Världskoncernen Facit och industriköpingen Å · PDF fileVärldskoncernen...

Click here to load reader

  • date post

    04-Jun-2018
  • Category

    Documents

  • view

    240
  • download

    0

Embed Size (px)

Transcript of Världskoncernen Facit och industriköpingen Å · PDF fileVärldskoncernen...

  • VRLDSKONCERNEN FACIT OCHINDUSTRIKPINGEN TVIDABERG

    1920-tal 1970-talSvante Kolsgrd

    Brukskultur tvidaberg 2002

  • Vrldskoncernen Facit och industrikpingen tvidaberg1920-tal 1970-tal

    Svante Kolsgrd

    Det sena 1910-talets turbulenta utveckling fr tvidabergs Frenade Industrier drabbadefretaget hrt. Frsta vrldskriget och srskilt utvecklingen i Ryssland medfrde att viktigapositioner p den utlndska marknaden frlorades. De interna stridigheterna inomtvidabergsfretaget med utmanvrerandet av baron Theodor Adelswrd 1918 frvrradekrisen. Efter konkurs och rekonstruktion utvecklades det nya AB tvidabergs Industrier till envrldskoncern, med dotterbolaget AB-Facit som flaggskepp. Bruksorten tvidaberg frndradestill ett modernt industrisamhlle, men med en till stor del bibehllen patriarkal struktur.

    Den ericssonska eranProblemen frn ren kring 1920 medfrde att fretaget tvingades ikonkurs 1922, men samma r drev Sydsvenska Banken igenom enrekonstruktion och AB tvidabergs Industrier bildades. Somverkstllande direktr utsgs Elof Ericsson. Hrmed inleddes enny period i svl fretagets som samhllets historia den ericsson-ska eran. Elof Ericsson kom att snabbt bygga upp en kraftfullposition i tvidaberg, vilken i hg grad kan jmfras med bruks-baronerna Adelswrds. Det gamla brukssystemet levde till stor delkvar nu under nypatriarkalt styre. Den gamla bruksandan trans-formerades till en modern och tidstypisk fretagsanda, dr deanstlldas fritid, inte minst olika idrottsliga aktiviteter och festligaarrangemang var viktiga inslag. Fest och fotboll kompletterade denbild av det framgngsrika och idylliska industrisamhllettvidaberg som spreds genom fretagets reklam och i tidnings-artiklar under mellankrigstiden.

    I det rekonstruerade tvidabergsfretaget kom ett mindre fretag i Solna vid namn AB Facit attflyttas till tvidaberg. AB Facit tillverkade rknemaskiner. Facitmaskinen kom till att brja med atting som en mindre del i en ambition att bredda produktsortimentet, tillsammans med bl.a.parkettillverkning med tillhrande bonvax, trstommar till lastbilskarosser, trdetaljer till kylskp,radioldor och butiksinredningar. Produkter till kontor dominerade dock tillverkningen. Vid sidan avkontorsmbler vidgades sortimentet ven till att bland annat omfatta blanketter och mbelpolityr.

    Som andra samtida rknemaskiner manvrerades Facitmaskinen genominstllning av olika spakar. Detta system vidareutvecklades av Karl Rudin ibrjan av 1930-talet, dr tangenter ersatte spakarna. Dessa nyarknemaskiner blev en stor frsljningsframgng fr AB tvidabergsIndustrier, ven p exportmarknaden. Hela vrlden rknar svenskt lden typisk annons frn fretaget i slutet av 1930-talet.

    Genom kp av andra fretag som Halda i Svngstad 1938 ochAB Original-Odhner 1942 utvidgades produktionen av kontorsmaskiner

    Den nytillsatte disponenten fr tvidabergsIndustrier, Elof Ericsson. Bilden r tagen viden sljkonferens 1927. Foto Johan E. Thorin.

    Facit T, rknemaskin sommanvrerades med tangenter istllet fr spakar. Bild Facitarkivet.

    1

  • till att ocks omfatta skrivmaskiner och additionsmaskiner. 1943 frvrvades ven verums bruk,frmst i syfte att kunna nyttja brukets stora skogsinnehav och 1951 kom Svenska Mbelfabrikerna iBodafors att tillhra tvidabergskoncernen.

    Vrldskoncernen och industrimnstersamhlletEfterkrigstidens frsta 20 r medfrde en synnerligen gynnsam utveckling fr AB tvidabergsIndustrier. Elof Ericsson verlmnade 1957 VD-stolen till sonen Gunnar Ericsson, som blev ledarefr en vrldskoncern med agenter och dotterbolag i 130lnder. I brjan av 1960-talet var 8 000 anstllda inomkoncernen, varav 1800 i tvidaberg.Dotterbolaget AB tvidaberg-Facit hade nu uppntt en heltdominerande position inom koncernen, vilket medfrde attAB tvidabergs Industrier 1965 ndrade namn till Facit AB.

    Ett par r tidigare, i september 1963, firade tvidaberg 550-rsjubileum. Men det var inte bara den lnga industriellatraditionen frn tiden fr Erik av Pommerns privilegiebrevtill bergsmnnen 1413 som lyftes fram. Journalister frn ett50-tal svenska och omkring 25 utlndska tidningar hylladeframfrallt fretaget AB tvidabergs Industrier ochindustriorten tvidaberg. Bilden av tvidaberg som detgoda industrimnstersamhllet i vlfrdsstaten Sverige hadevarit ett genomgende tema i tidningsartiklar och radiorepor-tage sedan 1940-talet och direktr Gunnar Ericson framstll-des som en modern industrichef av internationellt snitt.

    Nu var det inte bara AB tvidabergs Industrier som svarade fr den expansiva utvecklingen inomsamhllets nringsliv. SSA, som tillverkade signalsystem, sprvxlar och annat jrnvgsmaterial,Armaturfabriken, Forsastrms Kraft AB samt baroniets sgverksrrelse bidrog till bilden av ettvlmende industrisamhlle. Utvecklingen speglades tydligt i samhllets befolkningstillvxt, som kadekraftigt frn och med 1940-talet. Behovet av bostder mttes frmst genom en ny fas av egnahems-byggande, bland annat nr omrdet Villahagen infrlivades med stadsplanen 1945. Den tvidabergskaversionen av en trdgrdsstad bestod och vidareutvecklades frn och med 1947 i form av kping.

    Socialdemokrati, fackfreningsrrelse och nringsliv i samverkanSom i mnga andra bruksorter, vilka frvandlades till industrisamhllen under 1900-talet, levde enpatriarkal struktur lnge kvar. Ledningen fr ett dominerande fretag utvade stort inflytande pden kommunala politiken oftast i samverkan med en stark lokal socialdemokrati. ven den lokalafackfreningsrrelsen sg fretagsledningen mera som en samarbetspartner n en motstndare.Ideologiska meningsskiljaktigheter tonades ner. Man var alla delar av samma familj, dr industri-samhllets bsta var ledstjrnan. Redan vid tiden fr det demokratiska genombrottet ren kring 1920inleddes ett mngrigt socialdemokratiskt innehav av den kommunalpolitiska makten i tvidaberg.Relationerna till ledningen fr AB tvidabergs Industrier blev snabbt mycket goda.

    En kommunal tjnsteman gav i en intervju fljande bild av frhllandet mellan kpingen och detstora fretaget: I tvidaberg lades kommunens femrsbudget efter Facits femrsplaner. Det varFacits flerrsbudget som styrde kommunens planering av bostder, skolor och snt.

    Gunnar Ericsson, modern industriledare. Foto Ekstrm.

    2

  • Fram till slutet av 1960-talet, d Facitkrisen strde bilden av ett idogt idealsamhlle i folkhemmet,prglades den kommunala politiken i tvidaberg i mycket hg utstrckning av samfrstndsandamellan storfretag, fackfrening och socialdemokrati. Oppositionen frn vnsterhll var obefintligoch de borgerliga partierna anslt sig till samfrstndspolitiken.

    Vid jubileet 1963 uttryckte hedersgsten prins Bertil en tidstypisk syn p industriorten tvidabergsom ett vackert exempel p perfekt samspel mellan nringsliv och samhlle.

    Facitkrisennnu vid mitten av 1960-talet fanns f hot mot Facits starka position inom kontorsmaskins-branschen. Expansionen frn det framgngsrika 1950-talet fortsatte. Facit hll visserligen i huvud-sak fast vid tillverkning av mekaniska kontors-maskiner, men visade ocks intresse fr den nyaelektroniska tekniken. Ett betydande arbete hadeven genomfrts fr att f med Facit i den tidigadataldern. Koncernen hll p att etablera sig pnya viktiga marknader, bland annat i stra Europa.I Sverige kpte Facit genom en snabb affr 1966upp konkurrenten Addo. I tvidaberg planeradesfr en nya stor och toppmodern fabriksanlgg-ning fr 1700 arbetsplatser vid rstter straxutanfr samhllet.

    1966 brts den mngriga positiva trenden fr koncernens ekonomiska utveckling. Gunnar Ericssonmedgav fr pressen att Facit knde av det krvare klimatet inom branschen. Under 1960-talets sistar ndde stora delar av verksamheten ter god lnsamhet. 1970 beskrev den nye VD:n Lennart vonKantzow orderstocken som den strsta i koncernens historia. Facit sysselsatte 14 000 personer varav3 500 i utlandet. Endast ett r senare blev emellertid krisen uppbar och hsten 1972 sldes hela koncer-nen till Elektrolux en chockartad utveckling fr mnga Facitanstllda.

    Mnga har studerat och uttalat sig om Facitkrisens orsaker men knappast ur ett helhetsperspektiv.Bland orsakerna till Facits snabba tillbakagng har frmst kvarhllandet vid den ldre mekaniskatekniken framhllits. Frsken att hnga med i den elektroniska utvecklingen misslyckades. Deekonomiska satsningarna inom frmst japanska fretags utvecklingsavdelningar var enormt mycketstrre n Facits. Det lga lnelget i Japan strkte ytterligare den japanska konkurrenskraften p

    tvidabergs Industriers fabrikskomplex i centrala tvidaberg 1955. Foto Alrik Agerbo.

    Sammanslagningen av Facit och Addo blev omskrivet i pressen. Urstgta Correspondenten 7/7 1966.

    3

  • vrldsmarknaden. Andra har framstllt kpet av Addo som ett kostsamt fiasko, dr istllet fr attrationalisera, s kom Addo och Facit att fortsttaatt fungera som konkurrenter fast inom koncer-nens ramar. Facits interna ledningsproblem harocks betonats. Frmst har motsttningar inomkoncernstyrelsen och mellan styrelsen och freta-gets ledning framhllits, vilket inte minst illustre-rades av avskedandet av VD Lennart vonKantzow. Facitledningen har ven ansetts frblin-dad av de exceptionella och kontinuerliga fram-gngarna frn tidigare r och skulle drfr ha haftsvrt att inse och bemta den uppkomna krisen.Fortfarande terstr emellertid en hel delforskningsinsatser innan en mer vergripandebild av Facitkrisen kan presenteras.

    tvidaberg efter FacitUnder den dramatiska hsten 1972 befarade mnga att effekterna av Facits frsljning tillElektrolux skulle bli frdande fr samhllet tvidaberg. Skulle det lokala nringslivet lamsls?Mnga Facitanstllda hade investerat i eget villaboende. Kunde dessa familjer bo kvar i eget hus?Var det en modern form av bruksdd som stod fr drren? Visst uppstod problem. Lgenheternai det nyuppfrda bostadsomrdet Ekstter, planerat fr anstllda vid ett expanderande Facit, blevsvra att hyra ut. Men ngon massfrsljning avvillor intrffade ej. Kommunala politiker ochtjnstemn hade redan innan Facitkri