Institutionen för vårdvetenskap

Vad påverkar upplevelsen av en tillfredsställande hemvård?

En intervjustudie med brukare

Författare Handledare

Christine Svensson Caisa Öster

Hanna Tegnér

Examinator

Ulrika Pöder

Examensarbete i Vårdvetenskap 15hp

Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning vård av äldre

2016

Sammanfattning

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar vilket leder till en ökad äldre befolkning. För att

kunna bo hemma så länge som möjligt kan de äldre behöva få hjälp från hemvården.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som upplevs påverkar de äldres tillfredsställelse av vården

samt vad som är viktigt för de personer som får hjälp.

Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med 11

brukare från två olika kommunala hemvårdsområden.

Resultat: Personal och Utförande var två huvudkategorier som kom fram av analysen.

Informanterna beskrev sina upplevelser och vad som var viktigt för dem inom dessa ramar.

Kategorin Personal kunde delas upp i två underkategorier; Yrkeskompetens och

Bemötande. Utförande delades in i underkategorierna; Hemtjänsten – ett serviceperspektiv,

Självbestämmande, Kontinuitet och Trygghet.

Konklusion: För att man som utförare av hemtjänst skall förbättra vården är det viktigare att

fokusera på de processrelaterade faktorerna som har en stor betydelse för hur brukarna

upplever hemvården. Genom att lägga stor vikt vid personalens sociala kompetens vid

rekrytering samt att involvera brukaren och dennes familj i vården och utformandet av den

kan positiva upplevelser av vården skapas. Detta ser ut att kunna skapa ökat välbefinnande

hos brukarna.

Nyckelord: Hemvård, upplevelse, äldre, tillfredsställelse, bemötande.

Abstract

Background: The average age in Sweden increases which leads to an increased population of

old people. In order to live in their own homes as long as possible, elderly people may be in

need of help from the community home-services.

Aim/objectives: The goal of this study was to examine variables perceived to affect older

people’s satisfaction of home care services and what they emphasize important in the care.

Design: Descriptive qualitative study with interviews. Semi-structured interviews are done

with 11 clients receiving care from two different community home-service areas.

Results: ’Staff’ and ‘Services’ were the main categories of the results. The clients described

their experiences and what they assumed as important for them. The category ‘Staff’ were

divided into sub-categories: ‘Professional competence’ and ‘attitudes from staff’. ‘Services’

were divided into four other sub-categories: ‘the community home-service- a service

perspective’ ‘self-autonomy’, ‘continuity’ and ‘safety’.

Conclusions:

The health care providers for the home care services should focus on improvements regarding

process related factors, because they are important for the client’s experiences of the home

care services. When recruiting new persons for a job in the home care services, the focus

should be on his or hers social competence. Furthermore, to involve the client and his or hers

family in the care may create positive experiences and increase the clients wellbeing.

Keywords: Home care services, experiences, elderly, satisfaction, staff attitudes.

Innehållsförteckning

BAKGRUND .......................................................................................................................................... 1

Problemformulering ............................................................................................................................ 5

Syfte .................................................................................................................................................... 5

Frågeställningar ................................................................................................................................... 5

METOD ................................................................................................................................................... 5

Urval .................................................................................................................................................... 5

Datainsamlingsmetod .......................................................................................................................... 6

Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 6

Bearbetning och analys ....................................................................................................................... 7

Etiska överväganden ............................................................................................................................ 8

RESULTAT ............................................................................................................................................ 9

Personal ............................................................................................................................................... 9

Yrkeskompetens .............................................................................................................................. 9

Bemötande ..................................................................................................................................... 10

Utförande ........................................................................................................................................... 11

Hemtjänsten – ett serviceperspektiv .............................................................................................. 11

Självbestämmande ......................................................................................................................... 11

Kontinuitet ..................................................................................................................................... 13

Trygghet ........................................................................................................................................ 13

DISKUSSION ....................................................................................................................................... 14

Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 14

Personal ......................................................................................................................................... 14

Utförande ....................................................................................................................................... 16

Metoddiskussion ................................................................................................................................ 18

Slutsats .............................................................................................................................................. 20

REFERENSER ...................................................................................................................................... 21

BILAGA 1 ............................................................................................................................................. 24

BILAGA 2 ............................................................................................................................................. 25

BILAGA 3 ............................................................................................................................................. 26

BILAGA 4 ............................................................................................................................................. 28

1

BAKGRUND

Medellivslängden i Sverige ökar och vi får en ökad befolkning och ökad mängd äldre. År

2050 räknar man med att antalet 80-åringar kommer att fördubblas och antalet 90-åringar

kommer att tredubblas. Detta kommer att innebära multisjuka och mycket gamla människor i

vårt land (Gustafsson, Föreläsning, 2014). Redan nu bor det fler sjuka människor hemma som

behöver mer avancerad vård än tidigare (Bravell, 2011). Många av dessa personer är även

mycket ensamma (61 %), oroliga och ängsliga (Socialstyrelsen, 2015).

I Socialtjänstlagen [SoL] (SFS, 2001:453) finns den lagstadgade värdegrunden för

äldreomsorg, vilket fastslår att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De

äldre ska också ges möjligheter till ett aktivt och meningsfullt liv tillsammans med andra

människor. Som ett stöd till verksamheter som riktar sig till äldre personer finns

Socialstyrelsens allmänna råd, Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS,

2012:3), som beskriver hur man skall kunna uppnå de krav som ställs i Socialtjänstlagen.

Råden inriktas på fyra områden inom värdigt liv: insatser av god kvalitet, privatliv och

integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning samt ett gott bemötande. För

att nå välbefinnande lyfter riktlinjerna vikten av att känna trygghet och meningsfullhet i

tillvaron.

Äldres förtroende för hemvården påverkas av faktorer som personalens bemötande, att hen

kan påverka hur och när hjälpen ges, att hen får information i tid och att personalen kommer i

tid. Det är också viktigt att kunna få kontakt med personalen om behov finns samt att den

äldre kan känna sig trygg (Socialstyrelsen, 2015). I Uppsala kommun finns lokala

värdighetsgarantier, vilket innebär att man som brukare inom hemvården har rätt att i förväg

få information om vilken personal som skall utföra insatserna i hemmet, bli kontaktad i förväg

om någon annan än den förväntade kommer och om personal blir försenad. Som brukare har

man även rätt att påverka tidpunkten för utevistelse och social aktivitet. En

läkemedelsgenomgång ska göras årligen om hemvården ansvarar och hjälper till med

läkemedel (Uppsala kommun, 2016). Uppsala kommun beskriver 2016 hemvård som ett

samlingsbegrepp för hemtjänsten, som arbetar under Socialtjänstlagen [SoL] (SFS, 2001:453),

och hemsjukvård, för den legitimerade personalen som arbetar under Hälso- och

sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 1982:763). Hemtjänsten kan hjälpa till med servicetjänster

exempelvis hjälp med tvätt, städ, social samvaro och inköp. Hemtjänsten kan också hjälpa

2

människor med personlig omvårdnad. Hemtjänstinsatser beviljas genom en

biståndshandläggare utifrån personens behov och önskemål. Hemsjukvården kan hjälpa till

med insatser som personer i ordinärt boende har behov utav. För att få hemsjukvård skall

personen vara äldre än 17år, ha ett behov som sträcker sig över två veckor och inte kan ta sig

till sjukvården för sig själv eller med assistans (Uppsala kommun, 2016).

I en studie från England undersöktes vilka faktorer som påverkar kvaliteten på vården inom

hemvården ur kundens och vårdgivarens perspektiv (Francis & Netten, 2004). Bemötande

samt personalens kompetens var en av kundernas viktigaste aspekter på en vård med god

kvalitet. Tillförlitlighet var också en viktig faktor. Det var också viktigt att personalen kände

till brukaren och visste på vilket sätt de kunde hjälpa denne och hur hen ville ha sin hjälp.

Kommunikation var viktigt för många av brukarna (Francis & Netten, 2004). Detta framkom

även som en viktig ingrediens för kontinuitet i en annan studie från Kanada som syftade till

att identifiera aspekter av vården som kan mäta kontinuitet (Woodward et. al, 2004). Brukarna

önskade vidare information om ändringar vad gäller tid och personalbyte (Francis & Netten,

2004). Att hålla tiden var inte viktigt för alla kunder, det viktigaste var att någon kom. Att ha

en och samma personal som kommer eller ett team var inte jätteviktigt för kunderna (Francis

& Netten, 2004; Woodward et al. 2004).

I en annan kanadensisk studie undersöktes kunders förväntningar på kvaliteten och

tillfredsställelse inom hemvården, där resultatet visade att kunderna var mest tillfredsställda

med personalens sätt att vara på, deras personlighetsdrag, och minst nöjda med

tiden/tillgängligheten. De områden som blev rankade högst utav kunderna vad gäller kvalitet

på vården var lämplighet för arbetet, personlig kompetens följd av kontinuitet (Samuelsson &

Wister, 2000). Kajonius och Kazemi (2015) undersökte sambandet mellan tillfredsställelse av

vården, och strukturella och processrelaterade faktorer, hos äldre personer som antingen fick

hemvård eller bodde på ett boende i Sverige. Processrelaterade och strukturella faktorer

visade att processfaktorer som inkluderade respekt, information och inflytande signifikant

påverkade tillfredsställelsen hos de äldre. Faktorer som var strukturrelaterade, budget per

kund samt personalens formella utbildning, visade inget samband med tillfredsställelse av

vården. En slutsats från dessa resultat blev då att om en enhet har kvalitetsproblem så är den

första lösningen inte något som skall lösas genom ökade ekonomiska resurser utan att fokus

istället hamnar på att se vilka resurser som redan finns och hur interaktionen mellan

3

personalen och de äldre sker (Kajonius & Kazemi, 2015). En annan studie (Karlsson, et al,

2013) visade att det fanns ett samband mellan låg tillfredsställelse av vården och att man var i

ett beroendeförhållande vad gäller assistans vid förflyttning och sängliggande. Även blindhet,

urin och tarminkontinens och oro hade ett samband med personernas låga tillfredsställelse av

vården. Personer med hemvård var minst nöjda med kvaliteten på hushållsgöromålen, det

egna inflytande över vården, personalens tid och att personalen inte höll tiderna. Studien

visade att sambandet mellan personernas mående, hälsotillstånd och funktionsnivå är stort och

att det påverkar tillfredsställelsen av vården (Karlsson, et al, 2013).

När man ville ta reda på vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen av vården ur

anhörigvårdares perspektiv fann man att den hade ett samband med deras förväntan på

vården, vad personalen skulle göra och inte göra. Tillfredsställelsen ökade när de visste vad

de kunde förvänta sig utav personalen (Townsend & Kooloski, 2002). I en studie från Kanada

där en av makarna i en parrelation hade hemtjänst sågs två viktiga aspekter för att känna

trygghet hos vårdtagaren; oberoende och utvecklandet av förtroliga relationer till

hemtjänstpersonalen (Soodeen, Gregory & Bond, 2007). Nedsatt funktion behövde dock inte

innebära minskad känsla av oberoende så länge de fick stöd av känslig och omtänksam

personal. Det andra viktiga fyndet var att förtroliga långsiktiga relationer med hemtjänst kan

stödja vårdtagarens känslomässiga trygghet. Hemtjänstpersonalen skall börja med att bygga

en relation från första mötet och fortsätta med detta över tid. Särskilt viktigt är detta hos dem

som inte velat ta emot hemtjänst från början. Hos maken/makan till den som fick vård lyftes

aspekter som avlastning och kontinuitet som viktiga för att känna trygghet (Soodeen et a.,

2007).

I Sverige struktureras arbetet mycket utefter rekommendationer om en personcentrerad

omvårdnad där personalen känner den äldre personen och möter dennes behov med respekt

och att detta leder till kvalitet. En studie visade att livskvaliteten och förmågan att utföra ADL

ökade hos personer med demens när personalen arbetade personcentrerat. Det ledde också till

att personerna behöll sina förmågor längre (Sjögren et al, 2012). Relationen mellan vårdare

och patient är mycket viktig för en lyckad vård. Det finns olika sätt att utöva personcentrerad

vård, men alla bygger på dessa viktiga principer: att känna personen, hens biografi,

värderingar, relationer och att se bakom nuets behov (Mc Cormack, 2004). Sjöbeck (1992,

refererat i Samuelsson & Wister, 2000) beskriver att kvalitet i hemvård är en subjektiv

4

upplevelse och att det finns olika personligheter hos dem som får hemvård och att då vården

planeras bör den anpassas utefter de olika personlighetstyperna för att tillgodose de olika

individernas behov.

Resultatet från en rikstäckande enkätundersökning som gjordes i Sverige 2015 inom

hemvården visar att den utveckling som ses inom hemvården, och de äldres upplevelse av

den, tycks gå åt fel håll. Upplevelsen av trygghet i att bo hemma och få hjälp av hemvården

sjönk från 2013 till 2014, och kvarstår 2015 på samma nivå. De äldre upplever att personalen

ej har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. I svar på de öppna frågorna

beskrev brukarna att de upplevde personalen som stressade och underbemannade. Variationer

sågs i hur man tar hänsyn till personliga behov och önskemål. Bemötande upplevdes som bra

(97 %), men hade sjunkit med en procentenhet från 2013 till 2015. De som uppgav att de hade

förtroende för alla i personalen hade även den sjunkit från tidigare mätningar och låg 2015 på

55 %. Anledningen till ett minskat förtroende för personalen kommer inte riktigt fram i

enkäterna, men förtroendet hänger ihop med en rad olika faktorer, såsom ett gott bemötande

från personalen, möjligheten att påverka sin vård, information om förändringar samt

upplevelsen av trygghet i hemmet (Socialstyrelsen, 2015). Enkätsvaren visade att det har

blivit något svårare att komma i kontakt med hemtjänstpersonalen jämfört med tidigare

undersökningar. I svar på enkätens öppna frågor kom det fram att brukarna önskade färre

antal personal som kommer hem och utför insatserna. Någon hade haft besök av upp till 40

olika personer under en tvåmånaders period. Brukarna upplevde att ny personal inte får

tillräckligt med information om vad som ska göras när de kommer. De flesta som bor hemma

och har hemtjänst är ensamboende personer. Stor skillnad sågs mellan ensamboende och

sammanboende där de ensamboende hade mindre positiva upplevelser av hemtjänsten

(Socialstyrelsen, 2015).

Virginia Henderson beskriver i en omvårdnadsteori 14 olika behov som krävs för att uppnå

hälsa, tillfrisknande eller god död (Bilaga 1). Teorin lyfter individers olikheter, och hur de

förutsättningar som varje individ har, påverkar möjligheterna till att tillgodose dessa behov.

Omvårdnadsbehov uppstår då en person inte har de nödvändiga resurserna för att tillgodose

de olika grundläggande behoven. Orsaken till resursbristen kan bero på sjukdom, bristande

kunskap, kraft eller vilja. När omvårdnad skall utformas är det viktigt att utgå ifrån att de

individuella behoven tillgodoses. Behov kan upplevas mycket olika av oss som individer och

5

varje människa har rätt till en individanpassad omvårdnad och omsorg. Målet och syftet med

omvårdnad är att sjuksköterskan skall hjälpa individen att nå oberoende oavsett vilka

förutsättningar denne har. Om oberoende inte kan uppnås skall omvårdnaden inriktas på att

tillgodose de olika grundläggande behoven och därmed uppnå optimal hälsa trots exempelvis

en kronisk sjukdom (Hendersson, 1978;2006).

Problemformulering

Rapporter visar att den utveckling som ses inom hemvården, och de äldres upplevelse av den,

tycks gå åt fel håll (Socialtjänsten, 2015). Det har gjorts få studier där man tar reda på vilka

faktorer som påverkar personers tillfredsställelse av hemvården och vad som ligger till grund

för deras upplevelse. Det behövs därför ytterligare studier inom området för att kunna

utveckla och utföra förbättringsåtgärder.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som upplevs påverka tillfredsställelsen av

hemvården och vad som är viktigt för de personer som får hemvård.

Frågeställningar

Hur upplever personer som får hemvård de utförda insatserna?

Vad upplever personer som viktigt när de får hjälp av hemvården?

METOD

Studien är kvalitativ och har en deskriptiv design där den upplevda erfarenheten ligger i fokus

(Polit & Beck, 2012).

Urval

Brukare från två kommunala verksamheter i Mellansverige som utför hemvård är med i

studien. Genom ett bekvämlighetsurval valdes informanter ut att delta i studien (Polit & Beck,

2012). Inklusionskriterier för deltagande i studien var; brukare, 65 år eller äldre som har

minst ett besök per dag och har tagit emot hemvård under minst sex månader. Både män och

kvinnor samt ensamboende och sammanboende tillfrågades. Exklusionskriterier var;

demenssjukdom eller annan sjukdom som orsakat grav kognitiv nedsättning, språksvårigheter

eller svår psykisk sjukdom.

6

Den studerade gruppen bestod av fyra män och sju kvinnor födda mellan 1924-1949. Två av

informanterna var sammanboende med partner och nio var ensamboende. Alla hade besök

minst två gånger dagligen och hade haft hjälp från hemvården minst sex månader och som

längst sex år.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen gjordes med intervjuer med brukare inom den kommunala hemvården.

Intervjuerna var semistrukturerade, för att enklare kunna svara upp till syftet (Polit & Beck,

2012). De frågor som ställdes var: Hur upplever du din hemvård? Vad är viktigast för dig när

du får hjälp av hemvården? Hur skulle du vilja ha det om du själv fick välja? Bakgrundsfrågor

som inhämtades från varje informant var kön, ålder, antal besök per dag, hur länge de haft

hemvård och om de var ensamboende eller sammanboende. För att driva intervjun framåt och

få fram mer information användes hjälpfraser såsom; kan du förklara, berätta mer, hur tänker

du då (Bilaga 2). Totalt gjordes tolv intervjuer där tio av dem ljudinspelades och sedan

transkriberades, enligt Polit & Beck (2012). Två intervjuer kunde inte spelas in, anteckningar

togs då under intervjuerna och direkt efter intervjuerna gjordes sammanfattningar från

intervjuerna för att få med helheten. Intervjuerna fördelades mellan oss och för att öka

överensstämmelsen mellan de olika intervjuerna som utfördes gjordes en gemensam

genomgång efter de två första intervjuerna för att se att intervjuerna skedde på liknande sätt.

Frågorna i intervjuguiden genomgicks också för att se om dessa behövde justeras.

Intervjuerna genomfördes på liknande sätt utifrån intervjuguiden och inga justeringar behövde

göras i intervjuguiden.

Tillvägagångssätt

Fem verksamhetschefer tillfrågades inom kommunal hemvård om ett deltagande i studien.

Kontaktuppgifter hämtades från kommunens hemsida. Ett informationsbrev om studien

skickades ut på mejl. Av dessa tackade samtliga nej till ett deltagande. Då det visade sig vara

svårt för verksamhetscheferna att ta ställning till ett deltagande i studien, behövdes ett

muntligt godkännande om att genomföra studien från en affärsområdeschef i kommunen som

är en person som ansvarar för flera hemvårdsområden inom kommunen. Affärsområdeschefen

tog del av informationsbrevet (Bilaga 3) och gav sitt samtycke. Eftersom inget

hemvårdsområde ville delta i studien föreslog affärsområdeschefen två nya lämpliga områden

och uppmuntrade verksamhetscheferna där att tacka ja till ett deltagande, vilket de gjorde.

Hos de två verksamhetsområdena valdes sedan lämpliga kandidater ut av enheterna själva. Ett

7

informationsbrev (Bilaga 4) lämnades ut av personalen till möjliga informanter. I brevet

informerades om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt, anonymt och att de när som helst

kan avbryta deltagandet utan att behöva ge någon förklaring. Det informerades också om att

allt material behandlas konfidentiellt. Brukarna kontaktades på telefon, efter att personalen

uppgivit att brukarna tackat ja till deltagande, för att boka in en intervju om de fortfarande var

intresserade av att delta. Ingen informant tackade nej till att delta vid telefonsamtalet, en

informant kunde dock inte intervjuas på grund av sjukhusvistelse. Intervjun genomfördes i

brukarnas hem på en tid som de önskade. Intervjuernas längd varierade mellan 20 och 60

minuter.

Bearbetning och analys

Frågeställningarna besvarades genom att intervjumaterialet analyserades med kvalitativ

manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundmark, 2003). Analysenheten, efter att den

transkriberats, lästes flertalet gånger för att en helhetsbild skulle uppnås av texten. Sedan

plockades meningsbärande enheter, som var relevanta för frågeställningarna, ut ur texten. De

meningsbärande enheterna kondenserades sedan och kodades till dess underliggande mening

och kategoriserades sedan i olika underkategorier och kategorier. Vid analysen framkom två

kategorier och sex underkategorier.

Tabell 1. Exempel på innehållsanalys.

Meningsbärande

enhet

Kondenserad enhet

(beskrivning nära

texten)

Kod Underkategori Kategori

Vi pratar om allt möjligt det

måste ju inte vara om oss

utan vi pratar kan man säga

Det finns en gemenskap

med personalen.

Gemenskap.

Bemötande

Personal

En period upplevde hen inte

att personalen tog hen på

allvar och hen litade inte på

att personalen gjorde

uppgifter som var

överenskommet att de skulle

göra.

Det är viktigt för brukaren

att personalen tar hen på

allvar och skapar ett

förtroende.

Skapar förtroende.

Bemötande

Dom är självgående om jag

säger som så. Man behöver

inte vara nån o peka på

eller.

Nej och alla är lika dan som

kommer.

Personalen som kommer gör

det de ska göra utan att

kunden behöver påpeka vad

som skall göras.

Utför det som ska

göras.

Yrkeskompetens

8

Viktigt att personalen är

intresserade av vad de gör,

yrkesskickligheten kan

variera. Kan vara skicklig

men inte ge 100 % kontakt.

Yrkesskicklighet innebär att

personalen har kunskaper

men även visar intresse för

sitt arbete.

Kunskap och

intresse.

Yrkeskompetens

Etiska överväganden

Den 1 januari 2004 upprättades en lag i Sverige om etikprövning av forskning (Lag

2003:406). Den omfattar forskning på bland annat levande personer samt forskning som

innebär hantering av känsliga personuppgifter. Forskning definieras som vetenskapligt

experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utveckla arbete på

vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på

grund eller avancerad nivå. All data i studien är konfidentiell och behandlades och publiceras

på ett sådant sätt att det inte går att identifiera vilka brukare som har deltagit i studien eller

vem som har sagt vad (Polit & Beck, 2012).

De som valdes ut att tillfrågas om deltagande kunde ställa frågor om studien och informerades

om att de kunde avbryta deltagandet när som helst under studien utan att det skulle få några

negativa konsekvenser. Brukarna fick information om studien via personalen och

informationsbrevet. Vid telefonsamtalet tillfrågades de om de var fortsatt intresserade av att

delta i studien. Frågor från brukarna besvarades muntligen under telefonsamtalet samt vid

intervjutillfället. Det är viktigt att brukarna har fått tillräckligt med information om studien

och det är viktigt med både muntlig och skriftlig information (Polit & Beck, 2012).

Tillvägagångssättet anses ha hjälpt brukarna att ge ett informerat samtycke till att delta i

studien

All forskning kan innebära en risk, men forskare ska sträva efter att minsta möjliga skada eller

obehag uppstår. Med detta menas skador av både fysisk, psykisk, social och/eller ekonomisk

karaktär (Polit & Beck, 2012). Frågorna som ställdes i intervjun var utformade så att

brukarnas integritet tillvaratogs. I denna typ av studie ses risker i att informanterna upplever

rädsla för att deras framtida vård ska påverkas på ett negativt sätt om de berättar hur de tycker

och tänker och på så vis kan studien påverkas. Brukarna kan också uppleva en rädsla för att

bli igenkänd i det färdiga examensarbetet. Detta förebyggs genom sekretess samt att citat i

arbetet omskrivs till skriftspråk och inte kan komma att knytas till en person. Inga namn på

intervjupersoner skrevs ut i resultatet. Då intervjuerna skedde på två olika hemvårdsområden

minskas risken för igenkänning. Det finns också en risk i att verksamheten känner sig hotad

om några negativa saker kommer fram. Det var därför viktigt att i informationen till

9

informanterna belysa att resultaten av denna studie kan leda till förbättringsarbete för

hemvården som i sin tur genererar nöjdare brukare.

RESULTAT

Vid den genomförda analysen framkom två kategorier och sex underkategorier utifrån de

transkriberade intervjuerna. De två kategorier som framkom var Personal och Utförande,

informanterna beskrev sina upplevelser och vad som var viktigt inom dessa ramar. Kategorin

Personal kunde delas upp i två underkategorier; yrkeskompetens och bemötande. Utförande

delades in i underkategorierna; hemtjänsten – ett serviceperspektiv, självbestämmande,

kontinuitet och trygghet. De två frågeställningarna blir besvarade tillsammans i varje kategori

och underkategori.

Personal

Personalgrupper som beskrevs av informanterna var huvudsakligen hemtjänstpersonalen

bestående av undersköterskor och vårdbiträden. Vissa aspekter av hälso- och

sjukvårdspersonal beskrevs och inkluderade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och

sjukgymnast/fysioterapeut.

Yrkeskompetens

Yrkeskompetens hos de personer som arbetade i hemtjänsten beskrevs som viktig av

informanterna. Det framkom även en upplevd skillnad i kompetens hos personalen. Att

personalen har kunskap kring informanten och dennes sjukdom samt vad som ska utföras

ansågs vara viktigt. Både undersköterskor och vårdbiträden beskrevs kunna ha

yrkeskompetens. En personal som ansågs vara kompetent i sitt yrke beskrevs utifrån att hen

kunde ge hjälp på rätt nivå till informanten, att den visste vad som skulle göras, hade kunskap

om brukarens hälsotillstånd och utförde hjälpen på ett professionellt sätt. Personal som kunde

utföra insatser i hemmet och samtidigt skapa ett socialt tillfälle och en gemenskap skapade en

positiv känsla hos informanterna. Att personal utförde olika saker i hemmet utan att

informanten behövde påpeka att hen skulle utföra det upplevdes som positivt och gav kvalitet

till utförandet av tjänsten. De insatser som hemtjänsten utförde hos informanterna varierade

men oavsett vilken uppgift de hade så var det av betydelse att den utfördes på ett korrekt sätt

och med respekt för individen. ”Även om ett jobb är tillsynes enkelt, betyder det mycket om

det görs på rätt sätt”. Informant 1 ”Hemhjälp, det är som att sköta sitt eget hem”. Informant 8 Då en

personal inte kunde hur något skulle utföras hände det att informanten självständigt utförde

10

insatsen. Det var viktigt för informanterna att de insatser som fanns på biståndsbesluten

utfördes.

Då en personal kom till brukarens hem och hade kunskap om hen som person, hens hem och

hälsotillstånd innebar detta att brukaren kunde slappna av och veta att personalen såg dennes

behov och gav hjälpen på rätt sätt. Personalen upplevdes ofta ha bristande kunskaper kring

varför informanten behövde hjälpen som beslutats om, vilken sjukdom eller skada som

föranlett hjälpbehovet. ”Jag vet aldrig om det är någon ny som kommer och ingenting vet”.

Informant 8 Att ha kunskap kring ett symtom från en sjukdom beskrevs som viktigt vid utförandet

av omvårdnadsåtgärder exempelvis påklädnad. Kritik riktades mot hur ny personal

introducerades i sitt arbete, det fanns en upplevelse av att personalen introducerades i vad som

skulle göras men inte hur eller varför en insats var beviljad. ”När man har svårt att be om

hjälp är det viktigare att personalen har mer kunskap. … Jobbigt att behöva förklara hur

vissa saker skall utföras … är man trött och gammal vill man ibland bara att de kan det där.”

Informant 2

Bemötande

Kontakten mellan informanterna och personalen varierade. Med viss personal upplevdes en

gemenskap eller kompisrelation i mötet samt att det fanns gemensamma intressen som var

grund för konversationer. ”De jag känner, då kan vi prata om vad som helst”. Informant 10

Social kompetens och ett trevligt bemötande beskrevs som betydelsefullt av informanterna.

Informanterna upplevde det positivt med personal som visar intresse, hänsyn och engagemang

för sitt arbete och den person de skall hjälpa. Att de är närvarande och kan lyssna in personens

behov, att de är hjälpsamma och tillmötesgående. ”Att de tar hänsyn till vad jag vill.” Informant 6

När personalen kom in till informanterna uppskattades ett glatt och trevligt bemötande där

personalen hälsar, ger ögonkontakt och frågar hur det står till, ”En del kan till och med dra ut

stolen och sätta sig en stund.” Informant 8 Personal som ofta tittade på klockan gav ett stressat

intryck och en negativ upplevelse. ”Jag vet ju att det är bråttom, det känns liksom”. Informant 8

Ett lugnt och behagligt bemötande samt humor uppskattades.

Negativa upplevelser var då personalens bemötande gjorde så att informanten upplevde att

hen som person och dennes problematik inte blev tagen på allvar. Detta skapade känslor av

otrygghet och upplevelse av att bli kränkt. Vidare orsakar ett sådant bemötande känslor av att

11

det inte går att lita på att det som skall utföras verkligen utförs. Det fanns också en upplevelse

av att personal ibland gav otrevliga svar i samband med att informanten frågade kring extra

hjälp utöver det som var beviljat. Personal som under sin tid hos informanten pratade mycket i

telefonen skapade en negativ upplevelse. Då personalen samtalade med kollegor upplevdes

det som att arbetet och kontakten hos informanten inte blev helhjärtat.

Utförande

Hemtjänsten – ett serviceperspektiv

Önskemål uttrycktes kring att det skulle vara lättare att komma i kontakt med sjuksköterska

samt hemtjänstpersonal under helgerna.

En del brukare var införstådda i hur biståndsbesluten beviljas i form av tid och hade önskemål

om att den minutstyrda tiden skulle tas bort och att personalen skulle ha mer tid för varje

brukare. Brukarna hade också behov av hjälp som inte finns att få genom biståndbeslut när de

önskade att hemtjänstpersonalen skulle kunna utföra vissa särskilda hushållstjänster i hemmet.

Något som skapade en positiv upplevelse var då personalen gjorde det där ’lilla extra’ som

kanske inte var sagt att de skulle göra just då. Personal kunde då de skulle iväg och handla åt

andra personer fråga om det fanns något behov av att göra inköp även åt andra brukare.

Personal kunde fråga om det var något extra de kunde hjälpa till med och ställde upp mycket

vilket gav en positiv upplevelse. ”Är det något jag behöver så är det bara att säga till så får

jag hjälp med det.” Informant 7 När personal gjorde något extra med enkla saker som att duka

bordet fint och lägga upp maten på ett bra sätt var det väldigt omtyckt. Brukarna uppskattade

detaljer i uppgifters utförande som när personalen städade undan på köksbänken medan de

väntade på att brukaren gjorde något annat.

Självbestämmande

För en person som levt ett helt liv och klarat sig själv kan det innebära en stor omställning att

få hemtjänst beviljad. ”Jag har alltid tagit hand om mig själv och det tog ett tag innan jag

kunde acceptera att de klampar in”. Informant 4. Att då man behöver hjälp med det dagliga livet,

få vara med och utforma hur hjälpen skall ske är viktigt. Upplevelsen av att inte få vara med

och bestämma tidpunkter för besöken eller andra beslut upplevdes som negativt. Även då

särskilda önskemål inte tillgodosågs gav en negativ uppfattning. Särskilda önskemål kunde

vara att exempelvis enbart kvinnlig personal önskades. Att inte kunna välja vem som kommer

12

in det egna hemmet skapar en utsatthet och kan upplevas som kränkande, särskilt om personer

som man tidigare önskat inte skall komma på besök ändå kommer. ”Det är inte alla man vill

bjuda in i sitt hem, men man har inget val”. Informant 4 ”Hemtjänsten bestämmer över mig och

min tid. De kommer när det passar dem”. Informant 9

Att inte veta vilken tid hemtjänsten skall komma under dagen skapar otrygghet och kan

påverka brukarnas upplevelse och det dagliga livet. ”Jag har ingen bestämd tid, det kan man

inte räkna med när man är som jag, för de talar aldrig om när schemat ändras”. Informant 2

Vardagen blir svår att planera om brukaren inte vet vilken tid personalen skall komma samt

att livet mer måste anpassas utefter hemtjänsten istället för brukaren själv. Om det finns en

bestämd tid och personalen inte kommer och inte meddelat sin försening skapar det en

otrygghet där brukaren inte vet om personalen kommer att komma någon gång eller om de

blivit bortglömda. Att få information om försenade besök innebar att brukaren kunde ta egna

beslut kring vad hen skulle göra, i vissa fall utförde de själv insatsen. Exempelvis kunde

besök för måltidshjälp variera två timmar från den tidigaste till den senaste tiden som

personalen kom till besöket. ”Om man har något som man skall göra på eftermiddagen, man

blir ju väldigt bunden då att sitta här och vänta.” Informant 2

Upplevelsen av hemvården beskrevs mycket utifrån hemtjänstens besök och

kommunikationen från hemtjänstpersonalen till brukaren. Om personalen var sen till ett besök

och ringde och informerade kring detta så gav det en positiv upplevelse och en förståelse för

personalen och situationen trots förseningen. Att däremot inte få information om förseningar

orsakade ett missnöje som kunde påverka brukaren att överväga byte av hemtjänstutförare.

Men även de som inte informerades om försenat besök kunde ha positiva upplevelser av

hemtjänsten då det fanns förståelse för svårigheter i hemtjänsten gällande exempelvis

inkomna larm. ”Det är någon annan de måste hjälpa först”. Informant 1

När planeraren som arbetar på hemtjänsten kunde hjälpa till med att ordna extra besök på kort

tid eller anpassa besöken utefter informantens önskemål kring dagar och väder skapade det en

positiv upplevelse av hemtjänsten. Öppenhet hos personalen uppskattades och gav en positiv

upplevelse samt att brukarna själv kunde komma med önskemål kring utförandet.

13

Kontinuitet

Informanterna beskrev begreppet kontinuitet utifrån att det är ett få antal personal som

kommer till dem och att de återkommer. Betydelsen av kontinuitet varierade hos de olika

informanterna. Personal som kom ofta till informanterna resulterade i att personalen hade

ökade kunskaper om vad som skulle utföras och hur personen själv önskade att det blev gjort.

Informanten fick också en ökad vetskap kring personalens kunskap vilket gav en

trygghetskänsla. Praktiska saker som att veta att personalen kan låsa dörren och hitta till

informanten gav trygghet. ”Det blir ju som en ny vän när man får träffa samma människa”.

Informant 8

När ny personal kom behövde informanterna guida dem mer under besöket vilket kan

upplevas som påfrestande. Att som brukare behöva ge stöd och engagemang till personalen

kan vara jobbigt om informanten var trött eller dålig. Genom att det var några få personaler

som återkommer så har brukaren kunnat insamla information kring att den som kommer

verkligen arbetar inom hemtjänsten och kommer för att utföra ett arbete.

Trygghet

Hemtjänstpersonal som kommer till de olika informanternas hem kan skapa trygghet för dem

på olika sätt. Dels att hjälpen finns när en person behöver den, ”Personalen säger att jag kan

trycka på larmet om jag behöver hjälp”, Informant 9 och att det som avtalats blir utfört.

Tryggheten kan också komma sig utav att brukarna känner sig trygg med självaste personen

som kommer till hens hem och med den hjälp som personalen ger. Tillgängligheten hos

personalen var viktig för tryggheten, ”Om jag ber dem komma, så kommer dem”, Informant 7

”Dom är bussiga på att komma in och göra extra tillsyn vid behov”. Informant 9 Att inte veta hur

man kan nå hemtjänsten ingav otrygghet.

Att veta vilken personal som kommer på besöket kan ha betydelse för upplevelsen för vissa

personer. Att få ett veckoschema över tider och vilka personer som kommer önskades hos

vissa medan vissa inte tog upp betydelsen av att veta detta. När ny personal kommer till

brukaren så ger det en trygghet av att personalen har arbetskläder, namnskylt och ID-kort.

Detta ger brukarna en möjlighet att kunna se att det är rätt person som kommer till dem och

minskar risken för att obehöriga kan komma in. Tillfällen då personalen inte hade fått ID-kort

14

att visa skapade otrygghet och personalen upplevdes ibland ha ogiltig orsak. Att veta vem

man hade som kontaktperson ingav trygghet även om denne inte var hos personen dagligen.

DISKUSSION

I den analys som gjorts från intervjuerna framträdde olika kategorier som var viktiga för

informanternas upplevelse av hemvården. Deras upplevelser indelades i två kategorier;

personal och utförande vilka innefattade underkategorierna; yrkeskompetens, bemötande,

hemtjänsten – ett serviceperspektiv, självbestämmande, kontinuitet och trygghet. I hemvården

ses varierande kvalité på de insatser som ges och brukare har önskemål om mer tid, en högre

grad av självbestämmande samt att lättare kunna nå personalen.

Resultatdiskussion

Personal

I kategorin Personal tas processrelaterade faktorer upp till skillnad från strukturrelaterade

faktorer. Processrelaterade faktorer handlar om respekt, information och inflytande i

förhållande till strukturrelaterade där faktorerna är budget per kund och personalens formella

utbildning (Kajonius & Kazemi, 2015).

I underkategorin Yrkeskompetens framkommer att informanterna berättar om sina upplevelser

hur personalens yrkeskompetens är av stor vikt. Informanternas beskrivningar

överensstämmer med tidigare forskning som visat att personalens kompetens är en viktig

aspekt för vård av god kvalitet (Francis & Netten, 2004). Personalens kunskap kring orsaker

till hjälpbehovet samt hur insatserna önskades utförda, visades ha betydelse i denna studie

liksom tidigare forskning (Francis & Netten, 2004). Personalens sätt att vara på, deras

personlighetsdrag, lämplighet för arbetet och deras kompetens har i studier rankats högre än

kontinuitet (Samuelsson & Wister, 2000). Yrkeskompetens beskrevs mycket utifrån hur

personalen agerade i hemmet och hur hen utförde de arbetsuppgifter som det beslutats om.

Kunskaper kring sjukdomen som orsakat att brukaren blivit beviljad hemtjänst beskrevs mer

utifrån bristande information till personal kring vilken sjukdom som orsakat hjälpbehovet.

Personalens utbildningsnivå diskuterades inte i samma utsträckning.

15

Personcentrerad omvårdnad är ett arbetssätt som visats ge personer med demenssjukdom en

ökad ADL-förmåga samt ökad livskvalitet (Sjögren et al., 2012). Den personcentrerade

vården bygger på att personalen skall känna brukaren, hens biografi, värderingar, relationer

och att se bakom nuets behov (Mc Cormack, 2004). Detta överensstämmer med resultatet i

denna studie där yrkeskompetensen, kunskapen om brukarna och bemötandet beskrivs att på

olika sätt påverka upplevelsen av hemvården. Gällande underkategorin Bemötande beskrevs

det att då personalen visade intresse, hänsyn, engagemang och en närvaro i mötet gav det

positiva upplevelser. Detta kan man se i tanken bakom den personcentrerade omvårdnaden

(Sjögren et al., 2012) samt i den identitetsbefrämjande omvårdnaden där det är viktigt att se

personen och mötet och inte bara den uppgift som skall utföras. Identitetsbefrämjande

omvårdnad kan stärka känslan av tillit, självständighet och gemenskap (Norberg, 2011).

Genom att ha personal som fått utbildning inom omvårdnad av äldre samt handledning kring

enskilda personer och deras sjukdomar och efterföljande omvårdnadsbehov tros möjligheterna

öka för att en brukare skall uppleva hemtjänsten som positiv.

Under intervjuerna framkom negativa upplevelser kring hemtjänstutförandet då personal

pratar mycket i mobiltelefonen under besöket. Negativt blev det också då personalen gav

irriterade svar vid förfrågningar kring extra hjälp utöver det som är beviljat och då brukaren

inte känner att personalen tar dennes problematik på allvar. Detta skapade en upplevelse av att

arbetet inte utfördes helhjärtat. Detta är också faktorer som avviker från det personcentrerade

förhållningssättet och den identitetsbefrämjande omvårdnaden där personen skall vara en del

av den vård som utförs och stå i centrum (Sjögren et al., 2004). Att bygga en relation med

brukaren är viktigt redan från det första mötet (Soodeen et al., 2007). Informanterna beskriver

positiva upplevelser kring då de kan upprätthålla en vänskaplig relation med personalen där

de kan hitta samtalsämnen i gemensamma intressen. Att som personal ha vetskap om

brukarens biografi (Sjögren et al., 2004) ger ökade möjligheter till detta. En svårighet för

hemtjänstutförare idag när det gäller förfrågningar kring att göra extra saker utöver de

beviljade insatserna kan vara att det inte finns tid för det utifrån biståndsbesluten. Det kan

tänkas att det kan vara svårt att utforma biståndsbesluten på ett personcentrerat sätt då det kan

ta lång tid att hitta hur personen vill ha sin vård utförd. För att upplevelsen av

personcentrerad vård ska kunna bli optimal är det troligtvis väldigt viktigt med samarbete

mellan biståndshandläggare och utförare av hemtjänst.

16

Utförande

Det finns olika sätt att planera hur hemtjänstens dagliga arbete skall utföras och olika utförare

använder sig av olika metoder. Det finns särskilda planeringsverktyg där programmet kan

utgå från olika parametrar för att skapa de besök som personalen skall göra under

arbetspasset. Vid en sökning på internet hittas flertalet olika planeringsverktyg och

planeringen kan i dem läggas upp utefter exempelvis restid, krav på delegering,

kontaktpersoner, individens önskemål om tid m.m. Exempel på planeringsverktyg som hittas

vid sökning är Kompanion (Projektstyrning Prima AB, 2016) och TES optimal planering

(Tunstall Nordic, 2016). Beroende på hur man planerar besöken kan det tänkas att det

påverkar personerna som får hemvård på olika sätt.

I underkategorin Hemtjänsten – ett serviceperspektiv diskuterar informanterna kring hur de

upplever kontakten med hemtjänsten och även hälso- och sjukvårdspersonalen. Här diskuteras

också personalen som ger det där ”lilla extra” och den positiva upplevelsen av den servicen.

Det lilla extra kanske symboliserar en medmänsklighet som gör att personalen känns innerlig.

Då personal nekar till det som i intervjuer beskrivits som småsaker med hänvisning till

biståndsbeslut och inte beviljad insats så kanske man hamnar längre bort från det

identitetsbefrämjande och hamnar istället mer på en uppgiftsorienterad plan där fokus ligger

på uppgiften i stället för människan man möter. Att få hjälp med småsaker som brukaren ser

och känner behov av samt att få hjälp med övriga saker som inte finns beviljade i ett

biståndsbeslut är ett sätt att få grundläggande behov tillgodosedda (Hendersson, 1978;2006).

Omvårdnaden skall utformas utifrån individens behov för att denna skall nå oberoende och

det kanske är svårt att få med alla detaljer i ett biståndsbeslut och för att följa Virginia

Henderssons omvårdnadsteori måste en lyhördhet för brukarens behov finnas hos varje

individ i teamet som möter denne. Hemtjänstpersonalen har en viktig del i att säkerställa

många behov som Virginia Hendersson beskriver och särskilt ett av dem är aktuellt här:

”Skapa kontakt med andra människor och uttrycka sina behov och känslor” (Hendersson,

1978;2006). När brukaren inte kan göra saker själv kan hemtjänstinsatser bidra med stöd för

att brukaren skall kunna leva ett så normalt liv som möjligt.

I underkategorin Självbestämmande beskriver informanterna hur det ger positiva upplevelser

då de själva är en del i besluten kring sina insatser och deras utförande. Tidsperspektivet

diskuteras utifrån tidpunkten då insatsen skall utföras och att brukaren vet om den planerade

17

tiden samt hur personalen agerar om besöket av någon anledning inte kan ske på

överenskommen tid. Om brukaren inte vet vilken tid hemtjänsten skall komma kände

informanterna att livet mer måste anpassas utefter hemtjänsten än det egna behovet. Virginia

Henderson (1978;2006) beskriver hur sjuksköterskans uppgift är att hitta de resursbrister som

en person har som gör att ett eller flera behov inte kan tillgodoses av individen själv.

Omvårdnad skall då utformas utifrån individen för att dennes behov ska kunna tillgodoses och

omvårdnaden ska utföras för att kompensera de brister som individen har (a.a.). Hemtjänstens

insatser kan var en del i att tillgodose grundläggande behov för en människa men

informanterna upplevde att när hemtjänsten inte kommer på uttalad tid så skapas en negativ

känsla och en bundenhet där livet måste anpassas efter hemtjänsten. Informanterna i denna

studie önskade vara delaktiga i vårdens utformande och veta ungefär när personalen skulle

komma.

Underkategorin Kontinuitet i den form då den beskrivs som att samma personal återkommer

till brukaren innebär i förlängningen att personalen kommer att veta mer kring den brukare de

möter och mötet kan därmed blir mer avslappnat. Personalen vet mer kring brukarens behov

och hur den vill att saker skall utföras och brukaren vet vad personalen har för kunskap inom

sitt yrke och om brukaren som person och dennes sjukdomar och önskemål. För att uppnå

kontinuitet beskriver Woodward et al. (2004) att uppmärksamhet måste riktas till både

ledningen av vården och utförandet av den. Dessa två dimensioner interagerar och skapar

vårdprocesser som leder till upplevelsen av kontinuitet; vården är smidig, den är mottaglig för

kundens behov och den kräver inte extraordinära ansträngningar av kunden för att

upprätthållas. Läkare och ledare beskrev i studien utvecklandet av vårdplaner som en viktig

del i att säkerställa kontinuitet, att mål med vården skall beskrivas samt hur dessa skall nås.

Vårdplanen skall utformas tillsammans med kunden och dennes familj och den skall sedan

delges de som utför vården (Woodward et al, 2004).

I underkategorin Trygghet beskrivs hur hemtjänsten kan ge en trygghet genom att finnas till

hands och ge möjlighet att leva kvar i det egna hemmet. Samtidigt finns en känsla av

otrygghet om det kommer mycket ny personal som brukaren inte kan känna igen och vara

trygg i att de verkligen kommer från hemtjänsten och är där för att hjälpa. Osäkerhet

upplevdes då personal inte kunde legitimera sig och inte använde namnskylt. För att skapa en

trygghet kring identifikationen bör arbetsgivare arbeta fram tydliga rutiner vid nyanställning.

18

Metoddiskussion

Studien valdes att genomföras i samarbete med kommunala hemtjänstutförare. Enbart två av

de tillfrågade områdena tackade ja att vara med i studien vilket försvårade studien och

begränsade möjligheten att inhämta informanter. Urvalet bestod av enbart 11 informanter

vilket kan anses litet, men enligt Polit och Beck (2012) kan kvalitativa studier innehålla ett

fåtal personer. Mättnad uppnåddes och inget nytt kom fram på de två sista intervjuerna. Då

intervjutexterna sammanställdes och analysenheten blev tydlig, upplevdes det att ett

tillräckligt material att arbeta med och analysera hade växt fram. Flertalet av intervjuerna var

ordrika och många informanter hade mycket att berätta om upplevelsen och önskningarna av

hemtjänst. Vid analysen transkriberades de inspelade intervjuerna. Sedan lästes resultaten

flera gånger om. Manifest analysmetod (Graneheim & Lundman, 2003) har använts för att få

fram resultaten och hur enheter, koder och meningsbärande enheter har skapats visas i en

tabell.

Verksamheterna valde att själva kontakta personer som passade in på urvals- och

exklusionskriterierna vilket kan ha påverkat resultatet. Möjligheten fanns att personer valdes

ut beroende på hur personalen uppfattade brukarnas upplevelse av hemvården. Om ett urval

gjordes utifrån att brukarna skulle ha positiva åsikter om hemvården skulle resultatet kunna

bli entydigt positivt och då inte bli representativt för populationen. Resultatet tyder dock inte

på det eftersom de upplevelser som redovisats stämmer väl överens med tidigare forskning

och erfarenheter samt att resultaten inte enbart var positiva.

Intervjubaserad datainsamling valdes då det var den metod som ansågs bäst lämpad att

utforska brukares upplevelser av vården och vad som är viktigt för dessa personer. Semi-

strukturerade intervjuer har gjorts vilket också anses lett till större tillförlitlighet av resultaten.

En strävan efter att inte påverka resultaten genom att styra eller vägleda informanterna in på

några särskilda områden har funnits under intervjuerna. Däremot fanns en risk att brukare inte

ville berätta om sina negativa upplevelser av hemvården då de var oroliga att det skulle kunna

påverka deras framtida vård. Vissa av informanterna hade mindre att berätta än andra och

upplevelser/erfarenheter framkom genom användning av fraser som ”kan du berätta mer?”

”kan du ge exempel?” ”hur kändes det?”. Att göra relativt öppna intervjuer med fokus på

syftet och frågeställningar kräver skicklighet och detta var något en av oss saknade erfarenhet

19

utav, och kan ha lett till en viss variation i intervjuerna. Några få utav intervjuerna kunde inte

spelas in på grund av tekniska problem men också på grund av att vi inte fick tillåtelse till

detta från informanten. Detta satte större press under intervjuerna att göra anteckningar

fortlöpande samt komma i håg exakt vad som sagts. Ibland fanns en svårighet att tolka det

som sades under intervjun eftersom dubbla budskap kom fram. Det var därför av stor vikt att

lägga märke till skratt, tystnad, gester etcetera under intervjuerna för att lättare kunde tolka

det som sades. En text innehåller alltid flera meningar och det finns alltid en svårighet i att

tolka texten på rätt sätt, då den som läser texten är präglad av sin historia (Graneheim &

Lundman, 2003). Det fanns därför en risk att studiens tillförlitlighet påverkades negativt, men

genom att ställa följdfrågor kunde man säkerställa att svaren hade uppfattats på rätt sätt.

Känslighet visades i samtalet med brukarna som intervjuades. Det förekom att brukare under

intervjun ville berätta något som för dem var särskilt känsligt. Då stängdes inspelningen av

och detta material togs inte med i studien.

Två verksamheter deltog i studien. Det var både män och kvinnor, ensamboende och

sammanboende personer som deltog i studien och dessa var födda mellan 1924-1949. Dessa

faktorer tros öka variationen och bredden på upplevelserna och erfarenheterna av hemvården.

Informanterna hade en bra spridning i ålder, varav den yngsta var 67 år och den äldsta 92 år.

Detta tillsammans med ett resultat som överensstämmer med tidigare forskning inom området

ger ökad trovärdighet, och gör samtidigt studiens resultat överförbart till andra liknande

grupper. Dock ingår inga informanter som bor på landsbygd vilket minskar överförbarheten

till denna grupp av personer. Personerna som var med i studien hade haft hjälp från

hemvården som minst sex månader och som mest sex år och alla hade besök minst två gånger

dagligen. Detta ansågs stärka tillförlitligheten till resultaten eftersom informanterna var väl

insatta i hur hemvården fungerade. Resultaten stärktes även genom att använda citat i texten

från de flesta av informanterna som var med i studien. Vidare forskning skulle kunna

inkludera fler sammanboende personer med hjälp från hemvården.

Det vore intressant att se om det finns någon skillnad i upplevelsen av vården mellan

ensamboende och sammanboende personer och även om andra faktorer såsom exempelvis

ålder, ADL eller välbefinnande påverkar upplevelsen av vården. I vidare forskning skulle man

också kunna jämföra upplevelse hos brukare från den offentliga hemvården med brukare från

den privata hemvården.

20

Slutsats

För att man som utförare av hemtjänst skall förbättra vården är det viktigt att fokusera på de

processrelaterade faktorerna som har en stor betydelse för hur brukarna upplever hemvården.

Genom att lägga stor vikt vid personalens sociala kompetens vid rekrytering samt att

involvera brukaren och dennes familj i vården och utformandet av den kan positiva

upplevelser av vården skapas. Detta ser ut att kunna skapa ökat välbefinnande hos brukarna.

REFERENSER

Ernsth Bravell, M. (Red.) (2011). Äldre och åldrande: grundbok i gerontologi. (1. uppl.)

Stockholm: Gothia.

Francis, J., & Netten, A. (2004). Raising the quality of home care: A study of service user's

views. Social Policy & Administration, 38(3), 290-305.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),

105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Henderson, V. (1978). The concept of nursing. Journal of Advanced Nursing 3, 113-130.

Henderson, V. (2006). The concept of nursing. Journal of Advanced Nursing. 53(1), 21-34.

Karlsson, S., Edberg, A-K., Jakobsson, U., & Hallberg I. R. (2013). Care satisfaction among

older people recieving public care and service at home or in special accommodation. Journal

of Clinical Nursing. 22, 318-330, doi: 10.1111/jocn.12115

Kajonius, P. J., & Kazemi, A. (2015). Structure and process quality as predictors of

satisfaction with elderly care. Health and Social Care in the Community. 24(6), 699-707, doi:

10.1111/hsc.12230

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och

utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Mc Cormack, B. (2004). Person centeredness in gerontological nursing: an overview of the

literature. Journal of Clinical Nursing 13(3a), 31-38.

Norberg, A. (2011). Upplevelsen av identitet hos personer med demenssjukdom. I A-K.

Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2:1 uppl., ss. 55-67). Lund: Studentlitteratur.

Polit, D. & Beck, C. T. (2012) Nursing research generation and assessing evidence for

nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins, Ninth

edition

Projektstyrning Prima AB. (2016). Kompanion. Hämtad 10 November, 2016, från

http://www.kompanion.se/

Samuelsson, G. Wister, A. (2000). Clients expectations and satisfaction of quality in home

care services: A customer perspective. Home Care Provider, 5(6), 223-230. doi:

10.1067/mhc.2000.111864

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 oktober, 2016, från

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--

och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 2 februari, 2016, från

https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtat 3 februari,

2016, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

Sjöbeck, B. (1992). Kvalitet i den sociala hemtjänsten ur brukarperspektiv. Gerontologia, 5,

26-33.

Sjögren, K. Lindkvist, M. Sandman, P-O. Zingmark, K. Edvardsson, D. (2012).

Personcentredness and its association with resident well-being in dementia care units.

Journal of Advanced Nursing 69(10), 2196-205 doi: 10.1111/jan.12085

Socialstyrelsen. (2015) Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2015: -En rikstäckande

undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Hämtad 2

februari, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-10-10

Soodeen, R-U., Gregory, D. & Bond Jr., J., B. (2007). Home care for older couples: "It feels

like a security blanket…". Qualitative Health Research 17(9), 1245-1255. doi:

10.1177/1049732307307339

SOSFS 2012:3. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.

Hämtad 3 februari, 2016, från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18610/2012-2-20.pdf

Townsend, D., & Kooloski, K. (2002). Factors related to client satisfaction with community-

based respite services. Home Health Care Services Quarterly, 21(3-4), 89-106.

doi:10.1300/J027v21n03_05

Tunstall Nordic. (2016). TES optimal planering. Hämtad 10 November, 2016, från

http://www.tunstallnordic.com/sv/produkter/tunstall-produkter/optimal-planering-tes

Uppsala kommun. (2014). Värdighetsgarantier för dig över 65år. Hämtad 3 mars, 2016, från

https://www.uppsala.se/stod-och-omsorg/aldreomsorg-och-senior/om-vard--och-

omsorgsboende/#vardighetsgarantier-for-dig-over-65-ar

Uppsala kommun. (2016). Hemvård. Hämtad 10 November, 2016, från Uppsala Kommun,

https://www.uppsala.se/utvald-traff/hemvard/

Woodward, C. Abelson, J. Tedford, S. Hutchison, B. (2004). What is important to continuity

in home care? Perspectives of key stakeholders. Social Science & Medicine 58, 177-192. doi:

10.1016/S0277-9536(3)00161-8

BILAGA 1

Virginia Henderssons Fjorton grundläggande behov (Kirkevold, 2000; Jahren-Kristoffersen,

Nortvedt & Skaug, 2006)

Upprätthålla normal andning

Adekvat närings- och vätsketillförsel

Elimination av kroppens avfallsprodukter

Upprätthålla lämplig kroppsställning när patienten ligger, sitter, går och står, samt hjälp vid

byte av ställning

Vila och sömn

Välja lämpliga kläder och skor, samt hjälp med av- och påklädning

Upprätthålla normal kroppstemperatur oberoende av klimat genom att anpassa kläder och

temperaturförhållanden i omgivningen

Upprätthålla god kroppshygien och ett välvårdat yttre samt skydda huden

Undvika faror i omgivningen och undvika att skada andra

Skapa kontakt med andra människor och uttrycka sina behov och känslor

Utöva sin religion och handla så som han eller hon själv upplever vara rätt

Ägna sig åt något som ger honom eller henne upplevelsen av att vara till nytta (meningsfull

sysselsättning)

Finna förströelse och fritidsaktivitetet

Lära sig något som främjar god hälsa och normal utveckling

BILAGA 2

Intervju med brukare inom hemvården Kod:

Intervjun påbörjas med en presentation av syfte med studien samt förklaring kring

frivilligheten av att delta i studien samt att informanten när som helst kan avbryta intervjun

utan att förklara varför.

Bakgrundsinformation

Man: Kvinna: Född:

Hemtjänst sedan:

Ensamboende/sammanboende:

Antal besök per dag:

Hur upplever du din hemvård?

Vad är viktigt för dig när du får hjälp av hemvården?

Hur skulle du vilja ha det om du själv fick välja

Användbara fraser:

Kan du förklara

Berätta mer

Hur tänker du då

Du menar att

Nyckelord: tid, bemötande, integritet, förtroende, delaktighet i beslut, personalens

kunskaper/kompetens, individuella önskemål

Avsluta intervjun genom att tacka för deltagande och beskriv vad som händer nu samt hur

resultatet kommer att sammanställas.

BILAGA 3

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR ATT GENOMFÖRA EN STUDIE INOM RAMEN

FÖR EXAMENSARBETE

Preliminär titel: Vad påverkar upplevelsen av en tillfredställande hemvård – en intervjustudie

med brukare

Studiens design: se bifogad projektplan Tidpunkt för datainsamling: v.13-16

Namn: Christine Svensson och Hanna Tegnér

Program / Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet

inriktning vård av äldre

Termin: 4

Gatuadress: xxxxxx xxx

Postnummer: xxxxx Ort: UPPSALA Telefon:

xxx-xxxxxxx

xxx-xxxxxxx

Handledare: Caisa Öster

Gatuadress: Uppsala Universitet

Postnummer: Ort: UPPSALA Telefon: xxx-xxxxxx

Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed och studien bedöms

utgöra en del av det kvalitetsutvecklingsarbete som bedrivs inom kliniken och anses

därför ej behöva granskas av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté

Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas härmed men studien bör

granskas av Medicinska fakultetens forskningsetikkommitté

Tillstånd för att genomföra ovanstående studie lämnas ej

Datum: .................................................... Ort:…………………………….

Namnteckning ansvarig klinikchef/överläkare/verksamhetschef:

……………………………………………………………………………………………

Namnförtydligande: …………………………………………………………………

Klinik (motsv.): ………………………………………………………………

BILAGA 4

Förfrågan om att delta i en studie

Syfte.

Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen av hemvården

samt att undersöka vad som är viktigt för de personer som har hemvård.

Förfrågan om deltagande.

Du har valts ut att delta i denna studie då du har hemtjänst från ett av två utvalda

hemtjänstområden. Din kontaktinformations har vi fått av din hemtjänstutförare.

Hur går studien till?

Vi kommer att ringa upp dig inom ett par veckor och fråga om du önskar att delta. Har du

ytterligare frågor om studien svarar vi då gärna på dina frågor. Önskar du att delta bokar vi en

tid för en intervju i ditt hem. En av oss två författare till denna studie kommer att träffa dig för

en intervju som tar ca 30-40minuter. Intervjun kommer att spelas in för att vi skall kunna ha

ett samtal där vi som intervjuare inte behöver anteckna utan kan istället fokusera på intervjun.

Finns det några fördelar?

Resultatet från denna studie kan användas av verksamheter som bedriver hemvård för att

förbättra utförandet och planera arbetet så att det ger tillfredställelse av vården.

Hantering av data och sekretess?

Det inspelade materialet kommer att förstöras då arbetet är färdigskrivet. De enda som har

tillgång till och kommer att lyssna på inspelningen är de två författarna. Utskrivet material

kommer inte att kunna knytas till dig och eventuella citat som kan användas kommer att vara

avidentifierade.

Hur får jag information om studiens resultat?

Den färdiga rapporten kommer att utgöra vårt examensarbete när vi nu som sjuksköterskor

utbildar oss till specialistsjuksköterskor med inriktning mot vård av äldre vid Uppsala

Universitet. Examensarbetet kommer att publiceras på Uppsala Universitets bibliotekssida.

Du kan också få en utskrift av uppsatsen direkt av oss om du vill.

Frivillighet.

Deltagande i studien är frivilligt och även om du tackat ja kan du sedan ändra dig när som

helst och dra tillbaks ditt deltagande utan att lämna förklaring till varför. Om du väljer att

avbryta ditt deltagande kommer intervjumaterial att förstöras direkt och inte användas på

något sätt i studien.

Ansvariga.

Christine Svensson

mailadress

telefonnummer

Handledare:

Hanna Tegnér Caisa Öster, universitetslektor,

mailadress Uppsala universitet

telefonnummer telefonnummer