Utgångspunkter syfte Kursplaner och ämnesplaner uttrycker en kunskapssyn som harmoniserar

med läroplanens formulering om vetenskaplig grund. Eleverna ska utveckla grundläggande förtrogenhet med det teoretiska

tänkande som utmärker de vetenskapliga discipliner skolämnena refererar till.

Ämnenas centrala innehåll framträder som det stoff som elever ska utveckla teoretisk förståelse för.

Detta är en kunskap och ett tänkande som det inte är lätt för elever att få syn på; eller för lärare att samtala med elever om.

Det handlar om ett begreppsligt teoretiskt tänkande, ett tänkande som krävs för skolframgång och ett tänkande som duktiga eleverna redan har i ryggsäcken.

Jag kommer ge en bild av denna kunskap (praxismodell) och detta tänkande (tankekvaliteter).

Jag kommer att peka på möjligheter i undervisning och presentera redskap för att samtala om undervisning, genomföra undervisning och bedöma undervisning; med fokus på ett teoretiskt begreppsligt tänkande.

Skollag•Några centrala aspekter:

• Utveckla kunskaper och värden• Demokratiska värderingar• Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Ur läroplanens allmänna deldemokratisk grund och demokratiska arbetsformeralla elevers utveckling och lärandeöppen för skilda uppfattningarpersonligt ställningstagandelikvärdig utbildning tydlighet i fråga om mål, innehåll och arbetsformer övergripande perspektiv; historiskt perspektiv,

miljöperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektiv

CENTRALT INNEHÅLL SOM SKA BEHANDLASInnehåll anges och kunskapskrav anger med

vilka kvaliteter elever ska behärska innehållet.

Innehållet har olika karaktär Värdeorienterat

Demokrati, rättigheter, normer, ansvar, skyldigheter

Handlingsorienterat Miljö, demokrati, medborgarkompetens

Kunskapsorienterat Beskrivande

Stoff – beskrivning – fakta - benämningar Förklarande - process

Förstå, analysera, strukturera, se förutsättningar - sammanhang - orsaker och konsekvenser

Strukturer - fenomen - företeelser Begrepp - använda begrepp

Professionell didaktisk kompetens?

En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med:A. Undervisningens innehållB. Kommunikation och gestaltning av

undervisningens innehållC. Psykosociala aspekter av lärararbetetD. Läroplansteori, betyg och bedömningE. Teoretiska perspektiv på lärande och

utveckling ochF. Bildning; i vid bemärkelse

A. Undervisningens innehållÄmnenas innehåll med fokus på

strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden.

Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet?

Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.

B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehållAtt realisera och gestalta ett undervisnings-

innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande

resurser och redskap i och för undervisning.Olika sätt som ett undervisningsinnehåll

kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

C. Psykosociala aspekter på lärararbetet

Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet?

Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.

Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet.

Konfliktanalys, konflikthanteringFörståelse kring spänningen mellan individ –

samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

D. Läroplansteori, betyg och bedömningFörtrogen med begrepp, problem och

utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning.

Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras.

Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter.

Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning

Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning

Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij.

Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion).

Olika teoriers implikationer för undervisning.

Geografi som vetenskaplig kontext:

• Objektet; natur och kultur och samspelet mellan dessa.

• Några centrala begrepp; läge, klimat, natur, kultur, resurser, miljö, karta, kommunikation, kretslopp, tabeller, migration, delområde

• Några centrala modeller: vattnets kretslopp, geologisk kretslopp, yttre och inre krafter, kartan.

Objekt: Den förflutna verkligheten, samt beskrivningar och utforskningar av denna verklighet. Förfluten verkligheten finns inte kvar; kan undersökas endast via de spår som människor och samhällen lämnat efter sig.

Centrala begrepp: beskrivning – förklaring, aktör - struktur, makt, ekonomi – försörjning – resurser, kommunikation, kunskap, ideologi, religion

Centrala modeller: perspektiv (byte), materialism – idealism, epoker – teman, tiden – kronologi, källor – källkritik, narrativ – teoretisk, historiesyn

Historia som vetenskaplig kontext

Centrala begrepp: tro, vetande, symboler, verklighet, Gud, heligt, myt, mystik, ritual, funktion, trossats, etik

Centrala modeller: Analysmodell av religion som symbolvärld:Religiösa trossatser Mytologiska uttryck Rituella

uttryckEtiska uttryck Mystiska uttryck Social

uttryck

Analysmodell av religiös symbolvärld till dess funktion:

psykologiskt, socialt, individuellt, samhälleligt, grupp, familj

Religion som vetenskaplig kontextObjekt: de symbolvärldar människan skapat för att hantera de existentiella grundfrågorna.

Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system.

Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff.

Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

Samhällskunskap som vetenskaplig kontext

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter.

Samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Beskriva hur natur och miljö påverkar var och hur människor bor och arbetar.

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner.

Ange orsaker till att människor flyttar – konsekvenser.

Hur handlingar påverkar miljön – förslag - hållbar utveckling.

Undersöka hemortens historia - levnadsvillkor under olika perioder - jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser.

Ge exempel på människors levnadsvillkor.

Använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Återge delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt ur berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

Ge eleven exempel på Kristendomens roll.

Enkla undersökningar av omvärlden, med hjälp av karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 (Samhällskunskap)Grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer;

sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer

Beskriver enkla samband inom olika samhällsstrukturer. Kan använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Föra enkla resonemang om hur individer och grupper kan

påverka beslut .Kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv

och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Grundläggande kunskaper om vad demokrati är. Föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och

principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.

Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens användbarhet.

Teoretiskt tänkande - ett annat sätt att söka kunskap Ett ej naturgivet tänkande – måste

utvecklas. Analyser är inte alltid analyser.

återgivande av andras analyserbeskrivning av ett fenomenmekanisk analysslutsatser som inte är

underbyggda allmänt tyckande och värderande

En enkel begreppslig struktur kan hjälpa elever att lyfta blicken.

1.BESKRIVNING/PROBLEMBeskriv det som ska analyseras –

Bråket på skolgården.

2. ANALYSENS FRÅGESTÄLLNINGVarför började bråket på

skolgården?

3. BEGREPPSLIG ANALYSHur ska vi analysera bråket på

skolgården?a) Maktb) Värdesaker/resurserc) Kunskaper/okunskaper

/rykten. missuppfattningar  4.

FÖRKLARING/REDOGÖRELSE

Vad har vi fåt syn på angående bråket på skolgården med hjälp av dessa begrepp.

5 RESULTAT Slutsatser, prognos, åtgärder,

effekter mm.

Alienation

Elev

Bil

Förfrämligande

Förfrämligande

Förelägga eller återskapa kunskap

INDIVIDINDIVID (natur – barn – elev)

SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola)

socialisationdisciplineringfrigörelse

maktidentitet

kontroll

Fördelar: överlevnadNackdelar: anpassning

Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

språk tanke

gVärderingar – normer – regler – lagar

Politisk struktur

Ekonomisk struktur

Försvar

Social - rättsstruktur

Samhälle

Individer

- Besluta, bestämma- Utreda, ta reda på- Utföra, verkställa- Sköta om förvalta- Ordning och reda,

rättvisaFörsörjning

Resurser – produktion - konsumtion

Skydd: inre och yttre fiender

Förmåga till perspektivbyte i tid och rum

2010 i Sverige

1600-tal, häxor

2010

Kunskaper, tro, idéer, värderingar

KTIV

KTIV

A

B

PRODUKTIONSFAKTORER –- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker?- Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki

Arbetskraft

Realkapital

NaturtillgångarHantverkar

eRedskap

SkogSnickare Sågar Timme

r Möbelsnickare

Fogsvans Virke

Bosse Blå såg StolsbrädorFenomenen i verkligheten

Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?

Produktionsfaktorer