Samverkansparter- Skaraborgs kommunalförbund (projektägare)- Fyrbodals kommunalförbund- Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF)

Po1-projekt: kompetenshöjande

Tidsplan:Planering- och analysfas 170401-170831Genomförandefas 170901-181130 (15 månader)Avslutningsfas 181201-190131

Vägledning för livet

SYVBarometern 2013

Att SYV ska vara ett högt prioriterat område där individermatchas för utbildningar som leder till utveckling ocharbete på den regionala arbetsmarknaden där resurserställs till förfogande och där SYV har ett högt mandat, högkompetens och god omvärldsförståelse.

Projektets övergripande mål

SYVBarometern 2013

Vilka resultat vill vi uppnå under projekttiden?

Ett uppdaterat SYV-uppdrag som kan följa med

i en föränderlig arbetsmarknad och samtidigt

klara att hantera de lokala förutsättningarna.

Stärka SYV-funktionen

Stödja/skapa SYV-nätverk

Ökat intresse för att studera på nationella yrkesprogram som leder till att branscher med rekryteringsproblem ska hitta rätt kompetens i framtiden.

Elever ska få vägledning om:- vilken utbildning som ett

framtida arbetsliv kräver- hur villkoren för kvinnor

och män ser ut i olika branscher

- hur den regionala arbetsmarknaden ser ut och fungerar …

… så att risken för ”felval” minskar

SYVBarometern 2013

Från normkritik till normmedvetenhet och normkreativitet

Högskolan Väst, Trollhättan

Marcus Svensson, Jämställdhetsstrateg

Fyrbodals kommunalförbund/HälsokällanESF Vägledning för livet

Henrik Erlandsson & Mia Lindberg I SAMARBETE MED:

SYVBarometern 2013

Sveriges jämställdhetspolitiska målBeyonce

SYVBarometern 2013

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

0,437 x

87

=38,19

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

SYVBarometern 2013

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

• ”I västvärlden är det först runt 1950-talet som rosa börjar användas som

kvinnomarkör. Innan dess var färgen snarare manligt kodad, den betraktades

som en variant av rött, som i sin tur symboliserade styrka, blod och

krigiskhet. Blått var snarare en kvinnligt kodad färg, åtminstone i katolska

miljöer där den sedan medeltiden associerats med Jungfru Maria. I sin

undersökning om barnkläder i historien refererar historikern Jo Paoletti till

det amerikanska veckomagasinet Ladies Home Journal som 1918 konstaterar.

Den allmänt accepterade regeln är rosa för pojkar och blått för flickor.

• Svar på Marcus rosa och blått. (Rosa den farliga färgen av

Fanny Ambjörnsson)

Sanningar varierar i olika tider, epoker och sammanhang.

SYVBarometern 2013

Linjeövning

➢ Hur jämställd är världen anser du? (1–6) Inte alls jämställd – Totalt jämställd

➢ Hur jämställt är Sverige anser du? (1–6) Inte alls jämställd – Totalt jämställd

➢ Hur jämställd är din arbetsplats anser du? (1–6) Inte alls jämställd – Totalt jämställd

➢ Hur jämställd är du? (1–6) Inte alls jämställd – Totalt jämställd

”Kvinnor/tjejer och

män/pojkar

skall ha samma makt att

forma samhället och sina

egna liv”

Nationella politiska målet för jämställdhet.

SYVBarometern 2013

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva

medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.

4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

SYVBarometern 2013

Diskrimineringslagstiftningen handlar om…

…alla människors lika värde oavsett • kön• könsöverskridande identitet eller uttryck • etnisk tillhörighet• religion eller annan trosuppfattning• funktionalitet• sexuell läggning eller • ålder(Källa: Diskrimineringsombudsmannen)

SYVBarometern 2013

Begrepp diskrimineringsgrunder och normkritik

CIS

TRANS

MAN

KVINNA

HETEROSEXUELL

HOMO-/

BISEXUELL

FUNKTIONELL

FUNKTIONS-

NEDSATT

SVENSK

INVANDRARE

SEKULÄR

TROENDE

SYVBarometern 2013

Begreppet kön

Juridiskt kön

Könsidentitet

Könsuttryck

14

Viktoria Harrysson

Startsida

Din presentation

Tala om arbetslivetett genusmedvetet och normkritiskt

material för hela skolan

Frida Wikstrand & Mia Lindberg

SYVBarometern 2013

✓Vad är ett bra arbete?

✓Det goda livet – vad är det?Normer i vägledning och samtal i skola och arbetsliv,handlar om möjliga framtider

➢ Vad är ett bra arbete?

➢ Det goda livet – vad är det?

➢ Heteronormativitet

➢ Familjenormer

➢ Maskulinitet och femininitet i skola/arbetsliv/fritid

➢ Anställningsbarhet

➢ Utbildningsnormer

SYVBarometern 2013

Den långa vägen till arbetsmarknaden- Om unga utanför Red: Jonas Olofsson (2014)

Säkra kort och öppna dörrarReflektioner om normer som påverkar elevernas val- Bevarande av valmöjligheter- Kunskapsideal och kvalité- Status

Empirin visar en tydlig normbildning i elevernas gymnasieval. Det finns exempel på två normbildande komponenterV – Vilja och värderingarK – Kunskap och kognition

Hjort, Hjärpe & Panican (2014)

SYVBarometern 2013

Den långa vägen till arbetsmarknaden- Om unga utanför Red: Jonas Olofsson (2014)

I skärningspunkten mellan skola och arbetsliv – om historien

➢ Matchningsteori (test them and tell them)➢ Klientcentrerad teori (klienten i centrum, empati och lyssnande, Carl

Rogers)➢ Utvecklingsinriktade teoribildningar➢ Idag – samlingsnamn – karriärutvecklingsteorierBegreppet Career Learning och Valkompetens i fokus

Dilemma! Vägledning i balansgången mellan individ- och samhällsbehov

Lovén (2014), Lindh (2004)

SYVBarometern

Andelen kvinnor och män på gymnasieskolans nationella program

Nationella sekretariatet för genusforskning, 2018 (Mia Heikkilä)

SYVBarometern 2013

➢ Sverige har en könsuppdelad arbetsmarknad

➢ Social bakgrund påverkar möjligheter i utbildning och val till högre utbildning

➢ Pojkars antipluggkultur”To cool for school”

Hur ser utbildnings- och arbetsmarknaden ut?

SYVBarometern 2013

Om att välja väg - Linda GottfredsonTheory of Circumscription and Compromise

Gottfredsons teori bygger på antagandet att vi fattar beslut utifrån processer där vi värderar olika handlingsalternativ samt gör kompromisser mellan dem. Kompromisserna styrs av både genetiska och sociala förutsättningar. Vi prioriterar i första hand yrkesområden som motsvarar vårt kön, därefter status/socialgruppstillhörighet och sist intresse, självförverkligande och personliga behov.

(Career Choice and Development, 2002)

SYVBarometern 2013

Circumscription and compromise

1. Först bildas konstruktioner om att vi är olika kön och vilka yrken som domineras av vardera könet.

2. I nästa steg diskrimineras yrken i förhållande till könstillhörighet

3. När individen utvecklas börjar hen förstå att yrken har olika status och utifrån det kan vara med eller mindre lämpliga

4. Slutligen identifierar individen yrken som de föredrar och som tycks passa ihop med den egna självbilden

SYVBarometern 2013

Circumscription – 4 steg

Steg 1: Ålder 3-5 år. Barnet blir medvetet om det yttre, människor är stora/små etc. Man kan dock förändra det yttre, klä ut sig, låtsas vara någon annan

Steg 2: Ålder 6-8 år. Barnet förstår att det är skillnad mellan kvinnor, män och tex yrkens status. Barnet söker sig till dem han/hon kan identifiera sig med.

Steg 3: Ålder 9-10 år. Barnet blir medvetet om sociala värderingar, bryr sig mer om hur andra tycker. Här visar sig ofta begränsningar, dvs barnet utesluter yrken som ses som ouppnåeliga utifrån den egna uppfattningen om sin förmåga.

Steg 4: Ålder 14 år- . Identitetskris i tonår. Barnet börjar nu istället att väga in acceptabla alternativ utifrån egna preferenser samt blir medvetna om vilka utbildningar/jobb som är tillgängliga.

SYVBarometern 2013

Kompromisser

Gottfredson menar att utifrån självkännedom och föreställningar om yrken/arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som är tillgängligt och möjligt och som mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke/yrkesområde.

SYVBarometern 2013

Begränsningar och ”acceptabla” alternativ

Mycket maskulina Mycket feminina

Låg

Hög

Prestige-

nivå

på jobb

Ideala önskningar

ZON AV ACCEPTABLA

ALTERNATIV

Realistiska önskningar

Tolerabel

gräns för genus

Tolerabel gräns för prestige

Gräns för strävandena

Hög

LG menar således att våra val i första hand styrs av kön, därefter status och sist intresse….

SYVBarometern 2013

Reflektion…

”According to this theory, career practise shouldencourage both ”exploration and constructive realism” That is, practitioners should discuss why some job options have been ruled out with individual clients, and/or whysome compromises appear more feasible than others”Crucially, the theory highlights the need for careers workwith individuals at a very early age for there to be anyhope of influencing perceptions of occupational roles…”

(Career Choice & Developement, Brown, 2004)

SYVBarometern 2013

Att förstå ungdomars identitetsskapande…- En inspirations- och metodbok Red: Sorbring, Andersson & Molin

Ungdomar som är på väg ut i arbetslivet befinner sig i en övergångsfas. De ska inte bara forma sin vuxenidentitet utan också byta roll från elev/student till arbetstagare. För många handlar det dessutom om att hitta en bestämd yrkesgrupp och i detta närma sig en yrkesidentitet – samtidigt väcker det frågor om vad man vill göra i sitt framtida liv, vem man vill vara och i vilken mån man vågar följa sina drömmar…

Ulfsdotter-Eriksson & Hedenus (2014)

Yrken som prototyp eller

som stereotyp?

KIWI -cards

SYVBarometern 2013

Pausa - Mer om yrke…Bikupa

”När ett yrke väl en gång har könsstämplats, så karaktäriseras det enbart med de aspekter av arbetsinnehållet som motsvarar könsstereotyperna”

(Steinberg 1996 s. 116 i Eriksson 2012 s. 11)

Tänk på ett yrke. Beskriv det först som en prototyp; dvs: Vad innebär yrket, vad gör man?Tänk sedan på samma yrke som stereotyp; dvs: Vilka egenskaper associerar ni till yrket?

(Red; Sorbring, Andersson & Molin, Att förstå ungdomars identitetsskapande, 2014)

SYVBarometern 2013

Yrken och arbetsliv

Bilden av yrken – könsmärkning ser olika ut i olika länder.

I Ryssland, vanligt med kvinnliga svetsare”Självklart, att vara svetsare ställer stora krav på finmotorik och känsla för små detaljer”

I Kina/Indien vanligt med kvinnliga byggnadsarbetareStyrt av arbetsmarknadens behov – men också yrken som Prototyp Bilden av yrken förändras också över tid….

SYVBarometern 2013

Forna tiders hantverkare hade sin glädje i att göra inte bara detaljer utan varje föremål för sig från början till slut. Ur: Att välja yrke

En del husmödrar älskar livligt arbete –andra känner mer glädje i stilla drömmarvid t.ex. strumpstoppning.Ur: Att välja yrke

Bilder av yrken och arbetsliv

SYVBarometern 2013

Pausa - ÖVNING

YrkesenkätenFyll först i på egen hand Vilka bilder/föreställningar har du om yrket

Dela sedan in er i yrkesgrupper och diskutera

SYVBarometern 2013

Vad är ett yrke?

➢ Säger något om var du befinner dig i samhällets sociala skikt

➢ Det finns föreställningar om hur man är i vissa yrken.➢ En yrkestitel är bärare av föreställningar och

stereotypa bilder av det aktuella yrket.➢ Barnen väljer samma eller liknande yrken som

föräldrarna (Var tionde svensk har samma arbete som en av föräldrarna)

➢ Yrken i sig är neutrala – de blir könsmärkta genom könsbundna sysselsättningar och stark könsdominans

Ulfsdotter-Eriksson & Hedenus (2014)

SYVBarometern 2013

Att tala om intressen…- Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Hedenus & Wikstrand (2015)

I karriärteorier beskrivs intressen som något som vid sidan av andra aspekter, såsom social bakgrund och kön, påverkar individers studie- och yrkesval. Intresse i sig beskrivs dock som socialt opåverkat. Samtidigt vet vi från tidigare forskning att intresse är socialt strukturerat, varför det finns skäl att diskutera hur vägledningen ska förhålla sig till individens intresse…

Både vägledare och elever tillskriver det personliga intresset stor betydelse. För ungdomarna styr det tydligt kontakten med yrkes-vägledande material och för vägledarna är det ett fundamentalt verktyg i vägledningsprocessen.

SYVBarometern 2013

Barbara BassotCareer Learning and Development: A social constructivist model for the twentyfirst century (2012)

Den konstruktivistiska teorin bygger på ett inifrån och ut perspektiv.Individen konstruerar sin ”historia” byggd på individuella och kognitiva processer

Den socialkonstruktivistiska teorin, tar också hänsyn till det omgivande samhället, med dess ständigt pågående interaktiva socialiseringsprocesser.

”The gap that exists for an individual child (or adult) between what he is able to do alone, and what he canachieve with help from onemore knowedgebla thanhimself”

CLD – Career Learning DevelopmentZPD – Zone of proximal development

SYVBarometern 2013

Tala om arbetslivetNormkritisk pedagogik (Bromseth & Darj 2011)

”För att lyckas etablera ett undersökande förhållningssätt så behöver jag kunna navigera i ett samtal med en komplex förståelse av erfarenheter och föreställningar. Föreställningar både avspeglar människors levda erfarenheter och avgör vad som är möjligt att erfara.Föreställningar både berättar om världen och skapar världen…”

Gunilla Edemo (2011)

SYVBarometern 2013

Hur gör vi? ProbingThe Skilled helper, G Egan (2014)

Vad behöver vi kunna för att komma åt normer, bli normkritiska i vårt agerande? Hur bygga upp samtal?

➢ tuning in➢ active listning➢ responding with empathy➢ checking understanding➢ probing➢ summarizing➢ challenging➢ negotiating

SYVBarometern 2013

Exempel på frågor

✓ Vad i din bakgrund tror du har påverkat din uppfattning om yrken?

✓ Vilka möjliga/önskade yrken har du valt bort? –berätta och motivera

✓ Vad har du gjort för att vidga dina perspektiv på möjliga yrken?

✓ Analysera grunderna för kompromisser.✓ Berätta om de yrken du valt bort för att du tror de

inte är möjliga för dig

✓Hur kommer det sig att du valt just de här yrkesbilderna✓Vilka yrken har du valt bort och

varför?✓Berätta hur du kom fram till att

det här yrkeskortet inte var något för dig.✓När bestämde du dig för att det

här yrket var möjligt för dig?✓Vad representerar ett yrke som

inte alls kan tänka dig?

✓ Hur kommer det sig att du tror dessa yrken är orealistiska för dig

✓ Vad har du gjort för att vidare undersöka de yrken som du bedömt som orealistiska?

✓ Om du ska göra avkall på ett ”drömyrke” – vad får du istället

✓ som är lika mycket värt?

SYVBarometern

SYVBarometern 2013

Frågor att fundera på…

➢ Vilka utbildningsvägar och val benämns i undervisning eller på skolan➢ Vilka elever och utbildningar talar ni om i fikarummet? Vilka talas om

som problematiska - varför?➢ Vad ses som positivt och vad ses som negativt på er skola, i ert lärarlag?

(ex egenskaper)➢ Hur talar ni om utbildning och framtid med eleverna?➢ Ses vissa normbrott som bättre än andra? Varför är det så?➢ Hur kan ämnen och yrkens komplexitet synliggöras i undervisning och

samtal?➢ Hur kan ni på skolan arbeta för att vidga elevernas perspektiv och se

andra möjliga framtider för alla oavsett kön och bakgrund?➢ Hur talas det om yrken med låg status? Vilka yrken nämns aldrig?➢ Du som arbetar på skola har ofta valt en teoretisk utbildning själv. Hur

ser du på praktiska utbildningar/yrken?

SYVBarometern 2013

Vad kan ni göra? – vänd spegeln mot er själva

➢Språk: Vilka berättelser är möjliga, vilka normer reproducerar jag genom val av ord, exempel osv➢Vilka bilder av arbete och yrken presenteras och beskrivs som möjliga – av elever/lärare/vägledare/övrig personal➢Vad ses som normalt och vad ses som avvikande➢Vilka normbrott görs på din arbetsplats? ➢Hur tas dessa emot? Synliggörs? Vad reagerar du på?➢Bråka med normerna!➢Ska vägledare utmana och störa?

SYVBarometern 2013

Vad kan ni göra? – vänd spegeln mot er själva

➢Ja / nej / kanske

SYVBarometern 2013

Hur ska vi göra?

Vägledning i bred och snäv bemärkelse – arbeta med lärare och skolledning

➢Gruppvägledning – gruppövningar/diskussioner➢Arbeta aktivt med normkritisk pedagogik i samtal, utmana och medvetandegöra. Normkritisk pedagogik som en metodik i vägledning för utmana och bredda perspektiv. ➢Börja tidigt! Föreställningar om vilket yrke som passar vilket kön och om hur en ska vara baserat på kön sätts tidigt. Genusmedveten pedagogik och normkritisk pedagogik!

Från normkritik, till normmedvetenhet till normkreativitet

SYVBarometern 2013

Karin Ehrnberger normer och design

Bråka med normen…

SYVBarometern 2013

Om normer i arbetslivet och näthat

Linas kamp

Lina är lastbilschaufför. ”jag gick fordons- och transportprogrammet på gymnasiet. Mitt intresse för lastbilar kommer inte direkt genom "arv" inom familjen, utan av en händelse. När jag började på fordonsprogrammet så var jag mentalt inriktad på att bli lackerare, men under en "prova på dag" så klättrade jag för första gången upp i hytten på en lastbil och i det ögonblicket så var min framtid klar - det var där jag hörde hemma”

SYVBarometern 2013

Jämställdhet i nationella parlamenten

SYVBarometern 2013

Jämställdhet och ojämställdhet globalt

• Flickor/kvinnor får inte tillträde till utbildning i samma utsträckning

• Över 200 miljoner kvinnor/flickor är könsstympade

• Kvinnor tjänar mindre pengar

SYVBarometern 2013

Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen?

SYVBarometern 2013

Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen?

SYVBarometern 2013

Juridiska tjejer går förbi i utbildningskampen?

En sorts (pojk)könad övervakning där de starka normerna för traditionell manlighet och kvinnlighet

förstärks

SYVBarometern 2013

Manlighetskontraktet – våldsidéologin

SYVBarometern 2013

De framgångsrika pojkarna (Gustafsson, 2014)

Azad: Nu inför SO-provet försöker jag att inte läsa betygskriterierna så som man borde göra så att man vet vad man ska plugga till. Ofta så får vi instuderingsfrågor och dem tränar jag på.Intervjuare: Är instuderingsfrågor viktigare än betygskriterierna?Azad. Nej det tycker jag inte, egentligen är det så att kriterierna är bättre med det känns som om det blir segare för mig att plugga då.Intervjuare: Han (läraren) gör så för att det är innehåll han vill att du ska träna på?Azad: Precis.Intervjuare: Så ni har knäckt de normer som Leif har. Det han lägger i instuderingsfrågorna är det innehåll han vill att ni ska lära er?Azad: Precis, vi har knäckt koden.Hiwa: Precis

Ur: Att lyckas i skolan – Om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker (Öhrn & Holm, 2014)