. -\,

DAGNY UTGIPVEN AF

FREDRIK A-BREMER-F~RBUNDET. .i888*

SJUNDE HÄFTET.

INNEHALL: St-. Sigurd Loven. Poem. Fred14 ka-Bremer-Förbundets uieddelanden :

Ellen Fries. Hemstudier. Svensk Konstsiöjdutställning Fredrika-Bremer-Förbundets VBr första qvinliga läkare. Bredii k ~ - l - I k e P o ~ - 3 ? ’ i i P t & b

årsmöte.

hmhewks Gr Br 1887. .

Far Forbundets medlemmar kr. 2,50. Far icke mediemrnar 9 9 4,000

pr i s pr årgång: {

Ränte- och Kapital-ForsäkringsanstalteB i Stockholm emottager i helt Krontal penningar till beredande af Lifränta ( -ension) eller Käpitnl att lyftas på-’en u pgifven glier. Kontoret, N:r 5 Stora Nygatan, hål es öppet.

För i Stockholm. bosatta obemedlade personer, som in- sätta medel för att bereda lifränta, betalar Fosterländska För- eningen förvaltningsafgift samt för insatser, ej öfverstigande under ett år 50 Kr., Tju.9~ procent såsom premium; hvarige- nom för hvarje sklunda insatta 5 Kr. i boken införes dessutom En Krona.

fång vid a R a söckendags förmiddagm kl. ii-z samt qnsdagar 5-6 e. m.

d U Huf ud k o n t or: Malmtorgsgatan 5.

Allmänna Liff örsäkringsaktiebolaget, Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 2 C, 1 tr.

Tryggande fonderadt på matematisk grund. Försäkringstagarne varda meddelegare i bolaget och hela dess vinst.

561

i ’

Sigurd Loven.

D& mycket dzc hade att verka? Iivi blef här din 7ifsgerning stympa(? och kort, Il& trösta ock lisa och stärka M&ng’ lidainde äinnu du kunde ha gjort, Ona grnfven ej öppnat så plötsligt sin port?

Pi, liiijden af nznndomem f d h c t du stod, Vid sidan. af älskande maka, Och hemmet var solljust, der hemtades mod Och kraft efter mödor och vaka. Der mötte dig barnerc, en jublande tropp, Snwt blicken ock sinnet (74 klnrnach ~ p p .

Rtt siinclagsbarn vur du, ty Iifvet dig gaf L h g t mer, äga dct mängden fiirunnar; i3jelf visste dess bitterhet .föga da a f , Förr’n dödm sin närhet förkunnas.. llå uppstod en kamp i d in mun7ip själ, M m sedan dtt, lzkgnt bjöd de k i i m fa3wu1.

Ej före sin död, s& den vise f i t sagt, Rör ntigon f t t l l t lyckliy ninn priser, Ej. rikare n8d, lmn pG sinnrt oss lny f , Kan Gud iEt en dödlig bevisa, Ä n att, då kan hunnit sin utvecklings höjd, Förflyttas frch jordens t i l l hiiiimdetis ,fri$.

Dagny. 11

162

Orh kunde den vises cdskårinin,q bli 4 r , Och kqcndc vår saknad v i glömnm Då sade vi kanske, om ock med en t& Af smärta, vi ej kunde gömma: I lifvet iiar Si,qzird j u lycklig sow f i ; , Men (jzcft tir som I r m a 14tur lifvct f G 92.

Dock öde står platsen, ~j blott vid din l~ävd , E j blott uti kretsen af cänner; Hur mycket d i n lejitad för många ??ar w"id Nu rätt, dii du saknas, man känner. Det ljuder från öster och @ester i chor: Hvem> ersätter honom ? Föt.1ustt.n är stor. 7'

IiTnrdt underbart flar det h w du riiciate ti77, Så väl för det stora som ringa. Du visat hzw gvhyckct man kan, då man cil7 Sin egen personlighet bringa Som insats i arbetet, huad man förmår, , Då, utan att vackla, mot målet man giir.

Ditt minne skall också, du vingårdsman yod, I taclcsanama hjertm förvaras; Din bild, som nyss lifskrnj'tig inföv oss stod, Förandligas, liksom förklaras. För allt Iivad da vcrkat f ö r medrnen'slcors vn'l Vib varmaste tack! Sist ett smärtffyldt farval!

St-.

163

Fredrika-Bremer-Förbundetsa meddelanden.

Om "hemst udier". af

Ellen Fries.

IV. (Forts. och s lu t )

et talas om att ideer !'ligga i luftenn, och det är onekligen en sanning, att ofta samma ideer up stå hos ersoner, som afvb n k o n som hälst beröring m d h v a r a n $ ra. För att

förklara detta fenomen behöfver man dock ej up täcka, nå, ra idebakterier, e' häller tillgri a, hypnotismen el f er tankeks- ningen, utan helt enkelt h d a sig till den gamla satsen, att samma orsaker framkalla samma verkniTi u. Up står ett allmänt kändt behof, så är det mer än troyigt, at t i ere per- soner samtidigt komma fram med samma förslag till dess af- hj elpand e.

"Hemstudieid6n" låg dock ej i den svenska luften, utan .den importerades hit direkt från Förenta Staterna. I m ortören var herr Ernst Beckmart. Med sin elegants penna skifdrade han i sjette häftet af 1878 års årgång af Tidskrift för Hemmet hemitudierna i Amerika. Uppsatsen vibckte hos mången lifligt intresse. Att kunna hjelpa dessa många, som trå efter ökade k u s k a er, inen sakna förmåga att framgångs- rikt arbeta på egen gand, och tillfälle, medel eller tid att erhålla mundtlig undervisning; det var en tanke s& tilltalande, så praktisk och nyttig, att den borde förr eller senare komma till utförande. Att den var im orterad utifrån kunde ej i Sverige vara något hinder. De taEika tillfallen till kunskapers inhemtande, som onekligen finnas i vårt land, samtl vår ringa förmåga af initiativ - och hemstudierna fordra initiativ - hade visserligen gjort, att hemstudieiden knappast hiiir kunde ha uppstått, men det var att hoppas, att den skulle kunna trifvas och slå rot i ett så lest befolkadt, fattigt land, med

Hemstudieiden kunde passa för b%de man och qvinna, men det var särskildt för den senare, som den var lämplig, enligt skäl, hvilka vi i en föregående up sats haft tillfälle

som i Amerika gifvit upp hof B t hemstudieföreningarne, och det var uteslutande

det p& sitt program, bland nyttiga Gtgibrder för förbiittrande af qvinnans ställning, äfven anordnandet af hemstudier. En komite tillsattes af förbundets styrelse, som på våren 1886 hade färdig ett program för hemstiidier. Man hade visserligen

eii för inhemtande af teoretis '% t vetande intresserad befolkning.

utveckla. Det var den unga qvinnans be R of efter vetande, När derföre Fre if rika-Bremer-Förbundet sti f tades, uppsatte b henne man här i Sveri e tänkte.

i64 följt shväl amerikanska som engelska program, men i linf'vud-

gde,;.pigq: ii egen yun$ och sökte lämpa alka 4 % ~ -

Då man ej kunde tänka sig, åtminstone i den närmaste framtiden, i Sverige, såsom fallet är i England och Amerika, j e r a föreningar för hemstudier med olika syfte och olika om- fattning, så sökte man i stället göra den af förbundet ord- nade hjelpen så vidsträckt och olikartad som möjligt. Hjelp for hemstudier lemnas åt såväl unga, ur skolan nyss utgångna flickor som åt äldre personer, hvilka antingen länge legat ifiabn studier elle; också önska utvidga sina kunskaper i någon kunskapsgren. Amnenas antal har ej faststälts. Under det att man i utlandet antingen blott läser med ett betyg eller examensmål i sigte, eller också ej tillåter några betyg eller examina, alls, så har man här i Sverige beredt tillfälle till såviil fria stiidier som äfven betygsstudier. Och äfven i af- seende påb som lemnas, har man sökt be-

jag få det, vill jag blott fråga eller erhålla frågor att besvara, kan det gå för sig, och slutligen vill jag skrifva längre referat och uppsatser, är iifven det tillåtet;. Med ett ord, catt hjelpu sd mdnga sam mö$@ har varit hemstudiekomitens mål vid uppsättandet af sitt pro ram.

frihet lemnats åt lärarens och lärjungens egen önskan, behof och smak är alldeles omiijligt. Den ene lärarens metod är ej den axtdres, ett ämne tages på ett sätt, et t annat på ett annat sätt o. s. v. Vi skulle sållunda n6dgas vara mycket utförliga för att kunna gifva en någorlunda fullstandig framställning af de arbetssätt eller undervisningsmetoder, som kunna vid hemstudier förekomma. För att likväl i någon mån afhjelpa de klagomål, som från flere håll sports, "att man ej förståtr, huru hemstudier skötas och hvad man med dem kan lära", vilja vi framställa ett utförligt exempel.

En lärjunge anmäler sig för att sttidera svenska sprhket och litteraturen. Hon har genomgått sex klasser i en vanlig flickskola, men har sedan under ett par år legat ifritn all libsning. Eon känner sig osiiker i sitt språks behandling ocli obekant med vår litteraturs historia, hvarföre hon önskar studera svenska språket och litteraturen och vänder sig till Fr. Bremer Förbundet med en anmälan, i hvilken hon redo- gör för åilder, knnskapsmått m. m. Sekreteraren för hemstii- dier, efter att emottagit hennes anmälan, träffar aftal med en lämplig lararinna eller lärare. Dennä sänder till lärjungen en läsplan. Hon får, utom allmänna råd for hemstudier, an- visning på böcker, huru hon bör läsa dem, skrifva sina anteck- ningar o. s. v. Derefter börjar lärjungen att hvar fjortonde dag meddela sig med sin lärare.

efter svens kp a förhålanden. B

raden af den hjel reda stor sihet. Vill jag b ? ott hafva bokanvisningar, kan

Att närmare speci a cera arbetsmetoden, när en så stor

Anhg t. ex. att krjungen libst i litteraturhistorieIi Fri- hetstiden$ tidehvarf i Wstrbnrgs lärobok, samt inotsvamde tid i AtIxrborns eller Malmströms kända arbeten a m t en bm liisebok, ~m e" de större förfis arbetea finnas att ttligå: L&- likta: '"Från hvilket €and hemtade v8r vitterhet hfvudsak- ligen sina mörister under frihetdiden? I hvad sfseende v w deh nya smakriktningen af gagn för vår vitterh&? Hvilka äro frihetstidens förniimsta didaktiska skaldest eken, idyller, episka dikter, skådespel? Hvilka äro fMh&stibens förnämsta bistorieskrifvare, språkforskare? Hvilka föirfattare dogo 1763 ; jiimföll Crepte'mh Gyllenborg; redogör för Dailins mga, om ha- sten o. s. v. Dessa frågor besvarar lärjungen med kortare eller libgre svar, allt efter frågans art och sin egen förmå a.

är .n%got hon e j farsthr af det hon &st, och att, i gtället för besvaradet af frkgor, skrifva någon längre u psats öfvm den af henne genomgångna kursen. Några pe r i Je r af litteratur- historien egna sig Mttre för dessa längre uppmtser, andra åkerigen att af lararen sönderdelas i frågor. Det ena för- faringssättet kan ock pas= bättre för den ena lärjungens beghfning an' det andra. Lärj ungarnes svar eller uppsatser rättas utfgrligt och åbtersändas. Möjligen kunna lärarens svar föradeda, yttierfigare frikgor fi lärjungens sida.

Den go.asnmatikaliska undervisningen i modersm%let sker dels genom rättandet af uppsatser, som då vanligen äro af litteraturhistoriskt innehåll, dels, om lärjungen så önskar, i en kurs i grammatik. Man får då frå, or öfver det lästa, t. ex. öfver satsläran: "€€vad förstiis me$ en outbildactzsats, nitgra exempel? H v d är vilkoret för att en sats skall kunna utbildas med omedelbart objekt? Exempel på en infinitiv som a) subjekt, b) objekt, c) attribut" o. s. v. Afven anvisar lä- raren ett lämpligt stycke, som af lärjungen skall ord f6r ord, satsdel för satsdel och sats för sats analyseras.

I ett fränimande spriik förekomma naturligen öfversätt- ningar från och till svenskan, II >psatser m. m.

1ärjungarn.e med denna metod kunna lära mycket är otvifvel- icktigt. De kunna inhemta nära på lika mycket som vid en mundtlig undervisning. Och i ett fall är den skriftliga under- visningen ö fverlägsen. Lärjungen tlta'figas till sjelf wrks'amhet ; hon kan ej, för att begagna ett viilgärt ord ntrAktas i sitt vetande", snart sagdt mot sin vilja, titan hon rnåstecarbeta och tänka. Men tyvärr är det andra &n oxen i fabeln, som säga: "Jag hellre tuggar än tänker."

Under de två år hemstudiekurser funnits, har undervis- ning meddelats i svenska språket och litteraturen, historia, franska och engelska, matematik, fysiologi wb ritning. Lär-

raren sitndor d Iå till' Pdrjangen t. ex. följande frkgor öfver det

h%gg nu hartill, att liibrjurigen har rkttighet att fråga, om a et

Det sagda torde vara, nog f . ör att visa arbetssättet. Att

168

jungarnes antal har ökats, men det har ökats långsamt. Möj- ligen kan detta bero @ att hemstudieiden ej är tillräckligt kiind. Atgärder hafva likväl vidtagits för att sprida densamma bland allmänheten. Man har skickat underrättelser om hem- studierna till alla större läroverk för flickor, annonserat i tid- uingarne, och nii nyligen har en up Isats i iimnet offentlig- gjorts i Svea, Handels- och Sjöfartstit!bingen m. fl.

Förfrågningar och a n d n i n g a r hafva varit betydligt talrikare än deras antal som blifvit lärjungar. Särskildt att beakta äro de många förfrågningar, som ingått från unga män. Antingen ha dessa ej fattat, att hemstudierna e,j vor0 afsedda för dem, eller ock ha de bedt oss tänka p& saken för dem ocksQ Tydli en inse män mera bildningens u y t h och betydelse än hva f vi yvinnor göra. Det vore tvifvelsutan en fråga att beakta, om ej nbgonting äf'ven för dem skulle

. Den omtalade "samundervisningerin borde i detta fa 1 ej kunna möta nii ra större svårigheter. Kanhända det s. k. svagare könet ble ve mera intresseradt för hemstu- dier, om det finge det starkare till kamrater.

Vännerna af hemstudier hafva emellertid ofta kiint sig misströstande och sökt efter orsakerna, hvarföre ej detta till- fälle att förvärfva kunskaper omfattats med lifligare intresse.

En orsak torde vara, att undervisningen i viira skolor ar i mindre grad skriftlig än hvad den är i många andra land, hvarigenom de unga flickorna känna sig besvärade vid tanken att meddela sig skriftligen med sin lärare. På många ställen torde ock undervisningen i skolan vara föga egnad att väcka sinnet till ett sjelfstiindigt arbete. Man lär sig lexorna, men tänker ej på att dermed är ej allt vunnet. En annan orsak är, att så många ej först&, huru hemstridierna skötas och äro rädda för det okända. Saken är dock e,j så svår att förstå, som många mena. Till dem, som säga sig ej förstå hemstu- dierna, skulle vi vilja rikta en fråga: Har ni gjort Er mödan att verkligen tänka ph saken i tio minuter?

Förslag äro för närvarande ii bane inom hemstudie- komiten att genom detalj erade arbetsplaner och bestämda kiirser klargöra hernstudiernas arbetssätt, särskildt för de ur skolorna utgående lärjungarna, hvilka skulle önska begagna sig af detta undervisningssätt för sin fortsatta utveckling eller för att förbereda sig till n$gon examen.

En tredje orsak till det ringa antalet lärjungar har varit priset. Många äro de som anmält sig och sedan af detta af- skräckts. Priset är, såsom bekant, satt till 15 kr. för ett halft åIrs kurs. Lärjungen har då rätt insända tolf uppsatser om 2 stora, post Då af dessa 15 kr. 3 afdragas tiK &rvaltningskostnader, återstå 12 kr. för läraren, men då endast goda lärarekrafter anlitas och det, särdeles nu i början, fordras mycken omtanke för att kunna sköta dessa studier ordentligt, kan aflöningen till läraren ej anses obillig.

P Yras

persark, förutom frågor.

Den som vet, huru sv%rt det varit at t till detta pris erhållct lärare, kan intyga o'möjligheten att sänka afgiften.

Men 15 kr. är mycket för många, ja just för dem, som kanske hälst skulle begagna sig af hemstudierna, ty det är ett sannt fast sor ligt faktum, att formögnrt flickor oftanöja sig med en lägre %ildningsgrad. För att kunna f6m hemstu- dierna till en 1 cklig utveckling behöfde vi derf6re de tre sakerl som FreJrik II behöfde för att föra krig, nämligen penningar, penningar och penningar.

Ja, för det tredje skulle vi kunna ersätta penningarna med offervillighet och intresse. Arbetskrafter behöfvas lika- väl som penningar, arbetskrafter, som arbeta för glädjen af att arbeta och att dermed gagna andra, e' blott f4r att för-

arbete och äro tacksamma derför, såhinda skötes det ganska mödosamma sekreteriatet' utan ersättlning, men mera af detta slag skulle ändå fordras. Hvad penningai-na angår, skulle de behöfvas ej blott till nedsibttancle af afgiften för medellösa lärjungar, utan ock för anskaffande af ett lämpligt bibliotek. Godt vore äfven, om hemstudierna finge såsom gåfvor af enskilda och förläg are ' mottaga lämpliga böcker och

&en Rom byggdes ej på en dag. 8 hoppas i det läng- sta, att hemstiidierna äfven hos oss skola utvecklas och blifva. till stor viblsignelse, och att det arbete, som hitintills å dem

sak beror ofta & modets nyck, en 7årngsarn åter på en stadgad öfverty else af i et nyas förträfflighet. Människan fiiljer blindt ett m o t men hon antager tveksamt en öfvertygelse, derf"0re gftr det ena fort, det andra långsamt, derföre är en hastig utveckling sällan en säker.

tjena sitt bröd. Vi hafva redan fått friviligt !I

lsnschverk.

nedlagts, ej skett f'örgiifves. En h s t i g utveckling a P en ny

Svensk Konstslöj dutställning. Ingenting kan vara bättre på sin plats i Dagny och iner i öfver-

ensstänimelse med tidskriftens syfte, an att inom dess tyvärr alltför strängt begränsade spalter lemna rum för några meddelanden rörande det företag, som under namn af "Svensk Konstslöjdutställning" bragts till stånd af ett par företagsamma och energiska, så väl som med stor konstnärlig begåfning utrustade qvinnor. Hela Stockholm känner väl till och beundrar de stora med artistisk smak ordnade fönster N o 2 A Kungsträdgårdsgatan vid Carl den XII:s torg, der under de senaste åren de vackraste prof på svensk konstfiit varit exponerade. Att på- peka tillvaron af detta i sitt slag ensamstående etablissement i huf- viidstaden torde derföre vara obehöfligt. Den extra utställning, som

der i dessa dagar pågår, har dock gifvit oss. en osiikt anledning att införa Dagnys läsare i den rikt smyckade lokalen, på sarnma gång vi vilja låta dem fii en liten inblick i företagets uppkomst, ändamål och verksamhet.

'Svensk Konstslöjdutställ~ng' hör, som sagdt, till de mest stor- artade etahlissement af denna art i v%rt land. Man träder in och känner sig genast tilltalad af den vackra, ståtliga, höghvälfda lokalen, der ingenting påpinner oin det banala hos våra vanliga försäljnings- magasin. Särskildt ou, då de föremål, som vor0 afsedda för verlds- utställningen i Glasgow, men hvilka af vissa skäl ej kunnat dit försän- das, äro utlagda till beskådande, erbjuder expositionen en serdeles vacker och anslående anblick. I eleganta montrer äro de mindre konstalstren på ett artistiskt satt ordnade; praktmöbler, rikt skulpterade, snidade eller inlagda, äro placerade så., att hvar sak kommer till sin rätt; väfnader och broderier drapera p5 det smakfullaste väggar och nischer, och oaktadt dessa massor af konst- och industriföremål, hopade på ett ställe, är rummet så väl användt, det hela så sinnrikt ordnadt. att totalintrycket blir i hög grad angenämt. Bland de tillämnade skotska utställningsföremålen intaga träsniderierna ett franistående rum. Bland alla dessa hvar i sitt slag fulländade arbeten fästes uppmärksain- heten framför allt af ett par albumperniar i italiensk valnöt ', hvarå svenska riksvapnet på ett synnerligen konstnärligt sätt är utskuret af fröken E. Söderberg. En skrifbordsuppsats i slingstil af svart trä väcker äfven be- nndran. Ritningarna till dessa arbeten, liksom öfver hiifvud taget till alla inom denna branche af konstslöjden förekommande alster, gro i it- förda af fröken S. Giöbel. Broderierna utmärka sig äfven för artistisk fulländning sa väl i mönster som utförande. Fröken M. Adelborg, hvil- ken förestår denna afdelning inom konstslöjdutställningen, har, efter mo- tiv hemtade så väl från nationalmuseets m$ nordiska museets samlingar som från äldre svenska allmog~:väfnader, åstadkommit verkliga prakt- saker, såsom t. ex. ett stolsöfverdrag fråii 1600-talet på kläde i silke och guld, ett broderi äfven till stol, en kudde (norskt motiv) m. m. m. ni. Tyvärr hindrar oss det knappa utrymmet att gifva en utförligare be- skrifning på de många präktiga och förtjusande konstsaker, vi så lifligt beundrat.

För alla älskare af det nationella så väl inom konsten som indu- strien efterlemnar ett besök i Svensk Konstslöjdutställning ett det inest glädjande intryck. Den svenska konlctslöjden har här under konstnär- ligt utbildade personers vArd det bästa tillfälle att utveckla sig. Det mål, sorn företagets stiftare i främsta rummet har för ögonen, är att pii en fullkomligt sjelfständig, fosterländsk griind hö,ia vår konstflit, och

169

att, genom att hemta motiv från de rika inhemska sandingar, vårt land eger, s&a utveckla smaken och fiirdigheten inom det konstindu- striella omradet. Det är just genom ett strängt fasthållande vid dessa principer företaget har den bästa borgen för att lyckas, då naturligen en täflan med utlandet genom upptagande af dess stilarter vore fåfäng möda. Grundläggare och föreständare af det ta fackra och betydelse- fulla företag äro fröknarna s. Giöbel och B. Hubner, af hvilka den förstnämnda, såsom den der väckt träsnideriets konst till nytt lif i v%rt land, förvärfvat sig ett aktadt namn inom vår konstindustris historia. Lokalen No 2 A Kungsträdgardsgatan, från början afsedd endast för en til€fällig julexposition, har, såsom serdeles lämplig för ändamålet, sedan c4r 1.885 inrymt en permanent konstslöjdutställning och är ism- nerhet af utländingar flitigt besökt, Iivilka derifrh föra nied sig och göra bekanta i sina hemland prof på svensk handaslöjd. Isynnerhet äro de smakfullt utförda väskorna i allmoge-stil starkt efterfrågade. Äfven en annan sida än den för konstindustrien vigtiga vilja vi på- peka, en sida som ej är detta företags minst vackra och välsignelse- bringande. Det är den arbetsförtjenst och de nya verksamhetsfglt det öppnar för en mängd arbetssökande qvinnor. Vid sina tider sys- selsätter affären inemot 60 skickliga arbeterskor, och för hvar och en af dessa står det fritt att, genom att med eget namn märka de ut- förda arbetena, göra $tt personliga ingripande i etablissernentets verk- samhet gällande.

Att ett SA storartadt och vidlyftigt företag, hvilket naturligen kräf- ver en stor organisationsförmåga och betydlig praktisk duglighet, ute- slutande bragts till stånd och handhafves af fruntimmer, länder så väl dessa som vårt land till stor heder. Om än bristande rörelsekapital lagt hinder i vägen för antagande af de fördelaktiga anbud på stor omsiittning i utlandet, som erhållits, hvilket än ytterligare skulle ut- vecklat och utvidgat affären, så har dock ' Svensk Konstslöjdutställning" år från år gått framät och kan emotse en lång och fruktbärande fram- tid. Detta sistnämnda är åtminstone hvad hvarje sann fosterlandsvän och alla för inhemsk odling och konst nitälskande personer tillönska företaget och dess ledare.

F redrika-Bremer-b ör bundets årsmöte egde rum onsdagen den 9:de Maj kl. 7 e. m. i Läkaresällskapets lokal, 19 Jakobsgatan, under kapten L. A. Huhendicks ordförandeskap. Mötet, mm var talrikt besökt, illustrerades af ett intressant föredrag af doktor

O. Montelius, öfver ämnet.: ' hur länge har qvihnan betraktats sisom mannens egentlani?' - För öfrigt upplästes under fortgängen af mö- tet utdrag ur Arsberättelsen för tir 1887, hvaraf framgick, att Fredrika- Bremer-Förbundet har att glädja sig at ett växande intresse och en allt vidsträcktare anslutning från allmänhetens sida. Ordf. egnade dess- utom några erkänsamma ord åt de personer, hvilka med ospardt nit och utan någon som helst ersättning arbetat inom de många komi- teer och utskott, hvilka haft till uppgift att verka för förbundets olika intressen. Särskild t omnämndes med tacksamhet förbundets filial i Malmö och dess nitiska och oegennyttiga föreståndarinna. - Till sist anstäldes val af styrelse och revisorer och återvaldes såsom stywlse- medlemmar följande personer, hvilka vor0 i tur att afgå: fru E. Ankarsvärd, hofintendenten A. Börtzell, riksantiqvarien H. Hildebrand, fru A. Montelius och doktor C. Nyström samt nyvaldes i stället f i k fru K. Bohman och bankdirektör J. H. Palme, hvilka undanbedt sig återval, revisionssekreteraren H. Rohtlieb och fröken Anna Roos; till styreZsesulir,len?zter onivaldes fröken G . Elfving, rektor C:. von Friesen, fröken E. Fries, frökeii C. Hjel[tierus och fru G . af Klintberg och ingingo, i stället för revisionssekreteraren Rohtlieb och fröken ROOS, fru M. Arwidson och fru J. Jolin. Till reuisore?* valdes: häradshöfding A. Lundvall, fru E. Odelberg och fröken A. Rossander samt till deras suppleaiiter: doktor W. Svedbom, revisionssekreteraren IV. Uppströiii och fru S. Wising.

Vår första qvinliga läkare. Sedan detta liäfte redan blifvit lagdt under pressen, ineddelas att

fröken Karolina Widerström vid Karolinska Institutet aflagt medicine li- centiatexamen och sålunda nu intagit sin plats bland Sveriges legiti- merade läkare. Fröken U'., soin är bördig från Skåne och född 1856, började sin bana med genomgående af en kurs vid gymnastiska central- institutet och anställdes sedan soni sjukgymnast, dels som professor Brantings biträde, dels som privat praktiserande. Sedan hon tagit stu- dentexamen vid Wallinska skolan 1879 och medikofilen samma gr samt 1884 med. kandidaten, afslutade hon sina studier d. 26:te sistlidne maj med licentiatexamen. F. n. tjenstgör frökcn W. som amanuens vid den gynekologiska at'delningen å Sabbatsbergs sjuk hus och äninar först efter en studieresa till utlandet, vid återkomsten hösten 1889, börja praktisera som specialist för qvinnosjukdomar. Vi fil. då, omskrifvande ett allbekant uttryck, 'qvinnan åt qvinnorna!" -- För dem, hvilka efter henne börjat samma bana, skall ock hennes enkla, vinnande personlig- het blifva ett godt föredöme, siiv21 vid arbetet som i kaniratkretsen. hvarest hon tiUvunGt sig variiit erkännaQd*e, . Hyarjc tänkande svensk qvinna, derom äro vi öfvertygade, skall ined intre läkarens framtida verksamhet och nu med oss önska henne: Lycka till! och Väl kommen!

Fredrika-Bremer-Förbundets Berättelse för är 1887, det tredje året af d e s s verksamhet.

F re d ri k a - B r e ni er - F ö rb u n d et , hvar s verks am h e t u n der d ett a liksom de föregående åren utöfvats i öfverensstärnmelse med förbundets program, har fortfarande haft att glädja sig å t all- mänhetens förtroende, hvarigenom förbundet vunnit ökad an- slutning och dess arbetsfält kunnat utvidgas. Franistegen i detta afseende åskådliggöras genom följ ande siffror :

År 1885 var medlemmarnas antal 886. 7 , 1886 7 7 i l ,, 1185. 7 7 1887 7 1 7 7 ,, 1289.

Styrelsen. I enlighet med 5 6 i stadgarne företogs vid årsmötet den

25 inaj 1887 val efter de sex ordinarie styrelsemedlemmar och sex suppleanter, hvilka vor0 i tur att afgå. De återvaldes, med undantag af fru Weidenhielm, som undanbedt sig återval, i hvil- kens ställe valdes fröken Lotten Dahlgren.

Förbundets styrelse har all tsi under år 1887 haft följandc sammansättning :

O r d f ö r a n d e : Riksantiqvarien II. Hildebiwd.

V i c e o r d f ö r a n d e : Hofintendenten A. Bör td l .

S e k r e t e r a r e : K a s s a f ö r v a I t a r e : Fröken A. Roos. Doktor Carl hTysti%w.

Fru S. Adler*spar3iae. Fru E. Ankarscärd. Fru AT. Bohman Fröken L. Engströiii. Fröken ,II. E'orwll.

Fru A. Monietiirs. Bankdirektör J. H. I%/\)? e. D okt or G . Sjö O ei ' $ 1 . F r 11 S . i&% i tlo ck.

S t y r e l s e s u p p l e a n t e r : Litteratören E. Beckman. Fröken L. Dahlgren. Fröken G. Elj%ing. Fröken E. Fries. Revisionssekr. H. Rohtlieb. Rektor C. uon Friesen. Professor P. G. Roseh. Fru Th. Gylditz.

Fröken G . Hjelmerus. Kapten L. A. Hubendick. Fru G. af Klintberg.

R e v i s o r e r : R e v i s o r s s u p p l e a n t e r : Häradshöfding A. Lunduall. Bankdirektören A. Norinan. Fröken A . Rossander. Doktor V. Saeclbom.

Fröken J. Leaisson. Fru E. Odelberg.

Det af styrelsen utsedda förvaltningsutskottet har bestått af: O r d i n a r i e m e d 1 e in in a r : fruarna Adlersparre och Ankar-

svärd, fröken Roos samt herrar Hildebrand och Nyström (såsom kassaförvaltare sjelfskrifven ledamot).

S u p p 1 e a n t e r : fruarna Whitlock och Montelius samt herr Börtzell.

Förbundets styrelse har under iir 1887 sammanträdt 7 och dess förvaltningsutskott 10 gånger. Dessutom hafva samman- träden hållits af de för särskildta andamål tillsatta komiteer, för hvilkas verksamhet redogörelse här nedan följer.

Förbundet räknar vid 1887 års slut 30 ombud, af'hvilka 5 hafva blifvit utsedda under årets lopp. Förteckningen öfver om-

Ombudet i Malmö, fröken M. Silow, har med styrelsens med- gifvande från den 15 januari utvidgat sitt ombudskap till en filial, som hon utan ersättning med nit och intresse förestått intill den 1 oktober, då föreståndareskapet öfvertogs af annan person. Om filialens verksamhet är berättelse afgifven, se Bil. II.

* buden återfinnes i Bil. I.

* .$

Förbundsbyrh har under året så betydligt utvidgat sinoverk- samhet, att behofvet af ökadt utrymme och ökade arbetskrafter i allt känbarare grad framträdt. Den hittills begagnade lokalen, 19 Lilla Vattugatan, har på grund deraf blifvit uppsagd, och en

3

annan för ändamålet lämpligare förhyrts i Malmtoingsgatan N: o O att tillträdas den 1 april 1888.

Personalen på byrån har utgjorts af fröken Gertrud Adel- borg, såsom föreståndarinna och bokförare, fröken Theresa Gei- jer, med särskild sysselsättning vid platsanskaffningen, fröken Sigrid Ulrich, biträde vid kassan och bokföringen, samt såsom extra biträden under olika tider, fröken Ida af Klint, fru E. Bro- din, fröknarna E. Ulrich och H. Lagerlöf.

Härjemte hafva styrelsens och förvaltningsutskottets med- lemmar i mer eller mindre mån medverkat i de vid byrån före- kommande arbetena.

Den aflöning, som utgatt för byråns ordinarie personal, kan ej anses innefatta full ersättning för det verkstälda, synnerligen trägna arbetet.

Ordinarie arbetstiden på byrån har fortgått från kl. I l f. m. till kl. 4 e. m. Ett försök har under året gjorts att hålla byrån öppen såsom läsbyrå för förbundets medlemmar äfven några eftermiddagstimmar i veckan, men då besöken vaxit temligen fåtaliga, upphördes härmed efter någon tid.

Genom en styrelsemedlems godhetsfulla bemedling har byrån gratis fått till sitt förfogande en telefonapparat af" Bellbolaget.

Såsom förut har byråns verksamhet förgrenat sig i åtskilliga riktningar, bland hvilka de hufvudsakligaste hafva varit :

Meddelande a j 1*6d och upplgsningar inom olika områ- råden, bland hvilka särskildt böra framhållas :

Rdd i ekonomiska, juridiska och hygieniska ange- lagenhete/&. För att kunna uppfylla de kraf, som i detta afseende ställas på byrån, har denna fortfarande sig tillför- säkradt biträde af framstående yrkesmän inom dessa om- råden.

Upply sr2 ingar angtlenclle skoloi 3, läro kurser och ar- betsområden. AViieddelancZeri med fiirbund och inrättningar af art, jemför-

lig med Fredrika-Bremer-Förbundets, såviil inom Sverige som i andra länder.

Platsanska,fnirzg, till förmåii för såväl arbetssökande som arbetsgifvare.

T,'rzderstöd'ancle af rörelsen för qvinnans deltagande i kom- munala värf, särskild t stads fullm äk tigvalen.

R d d för inköp af ungdomslitteratur.

Erpeclitioir af styrelsens beslut och förbundsnieddelan- den, af förbundstidskriften Dagny, samt i viss mån för henistu- dierna och sjukkassan.

Kassusörelsen.

I hviiken utstriickning dessa olika verksairihetsgrenar tagit byrån i ansprak frarnggr af följande öfversigt öfver hand1agd:t är e ii d en.

Bland jziiaiclisku frågor märkas : förfrågan anckende skattskyldighet. borgensförbindelse, be

svär öfver för hög beskattning, inteckning, testamente, samt anhållan om r i d angående lämplig jurist;

bland ekon o m is kn : för frågan an gå en de pens i o n s k a 5 so r, st] u k k as s o r , u n d e r s t ö d s -

fond er o cl-i s t i p e n die r , o d 1 i n g sl ån e fo n d e n , v i 1 k or för li f rö r s ä k r i n g och för belåning af liflörsäkringsbref, placerandet af penningar för betryggande af tjenstefolks ålderdom.

Förfrågningar angiiende skolor, liiiwkui*sei* och arbetsoin- riiclen hafva bland annat omfattat: lärokurs i klädsömnad och handarbeten, i skönskrift, stenografi och xylografi, slöjdkurser, kurs för tandläkare och fältskär, lärokurser för sjuksköterskor - vid Hemmet för sjuksköterskor, Röda korset och Diakoniss- anstalten - kurs för barnmorskor, samaritkurs, intriidesfordrin- gar till Gymnastiska Central-Institutet, till Lärarinne-seminariet, S m 5 s k o 1 e 1 ii r a r i n n e - s e m i n a r i et o c 1i Te k ni s 1: a sko 1 an, fl i c k s ko 1 or med dimissionsrätt, hushållsskolor, anställning vid statens jern- vägar, post och telegraf, anställning såsom agent, samt författ- ningar gällande för olika arbetsområden för qvinnan. Dessutom hafva ingått förfrågningar 'angående skolor, pensioner och exa- mensfordringar i utlandet.

Enligt upprättad tablå öfver byråns verksamhet liafva be- gärts riid

under aren 1886 och 1887 i juridiska fragor af . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 ., 8 personer. ,, ekonomiska ,, ,. . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 .. 21 .. riirande böcker och boksamlingar ... 30 ,, 88 ,,

~ skolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 ,. 16 .. ,, arhetsområden för qvinnoi 30 ,. 'i9 ,.

Transport O0 7. 212 ,. _ _

5

under åren 1886 och 1887 Transport 90 ,, 212 personer

rörande sjukkassan ....................... 115 .> 143 ..

diverse frågor ............................... 30 ,, 93 ,, 258 497

anmalde arbetsgifvare ................. 160 272 ., arbetssökande ................... 412 502

830 1 2 7 1

,, hemstudier ....................... 23 .> 47 .,

Af de anmälde arbetsgifvarne hafva 93 återtagit sin anmä- lan och af de arbetsökande 120. 163 personer hafva erhållit anställning som lärarinnor, föreståndarinnor, värdinnor, biträden i hem, på kontor och i handel, sekreterare. lektionsgifvare m. m.; för öfrigt har en del annat tillfiilligt arbete kunnat anskaffas. Till följande år hafva 15 platser balanserats.

Sammanlagda beloppet af fasta årslöner för det af byrån förmedlade arbetet uppgår till nära 27,000 kronoi: mot 22,000 förlidet år, en proportionsvis mindre stegring, hvartill orsaken torde sökas i den allniänna siinkning af löner, sorn under året egt rum. De högsta lönerna hafva utgatt ined 1000 kronor i skolor och 800 i familj.

Utgifterna för byråns verksamhet under året hafva varit 3,313 kr. 75 öre. Byråns iiikotnster hafva under aret varit 1,238 kr. 23 öre, återstoden har bestridts ur förbundskassaii. Under de tre gångna aren hafva utgifter och inkomster f6r byrån stält sig på följande sätt:

I n k oms t er. Utgift er. 1885 ................................. kronor 278: 6 0 1,545: 8 6

?1 2,616: 1 4 1886 ................................. 133: 1887 ................................... :: 1,238: 2 3 3,313: 7 0

- - *

Alltså har under Jret en betydligt bättre proportion mellan byråns egna inkomster och utgifter för densamma vunnits.

Stipendier och pristäflan. Det under år 1886 utlofvade ' barnmorskestipendiet har, dels till följd af de sökandes inkom- petens, dels till följd af iitertagen ansökan icke kunnat utdelas.

Ett af fru S. Whitlock till förbundets styrelse öfverleinnadt stipendium, afsedt företrädesvis för varande eller blifvande 1ä- rarinna, som ämnar fullfölja bokliga studier, har bland 14 sö-

6

kande tilldelats fröken Wilhelmina Ohlsson, lärarinna i Malmö och för närvarande färdig att aflägga filosofie kandidatexanien i Lund.

För utredning af frågan om den yvinliga ungdomens husliga uppfostran har en pristäflan anordnats af förbundet. Priset, 200 kronor, erhållet genom enskilda bidrag, af hvilka halfva beloppet ingått från Malen i Malmö, skulle utdelas för 2 den bästa skrift rörande hehofvet af undervisning för den qvinliga ungdomen i grunderna för hemmets vård, jemte dertill hörande sysslor, samt en plan för ordnande af en tidsenlig sådan undervisning, af- sedd att utbilda antingen endast husmödrar och husliga bi- träden eller derjemte också tjenarinnor a * .

I :

Hemstudierna. Ärendena rörande hemstudierna hafva skötts af en komite, bestående af fröknarna G. Elfving, E. Fries och IV. Forsgren som ordinarie ledamöter och fröken M. Forsell son] suppleant.

Under året hafva 14 elever -- mot 8 under föregående år - begagnat sig af s. k. fortsatt ledning för sina studier, näm- ligen 4 i svenska språket och dess litteratur, 4 i blott svenska språket, 1 i franska språket, 3 i allmän historia, 1 i matematik och 1 i teckning; häraf vor0 7 kurser började under 1886, hvar- jemte 3 elever genomgått 2:ne kurser i samma ämne.

Studieplaner hafva lemnats 4 gånger för svenska språket samt 1 gång för hvartdera af ämnena franska och engelska språ- ken, allmän historia, geografi och pedagogik.

Bokråd hafva begärts för studium af franska och ryska språ- ken samt volapük; dessutom hafva lemnats 2 allmänna studie- planer för ordnandet af unga flickors studier, jemte uppgift pÜ 1 äro b 6 ck er.

Under årets lopp har grund blifvit lagd till en hemstudie- fond, i det komiten fått emottaga, såsom gåfva af fröken G. Hjelmerus, 19 kr. 75 öre.

Rörande räkenskaperna för hemstudierna hänvisas till Bil. VI.

Sjukkassan har under året fått egen styrelse, och finnes

.

q: J: k

dennas berättelse i Bil. III. .: F

r: * Ofvan nämnda pris har år 1888, innan denna berättelse tryckts, ut-

delats åt fru Hedvig Haglund i Norrköping.

\

7

f

Stipendiefonden se Bil. IV.

Bokkomiten, bestående af fru Ankarsvärd samt fröknarna Engström, Forsell och Hjelmerus, har som hittills under året varit sysselsatt med den fortgående granskningen af för barn och ungdom lämpliga tryckalster. Särskildt under de närmaste veckorna före jul, då bokmarknaden öfverflödar af sådan littera- tur, har det kräfts tid, vana och ihärdighet att genomgå och bedöma de för de olika åldrarna bäst passande böcker. Skrift- liga omdömen om de genomgångna böckerna införas i på byrån tillgängliga, särskildt för ändamglet upplagda förteckningar, hvilka ständigt ökas och kompletteras.

Antalet af dem, som för inköp söka råd och upplysningar, har varit i ständigt stigande allt sedan Fredrika-Bremer-Förbun- det, vid byråns första öppnande, i December 1884, inom detta område började sin verksamhet.

8 -i:

t: i: 1:

Sarnqvärn. I likhet med föregående året har styrelsen ge- nom komiterade - Fru G. af Klintberg och fröken Anna Roos -- låtit anordna samqväm för förbundets medlemmar. Dessa hafva egt rum, ett på våren och ett på hösten 1887, och, att döma af det för hvar gång stegrade tilloppet af gäster, hafva de om- fattats med välvilja och intresse samt sålunda väl motsvarat det åsyftade ändamålet.

.t: ::

Tidskrift. Rörande förbundets tidskrift Dagny har dess ledarinna fru S. Adlersparre meddelat en redogörelse, jfr Bil. V.

Under hänvisning till den af kassaförvaltaren meddelade redogörelsen för förbundets affärsställning, se Bil. VI, torde här särskildt böra framhållas fdjande :

Förbundets fonder hafva uppkommit dels sålunda att, i öf- verensstämmelse med stadgarne, inträdesafgifter och ständiga le- damöters afgifter kapitaliserats, dels genom tillkomsten af fru S. Whitlocks stipendie-d6nation. Dessa fonders sammanlagda belopp utgjorde vid slutet af 1887 kronor 11,382 mot kronor 7,404 vid föregående årsskifte, alltså en glädjande förkofran.

i: +. I:

8

Gi%fvor hafva influt it : Af en förbundsmedlem ................................ 700: - ,, grefvinnan Ducker ................................... 50: -

Genom ombudet i Malmö .......................... 100: - ,, fru Johanna Kempe (öfverbetalning) . . . . . . 80: --

,, fru Adlersparre ............................ 36: - 71 ,, Sylvan il: 50 71 ,, Weidenhielm 10: -

..................................... ..............................

Öfverbetalningar fr%n olika personer ........... 13: 40 hvarjemte finnes i behåll från föregående året 300: -

Summa Kronor 1,300: 90 Af dessa hafva varit afsedda för Dagny ....................................................... 987: 50 till ett pris för afhandling om yvinnans hus-

liga uppfostran ....................................... 200: hvadan alltså 113 kr. 4:O öre kommit förbundets allmänna eko- nomi till godo.

___ _ _ _ ~

9

Bil. I.

Fred ri ka-Bremer-Förbu ndet s o m bud.

Namn. i

~

l Andersson, Hedda, f. Freu- 1 denthal i de Mar& Augusta ~ Edströni, Maria

Forsell, Josephina Hellman, N. H.

I Holmgren, Ann Margret 1 Keijser, Malla ~ Lundström, Hulda ' Löwen, Henriette

Nyman, Augusta Petre, Elisabeth Rundgren, Charlotte Ryding, Karin Swartz, Betty Silow, Mathilda Unger, Hedvig Widebeck, A. Wikström, J . A. Öhrströin, Anna Sylwan, Ida Grape, Augusta Ström, Marie Louise, f. Da-

vidson Kugelberg, Louise Kolthoff, Maj ken Sjöcrona, Helena Göransson, Sophie Munthe, Maria Pihl, Aurore Richter, Jenny

, Tornberg, Jenny

Titel. I Bostad. j

i fru

n

D

fröken apotekare

fru >)

)>

frijken

fru f ,

,)

>>

Kristinehamn. Falun. Fridhem, Sundsvall. Söderhamn, Arvika. Upsalä. S trengnäs. Filipstad. Nyköping. 13 Bellmansgatan, Göteborg 6 Stiiregafan, Stockholm. Iiarlstad. Venersborg.

>> Norr k 6 pin g . fröken Malmö.

fra Hitorp, Nora. >> Strengnäs.

Stationsinsp. Alingsås. fru Eskilstuna. 9 , Iiris tians tad. D ~ Umeå.

I

>> Falken berg. Ekeberg, Jönköping. Kyrkebyn, Segrnon. Helsingborg. Landskrona. Ystad. Norrköping. Karlshamn. Lund.

30

Bil. II.

Filialen i Malmö.

Förbundets skånska filial har sedan den 15 januari 1887 varit tillgänglig för allmänheten. Från nämnda dag till den 31 december hafva anwält sig 16 arbetsgifvare och 32 arbetssökande. Dissutoiii hafva ett SO-tal arbetssökande hänvisats till Hufvudbyrån i Stockholm eller blifvit nfrådda från inskrifning på grund af bristande kompetens.

De lönebelopp, som åt arbetsökande genom filialen betingats, hafm varit 600 kronor för bokförerskor, 500 kronor för fransysk lärarinna i hem, 200 a 300 kronor för lärarinnor, som endast erhållit sin utbild- ning vid högre elementarskolor för flickor. Lägsta lön som betingats har varit 100 kronor för år för s. k. svensk .bonne». Sammanlagda lönebeloppet, som för ar betingats, liar varit 2,850 kronor.

Till inträde i sjukkassan hafva 6 personer anmält sig. Dessutoiii hafva en mängd förfrågningar ingått om Iärokurser, inträdesfordringar till skolor samt arbetsområden.

De framstälda frågorna kunna hänföras under följande rubriker : Vilkoren för inträde vid högre lärarinneseminarium ; Sjukvardskurserna vid »Röda Korset )> och »Drottningens Sjukhem» ; Vilkoren för fältskärsgrkets utöfvande ; Inträde vid post-, telegraf- och telefonverk ; Slöjdkurserna vid Nääs, Handarbetets Vänner och Palmgrenska

Böcker passande för skolbibliotek ; Läroplan och inträdesvil kor vid Lunds hushållskola ; Inackorderingshem på landet der kännedom om hushållsgöromål

Inackorderingshem i Stockholm ; Tillfälle till undervisning i bokbinderi och kostnad för densamma ; Gymnastiska Centralinstitutet och ansökan för inträde dit ; Fredrika-Bremer-Förbundets hemstudiekurser. Mängden af frågor angående olika skolor, arbetsområden m. m.,

som till filialen ingått och besvarats, bevisar att dess tillvaro motsvarar ett inom provinsen kändt behof. Det vore derföre önskligt, att den allmänhet filialen är afsedd att gagna, särskildt arbetsgifvare, ville i

skolan i Stockholm;

kunde vinnas ;

11

större antal än hittills anlita dess bemedling - ett oumbärligt vilkor för dess framtida bestånd, enär det är platsförmedlingsafgifterna ( 1 pro- cent af första årslönen), som äro afsedda att bestrida de oundgängliga kostnaderna för institutionens fortvaro.

Hvad som möjliggjort filialens existens under det nu förflutna året liar varit, att allt arbete vid densamma omhänderhafts af personer, som dels gratis upplitit lokal för ändamålet, dels utan ersättning skött det omfattande, delvis ganska mödosamma arbetet.

Från 15 januari till 1 oktober förestods filialen af Förbundets om- bud i Malmö, Fröken M. Silow. Under den återstående delen af året, då Fröken Silow kallats att vara stipendiekomitkns sekreterare i Stock- holm, åtog sig friiken Stephanie Westman godhetsfullt uppdraget att uppehålla filialen.

Inalles hafva 214 bref och skriftliga meddelanden utsändts berö- rande och förklarande olika verksamhetsgrenar inom Förbundet.

Glädjande uppmuntran och stöd har företaget rönt från flera af den skånska pressens målsmän, hvil ka med välvilligt tillmötesgående redogjort för Förbundets och filialens syfte. Helsingborgs Dagblad och Öresundsposten hafva för den goda sakens befrämjande erbjudit gratis annonser.

Genom filialen hafva öfverlemnats 100 kronor som bidrag till det af Förbundet utsatta priset för den bästa skrift »om den qvinliga ungdo- . mens husliga uppfostran.. Vidare har filialen besörjt uppbörden af med- lemsafgifter, emottagit prenumeration å »Dagny» samt verkat för stipendie- saken i Skåne.

Utgifter och inkomster fr. 15 januari -. 3 1 december 1887.

, - !

1

Understöd från Centralbyrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Platsförmedlingsafgifter ..................................... Anmälningar och annonser .............................

Diverse ........................................................ Postporto ......................................................

Kassabehållning ............................................ I_-_.___

Summa kronor

50 1-1 - -- -1 104 - - 1 1 6

90 251 -

‘ 5 - i 12 -- - - - __ . - -. .

140 125; 140

12

Af filialen i Malmö under år 1887 för Förbundets räkning upp- burna penningar : Årsafgifter ................................................................... 123: -. Inträdesafgift ................................................................. 3: - Ständig ledamotsafgift .................................................... 30: -- För sjukkassan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41: -- För Dagny ................................................................... 22: 6 0 Gåfva till pristäflan ....................................................... 100: -

Summa kronor 319: 6 0 . - _____-

Bil. II.. Styre lsens för Fredrika-Bremer-Förbundets sjukkassa

årsberättelse till årsmötet 1888.

Sjukkassan, stiftad på våren 1887, böriade, sedan det i stadgarne föreskrifna minimiantalet af 150 medlemmar tecknat sig till delaktighet i kassan, sin verksamhet den 2 maj i Fredrika-Bremer-Förbundets lokal, som för ändam8let hölls öppen, i början två timmar, sedermera en timme i veckan p5 eftermiddagen. För under året influtna inträdes- och årsafgifter redovisas i kassaförvaltarens i denna årsberättelse in- tagna öfversigt.

I afseende på inträde i kassan faststäldes: att de konstituerande medlemmarne, äfvensom qvinrior tillhörande

de kategorier, för hvilka kassan närmast varit afsedd, skulle utan vi- dare vinna inträde under förutsättning af rent läkarebetyg;

att för in trädessökande med qvalificerad t läkarebetyg afgörandet skulle ligga hos de tre läkare, som tillhöra styrelsen; samt

att i öfriga fall styrelsen i sin helhet skulle afgöra. Att under den korta tid kassan varit i verksamhet utbetalning af .

sjuklijelp ej i vidsträcktare mån förekommit ä r naturligt, dock har före årets slut 159 kronor till 3 personer såsom sjukhjelp f6r 106 dagars sjukdom utgått.

_ . -

Kassaförvaltarens redogörelse lyder som följer : Vid 1887 års utgång utgjorde sjukkassans

l?illgångar*. Fordran å sparkasseräkning i Handelsbanken . . . . . . . . . . . . . . :.. 2.20: 40 Fordran i Stockholms Läns sparbank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 894: ‘32 Kontant . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10: 68

Summa kronor 1 ,U26: - ~ ~ ... - . . -

Skzclch 4. Förfallen sjukhjelp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22: 50 Saldo: Sjukkassans kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,003: 6 0

Suiiima kronor 1,026: - ~ .

14

Ofvanstående kapitalbehhllning kronor 1,003: 6 0 har uppkommit på grund af följande förhållande mellan inkomst och ut gift.

Inkomst.

Inträdesafgifter från 97 medlemmar .................................... 466: - Arsafgifter från 97 medlemmar ........................................ 682: 60 Gåfvor och öfverbetalningar .............................................. 102: O e Räntor ......................................................................... 21: 32

Stimma kronor 1,272: -

Utgift. Kontraböcker, post m. m. ............................................ 109: 60 Sjukhjelp åt N:o 10 ..................................... 136: 60.

o u >> 85 ..................................... 4: 50. D ....................................... B 2 19 18: - 159: -

Saldo ofvan upptagna behållning ................................. 1,003: 60. Summa kronor 1,272: -

Inventarierna, bestående af räkenskapsböcker och skrifmateriel, äro ej upptagna i något värde. Fröknarna A. Roos och A. Fabricius hafva med uppoffrande nit och mycken skicklighet skött sjukkassans registre- ring och ekonomiska expedition.

Stockholm den 27 januari 1888. Carl Nyström.

Fondernas ställning inses af följande af kassans ordförande utarbe-

Fredrika-Bremer-Förbundets sjukkassa hade den 3 1 december 1887 tade redogörelse.

följande fonder: Försäkringsfonden ...................................................... 263: - Donationsfonden ........................................................ 102: - Reservfonden ............................................................. 466: - Understödsfondens iterstod .............................................. 172: -

till följd hvaraf sjukkassans kapital utgjorde . . . . . . . . . . . . . . 1,003: -

Försäkringsfonden ........................................................ 263: - Donationsfonden ............................................................ 102: - Reservfonden ................................................................. 638: -

______

-- Vid början af Ar 1888 är &ledes sjukkassans ställning följande:

15

Då medlemmarnes antal vid årets slut endast var 97 af de 157 antecknade och sjukhjelp utgått med 1 5 9 kronor, kan kassans tillsthd anses vara tillfredsställande.

Stockholm den 23 Februari 1888. P. G. Rosin.

Revisionsberättelsen lyder som följer : Undertecknade, utsedde till Revisorer af Fredrika-Brerrier-Förbundets

sjukkassas räkenskaper för å r 1887, få härmed anmäla, att vi granskat samma räkenskaper och genomläst styrelsens protokoll. Revisorerna få vitsorda att samtliga räkenskaper äro klart uppstälda och förda med god ordning. .

Kassaförvaltarens af oss granskade berättelse till styrelsen utvisar, jemte inkomster och utgifter, kassans ställning vid årets slut.

I afseende ii delegaren N:o 5 9 förekommer, att hon, som efter upp- nådda 35 år vunnit inträde i kassan, fått erlägga inträdesafgift med 5 kronor och årsafgift efter 14 kronor i stället för att samma afgifter enligt stadgarne bort utgå med 6 och 15 kronor. Deremot har del. egaren N:o 61, 40 år gammal, blifvit, i afseende å samma afgifter, hänförd till den högre åldersklassen 45-50 år, hvilket dock torde finna sin förklaring i att hennes Iäkarebetyg är qvalificeradt.

Någon anmärkning i öfrigt har icke förekommit; och få Revisorerna med anledning häraf föreslå att Styrelsen mB erhålla decharge för i887 i I'S för valt ning.

Stockholm den 9 mars 1888. Ferd. af Klintberg. c. E. Xlfving.

Med afseende p i de två af herrar Revisorer framstälda anmärk- ningarne erkänner styrelsen deras riktighet, dock dsrvid upplysande att båda de anmärkta felaktigheterna blifvit rättade på sätt styrelsens proto- koll för den 29 mars utvisar, och tillåter styrelsen sig med anledning häraf hemställa

att mötet rna lata vid den afgifna förklaringen bero.

Kassans styrelse har följande sammansättning:

Ortlina& etyrelsemedlemnar. Professor P. G. Bosth, ordförande. Doktor Cap2 N y s t d m , vice ordf. tillika kassaförvaltare.

16

Fröken Azweliu Pcdwicius \ Fröken Annu Boos I vid Expeditionen. Nedicinalrådet D. Pontin.

Su pplmu te) 8 . Professor O. Sandalil. Fröken H. Liizclherg. Fru F. Lybeck.

Revisorer hafra varit Kongl. Sekreteraren P. af Klintbeiy och Ofverstelöjtnant C. 3. EZjbing.

Det torde mahända böra nämnas, att ingen af sjukkassans funk- tionärer uppbär arfvode eller ersättning af nigot slag.

Styrelsen tillåter sig slutligen erinra om följande : Då kassan ej vunnit det antal delegare, som enligt antecknings

listorna varit att påräkna, och som legat till grund för beräkningarna rörande kassans verksamhet, ligger häri en maning till kassans delegare och öfriga för det goda ändamalet intresserade personer, att söka i så stor utsträckning som m6jligt vinna nya delegare för kassan.

17

Bil. iv. Stipendiekomitens berättelse.

Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse nedsatte i mars 1 887 en komit6 med uppdrag, siväl att utarbeta en plan till insamling af' en fond för åstadkommande af studie- och yrkes-stipendier i syfte att bereda qvinnor utväg till sjelfförsörjning, som ock alt bringa en sådan plan i verket.

Denna komit6 bestod af friherrinnan Sopliie L-d Adlersparre, fru professorskan Th. Gylden, fröken Lilly Engström, ledamoten af Riks- dagens Första Kammare D:r J. A. Leffler och t. f . Revisionssekreteraren H. Rohtlieb.

Inom komiten har utarbetats nedan intagna »Arbetsplan för lands- orten», hvilken plan äfven, så vidt hittills kunnat ske, utförts. Dess grunder äro följande :

att insamlingen skall ske länsvis ; att inom hvarje län utses ett liinsombud, stående i direkt förbin-

delse med stipendiekomith ; att genom länsombudet insainlingslistor spridas till lokalombud i

särskilda orter inom länet; att lokalombud söka utdela listor till så många insamlare som

möjligt; att hvarje insamlare bör söka för saken vinna 10 eller flera per-

soner, villiga att under 5 års tid årligen leinna ett bidrag af l krona. Med tillämpning af denna plan, hvars utarbetande afslutades på

hösten 1887, hade intill slutet af samma år komiten lyckats förvärfva sig länsombud inom 6 län och derjemte många lokalombud, äfven inom sådana län, för hvilka länsombud ännu ej utsetts.

Till samtliga dessa ombud hafva under 1887 utlenmats 700 in- samlingslistor, hvilket, med antagande att å hvarje lista insamlas ett belopp af 50 kronor, gifver löfte om god framgång åt stipendiesaken.

För en blifvande insamling i hufvudstaden torde en något olika plan erfordras, och man hoppas att inom närmaste framtid kunna sätta äfven den i verket.

För öfrigt har imder år 1887 stipendiesaken befrämjats genom tvenne af friherrinnan Adlersparre författade skrifter, nemligen aplan för yrkes- och studiestipendier fijr qvinnor >) samt .Statistiken och stipendie- fonden för qvinnor i>, hvilka skrifter i talrika aftryck spridts genom >) Dagny och utdelats genom ombud.

2

Härjemte har stipendiesaken varit föremål för öfverläggning vid ett möte i Helsingborg på sommaren 1587 emellan ktskilliga inom Skåne bosatta för saken intresserade förbundsmedlemmar. Vid detta möte, anordnadt af förbundets skånska filial pA initiativ af friherrinnan S. L-d Adlersparre, rönte frågan liflig sympati från många håll, och den här förut omnämnda arbetsplanens grunder öfverensstämma hufvudsakligen med de vid mötet uttalade åsigterna.

Till betryggande af de blifvande stipendiefondernas förvaltning hafva vidare inom komith .utarbetats stadgar, och sedan dessa undergått gransk- ning inom Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltningsutskott, har förbun- dets styrelse faststält här nedan införda stadgar, till hvilka hänvisas.

Särskildt påpekas bestämmelserna i § 7, att enligt det reglemente för stipendieutdelning, hvilke t kommer att uppgöras sedan stipendie- fonden uppgktt till afsedda beloppet 150,000 kronor, hänsyn skall tagas till den summa, hvarmed de olika orterna bidragit till fonden, äfvensom att blifvande stipendieutdelning skall ske efter förslag, upprättad t af för- troendepersoner inom länen. Dessa bestämmelser torde vara särskildt egnade att skänka stipendiesaken ett allmänt deltagande öfver hela lan- det. Men då, med hänsyn till de begränsade ekonomiska tillgångarne och det stora arbete saken kräfver, en hastigare framgång ej står att vinna, derest stipendiekomiten ensam har att inom landet väcka intresse för frågan och sammanföra de krafter, som vilja sträfva åt det före- satta målet, är det i hög grad önskligt, att alla de personer inom eller utom Fredrika-Bremer-Förbundet, som äro hågade att understödja saken med intresse, arbete eller penningar, vilja hänvända sig till stipendie- komith, som är tacksam för hvarje hjelp. Komitens sekreterare, fröken Mathilda Silow, emottager, under adress Fredrika-Bremer-Förbundets byrå, Stockholm, alla skriftliga meddelanden i ämnet och lemnar derå svar.

Arbetsplan f ö r landsorten.

Länsombud emottager från stipendiekomitkn i Stockholm 200 in- samlingslistor, eller, om ombudet så önskar, flera; hvarje lista är beräk- nad för 10 personer, bidragande med 1 krona årligen i 5 år.

O h . Första insamlingsåret löper från den 1:sta oktober 1887 till den 1:sta oktober 1888.

Länsombudets uppgift ä r vidare:

att genom vänner och väns vänner, skriftligen och muntligen, söka inom lanet vinna insamlare, hvilka ernottaga listor och skrifter m, m.;

19

att anskaffa lokalombud i hvarje stad eller folkrikare plats inom länet och tilI dessa ombud Iemna listor till utdelning, jemte skrifter rö- rande stipendiesaken ;

uti uppteckna namn och adresser å vidtalade lokalombud och i3 de personer länsombudet sjelft anmodat att vara insamlare, äfvensom de utdelade listornas nummer ;

att Migen, dels af lokalombuden och dels af de insamlare läns- ombudet sjelft skaffat, uppbära, qvittera samt bokföra alla å listorna inom hela länet för &ret insamlade penningar jemte möjligen upplupna räntor, samt insätta dem i allmän penningeanstalt i Fredrika-Bremer- Förbundets stipendie komites upp- och afskrifningsräkning ;

att efter shlunda afslutad årsiippbörd, under loppet af november månad öfversända hela beloppet jemte räntor i assureradt bref till Fredrika-Brerner-Förbundets stipendiekomite, Stockholm. Med penning- försändelser skall följa redovisning, uppsatt enligt lemnadt formulär.

Lokalombuds uppgift ä r :

att muntligen eller skriftligen med bibräde af sina vänner söka vinna insamlare, till dem utdela listor samt årligen senast inom septem- ber månad uppbära och qvittera de der& antecknade bidragen;

att, såvidt möjligt är, förränta i allmän penningeanstalt de efter hand under året influtna bidragen;

att föra anteckning med uppgift utlemnade listors nummer, jemte namn och adresser å de insamlare, hvilka af lokalombudet mottagit listor, samt att årligen i oktober till länsombudet öfversända alla å de utdelade listorna uppburna penningar jemte redovisning enligt lemnadt formulär .

Insamlares uppgift är :

att vinna och & emottagen lista anteckna minst 10 bidragande, uppbära deras årsafgifter, 1 kr. årligen i 5 år, samt, krligen, senast inom september månad, aflemnä. dessa bidrag till det ombud, som ut- lemnat listan till insamlaren.

Afflyttar lokalombud från orten, bör anmälan derom ofördröjligen ske hos Zänsombudct ; blifver iiisccrnZare förhindrad att fullgöra sitt åta- gande, bör det ombud, af hvil ket listan emottagits, genast underrättas.

Nytt länsombud kallas endast af stipendiekomitdn, nytt lokalombud endast af lansoinbud.

20

Ti I lägg.

Hvarje lista, som utlemnas af länsomhud till lokalombud, skall för-

Å hvarje lista, som utlemnas till insamlare, antecknas mottagarens ses med länets namn och numreras.

namn jemte utlemnarens samt år och dato för utlemnandet.

Stadgar för förvaltni n g af Fredrika- Bremer-Förbundets stipendiefonder.

5 1. De under Fredri ka-Bremer-Förbundets vård stående stipendiemedel

till befrämjande af qvinlig sjelfverlrsamhet utgöras af Donationsfondeii, de till förbundet för sådant ändamil under särskilda vilkor donerade medel, och Allmärma stipen(liefouden, åstadkommen genom insamling och gåfvor.

2. Fonderna förvaltas, nied den inskränkning som betingas af särskilda,

i donations-bref meddelade föreskrifter, utaf en styrelse af 5 ledamöter. Desse, jemte 2 suppleanter, utses af Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse i november hvarje år, för kommande kalenderåret. Ledamöterna välja sig emellan ordförande och kassaför val tare.

3 3. Styrelsen sammanträder på kallelse af ordföranden. För att sty-

relsen skall vara beslutmessig fordras, att 4 ledamöter äro tillstädes ; dock må beslut fattas af endast 3 ledamöter, derest desse äro ense om beslutet. Utfalla rösterna lika fördelade, gäller den mening ordföranden biträder. Vid styrelsens sammanträden föres af ordföranden protokoll, hvars rigtighet vitsordas af en vid sammanträdet närvarande styrelse- ledamot.

8 4. Fonderna skola placeras mot prima säkerhet.

hetshandlingar böra förvaras på fullt betryggande, kändt sätt.

$ 5.

Viirde- och säker- af revisorerna god-

Qvittenser, anvisningar och andra dylika handlingar, hvilka ifråga- komma vid fondernas förvaltning, undertecknas af kassaförvaltaren jemte

21

ordföranden eller, vid fiirfall för någon af dem, af annan dertill inom styrelsen utsedd ledamot.

ii 6. Fondernas förvaltning, räkenskaper och säkerhetshandlingar gran-

skas hvarje år i februari för sistförflutna kalenderåret af 3 revisorer, af hvilka en bör vara i landsorten bosatt riksdagsman, hvilka revisorer, jemte en suppleant, samtidigt med styrelsen för Fredrika-Bremer-För- bundets stipendiefonders förvaltning, utses af förbundets styrelse i novem- ber hvarje år och inrian mars månads utgång afgifva revisionsberättelse till sistnämda styrelse, som före den 1 juli fattar beslut om ansvars- frihet.

7. Utdelning fr&n Donationsfonden eger rum i enlighet med derom i

donationshandlingarna gifna föreskrifter, Iivaremot utdelning från All- männa stipendiefonden ej får ske innan denna uppgått till 150,000 kronor, då sådan utdelning sker i den ordning, som kan blifva bestämd i särskildt, af Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse antaget reglemente, uppgjordt under förutsättning att vid utdelning af stipendier hiinsyn ta- ges till den summa, hvarmed de olika orterna bidragit till stipendie- fonden, äfvensom att utdelningen sker först efter dertill upprättadt för- slag af förtroendepersoner inom länet.

De kostnader, som finnas nödiga för insamling af Allmänna stipendie- fonden och fondernas förvaltning, bestridas af räntan å Allmänna sti- pendiefonden.

s 8. Ändring i eller tillägg till dessa stadgar kunna beslutas af Fredrika-

Bremer-Förbundets styrelse ; dock rnå sådant beslut ej fattas tidigare än 2 månader sedan förslag i sådant afseende blifvit hos sanima sty- relse väckt eller innan yttrande öfver förslaget afgifvits af styrelsen för stipendiefondernas förvaltning .

22

Bil. v. Förbundets tidskrift Dagny.

Upprätthållandet icom pressen af ett organ för qvinnofragan har enligt förbundets program varit en af dess vigtigaste uppgifter. Som bekant har det i vårt land af ålder varit hardt när en omöjlighet för en tidskrift att bära sig. Uppgiften att »uppehålla ett organ för qvinno- frågan, innebär således, att förbundet skulle kunna af egna medel lemna ett anslag, tillräckligt för att betäcka möjligen uppstiiende brist. Ännu år 1886 ansågos dock förbundets inkomster, af hvilka i öfver- ensstämmelse med stadgarnes föreskrift en stor del kapitaliseras, ej medgifva att garantera Dagnys fortsatta utgifvande. Lyckligtvis hade Dagny till erkänsla, särskildt för sin behandling af sedlighetsfrågan, ernottagit gåfvor till ett belopp af närmare 1,000 kronor.

Vid uppgörande af Dagnys budget på nyiiret 1887 kunde för- bundet utfästa sig till en garantisumma under året af högst 500 kro- nor. Af denna summa hafva dock enligt kassaförvaltarens rapport endast 110 ,69 kronor behöft för ändarniilet användas. Å andra sidan har genom Dagny kommit förbundet tillgodo en samling för dess verk- samhet oumbärlig periodisk literatur, in- och utländsk, bestiiende af 41 olika publikationer, samt nyutkommen bokliteratur från våra mest an- sedda förläggare.

De olika rigtningar, i hvilka arbetet fortgått, kunna bäst bedömas af följande

Öfversigt af Dagnys innehåll 1887.

B. Faran för den qvinliga ungdomen af den nutida literaturen. Prisuppgift för främjandet af den qvinliga ungdomens husliga upp-

fostran. Esselde. Reaktionen mot det af qvinnofregan framkallade äktenskaps-

idealet. Marcus Rubin. Om qvinnans tillträde till förvärf. Hvad vi i Sverige hafva att lära af den qvinliga valrättsrörelsen i

Pristäflan för utredning af frågan om den qvinliga ungdomens husliga

I Sociala Ave. Statistikens siffror och det verkliga lifvet. I Luravinna. Inom mina fyra väggar. England.

uppfostran.

frägor med

särskildt af seende på

qvinnornas ställning ocl verksamhet:

sedlighets- frågan, upp fostran m. m

Skizzer, reseanteck- : ningar och

poemer.

23

M. S. Bref från Kristiania. Albertine-saken. ZZed:n af Dagny.

EsseZde. Mödrarna och sedlighetsfrågan. ’rofessorskan Asp mot herr G. af Geijerstam. lckså ett valmöte, Möten för öfverläggning i sedlighetsfrigan. ?lan för yrkes- och studiestipendier för qvinnor. Xtt och annat för den inre ekonomien. Föreningen för gift qvinnas eganderätt. Robinson. Fil1 frågan om arhetslönen. X . Esselde. Fiireteelser på sedlighetsfrigans område. 1, 2. Fredrika-Bremer-Förbundets allmänna stipendiefond. Förberedande ar-

S-e. Motståndare till qvinnorörelsen. Drottning Victoria och qvinnorörelsen. L-f. Handarbetets Vänners utställning. . Literatur i qvinnofrågan. Bilagor: Berättelse om det första, svenska, allinänna barnmorskemötet. Tvenne bilagor rörande drägtreformen. Stipendieskrifter II, III och IV. Sociala skrifter: Frans v. Schkele, Carl Carlsson, F. A. Ek. E. M . Mors småskola. Malin. Bref om hemstudier. Eva. U’igstriirn. Huru vårdas våra små barn?

Må1 och medel. anledning af hennes uppsats: Erotik og Kvinder.

Till fr. Elisabeth Grundtvig med

Två presterliga uttalanden i qvinnofrågan. Qvinnor anstälda vid statens jernvägar.

Bref från en förbundsmedlem i landsorten.

beten.

Har begäret efter starka drycker gripit äfven våra yvinnor?

{Xlise Orxeszko. Bilder ur landtlifvet i Polen. Aug. Stjernstedt. En stjerna. Robinson. Diktarens närvarande ställning. Julaftonstankar. Selma Lagerlöf, H . Widmark, Arna Wiim, Giwi, m. fl. små

Jane Gernnndt. Ruth. M . . . e. SnziEo. Bref från Leipzig. Esselde. En fest. A ve. Virbrytning. Sevecl Ribbing. , Christin ct Vit trock. Bergslagsskizzer.

poemer.

På Fredrika-Bremer-Förbundets samqväm.

Lätta ströftåg och observationer i London.

.

Literatur. . '

Minnes- och karaktärs- teckningar samt tids-

hilder.

Praktisk väl. görenhet.

Judas. I?. S. Nils Evdman. Leo Tolstoy. Qvinnotyper och qvinnoöden i Lies senaste arbeten. S könliterat ur. Esselde. Lotten v. Krzemer och hennes diktning. Signe Rink och hennes >) Grsnl~ndere )>.

Lotten v. Krzemer: En kämpande ande. Ernst Ahlgrens nya arbete: Fru Marianne.

Helene Nyblom i »Nye Digte». Ett stycke rysk psykologi.

Ett ord om fru Lenngrens frändskap med Moliere.

St: r Jenny Rossander. August Stjernstedt. Elise Orzeszko. Eriist Alilgren. Harriet Martineau. Cecilia Holmberg. Anna Maria Lenngren och hennes betydelse för

den nutida qvinnoverlden. Ygdrasil. En äktenskapskonflikt i forntiden. Selma Lagerlqf. Jenny Lind. Agnar. Qvinnoöden.

Grundplit till ett stipendium för qvinnor. Donationer till förman för yvinnor. Anbud af understöd till en skolbildad qvinna, soin vill egna sig åt barn-

morskans kall. Adresskontor för arbeterskor. Federationens hjelpkassa.

Dessutom hafva förekommit meddelanden i bref om Kvindesagen m. m. i Norge; korrespondens rörande Dagnp och dess redaktion m. in. samt anvisningar till märkligare tidningsartiklar i sociala och literära ämnen med uppgift om tidningarnas nummer, till beqvämlighet fijr läsare, som önska skaffa och framdeles göra sig närmare tillgodo de mera betydande tidningarnas uttalanden i vigtigare frågor.

Slutligen mii nämnas att under rubriken Huaejehanda i qvinno- ,frcigan och Meddelanden ,från förbundet ej mindre än 200 notiser förekommit, hvilka satt läsaren i tillfälle att följa det fortgående arbetet för qvinnans framåtskridande på dess olika områden i Sverige och de skandinaviska länderna så väl som i utlandet.

D i det icke befunnits rådligt att låta förbundets organ fortfarande förblifva beroende af tillfälliga ggfvor, beslöts vid slutet af år 1887 att genom förenklad utrustning och tryckningens ofverflyttande till ett viil-

kändt landsortstryckeri minska de dryga kostnaderna och söka ställa utgifvandet så, att det ej kräfde några större uppoffringar.

Under förhoppning om kraftig medverkan af qvinnofrågans vänner emotser red:n väntansfullt den tid, då Dagny skall kunna gå en någor- lunda sjelfständig tillmro till mötes. Vilkoret härför ä r en stigande prexi 11 inera tion.

Bil. VI.

Kassa-fö rvaltarens rapport.

i2 1 styraelse I L , f ö ~ Frecliaikn- Bre ?ner- Il'öd) )i d e t . Ur räkenskaperna anföres följande :

K o ii t i .

Intecknings-Garanti .Aktiebolaget ..................... Byrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Inventarier ................................................. Tidskrifter och cirkulär ................................ Månadsbladet Dagny.. ................................... Ständiga ledamöters afgifter ......................... Inträdesafgifter ........................................... Ar sa fgifter ................................................... Gåfvor .................................................. Räntor ...................................................... Organisationskostnaders konto ........................ Allmänna omkostnader ............................... Sjukkassan .................................................. Möten ........................................................ Norstedt & Söner ....................................... Bokhandlares och distributörers konto ............ Filialen i Malmö ....................................... Whitlockska stipendiefonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fru S. Whitlock ....................................... Kassa vid byrån i Stockholm ....................... Kassa vid filialen i Malmö .......................... Vinst och förlustkonto ................................. Balanskonto ................................................

Summa kronor

Debet.

16,808,-. 3,3 13'7 6

948'8 O 90120

3,618,4 1 - - 1 -

i _ I _

I - I-- -- 987i60

I

- X16,69 - I _ - 7471- 100; - 565120

1,998; 7 0 3901- 50 -

3,00O1-

I

- - 1 -

256,4 3 12/76

3,458' 7 8 13,258:s ~ - _ ~ _ 7

50,197 18 .!

Kredit .

8,309 1,238

30 3,307 6,740 3,642 3,027 1,300

318 322

100 439

3,672 342

12 3,000

- --

- - - - -I

3,235 13,238

50,197j88

Vid 1887 års utgång hade Fredrika-Bremer-Förbundet följande :

27

EllcJ&?lp?* : Intecknings-Garanti-Aktiebolaget ....................................... 8,498: O 4 . Inventarier ................................................................. 948: 8 O. Organisationskostnaders konto ........................................ 493: 7 O . Bokhandlares och distributörers konto ............................. 48: - Fru S. Whitlock ......................................................... 3,000: - Kassa vid byrån i Stockholm ....................................... 256: 4 3 . Kassa vid filialen i Malmö .......................................... 12: 7 6 .

Summa kronor 13,258: 6 7 .

Sktclcler : E p a fondel* :

Ständiga ledamöters-afgifters-fond ............ 4,740: -- Inträdes-afgifters-fond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3,642: -- Fru Whitlockc stipendie-fond

Pris för afhandling om yvinnans husliga

Norstedt & Söner ................................ 1,676: 6 7 . 1,876: 6 7 . Summa kronor 13,258: 6 7 .

.............. 3,000: -- 11,382: - -

i ' i tre sknlder :

uppfostran ..................................... 200: --

Vinst och förlustkontot har följande utseende :

Vimt: Arsafgifter ..................................................................... 3,027: - GAfvor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113: 4 0 . Räntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318: 3 8 .

Summa kronor 3,458: 7 8.

F6dUSt : Byrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,075: 5 2 . Tidskrifter och cirkulär .................................................... 59: 3 8 . Jiånadsbladet Dagny ..................................................... 110: 6 9 Allmänna omkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 747: - Möten ....................................................................... 106: - Filialen i Malmö ............................................................. 37: 2 8 .

Summa kronor 3,458: 7 8 . Afskrifning å organisationskostnaders konto ........................ 322: 9 4 .

Årets ekonomi har såsom af ofvanstående redogörelse frarng& gifvii ett öfverskott af kronor 322: 9.1, som användts till afskrifning på organisationskostnaders konto.

För hemst udiernas och sjukkassans affärer lemnas särskilda redo- giirelser.

Månadsbladet Dagny har medfört en förlust. af kronor 110: 6 9 , detta oaktadt månadsbladets konto blifvit tillgodoräknadt eti belopp af kronor 987: 50 , utgörande för detsamma afsedda gåfvomedel. Då nu emellertid anstalter träffats för ett betydligt nedsättande af tidskriftens omkostnader, kan förbundet måhända fortfarande mäkta uppehålla sin tidskrift, dock under förutsättning, att gåfvor till tidskriftens understöd icke helt och hållet uteblifva.

Liksom föregående år hafva fröknarna Adelborg och Ulrich jeinte sin öfriga verksamhet ii byrån med nit och skicklighet skött befattnin- gen såsom bokförare.

Stockholm den 15 februari 1858. Ciid Nysf~O’rn.

Bestyrkande rigtig heten af ofvanstående redogörelse hemställa v i

Stockholm den 6 mars 1888. om ansvarsfrihet för 1887 års förvaltning.

Uppgi f t p ä hemstudie i -nas r ä k e n s k a p e r för 1887.

1 7 1 X- o ?i I steg 2 : Elevernas inskrifnings- och studie-afgifter ............................. 237: 9 O . Gåfva till hemstudiefonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19: 7 5 .

Summa kronor 257: 6 O.

utg2j’t e I * :

af studie-afgifterna) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33: - Lärarearfvoden, utbetalda och disponibla ........................... 174.: 7 6 . Porton .......................................................................... 17: 90. Kontant i kassan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32: -

Suinrria kronor 257: G O .

Fredrika-Breiner-Förbundets byrå (inskrifnings- och 20 proc..

STOCKHOLM

Fredsgatan 15, 1 tr. upp.

i . .

' Regeringsgatan 26, Vesterlånggatan 34, Drottninggatan 73 A, Götgatan 24.

Postadress end as t Herrn. Meeths, Stockholm.

al-Skjortor, -Kalsonger, -Tröjor, -Strumpor, -Lakan, Kamelhårsfiltar etc. for Herrar, Damer och Barn.

a-

2- k ': Handarbetets Yänner STOCKHOLM.

$Utställning och. ilörsäljning 3 af %

tionaldrägter; . Väfnad Spetsar

8th ~ n d $ f b e ~ e n efter S ~ s k a Allmoge Öppet 10-4.

Till redaktionen insund periodisk literatur: Nordisk tidskrift, 11. 3, 4 ; Ny svensk tidskrift, h. 4 ; Pedagogisk

tidskrift, h. 3-5; Tidskrift för kristlig tro och bildning, 21. 2; Framåt nr S-10; Eira, nr 7-9; Helsovännen, nr 7-9; Jordemodern, nr 4, 5; Verdandi, h. 2; Läsning för hemmet, I i . 8; Svensk läraretidning, nr 15-22; Småskolevännen, nr 8 - 10; Slöjdundervisningsbladet, nr 4, 5 ; Hemvännen, nr 7 - 10; Sveriges ungdom, nr 4, 5 ; Svensk musiktidning, nr 7-10; Idun, nr 15-21; Tidning för trädgårdsodlare, nr 5, 6; Finsk tidskrift, nr 4, 5 ; Nylaende, 1-i. 7-9; Kvinden og Samfundet, 11. 4, 5 ; Tilskueren, h. 4 ; Deutsche Hausfrauenzeitung, nr 15 -22 ; Neue Bahnen, nr 7-9; Frauenberuf, h. 3; English woman's review, nr 4, 5; The woman's journal, nr 12-19; Wonien's suffrage journal, nr 5. '

Till redaktionen Insända böcker : K e g , EZZen. Om eganderätt och niyndighet för den gifta qvin-

nan. - Hctnsteen, Actstcc. Kvinden skabt i Guds billede, 1:sta 11. - Eliot, George, III. Ofvers. af Di C. F. Bagge. - Tre år i Kongo, 10 h. - Lt!.cina Hagman. Om yvinnouppfostran. Iakttagelser och reflektioner. Ofvers. - Nykterhets- skrifter, iitgifna af den af Kongl. Maj:t förordnade koinmissionen. - H. Lenk, Dr. Den yngste norske kvindeliteratur, literterhistoriske skitzer - Andersson, C., Ett inlägg i den sociala frigan.

Bilder ur engelska presters lif.

. .

Allmänna stipendiefonden. Inom 12 af Sveriges Iiin äro Krelsföreningar i verksamhet, för

att insamla bidrag till fonden. Flera dylika lansföreningar stå under bildning i olika delar af landet.

Fredrika-Bremer-Fljrbundets hemstudier.

Ledning för hemstudier inotn olika ämnen lemnas af Fredrika-

Ledningen innefattar: Bremer-Förbundet.

1) AllmLinna råd eller ani:isningar rörandc litemtztr, 2) Studieplan . . . . . . . . . . . . . . . 3) Rdd och fortsatt ledning, livarvid lärjungen har rätt att

hvar fjortonde dag insända en skriftlig uppsats och för- frågningar. Afgift för halfir för livarje ämne . . . . . . . . 15 kr. Närniare upplysningar meddelas genom Fredrika-Bremer- Förbundets byrå, 5 Malmtorgsgatan, Stockholm.

afg:d kr

Anmälan. #&$jande framgång Dagny rönt under första

tiavaro malbar att Edta henne fortgå i samma rikt- (~IOPI~ICCI program. Dagny s k d $&des äfven under

rika-Brerner-Förbundets andamil, en sund O&

'

af arbetet p& qvinnans höjande, och ärja eller varna fBr de dssriktningarb

att fora qvinnofrågan p& villospår. Dagmy v ia dfv- vneddeh literdrn uppsatser, kortare berättelser m. m.

I)agrtly utkommer med I CZ 2 tryckark far h v a e e rnilkrad och skaU talls vidare utgifvas under ledning af S. 1-d Adlersparre, bi- trädd af en redaktionskomitd.

P r i s e t f ö r hel å r g å n g blir fortfarande: Far m e d l e m m a r af f ö r b u n d e t . . kr . 2 4 0 F ö r i c k e m e d l e m m a r . . . . . . ,, 4,oo

F ö r b u a d s r n e d l e m m a r prenumerera (e Fredrika-Bremer-För- bundets byrd, 5 Mdmtorgsgatan, personligen eller medelst postan- visning. I c k e f ö r b 21 n d sm e d 1 ena m a r kunna pi-enumerera de Is vid alla postanstalter i riket, de l s p å förbundsbyrån, de l s ufven. hos hrr bokhandlare.

Fredrika-Bremer-Förbundets S j u k k m .

För en inträdesafgift af 3-8 kr. och en årsafgift af 12-17 kr., beroende på den inträdessökandes ålder, gifves i sjukhjelp 1 kr. 50 öre om dagen, under en tid af ända till 13 veckor under kalenderåret, med möjlighet till förlängning, beroende pB styrelsens beslut.

Till. lättnad för de inträdessökande lemnas å förbundets byrå, 5 Malmt.t.aScgatan, Stockholm, formulär till läkarebetyg och till intyg om sjukwsfall , samt öfriga anvisningar. Vid förfrågningar från landsor- ten sändas alla önskade upplysningar. Kassan.. är öppen för inskrifnin- gar hvarje helgfri torsdag, kl, 1/26-1/27. Afven personer, som icke äro medlemmar af förbundet, kunna blifva delegare i kassan.

-

Werrk8ping 1888. 116. W. Wallberg &'Comp. Boktryckeri.

. .

Dagny 3(1888):7St- : Sigurd Lovén. Poem 161Fredrika-Bremer-Förbundets meddelanden: Ellen Fries: Om "hemstudier". IV 163Svensk konstslöjdutställning 167Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte 169Vår första qvinliga läkare 170