eller pengar i den för att således kunna bedöma om den är
värd att satsa på
Priset
Diffusionen av en ny tjänst bland konsumenter eller kunder kan liknas vid en S-formad kurva.
Till en början är det relativt få som antar den nya tjänsten, varefter diffusionen av tjänsten får
en kraftig ökning för att sedan avta då tjänsten är antagen av över hälften av individerna inom
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
11
ett socialt system. Det blir då allt svårare för de individer som tagit till sig tjänsten att sprida
den vidare eftersom allt färre tillhör den grupp som ännu inte antagit tjänsten. (Rogers, 2003)
Enligt Rogers (2003) är den interpersonella kommunikationen, det vill säga den mellan
människor, viktigast och diffusionen av en ny produkt eller tjänst kan bli kraftig när väl
samtalet kring den sätter igång. Därför är det viktigt att till en början få inflytelserika personer
inom sociala grupper att börja använda produkten eller tjänsten, varefter den diffunderar till
övriga medlemmar i gruppen.
3.1.3. Påverkande faktorer vid åstadkommandet av en god avfallshantering
En god kommunikation med dem som ämnar använda insamlingssystemet, en välutformad
och pedagogisk presentation av systemet samt en tydlig och lättillgänglig utformning av
systemet är, enligt studier utförda på uppdrag av Svenska Renhållningsverksföreningen
(2005), av större vikt för att vinna en god uppslutning kring ett insamlingsmål än valet av
teknik för uppsamling. Insamlingssystemet bör vara pedagogiskt utformat med exempelvis
tryckt information på uppsamlingspåsar samt vid insamlingskärlen. Handlar det om separat
insamling av matavfall är pappers- eller stärkelsepåsar att föredra framför plast som tycks
bidra till en högre förekomst av felsorterad plast. Vidare bör kommunikationen vara utformad
så att användarna kan få vara med och påverka utformningen av systemen. Återkoppling är en
avgörande faktor och ger en starkare effekt än vid utdelande av allmänt informationsmaterial
(Andersson, 1994).
Enligt Hallin et al. (2001) bör olika kommunikationsstrategier kombineras för en lyckad
utgång i samband med projekt som har med avfallshantering att göra. Strategier att använda
sig av kan vara såväl masskommunikation, interpersonell kommunikation eller någon form av
kampanjstrategi. De masskommunikativa insatserna, som exempelvis kan vara i form av
tidningsannonser, broschyrer eller affischer, kan användas i det begynnande skedet för att
väcka folks uppmärksamhet för frågan. Dessa kan även fungera som en utlösande faktor för
den interpersonella kommunikationen, exempelvis mellan boende i flerfamiljshus.
Interpersonell kommunikation är generellt mest effektiv. Här kan även personer med ett
starkt interpersonellt inflytande på målgruppen agera nyckelpersoner som sändaren vänder sig
till. Enkla budskap bör vidare repeteras om och om igen och positiva effekter, samt fördelar
som målgruppen kan erhålla, av en beteendeförändring bör lyftas fram istället för att fokusera
på negativa aspekter av ett felaktigt beteende.
Att använda sig av kortvariga belöningar eller obligatorium och straffavgifter för att få
individer att börja hantera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt kan ge ett positivt
källsorteringsresultat, men bidrar dock inte till en beständig attitydförändring (Andersson,
1994). Den typen av åtgärder förlorar sin verkan när de upphör, varefter motivationen
försvinner och individen går tillbaka till sitt gamla beteende.
I rapporten Matavfall blir biogas. Fem goda exempel (Torgnyson, 2011) framtagen för Biogas
Öst tas olika exempel på matavfallsinsamlingskampanjer runt om i landet upp. Av rapporten
Linnéa Thunberg
12
framgår ett par tydliga faktorer som kan användas inom strategier ämnade till att skapa en
effektiv insamling av matavfallet:
en stor initial satsning för att på så sätt komma igång snabbt
mycket personlig kontakt med berörda invånare genom anordnande av allmänna
informationsmöten där hushåll bjuds in, samt även uppföljning genom att personligen
söka kontakt med hushåll som ej närvarat vid mötena
personlig kontakt kan även tas direkt vid tillställningar dit folk redan begett sig i andra
syften
utformning av kommunikation utifrån lokala förutsättningar för att nå ut till så många
som möjligt
brevutskick direkt hem i brevlådan med information om insamlingen
använda sig av den kommunala avfallstaxan som styrmedel för att gynna de som
sorterar ut sitt matavfall
För att åstadkomma ett lyckat resultat är det, utöver lämpliga kommunikationsmetoder, viktigt
med tydliga, politiska beslut och drivna tjänstemän som leder arbetet framåt. Dessutom är ett
långsamt och systematiskt införande av systemet i kommunen fördelaktigt. Att arbeta med
testområden innan tjänsten lanseras i hela kommunen kan även vara att föredra.
(Jordbruksverket, 2011)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
13
4. Solna och hanteringen av matavfall inom kommunen
Studieområdet i detta arbete är Solna kommun och presenteras i figur 2. Solna är en av 26
kommuner i Stockholms län och är Sveriges till ytan tredje minsta kommun med sina 19,3
km². Dock är Solna den sjunde mest befolkade kommunen i Stockholms län. Kommunen är
vidare länets tredje mest befolkningstäta. Den totala befolkningen i Solna uppgick år 2011 till
69946 personer och befolkningstätheten låg på 3 624.1 personer per kvadratkilometer. (SCB,
elektronisk, 2012a)
Andelen småhus i förhållande till flerfamiljshus är få i kommunen. Det totala antalet hushåll i
kommunen uppgick till 36 579 år 2011, varav antalet hushåll i flerbostadshus var 36 034
(SCB, elektronisk, 2012b). Antalet registrerade småhushåll var samma år 4192 (Tullberg,
muntligen, 2012).
2 Enligt SCB är antalet småhus 545, men den siffra som finns i kommunens avfallsregister över registrerade
småhusägare med upphämtning av hushållsavfall är 419.
Figur 2: Karta redovisande Solnas position i Stockholms län samt detaljerad karta över Solna
kommun. (Bearbetade i ArcGis utifrån Lantmäteriets kartmaterial.)
Linnéa Thunberg
14
4.1. SÖRAB och den gemensamma avfallsplanen
Det regionala avfallsbolaget SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) har hand om avfallet
i Solna. SÖRAB ägs förutom av Solna även av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö,
Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna vari företaget tar
hand om avfallet i samtliga av dessa kommuner förutom i Stockholm. SÖRAB-kommunerna
sköter insamlingen av hushållsavfallet på respektive håll, medan behandlingen sköts av
SÖRAB (SÖRAB, 2008).
Samtliga ägarkommuner inom SÖRAB-regionen delar en gemensam avfallsplan som är
antagen av respektive kommunfullmäktige i kommunerna. Planen syftar till att skapa en
gemensam målsättning med avfallshanteringen inom SÖRAB-kommunerna med sikte på år
2020, samt även med delmål till år 2012 (ibid.). I avfallsplanen går att läsa detta övergripande
huvudmål (SÖRAB, 2008:12):
”År 2020 ska avfallshanteringen i SÖRAB-kommunerna vara en del av
ett hållbart samhälle där människan står i centrum. Avfallshanteringen
ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga
miljöpåverkan. Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett
miljöproblem.”
Avfallsplanen (SÖRAB, 2008) tar upp åtta mål, vilka står i relation till EU:s avfallshierarki
samt även miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”, som ska vara uppfyllda till år 2020. Mål
6, som benämns ”Öka materialåtervinningen”, har bland annat som syfte att se till att minst
35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska genomgå
biologisk behandling och således materialåtervinnas. Delmål 6.4 säger att minst 10 procent av
hushållens matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling till år 2012, här inkluderat
hemkompostering. Mål 7 benämns ”Energiutvinning” och tar upp att biogas ska utvinnas vid
rötning av matavfall och användas som ersättning av fossilt bränsle i olika sammanhang.
Enligt delmål 7.3 ska biogasproduktion utifrån behandling av matavfall vara säkerställd till år
2012.
4.2. Val av system för insamling av matavfall i Solna
Tjänsten för insamling av avfall har Solna stad upphandlat av entreprenören SITA Sverige
AB, och det är således de som även hämtar upp det utsorterade matavfallet. Solna stad har
valt ett system med frivillig anslutning till matavfallsinsamlingen. Fastighetsägaren eller
styrelsen i bostadsrättsföreningen beslutar om att matavfall ska börja utsorteras inom
fastigheten och tar då kontakt med kommunen, som i sin tur hjälper till med dimensionering
samt med att hitta plats för insamlingen. Då insamlingen ska påbörjas i en flerbostadsfastighet
bjuds samtliga boende in till ett informationsmöte med avfallskommunikatören som berättar
om hur insamlingen ska gå till samt hur denna ska skötas på bästa sätt. (Särnholm, muntligen,
2012)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
15
Bilaga 3 redovisar olika metoder för insamling av matavfall. De insamlingsmetoder som
används i Solna är bruna hjulburna kärl samt underjordsbehållare (se figur 3). Kommunen
bekostar sorteringsutrustning till hushållen, 140 liters insamlingskärl, informationsmaterial
samt hämtningen av matavfallet. Att få sitt matavfall hämtat, vilket sker en gång per vecka
året om, är alltså inte avgiftsbelagt utan ingår i ordinarie avfallstaxa (Solna stads avfallstaxa,
2012). Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan således tjäna på att införa separat
hantering av matavfallet enligt Tullberg (muntligen, 2012). Eftersom de betalar för att få sitt
brännbara restavfall upphämtat kan denna kostnad reduceras då separata kärl för matavfall
kan bidra till ett minskat antal kärl för brännbart restavfall som de betalar för att få upphämtat.
Beträffande villaägare kan även dessa spara pengar på att ansluta sig i och med att de då kan
byta abonnemang för sina vanliga hushållssopor till upphämtning varannan vecka istället för
varje vecka. Detta innebär en prisreducering på ungefär 36 procent per år (Solna stads
avfallstaxa, 2012). Avfallstaxan används på det sättet som miljöstyrmedel av Solna stad.
Används underjordsbehållare i anslutning till fastigheten finns det möjlighet att ytterligare
reducera kostnaderna för upphämtning av avfallet. Detta trots att det innebär en
investeringskostnad på ungefär 60 000 kronor (Tullberg, muntligen, 2012) som respektive
styrelse eller fastighetsägare bekostar själva. Avgifterna för upphämtningen är då viktbaserade
istället för att baseras på antal kärl. Då matavfall väger mycket kan det bli en relativt stor
reduktion av kostnaderna för upphämtning av det brännbara restavfallet eftersom
utsorteringen bidrar till att detta minskar i vikt (Särnholm, muntligen, 2012).
Figur 3: Bruna, hjulburna kärl samt en typ av underjordsbehållare för uppsamling av matavfall i
Solna. (Foto: Jenny Särnholm och Ann Ahlbom Sundqvist)
Linnéa Thunberg
16
Papperspåsarna som används går att röta till biogas och den korg som följer med är
specialtillverkad för att se till att lufta papperspåsen undertill för ett bra resultat (se figur 4).
Plastpåsar eller påsar av bioplast godkänns inte i Solna (Särnholm, muntligen, 2012).
Köksavfallskvarnar är inte godkänt som metod då det kommunalägda Solna Vatten AB, som
ansvarar för vatten och avlopp i Solna stad, inte tillåter att spillvatten från köksavfallskvarnar
kommer ner i det kommunala avloppsnätet (Solna Vatten AB, 2011).
Insamlade mängder matavfall har ökat i Solna med 40 procent mellan åren 2010 och 2011. År
2010 samlades 637 ton matavfall in i Solna från såväl hushåll som verksamheter, medan den
siffran låg på 865 ton år 2011. Insamlade mängder matavfall år 2011 uppgick till ungefär 13
procent av totalt genererat matavfall i kommunen och antal anslutna hushåll ökar hela tiden,
men i nuläget (2012-06-01) är 8363 hushåll anslutna till matavfallsinsamlingen, det vill säga
22 procent av Solnas samtliga hushåll. (Särnholm, muntligen, 2012)
4.3. Matavfallet blir till biogas i Uppsala
Det insamlade matavfallet omlastas vid Hagby återvinningscentral i Täby, varefter det fraktas
vidare till Uppsala där det rötas och blir till biogas och biogödsel vid biogasanläggningen vid
Kungsängens gård. Biogödslet som produceras vid biogasanläggningen i Uppsala är certifierat
enligt Avfalls Sveriges system (Avfall Sverige, 2011) och det är produktionen av biogödsel,
vilken sedan fördelas ut till lokala lantbrukare, som i dagsläget är den främsta miljönyttan
(Nordin, muntligen, 2012).
Biogasanläggningen tar ut en mottagningsavgift av SÖRAB som motsvarar mellanskillnaden
mellan hur mycket det kostar anläggningen att ta emot och behandla matavfallet och värdet av
den gas som produceras (Nordin, muntligen, 2012). Kostnaderna för Solna stad att lämna
kommunens matavfall till biologisk behandling i Uppsala är dock mindre än att förbränna det
blandade restavfallet, menar Tullberg (muntligen, 2012). Mottagningsavgiften kommer dock
Figur 4: Den sorteringsutrustning som samtliga boende i flerbostadshus
samt småhusägare får då matavfallsinsamlingen börjar i fastigheten,
samt papperspåsen placerad i korgen. (Foto: Jenny Särnholm)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
17
troligtvis att kunna sänkas då priserna på biogas höjs som en följd av att större volymer kan
tas emot vid verket, samt även det faktum att priset på bensin och diesel har höjts, vilket ökar
efterfrågan på biogas (Nordin, muntligen, 2012). Anläggningen gick med förlust mellan åren
1996 och 2010, men har de senaste en till två åren börjat bli vinstdrivande (ibid.).
4.4. Matavfallsinsamling i övriga SÖRAB-kommuner
Under arbetet med studien har jag varit i kontakt med andra SÖRAB-kommuner för att få ett
perspektiv på hur de arbetar med matavfallsfrågan. Samtliga SÖRAB-kommuner sorterar ut
matavfall från verksamheter och alla utom Täby och Vallentuna har kommit igång med
matavfallsinsamling från hushåll. Dock ska 4000 hushåll i Täby få möjlighet att testa systemet
från och med år 2013, med ambitionen om att samtliga hushåll ska få möjligheten när ett nytt
avtal träder i kraft år 2015 (Hagberg, muntligen, 2012). En redovisning av insamlade mängder
matavfall i SÖRAB-kommunerna redovisas i figur 5 och i bilaga 4.
4.4.1. Sundbyberg
En kommun som sticker ut är Sundbyberg som är den enda av SÖRAB-kommunerna som
infört obligatorisk anslutning när de startade insamlingen år 2009. Systemet innebär inte att
det är ett tvång för alla boende i fastigheterna att sortera ut sitt matavfall, utan innebär att
fastighetsägarna och styrelserna i bostadsrättsföreningarna har skyldighet att se till så att alla
boende ska ha möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Taxan är utformad på samma sätt som i
Solna, det vill säga att matavfallsinsamlingen subventioneras av kommunen och att de som är
anslutna kan minska sina kostnader då de reducerar sitt brännbara restavfall. (Holmlund,
muntligen, 2012)
93
711
489
1564
971
272
865
414
182
0 200 400 600 800
1000 1200 1400 1600 1800
Figur 5: Totalt insamlat matavfall (inklusive från verksamheter) från
SÖRAB-kommunerna år 2011 uttryckt i ton. (Underlag: SÖRAB)
Linnéa Thunberg
18
Arbetet med att få kommunens hushåll att ansluta sig har dock skett etappvis och åtgärder i
form av sanktioner för de som inte är anslutna har kommunen varit blygsamma med. Dock
började kommunen sätta mer press på dem som inte är med i systemet med hjälp av
avfallstaxan i vintras (2011/2012). De började då ta ut sorteringsavgifter från dem som inte är
anslutna men som skulle ha varit det vid år 2009 och 2010. Kommunen har även möjlighet att
utfärda dispenser till dem som har rimliga skäl till att deras fastighet inte kan anslutas till
matavfallsinsamling. Dispenserna gäller dock enbart i två år. (Holmlund, muntligen, 2012)
Målet i Sundbyberg är att samtliga flerbostadshus och villor ska vara anslutna till den 2012-
12-31, men dock är tjänstemännen som arbetar med frågan inom kommunen, enligt Holmlund
(muntligen, 2012) medvetna om att så inte kommer att vara fallet. Svårigheter har funnits med
att få gamla befintliga sopsugsområden att ansluta sig, och dessa kommer troligtvis inte att
klara det under den period som är kvar av året heller.
4.4.2. Sollentuna
En annan utstickare i sammanhanget är Sollentuna kommun som införde matavfallsinsamling
från verksamheter och hushåll redan år 1994. Det fanns redan då ett mål om en 50 procent
materialåtervinning inom kommunen, vilket inte ansågs kunna nås genom enbart insamling av
tidningar och förpackningar varför även det biologiska avfallet började samlas in. Sedan år
2005 är ansvaret för avfallshanteringen inom kommunen överfört till ett kommunalägt bolag,
Sollentuna Energi AB. (Sjöblom, muntligen, 2012)
För att kunna nå ut till flerbostadshusen arbetade kommunens tjänstemän mycket med
direktkontakt då de bland annat besökte bostadsrättsföreningarnas styrelsemöten om
kvällarna. Enligt Sjöblom (muntligen, 2012) har de som arbetat med frågan hunnit med att
besöka varje förening minst två gånger. Det har således rört sig om en kraftig satsning på
matavfallsinsamling i Sollentuna under en lång period.
Vidare har Sollentuna viktbaserad avfallstaxa, vilket innebär att fastighetsägare betalar för
vikten av hushållsavfallet som upphämtas. Detta innebär att fastighetsägare kan se exakt hur
mycket hushållsavfall som genereras inom fastigheten och därmed inte betala för mer än vad
som faktiskt hämtas upp. All insamling av matavfall är gratis, vilket innebär att ju mer
matavfall som sorteras ut desto mindre viktavgift blir det på det vanliga hushållsavfallet.
Dessutom har avfallstaxan utformats så att flerbostadshus har reducerad grundavgift per
hushåll och år för de som är anslutna till matavfallsinsamlingen. (Sjöblom, muntligen, 2012)
4.5. Så har matavfallsinsamlingen lanserats i Solna
År 2009 började kommunen med en kampanj om matavfallsinsamling riktad till
villahushållen inom kommunen. Kommunikationsmetoden som valdes då var att med
brevutskick till samtliga villahushåll föra ut information om insamlingssystemet. Vid
anslutning till separat utsortering av matavfallet kunde villahushållen reducera sina kostnader
för avfallshämtning väsentligt då ett helt nytt abonnemang med ett mer förmånligt pris än
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
19
tidigare kunde tecknas. Efter kampanjen anslöt sig ungefär 25 procent av villahushållen
direkt. I februari 2011 gjordes en uppföljning av villorna med information specifikt riktade till
dem. Numer är taxan dock förändrad och ger inte samma direkta prisreduktion som tidigare,
men dock ändå möjlighet till att spara pengar som tidigare nämnt. Ungefär 38 procent av
villahushållen är i nuläget anslutna. (Tullberg, muntligen, 2012)
Projektet med att få flerbostadshus att ansluta sig till matavfallsinsamling startade hösten
2010 då en avfallskommunikatör med ansvar för matavfallsinsamlingsprojektet anställdes av
Solna stad. Kommunen bjöd då in samtliga bostadsrättsföreningar och fastighetsägare till att
närvara vid två informationsträffar om matavfallsinsamling. Utöver det fick en stor del av de
föreningar och bolag som inte närvarade vid informationsträffarna en sammanställning av
informationen från träffarna av kommunen. Under denna höst satte 4 procent av Solnas
hushåll igång med att sortera ut sitt matavfall. En ytterligare gemensam informationsträff, i
likhet med den hösten 2010, gavs för kommunens fastighetsägare och bostadsrättsföreningar
under våren 2012.
Utöver ovanstående har sammanfattningsvis följande informationsmaterial genererats:
Reklamfilmer på kommunens hemsida samt i matvarubutiken i Solna Centrum
Reklamfilm på en biograf varefter tryckt informationsmaterial personligen delades ut
utanför biografen
Annonser i lokaltidningen samt i andra pressmedier
En längre artikel om insamlingen i lokaltidningen
Information om sorteringen på kommunens hemsida
Annonser på stortavlor runt om i kommunen
Olika events där matavfallsfrågan belysts
Tryckt information har skickats ut specifikt till vissa styrelser i bostadsrättsföreningar
och fastighetsägare
4.6. Fastighetsägarnas ansvar och uppgifter
För att Solna stad ska kunna nå målen om en ökad biologisk behandling av matavfallet, som
uttrycks i avfallsplanen (SÖRAB, 2008), är det viktigt att kommunen får till ett bra samarbete
med fastighetsägarna och styrelserna i bostadsrättsföreningarna. Då Solna består av en låg
andel villor i relation till flerbostadshus är det av stor vikt att nå ut till beslutsfattarna inom
flerbostadshusen.
Inför en anslutning av en flerbostadsfastighet till insamling av matavfall ansvarar
fastighetsägaren eller styrelsen för att bestämma en plats för förvaring av behållare för
matavfall, vilket är något som Solna stad även hjälper till med om så behövs. Fastighetsägaren
ansvarar även för att hitta rum för förvaring av papperspåsarna, vilka ska kunna finnas
lättillgängliga för de boende i fastigheten. Övriga begynnande ansvarsområden är att vid
behov justera abonnemanget för hämtning av brännbart restavfall, framta en extranyckel till
Linnéa Thunberg
20
det eventuellt låsta utrymmet samt eventuellt göra justeringar i fastigheten för att avhjälpa
problem vid hämtningen av matavfallet. (Särnholm, muntligen, 2012)
När systemet väl är infört i fastigheten ansvarar fastighetsägaren, eller styrelsen i
bostadsrättsföreningen, för att beställa nya matavfallspåsar från kommunen vilket görs via
Solna stads hemsida (Särnholm, muntligen, 2012). Ansvaret består även i att med jämna
mellanrum skölja ur behållaren för matavfall samt att se till att matavfallspåsar inte hamnat
utanför behållaren och i så fall placera dessa rätt (ibid.).
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
21
5. Metod
Studien har genomförts genom dels en teoretisk del i form av en litteraturstudie, samt även en
empirisk del. Litteraturen jag har använt mig av består dels av rapporter relaterade till ämnet,
vilka jag erhållit genom dels personlig kontakt med tjänstemän som arbetar med frågan samt
dels via internet. Genom dessa har jag skapat mig en god uppfattning om matavfallsinsamling
för rötning samt erfarenheter av arbete kring matavfallsinsamling i andra kommuner. Jag har
även använt mig av relevant facklitteratur som jag funnit på biblioteket.
En kvalitativ metod har valts inom den empiriska delen. Målet var att hitta tydliga motiv till
varför vissa väljer bort att ansluta sig till den separata insamlingen av matavfall, varför
intervjuer genomfördes med utvalda personer.
Då korthuggna och begränsat genomtänkta svar från respondenterna ville undvikas har valet
gjorts att inte nyttja en kvantitativ enkätundersökning i detta arbete. Ett ytterligare faktum
som ligger till grund för valet är det att tidsutrymmet inte tillät den typen av undersökningar
då det skulle innebära att en betydligt större målgrupp hade behövts involveras för att få ett
mätbart och tillförlitligt resultat. Påminnande utskick skulle möjligtvis även behöva vara
nödvändiga, vilket skulle ha försenat studien. Det här arbetet kan dock agera förstudie till en
uppföljande kvantitativ studie som prövar de slutsatser som framkommit här på ett större
urval.
5.1. Intervjuundersökning
Den kvalitativa metod som använts är semistrukturerade intervjuer. Strukturen i intervjuerna
är given, men det finns möjlighet att ställa vidare frågor för att således vidga förståelsen och
undvika att låsa fast sig i kortfattade resonemang. Semistrukturerade intervjuer ger
respondenten en frihet att svara med egna ord istället för att bli styrd av intervjuaren. Såväl
planering och genomförande av intervjustudien har gjorts med boken Den kvalitativa
forskningsintervjun (Kvale & Brinkman, 2009) till hands.
Valet har gjorts att använda sig av en-till-en-intervjuer. Att använda sig av fokusgrupper kan
öppna upp för mer spontana och emotionella uppfattningar från respondenterna då dessa
påverkas av interaktionen inom gruppen. Dock skulle det även kunna vara så att rädslan inför
att yttra sig på fel sätt kan vara större inom en grupp vilket kan leda till att en respondent inte
skapar den typen av förtroende för intervjuaren som krävs för studien.
5.1.1. Planering och urval
För att få en spridning av respondenter bestämdes att urvalet skulle göras utifrån tre
målgrupper, varav samtliga inte utsorterar sitt matavfall. Detta för att kunna jämföra argument
och studera huruvida det är möjligt att få olika synvinklar beroende på vilken målgrupp
respondenten tillhör. Målgrupperna är:
Linnéa Thunberg
22
Målgrupp 1: Styrelser i bostadsrättsföreningar
Målgrupp 2: Privata fastighetsägare
Målgrupp 3: Villaägare
Vid rekrytering av respondenter valdes, i samråd med min handledare vid
Stadsbyggnadsförvaltningen, Jenny Särnholm, styrelser och privata fastighetsägare som
tidigare specifikt ska ha kontaktats per brev av kommunen angående matavfallsinsamlingen
med en uppmaning om att återkomma till kommunen. De som valdes ut ska efter
brevutskicket antingen inte ha återkopplat alls till kommunen, eller uppgett sig vara
ointresserade av en anslutning. Vid rekrytering av respondenter från målgrupp 3 användes en
förteckning över de småhusägare som ännu inte anslutit sig till matavfallsinsamling.
För att kontrollera att de som valdes ut verkligen inte var anslutna till insamlingssystemet
sattes ett rekryteringsformulär upp med namn, adress och telefonnummer till samtliga. Varje
val av respondent stämdes av med en förteckning över kunder anslutna till
matavfallsinsamlingssystemet för att säkerställa att de inte var anslutna. Varje val stämdes
även av med en karta över Solna stad för att garantera en geografisk spridning på
respondenterna.
För att verkligen säkerställa att tid fanns åt intervjuer bestämdes att intervjuerna skulle hållas
per telefon, såvida inte respondenten själv föreslog personligt möte. Detta då det är svårare att
hitta lämpliga tillfällen för personliga möten med respondenterna som ofta arbetar på dagarna
och är upptagna med annat på kvällarna.
Som ett första urval valdes 15 respondenter ut ur respektive målgrupp, det vill säga totalt 45
respondenter. Förhoppningen var att utifrån det första urvalet kunna genomföra intervju med
5 respondenter ur varje målgrupp, det vill säga totalt 15 respondenter. Ett förberedande
informationsblad skickades den 3 maj ut till respondenterna, vilket kort beskrev syftet med
studien och intervjuerna, samt anledningen till varför just de blivit utvalda. Respondenterna i
målgrupp 1 erhöll informationen per e-post och övriga erhöll den per vanlig post. Detta
eftersom e-postadresser till styrelser i bostadsrättsföreningar var mer lättillgängliga än e-
postadresser till respondenter i övriga målgrupper.
Önskan hade varit att skicka ut en förfrågan om att delta i intervju per e-post till samtliga
respondenter då detta är ett mer säkert tillvägagångssätt för att faktiskt se till att nå ut med den
till målgrupperna. Det finns alltid en risk att brev kommer bort med posten, hamnar hos fel
adressat eller helt enkelt slängs direkt i papperskorgen när det väl kommit innanför dörren.
Den kritiska punkten vid rekryteringen av respondenter var att ett säkerställande av
respondentens negativa inställning till att ansluta sin förening eller fastighet till
matavfallsinsamlingssystemet inte kunde göras. Urvalet baserades på en förteckning över
icke-anslutna kunder, men huruvida respondenten ifråga hade planerat en anslutning eller inte
förtäljde inte förteckningen.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
23
En frågeguide formulerades för att kunna användas för samtliga respondenter. Frågeguiden
utformades så att var och en av intervjuerna skulle kunna hållas inom en tidsram om ungefär
15 till 20 minuter, det vill säga en kortare form av semistrukturerade intervjuer.
Tidsbegränsningen sattes för att lättare få respondenter att vilja ställa upp på intervju.
5.1.2. Genomförande samt utskrift av intervjuerna
Utav totalt 45 förfrågningar om intervju fick jag möjlighet att utföra 15 intervjuer, varav 7 var
med representanter från målgrupp 1, 5 från målgrupp 2 och 3 från målgrupp 3. Intervjuerna
genomfördes vid spridda tillfällen under perioden 4 maj till 28 maj. De varierade i längd, men
höll sig oftast inom den innan uppsatta tidsramen. Några respondenter hade mycket åsikter
om ämnet, varför intervjun kunde fortgå i uppemot en timme. Jag hade aldrig någon intention
att stoppa dem utan alla fick tala till punkt. Enbart en respondent önskade personligt möte,
resterande intervjuer genomfördes per telefon.
Valet gjordes att inte spela in intervjuerna, utan istället skrevs det som sades ner direkt på
datorn samtidigt som intervjun hölls. Vid den intervjun som hölls via ett personligt möte
fördes manuella anteckningar. Renskrivning gjordes direkt efter att intervjun hållits. Citat
skrevs ner direkt, och det som förbättrades och skrevs om vid renskrivning utgavs inte för att
vara citat. Vikt lades vid att inte ta yttranden ur sitt sammanhang, utan redan från början
kategorisera intervjun utefter de frågor som ställdes.
En alternativ metod hade varit att spela in varje intervju och sen transkribera dem. Detta hade
troligtvis varit en mer uttömmande metod. Risken att respondenten anser sig vara felciterad
samt att citaten tas ur sitt sammanhang skulle även ha minimerats. Detta skulle dock ha tagit
allt för lång tid. Att göra utskriften av intervjuerna direkt var ett effektivt sätt, och jag anser än
dock att det resultat som framkom har hög validitet på grund av min noggrannhet vid
utskriften av respektive intervju.
Linnéa Thunberg
24
6. Resultat av intervjuundersökningen
För att kunna få en överblickande uppfattning om respondenterna har de här blivit tilldelade
relevanta attribut i en tabellsammanställning (se tabell 1).
Målgrupp 1: Styrelser i
bostadsrättsföreningar
Målgrupp 2: Privata
fastighetsägare
Målgrupp 3:
Villaägare
Styrelse 1 521 hushåll i föreningen
Fastighetsägare 1
Förvaltare av en fastighet i Solna
Villaägare 1 (kvinna) Pensionär (över 85 år)
Två vuxna i hushållet Styrelse 2 438 hushåll i föreningen
Fastighetsägare 2
Ägare och förvaltare av två
fastigheter i Solna
Styrelse 3 746 hushåll i föreningen
Fastighetsägare 3
Förvaltare av en fastighet i Solna
Villaägare 2 (man) Övre medelåldern
Tre vuxna i hushållet Styrelse 4 129 hushåll i föreningen
Fastighetsägare 4
Förvaltare av en fastighet i Solna
Styrelse 5 134 hushåll.i föreningen
Fastighetsägare 5
Förvaltare av tio fastigheter i
Solna
Villaägare 3 (man) Pensionär
Tre vuxna i hushållet
Styrelse 6 78 hushåll i föreningen
Styrelse 7 426 hushåll i föreningen
6.1. Respons i förstadiet till intervjuerna
Då jag ringde runt till personer som ingått i mitt första urval framkom intressanta, korta svar
från vissa som kunde motivera varför de inte har intresse för att ansluta sig till
matavfallsinsamlingen men som inte ville ställa upp på intervju. En villaägare förklarade att
hon antagligen inte skulle ha mycket att bidra med till intervjun då hon bodde ensam och inte
gav upphov till tillräckliga mängder matavfall för att hon skulle behöva ansluta sig till separat
utsortering. Det var även en kommentar jag senare fick höra fler gånger från äldre människor.
En av dessa menade att hon köpte precis så mycket mat som hon förbrukade. Åt hon inte upp
det gav hon bort det då hon pendlade mycket mellan hemmet och sjukhuset där hennes man
befann sig.
En ytterligare villaägare menade att hon inte sorterade ut sitt matavfall då hon saknade
information om det och ansåg därför inte att hon skulle kunna besvara några frågor i en
intervju varför hon avstod. Hon menade även att hon inte fått något brev från mig, och
hänvisade till att det kunde ha kommit bort i posten. Fler utav de villaägare jag ringde upp
förklarade för mig att de aldrig sett till något brev från mig. Det fanns ju, som tidigare nämnt,
Tabell 1: Sammanställning av respondenter som visar de attribut som är relevanta för målgruppen.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
25
en riskfaktor i att skicka en förfrågan per brev, i och med att brevet kan ha kommit bort i
posten eller att man struntar i att läsa det och förvisar det direkt till papperskorgen.
Responsen från de representanter ur målgrupp 1 som jag skickat ut förfrågan till om att delta i
intervju var relativt snabb. En styrelse hörde av sig till mig och menade att de inte var
intresserade av att börja sortera ut sitt matavfall för tillfället då deras förening nyligen antagit
en ny underhållsplan, varför de ansåg att de hade många andra frågor att ta itu med. En annan
styrelse talade om för mig att de precis tagit beslutet om att ansluta sig och således skulle
kontakta kommunen i dagarna. Det var ju en kritisk punkt i min urvalsmetod. Det gick inte att
fullständigt garantera att samtliga i det första urvalet platsade i målgruppen.
Från målgrupp 2 responderade tre stycken privata fastighetsägare inom loppet av ett par dagar
att de inte var intresserade av att ställa upp på intervju. En utav dessa angav en anledning till
detta. De stod inför ett förestående stambyte inom fastigheterna och deras kontor skulle vara
till hälften bemannat under maj varför de inte var intresserade av att börja sortera ut sitt
matavfall i nuläget. Jag frågade då om de skulle kunna tänka sig en anslutning i framtiden,
och det skulle de. Dock låg detta långt i framtiden. Ytterligare en fastighetsägare hörde av sig
och uppgav att han inte var intresserad av en intervju eftersom att de var i färd med att
kontakta kommunen för en anslutning.
6.2. Sammanfattning av svar relaterade till frågeställningarna
En sammanfattning av de vanligast framkomna svaren i intervjuundersökningen synes i tabell
2. För detaljerade svar på frågorna för respektive målgrupp, se bilaga 1 och 2. Respondenterna
i målgrupp 1 kunde uttrycka flera anledningar till att de inte anslutit sig. Det var även vanligt
att flertalet respondenter uttryckte liknande argument. Det är uppenbart att stora föreningar
har svårt att få till det praktiskt, även om det finns en vilja till att få det att fungera inom
styrelsen. Vidare återkom hänvisningen till att bostadsrättsinnehavarna saknar tillräckligt
engagemang för källsortering överlag, vilket skulle göra det svårt att införa
matavfallsinsamling i föreningen. Den styrelse som skiljde sig åt mest från övriga var styrelse
5 som helt enkelt inte haft tid att ta itu med frågan, men som dock kort efter vår intervju tog
tag i det och anslöt sig till systemet.
Även om ekonomin inte lyftes fram specifikt som en anledning till att respondenterna i
målgrupp 1 inte sorterar ut matavfall i deras föreningar framkom den senare som relevant för
att få tre av de sju styrelserna att ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet. Dock ville de
flesta (fem av sju) att kommunen skulle bistå dem med mer praktisk hjälp för att de skulle
kunna få det att fungera med matavfallsinsamling inom föreningen.
Till skillnad emot målgrupp 1 uppger de flesta respondenter i målgrupp 2 olika anledningar
till att de inte sorterar ut sitt matavfall inom deras fastighet/fastigheter och de håller sig även
till ett motiv. Det tycks här finnas individuella motiv bakom varför de inte vill ansluta sig eller
inte anser sig ha möjlighet. Hade fler respondenter från denna målgrupp intervjuats hade dock
troligtvis liknande motiveringar varit återkommande. Att respondenten uppger sig inte ha fått
Linnéa Thunberg
26
tillräcklig information, samt att oengagerade hyresgäster agerar hinder för att börja sortera ut
matavfall inom fastigheten/fastigheterna är motiveringar som återkommer även här.
Respondenterna hade även individuella utläggningar av vad som skulle krävas för att få dem
att ansluta sig. Fastighetsägare 2 vill överhuvudtaget inte ansluta sig, men i övrigt föreslås
ekonomiska fördelar samt direkt information till hyresgästerna.
Respondenterna i målgrupp 2 var antingen fast beslutna om att inte ansluta sig, eller visste
ingenting om det, varför de inte hade mycket åsikter om vad som skulle krävas för att få dem
att ansluta sig.
Tabell 2: Sammanfattning av de vanligast förekommande motiveringarna till varför respondenterna inte vill ansluta sig till matavfallsinsamling samt vad som skulle krävas för att en anslutning skulle bli av. Inom parentes anges det antal respondenter inom respektive målgrupp som uttryckte åsikten.
Målgrupp Varför? Vad krävs?
Målgrupp 1 Svårt med samordning i stora föreningar
(3 respondenter)
Ekonomiska incitament är
viktiga
(2 respondenter) Brist på engagemang hos
bostadsrättsinnehavarna
(5 respondenter)
Brist på information om
matavfallsinsamlingen från kommunen
(2 respondenter)
Efterfrågar mer praktisk hjälp
från kommunen
(5 respondenter)
Brist på utrymme och rädsla för att
hygieniska problem ska uppkomma
(4 respondenter)
Efterfrågan efter obligatorisk
anslutning
(1 respondent)
Målgrupp 2 Brist på engagemang hos de boende
(1 respondent)
Ekonomiska incitament är
viktiga
(1 respondent)
Brist på information från kommunen
(2 respondenter)
Efterfrågar mer information
från kommunen
(2 respondenter) Fel tidpunkt
(1 respondent)
Grundidén med separat insamling av
matavfall är fel
(1 respondent)
En anslutning kommer aldrig
att ske
(1 respondent)
Målgrupp 3 För hög ålder
(1 respondent)
Det finns ingenting att göra, en
anslutning kommer inte att bli
av
(2 respondenter) Brist på information från kommunen
(2 respondenter)
Praktiska problem
(1 respondent)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
27
6.1. Påverkansfaktorer
Av intresse var att genom intervjuerna söka utröna vilka faktorer som är av störst relevans för
respondenterna i den här typen av sammanhang samt vad som skulle kunna få dem att bli
påverkade i en riktning emot att ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet.
6.1.1. Påverkan av att grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall
Jag tyckte dels det var intressant att höra om respondenterna skulle bli eller blir påverkade i
en riktning emot en utsortering av matavfall inom fastigheten/fastigheterna om deras
grannfastigheter utsorterade matavfall. Som synes i figur 6 var oftast så inte fallet. Enbart 3
respondenter av 15 angav ett positivt svar på den frågan. Fastighetsägare 1 menade att man
påverkas av normerna i ens omgivning. ”Om man ser att grannfastigheterna har och ser att
det funkar bra för dem är det en självklarhet att man blir påverkad i riktning att ansluta sig.”
Även Fastighetsägare 2 menar att det skulle påverka dem om de fick reda på att
grannfastigheter sorterar ut sitt matavfall, men i en motsatt riktning. ”Om jag fick veta att en
granne gjorde något som jag tycker är tokigt och fel skulle jag försöka påverka honom att inte
göra så längre. Jag tycker han är en buse då han gör fel. Jag vill få honom att sluta göra
det.”
Beträffande stora bostadsrättsföreningar tror inte Styrelse 1 att det spelar så stor roll huruvida
grannfastigheten sorterar eller inte. Dock framhäver Styrelse 1 att grannarna i hennes systers
förening, vilken består av betydligt färre lägenheter, pratar med samt påverkar varandra.
Villaägare bör vara de som blir mest påverkade om de vet att deras grannar sorterar ut
matavfall, men dock uppgav sig ingen av respondenterna i målgrupp 3 bli påverkade i en
riktning emot att själv börja sortera ut sitt matavfall. Dock uppgav Villaägare 1 att det ju var
genom grannarna de fått reda på det och Villaägare 3 vet om att några grannar sorterar ut sitt
matavfall, men han anser det se allt för jobbigt ut.
1
2
12
Ja, den är viktig
Ja, men inte viktigast
nej
Figur 6: Svar från samtliga respondenter huruvida de blir påverkade i en riktning emot att själva vilja
börja sortera ut sitt matavfall om de skulle ha kännedom om att grannfastigheter gör det.
Linnéa Thunberg
28
6.1.2. Påverkan av att framhäva positiva miljöeffekter av utsortering av matavfall
En annan intressant fråga var om respondenterna ansåg att positiva miljöaspekter är viktigt att
framhäva som incitament för att få fler att utsortera sitt matavfall. Som synes i figur 7 svarade
endast en respondent av 15 blankt nej på den frågan, det vill säga Styrelse 3. Ett intresse för
att göra gott för miljön utger sig de flesta för att ha men dock ansåg majoriteten att positiva
effekter för miljön vara ett sidoargument. Styrelse 6 menar exempelvis att det inte behöver
finnas ett faktiskt engagemang bara för att man vill miljöns bästa.
Styrelse 5 menar att miljöaspekten antagligen kan vara mer viktig att framhäva för
bostadsrättsinnehavarna och att den ekonomiska aspekten är viktigare för
styrelsen.”[…]viktigare att man kan påvisa lägre sophanteringskostnader. Vissa triggas
kanske mer då. Sophanteringskostnader är nog dock viktigare för styrelsen som ser att
kostnaderna går ner. För den enskilda medlemmen är det nog viktigare att trycka på
miljöaspekten.”
Respondenterna i målgrupp 2 uttrycker en mer positiv och ljusare syn på miljöaspekten. Tre
av fyra anser att miljön är väldigt viktig, varav en av dem anger det vara den viktigaste
aspekten i sammanhanget. Fastighetsägare 2, däremot, går mer i linje med målgrupp 1 då
respondenten menar att det självklart är viktigt att framhäva positiva miljöaspekter men att det
finns en ekonomisk sida som väger tyngre.
Villaägare 1 menar att miljöaspekten är mycket viktig och hon tror definitivt att det är viktigt
för kommunen att framhäva positiva effekter på miljön som följer av att sortera ut sitt
matavfall. Hon tror att de som bor i villa ofta är miljömedvetna och vill göra rätt för sig. Det
gäller bara att nå ut med informationen.
Figur 7: Svar från samtliga respondenter huruvida de anser att positiva miljöaspekter är
viktigt att framhäva som incitament för att få fler att ansluta sig till matavfallsinsamlingen.
5
9
1 Ja, den är viktig
Ja, men inte viktigast
nej
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
29
6.1.3. Påverkan av ekonomiska incitament
Vid tal om ekonomin har de flesta blivit väldigt engagerade. Som synes i figur 8 svarade
ingen nej på frågan om ekonomiska styrmedel är relevanta i sammanhanget. Dock fanns det
en variation beträffande hur stor vikt respondenterna ansåg ekonomin ha. Många uttryckte
åsikter i stil med: ”Kan man både spara pengar och på miljön är det ultimat” (Styrelse 1).
Styrelse 4 menar att ”Man måste peka på någon påtaglig vinst. Inte bara miljön. Någon
konkret nyttoaspekt. Endera för föreningen självt, för kommunen eller för samhället i stort.”.
Styrelse 3 anser inte att det finns tillräckligt att vinna för den enskilde och att det inte är
motiverande för den som ska sortera ut sitt matavfall att veta att den mat som samlas in i
Solna blir till biogas i Uppsala och säljs där. ”Solna får ju ingenting, varför ska vi betala för
det?” Styrelse 4 tror att som det är nu, att föreningar kan tjäna på det genom att det blir
mindre hushållssopor som det kostar att hämta upp, är ett svagt ekonomiskt argument. ”Prio
nummer ett är alltid ekonomin för styrelser i bostadsrättsföreningar. Det är det ständiga
samtalsämnet. Hur ska vi göra för att inte behöva höja avgifterna för de boende?”
Fastighetsägare 4 skiljer sig åt från övriga i den här frågan då respondenten menar att
ekonomin inte är det viktigaste, utan att miljöfrågan är högst prioriterad. ”Det är inte bara den
ekonomiska aspekten som är viktig, utan framför allt miljöaspekterna[…]att ta tillvara på så
mycket som möjligt.”
Figur 8: Svar från samtliga respondenter huruvida de anser att ekonomiska
styrmedel är relevanta att använda sig av i sammanhanget.
11
4 Ja, den är viktig
Ja, men inte viktigast
nej
Linnéa Thunberg
30
7. Diskussion
7.1. Inställningen till matavfallsinsamling bland respondenterna
Generellt tycks respondenterna från målgrupp 1 och 2 vara positivt inställda till utsortering av
matavfall. Bara enstaka specifika fall är direkt emot det (Styrelse 3 och Fastighetsägare 2).
Men de praktiska problemen som respondenterna upplever som hinder för att införa
utsortering inom fastigheten/fastigheterna gör att de inte vågar ansluta sig. Det finns en rädsla
för att arbetet, när väl matavfallsinsamlingen är införd, kan komma att bli allt för överhopande
för att styrelsen ska ha tid att upprätthålla en god sortering inom fastigheten.
Flertalet av respondenterna har alltså fått uppfattningen om att det ska vara krångligt att
ansluta sig till systemet. Vad gäller flerbostadshus är det ju givetvis viktigt att de boende i
husen gör rätt och inte slänger något i behållaren för matavfall som inte hör hemma där, samt
att nedskräpning omkring behållarna undviks så långt möjligt. Dock finns det inget tvång på
att samtliga hushåll i fastigheterna ska sortera, utan det handlar om att samtliga ska få
möjlighet att sortera. Om 50 procent av hushållen sorterar ut sitt matavfall inom en fastighet
innebär det en positiv start. Tjänsten med matavfallsinsamling innehar en observerbarhet
(Rogers, 2003) eftersom boende i ett flerbostadshus kan observera hur grannen hanterar
utsorteringen i hushållet och således bli påverkad att själv börja och upprätthålla en god
utsortering. Därför kan grannarna påverka varandra i en riktning emot en alltmer ökad
anslutning inom husen. Det måste ju dock börja någonstans och det börjar genom att
fastighetsägaren eller styrelsen i bostadsrättsföreningen ser till att ge hyresgäster och
bostadsrättsägare möjlighet att sortera ut sitt matavfall.
Fastighetsägare 5 angav ett intressant svar som skulle kunna vara representativt för fler
fastighetsägare. Respondenten uttryckte inte negativa åsikter om systemet som sådant, men
drog sig dock för att ansluta sina fastigheter på grund av oro. Rädslan låg i att de skulle
behöva bli debiterade om hyresgästerna inte skötte systemet på rätt sätt, det vill säga slängde
hushållssopor i kärlet för matavfall eller dylikt. Rädslan kan anses vara befogad, eftersom det
troligtvis finns en större risk för att hyresgäster i ett hyreshus inte beter sig lika lojalt
gentemot den fastighet de bor i, och således mot ägaren av fastigheten, som boende i en
bostadsrättsförening. Hyresgästerna äger ju inte andelar av fastigheten, vilket ju
bostadsrättsinnehavare gör. Således finns det troligtvis större incitament att tänka långsiktigt
och vilja att fastigheten sköts på ett riktigt sätt i en bostadsrättsförening eftersom det ökar
värdet på ens egen lägenhet. Det gäller således för fastighetsägaren att bete sig respektfullt
och förtroendeingivande gentemot sina hyresgäster för att försäkra sig om att de inte drar
ägaren vid näsan senare. Därav finns det en oro hos vissa fastighetsägare att ansluta sig till
den här typen av system. Det finns ingen garanti för att det accepteras bland hyresgästerna.
För villaägare bör det ju egentligen inte finnas några större svårigheter med att utsortera sitt
matavfall. I och med att utsortering av matavfall ingår i ordinarie taxa är det så enkelt att
villaägare bara kan höra av sig till kommunen och få ett kärl för matavfall utplacerat bredvid
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
31
det ordinarie. De behöver inte ens starta sorteringen i full skala direkt, utan kan låta det ta lite
tid och vänja in sig vid systemet. Får de in vanan med utsortering av matavfallet kan
sedermera abonnemanget ändras från 7-dagarshämtning till 14-dagarshämtning, vilket innebär
en kostnadsreducering för dem. Solna stad har således utformat ett flexibelt system med
mycket egenbestämmande.
Av det resultat som framkom efter intervjuer med villaägare, samt även utav respons från
villaägare i förstadiet till intervjuerna, tycks det heller inte som att det är det faktum att det är
krångligt som gör att en anslutning inte blir av. Främst är det en fråga om brist på intresse och
information som spelar in, samt att man uppger att hushållet inte genererar tillräckligt mycket
matavfall för att behöva ha en separat behållare för det. Dock är frågan om man har inräknat
banan- och apelsinskal, avokadokärnor, hushållspapper eller dylikt som gemene man kanske
inte förknippar med begreppet ”matavfall”, men som kan rötas till biogödsel och biogas. Men
troligtvis har många villaägare inte uppfattat enkelheten i systemet, vilket inte torde vara så
konstigt då den information som skickats hem i brevlådan ofta inte ägnas någon
uppmärksamhet.
7.2. Personlig kontakt – av vikt, men till en viss grad
Att den interpersonella kommunikationen, den emellan människor, är betydelsefull framgår
tydligt i intervju efter intervju. Enbart de som redan bestämt sig och står starkt fast vid sin
åsikt att inte ansluta sig av en eller annan anledning vill nedtona dess betydelse. Annars
framhävs den typen av kommunikationsform som viktig för att få till en ökad anslutning.
Detta överensstämmer med teorin (Rogers, 2003; Hallin et al., 2001; Torgnyson, 2011) som
säger att mycket personlig kontakt med mottagare oftast resulterar i ett lyckat resultat vad
gäller de beteendeförändringar som sändaren försöker frammana. För att kunna möjliggöra en
ökad anslutning är det troligtvis av stor vikt att ligga på och orka med att vara påstridig. Men
inte bara det: av stort värde är även att vara lyhörd inför problematiken som varje enskild
potentiellt kommande kund har inför en anslutning till systemet. De problem som styrelsen
eller fastighetsägaren upplever är ju reella, eftersom de är upplevda av de personer som sitter i
en beslutsfattande ställning och har någon form av inblick, även om dem givetvis kan
överdrivas av de som personligen hyser ett agg gentemot systemet av en eller annan
anledning.
Tilläggas kan dock att den här starka efterfrågan efter mer personlig kontakt och praktisk
hjälp från kommunen kan anses vara en lättvindig reaktion från dem som måste se till att
avfallshanteringen inom en fastighet fungerar. Detta gäller nog i synnerhet styrelser i
bostadsrättsföreningar som, utöver sina uppdrag som medlemmar i styrelsen, ofta har ett
vanligt arbete på dagarna samt ett liv utöver det fyllt av annat som tar upp tid. Uppfattningen
är att det tar mycket tid och ork att få till en organiserad sortering inom föreningen samt att få
folk att bry sig om att göra rätt. Detta har även uttryckts från de privata fastighetsägarnas håll.
Detta leder till att de efterlyser mer praktisk hjälp från kommunen. Uppfattningen finns hos
vissa respondenter från målgrupp 1 och 2 att kommunen bör ta sitt ansvar och se till så att
Linnéa Thunberg
32
systemet fungerar rent operativt inom varje fastighet när det var de som startade upp det och
som vill se att fler ansluter sig. Det tycks som logiskt, men dock vill ju kommunen skapa ett
intresse för sortering hos styrelserna och fastighetsägarna så att de själva ser till att sköta det
även i framtiden. Det är en svår balansgång att försöka tillfredställa föreningars behov av
praktisk hjälp, men samtidigt inte göra hela jobbet åt dem.
Solna stads arbete går ut på att erbjuda praktisk hjälp och direkt information via personligt
möte till kunden när denna visar aktivt intresse för matavfallsinsamlingen. Eftersom
insamlingen är frivillig att ansluta sig till i Solna har Solna stad valt att arbeta på det sättet.
Därför skulle många av de som uttrycker en önskan om att få praktisk hjälp få detta om de tog
kontakt med kommunen och delgav sitt intresse för insamlingen. Dock är kommunens
resurser begränsade. Systemet är inte utformat på det viset att fastighetsägare och styrelser i
bostadsrättsföreningar ska kunna luta sig tillbaka och observera när kommunen gör hela
jobbet åt dem, utan vägen till ett hållbart samhälle går genom ett gott samarbete mellan
fastighetsägare och kommun.
7.3. Stora föreningar – störst problematik?
Samtliga styrelser som inbegripits i undersökningen förutom en, Styrelse 6, är relativt stora
sådana och har således snarlik problematik. Det rör sig om svårigheter att få med sig
medlemmarna på samma spår som styrelsen. Gruppkänslan som lättare kan infinna sig i
mindre föreningar saknas, det finns inget incitament för medlemmarna att engagera sig i
föreningen.
Styrelse 6 sticker dock ut ur mängden då detta är en, i förhållande till övriga, liten förening
som dessutom inte har så många år på nacken. Visserligen upplever Styrelse 6 att det finns en
brist på engagemang bland de boende, men även styrelsen saknar intresse för insamlingen av
matavfall. Dessutom anger styrelse 6 att fastigheten inte hade förutsättningarna att kunna
utsortera matavfall från början. Således liknar även denna styrelses motiv till varför
föreningen inte sorterar ut sitt matavfall i nuläget övriga styrelsers motiv. Dock skulle det
troligtvis vara lättare att få till en anslutning i den föreningen jämfört med övriga, om det hade
funnits ett intresse inom styrelsen. En del respondenter har uppgett att de antingen kommer
ifrån mindre föreningar, känner till mindre föreningar eller känner någon som bor i mindre
förening med matavfallsinsamling och där detta fungerar bra.
I Solna har många mindre föreningar anslutit sig redan och det skulle således kunna vara så
att de små föreningar som inte anslutit sig saknar intresse för frågan, varför de större
föreningar som jag inbegripit i studien valde att ställa upp på intervju då de har en önskan om
att uttrycka den problematik de upplever. De flesta vill ju än dock ansluta sig till insamlingen,
men vet inte hur de ska gå till väga.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
33
7.4. Påverkan från grannarna – skillnad mellan flerbostadshus och
småhus?
10 av 12 styrelser och fastighetsägare som inbegripits i studien uttrycker en åsikt om att det
inte spelar någon roll huruvida grannfastigheten sorterar ut sitt matavfall eller inte. Det är inte
påverkan utifrån, utan det är problematiken inom bostadsrättsföreningen eller hyresfastigheten
som är bekymret. Detta kan ha sin förklaring i att sopsorteringen göms undan på ett annat sätt
vid flerbostadsfastigheter än vad gäller småhus. Villaägare 1 uppgav sig ha fått information
om matavfallsinsamlingen i kommunen genom grannarna, även om paret hade personliga skäl
till att inte ansluta sig. Hade småhusägare inbegripits i studien i större skala hade troligtvis
fler svarat att de påverkas av grannarna eftersom teorin (Derksen & Gartrell, 1993; Palm &
Windahl, 1989; Rogers, 2003) pekar på att den här typen av påverkan kan vara väldigt stark
inom gruppen som kan utgöras av ett villakvarter eller liknande.
Ett troligt mönster i ett villakvarter vid lanseringen av matavfallsinsamling kan vara följande:
det börjar med att en engagerad villaägare skaffar sig ett brunt kärl för matavfall, varefter
grannen blir nyfiken och hör sig för med den förstnämnda om vad detta är och således får
chansen att observera användandet av produkten innan denna tar beslut om att skaffa den
(Rogers, 2003) varefter användandet av tjänsten sprids i villakvarteret då den interpersonella
kommunikationen i en grupp bestående av villaägare bosatta på samma gata agerar stark
spridningsutlösare för nya synliga tjänster eller produkter. Detta är dock ett mönster som inte
verkar vara lika uppenbart beträffande flerbostadshus.
Dock har påverkan från grannarna troligtvis betydelse för boende inom flerbostadshusen.
Startas utsortering av matavfall upp i fastigheten tar det troligtvis inte lång tid förrän en
majoritet av de boende har tagit sill sig systemet och börjat utsortera sitt matavfall. Bevis på
påverkan inom primärgruppen har dock förekommit inom intervjuerna. Styrelse 1 hade hört
från sin syster att det fanns matavfallsinsamling i kommunen, och således fått en positiv
inställning till det i och med att det fungerade bra i systerns förening. Anledningen till att det
fungerade bra i systerns förening, verkade vara det faktum att det fanns en god
sammanhållning inom föreningen och att bostadsrättsinnehavarna pratade med och påverkade
varandra.
7.5. Miljön är viktig, men ekonomin väger tyngre
Tydligt är att de flesta anser att det är viktigt att värna om vår miljö och att det således är
relevant att framhäva den positiva miljöaspekten för att få folk att ansluta sig. Men hur skulle
det se ut om någon uttryckte ett genuint ointresse för att göra gott för vår miljö. Att tycka det
är bra med miljöfrämjande åtgärder ligger i tiden. Dock har åsikter eller argument
framkommit i intervjuerna som vittnar om avsaknad av engagemang för miljön samt
okunskap om vad som faktiskt är bra för miljön hos vissa av respondenterna. Många vet om
att det är miljömässigt bra att sortera ut sitt matavfall, någonting man bör göra. Dock kan
Linnéa Thunberg
34
individer uppleva det jobbigt att själva behöva bidra med handlingar som resulterar i en
positiv inverkan på miljön (Palm, 2006).
Vad gäller de som har uttryckt att positiva miljöaspekter inte är viktigt att framhäva som
incitament för att få folk att ansluta sig finns det ofta en stark aversion gentemot en anslutning
till systemet. Då är man ärlig och uttrycker att miljön faktiskt inte har något med saken att
göra i deras fall och att de således tror att det är en sekundär prioritering i andras fall också.
Vidare är det svårt att argumentera för vad kommunen och den enskilde individen vinner på
att ansluta sig till systemet. Att föra stora resonemang kring den globala miljöproblematiken
och vikten av att omvandla avfallet till en resurs går nog inte hem, utan av vikt är att erbjuda
praktiska, enkla lösningar med låg kostnad. Det är relevant att fundera över vilka positiva
effekter som målgruppen kan erhålla av att anta det förändrade beteendet (Rogers, 2003;
Hallin et al., 2001) och således prioritera dem i arbetet så lång möjligt. Respondenterna har
generellt svårt att tänka långsiktigt. Beträffande större föreningar eller fastigheter är ofta
underjordsbehållare det alternativ som finns att tillgå om matavfallsinsamling ska kunna
möjliggöras i fastigheten. Investeringskostnaden för denna, som egentligen inte blir särskilt
stor utspridd på så många lägenheter, vill då inte föreningen bekosta. Att de kan komma att
tjäna på det i det långa loppet tycks det vara många som utelämnar ur sitt intresseperspektiv
eller helt enkelt inte har uppfattat eftersom det argumentet skuggas av den initiala kostnaden.
Av vikt är att inte underskatta människors behov av att få svar på frågor kring varför
kommunen skickar sitt matavfall till Uppsala och om det verkligen bara är miljönyttan som
gör att kommunen har startat upp matavfallsinsamling. De nationella miljömålen som Sverige
antagit, och som SÖRAB:s avfallsplan formats utifrån, kan vara enkla att hänvisa till. Men
vidare är det så att eftersom avfallshanteringen i kommunerna är taxebaserad innebär det att
kommunerna aldrig kan tjäna på avfallshanteringen på något vis. Den finansieras av hela
taxekollektivet, det vill säga medborgarna som betalar avgift för att få sitt avfall upphämtat.
Just nu har SÖRAB upphandlat tjänsten att röta matavfallet till biogas och biogödsel av
Uppsala Vatten och Avfall AB, men detta kan komma att förändras. Hur än det förhållandet
ter sig är det inte mycket kommunens tjänstemän kan göra åt saken. Det är ett högre beslut
som sedan påverkar utformningen av den lokala politiken i varje enskild SÖRAB-kommun
som i sin tur inverkar på de kommunala tjänstemännens arbete.
Priserna kommer troligtvis balanseras i en framtid då tillgången till matavfall är så pass
säkrad att allt fler anläggningar vågar satsa på att ta emot matavfall och producera biogödsel
och biogas utav det (Statens Energimyndighet, 2010; Millers-Dalsjö & Starberg, 2011). Det
gäller helt enkelt att försöka få människor att förstå att insamlingen av matavfall från
kommunens medborgare är en förutsättning för att skapa ett framtida hållbart samhälle, och
att de nationella miljökvalitetsmålen är utformade på så vis att det måste till en ökad
anslutning inom varje kommun för att säkerställa en uppfyllelse av målen. Blir inte en
anslutning av nu kommer det troligtvis bli en nödvändighet inom en relativt snar framtid.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
35
7.6. Obligatorisk anslutning; ett alternativ?
Vissa av respondenterna i målgrupp 1 tycks nästan ha givit upp hoppet om deras
bostadsrättsinnehavare. Det tycks som att det inte går att få till stånd en beteendeförändring
beträffande sopsorteringen, varför de inte kunnat inför matavfallsinsamling inom fastigheten
eller fastigheterna. Styrelse 2 anser att kommunen måste ingripa och inte bara förbjuda
sopnedkast utan även införa obligatorisk anslutning till matavfallsinsamlingssystemet. I en
stor förening med mestadels äldre bostadsrättsinnehavare med starka viljor och där varje
förändring möts av kraftfulla protester är det förståeligt att styrelsen riktar blicken utåt efter
hjälp. Då är det en enkel lösning att låta kommunen bestämma åt en att en anslutning måste
bli av, vilket man sedermera kan använda som argument till de boende när de klagar.
Dock fick jag uppfattningen vid intervjuerna att några av respondenterna uppfattar ett
obligatoriskt system som att samtliga hushåll inom respektive fastighet är tvungna att börja
sortera ut sitt matavfall, vilket är en rimlig tolkning av begreppet obligatorisk. Dock är det
inte så Sundbybergs kommun har arbetat. Det handlar inte om att samtliga hushåll ska tvingas
till att inom en viss period ansluta sig till matavfallsinsamlingen, utan om att samtliga hushåll
ska ha möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Fastighetsägare och styrelser i
bostadsrättsföreningar ska alltså se till så att de har det. Dock framstår systemet för mig inte
som rent obligatoriskt beträffande fastighetsägare heller då de som inte anslutit sig undsluppit
sanktioner fram tills i vintras, och kommunen har bearbetat kommunens fastigheter etappvis
för att få det att fungera.
Det finns säkerligen fördelar med att införa obligatorisk anslutning till matavfallsinsamling i
kommuner. Det skulle kunna innebära ett ökat utrymme för att agera mer påtryckande och att
ha möjlighet att införa ekonomiska sanktioner för de som av en eller annan anledning inte vill
ansluta sig, trots att bedömning gjorts att de skulle kunna ha praktisk möjlighet till det. Ett
obligatoriskt system kan även innebära ett starkare incitament för fastighetsägare att ansluta
sig eftersom de upplever starkare press från kommunens sida, även om det inte skulle
innebära något straff att inte ansluta sig.
Relevant i sammanhanget är att Sundbyberg har ett betydligt lägre befolkningsantal än Solna,
trots dess geografiska likheter, vilket kan innebära att allt det arbete från kommunens sida
med att övertyga medborgarna som följer med en obligatorisk anslutning troligtvis skulle vara
svårare och ta längre tid att genomföra i Solna. Ökade personalresurser och mer aktivt arbete
skulle då bli en nödvändighet.
Det finns även en risk för att felsortering ökar, i och med att ambitionerna är att få alla att
ansluta sig på relativt kort tid. För vissa krävs det en längre period för att dels få det att
fungera praktisk, vilket den här studien visar på, samt för att dels väcka ett intresse för frågan.
Att etablera matavfallsinsamling som en tjänst som samtliga kommunens fastigheter är
anslutna till och tar någorlunda för given är en process som tar tid, varför ett långsamt och
systematiskt införande av systemet ger ett positivt resultat (Jordbruksverket, 2011). Att hålla
sig med straffåtgärder, i form av obligatoriska system eller ekonomiska straff, har heller inte
Linnéa Thunberg
36
visat sig vara effektiva beträffande att förändra människors attityder gentemot en miljömässig
avfallshantering i ett längre perspektiv (Andersson, 1994).
Kontentan är således att obligatorisk anslutning skulle kunna vara ett passande system att
införa i en kommun som Sundbyberg, om det kombineras med effektiva
kommunikationskampanjer med mycket personlig kontakt. Det är en liten kommun, med en
relativt liten befolkningsmängd. Villaägarna är få i förhållande till flerbostadshusen, vilket
innebär svårigheter, men dock har kommunen lyckats samla in mycket matavfall (se bilaga 4).
För andra kommuner där matavfallsinsamling redan är etablerad kan obligatorisk anslutning
troligtvis vara något att satsa på i en framtid då anslutningstakten dalar och
innovationsrikedomen för att få fler att ansluta sig tryter.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
37
8. Rekommendationer
Resultatet från den här studien kan hjälpa såväl Solna stad som andra kommuner i dess arbete
att kommunicera ut vikten av att sortera sitt matavfall till kommunens hushåll och
fastighetsägare. Förhoppningsvis kan den ge en vägledning om vilka svårigheter och rädslor
styrelser i bostadsrättsföreningar och fastighetsägare upplever inför en anslutning till
matavfallsinsamling. Det behöver ju heller inte enbart vara applicerbart på
matavfallsinsamling, utan liknande argument och funderingar dyker troligtvis upp oavsett
vilken typ av källsortering eller avfallshantering det gäller inom fastigheten. De flesta vet om
att det är positivt för miljön, men det är praktiska bekymmer som väger tungt och utgör ett
stort hinder för att beslutsfattarna ska orka ta tag i ärendet.
En utmaning för kommunerna är att se till att övertyga fastighetsägare, samt även styrelser i
bostadsrättsföreningar, om nyttan av separat insamling av matavfall. I en övertygelse
inkluderas lätthanterliga, kostnadsfria separerings- och insamlingssystem som inte innebär
alltför mycket extra arbete för fastighetsägaren. Har väl fastighetsägaren valt att ansluta sin
fastighet till separeringssystemet är det upp till den enskilde individen som bor i fastigheten
att själv bestämma om denne vill vara med och sortera eller inte. För att systemet ska fungera
som det ska är det även viktigt att ha lättillgänglig information om hur individen ska hantera
separeringen av hushållsavfallet samt att själva utformningen av insamlingskärlet inte är allt
för besvärligt att handskas med.
Begreppet feed forward inom kommunikationsteorin syftar på att sändaren först insamlar
kunskap om mottagaren innan kommunikationsprocessen sätts igång. Detta kan ju vara av stor
vikt i den här typen av sammanhang. Kommunikatören får således se till att ta reda på hur
förhållandena ser ut inom föreningen eller hyresfastigheten och därefter närma sig styrelsen
eller fastighetsägaren med en specialanpassad kommunikationsform. Det ter sig enkelt när
lösningarna läggs fram i text på detta vis, men i praktiken utgör tid, ekonomiska medel, lust
och ork ofta hinder för de som arbetar med frågan. Massiva insatser med lokalt utformade
kommunikationsprogram som dessutom ska vara flexibla för att möjliggöra bemötande av alla
former av motargument kräver stor möda, stora ekonomiska insatser samt en stark envishet
och vilja från sändarens sida. Då är det viktigt att den kommunala politiken utformas så att
tillräckliga resurser förläggs inom matavfallsområdet.
Vikt bör läggas vid att ständigt se till så att användarna återkopplar till kommunen för att på
så sätt få in synpunkter på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.
Återkoppling från användarna till kommunen kan exempelvis göras via enkätutskick. Om
responsen är positiv är ju detta en viktig faktor att använda sig av i vidare kommunikation
med de som ännu inte är en del av systemet.
Styrelse 2 och Styrelse 7 hade svårt att få till en lösning i deras föreningar. Dels på grund av
storleken på föreningen, men även mycket på grund av det sopinsamlingssystem de använder
sig av inom föreningen, sopsug med sopnedkast inom fastigheten. De boende har då vant sig
vid att enbart behöva gå utanför dörren för att slänga sitt hushållsavfall. Det invanda beteendet
Linnéa Thunberg
38
utgör ett stort hinder att handskas med för de som vill införa matavfallsinsamling i
fastigheten, även om det så är föreningens egen styrelse som vill åstadkomma förändringen.
Även i Sundbybergs kommun har de haft svårt att få de fastigheter med sopsugssystem att
ansluta sig. De som bor i fastigheter där sopinkastet är förlagt utanför fastigheten torde inte ha
så svårt att förändra sitt beteende, utan då handlar det väl snarare om en investeringskostnad
för tillagda fraktioner för matavfall som skulle kunna vara ett hinder för styrelsen eller
fastighetsägaren, men sopnedkast inom fastigheten är uppenbarligen en försvårande faktor för
att åstadkomma beteendeförändringar. Styrelse 3 uttrycker en stark önskan om att kommunen
bör förbjuda sopnedkast, vilket jag anser vara befogat eftersom den typen av system inte
bidrar till ett främjande av en god avfallshantering.
Att använda sig av ett system med upphämtning av matavfallet varje vecka året om istället för
varannan vecka är ett sätt för kommunen att minimera risken att de individer som upplever
rädsla för att hygieniska problem ska uppkomma inte vågar ansluta sig. Därför är det att
rekommendera för de kommuner som idag använder ett system med upphämtning av
matavfallet varannan vecka att istället övergå till upphämtning varje vecka.
Det system som Solna valt är användarvänligt och gjort för att det ska vara så lättskött och
lättförståeligt som möjligt. Det finns även en viss observerbarhet eftersom en potentiell kund
kan få inblick i hur en granne eller vän som prövat på systemet anser det vara. Testbarhet
finns även, eftersom det inte är bindande på något sätt. Eftersom det är gratis behöver ju
kunden inte investera pengar i det (med undantag om underjordsbehållare nyttjas). Ett
alternativ för Solna stad vore dock att införa viktbaserad taxa eftersom detta skulle kunna
sänka kundernas kostnader för avfallshämtning ytterligare, vilket då innebär mer direkta
fördelar för kunden utav det förändrade beteendet. Viktbaserad taxa finns vid bruk av
underjordsbehållare, men dock skulle det hjälpa till om Solna stad införde viktbaserad taxa
fullständigt. Att betala för den exakta vikt som vägs in från kunden skulle vara ett betydligt
starkare incitament för kunden att ansluta sig.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
39
9. Slutsats
De motiveringar till varför respondenterna i studien ännu inte anslutit sig kretsar kring
svårigheter med att engagera de boende i flerbostadsfastigheterna samt att mer praktisk
information krävs från kommunen för att få dem att ansluta sig. Det framgår även att
ekonomin har stor relevans i sammanhanget. Ett råd är att gå ut med specifik information till
såväl hushåll som fastighetsägare och styrelser och anpassa denna efter målgruppen för att
således nå ut till så många som möjligt. Ett annat råd är att införa viktbaserad avfallstaxa för
att på så sätt möjliggöra för kunden att reducera sina kostnader för avfallshämtning än mer vid
anslutning till matavfallsinsamling än vad som idag är fallet i Solna.
Då 13 procent av allt matavfall i kommunen samlades in år 2011 är det tydligt att fortsatt
fokus på insamling av matavfall krävs i Solna för att nå målet om en 35 procent insamling till
år 2020, som uttrycks i SÖRAB-kommunernas avfallsplan. En hög anslutning sker inte över
en natt, vilket även är synligt i Sollentunas fall. Sollentuna har efter 18 års insamlingsarbete
nått den höga anslutning som de nu har. Solna har kommit en god bit på väg efter enbart
ungefär två års arbete, men ett passande politiskt beslut i Solna stad vore att öka
personalstyrkan inom området och se till att upprätthålla anslutningstakten.
Dock är det relevant att ifrågasätta problematiken i att alla kommunens fastigheter inte
ansluter sig direkt. Entreprenören måste hinna med i takten och ansluter sig för många på en
gång kan det finnas en risk för att systemet krackelerar. Troligtvis kommer de föreningar som
i dagsläget känner tvekan inför att ansluta sin förening känna sig mer och mer manade att göra
det allteftersom matavfallsinsamling blir en etablerad tjänst i samhället.
10. Förslag till vidare studier
En återkommande uppfattning bland respondenter från styrelser i bostadsrättsföreningar och
fastighetsägare tycks vara den att nybyggda fastigheter förses med adekvata möjligheter för
källsortering vid byggnation. De flesta intervjuer har varit med representanter från äldre
fastigheter och således har dessa använt sig av de argumenten. Men vid samtal med Jenny
Särnholm vid Stadsbyggnadsfövaltningen framkom att det var få fastigheter som anslutit sig i
de nybyggda områdena i Järvastaden samt även vid Ulriksdal. Enligt Styrelse 6, som
representerar en styrelse i en förening inom ett nybyggt område i Solna, var inte deras
fastighet byggd för ett möjliggörande av utsortering av matavfall.
JM har hand om hälften av nybyggnationen inom Järvastaden och Skanska den andra hälften.
Rickard Johansson vid JM (muntligen, 2012) menar dock att eftersom kommunen har satt
igång att samla in matavfall projekterar de för att få in möjlighet till källsortering, inklusive
utsortering av matavfall, vid nybyggnation. Enligt Christer Nilsson vid Skanska (muntligen,
2012) har de underjordsbehållare för hushållsavfall inom de nybyggda områdena med
flerbostadshus i Järva som Skanska står för, men dock ingen som är för matavfall. Han anger
dock att detta möjligen kan upptas i kommande projekt. Vad gäller de småhusområden i
Linnéa Thunberg
40
Järvastaden som Skanska bygger kommer de att ha underjordsbehållare för såväl
hushållsavfall som matavfall på ett antal platser i området, enligt Kristina Hansson på
Skanska (muntligen, 2012).
Med ovanstående som bakgrund vore en kvalitativ studie där avfallsingenjörer uttrycker sina
önskemål om planläggning för god avfallssortering i fastigheterna för planarkitekterna av
intresse.
Tack
Avslutningsvis vill jag ge ett stort tack till de respondenter som valde att ställa upp på intervju
och således sett till att möjliggöra denna studie. Jag vill även tacka de personer som hjälpt mig
igenom arbetsprocessen:
- Jenny Särnholm som bidragit med långt mer stöd genom arbetet än jag förväntat mig
- Carin Tullberg som funnits tillgänglig genom processen med synpunkter, goda idéer
och stöd
- Regina Lindborg som hjälpt mig genom skrivprocessen
- Kerstin Ahne som agerade bollplank i början av processen och således hjälpte mig
forma intervjuundersökningen
- Mina föräldrar, Ulf Thunberg och Lena Borglund, som ställt upp med korrekturläsning
och bidragit med nya synvinklar och moraliskt stöd
- Min pojkvän, Kim Jensen, som också hjälpt mig med korrekturläsning och relevanta
synpunkter beträffande såväl det skriftliga arbetet som kartor och redigering
- Emma Holmlund förtjänar ett stort tack för att hon tog tid att ställa upp på intervju
samt svarade utförligt på samtliga e-posts jag skickade henne med funderingar
- Kristina Sjöblom och Maria Campbell för att de ställde upp på att besvara mina frågor
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
41
Litteraturförteckning
Publicerade källor
Andersson, L. (1994) Motivating Environmentally Responsible Behaviour. AFR-report 50,
Avfallsforskningsrådet, Stockholm.
Avfall Sverige (2011) Svensk avfallshantering 2011.
Derksen , L. & Gartrell, J. (1993) The Social Context of Recycling. American Sociological Review,
vol. 58, s. 434-442.
Hallgren, L. & Ljung, M. (2005) Miljökommunikation. Aktörsamverkan och processledning.
Studentlitteratur, Lund.
Hallin, P. O., Jarlbro, G. & Nilsson-Djerf, J. (2001) Avfallshantering och miljökommunikation i
ett framtidsperspektiv. FoU 154, Stiftelsen REFORSK, Lund.
Jensen, C., Stenmarck, Å., Sörme, L. & Dunsö, O. (2011) Matavfall 2010 från jord till bord. SMED Rapport Nr 2011-99.
Jonerholm, K., Forsberg, J., Millers-Dalsjö, D. & Ganga Parada, C. (2010) Utbud och Efterfrågan
på Fordonsgas i Biogas Öst Regionen. SWECO. Jordbruksverket (2011) Köra buss på bananskal. Goda exempel från kommuner som gör biogas av
matavfall. Rapport 2011:46. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Miljömålsberedningen (2011) Etappmål i miljömålssystemet. SOU 2011:34. Millers-Dalsjö, D. & Starberg, K. (2011) Ökad matavfallsinsamling för ökad biogasproduktion i
Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms län.
Naturvårdsverket (1997) Flöden av organiskt avfall. Underlagsrapport till Aktionsplan Avfall.
Rapport 4611.
Naturvårdsverket (1998) Biologisk behandling av organiskt avfall. Underlagsrapport till
Aktionsplan Avfall. Rapport 4612.
Naturvårdsverket (2002) Ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Rapport 5177.
Naturvårdsverket (2011) Miljömålen på ny grund. Rapport 6433.
Nordberg, Å. (2007) Biogas – kan liten bli stor? I: Bioenergi – till vad och hur mycket? FORMAS,
Stockholm.
Palm, L. & Windahl, S. (1989) Kommunikation. Teorin i praktiken. Konsultförlaget, Uppsala.
Linnéa Thunberg
42
Palm, L. (2006) Handbok i klimatkommunikation. Klimatkommunerna och Sveriges
Ekokommuner.
Persson, P.-O. (2005) Exempel på luftvårdsåtgärder. I: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik
för ett hållbart miljöskydd. (P.-O. Persson [red.]) Kungliga Tekniska Högskolan,
Industriell Ekologi, Stockholm.
Rogers, E. (2003) Diffusion of innovations. (5th edition) Free Press, New York.
RUFS (2010) Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. RUFS 2010. R 2010:5. Antagen av
landstingsfullmäktige 2010.
Solna Stads Avfallstaxa, 2012
Solna Vatten AB (2011) ABVA 2011. Allmänna bestämmelser för användande av den allmänna
vatten- och avloppsanläggningen i Solna samt Information till fastighetsägare.
Statens Energimyndighet (2010) Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi. ER 2010:23.
Sterner, O. (2010) Förgiftningar och miljöhot. Studentlitteratur, Lund.
Sundqvist, J.-O. (2005) Avfall och avfallshantering. I: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik
för ett hållbart miljöskydd. (P.-O. Persson [red.]) Kungliga Tekniska Högskolan,
Industriell Ekologi, Stockholm.
Svenska Renhållningsverksföreningen (2005) Biologisk avfallsbehandling i Norge och Sverige:
Vad fungerar bra och vad kan fungera bättre? En syntesstudie av de nio delprojekten inom
BUS. RVF Utveckling rapport nr 2005:14.
SÖRAB (2008) Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 2009-2020 - Avfallsplan för
Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,
Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun i
samarbete med SÖRAB.
Elektroniska källor
Avfall Sverige (2011a) Insamling av källsorterat matavfall. Hämtat från Avfall Sverige.se:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-
matavfall/ den 5 april 2012.
Avfall Sverige (2011b) Insamlingssystem. Hämtat från Avfall Sverige:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-
matavfall/insamlingssystem/ den 29 maj 2012.
Avfall Sverige (2012) Certifierad återvinning. Hämtat från Avfall Sverige:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ den 5
juni 2012.
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
43
SCB (2012a) Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter
kommun och kön. Hämtat från SCB:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&la
ngdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=BefArealTathetKon&innehall=Are
al&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O den 9 april 2012.
SCB (2012b) Kalkylerat bostadsbestånd efter kommun och hustyp. År. Hämtat från SCB:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?omradekod=BO&deltabell=K1&huvu
dtabell=BostadsbestandK&xu=c5587001&yp=duwird&V=2&Tidfinns=&databas=SDB_Bost
ader_och_byggande_ss&innehall=Bostadsbestand&prodid=BO0104&preskat=O&starttid=
&stopptid=&lang=1&Fromwhere=S&FromSel=N&langdb=1 den 2 juni 2012.
Miljömålsportalen (2012a) Sveriges miljömål. Hämtat från Miljömålsportalen:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/ den 3 april 2012.
Miljömålsportalen (2012b) Miljömål, God bebyggd miljö. Hämtat från Miljömålsportalen:
http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Definition/ den 24 januari 2012.
Naturvårdsverket (2011) EU:s nya avfallsdirektiv. Hämtat från Naturvårdsverket.se:
http://www.naturvardsverket.se/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-
avfall/EUs-nya-avfallsdirektiv/ den 30 mars 2012.
Muntlig kontakt
Hagberg, Elin (2012) Projektledare, Avfallshantering och Återvinning, Täby kommun. Kontakt
via e-post den 10 maj 2012.
Hansson, Kristina (2012) Skanska RD Nordic, Skanska Nya Hem AB, Stockholm. Kontakt via e-
post den 14 maj 2012.
Holmlund, Emma (2012) Avfallsingenjör, Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen, Sundbyberg
stad. Kontakt via telefon den 10 maj.
Johansson, Rickard (2012) JM AB, Bostad Stockholm Nord. Kontakt via telefon den 11 maj 2012.
Nilsson, Christer (2012) Skanska RD Nordic, Skanska Nya Hem AB, Stockholm. Kontakt via e-
post den 14 maj 2012.
Nordin, Lennart (2012) Sektionschef, Biogasanläggningen vid Kungsängens gård i Uppsala.
Kontakt via telefon den 23 april 2012.
Sjöblom, Kristina (2012) Chef Ao Avfall, Sollentuna Energi AB. Kontakt via telefon den 22 maj.
Särnholm, Jenny (2012) Kommunikatör, Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Löpande
kontakt under examensarbetet.
Tullberg, Carin (2012) Avfallsingenjör, Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad. Löpande
kontakt under examensarbetet.
Linnéa Thunberg
44
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
45
Bilagor
Bilaga 1: Respondenters motiveringar till varför de inte har anslutit sig
Målgrupp 1
Svårigheter med att engagera bostadsrättsinnehavarna
En avsaknad av engagemang hos de boende i flerbostadshusen har varit den vanligast
förekommande motiveringen bland respondenterna i den här målgruppen. 5 av 7 respondenter
uppgav den som en stor del av den totala problematiken. De respondenter som kommer från
tre av de största föreningarna av de som inkluderats i studien, Styrelse 1, Styrelse 2 samt
Styrelse 7, anser att de har svårt att införa matavfallsinsamling eftersom deras förening är för
stor, vilket hänger samman med en brist på engagemang hos bostadsrättsinnehavarna.
Styrelse 1 framhäver att då föreningen främst består av ettor och tvåor är det många unga par
som bosätter sig där och som sedermera flyttar till större när de får barn. Därför är det en stor
omsättning av boende i föreningen, varför respondenten upplever att det finns mindre
incitament bland bostadsrättsinnehavarna att göra något som är bra för föreningen.
Avfallshantering är inte prioriterat bland bostadsrättsinnehavarna, enligt respondenten. ”Vi
har redan idag problem med att folk rör till det i soprummet, slänger fel, lämnar på golvet
istället för i behållarna[…]kan man inte ens göra rätt så långt kan man tänka sig hur det blir
om det skulle införas matavfallsinsamling också.”
Styrelse 2 menar inte att det är en hög omsättning på boende som är den försvårande faktorn,
utan att det snarare är anonymiteten sinsemellan de boende samt det faktum att det är många
som bott där i många år och som gärna vill att allting ska vara som det alltid har varit. Vidare
har föreningen sopsug med sopnedkast inom fastigheten, vilket gör att de boende bara
behöver gå utanför dörren för att lämna sina sopor. ”Det är elementära skillnader mellan
fastigheter där sopinsamlingen redan finns på gården. I detta hus har vi sopnedkast, vilket
gör att folk blir väldigt bekväma[…]kommunen måste först och främst förbjuda sopnedkast,
det borde de ha gjort för länge sen.”
Respondenten uppger sig ha ett intresse av att föreningen ska börja sortera ut matavfall, men
uttrycker en hopplöshet inför att få bostadsrättsinnehavarna att förändra sina attityder
gentemot sopsortering. ”Där det bor många unga och där man redan från början har en
känsla för att det är viktigt är det lättare. I denna förening, där folk bott sen 40-talet, är det
mycket svårare.”
Styrelse 5 och Styrelse 6 menar att de har haft problem med att få till en god sortering i
soprummen. Styrelse 6, vars förening bara är ca tre år gammal, uppger att de från början
byggde hus för grovsortering av sopor på gården. Men dock hade de problem med att folk
1 (6)
Linnéa Thunberg
46
slängde fel och ställde dit saker som inte hörde hemma där. Därför stängde de igen
soprummet. De ansåg att det räckte med kommunens sorteringsstationer samt att de även har
nära till en återvinningscentral. Men respondenten anser att det är tydligt att folk inte bryr sig
om att sortera sina sopor i huset.
Styrelse 6 menar även att det finns en brist på intresse för matavfallsinsamlingen inom
styrelsen, varför de inte har tagit itu med frågan. Apropå kommunens informationsinsats
menar han att just detta ointresse inom styrelsen för frågan har gjort att de inte tagit till sig
den information som finns. ”Vi har inte direkt blivit påtvingade information, men hade man
velat veta mer om det hade det säkert gått att få tag på.”
Styrelse 7 har, i likhet med Styrelse 2, sopnedkast och många äldre bostadsrättsinnehavare
inom föreningen, varför liknande problem som Styrelse 2 framhävde även återkommer här.
Respondenten menar att medlemmarna har blivit väldigt bekväma av sig. ”De tycker det är
fantastiskt att de bara kan gå ut i strumplästen i trapphuset.” Föreningen står även inför ett
stambyte, vilket gör tillfället illa valt.
Brist på information om insamlingen av matavfall i k ommunen
Styrelse 1 och Styrelse 6 uppger avsaknad av tillräcklig information från kommunen som en
av anledningarna till att styrelserna inte tagit något beslut om en anslutning av föreningen till
matavfallsinsamling. Även om Styrelse 1 uppger sig personligen vara relativt ointresserad av
att få mer information menar denne att informationen behöver utökas om kommunen vill att
fler ska ansluta sig till systemet. Informationen om systemet har erhållits från respondentens
syster, som bor i en liten förening matavfallet sorteras ut sedan en tid tillbaka.
Utrymmesbrist och fel förutsättningar
Beträffande Styrelse 3 och Styrelse 4 är brist på utrymme den främsta anledningen till att de
inte vill ansluta sig. Styrelse 4 är en väldigt stor förening och skulle dessa ha kärl som
uppsamlingsmetod skulle det bli väldigt svårt för dem att få plats med dem, enligt
respondenten. ”[…]det skulle innebära ett stort antal kärl som står uppställda utanför porten.
För vi har inte soprum där dessa kan få plats. De som bor på bottenvåningen skulle ju känna
det som att de bodde i ett soprum.” Vidare anger respondenten att det kan uppkomma
logistiska problem om kärl utplaceras utanför soprummen. Då bilparkeringar är förlagda
utanför fastigheterna menar respondenten att kärlen skulle blockera vägen för bilarna.
Respondenten uppger att de i så fall skulle behöva använda sig av underjordsbehållare, vilket
skulle innebära en investeringskostnad som föreningen inte vill ta.
Styrelse 3 hävdar att föreningen inte har plats för källsortering av metall och plast och således
än mindre för att separera matavfall. ”Minst 30 procent av oss som bor i huset bär bort metall
och plast. De andra slänger troligtvis detta då i hushållssoporna. Hur skulle det bli om vi
hade egen sortering för detta? Då skulle all den plasten och metallen behöva vistas i våra
soprum. Det finns inte plats för ytterligare behållare för sånt.”
2 (6)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
47
Styrelse 6 uppger att förutsättningarna inte fanns i fastigheten från början. (Här bör noteras att
det är en tre år gammal fastighet föreningen ryms i.) Huset byggdes inte med
kvalifikationerna att kunna sortera ut matavfall. Respondenten uppger sig dock ha begränsade
kunskaper om hur mycket utrymme som krävs för att föreningen ska kunna ansluta sig till
systemet.
Styrelse 7 menar att de inom styrelsen är väl medvetna om utvecklingen inom
avfallshantering, och de vill gärna få det att fungera rent praktiskt med källsortering men dock
har så inte varit fallet. Enligt respondenten har de inte funnit någon lösning på
utrymmesproblemet ännu. Föreningen har ansökt om att placera ut externa soprum, men har
dock fått avslag från kommunen. Vidare menar respondenten att det skulle innebära en
alldeles för stor kostnad med underjordsbehållare eftersom borrning i berget blir en
nödvändighet då föreningens fastigheter är placerade på berggrund. Respondenten menar även
att de har haft problem med att kommunen inte vill att de placerar soprum eller
källsorteringsutrymmen på mark som tillhör kommunen. Styrelsen försöker successivt
framarbeta en lösning för att de ska kunna sortera ut matavfall inom föreningen. ”För oss är
det inte en tveksamhet utan det handlar om när och hur.”
Hygieniska problem anses kunna uppkomma
Styrelse 3 menar att de hygieniska problem som kan uppkomma om föreningen börjar sortera
ut matavfall skulle kunna bli väldigt allvarliga med tanke på att de är en så stor förening.
”Folk dräller omkring sig och skulle säkert slänga fel.”
Även Styrelse 4 anger att hygieniska problem skulle kunna uppkomma som ett resultat av de
boendes upplevda nonchalanta attityd gentemot sopsortering. Enligt respondenten menade
den person som tidigare var ansvarig för soprummen inom föreningen att det var helt omöjligt
att sköta dem. Respondenten menar att det finns en uppfattning om att råttor lättare dras till
fastigheten när man övergår till matavfallsinsamling och att det fortare blir smutsigt i
soprummen. Således har det funnits ett motstånd inom styrelsen. ”Man tror att det luktar, att
det är krångligt. Man vet inte hur det blir med hygieniska faktorer.” Även Styrelse 6 menar
att det finns en rädsla för att matavfallet ska lukta när man har det separat och samlat, vilket är
en av anledningarna till styrelsens ointresse av att ansluta sig till
matavfallsinsamlingssystemet.
Har inte haft tid att ta itu med det
Styrelse 5 skiljer sig från mängden i och med att respondenten uppger att ämnet om
matavfallsinsamling har tagits upp tidigare inom styrelsen, varefter det beslutades om att det
skulle tas upp på nästa föreningsstämma. Det visade sig då finnas ett intresse inom
föreningen. ”Jag har bara inte haft tid att ta itu med det.” Respondenten uppger att de ska
höra av sig till kommunen inom kort för att diskutera en anslutning. ”Allting tar sin tid. Vi
har legat lågt sen informationsmötena om detta. Vi kände att vi ville ha lite kött på benen
innan vi satte igång. Sen har det legat nere på grund av andra prioriteringar.”
3 (6)
Linnéa Thunberg
48
Målgrupp 2
Brist på information
Fastighetsägare 1 är kort och koncis vid angivandet av vad som är orsaken till att man inte
infört separat sortering i Solna: ”Jag vet för lite om det. Jag har inte fått tillräcklig
information om dels det praktiska, dels det ekonomiska.” Respondenten var ovetandes om att
det bedrevs insamling av matavfall i Solna tills alldeles nyligen då ett informationsbrev från
kommunen inkom till bolaget efter att en hyresgäst kontaktat kommunen. Dock vill
respondenten framhäva att det inte handlar om en negativ inställning till systemet, utan att det
är avsaknaden av tillräcklig information och kunskap om systemets fördelar som gör att en
anslutning inte blivit av. Respondenten tror att det är viktigt med personlig kontakt som
uppföljning av ett informationsutskick per brev. Respondenten menar även att det sedan
troligtvis är till stor hjälp med praktisk hjälp på plats vid uppstarten och även löpande om
problem uppkommer.
Fastighetsägare 5 anser sig inte ha fått tillräcklig information från kommunen om vilka
praktiska lösningar som finns. Respondenten är rädd för att bolaget ska behöva debiteras om
hyresgästerna sorterar fel, och har svårigheter med att veta var de ska placera ut sina tunnor
om de skulle ansluta sig till systemet.
Avvikande åsikter
Svaren från Fastighetsägare 2 skiljer sig åt väsentligt från övriga. Respondenten visste inte
innan jag tog kontakt med dem att matavfall sorterades ut i Solna. Dock uttrycker
respondenten en stark åsikt emot systemet tidigt i samtalet. Den typen av separat insamling av
matavfall som Solna bedriver anser respondenten inte vara bra för miljön. ”[…]det förstör
miljön och innebär en kostnad för oss.” Kommunens kommunikationsmetoder har, enligt
respondenten, ingen relevans i sammanhanget då det rör sig om tyckande snarare än saklighet.
”Det spelar ingen roll om de skulle prata med oss en eller flera timmar. Vi tycker att det är
bättre att förbränna.”
Hyresgästerna vill inte
Fastighetsägare 3 menar att de själva inom bolaget vill att det ska startas upp utsortering av
matavfall inom deras fastigheter, men att det inte är möjligt då en majoritet av hyresgästerna
är emot det. ”Vi skickade ut en enkät där man fick anmäla sitt intresse för detta, men vi fick
inte tillbaka alla och av de svar vi fick in var ungefär hälften negativt inställda.”
Respondenten tror att hyresgästerna är motståndare eftersom de tror att det kommer att lukta,
samt att papperspåsarna ska gå sönder. Respondenten väver även in kort att det troligtvis
skulle bli svårt att få till det rent utrymmesmässigt, men att de än dock är positiva inom
bolaget.
4 (6)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
49
Under planering, men fel tidpunkt
Fastighetsägare 4 uppger att det är planerat för att införa utsortering av matavfall i anslutning
till fastigheten under våren 2013. Just nu är det ett stambyte på gång i fastigheten, varför det
inte är möjligt att genomföra andra former av projekt för tillfället. I och med ombyggnaderna
som just nu sker inom, och utanför fastigheten möjliggörs det för att kunna sortera ut
matavfall när allting är klart. ”Vi måste få plats med ett till träskåp på gården för att
möjliggöra insamling av matavfall också”.
Målgrupp 3
Brist på information
Villaägare 1 menar att hon blivit varse om att kommunen samlar in matavfall genom
grannarna. ”Jag kommer inte ihåg om jag fick någon information från kommunen, men såg
bruna soptunnor hos grannarna så det var så jag fick reda på det.” Hon frågar mig lite kring
hur det ligger till med den ekonomiska aspekten och blir positivt överraskad av att det är
gratis. Respondenten anser det vara en fördel med papperspåsar som är godkända att användas
istället för att man själv ska behöva tillhandahålla sig med påsar.
När jag ringer villaägare 2 för att försöka få till en intervju uppger han att han inte sett till det
brev som jag skickade. Respondenten uppger även att han inte alls kände till innan att
kommunen sorterade ut sitt matavfall. Anledningen till att han inte börjat sortera ut sitt
matavfall är för att han inte fått information om det, varken hemskickat eller någon publik
information. Därför kan han heller inte svara på vad som skulle krävas för att få honom att
ansluta sig.
För hög ålder
Villaägare 1 bad om att få återkomma efter första intervjutillfället för att få fundera och
diskutera med sin man kring en anslutning till systemet. När jag åter ringde upp henne stod
det klart att, trots hennes intresse för miljön och positiva inställning till systemet, paret inte
ansåg sig klara av en anslutning till matavfallsinsamling. ”Det är jag och min man som bor i
villan och vi är båda över 85 år[…]vi klarar av det som det är nu, men skulle inte våra barn
hjälpa oss skulle det inte gå.” Respondenten uttrycker att de inte orkar med så mycket
förändringar längre. ”Det är samma sak när vi ska byta el och vad än vi ska göra, det blir för
mycket förändring.” Att få hjälp från barnen är viktigt för paret.
För mycket praktiska problem
Villaägare 3 anser sig inte ha haft tid att tillfredställa systemet. ”Vi anslöt oss direkt när det
kom, men efter 14 dagar slängde vi ut tunnan.” Detta beslut menar respondenten grundar sig i
att de skulle behöva gjuta ett betongskydd för tunnan vilket skulle kosta pengar för dem.
Respondenten uppger att de nämligen hade problem med att skolungdomar gick förbi deras
5 (6)
Linnéa Thunberg
50
tomt, och då kärlet var tvunget att placeras så långt ut kunde dessa roa sig med att bära iväg
det.
Respondenten uppger att han har sett att en granne har ett brunt kärl för matavfall på tomten.
Denna granne vill inte ha det vid gatan så varje gång det är hämtning av avfallet bär han ner
kärlet till gatan, vilket respondenten upplever ser väldigt jobbigt ut. Vidare menar
respondenten att det är bättre med plastpåsar då den papperspåse som Solna har alltid är
genomvåt. Respondenten är rädd för att det ska komma in vitt mögel som kan skada
fastigheten.
6 (6)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
51
Bilaga 2: Respondenters svar på vad som skulle krävas för att få dem att ansluta
sig till matavfallsinsamlingen
Målgrupp 1
Ekonomin – en viktig aspekt
Styrelse 1 menar att det enda som kommunen skulle kunna göra för att övertyga denne om en
anslutning till systemet är om ”pengarna var tillräckligt stora att spara”. Avgiften för att få
sitt hushållsavfall upphämtat skulle alltså, enligt Styrelse 1, behöva gå ner ordentligt för att
det skulle vara värt för föreningen att ansluta sig till systemet. ”Det blir för mycket osämja
och strul för ingenting.”
Styrelse 3 står starkt fast vid sin åsikt om att inte vilja ansluta föreningen till
matavfallsinsamlingssystemet, men menar dock att det som skulle kunna få dem att ansluta
sig är om kommunen betalade de kostnader som anslutningen innebär, det vill säga
investeringskostnaden för underjordsbehållare. ”Eller att de beordrar oss”, tillägger
respondenten.
Efterfrågan efter mer information och praktisk hjälp från kommunen
Styrelse 1 anser att kommunen måste kunna vara lyhörd för att inte alla har förutsättningarna
att kunna vara med, och att det tar tid att skapa förutsättningarna. De måste komma med ett
svar på problemet inom föreningen också. Respondenten tror att det skulle behövas mer
personlig, individuellt utformad kontakt från kommunen för att få det att fungera rent
operativt inom respektive förening. ”Kommunen måste få förståelse för att föreningarna är
olika.” Respondenten menar även att kommunen generellt måste satsa mer på den personliga
kontakten för att få folk att lyssna.
Styrelse 4 tror att det skulle vara bra om kommunen tog mer aktiv kontakt med föreningarna.
"Vi har fått papper från henne som sköter det där på kommunen, men han som hade hand om
det där knycklade ihop pappret[…]man kan inte bara skicka ut ett papper och tro att det ska
göra susen, det krävs mer aktiv kontakt.” Respondenten har ett förslag på vad kommunen
skulle kunna göra för att komma i kontakt med styrelser, förutom att bjuda in till allmänna
informationsträffar: ”Kommunen skulle kunna vara med och informera på
bostadsrättsföreningars stämmor för att då komma i direkt kontakt med föreningar, men i
liten skala. Man kan då ställa frågor och höra om det praktiska.”
Respondenten menar även att styrelsen måste få reda på om deras soprum räcker till. ”Räcker
inte detta måste vi bygga något utanför, då skulle man ju vilja att kommunen var med och
täckte upp en del för den investeringen. Kommunen måste kunna bidra ekonomiskt till
sopstationer utanför fastigheterna också.”
1 (3)
Linnéa Thunberg
52
Styrelse 5 tror att det är viktigt att dels samla ihop folk gemensamt för att få en stor mängd
berörda att ta del av den information som vill förmedlas, men respondenten anser även att det
är av vikt att därefter följa upp med personlig kontakt inom en rimlig framtid med de som
närvarade vid mötet. ”Kommunen måste få reda på hur man resonerar inom föreningen.”
Vidare menar respondenten att det är av vikt att höra av sig till de som inte var med på mötet.
”Ringa och informera samt skicka ut information. Det är viktigt att på så sätt nå ut till alla.”
Styrelse 7 efterfrågar en mer kraftfull styrning från kommunen beträffande källsortering. Med
det menar respondenten att det är svårt att veta vad som gäller och till vem man som kund ska
vända sig om hjälp med avfallshanteringen. Föreningen har svårt att få till det praktiskt med
källsortering, inkluderat utsortering av matavfall, och efterfrågar således konsultation från
kommunen för att finna en lösning på problemet.
Kommunen bör sätta upp regler kring anslutningen
Vad gäller Styrelse 2 är åsikterna kring vad som skulle krävas för att föreningen ska ansluta
sig tydliga, och dessa avvek i förhållande till övriga respondenters svar. ”Ärligt talat tycker
jag att kommunen ska sätta upp regler. Inte något annat. Det blir alldeles för slappt annars.”
Respondenten menar att det krävs så mycket diskussioner och konflikter för att få med alla
bostadsrättsinnehavare att den enda lösningen för dem skulle vara att obligatorisk anslutning
infördes. ”Som BRF måste alla vilja vara med på tåget, men ingen orkar med att ta itu med
det[...]man måste ha någon som pushar på.” Anslutningen till matavfallsinsamlingen är ett
ärende som inte har prioriterats inom styrelsen på grund av att det skulle innebära så mycket
jobb med övertygande av bostadsrättsinnehavarna. Det är svårt med äldre fastigheter som helt
plötsligt ska införa något nytt, enligt respondenten.
Respondenten menar att kommunen måste ange en tidsgräns för då samtliga fastigheter inom
kommunen måste ha anslutit sig. ”[…]exempelvis sätta ett datum till 2015. Då får
föreningarna tid på sig att få det att funka. Det tror jag starkt på.”
Målgrupp 2
Ekonomisk vinning som drivkraft
Vad som skulle kunna få Fastighetsägare 1 att börja sortera ut sitt matavfall är dels att det
kan ske på ett praktiskt och enkelt sätt. Sedan menar respondenten att det vore ett stort
incitament om bolaget tjänade på det ekonomiskt. Respondenten har precis erhållit en
broschyr om avfallstaxan från kommunen, men har ännu inte öppnat och läst den och vet
därför inte hur det kommer att bli med kostnaderna. Dock uttrycker respondenten en rädsla för
att en extra behållare under diskbänken kan leda till att utrymmet måste byggas om i varje
lägenhet, vilket bolaget inte har lust att bekosta. ”Man har aldrig lust att betala mer för
något.”
2 (3)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
53
Utsortering av matavfall– inte ett alternativ
Fastighetsägare 2 menar att de är fast beslutna om att kommunen är ute på fel väg och att
bolaget aldrig kommer att ansluta sig till insamlingssystemet. ”Man hoppas att det blir någon
annan politisk majoritet som har annan åsikt eller att tjänstemän inom kommunen kan få de
som jobbar med frågan att byta ståndpunkt.” Vidare resonerar respondenten kring den
ekonomiska biten och menar att det inte heller går att locka in dem med hjälp av ekonomiska
medel. ”Om vi fick kostnadstäckning för våra kostnader för att vara med på detta skulle det
inte göra någon skillnad. Att kommunen lägger pengar på att få fastighetsägare att förstöra
miljön är ju inte riktigt.”
Mer information krävs
Fastighetsägare 3 tror att kommunen skulle tjäna på att inte bara informera fastighetsägaren,
utan snarare främst hyresgästerna. ”De boende måste få mer information från antingen oss
eller ännu bättre direkt från kommunen. Det tar nog bättre om det är kommunen som går ut
och informerar” Respondenten menar att papperspåsarna ofta kan vara ett orosmoment i
hushållen. ”Vi bor själv i ett hus där det först var nedbrytningsbara plastpåsar och det var ju
lätt att sköta, men sen infördes såna där papperspåsar och det är klart att det känns mer
jobbigt att sköta dem. De känns inte lika säkra.”
Fastighetsägare 5 anger att det som skulle få dem att ansluta sig skulle vara att de blev
erbjudna mer praktisk information från kommunen, samt även information vilka ekonomiska
konsekvenser som följer av ett felaktigt beteende hos hyresgästerna. Respondenten vill inte
behöva debiteras om systemet inte sköts.
Målgrupp 3
Det finns ingenting kommunen kan göra
Villaägare 1 uppger att det inte finns något kommunen skulle kunna göra för att få paret att
ansluta sig till matavfallsinsamlingssystemet. Hon anser att de är för gamla och att det skulle
bli alldeles för svårt med underhållet. ”Vi vet inte hur länge vi kan bo kvar i huset.”
Respondenten uppger att hon och hennes man har, sedan sist vi hördes (en veckas
mellanrum), resonerat sig fram till det här. Hon tycker dock att det är synd eftersom hon gärna
hade sett att de orkat ta itu med det.
Även Villaägare 3 är väldigt fast besluten i sin ståndpunkt. Respondenten hade även provat
på systemet i två veckor precis när det var nytt, och uppger sig ha upplevt så mycket
bekymmer med det att han inte alls har någon lust med att återgå till det.
3 (3)
Linnéa Thunberg
54
Bilaga 3: Vanliga metoder för insamling av matavfall
Separata kärl
Foto: Jenny Särnholm
Separata kärl kan antingen vara perforerade, ventilerade eller helt täta (Avfall Sverige,
elektronisk, 2011b). Kärlet är oftast brunt och saknar innersäck. Detta är ett tacksamt system
eftersom hämtningen kan göras av en vanlig, baklastande sopbil. Så kallade flerfackskärl är även
ett system som används i vissa kommuner, men då främst i anslutning till enbostadshus. Två
stycken 370 liters kärl finns då i anslutning till varje hushåll, varav varje kärl är uppdelat i fyra
fack där matavfall och olika förpackningsmaterial kan sorteras ut (ibid.). För upphämtning av
avfallet från flerfackskärl krävs dock specialbil (Millers-Dalsjö & Starberg, 2011).
1 (3)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
55
Underjordsbehållare
Optisk sortering
Vid bruk av underjordsbehållare är större delen av behållaren placerad under mark, vilket gör det
till ett välfungerande system vid fastigheter där utrymmet för att exempelvis placera ut kärl är
begränsat. Behållaren brukar oftast vara ungefär två meter under mark (Millers-Dalsjö & Starberg,
2011). För att kunna urskilja de behållare som är avsedda för matavfall från övriga är dessa oftast
mindre och ibland även ha en mindre inkastlucka (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b).
Upphämtningen av avfallet görs i detta fall med hjälp av en kranbil.
Bilder hämtade från: http://www.sita.se/tjanster/Underjordsbehallare-Molok/ den 19 april 2012 samt
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-
matavfall/insamlingssystem/ den 29 maj 2012.
Bild hämtad från: http://www.optibag.se/
den 29 maj 2012.
Vid optisk sortering av avfallet läggs olika typer av avfall i
plastpåsar med olika färger. Påsen med matavfall har oftast
grön färg (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b). Detta kräver en
sorteringsanläggning som kan identifiera och sortera ut de
olika påsarna till olika behandlingar, men kan användas i de
flesta typer av insamlingssystem och hämtas således på
samma sätt som tidigare (Millers-Dalsjö & Starberg, 2011).
2 (3)
Linnéa Thunberg
56
Sopsug
Bilder hämtade från: http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara_produkter/stationar_sopsug
den 29 maj 2012.
Inom ett sopsugssystem kan olika typer av avfall
sorteras i olika fraktioner, varav matavfall kan vara
en av dem. De olika fraktionerna av avfall sugs vid
uppsamling var för sig, vilket innebär en separering
av avfallet (Avfall Sverige, elektronisk, 2011b).
3 (3)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
57
Bilaga 4: Insamlade mängder matavfall i SÖRAB-kommunerna
Diagram över insamlade mängder matavfall (inklusive från verksamheter) från SÖRAB-
kommunerna år 2008-2011. Diagram erhållet via e-post från Ylva Grill, SÖRAB, den 5 juni
2012.
1 (1)
Linnéa Thunberg
58
Bilaga 5: Exempel på vad som går att utsortera som matavfall i Solna
Grönsaksblast
Fruktskal
Kaffesump (även filter)
Tepåsar
Kött-, fågel- och fiskrens
Äggskal
Matrester
Snittblommor
Hushållspapper
Ofärgade servetter
Nötskal
Avokadokärnor
1 (1)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
59
Bilaga 6: Frågeguide
Generella frågor:
- Kände du till sen innan att kommunen samlar in matavfall?
- Om ja, varifrån har du fått informationen?
Åsikter om information:
- Anser du att kännedom om positiva miljöaspekter är viktigt att framhäva som
incitament för att få folk att ansluta sig till utsortering av matavfall?
- Tror du att personlig kontakt från kommunen skulle göra dig mer intresserad av att
sortera ut matavfall?
- Har du något eget förslag på vilken typ av informations- eller kommunikationsform
som kommunen skulle kunna använda sig av för att på ett effektivare sätt nå ut med
budskapet?
Personlig inställning:
- Vad skulle du säga är anledningen till att din fastighet inte anslutit sig till den separata
insamlingen av matavfall?
- Har du något eget förslag på vad som skulle krävas för att du skulle ta steget att
ansluta din fastighet till insamlingen?
Ekonomiska styrmedel/Obligatoriskt:
- Anser du att ekonomiska styrmedel är relevanta för att få folk att ansluta sig till
utsortering av matavfall?
- Hur skulle det påverka dina val om avgiften för att upphämta det brännbara
restavfallet sänktes för den fastighet som är ansluten till separat insamling av
matavfall?
1 (2)
Linnéa Thunberg
60
- Anser du att systemet med separat utsortering av matavfall borde bli obligatoriskt i
framtiden istället för frivilligt?
Norm/gruppbeteende:
- Vet du om närliggande fastigheter sorterar ut sitt matavfall?
- Skulle det förändra din inställning om du visste om att grannfastigheterna sorterade ut
sitt matavfall?
2 (2)
Varför upplevs tvekan inför en anslutning till matavfallsinsamling i Solna?
61
Bilaga 7: Förberedande informationsbrev
Till XXXX
Förfrågan om att delta i intervju om insamling av matavfall i Solna
Hej,
Mitt namn är Linnéa Thunberg och jag gör just nu mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd
vid Stockholms Universitet. Arbetet utförs vid Stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad och
behandlar insamling av matavfall från hushåll.
Två av frågeställningarna i studien är:
- Varför tvekar vissa styrelser i bostadsrättsföreningar/privata fastighetsbolag/villaägare
inom Solna stad att ansluta sin fastighet till matavfallsinsamling för biogasproduktion?
- Vad skulle krävas för att övertyga de som hittills inte ansett sig ha intresse av en separat
utsortering av matavfallet att ansluta sig till matavfallsinsamlingen?
Jag skriver till just Er för att Er fastighet inte samlar in matavfall separat och jag skulle därför vilja
genomföra en telefonintervju kring ämnet. Svaren behandlas anonymt och intervjun beräknas ta
ungefär en kvart. Det skulle vara till stor hjälp i mitt arbete om Ni ville ställa upp på intervjun.
Det är av stor vikt att Ni återkommer till mig per mail eller per telefon för att jag ska veta om jag
kommer att kunna genomföra intervjun med Er eller inte. Jag vill gärna att Ni då ger förslag på
en passande tidpunkt för intervjun, vilken bör vara förlagd innan måndagen den 21 maj. Har jag
inte hört från Er innan dess återkopplar jag till Er per telefon.
Ser fram emot att talas vid.
Linnéa Thunberg
073-6641310
1 (1)