Vad är meningen med livet

8/9/2019 Vad r meningen med livet

1/24

1

Vad r meningen med livet?

AvMostafa Malaekah

Copyright 2007 Mostafa Malakeah. All rights reserved.*

*(Omtryckning eller reproducering av detta hfte r tilltet fr islamiska organisationer

p villkor att absolut ingen ndring, tillgg eller utelmnande grs)


2/24

2

Det sgs att dren lever fr att ta och den vise mannen ter fr att leva. Men d terstr

frgan: fr vilket syfte lever den vise mannen? Att leva borde inte vara ett ml i sig sjlvt. Det

mste finnas ett syfte som man lever fr. Vad r d detta syfte?

En arabisk kristen poet, Elya Abu Madhi, uttryckte 1927 sin oskerhet infr livets mening i

sin dikt,At-Talasim, som betyder "villrdighet". versatt till svenska lyder den:

Jag kom utan att veta varifrn, men jag kom.

Och jag sg en vg framfr mig, s jag gick.

Och jag kommer att fortstta g, vare sig jag vill det eller ej.

Hur kom jag? Hur sg jag min vg?

Jag vet inte!

r jag ny i denna existens eller r jag gammal?

r jag fri och obunden eller vandrar jag i kedjor?

Leder jag mig sjlv i livet, eller blir jag ledd?

Jag nskar att jag visste, men

Jag vet inte!

Och min vg, O vilken r min vg? r den lng eller r den kort?

Gr jag uppt eller gr jag nert och sjunker?

r det jag som gr p vgen, eller r det s att vgen rr sig?

Eller str vi bda stilla medan det r tiden som rr sig?

Jag vet inte!

Tror du, innan jag var en fullvrdig mnsklig varelse,

Att jag inte var ngonting obegripligt? Eller tror du att jag var ngonting?

Finns det ngot svar p denna villrdighet, eller kommer den att vara fr evigt?

Jag vet inte... och varfr vet jag inte?

Jag vet inte!

Dessa ord uttrycker en oskerhet om den nuvarande existensen, en inreotillfredsstllelsemed

det som verkar som en meningsls typ av liv. Sdana tankar kommer till mnniskor som

lngtarefter att veta att det finns ett mlmed deras existens.Faktum r att varje mnniska

nskar tro att hon r vrdefull och lever fr ett syfte.


3/24

3

Varifrn? Varthn? Och Varfr?Ingen mnniska borde fortstta att vara okunnig om anledningen till sin existens, sitt ml i

livet eller sitt tillstnd efter dden. Mnga tnkare har uttryckt ngra grundlggande frgor i

enkla ord: Varifrn? Varthn? och Varfr? Det vill sga: Varifrn kommer jag? Vart r

jag p vg? Och varfr r jag hr?

De som inte erknner ngot annat n den materiella vrlden och inte tror p en Skapare

kommer endast att acceptera det som kan uppfattas med sinnena och bekrftas genom

erfarenhet. De antar att det hr universumet och allt som finns i det kom till av sig sjlvt och

att hela dess ordning finns till enbart p grund av en ren slump. De tror att mnniskan bara r

ett annat djur som ska existera under en kort period och sedan sluta sina dagar precis som

vilken annan skapelse som helst.

Frn den tidigast upptecknade historien, har mnskligheten dock generellt accepterat

uppfattningen, att det finns en Skapare, eller en hgre makt, som dyrkas, och ett liv efter

dden. Antropologer och historiker r nstan verens om detta. En av de stora historikerna sa:

"Historien visar att det har funnits stder utan palats, utan fabriker och utan fstningar, mendet har aldrig funnits stder utan hus fr tillbedjan". Sedan urminnes tider har mnniskan trott

att hon inte skapades bara fr det hr livet, fr den hr korta tiden p jorden, och att hon

slutligen skulle frdas till en annan boning. Vi ser bevis fr detta hos de tidiga egyptierna, fr

tusentals r sedan, d de mumifierade sina dda och byggde stora pyramider ver gravar. De

placerade till och med de ddas skatter i deras gravar tillsammans med mat och dryck! Vi

finner att folk i andra delar av vrlden ocks byggde gravar dr de placerade de dda

tillsammans med mat och dryck fr att frsrja dem i nsta tillvaro.

Mnniskor har dock haft olika uppfattningar om Skaparens innersta vsen, p vilket stt han

ska dyrkas och om nsta livs natur. Till exempel tror hinduer p reinkarnation, att sjlen efter

dden gr ver i en mnsklig kropp eller ett djurs kropp, beroende p om man utrttat goda

eller onda grningar under sitt liv. De tror att den hr processen fortstter tills sjlen uppnr

perfektion och blir ett med sin Skapare. Mnniskor med andra religioner som judar, kristna

och muslimer tror ocks p ett liv efter dden, men inte p reinkarnation som hinduerna. Var


4/24

4

och en av de tre - judar, kristna och muslimer - har olika syn p vad som hnder med sjlen

efter dden.

Mnniskans tro p en Skapare baserades p budskapfrmedlade avindivider som hvdade att

de var profeter frn Gud, Skaparen. En del av dem stddes av mirakler. Det faktum att de

flesta nationer och samhllen genom historien trodde p en Skapare betydde att profeternas

uppdrag var att lra ut den rtta dyrkan av denne Skapare, snarare n att bevisa Hans existens.

Varfr vnde sig mnniskorna bort frn Gud?

Situationen i vrlden idag r annorlunda eftersom det nu finns ett mycket stort antal

mnniskor som inte tror p en Skapare eller ett liv efter dden. Till exempel fann man i en av

tv underskningar i Tjeckiska Republiken r 2000 att endast 13% av befolkningen trodde p

ett liv efter dden, och i den andra fann man att endast 17% trodde p Gud. 1 I en svensk

akademisk studie2, som genomfrdes 1998, fann man att bara 18% av mnniskorna i Sverige3

trodde p en personlig Gud. Detta beror delvis, under det senaste rhundradet, p

accepterandet av evolutionsteorin av Darwin och, i vissa lnder, p effekten av det totalitra

kommunistiska styret. Trots att evolutionsteorin p senare tid har visats av specialister inte hangon akademisk eller vetenskaplig substans4, har den vunnit gehr hos s mnga mnniskor

fr att den bekrftar deras tvivel p den Gud de blivit tillsagda att tro p. Om du ger en

tnkande person en beskrivning av en gudom som r ologisk eller ofullkomlig kommer han

skerligen att vgra att tro.

Till exempel r ngra viktiga lrosatser inom kristendomen lran om treenigheten, Jesu

gudomlighet eller frhllandet att Jesus ses som Guds son, arvsynden och frsoningen genomJesu dd - varken rationella eller i verensstmmelse med vad Jesus sjlv lrde ut.

1The Prague Post, 25-10-20002Folkkyrkor och religis pluralism den nordiska religisa modellen, Gustafsson & Pettersson (red), 2000, sid 82.3Den hr siffran innefattar mnniskor med utlndsk bakgrund, dr majoriteten tror p Gud. Det betyder att andeleninfdda svenskar som tror p Gud egentligen r mindre n 18%.4Evolutionsteorin handlar om att vi alla hrstammar frn en och samma urcell. Att livets utveckling fortgr och att t exmnniskans frfder hrstammar frn fiskarna. Problemet r att denna teori, som idag erknns som vetenskap

(sanning), nnu inte r bevisad. Man har inte lyckats lgga fram fossiler som bevisar stegen mellan mnniska och apa,fgel och fisk, osv. Ett flertal bevis man har frskt lgga fram har senare visat sig vara falska eller missledande. Frutfrlig diskussion av evolutionsteorins svagheter kan man lsa p www.harunyahya.com.


5/24

5

Religionen som uppenbarades fr profeterna frn olika nationer r i sjlva verket densamma,

men efter tidens gng har budskapet ndrats och ofta blandats med hednisk mytologi.

Konceptet en Gud, det verkligt centrala i gudomligt uppenbarad religion, degraderades

slutligen genom:

1. Tendensen att gra Gud till en varelse med mnsklig form och mnskliga brister.

2. Associerandet av andra varelser med den ende Guden i Hans Gudom (som i hinduismen

och kristendomen).

3. Synen p profeterna som "avatarer" (uppenbarelseformer) eller inkarnationer av Gud (t ex

Jesus i kristendomen, Buddha i mahayanabuddhismen , och Krishna och Rama i hinduismen).

4. Uppdelningen av Guds attribut mellan separata gudomligheter (t ex den kristna

treenigheten Fadern, Sonen och den Helige Anden, den hinduiska treenigheten Brahma,

Vishnu och Shiva, och den buddhistiska treenigheten Buddha, Dharma och Sangha).

P grund av de stora religionernas frvrngning av Guds enhet och vsen, lrs nu elever i

skolan i Vstvrlden att acceptera Darwins evolutionsteori som ett faktum. Som ett resultat av

det r nu fler och fler studenter i skol- och universitetsldern ateister och agnostiker.

Jag gick r 2000 p en frelsning i Sverige, som hlls av en muslim fr en grupp

pensionerade mn och kvinnor. Fredragshllaren frgade frst gruppen: "Hur mnga av er

tror p Gud?" Alla rckte upp handen utom tv mn. Sedan frgade fredragshllaren: "Vilka

av er tror inte p Gud?" De tv terstende ldre mnnen rckte d upp handen. En av dem

hejdade sig emellertid och avbrt frelsaren genom att sga: "Tala om vad du menar med

Gud s kan jag svara dig!" Efter fredraget sade jag till fredragshllaren: "Den hr mannen

r en djup tnkare, eftersom han frst sade att han inte trodde p Gud, troligen p grund av det

kristna gudsbegreppet, men sedan var han villig att tnka om beroende p vilket gudsbegrepp

som kunde presenteras av muslimen.


6/24

6

Varfr skapades vi?De som tror p Skaparen kan svara p frgorna: "Varifrn?" och "Varthn?" Men hur r det

med den tredje frgan: "Varfr har vi blivit skapade?" Om vi skapades av en Skapare, borde

Han d inte tala om fr oss syftet med att vi r skapade, vad Han frvntar sig av oss och om

och p vilka grunder Han kommer att dma oss p uppstndelsens dag?

Vad r den islamska synen?Muslimer sger att de vet vad som r meningen med livet eftersom de har Koranen. Men

mnniskor i andra religioner har ocks sina egna skrifter, s vad r d s speciellt medKoranen? Koranen r i grund och botten en bok med gudomlig vgledning p omrden som

inte kan upptckas av de mnskliga sinnena eller intellektet. Koranen r den sista

uppenbarade skriften frn Allah. "Allah" r Guds egennamn och anvnds inte fr att beteckna

ngon annan varelse. Drfr kommer det att anvndas hr hellre n ordet Gud.

Koranen r de nedtecknade orden frn Allah Sjlv. Den dikterades ordagrant fr den slutlige

Profeten Muhammad i delar genom ngeln Gabriel under en period av 23 r, mellan 610 och

633 e Kr. Den r indelad i 114 kapitel, dr varje kapitel kallas en "Surah". Muhammad mottog

uppenbarelser av Koranen nrhelst Allah ville ge honom ny information. Muhammad hade en

grupp skrivare, som var betrodda med att omedelbart skriva ned det som uppenbarades fr

honom. De uppenbarade verserna lrdes ven utantill. Sjlva recitationen av Koranen r i sig

en form av dyrkan, och muslimerna refererar till dessa verser fr sina levnadsregler och

reciterar dem i de fem dagliga bnerna. P s stt bevarades Koranens verser under Profeten

Muhammads livstid i muslimernas hjrtan samtidigt som de nedtecknades. Ingen uppenbarad

bok har ngonsin bibehllit samma autenticitet som Koranen.

Efter Muhammads dd gav den frsta Kalifen, Abu Bakr, i uppdrag t en av de ursprungliga

skrivarna, Zaid bin Thabit, att leda insamlandet av originalmanuskripten av Koranens

uppenbarelser, och att sammanstlla ett exemplar av hela Koranen. Detta gjordes inom de tv

nrmaste ren efter Profetens dd. Kopian togs sedan omhand av den andra Kalifen, Omar,

och sedan av den tredje Kalifen, Othman. Othman uppmanade Zaid att bli ledare fr en

kommitt med fyra lrda, som tog sig an uppgiften att gra fler kopior. Dessa sju kopior (som


7/24

7

producerades inom 14 r efter Muhammads dd) distribuerades till olika centralorter inom

den muslimska staten,fr att vara den officiella referenskopian i varje centralort. tminstone

tre av dessa ursprungliga Korankopior r fortfarande idag intakta, en finns i Tasjkent, en i

Istanbul och en i Kairo. Det finns inte ens en enda bokstavs skillnad mellan dem och de

miljoner kopior av Koranen som cirkulerar idag. Det hr bevarandet av den slutliga

uppenbarelsen r i sig sjlv mirakulst. Koranen r den enda gudomliga skrift som har hllits

intakt p exakt samma sprk som det den uppenbarades p, ord fr ord och bokstav fr

bokstav. Koranen r unik fr att den r Skaparens ord i sin renaste form.

Muslimer tror p de ursprungliga uppenbarelserna som snts ned till Profeterna Mose, David,

Jesus och andra, men ingen av dessa uppenbarelser finns bevarad intakt och ingen av dem

finns p uppenbarelsens originalsprk. Koranen kom till araberna p deras eget sprk medan

de stod p hjden av sin vltalighet, och den utmanade dem att producera en bok som den

eller tio kapitel som den eller ett enda kapitel som den. Denna utmaning existerar fortfarande

idag, och ngot gensvar har nnu inte frekommit. Eftersom Koranen r Skaparens ord, mste

ocks varje mne som den innehller vara unikt.

Vid sidan om religis vgledning innehller Koranen hundratals verser som talar om

universum, dess komponenter och fenomen, s som jorden, solen, mnen, stjrnorna, bergen,

vinden, vattnets kretslopp, vxter, djur, och de olika stegen i mnniskans fosterutveckling. I

Koranen kan man rkna till ver 1000 verser som relaterar kosmiska fakta eller kosmiska

fenomen. Vid tiden fr dess uppenbarelse var den vetenskapliga kunskapen om universum

nstan obefintlig. Det var drfr inte ltt att frklara verser som relaterar till universum eller

dess fenomen annat n inom den tidens begrnsningar. Nu vet vi emellertid mycket mer n

tidigare om universums lagar. Det r drfr man, nr man tittar tillbaka p de verser som r

relaterade till kosmos, mnniskan och hennes omgivning, avsljar ett av de mest tydliga

miraklerna i Koranen, som uppenbarades fr mer n 1400 r sedan. Den har befunnits

innehlla mnga vetenskapliga fakta, trots att den uppenbarades under en tid nr mnniskor

inte hade ngon som helst kunskap om sdana fakta. Koranen har talat om dem p ett sprk

som r mer precist, korrekt, kort och koncist n vetenskapsmnnens. Ingenting i Koranen

motsger ngot etableratvetenskapligt faktum. Eftersom de inte alla kan tckas in i en kort

artikel har jag valt ut endast fem av de verser som ur en vetenskaplig synvinkel vittnar om

Koranens mirakulsa natur och p s stt dess autenticitet och trovrdighet:


8/24

8

1- Universums skapelse har nyligen frklarats av astrofysiker med ett fenomen som populrt

kallas "Big Bang". Det stds av data baserade p observationer och experiment, insamlade av

astronomer och astrofysiker under de senaste decennierna. Enligt "Big Bang"-teorin formades

hela universum ur explosionen av en supertt massa, en ondligt liten och kompakt punkt som

expanderade till en enhetlig massa som sedan separerades fr att bilda galaxer. Dessa delades

sedan fr att forma stjrnor, planeter, solen, mnen, etc. Koranen innehller fljande vers,

som handlar om universums ursprung: " Inser de inte, de som inte tror, att himlarna och

jorden [en gng] utgjorde en enda, sammanhllen massa och [att] Vi5 skilde dem t? Och

[vet de inte] att Vi har ltit allt liv uppst ur vatten? Kommer de d inte att tro?" (Koranen

21:30) Hur kunde en skrift, som frst upptrdde i Arabiens knar fr 1400 r sedan, innehlla

en sdan djupgende vetenskaplig sanning?

2- r 1929 kom en Amerikansk astronom, Edwin Hubble, med bevis grundade p

observationer fr att alla galaxer avlgsnar sig frn varandra. Detta innebr att universum

expanderar. Universums expansion r numera ett etablerat vetenskapligt faktum. S hr sger

Koranen om universums utformning: "Vi har byggt vrldsalltet och gett det en fast struktur,

och frvisso r det Vi som utvidgar det."(K 51:47) I sin bok, "A Brief History of Time", sger

Stephen Hawking: "Upptckten att universum expanderar r en av nittonhundratalets stora

intellektuella revolutioner." Men Koranen nmnde den lng tid innan mnniskan ens lrt sig

att bygga ett teleskop!

3- Forskarna fastslr att innan universums galaxer bildades, existerade universums materia

initialt i form av gasmateria. Det fanns stora gasmassor innan galaxer bildades. Fr att

beskriva universums materia r ordet "rk" mer passande n gas. Fljande Koranvers refererar

till detta tillstnd hos universum: "Och Han [Allah] vnde sig mot vrldsalltet, som var

rk..."(K 41:11). Detta faktum r terigen i samstmmighet med "Big Bang"-teorin och varinte knt av mnskligheten under Profeten Muhammads tid. Vad kan d ha varit kllan till

denna kunskap?

4- Om jrnets ursprung lser vi i Koranen: "Och frvisso har Vi snt ned jrnet, som har

fruktansvrd styrka och som r mnniskan till nytta... (K 57:25) Det har nyligen bevisats att

allt jrn, inte bara p vr planet, utan i hela solsystemet, kommer frn yttre rymden. Detta

5 Skaparen refererar, i vissa verser i Koranen, till sig sjlv i pluralform vilket betecknar makt, upphjdhet och majestt.


9/24

9

beror p att den mttliga temperaturen p solen inte kan generera jrn. Solen har en

yttertemperatur p 6000 grader Celsius och en krntemperatur p runt 20 miljoner grader

Celsius. Det finns betydligt hetare stjrnor, som kallas novor eller supernovor, dr

temperaturen kan n upp till hundratals biljoner grader Celsius, och det r i dessa stjrnor som

jrn formas. Nr andelen jrn uppgr till en viss procent av stjrnans massa, exploderar den,

och partiklarna frdas i rymden tills de fngas in av andra himlakroppars gravitationsflt. Det

r s vrt solsystem har ftt allt sitt jrn, och det r ett etablerat faktum idag att allt jrn i vrt

solsystem inte genererades inom systemet, utan har kommit till det frn yttre rymden.

5- Modern geologi har bevisat att berg inte bara r upphjningar p ytan, utan att de strcker

sig 10-15 gnger s lngt under som ver marken. Den del som befinner sig under markens

yta kallas bergens rtter. Bergens rtter var oknda fr forskarna fram till brjan av 1900-

talet. Om vi tittar p en tltpinne finner vi att strre delen av dess lngd finns under jorden,

medan en liten del sticker upp ovanfr marken. Berg r utformade som tltpinnar6 och har en

liknande funktion, nmligen att stabilisera kontinenterna. Koranen beskriver berg som pinnar

eller plar: "Har Vi inte gjort jorden till en viloplats? Och [har Vi inte gjort] bergen som

tltplar?" (K 78:6-7). Vi har ocks lrt oss att jordens yttre hrda lager genom frkastningar

spruckit till plattor som flyter p smlt magma. Med jordens rotation runt sin egen axel skulle

dessa flytande plattor hela tiden ha frskjutits om det inte hade varit fr bergens stabiliserande

inflytande. Ingen jord skulle ha samlats, inget vatten skulle ha lagrats i jorden, ingen vxt

skulle ha grott, inget hus kunde ha byggts, och liv skulle vara omjligt p vr planet. Detta har

man precis brjat frst inom plattektoniken sedan senare delen av 60-talet. nd nmnde

Koranen dessa vetenskapliga fakta fr 1400 r sedan: "Och Han har snkt ned i jorden fast

frankrade berg, s att den inte svajar under er fot." (K 16:15) Profeten Muhammad sa: "Nr

Allah skapade jorden brjade den skaka och sklva, d fixerade Allah den med berg och den

stabiliserades."7

Man kan undra varfr Koranen nmner sdana hr mnen, saker som ingen knde till vid

tiden fr uppenbarelsen eller ens flera rhundraden senare. Men Allah visste i Sitt eviga

allvetande, att det skulle komma en tid d mnniskor skulle upptcka dessa fakta och f

ytterligare ofrnekliga bevis fr att Koranen inte var ett verk av Muhammad eller ngon

6Earth, Press and Siever, sid 413 & 435. Se venEarth Science, Tarbuck and Lutgens, sid 157-158. venAnatomy ofthe Earth, Cailleux, sid 220.7Hadith berttad av Ahmad och at-Termdhi.


10/24

10

annan mnniska, utan gudomlig uppenbarelse frn Skaparen av dessa fenomen. Allah gjorde

Koranen till ett bestende mirakel som innehller bevis som ska avsljas gradvis i takt med att

mnniskor kar sin kunskap om universum.

S vad r meningen med livet?

Vad sger Skaparen, Allah, till oss om meningen med livet? I islam finns det tre huvudsakliga

ml med mnskligt liv, vilka har satts upp av Allah:

1. Att dyrka Allah, den Upphjde, som Han visade genom att sga: "Jag har skapat djinnerna

(de osynliga vsendena) och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka

Mig." (K 51:56). Krnan i Allahs budskap genom alla profeterna var ocks: "O mnniskor,

dyrka Allah; ni har ingen annan gud n Honom" (K 7:59) Dyrkan r emellertid inte

begrnsad till enbart religisa riter, utan innefattar allt som avses eller grs med mlet att lyda

Allah i allt som Han har freskrivit eller frbjudit, eller att f Hans godknnande och

belning.

2. Att representera Allahs auktoritet p jorden (khilafah), som Han visade genom att sga:" Frvisso skall Jag tillstta en stllfretrdare p jorden." (K 2:30) Allahs auktoritet

frverkligas genom etablerandet av sanning och rttvisa, och spridandet av allt som r gott

och rtt, som Han sa till Profeten David: " David! Vi har gett dig makt och myndighet

(auktoritet) p jorden. Dm drfr mellan mnniskor med sanning och rttvisa och flj inte

dina [egna] nskningar [fr eller emot en part], fr det kommer att leda dig bort ifrn Allahs

vg." (K 38:26)

3. Att befolka och utveckla jorden (imaratul-ardh), som Allah sa: "Han skapade er av jord

och Han gav er i uppdrag att utveckla den". (K 11:61) Utveckling av jorden uppns genom att

plantera, bruka, bebygga och frbttra den och samtidigt undvika att frdrva den och stra

ordningen: "Ordningen har strts och frdrv har visat sig p fasta land och i havet, allt verk

av mnniskohand. " (K 30:41) "Och str inte ordningen och sprid inte sedefrdrv p jorden,

sedan allt dr har stllts tillrtta. " (K 7:85)


11/24

11

Alla dessa ml r sammankopplade, komplementra och oskiljaktiga. Utveckling av jorden r

ett ansvar fr stllfretrdaren och bda dessa r en aspekt av dyrkan av Allah.

Begreppet dyrkan i islam

Dyrkan r inte ngot som praktiseras utanfr det vanliga livet. Snarare r det den

fundamentala anledningen till att Allah uppenbarade skrifterna och snde Sina sndebud fr

att pminna mnniskorna om det nrhelst de glmde eller gick vilse. I den sista av skrifterna,

Koranen, deklarerade Allah att Hans syfte med att skapa ansvariga varelser r att de ska

kunna vlja att lra knna Honom, Sin Herre, och dyrka Honom: " Jag har skapat djinnerna

och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och] dyrka Mig. " (K 51:56)

Omrden fr dyrkan

Eftersom Allah skapade oss fr att dyrka Honom, p vilket stt ska den hr dyrkan ske och

vilka r dess metoder? Svaret p den hr frgan kommer att illustrera en viktig realitet:

innehllsrikedomen i dyrkan i islam hur den inkluderar hela religionen, hela ens liv och hela

mnniskan.

Den inkluderar allt som gr Allah njd av ord, handlingar och attityder. Inte bara de knda

islamiska riterna som bner (salah), allmosor, fasta och pilgrimsfrd, utan ocks

sanningsenlighet, godhet mot frldrar och slktingar, att hlla lften och kontrakt, att

bekmpa orttvisor och hyckleri, att behandla grannar, behvande och tjnstefolk vl, att

kalla Allah och komma ihg Honom r alla former av dyrkan. Dyrkan innefattar ocks att

behandla andra mnniskor vl och observera deras rttigheter, visa godhet mot denfrldralse, den fattige, den svage och mot djuren. Det innefattar alla mnskliga dygder, s

som rlighet och lojalitet, och hjrtats grningar, s som krlek till Allah och Hans Sndebud,

uppriktighet i religionen, nger, tlamod, tacksamhet, acceptans, fruktan fr Allah och tillit till

Honom. Det innefattar ocks de huvudsakliga plikterna: att anbefalla det som r rtt, frbjuda

det som r fel och strva fr Allahs skull.

Dyrkan av Allah omfattar allting i livet. Den bringar ordning i alla frgor, frn bordsskick till

utvecklingen av en nation, regerings- och finanspolitik, social rttvisa och internationella


12/24

12

relationer. Allt detta blir dyrkan nr det grs samvetsgrant samtidigt som man sker Allahs

godknnande. Eftersom det hr omfattande spektrat av dyrkan innefattar alla livets aspekter r

det syftet fr vilket mnniskan skapades, som Allah har fastslagit i Koranen8.

Att dyrka Allah betyder att flja den livsvg som Han freskrivit. Det betyder aktning fr

Hans lag och fr allt som behagar Honom i form av tro, tal eller grningar, och att forma sin

karaktr och uppfra sig i enlighet med Hans vgledning och lagsystem. Vad Allah n befaller

en muslim att gra eller frbjuder honom och vad Han n deklarerat som tilltet eller otilltet

krver prompt och villig lydnad. Skillnaden mellan en troende och andra r att en troende har

skiftat frn dyrkan av sig sjlv och andra mnniskor till dyrkan av sin Skapare och

Upprtthllare, frn att lyda sina egna infall och nskningar till att lyda Allah. Frutom

fullstndig underkastelse och lydnad gjorde Profeten Muhammad krlek till Allah till ett

villkor fr dyrkan och tro i mnga av sina uttalanden. Nr han blev tillfrgad om vad tro var

svarade han: "Att Allah och Hans sndebud r er mer kra n ngonting annat."9

Vlgrande socialt arbete r ocks en form av dyrkan och ett stt att komma nra Allah.

Faktum r att det r ett av de bsta stten frutsatt att det grs uppriktigt och inte fr att f

berm eller fr att skaffa sig ett rykte bland mnniskor. Varje handling som tar bort

sorgsenhet, lttar ett lidande, lttar smrta, kompenserar en frlust, strker den frtryckte att

ltta en skuldbrda, stdja en behvande familj, hjlpa en frmling, lra ut kunskap, vgleda

och ge rd, frhindra att ngon skapelse skadas eller gra gott fr den allt detta r en del av

religionen och handlingar av dyrkan uppskattas och belnas av Allah s lnge det r syftet

bakom dem.

Profeten Muhammad gav ngra exempel p den hr typen av dyrkan. Han sa:

- "Ska jag inte informera er om vad som r bttre n [frivillig] bn, fasta och allmosa? Det r

att frsona tv parter. Dliga relationer skalar bort ens religion."10

8I Koranen 67:2, 76:2, 18:7, 21:35 (och p andra stllen), fastslr Allah att Han skapade mnniskan fr att prvahenne. Detta r inte motsgelsefullt eftersom mnniskan lyckas med sitt test endast genom att dyrka Allah p de sttsom r passande i varje situation: genom tlamod och kallan eller tacksamhet och lovprisning, genom att vara trogen i

lydnad till Honom och geners i sitt upptrdande mot Hans skapelser.9 Berttad av Ahmad (15605).10Ahmad (26236), Abu Dawud (4273) och at-Tirmidhi (2433).


13/24

13

- "Den som besker en sjuk person tilltalas frn himlen: "Du r god, din vg r god och du

ska f din boning i Paradiset."11

- "Medan en man gick lns vgen hittade han en taggig gren och tog bort den, s Allah

uppskattade att han gjorde det och frlt honom."12

- "Mitt folks handlingar visades fr mig, bde de goda och de dliga, och jag fann att bland de

bsta av dem r att ta bort ngot skadligt frn gatan."13

Sdana handlingar uppmuntras inte bara i islam. Snarare r de freskrivna som en del av

muslims dagliga plikter som fr honom mot Paradiset och bort frn Helvetet. Nr Profeten

tillfrgades om vad som rddar en person frn Helvetet sa han, "Tron p Allah". Sedan

nmnde han ngra handlingar som man kan lgga till: "Att ge av det som Allah har gett er,

[och om man inte har ngonting] anbefalla det rtta och frbjuda det onda, [och om man inte

kan] lra ngon ett yrke, stdja den som blivit frorttad, [eller tminstone] lta bli att skada

mnniskor. Den troende som tar sig an en av dessa saker kommer att ledas in i Paradiset."14

Den hr typen av dyrkan kan praktiseras nr som helst av vilken muslim som helst efter hans

frmga och r inte begrnsad till de rika, de mktiga eller de hgutbildade. Det finns andra

uttalanden av Profeten som nmner medmnskliga former av dyrkan: att mta sin broder med

ett leende, hjlpa en dv person att hra, leda en blind, leda ngon till det han behver, skynda

sig att hjlpa ngon som har svrigheter, lyfta eller bra ngot t ngon som r svag, etc. Han

deklarerade ven att en rlig, uppriktig kpman kommer att vara med profeterna, dem som

hller p sanningen och martyrerna [i paradiset].15

Detta innebr ocks att det inte r tilltet fr en muslim att vara beroende av andra av lathet

eller att vara en brda fr samhllet eller att isolera sig frn det vanliga livet under

frevndning att han gnar sig t dyrkan. Istllet r en muslim ngon som entusiastiskt ger sig

in p alla omrden i livet, utmrker sig i produktion, precision och frdigheter och genom att

gra det fr han en dyrkares belning.

11At-Tirmidhi (1931) Ibn-Majah (1433).12Al-Bukhari (2292) och Muslim (4744).13

Muslim (859).14Al-Bayhaqi i Sahih Altargheeb (876) av al-Albani.15At-Tirmidhi (1130).


14/24

14

P s stt r en muslim en klla till nytta, vlsignelse och barmhrtighet i sitt samhlle. Han

utfr ett gott arbete, frmjar det och leder andra till det. Hans barmhrtighetsgrningar r inte

begrnsade till endast mnskligheten utan innefattar skapelsen i allmnhet. Han kommer

nrmare Allah ven genom att visa godhet mot djur och fglar och genom att frhindra att de

blir skadade. Profeten Muhammad berttade fr sina fljeslagare om en man som fann en

hund som flmtade och t stoft p grund av extrem trst. Av barmhrtighet gick han till en

nrliggande brunn, fyllde sin sko med vatten och gav hunden att dricka. Tack vare det frlt

Allah honom hans synder. Nr de hrde den berttelsen frgade hans fljeslagare: "Fr vi

belning fr djur, o Allahs sndebud?" Han svarade: "Fr varje levande varelse finns en

belning."16 Han sa ocks: "Det finns ingen muslim som planterar en vxt eller ett fr, som en

mnniska, ett djur eller en fgel ter frn, utan att det rknas fr honom som en allmosa." 17

Inom detta vida flt av rttrdiga grningar finner man de stt att dyrka som passar fr

behoven i ens samhlle och som stmmer med ens egen vilja att tjna i barmhrtighet.

Det r ven mer fantastiskt att vanliga vrldsliga saker som en troende gr under sitt liv, fr

sig sjlv och sin familj, blir dyrkan nr vissa villkor r uppfyllda: (1) att arbetet eller

handlingen r tillten i islam, (2) att den grs till nytta fr honom sjlv, hans familj eller hans

samhlle, (3) att den grs noggrant och rligt och (4) att den inte avleder honom frn hans

religisa plikter. Nr muslimen observerar allt detta samvetsgrant med avsikten att gra Allah

njd blir hans liv fyllt av sann dyrkan.

Nr Profeten informerade sina fljeslagare om att ktenskapliga relationer med ens fru ger

belning sa de: "Genom att uppfylla sitt behov kommer var och en av oss att f belning?!"

Han svarade: "Tnker ni inte p att om ni gjorde det p ett otilltet stt (d v s utanfr

ktenskapet) skulle ni frtjna ett straff? P samma stt blir ni belnade nr ni gr det p ett

tilltet stt."18 Det r Allahs perfekta barmhrtighet att Han belnar en tjnare nr han avser

att undvika det otilltna och att tillfredsstlla sin fru ocks.

16

Al-Bukhari (2190).17Al-Bukhari (2152) och Muslim (2904).18Muslim (1674) och Ahmad (20508).


15/24

15

Dyrkan omfattar hela ens varelse

Dyrkan av Allah omfattar inte bara hela ens liv och aktiviteter, den omfattar hela ens varelse.

Muslimen dyrkar Allah i sina tankar, genom att begrunda sig sjlv och allt runt omkring sig,

himlarnas och jordens skapelse och allt som Allah har skapat, uppenbarelsen av Koranens

verser och vad de innehller av vgledning och visdom, berttelser om tidigare nationer och

lrdomar frn historien. Allt detta fr en nrmare Allah som uppenbarade Sin Bok fr

mnskligheten " s att mnniskorna kan reflektera ver dess verser och s att de som har

frstnd ska bli pminda. " (K 38:29)

Muslimen dyrkar ocks Allah i sitt hjrta genom sina knslor; han lskar Allah och fruktar

Honom, han hoppas p Hans barmhrtighet samtidigt som han fruktar Hans straff. Han

accepterar Hans pbud, har tlamod vid prvningar, r tacksam fr vlsignelser, skms fr att

vara olydig mot Honom, har tillit till Honom, och han r uppriktig i sin dyrkan av Allah som

Han har befallt.

Hans tunga dyrkar genom att recitera Koranen, genom kallan och genom att nmna och prisa

Allah. Koranen adresserar de troende genom att sga: "Troende! kalla Allah och ha

Honom alltid i era tankar och prisa Hans namn morgon och afton!" (K 33:41-42) Profeten sa:

"Hll din tunga fuktig genom att nmna Allah"19. Detta var vad Profeten brukade gra vid alla

tillfllen: nr han skulle sova och nr han vaknade, morgon och kvll, innan och efter det att

han t och drack, nr han red och nr han reste, under vind och regn, vid alla tider och under

alla omstndigheter.20

Muslimens hela varelse dyrkar Allah, antingen genom att avst frn ngot, som vid fasta, eller

genom handling som vid bn, dr han rr sin tunga och sin kropp tillsammans med sitt sinne

och sitt hjrta. Han dyrkar Allah genom att ge av sin hgt lskade rikedom i bde

obligatoriska och frivilliga allmosor. Muslimen dyrkar Allah genom att anstrnga sig och

genom att offra en del av sina egna tillgngar eller intressen fr att gra Allah njd, genom att

inbjuda mnniskor till Allahs vg, genom att mana till det som r gott och frbjuda det som r

ont, genom att st emot lgnaktighet och orttvisa, genom att lmna bekvmligheten i hemmet

och med familjen fr att utfra pilgrimsfrden, genom att studera och lra sig ngot som r till

19Al-Tirmidhi (3297).20Islamlrda har sammanstllt mnga hadith-bcker i detta mne.


16/24

16

nytta eller genom att frsvara sitt hemland. Varje form av dyrkan brjar dock i hjrtat med ens

avsikt.

Den rtta avsikten gr hela livet till dyrkan

Det rcker fr en muslim att veta att han r Allahs frvaltare p jorden. Hans ansvar r att

etablera de grnser som r satta av Allah, sprida Hans ord och uppfylla sin plikt att dyrka

Honom. Detta r tillrckligt fr att gra alla hans ord och grningar, hans alla rrelser och

hans stillhet till dyrkan av Allah och det r den faktiska betydelsen av vad Han fastslagit i

Koranen: "Jag har skapat djinnerna och mnniskorna enbart fr att de skall [knna Mig och]

dyrka Mig." (K 51:56) Om begreppet dyrkan var begrnsat till religisa riter som upptar bara

en liten del av ens tid skulle inte den hr versen verka logisk. Emellertid r islam inte ngra f

handlingar som kan rknas p ena handens fingrar; snarare r det en persons uppfyllelse av

sitt uppdrag i livet och syftet med att han skapades.

Varfr dyrka Allah?

Man kan undra: "Varfr har Allah gjort det obligatoriskt att lyda Honom och varfr krverHan av oss vissa handlingar av dyrkan trots att Han r sjlvtillrcklig och inte behver

ngonting frn sina tjnare?" Svaret r att Han frvisso inte har ngon nytta av sina tjnares

dyrkan. Han skadas inte heller av deras vgran. Men frutom att Han som vr Skapare och

Upprtthllare har rtt att beordra och lgga oss vad Han vill, gr Han det enbart till frdel

fr Sin skapelse fr vrt bsta, vi som behver Honom fr varje andetag vi tar genom livet:

"Mnniskor! Det r ni som r i behov av Allah, medan Allah r Den som r fri frn behov,

Den som allt lov och pris tillkommer." (K 35:15) Dyrkan ger nring till sjlen. Fr enmnniska r inte bara den fysiska kroppen som vi uppfattar som behver nring frn jorden.

Det element som i realiteten gr henne till den dla mstaren fr alla skapelser p jorden r

sjlen som fr sin vitalitet och frfinas genom kommunikationen med sin Skapare. Sledes r

det dyrkan av Allah som frser sjlen med nring och vxt och upprtthller den dagligen

med kontinuerlig frstrkning. Det mnskliga hjrtat knner alltid behovet av Allah och

ingenting kan fylla det hr behovet utom en god relation till Honom. Detta r dyrkans roll nr

den utfrs uppriktigt och korrekt.


17/24

17

P s stt freskrev Allah en mngd olika former av dyrkan i viss mngd och p vissa tider

under dagen, kvllen, veckan, mnaden, ret och en gng i livet fr att tillfredsstlla sjlens

behov. En del former av dyrkan r obligatoriska, medan andra endast r frivilliga men

rekommenderade. I kombination, och om de utfrs p rtt stt, ger dessa metoder fr dyrkan

sjlen dess nring och botar dess sjukdomar. Utan tron p Allah och den trygghet och nrhet

som kommer av att dyrka Honom, kommer mnniskan till slut att knna djup tomhet och

obehag i sjlen. Allah bekrftar detta: "Men den som vnder ryggen t Mig [och Mina

budskap] skall f ett elndigt liv." (K 20:124)

Men fr att kunna dyrka Allah, mste vi knna Honom, annars kan vi utforma en frvrngd

uppfattning av Honom och p s stt g vilse. I Koranen talar Allah om fr mnskligheten vad

Han r och vad Han inte r. Till exempel, som svar p en frga om Allah, som var stlld till

Profeten Muhammad, instruerade Allah honom att ge fljande svar: "Sg: "Han r Allah [som

r] En, Allah, den Evige [den av skapelsen Oberoende, av vilken alla beror]. Han har inte

avlat och inte blivit avlad, och ingen finns som kan liknas vid Honom." (K 112:1-4)

I Koranen talar Allah ocks om fr oss att alla profeter kom med samma budskap till sitt folk

- d v s att tro p Allah och att dyrka Honom. Han informerar oss ocks om att folk frn

tidigare nationer har avvikit frn sina profeters ursprungliga lror. Detta beror p det faktum

att tidigare skrifter inte bevarades vl och oftast verfrdes muntligt, s med tiden ndrades

de eller gick frlorade. En annan orsak r att kyrkans auktoriteter introducerade lrosatser

som aldrig varit en del av Guds religion21. P grund av de ndringar som smugit sig in i

religionen tidigare, talar Allah om fr oss att Han snde Profeten Muhammad som Sitt slutliga

sndebud fr att vgleda hela mnskligheten, och uppenbarade fr honom en skrift som Han

lovat ska bevaras fr evig tid.

Allah lmnade ett kriterium fr att bevisa att Koranen kommer frn Honom: "gnar de ingen

eftertanke t det som Koranen [innehller]? De skulle skert ha funnit mnga motsgelser i

den, om den inte varit frn Allah." (K 4:82) Koranen r tillgnglig fr noggrann granskning

och utforskning av vem som helst. Faktum r att detta test mste tillmpas p varje skrift som

hvdar att den r Guds ord.

21T ex den kristna "treenighetslran" formaliserades efter kyrkomtet i Nicea r 325 e Kr och kyrkomtet iKonstantinopel r 386 e Kr.


18/24

18

Det finns ingen "blind tro" i islam

Islam r inte en religion som bygger p "blind tro", utan det r en religion som starkt

uppmanar mnniskan att anvnda sitt intellekt och sin frmga till logik och resonemang. I

Koranen betonar Allah att mnniskor mste tnka, resonera och anvnda sitt frstnd. Ordet

"frstnd" eller "resonemang" nmns 49 gnger i Koranen.22 Allah refererar ocks till

"mnniskor som har frstnd" 16 gnger i Koranen.23 Han refererar till "dem som [styrs av]

sitt frnuft" tv gnger,24 och refererar i mnga verser i Koranen till intellektet,25 hjrtat,26 och

till "uppfattningsfrmga och insikt ".27 Koranen betonar ocks behovet av att "begrunda" och

"tnka efter",28 "minnas" och "pminna sig om"29 relevant kunskap och hndelser som kan ha

glmts bort men som r viktiga fr att strka ens tro.

Allah lovordar mnniskor som anvnder sitt frstnd: " I skapelsen av himlarna och jorden

och i vxlingen mellan natt och dag ligger helt visst budskap till dem som vill anvnda sitt

frstnd; de som minns Allah nr de str, nr de sitter och nr de ligger p sidan [fr att

vila], och som, nr de begrundar himlarnas och jordens skapelse [ber med dessa ord]:

"Herre! Du har inte skapat [allt] detta utan ml. Stor r Du i Din hrlighet! Frskona oss d

frn eldens straff! " (K 3:190-191). Om Koranen sger Allah: "Detta r en vlsignad Skrift

som Vi har uppenbarat fr dig, [Muhammad] s att mnniskorna kan reflektera ver dessverser och s att de som har frstnd ska bli pminda." (K 38:29) "Reflekterar de d alls inte

ver vad Koranen [har att sga]? Eller har de dragit fr regeln fr sina hjrtan? " (K 47:24)

I Koranen frekommer uttryck hrledda ur ordet "kunskap" 865 gnger. I en vers sger Allah:

" Kan de som vet likstllas med dem som inte vet? Men bara de som har frstnd tnker

igenom [dessa frgor]. " (K 39:9) "Och [det sker] fr att de som har ftt del av kunskap skall

veta att denna [d v s Koranen] r sanningen frn din Herre och [drfr] tro p den och fratt deras hjrtan dmjukt skall underkasta sig den. " (K 22:54)

22P arabiska taqiloon 24 gnger,yaqiloon 22 gnger, och aqal, naqilochyaqilen gng vardera.23P arabiska ulul-albab ellerulil-albab.24Med den arabiska termen ulin-nuha.25Med den arabiska termen al-fuad.26P arabiska al-qalb.27

Med det arabiska ordet al-hijr.28P arabiskafikrellertafakkur.29P arabiska dhikrellertadhakkur.


19/24

19

andra sidan avvisar Koranen starkt stndpunkter som baseras p myter, illusioner,

okunskap, blind imitation av andra, gissningar, frdomar, infall och vrldsliga nskningar.

Allah bekrftar att de flesta mnniskorna p jorden har gtt vilse genom okunskap,

frmodanden och antaganden: "Om du vill gra flertalet av jordens invnare till viljes,

kommer de att leda dig bort frn Allahs vg. De gr bara efter [lsa] antaganden och

frvrnger." (K 6:116)

Finns det verkligen ett liv efter dden?

Alla Guds profeter uppmanade sina folk att dyrka Gud (Allah), och att tro p livet efter dden.

De lade s stor vikt vid tron p livet efter dden att tvivel p det betydde att frneka Guds

budskap. Det faktum att alla Allahs profeter har behandlat denna metafysiska frga om livet

efter dden med sdan frtrstan och s enhetligt (tiden mellan deras budskap har i vissa fall

varit tusentals r) bevisar att kllan till deras kunskap om det var densamma fr alla, d v s

gudomlig uppenbarelse. Vi vet ocks att de tidiga profeterna mtte starkt motstnd hos sitt

folk, framfrallt i frgan om livet efter dden, eftersom de flesta bland folket sg det som

omjligt. Men trots motstndet vann profeterna ocks mnga uppriktiga anhngare.

Frgan uppstr nu: Vad fick dessa anhngare att lmna sina frfders etablerade tro,

traditioner och sedvnjor, trots risken att bli totalt utsttta frn sitt eget samhlle? Det enkla

svaret r att de anvnde sig av sitt frstnds och sitt hjrtas frmgor och insg sanningen.

Knde de igen sanningen genom sina sinnesfrnimmelser? Det kan de inte ha gjort eftersom

det r omjligt att skaffa sig ngon erfarenhet av livet efter detta genom sinnesfrnimmelser.

Allah har, vid sidan av varseblivningsfrmgan, givit mnniskan rationellt, estetiskt och

moraliskt medvetande. Det r den hr typen av medvetande som vgleder henne nr det gllerrealiteter som inte kan bekrftas genom sinnena. Det r drfr alla Allahs profeter, d de

uppmanade mnniskor att tro p Honom och livet efter dden, vdjade till mnniskans

estetiska, moraliska och rationella medvetande.

Koranen fastslr mycket tydligt att de icke troende inte har ngon hllbar grund fr sitt

frnekande av livet efter dden: "Och de sger: " Det finns inget liv utom livet p jorden.

Ngra [av oss] dr och ngra lever [vidare] och ingenting frintar oss frutom tiden." Men

om detta har de ingen kunskap de rr sig bara med lsa antaganden. Och nr Vra verser


20/24

20

reciteras fr dem som klara bevis, r deras enda argument att de sger: "Lt d vra frfder

stiga fram, om det ni sger r sant." Sg: "det r Allah som ger er liv och sedan lter er d

och som, nr Uppstndelsens dag r inne hr finns inte rum fr tvivel skall samla er [till

Sig]; men [om detta] har de flesta mnniskor ingen kunskap." (K45:24-26)

r det mjligt att allting skulle ta slut helt och hllet genom dden fr tjuvar, mrdare,

kriminella, frtryckare och tyranner utan att ngon av dem fr sitt rttmtiga straff? Hur

mnga har inte andra sidan gjort gott, offrat sig och kmpat fr rttvisa utan att f sin

belning? Hur mnga mnniskor har inte uppmanat till det rtta, hllit fast vid det och

frsvarat det men tyrannerna stod i deras vg, frfljde dem, gjorde dem illa, ansatte dem,

gjorde dem hemlsa och torterade dem tills de dog fr rttvisans skull? Detta medan deras

frtryckare levde i skerhet, fred och lyx. Det naturliga sinnet fr rttvisa som finns

inplanterat i mnniskans sjl krver balans att det existeraren annan boning dr de som har

gjort gott kan belnas och de som gjort ont kan straffas. Om det inte fanns ngot liv efter

dden skulle sjlva tron p Gud bli meningsls, eller, ven om man trodde p en skapare,

skulle det vara en orttvis och likgiltig skapare som en gng hade skapat mnniskan och sedan

inte brydde sig om hennes de. Allah bekrftar denna sanning i Koranen: "Vi har inte skapat

himlen och jorden och allt som r emellan dem utan ml, ssom de som inte tror frmodar.

S ve dem som inte tror! Elden r deras ml! Eller skulle Vi behandla dem som tror och lever

rttskaffens p samma stt som dem som str ordningen p jorden och sprider sedefrdrv?

Skulle Vi behandla de gudfruktiga p samma stt som dem som har sjunkit djupt i synd? " (K

38:27-28) "Tror de som begr ortt att Vi skall ge dem samma behandling, i livet och i dden,

som Vi ger dem som tror och lever ett rttskaffens liv? Hur illa dmer de inte! Allah har

skapat himlarna och jorden i enlighet med en plan och ett syfte, och fr att var och en skall f

den ln som han har frtjnat och ingen tillfogas ortt." (K 45:21-22) "Vi har inte skapat

himlarna och jorden och allt som finns dremellan fr Vrt njes skull; nej, Vi har inte skapatdem utan en plan och ett syfte, men de flesta [mnniskor] inser det inte. Frvisso r

tskillnadens dag [d de orttfrdiga skall skiljas frn de rttfrdiga, d v s Domedagen] den

utsatta tiden, d alla [skall samlas ter]." (K 44:38-40)

Koranen fastslr med eftertryck att Uppstndelsens Dag mste komma och att Allah kommer

att avgra varje mnniskas de beroende p hans eller hennes grningar: "Men de som inte

tror sger: "Den Yttersta stunden drabbar oss aldrig! " Sg: "Jo, vid min Herre! Helt visstskall den drabba er! Vid Honom [Allah] som vet allt som r dolt [fr mnniskor skall den


21/24

21

drabba er]!" Ingenting i himlarna eller p jorden, [ven om det bara har] en atoms vikt,

undgr Honom och ingenting finns, vare sig mindre eller strre n detta, som saknas i

[Allahs] ppna bok, fr att Han skall belna dem som tror och lever som rttskaffens

[mnniskor]; dem vntar syndernas frltelse och en frikostig belning. Men de som

motarbetar Vra budskap och framstller dem som betydelselsa fr se fram mot ett svidande

bittert straff." (K 34:3-5)

Uppstndelsens dag kommer att vara den tid d Allahs attribut rttvisa och nd kommer att

manifesteras fullt ut. Han kommer att sa sin barmhrtighet ver dem som lidit fr Hans skull

i det vrldsliga livet i tron p att en riklig belning vntar dem. Men de som frnekade och

missbrukade Allahs gvor, utan att bry sig om det efterkommande livet, kommer att hamna i

det mest elndiga tillstnd. I en jmfrelse mellan dem sger Koranen: "Kan den som Vi lovat

det [hgsta] goda, ett lfte som han fr se uppfyllt [vid uppstndelsen], jmfras med den

som Vi har sknkt jordisk gldje men som sedan p Uppstndelsens dag skall hra till dem

som radas upp [fr att straffas]?" (K 28:61)

Tron p livet efter dden garanterar inte bara framgng i Livet efter detta, utan gr ocks den

hr vrlden fylld av frid och gldje genom att gra individerna s ansvariga och plikttrogna

som mjligt i sina aktiviteter: "Varje mnniska skall smaka dden; och Vi prvar er genom de

frestelser [som fljer] med svl motgng som medgng. Och till Oss skall ni fras tillbaka."

(K 21:35)

Varfr skall man lsa Koranen?

Ingen mnniska borde vara okunnig om Koranen, fr den r grundlagen som uppenbarats av

Allah fr att reglera och styra mnskligt liv. Den talar med Skaparens perfekta kunskap om

Hans skapelse. Den avsljar sanningen och inbjuder mnniskan till sanningens vg. Den

innehller viktig information om mnsklighetens och individens de. Den undervisar och

hjer mnniskor till den hgsta moraliska, intellektuella och sociala nivn nr de strvar efter

att frst den och tillmpa dess lrdomar i livet.

Dessutom r den Allahs faktiska ord inte skapade utan uppenbarade av Honom genom

ngeln Gabriel fr en mnsklig budbrare, Muhammad, till nytta fr mnskligheten. Den rett evigt mirakel verlmnat till den siste profeten, Muhammad, som ett bevis fr att han var


22/24

22

profet och som en utmaning till alla kommande generationer. Dess kvalit r unik och omjlig

att imitera. Den uppenbarades fr 1400 r sedan och r n idag helt intakt och ofrndrad i sin

ursprungliga arabiska form.

Vad upptcker man nr man frstr Koranens innebrd? Svaren p den hr frgan kan delas in

i fyra huvudkategorier:

1. att man kan lra knna sin Skapare s som Han har beskrivit sig sjlv.

2. att man kan f veta meningen med livet p den hr jorden och vad som frvntas av varje

person under det hr livet.

3. att man blir medveten om konsekvenserna av sina attityder och sitt uppfrande.

4. att man vet hur man ska frhlla sig till allting till Allah genom dyrkan och lydnad, till sin

medmnniska genom att vara rttvis mot alla, och till universum i allmnhet genom att

anvnda de saker som r under ens kontroll p ett bra stt.

Det hr gudomliga budskapet uppenbarades fr att bekrfta och frnya relationen mellan

mnniskan och hennes Skapare och fr att terupprtta den rliga och korrekta dyrkan av den

ende sanne Guden, Allah, som sger: "Och uppmana dem att besvara Mig [med lydnad] och

att tro p Mig s att de skall ledas p rtt vg." (K 2:186)

Uppvaknande

Fr mnniskan r det vrldsliga livet en vrdefull skatt som hon har till lns frn Allah. Det rrmaterialet till hennes eviga liv som kommer att ge henne antingen bestende vlsignelse

eller smrtsamt straff. Koranen frblir ett tidlst mirakel, ett meddelande frn Allah till

mnskligheten bortom skapelsens begrnsningar. I den finns svaren p frgor som fortstter

att upprra de icke troendes hjrtan, trots deras fantastiska framsteg inom vetenskap och

teknologi frgor som: "Varifrn kom vi och vart r vi p vg?" "Varfr finns vi?" "r vi

skapade av en slump och lmnade t slumpen?" "Om det finns ett syfte med att vi r skapade,

vad r det i s fall?" Utan svar p dessa frgor som r inneboende i den mnskliga naturen

kommer sjlen antingen att frbli rastls och strd eller ocks kommer den att ska skydd frn


23/24

23

omedveten ngslan och oro genom att dva sig med vrldsliga angelgenheter speciellt de

sysselsttningar som ger en falsk knsla av mening och fullndning.

I Sin barmhrtighet har Allah gett oss ett botemedel fr sjlens sjukdomar, genom att erbjuda

vgledning och riktlinjer fr den som vill acceptera dem. Det ger lugn och tillfrsikt i en

stndigt frnderlig vrld. I Sin barmhrtighet har Han kommit med bevis fr att tillfredsstlla

den undrande sjlen och det oroliga hjrtat: "Vi skall visa dem Vra tecken vid horisonterna

och inom dem sjlva, nda till dess [Koranens] sanning str klar fr dem !" (K41:53)

Allting i skapelsen har en brjan, och vr brjan r uppvaknande insikten att allt inte r vl

inom en sjlv. Detta uppvaknande kan komma tidigt i livet, eller det kan komma ganska sent.

Det kanske till och med kan finnas flera starter efter perioder av stagnation. Varje brjan har

dock den strsta mjligheten och detta r en stor nd frn Allah.

Hur lng eller kort en livstid n m vara, bestms dess kvalit frn den punkt nr man tar i

ansprk sina mnskliga frmgor att tnka och resonera och vaknar upp och inser meningen

med sin skapelse och tar sig an att uppfylla sitt ansvar p jorden i lydnad infr sin Skapare.

Frn den hr brjan vxer det riktiga livet fram ett liv av hgre kvalit som bara den troende

kan uppn "r d den som var [andligen] dd och som Vi vckte till liv och sknkte ljus,

med vars hjlp han kan finna sin vg bland mnniskorna, att likstlla med den som [omges

av] djupt mrker varifrn han inte kan komma ut?" (K 6:122)

Varfr Islam?

Meningen med livet r att lra knna Allah, att tro p Honom och att dyrka Honom s som

Han har anvisat. Det betyder att leva vra liv i enlighet med Hans befallningar.

I Koranen fastslr Allah att budskapen frn alla profeter fre Muhammad har ndrats, s deras

ml kan inte uppns p ngot annat stt n genom att troget flja Hans sista och slutliga

budskap, vilket r islam. Han kommer att dma mnniskorna p Uppstndelsens Dag utifrn

om de trott p och hllit fast vid det hr budskapet, och Han har slagit fast: "Frvisso, fr

Allah r [den sanna] religionen islam." (K 3:19) Han har ocks sagt: "Och om ngon vill anta

en annan religion n islam kommer detta aldrig att accepteras frn honom, och i nsta liv

skall han st bland frlorarna." (K 3:85)


24/24

Det hr livet r en prvning i frberedelse fr nsta tillvaro. Muslimer vet att mnniskan inte

skapades endast fr det hr vrldsliga livet; snarare skapades den hr vrlden fr mnniskan.

S om en dre lever fr att ta och en vis man ter fr att leva, r en visare man den troende

som lever fr att bli accepterad av sin Skapare och fr sitt nsta, eviga liv.

Hur blir man muslim?

Fr att bli muslim behver en person helt enkelt sga shahada (Trosbeknnelsen) med

uppriktig vertygelse: "Ash-hado al-la ilaha illa-Allah wa ash-hado anna Muhammadan

rasolo-Allah". Det betyder: "Jag vittnar om att det inte finns ngon gudom [vrd att dyrkas]

frutom Allah, och jag vittnar om att Muhammad r Allahs sndebud."

Fr mer information om islam besk:

1-www.islamiska.org

2-www.islamguiden.com

3-www.harunyahya.com (p engelska)

4-www.sultan.org (p engelska)

Vad är meningen med livet

Documents

Transcript of Vad är meningen med livet