Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

84
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA EKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNIS KOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

description

Utbildningskatalogen 2010 för Lunds Tekniska Högskola LTH

Transcript of Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Page 1: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOL LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG-SKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TENISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS TEKNISKA HÖG

Page 2: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 3: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING4 FÖRORD5 LTH – EN HÖGSKOLA NÄRA NÄRINGSLIVET6 VÄRLDSLEDANDE FORSKNING7 LTH I VÄRLDEN8 DET HÄR KAN DU BLI!

CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR12 BIOTEKNIK14 DATATEKNIK16 EKOSYSTEMTEKNIK18 ELEKTROTEKNIK20 INDUSTRIELL EKONOMI22 INFORMATION- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK24 KEMITEKNIK26 LANTMÄTERI28 MASKINTEKNIK30 MASKINTEKNIK – TEKNISK DESIGN32 RISKHANTERING34 TEKNISK FYSIK36 TEKNISK MATEMATIK38 TEKNISK NANOVETENSKAP40 VÄG- OCH VATTENBYGGNAD

42 KINAINRIKTNINGEN44 TECHNOLOGY MANAGEMENT

48 ARKITEKT50 BRANDINGENJÖR52 INDUSTRIDESIGN

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR56 BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR58 BYGGTEKNIK – JÄRNVÄGSTEKNIK60 BYGGTEKNIK – VÄG & TRAFIKTEKNIK62 DATATEKNIK64 ELEKTROTEKNIK MED AUTOMATIONSTEKNIK

66 TEKNISKT BASÅR OCH TEKNISK BASTERMIN

68 LIVSMEDELSTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING

BRA ATT VETA54 CAMPUS HELSINGBORG – HÖGSKOLAN VID HAVET70 LUND – STUDENTERNAS STAD72 SÅ FUNKAR DET PÅ LTH74 STUDERA UTOMLANDS76 ANMÄLAN & BEHÖRIGHET78 MODERNA YRKESUTBILDNINGAR79 BOSTAD80 MED STUDENTEN I FOKUS83 ADRESSER & VIKTIGA DATUM

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 4: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH är en del av Lunds universitet. Det innebär att hela universitets resurser är tillgängliga för LTHs studenter. Universi-tetet är i sin tur en del av Öresundsuniver-sitetet vilket ytterligare vidgar perspektiven. Öresundsbron har skapat en ännu större närhet till Europa. Detta är bara några av de framgångsfaktorer som gjort att ESS, Euro-pean Spallation Source, kommer att place-ras i Lund. Denna forskningsanläggning är en av de största forskningssatsningar som gjorts i Sverige och i Europa. Den tekniska utvecklingen i samhället har gjort att vi har ett alltmer varierat utbud av utbildnings-program för att täcka näringslivets behov. Varje utbildningsprogram har dessutom flera olika avslutande specialiseringar som ofta är sprungna ur LTHs framgångsrika forskning. Forskningsanknytningen i dessa kurser är därför naturlig. Utbildningen vid LTH skapar ett mervärde genom att pro-grammen inte bara ger en akademisk exa-men i form av en Bachelor- eller en Mas-terexamen utan också en yrkesexamen som civilingenjör, högskoleingenjör, branding-enjör, arkitekt eller industridesigner.

LTH har alla de viktigaste utbildningspro-grammen inom teknikområdet och vi är en teknisk högskola med en sällsynt stor bredd på kursutbudet. Studierna planeras och genomförs med stor omsorg. LTH har mycket höga pedagogiska ambitioner med en egen pedagogisk utvecklingsgrupp, en pedagogisk akademi av lärare med stort engagemang för undervisning och ett ge-diget kvalitetssystem. Utöver detta finns en professionell studieservice. Studier krä-ver rekreation vilket är lätt att finna i Lund med sitt unika studentliv. På nationer möts studenter från vitt skilda utbildningar och i teknologkårens olika sektioner byggs ett socialt nätverk redan från första dagen. Vi hoppas att du finner en utbildning som ger dig de möjligheter som du önskar av livet. I denna utbildningskatalog har vi spolat isen. Du gör piruetterna.

Välkommen och lycka till!

Anders Axelsson Ola TroedssonRektor LTH Styrelseordförande LTH

Isen är spolad!

FÖRORD

LTH UTBILDNINGSKATALOG 20104

Page 5: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

NÄRINGSLIV

Våra utbildningar förnyas ständigt för att möta de krav som ställs på oss av studenter, näringsliv och samhälle. Därför har kontak-ten med samhälle och näringsliv alltid varit en naturlig del av vår verksamhet. I Lund finns en mängd världsledande företag, till exempel Alfa Laval, Astra Zeneca, Ericsson, Sony Ericsson, Gambro och Tetra Pak. Det är inte heller någon slump att forskningsbyn Ideon ligger bara ett stenkast från LTH. Här har nya företag baserade på forskningsidéer sedan länge haft möjlighet att växa sig starka och lönsamma. Som student vid LTH hamnar du mitt i en värld av nytänkande, uppfinningsrikedom och entreprenörskap. I vårt närområde ar-

betar inte mindre än 10.000 personer inom vetenskapsområden som medicin, teknik, naturvetenskap och ekonomi! Nya stora forskningsanläggningar, MAX IV och ESS, kommer att byggas i anslutning till LTH. Forskare från helar Europa kommer att arbe-ta här, bland annat med materialforskning. LTHs framtid ser mycket spännande ut.

Detta sker i en expanderande region som tack vare Öresundsbron och Öresundsuni-versitetet snabbt håller på att utveckla kon-takterna mellan Skåne och Själland. Du är själv i Köpenhamn på en timme från Lunds centralstation.

LTH är även medlem i Mobile Heights. Ett klusterinitiativ inom mobil kommunikation med syfte att sammanföra det bästa från industrin, akademien och den offentliga sektorn.

LTH - En högskola nära näringslivet

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 5

Page 6: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

FORSKNING

På LTH bedrivs forskning av hög interna-tionell klass. Inom många vetenskapsområ-den är vi världsledande, bland annat inom nanoteknologi, laserfysik, reglerteknik och aerosolteknologi. Lunds universitet har flera gånger fått mest anslag till grundläg-gande forskning jämfört med andra svenska universitet och högskolor.Den höga kvaliteten kommer dig som stu-dent till del på flera sätt. Du vet att utbild-ningen håller hög kvalitet, att dina lärare är kunniga inom sina ämnesområden och att du alltid har tillgång till den senaste kun-skapen. Dessutom har du möjlighet att följa unika forskningsprojekt på nära håll.Exempel på ny teknik som utvecklats ur forskning på LTH är det medicinska ultra-ljudet, bläckstråleskrivarna, GSM-telefonin och trådlös överföring via Bluetooth och

hälsobefrämjande livsmedel som Proviva.Ingen vet vad framtiden bär i sitt sköte men på LTH arbetar forskarna nu för att skapa sensorer som ur en droppe blod på ett ögonblick kan hitta alla dina sjukdomar, nya botemedel mot cancer, datalagring och processande i ännu mindre, snabbare och tillförlitliga format än hittills, handikapp-hjälpmedel som kan förenas med mänsklig värdighet, laserstrålar som både kan hitta och utplåna tumörer. Framtidens klimat- och energifrågor är i fokus för många forskningsprojekt. Vi ar-betar också för att framtidens design ska bli människo- och naturvänlig, framtidens byggnader energisnåla, vackra och bra att bo i. Framtidens transportmedel ska drivas av förnybara bränslen.

Världsledande forskning

LTH UTBILDNINGSKATALOG 20106

Page 7: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH I VÄRLDEN

LTH och Lunds universitet rankas bland de 100 bästa universiteten i världen och bland de allra bästa i Europa. På vissa forsknings-områden är vi i världstoppen. Våra forskare utbyter resultat med kolleger över hela värl-den och åtnjuter hög internationell status. Det leder också till att flera hundra utländ-ska studenter årligen reser hit och deltar i våra utbildningar. Nästan lika många från LTH blir utbytesstudenter utomlands.

Även lärarna har internationella utbytespro-gram där de hämtar hem nya fackkunska-per och pedagogiska erfarenheter. Några av LTHs mastersprogram vänder sig speciellt till internationella studenter, inte minst från utvecklingsländer.Dessutom erbjuder LTH några studiepro-gram där delar av utbildningen är förlagd till Kina.

LTH i världen

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 7

Page 8: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

FRAMTIDSVISIONER

Vad du vill göra efter dina studier, det har du säkert redan en idé om. Våra utbildning-ar leder fram till ett antal examina. Oavsett vilken väg du väljer på LTH får du en så gedigen utbildning att du kan välja mellan ett flertal yrken. Här är några tips. CivilingenjörEn civilingenjör utvecklar och använder ny kunskap och teknik. Som civilingenjör kan du arbeta med utveckling av nya produk-ter eller samhällsbyggnad, men även med forskning, projektledning, undervisning eller kommunikation. Oavsett inriktning har alla civilingenjörer förmågan att snabbt hämta in nya kunskaper och kreativt lösa problem – ofta på nya sätt. Som civilingen-jör är det inte alls otroligt att du hamnar i en ledande position, antingen på ett privat företag eller inom stat och kommun. Svens-ka civilingenjörer är mycket eftertraktade utomlands.HögskoleingenjörEn högskoleingenjör använder och utveck-lar känd kunskap och teknik. Satsar du på att bli högskoleingenjör väljer du en utbild-ning som är efterfrågad. Dina kunskaper i bland annat ekonomi, arbetsmiljö, IT och projekthantering ger dig en bred arbets-marknad. Högskoleingenjörer hittar du idag inte bara inom de traditionellt teknis-ka branscherna utan även inom till exempel design, miljö, vård, energi, medier, tillverk-ning, livsmedel och medicin. Prognoser vi-sar att behovet av högskoleingenjörer kom-mer att växa än mer de närmaste åren.

ArkitektOm du väljer att bli arkitekt är det sanno-likt att du får arbeta med att gestalta bygg-nader och miljöer som omger oss, såväl övergripande som i minsta detalj. Kanske startar du en egen arkitektbyrå. Numera är arkitektens arbetsfält även vidgat till forsk-ning och utveckling, samhälls- och krets-loppsplanering, fastighetsförvaltning eller projektledning. Arkitekter anlitas också till utredningsarbete åt stat och kommun.industridesignerEfter avslutade studier kan du arbeta med teknisk och konstnärlig utformning av nyt-toprodukter, avsedda att tillverkas i serier. Din förmåga att visualisera idéer och kvali-teter kommer väl till pass. Din uppgift blir också att förena alla de professioner som är engagerade i framtagandet av dina produk-ter. Vilken sorts produkter du vill arbeta med är öppet. Några exempel är möbler, inredningsdetaljer, tjänster, förpackningar, transportmedel och verktyg.BrAndingenjörHar du bestämt dig för att bli branding-enjör blir du del av en ännu ganska liten, men exklusiv, skara. Drygt hälften arbetar inom den kommunala räddningstjänsten. De andra har sökt sig till bland annat kon-sultföretag, statlig verksamhet och till för-säkringsbranschen.

Det här kan du bli!

LTH UTBILDNINGSKATALOG 20108

Page 9: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

FRAMTIDSVISIONER

Civilingenjör i riskHAnteringUtbildningen i riskhantering vid LTH är ett avslutande program och är den första och enda i sitt slag i Sverige. Som civilin-genjör i riskhantering blir din uppgift att identifiera och bedöma risker för att sedan föreslå åtgärder som minskar dem. Du får även arbeta med ledningssystem som är ett verktyg för att gå ”från ord till handling” så att verksamheten verkligen förändras så att olyckor kan undvikas.

ForskAreAtt bli forskare passar dig som har ett spe-cifikt intresseområde och en aldrig sinande vetgirighet. Forskare blir du genom att efter din grundexamen fortsätta på en forskarut-bildning. När du är färdig är du teknologie doktor eller teknologie licentiat. Efter din doktorsexamen blir du efterfrågad för din specialistkunskap av såväl högskola och of-fentlig sektor som näringslivet.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 9

Page 10: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

FÖRPACKNINGSLOGISTIK

Vad tänker du på när du hör förpackning-ar? Något nödvändigt ont som man snart slänger i soporna? För dem som forskar om förpackningar är kartongerna och plastbe-hållarna snarare en outnyttjad möjlighet som kan minska både transportkostnaderna och miljöslitaget.

– Samma mängd tomatsoppa kan för-packas så att de kräver allt mellan en och nio lastbilar. Det är skillnaden på små fyr-kantiga halvliters pappersförpackningar och de traditionella konservburkarna där den tyngre metallen och den runda formen sväl-jer mera ”mellanrumsluft”, berättar Annika Olsson, forskare i Förpackningslogistik. Namnet förpackningslogistik kan verka lite udda tills man inser vitsen med att studera förpackningar och logistik samtidigt.

Hennes kollegor forskar bl a om hur man kan märka produkter så att de själva kan meddela när de är framme eller för att sty-ra dem dit de behövs, hur man kan spåra livsmedel från ”jord till bord” så att kon-sumenten ska få veta mer om matvarorna i butiken. Förpackningen måste också ut-formas på ett sådant sätt att konsumenten väljer och vill välja den igen, annars blir det ingen miljövinst och kostnadsbesparing i alla fall. Det sistnämnda är Annika Olssons forskningsområde.

I grund och botten handlar förpackningar om det självklara att förvara och transpor-tera mat så att den håller. I Kina, där mjöl-ken surnar för att den förvaras i plastpåsar, har införseln av enkla tetra-förpackningar nyligen lett till att mjölken håller betydligt bättre.

Rätt packad mat skonar miljön

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201010

Page 11: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGAR12 BIOTEKNIK14 DATATEKNIK16 EKOSYSTEMTEKNIK18 ELEKTROTEKNIK20 INDUSTRIELL EKONOMI22 INFORMATION- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK24 KEMITEKNIK26 LANTMÄTERI28 MASKINTEKNIK30 MASKINTEKNIK – TEKNISK DESIGN32 RISKHANTERING34 TEKNISK FYSIK36 TEKNISK MATEMATIK38 TEKNISK NANOVETENSKAP40 VÄG- OCH VATTENBYGGNAD

42 KINAINRIKTNINGEN44 TECHNOLOGY MANAGEMENT

48 ARKITEKT50 BRANDINGENJÖR52 INDUSTRIDESIGN

55 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR

66 TEKNISKT BASÅR OCH TEKNISK BASTERMIN

68 LIVSMEDELSTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 12: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Master of Science in Engineering • Biotechnology

Helena Sjöström • Student

Vid en första anblick är LTH ett område med gröna parker och stora gräsmat-tor som omgärdar alla skolbyggnader. Det hela skapar en väldigt mysig och

trivsam miljö. Som student på LTH lägger du mycket tid på studierna. Jag, liksom många andra, väljer att engagera mig inom de egna sektionerna. Det mesta av arbe-tet går då ut på att göra studentlivet roligare. Vi vill också bibehålla gemenskapen som gör LTH till en mycket trevlig miljö att vistas i.

Redan första året får du ett smakprov, både på vad senare årskurser kommer att innehålla och vad arbetslivet kan handla om. Många civilingenjörer tycker det är svårt att få ett grepp om vilka jobbmöjligheter som finns efter examen, även långt in i utbildningen. Detta är något som programledningen för bioteknik arbetar mycket med genom att koppla kursinnehållet till verkligheten.

Anledningen till att jag valde en civilingenjörsutbildning kommer möjligtvis att låta lite som en klyscha, även om jag fortfarande tror att det stämmer. Min uppfattning är att du som civilingenjör framförallt har tre fördelar jämfört med många andra utbildningar - valmöjlighet, arbetsmarknad och lön. Det är också dessa argument som var avgörande för mig.

Anders Roos • Produktspecialist, Medprobe Norge

MedProbe är en distributionsfirma som säljer produkter inom forsk-ning och utveckling, främst till forskare och ingenjörer på sjukhus

och universitet. Som produktspecialist arbetar jag aktivt mot dessa kunder med marknadsföring och försäljning, samtidigt som jag hjälper till med support och kommer med förslag för att underlätta kundens forskning. För att kunna förstå kundernas behov och tankegångar krävs att jag hela tiden håller mig uppdaterad på utvecklingen inom bioteknologisk forskning. I tjänsten ingår också ansvar för utvalda leverantörer och produktlinjer, där jag fungerar som företagets primära kontaktperson.

Bioteknik är en påkostad utbildning som förändras i takt med den bio-teknologiska utvecklingen. Föreläsare och laborationsledare är både kun-niga och engagerade samt tar sig tid för att hjälpa den enskilde. Samtidigt som utbildningen ger en djup förståelse för viktiga faktorer inom biotek-nologi, är den också allmänbildande och utvecklande på många andra plan, något som gör att du som bioteknolog får en bred grund att stå på - oavsett var du hamnar i arbetslivet.

Både i min yrkesroll och som tidigare student tycker jag att det bästa med att LTH är att det är en profilerad läroplats, med forskning och un-dervisning som är högt ansedd utomlands.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201012

www.bioteknik.lth.se • 046-222 78 53 • [email protected]

Årskurs 1

Biokemi

Bioteknik

Matematik

Kemi

Årskurs 2

Biokemi

Bioteknik

Matematik

Kemi

Kemiteknik

Valbart

Årskurs 3

Biokemi

Bioteknik

Matematik

Kemi

Kemiteknik

Ekonomi

Valbart

Årskurs 4 & 5

Molekulär bioteknikBioprocessLivsmedelLäkemedel

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 13: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

300 hp • 5 år

Bioteknik

Bioteknik i Lund ger dig en bred utbildning inom ett viktigt framtidsområde. »Nya läkemedel, en bättre och säkrare miljö samt hälsosammare mat är några områden som behöver biotekniker.Ett brett urval av specialiseringar som bioprocess, molekylärbioteknik, livsmedel och »läkemedel. Alla områden har en etablerad arbetsmarknad och goda forskningsmiljöer.Undervisningen på bioteknik i Lund ges i en miljö där det finns världsledande forsk- »ning inom många områden och engagerade lärare som satsar på pedagogisk utveckling av utbildningen

utBildningenUtbildningen är uppdelad i ett bas-block på 3 år och en specialisering på 2 år. Basblocket omfattar obli-gatoriska kurser i matematik, kemi, mikrobiologi, genteknik och process teknik samt valbara kurser. Redan i början av utbildningen ingår indu-strianknutna projekt där kunskaper i biotekniska ämnen fördjupas. Det finns också stora inslag av laborativa övningar. I utbildningens senare del kan laborationerna bestå av att du får använda bioteknisk apparatur eller göra mätningar i biotekniska eller kemitekniska processer. Utbild-ningen har också flera projektkurser. Detta gör att vi erbjuder dig en un-dervisning som är mycket omväx-lande.

speCiAliseringArPå bioteknikprogrammat finns fyra olika specialiseringar

BioprocessteknikInom denna specialisering kombi-nerar vi kunskaper och färdigheter inom områdena biokemi och teknik för att bygga upp en specialisering mot bioprocessteknik. Denna pro-cessteknik handlar om att med bio-katalysatorer omvandla råvaror till produkter. Kunskap om bioreaktorn och hur man ska mäta denna för att styra processen är viktig.

Studier av biokemisk reaktionstek-nik ingår liksom kurser i hur man renar fram de produkter som till-verkats. I projekteringskursen skis-sar man och kostnadsberäknar olika tekniska lösningar.

livsmedelDenna specialisering, unik för landet, baseras på mycket aktiv forskning vid LTH. Specialiseringen ger en bred introduktion till livsmedelsområ-det från produktutveckling till livs-medelssäkerhet. Utbildningen inne- håller också flera specialkurser inom ämnen som till exempel human nu-trition och functional foods samt probiotika. Utbildningen har en nära anknytning till livsmedels- industrin.

läkemedelDenna specialisering ger en fördju-pad kunskap om arbete med fram-ställning och utveckling av läkeme-del. Att utveckla ett nytt läkemedel är en komplicerad och tvärveten-skaplig process. Den vetenskapliga bredd som finns vid LTH gör att vi kan utbilda civilingenjörer med gedigna kunskaper i både design av nya molekyler, syntes och analys av aktiva substanser samt i utveckling av läkemedelsformuleringar och processutveckling. Utbildningen innehåller flera projektkurser där vi

gör mycket studiebesök och arbetar med frågor som ligger nära läkeme-delsindustrins forsknings och ut-vecklingsproblem.

Molekylär bioteknikGenom ett brett spektrum av kur-ser ger denna specialisering dig goda möjligheter till fördjupning inom det dynamiska gränsområdet mellan kemi, biologi och medicin. Kurserna behandlar såväl grundläggande teori som moderna analytiska, molekylär-biologiska och enzymologiska tekni-ker.

FrAMtidenBioteknikutbildningen är en bred utbildning som leder till många oli-ka typer av arbeten. Du kan arbeta i små utvecklingsbolag med att ta fram framtidens läkemedel eller ar-beta på stora företag som AlfaLaval och TetraPak. Du kan också arbeta med marknadsföring och försäljning av biotekniska produkter, livsmedel eller läkemedel men även hos myn-digheter med frågor som förbättrar vår miljö eller säkerheten på våra livsmedel. Sist men inte minst kan du forska kring några av vår tids viktigaste frågor, t ex skapa nya driv-medel för att minska växthuseffek-ten eller utveckla nya läkemedel för HIV eller andra sjukdomar som det idag inte finns någon bot för.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 13

Bioteknik är biologi, kemi och teknik i samverkan. Som biotekniker arbetar du med livets allra minsta byggstenar. Med kunskaper i bl a genteknik, mikrobiologi och immunologi utvecklar du nya produkter och processer med naturens egna system som grund. En biotekniker ser till att brödet du åt av i morse håller sig färskt lite längre, att vitamintabletterna ger dig rätt mängd vitaminer – och att de verkligen tas upp av krop-pen. Eller att bussen du brukade åka med kör på biogas istället för diesel.

Page 14: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Linda Gunnäng • Scrum Master, Ericsson AB

Jag har alltid varit teknisk intresserad och då jag efter gymnasiet inte var övertygad om vad jag ville jobba med i framtiden ville jag välja en bred

utbildning. Någon form av ingenjörsutbildning föll sig då naturligt, även om jag på gymnasiet läst natur-natur och inte teknisk inriktning. Att det blev da-tateknik var lite av en slump. Jag tyckte datorer var intressant men hade aldrig kommit i kontakt med programmering av något slag. Det var därför mest av nyfikenhet som jag valde att ge mig på en datateknikutbildning. Jag tänkte att ”detta skulle vara kul att kunna”!

Idag jobbar jag på ST-Ericsson i Lund och har i höst varit här i fyra år. Jag trivs jättebra, både med arbetskamrater och med arbetsuppgifter. Det finns bra möjlighet till varierande arbetsuppgifter och att avancera uppåt i organisatio-nen, om detta är något som intresserar en. Själv sitter jag i dagsläget som scrum master/teamledare för en grupp programvaruutvecklare.

Master of Science in Engineering • Computer Science and Engineeringwww.data.lth.se • 046-222 47 83 • [email protected]

Erik Iveroth • Student

Studentlivet här på LTH och Lund är rikligt och väldigt roligt. Vad man än väljer att läsa här så tycker jag att du ska prova på aktiviteter parallellt med

studierna. För du kommer uppleva så mycket skoj och träffa så många människor att tiden här blir dina bästa fem år av ditt liv.

Det bästa med utbildningen är utbudet av kurser som man kan läsa – här finns möjlighet att läsa just de ämnen som du tycker är intressanta samtidigt som du möter andra studenter med liknande intresse. Du kommer möta intressanta per-soner som du under din tid här kommer arbeta och umgås med, flera kommer bli några av dina bästa vänner.

Själv valde jag min utbildning eftersom vetenskap och teknik alltid har intres-serat mig och som civilingenjör får man en väldigt varierad utbildning. Efter exa-men kommer jag kunna arbeta som konsult eller expert på något ämne. Jag kan även agera projektledare om jag vill det, eftersom man har ganska stora möjlighet att fritt välja hur man vill forma sin utbildning.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201014

Årskurs 1

Programvaruinriktade kurser

Elektronik och hårdvara

Matematik

Tillämpningsinriktade kurser

Årskurs 2

Programvaruinriktade kurser

Hårdvaruinriktade kurser

Matematik

Tillämpningsinriktade kurser

Årskurs 3

Programvaruinriktade kurser

Tillämpningsinriktade kurser

Matematik

Fysik

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:inbyggda system

programvara

Bilder och grafik

kommunikationssystem

signaler och systemteknik

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 15: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

300 hp • 5 år

datateknikDu får vara med och utveckla de system av program och hårdvara som alla människor »kommer att använda i framtiden.Du får en bredd i din utbildning på LTH som gör att du som civilingenjör i datatek- »nik kan arbeta inom många områden och därmed har stor valfrihet i ditt yrkesval.Du kommer inom LTH att komma i kontakt med forskning på internationellt sett »mycket hög nivå inom många datateknikrelaterade områden som t ex, programvaru-utveckling, datasäkerhet, telekommunikation, reglerteknik och signalbehandling. Detta garanterar kvalitet och relevans i undervisningen.

utBildningenUnder de tre första åren får du en kvalificerad teknisk utbildning med en hel del matematik och grundläg-gande tekniska ämnen, men tidigt ägnas även en stor del av utbildning-en åt utveckling av datorprogram, åt datorteknik och tillämpningar. Datorn utnyttjas redan från början som ett naturligt arbetsredskap. Ett viktigt område inom datatekniken är ”inbyggda system”, vilket inne-bär att datorn ingår som en del i en produkt (en mobiltelefon, en bil, i medicinsk utrustning, etc). För att utveckla denna typ av system krävs den bredd i kunskaperna som du får som civilingenjör i datateknik på LTH. Under de sista två åren skaffar du dig en egen profil på din utbildning genom att välja en spe-cialisering och bestämma ett intres-sant ämne för ditt examensarbete. I din examen kan du även till viss del ta med kurser från hela Lunds uni-versitet, så du har alltså möjlighet att komplettera din utbildning med icke-tekniska ämnen.

speCiAliseringArDatateknikutbildningen ger dig kunskaper som gör att du efter civilingenjörsexamen har mycket stor valfrihet i ditt yrkesval, oavsett vilken specialisering du väljer att fördjupa dig inom. För varje spe-cialisering gäller att du får mycket goda möjligheter att arbeta med utvecklingsarbete inom industrin eller forskning inom högskolan. För närvarande finns följande specialise-ringar:

inbyggda system, där du lär dig konstruera avancerade högpreste-rande datorer och hela system av datorer. Såväl programvaruaspekter som hårdvaruaspekter för bästa pre-standa ingår. Det kan gälla allt från enskilda VLSI-kretsar till kompletta datorsystem med programvara och hårdvara i samverkan.

programvara, där du lär dig utveckla stora programvarusystem. Kurserna behandlar alla delar av utvecklingen, från hur man ställer krav på syste-men till hur man utvecklar dem med avancerade programmerings-tekniker, samt hur man testar dem.

Bilder och grafik, där du lär dig avancerade metoder hur man effek-tivt kan analysera, konstruera samt behandla digitala bilder. Snabba al-goritmer, speciell programvara samt implementeringsmetoder för bästa prestanda är exempel på innehåll. Tillämpningar finns inom vitt skilda områden, från underhållningsindus-trin med spel och film till medicin-tillämpningar.

kommunikationssystem, där du lär dig hur avancerade högpresterande kommunikationssystem är konstru-erade. Dagens system med höga bit-hastigheter kräver spjutspetsteknik beträffande såväl programvara som hårdvara. Alla delsystem som bygger upp ett modernt kommunikations-system förklaras. Kommunikation mellan datorer och datorsystem blir viktigare och viktigare med dagens Internet och mobiltelefonindustri.

signaler och systemteknik, där du lär dig att konstruera system för avancerade tillämpningar där dato-rer och program utgör fundamen-tala komponenter. I kurserna an-vänder du den senaste tekniken för ett flertal avancerade datatekniska lösningar, system och tillämpningar. Signalbehandling och reglerteknik är viktiga redskap inom denna spe-cialisering.

kinAinriktningProgrammet erbjuder även, tillsam-mans med Elektroteknik och In-formations- och kommunikations-teknik, en särskild Kinainriktning som genomsyrar hela utbildningen. Det innebär att du under de två för-sta åren läser kinesiska och kinesisk kultur parallellt med dina teknik-studier. Höstterminen i årskurs 3 är förlagd till Kina. Dessutom erbjuds du möjlighet till ytterligare en utby-testermin senare under utbildning-en samt praktikplats och examens- arbete i Kina. Kurserna inom kine-siska och kinesisk kultur ligger inom den breddande delen av din utbild-ning. Se mer på sidan 42 eller www.lth.se/kinainriktningen

FrAMtidenI stort sett alla produkter som ut-vecklas av svensk industri innehåller datorer, eller är beroende av datorer i produktionen. Detta innebär att det finns ett stort behov av civilingen-jörer i datateknik. Eftersom datorer används inom så många olika om-råden som t ex processindustrin, te-lekomindustrin, media- och under-hållningsbranschen och medicinska tillämpningar så har du stor valfrihet i ditt yrkesval.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 15

Page 16: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201016

På ekosystemteknikprogrammet lär man sig hur man kombinerar två väldigt viktiga saker, att föra teknikutvecklingen framåt och att

respektera miljön runt omkring oss. Under utbildningen får vi studenter lära oss mycket teori men sam-

tidigt åka på exkursioner för att i verkligheten se hur naturen fungerar. Detta sätt att jobba har gett mig stor förståelse för hur människan och naturen påverkar varandra. Det är också väldigt inspirerande att få vara ute i fält och möta de platser och situationer där vi ekosystemtekniker i framtiden verkligen kommer göra skillnad.

Något som jag uppskattar med ekosystemteknik, förutom studier-na, är lärarnas och studenternas stora engagemang. Många är genuint intresserade av miljöfrågor och brinner för programmet – detta gör att vi på ekosysystemteknik har väldigt god sammanhållning!

Melissa Denbaum • Student

Tobias Karmstig • Miljökonsult WSP Environmental

För mig var det naturligt att studera vidare inom områdena natur/miljö/teknik, eftersom det var dessa ämnesområden som jag fann

mest intressanta och spännande på gymnasiet. Att det i framtiden san-nolikt kommer att finnas stor efterfrågan på ingenjörer med kunskaper inom dessa områden, var också någonting som hade betydelse för mitt val av utbildning.

I mitt arbete som miljökonsult ställs jag inför väldigt varierande, utvecklande och roliga arbetsuppgifter. Det kan handla om att göra en förstudie om möjligheterna att uppföra småskaliga vindkraftverk i stadsmiljö, att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning för en ny ler-täkt eller för en kund ta fram en ansökan om EU-stöd för ett specifikt projekt.

Det faktum att Ekosystemteknik är en väldigt bred utbildning har jag upplevt som en stor tillgång i mitt arbete. Jag upplever också att utbildningen har ett väldigt gott renommé i branschen.

Master of Science in Engineering • Environmental Engineeringwww.eko.lth.se • 046-222 14 85 • [email protected]

Årskurs 1

Matematik

Fysik och kemi

Ekologi

Geovetenskap

Årskurs 2

Matematik

Mekanik

Kemi

Molekylär cellbiologi

Årskurs 3

Matematik och statistik

Strömningslära och masstransport

Miljösystem och ekonomi

Systemteknik

Självständigt arbete för kand.ex./alt.obl. kurser

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:energisystem

Miljösystem

processdesign

vattenresurshantering

tillämpad ekologi

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 17: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 17

300 hp • 5 år

utBildningenUtbildningen består av en grundläg-gande del på tre år och en fördju-pande del om två år. I den grundläg-gande delen kombineras ämnen som kemi, ekologi, geologi, mikrobiolo-gi, hydrologi och miljösystem med både teknikämnen och basämnen i civilingenjörsutbildningen – mate-matik, statistik och fysik. Träningen i systematisk problemlösning blir alltmer avancerad för varje årskurs. Under den avslutande, fördjupande delen väljer studenten specialisering inom programmet. Därutöver kan kurser inom LTH och övriga delar av Lunds universitet läsas. Många studenter läser kurser eller gör sitt examensarbete utomlands.

speCiAliseringArFör närvarande planeras följand spe-cialiseringar inom vilka studenten kan utforma sin fördjupning:

energisystem För att skapa uthålliga energisystem krävs förutom kunskaper om miljö-problemen i sig även insikter i både energi- och miljöteknik och sam-hällsfrågor. Energisystemanalys ger en bra bakgrund för att arbeta med energifrågor och du har möjlighet att fördjupa dig både mot system-analys och teknik.

MiljösystemKunskap och skicklighet i att hantera metoder inom miljömanagement om livscykelanalys, miljöledning och miljökonsekvensbeskrivning, efter-frågas inom offentlig förvaltning och i näringslivet. Specialiseringen bygger vidare på studenternas tidi-gare kunskaper om miljö- och håll-barhetsfrågor och ger teoretisk och praktisk kunskap om metoderna.

processdesign En effektiv tillverkningsprocess är en förutsättning för framställning av alla konkurrenskraftiga produkter, från färger och läkemedel till baske-mikalier. Processdesign ger de kun-skaper och färdigheter som krävs för arbete med processfrågor inom drift, produktutveckling och industriellt miljöskyddsarbete.

vattenresurshantering Människans vattenhantering är av-görande för många av de stora mil-jöfrågorna och samtidigt förutsätt-ning för en bra samhällsutveckling. Vattenresurshantering ger kunska-per om grundvatten, ytvatten och VA-teknik och förbereder för arbete med både tekniska och naturliga vattensystem. All undervisning sker på engelska – inslaget av internatio-nella studenter är stort.

tillämpad ekologi Naturen påver-kas av samhällets utveckling och användningen av miljögifter. Inom specialiseringen finns möjlighet att fokusera på naturvård, vattenvård eller miljögifter samt mer tekniska tillämpningar.

FrAMtidenEfter examen som civilingenjör i Ekosystemteknik/Environmental Engineering har du många intres-santa möjligheter. Du kan välja att jobba för privata eller offentliga ar-betsgivare, hos små konsultföretag eller på stora industriföretag, i kom-muner eller forskningsinstitut. Fors-karbanan står öppen och det finns stora möjligheter att arbeta inter-nationellt. Miljöteknik och hållbar utveckling kommer under en lång framtid att vara viktiga områden och som civilingenjör i ekosystem-teknik kommer du att kunna göra betydelsefulla insatser.

En bred utbildning där samspelet mellan teknik, naturvetenskap och miljö är ett »genomgående tema.Mångfald i kursupplägg och examinationsformer. »Flera kurser ges med engelska som undervisningsspråk. »Jämn fördelning bland kvinnor och män på utbildningen. »God stämning och sammanhållning bland studenter. »

ekosystemteknik

Page 18: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201018

Master of Science in Engineering • Electrical Engineering

Jag har varit intresserad av elektronik så länge som jag kan komma ihåg, så det var naturligt att söka mig till Elektroteknikprogrammet. Jag valde att

läsa på LTH eftersom jag hade hört att det var en bra högskola. Mitt sista år på utbildningen läste jag på DTU i Köpenhamn, något som jag enbart har positiva erfarenheter av.

Idag jobbar jag på Alpine Electronics som systemingenjör inom Infotain-ment området. Våra kunder finns framförallt inom fordonsindustrin i Sve-rige. Infotainment omfattar t ex iPod dockning, DVD-spelare, förstärkare, högtalare, blåtandsfunktioner etc. Min huvudsakliga arbetsuppgift är att ta fram systemlösningar tillsammans med utvecklingsteamet och kunden. Arbe-tet är väldigt varierande beroende på i vilken fas ett projekt befinner sig, allt från att ta fram specifikationer till verifiering i bil. Väldigt ofta får man arbeta med funktioner som man inte har arbetat med tidigare, vilket är spännande. Internationella kontakter är en del av vardagen eftersom moderbolaget är ja-panskt och vi arbetar även mot kunder i andra länder än Sverige.

Dariusz Sjölin • Systems EngineerAlpine Electronics Sweden Office

Anna Almér • Student

Det bästa med LTH tycker jag är att man får en utbildning i världsklass. Det är väldigt skönt att veta att när man väl är färdigutbildad så är

ens utbildning eftertraktad på marknaden. Föreläsarna är engagerade och duktiga och gör sitt yttersta för att väcka intresse och hjälpa dig när du inte förstår något. Stämningen mellan studenterna är fantastisk och Lund är ju dessutom en fantastisk studentstad.

Det bästa med utbildningen är att den ger en många valmöjligheter. Den är internationellt gångbar vilket gör att man kan välja vart i världen man vill arbeta, men dessutom kan man välja mellan många specialiteter och välja att arbeta med så många olika saker.

Jag valde att studera till civilingenjör efter att jag skumläst alla intressanta utbildningar i en utbildningskatalog. Därefter uteslöt jag dem efterhand som jag funderat på om de uppfyllde mina önskemål. Framför allt sökte jag en utbildning som jag tror kommer ge mig ett utvecklande, givande och varierande arbete i framtiden.

www.elektro.lth.se • 046-222 14 85 • [email protected]

Årskurs 1

Elektronik

Matematik

Programmering

Fysik

Årskurs 2

Analog elektronik

Digital- och datorteknik

Komponentfysik

Fysik

Matematik

Ekonomi

Programmering

Årskurs 3

Elektromag. fältteori

Mätteknik

Elenergiteknik

Reglerteknik

Digital signalbehandling

Datorkommunikation

Projektkurs - Ingenjörs-mässig analys

Matematik

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Bilder och grafik, design av proces-

sorer & system på chips, energi och

miljö, kommunikationssystem,

Medicinsk teknik, produktionseko-

nomi & entreprenörskap,

programvara i system, reglerteknik

och automation, radio och nano-

elektronik, signaler och sensorer

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 19: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

elektroteknik

Elektroteknik är eftertraktad kunskap! Efter utbildningen kan du vara med att påverka »framtidens teknik inom t ex miljö, energi, medicin, underhållning och kommunikation.Fantastisk arbetsmarknad! Det är stor brist på civilingenjörer i Elektroteknik. »En teoretisk utbildning i kombination med mycket laborationer och projekt. »Stor valfrihet inom utbildningen! Hela 10 olika specialiseringar, som är starkt knutna till »forskargrupper som flera bedriver världsledande forskning inom t ex reglerteknik, nano-elektronik, medicinsk teknik och kommunikation.

utBildningenElektroteknik är den del av fysikäm-net som i någon form handlar om elektricitet. Det kan röra sig om allt från de minsta elektroniska kompo-nenterna i datorer och mobiltelefo-ner till generering och användning av elkraft. Du får en stark teoretisk grund av matematik och fysik och samtidigt en god träning i att kon-struera, mäta och programmera. I de obligatoriska kurserna får du bl a lära dig att konstruera oscillato-rer, filter och förstärkare. Du lär dig mäta, behandla och överföra signaler i olika former och blir duktig på att programmera och att använda simu-leringsverktyg. Efter grundblocket har du ett stort urval av forsknings-nära inriktningar att välja bland.

speCiAliseringAr

Bilder och grafik Bilder och grafik är en snabbt väx-ande teknik för kommunikation mellan människor och datorer som t ex låter oss umgås i Second Life och andra interaktiva 3D-världar på Internet.

design av processorer och system på chipsHär får du lära dig att konstruera både digitala och analoga system genom att använda avancerad kisel-teknologi där miljarder transistorer tillsammans bygger upp ett system på ett enda chip.

energi och miljöArbetet för en hållbar utveckling innehåller många högteknologiska utmaningar och kräver ingenjörer med djupa kunskaper om energi, speciellt elenergi, med för ståelse för energisystems miljöpåverkan.

kommunikationssystemHär behandlas flera olika aspekter på fungerande kommunikation, allt från nätens arkitektur och uppbygg-nad till de elektromagnetiska vågor-nas egenskaper inom systemen, t ex internet, datanät, mobil kommuni-kation och WLAN.

Medicinsk teknikDen här specialiseringen ger en stark kunskapsgrund för den som i fram-tiden vill arbeta på företag inom medicinsk teknik, som sjukhusin-genjör eller med forskning inom medicinsk teknik.

produktionsekonomi och entreprenörskapOmvärldens förändringstakt och komplexitet ökar vilket ställer höga krav på att civilingenjörer måste ut-veckla en förmåga till att kombinera sitt djupa tekniska kunnande med den affärsmässiga utmaningen.

programvara i systemNästan alla elektrotekniska system styrs av datorer med tillhörande pro-gramvara. En elektroingenjör med specialkompetens inom program-mering och utveckling av stora pro-gramsystem är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

radio och nanoelektronikFör att överföra allt större datamäng-der så krävs mer bandbredd och ef-fektivare nyttjande av frekvensspek-trumet. Storleken på traditionella komponenter blir mindre och min-dre, men hur små transistorer kan vi tillverka?

reglerteknik och automationÅterkoppling och framkoppling av system, har universell tillämpbarhet och har lett till att reglerteknik och automation är en viktig ingrediens i t ex CD-spelare, elektronik, kom-munikationsnätverk, fordon, samt inom tillverknings- och processin-dustrin.

signaler och sensorerDenna specialisering handlar om att kunna mäta olika fysikaliska storhe-ter på bästa sätt och hur den upp-mätta signalen kan behandlas för att önskad information ska kunna utvinnas. Tillämpningar finns inom många olika områden som bl a inne-fattar kommunikation, medicin och biologi.

kinAinriktningProgrammet erbjuder även en sär-skild Kinainriktning. Se sid 42 eller www.lth.se/kinainriktningen

FrAMtidenEn civilingenjörsutbildning i elek-troteknik ger dig nyckeln till det hög-teknologiska samhället. I arbetslivet kommer du att arbeta tillsammans med många andra yrkesgrupper, tjäna bra och få stora möjligheter att resa mycket eller arbeta utomlands.Vissa E-civilingenjörer blir tekniska specialister, andra gör chefskarriär och några stannar kvar inom univer-sitetet för att forska. Många företags-ledare är nu mycket oroliga för att det inte utbildas tillräckligt många ingenjörer inom detta teknikområ-de. Det finns behov av både de som vill jobba väldigt tekniknära och de som är duktiga på att planera och se tekniken i ett vidare perspektiv.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 19

300 hp • 5 år

Page 20: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201020

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Bilder och grafik

design av processorer & system på chips

energi och mijlö

kommunikationssystem

Medicinsk teknik

produktionsekonomi & entreprenörskap

programvara i system

reglerteknik och automation

radio och nanoelektronik

signaler och sensorer

Valfria kurser

Examens-arbete

Master of Science in Engineering • Industrial Engineering and Managementwww.i.lth.se • 046-222 08 53 • [email protected]

Camilla Strömbeck • Supply Manager, Tetra Pak

LTH var ett självklart val eftersom studentlivet i Lund är svår-slaget och studentstaden Lund har allt som en student kan

önska sig. Dessutom har LTH bra rykte och utbildningarna har ett bra upplägg.

Jag tog min examen i januari 2006 och började direkt jobba på Sandvik. Jag började min bana som inköpare av reservdelar som ledde till en roll med personalansvar.

Idag jobbar jag som Supply Manager på Tetra Pak Processing vilket innebär att jag förhandlar avtal med våra leverantörer och ser till att samarbetet med leverantörerna fungerar på bästa sätt. Som ingenjör jobbar man mycket med människor och det är oer-hört givande och roligt.

Just nu tycker jag inköp är roligt men vad jag kommer att jobba med i framtiden har jag ingen aning om. Det jag vet är att jag har en utbildning i botten som är gångbar i princip överallt.

Viktor Karlsson • Student

Att välja studieort är inget lätt beslut, och inte sällan tvingas man som blivande student kompromissa mellan en bra utbildning och

ett roligt studentliv. Jag kom fram till att jag inte ville välja bort något, därför valde jag Lund. Det absolut bästa med LTH är kombinationen av en välrenommerad utbildning och en underbar studentstad. Min ex-amen från Lund väger mycket tungt ute i näringslivet och samtidigt bär jag med mig att mina år i Lund är de roligaste jag har upplevt hittills!

Det spännande kursutbudet fick mig att välja Industriell ekonomi. Jag hade inte tidigare läst ekonomi och var nyfiken på att lära mig. Framtidens ledare förväntas ha kunskap inom flera områden, förening-en mellan teknik och ekonomi skapar en bredd som är svår att toppa.

En civilingenjörsexamen väger tungt i näringslivet i Sverige såväl som utrikes. Arbetsmarknaden är trygg och jag väljer själv om jag vill arbeta på ett storföretag, som konsult eller starta eget. Det öppnar dörrar för en väldigt spännande karriär och det är bara jag själv som sätter grän-serna för hur långt jag vill gå.

Årskurs 1

Ekonomiindustriell ekonomiFöretagsorganisationentreprenörskap

TeknikMekanikFysikenergiMiljöteknik

MatematikAnalysAlgebra

Årskurs 2

EkonomiMikroekonomiMarknadsföringHandelglobaliseringindustriell ekonomi

TekniklogistikprogrammeringsteknikBeräkningsteknik

MatematikMatematisk statistikFunktionsteorisystemteoritransformer

Årskurs 3

EkonomiFinansiell ekonomioptimeringsimulering

TeknikMiljösystemanalys/managementHållbar utvecklingindustriell produktionreglerteknik

Teknikprofilindustriell produktframtagningenergi- och miljöteknikMatematisk modelleringsystem- och programvaruutveckling

Årskurs 4 & 5

Specialisering:logistik och produktionsekonomiFinans och riskAffär och innovationproduktion och produktionsteknikinegrerade programvarusystemegen specialiseringutlandsstudier

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 21: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 21

300 hp • 5 år

utBildningenUtbildningen omfattar 300 hp, varav ca 150 hp är obligatoriska baskurser, ca 30 hp inom valfri teknikprofil, ca 45 hp inom valfri specialisering samt 30 hp examensarbete. Parallellt läser du valfria fördjupnings- eller breddkurser samt helt valfria kurser, t ex juridik, språk och/eller miljö-teknik. De första tre åren består av grundläggande kurser i matematik, teknik, ekonomi och ledarskap. I årskurs 3 väljer du en av följande teknikprofiler:

industriell produktframtagningger dig grundläggande kunskaper i materialteknik och tillverkningsme-toder.

energi- och miljöteknik ger dig grundläggande kunskaper i tradi-tionell och förnybar energi- och för-bränningsteknik samt energi- och miljösystemanalys.

Matematisk modellering ger dig inte bara kunskaper i modellering, optimering och statistik utan också verktygen att implementera kraft-fulla modeller på verkliga system.

system- och programvaruutvecklingutvecklar dina kunskaper i program-merings-, dator- och digitalteknik samtidigt som du lär dig metoder för utveckling av mycket stora tek-niska system.Du har också möjlighet att påverka utformingen av din egen teknik-

profil. Du kombinerar då kurser ur LTHs breda kompetens med kom-petens vid de universitet runt om i världen som Lunds universitet har avtal med.

speCiAliseringArUnder de avslutande två åren ut-vecklar du djupa kunskaper inom ett vetenskapsområde med god forskningsbas vid LTH.

logistik och produktionsekonomi handlar om att leda, styra och pla-nera produktionsprocesser och ma-terialflöden med goda resultat, med avseende på resursutnyttjande, kvali-tet, effektivitet och försäljningspris.

Finans och risk handlar om finan-siella tillgångar i företag, t ex ba-lansering av avkastning och risk, prissättning av finansiella tillgångar eller beskrivning av options- eller el-marknaden.

Affär och innovation handlar om hur företag marknadsför, köper pro-dukter och tjänster samt utvecklar teknikstrategier. Du ska kvantita-tivt och kvalitativt kunna analysera marknader, lägga upp strategier och skapa goda relationer till affärs-partners.

integrerade programvarusystemhandlar om att leda och genomföra utveckling av stora programvaru-system som är integrerade i allt fler produkter, t ex inom telecom, auto-mation, sjukvård och fordon.

produktion och produktionsteknikomfattar tillverkningsteknik, utfor-mning av produktionssystem, auto-mation, materialteknik, ekonomisk styrning och produktionsledning. Du kommer lära dig att utveckla ett företags konkurrenskraft och leda produktionen i företaget såväl na-tionellt som internationellt.

FrAMtidenEfter utbildningen kan du arbeta nationellt och internationellt. Du kan tillämpa hela kedjan från idéfor-mulering, modellering, konstruk-tion, tillverkning, kvalitetssäkring, drift och underhåll till produktion och distribution av produkter och tjänster. Du arbetar t ex som affärs- utvecklare, produktionsledare, sys-temutvecklare, kvalitetsingenjör, marknadsförare, management kon-sult, investment banking, riskanaly-tiker, logistikchef eller företagsledare. Många av LTHs Industriella ekono-mer arbetar i länder som Danmark, England, Tyskland, Österrike och Belgien. Det är stor efterfrågan så-väl nationellt som internationellt på civilingenjörer med goda ledaregen-skaper som kan verka i gränsområ-det mellan teknik och ekonomi.

Industriell ekonomi är en bred, kvalificerad och internationellt konkurrenskraftig utbildning baserad på integrationen mellan matematik, teknik, ekonomi och ledarskap. Som civilingenjör i Industriell ekonomi är du attraktiv genom din mångfacetterade kompetens och förmåga att initiera och leda industriella projekt. Arbetsområden är bl a produktionsledning, finansiering och riskanalys, investeringsbedömning, strategi, företagsutveckling, marknadsföring samt produktutveckling. Speciellt för utbildningen i Lund är möjlighe-ten att inrikta sig mot matematisk modellering och finansiell ekonomi samt ett mentorsprogram i samarbete med näringslivet.

En god bas i matematik och en unik inriktning mot finans och risk »God nationell och internationell arbetsmarknad »Möjlighet till egen näringslivsmentor under studietiden »Avtal med många välrenommerade universitet i världen »

industriell ekonomi

Page 22: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201022

Det var naturligt för mig att börja på LTH. Hade många kompisar och fö-rebilder som läst på teknis. Ville egentligen bli brandingenjör från början,

men mitt intresse för mobiltelefoner fick mig att istället söka till InfoCom.InfoCom handlar om tekniken som gör det möjligt att överföra information

och data mellan människor.Jag arbetar som konsult inom mjukvarutest. Som agil testare handlar det

väldigt mycket om att jobba nära utvecklare och se till så att det som leve-reras kommer med hög kvalitet. Våra kunder är allt från de stora företagen i Öresundsregionen till små nischade företag. Vanliga arbetsuppgifter handlar ofta om att samla information om produkten, testa genom att utforska, do-kumentera, utveckla automatiserade användartester, hålla föredrag och utbild-ningar om test.

Sigudur Örn Birgisson • Konsult, Testway

Master of Science in Engineering • Information and Communication Engineering Technologieswww.infocom.lth.se • 046-222 47 83 • [email protected]

Sanne Bengtsson • Student

Jag vill ha en utbildning som ger jobb med stora möjligheter. Ex-akt vad en civilingenjör jobbar med är svårt att precisera, det finns

så många vägar man kan gå och otroligt många utmaningar. Man kan arbeta var som helst i världen och få jobba med teknik som inte finns tillgänglig idag.

InfoCom är bredare än andra liknande utbildningar. Här läser vi mycket tekniskt men också en hel del om hur man ska utforma tek-niken så att människan kan få användning av den på bästa sätt. Redan första året av utbildningen får vi prova på de olika specialiseringar som utbildningen har att erbjuda. Jag tycker det är bra eftersom man får en överblick om vad man egentligen läser. Första året innehåller allt från programmering till människans samspel med tekniska system till infor-mationsöverföring och kommunikationssystem.

Om man då, som jag, tycker om att resa kan man välja Kinainrikt-ning: då får man åka till Kina och studera i fyra månader inom ramen för utbildningen. Eftersom utbytet är en del av inriktningen han man även möjlighet att göra ytterligare ett ”utbytesår”.

Årskurs 1

Data- och telekom

Människa - teknik

Matematik

Programmering

Programvaruutveckling

Årskurs 2

Data- och telekom

Människa - teknik

Matematik

Programmering

Årskurs 3

Data- och telekom

Fysik och matematisk statistik

Dator- och reglerteknik

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:kommunikationssystem

Användbarhet och design

datasäkerhet och sårbarhet

signaler och systemteknik

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 23: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 23

300 hp • 5 år

Du får en bred kunskap om hela kommunikationskedjan i moderna data- och tele- »kommunikationssystem, från hur informationen överförs, till hur människan tar till sig informationen.Utbildningen ger en djup förståelse över hur de ingående delarna i ett data- och tele- »kommunikationssystem fungerar och påverkar varandra.Du får kunskaper som gör att du kan förstå, samt vara med och utveckla, framtidens »kommunikationssystem, tjänster och tillämpningar.

utBildningenInformations- och kommunika-tionsteknik används inom allt fler områden. Data- och telekommu-nikation har blivit en absolut nöd-vändighet i en uppsjö av produkter, tjänster och tillämpningar inom de mest skiftande områden såsom sjuk-vården, industrisektorn, media- och underhållningsbranschen och mobi-la tjänster. Några välkända exempel på vad teknikutvecklingen hittills gett oss är Internet, bredband, och mobiltelefoner med tillhörande til-lämpningar.Som civilingenjör i Informations- och kommunikationsteknik är du särskilt lämpad att arbeta med och deltaga i teknikutvecklingen av framtidens produkter, system och applikationer. Du får en god hel-hetsförståelse av hela kommuni-kationskedjan, hur informationen bearbetas och skickas, hur olika kommunikationsnät är uppbyggda för att hantera informationsflöden, samt hur användaren interagerar med tekniken för att tillgodogöra sig informationen på bästa sätt. Utbildningen inleds med ett block av obligatoriska kurser om 180 högskolepoäng. Dessa ger en bred grundläggande förståelse för hur moderna kommunikationssystem fungerar, samt ger de baskunskaper, i t ex matematik och programmering, som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Därefter följer en av fyra specialiseringar, valfria kurser, samt slutligen examensarbetet.

specialiseringarSom färdig civilingenjör i Informa-tions- och kommunikationsteknik har du en gedigen utbildning som gör att du har mycket stor flexibi-litet i ditt yrkesval, oavsett vilken av de fyra specialiseringarna du väljer att fördjupa dig inom. För varje spe-cialisering kan du exempelvis arbeta som teknisk expert, projektledare, utvecklingsansvarig, chef på olika nivåer, eller påbörja forskarstudier.

kommunikationssystem ger djup förståelse för hur avancerade data- och telekommunikationssystem är uppbyggda samt hur dess ingående delsystem fungerar och samverkar. Du får mycket goda kunskaper om hur t ex Internet och mobila system fungerar, samt en inblick i framtida kommunikationssystem.

Användbarhet och design ger in-sikter i hur användaren möter infor-mationen. Du får förståelse för hur information uppfattas beroende på hur den presenteras. Du lär dig hur ett gränssnitt byggs upp till exempel på en skärm, både designmässigt och praktisk, för att det skall bli na-turligt att använda.

datasäkerhet och sårbarhet hand-lar om olika säkerhetsproblem i data- och telekommunikationslösningar. Du lär dig olika typer av säkerhets-risker i ett kommunikationssystem. Det gäller såväl datasäkerhetsmäs-siga risker som exempelvis intrång och avlyssning, som robustheten i nätet.

signaler och systemteknik ger för-ståelse för hur många avancerade til-lämpningar kan beskrivas och analy-seras. Du lär dig exempelvis hur ett digitalt filter kan konstrueras, samt reglertekniska tillämpningar. Du får också kunskap i hur olika system i verkligheten kan modelleras, samt övervakas, styras och simuleras.

kinAinriktningProgrammet erbjuder även, tillsam-mans med Datateknik och Elektro-teknik, en särskild Kinainriktning. Denna innebär att du under de två första åren läser kinesiska och kine-sisk kultur parallellt med dina tek-nikstudier. Höstterminen i årskurs 3 är förlagd i Kina. Dessutom erbjuds du möjlighet till ytterligare en utby-testermin senare under utbildning-en samt praktikplats och examens-arbete i Kina. Kurserna i kinesiska och kinesisk kultur ligger inom den breddade delen av din utbildning. Se mer på s. 42 eller www.lth.se/kinainriktningen

FrAMtidenSom civilingenjör inom Informa-tions- och kommunikationsteknik har du en gedigen kunskap om olika aspekter av data- och telekom-munikation. Du vet hur systemet byggs upp av de olika delarna och hur de påverkar varandra. Data- och telekommunikation är idag en grundpelare inom de mest skiftande områden, med en uppsjö av avance-rade tillämpningar som ställer hårda krav på exempelvis användbarhet, nätuppbyggnad, och kvalitet i över-föringen.

information- och kommunikationsteknik

Page 24: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201024

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Bilder och grafik

design av processorer & system på chips

energi och mijlö

kommunikationssystem

Medicinsk teknik

produktionsekonomi & entreprenörskap

programvara i system

reglerteknik och automation

radio och nanoelektronik

signaler och sensorer

Valfria kurser

Examens-arbete

Det bästa med LTH är alla möjligheter. Det finns så många utbildningar och så otroligt mycket kunskap samlad på en

och samma plats. Det finns även åtskilliga möjligheter till samar-bete mellan olika områden, inte bara tekniska områden utan även inom naturvetenskap, medicin och ekonomi. Detta gör att man känner en sammanhållning när man är på campus.

Jag har alltid gillat kemi och att försöka hitta lösningar och förbättringar på olika problem. Min utbildning ger mig just detta. Det som är absolut bäst är de ”renodlade” kemitekniska kurserna och laborationerna med exempel tagna från industrin. Det gör att kurserna känns meningsfulla och man får en djupare förståelse för hur en stor del av industrin fungerar.

Omar Chaudhry • Student

Tintin Weng • Leverantörsutvecklare APE

Idag arbetar jag som leverantörsutvecklare på ett teknikföretag inom bilindustrin i Malmö. Som processingenjör bevakar jag tillverk-

ningsprocessen från råmaterial till slutleveransen, där riskanalys och processkontroll är mina främsta arbetsuppgifter. Eftersom företaget har merparten av sina leverantörer i Kina och att jag kan kinesiska, blir min andra uppgift naturligt kommunikationen däremellan. Med förståelsen i båda kulturerna eliminerar jag kommunikationsbrist som kan uppstå vid kulturella skillnader och hjälper leverantörerna att ar-beta enligt europeisk standard och managementmodell.

Genom min utbildning på LTH har fått ut vad jag behöver i ar-betslivet , dvs hur jag först tänker när ett problem uppstår och hur jag sedan löser det med rätt teknik och kunskap.

Master of Science in Engineering • Chemical Engineeringwww.kemiteknik.lth.se • 046-222 71 38 • [email protected]

Årskurs 1

Kemiteknik

Matematik

Kemi

Årskurs 2

Biokemi

Mekanik

Matematik

Kemi

Kemiteknik

Årskurs 3

Kemi

Matematik

Kemiteknik

Ekonomi

Valbart

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:processdesign

Material

läkemedel

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 25: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 25

300 hp • 5 år

Kemiteknik i Lund ger dig en bred utbildning inom ett viktigt framtidsområde. »Nya läkemedel, en bättre och säkrare miljö samt framtidens nya nanomaterial är områden där det behövs kemitekniker.En miljö där det finns goda kontakter med industrin och en utbildning som är väl- »känd inom den svenska industrin.Möjlighet att specialisera sig mot läkemedel, processdesign och material. Alla områden »med både stark arbetsmarknad och goda forskningsmiljöer.Undervisningen på kemiteknik i Lund ges i en miljö där det finns världsledande forsk- »ning inom många områden.

utBildningenKemiteknikprogrammet vid LTH är ett brett program som ger dig möjlighet att välja många olika ty-per av jobb i framtiden. En kemi-tekniker har hela världen som ar-betsfält. Eftersom kemiingenjörens arbetsområde är mycket skiftande, från forskning och utveckling till marknadsföring och produktion, er-bjuder utbildningen många möjlig-heter för dig att skräddarsy din egen utbildning. Under de första åren får du dina baskunskaper. Inför årskurs 4 väljer du sedan en specialisering. Här får du både möjligheter till för-djupning och till fria val ur ett stort kursutbud. Utbildningen i kemitek-nik innehåller laborationerna där du själv får utforska och testa kemiska teorier. I utbildningens senare del kan laborationerna bestå av att du får använda kemiteknisk apparatur eller göra mätningar i kemiska pro-cesser inom industrin. Utbildningen har också flera projektkurser. Detta gör att vi erbjuder dig en undervis-ning som är mycket omväxlande.

speCiAliseringArPå kemiteknikprogrammet har vi tre olika specialiseringar:

Material Denna inriktning ger dig kunskap om hur du kan utveckla

morgondagens material från papp-ret som kan vara en datorskärm till konstgjorda hjärtan. Inom denna specialisering fördjupar du dig i material- och polymerkemi. Vi be-handlar polymera material, elektro-nikmaterial och konstruktionsmate-rial från en kemisk synvinkel. Du får lära dig både om framställning och karaktärisering samt nya avancerade funktionella material som t ex nano-material.

processdesign En effektiv tillverk-ningsprocess är en förutsättning för framställning av alla konkurrens-kraftiga produkter, från färger och läkemedel till baskemikalier. En ef-fektiv process skall vara ekonomiskt optimal samtidigt som den ger minimal miljöbelastning. Den här specialiseringen ger de kunskaper och färdigheter som krävs för arbete med processfrågor inom drift, pro-duktutveckling och industriellt mil-jöskyddsarbete.

läkemedelDenna specialisering ger en fördju-pad kunskap om arbete med fram-ställning och utveckling av läkeme-del. Att utveckla ett nytt läkemedel kräver många olika typer av kunskap inom områden om biologi, kemi, kemiteknik och bioteknik.

Den vetenskapliga bredd som finns vid LTH gör att vi kan utbilda civil-ingenjörer med gedigna kunskaper i både design av nya molekyler, syntes och analys av aktiva substanser samt i utveckling av läkemedelsformule-ringar och processutveckling. Ut-bildningen innehåller flera projekt-kurser där vi gör mycket studiebesök och arbetar med frågor som ligger nära läkemedelsindustrins forsk-nings och utvecklingsproblem.

FrAMtidenKemiteknik är en bred utbildning som leder till många olika typer av arbeten. Man kan arbeta i Läke-medelsindustrin med att ta fram framtidens läkemedel eller på små utvecklingsbolag med morgonda-gens nya material. Man kan också arbeta mer med marknadsföring och försäljning eller hos myndig-heter med frågor som förbättrar vår miljö. Många kemitekniker ar-betar som chefer eller projektledare i den kemiska industrin. Det finns också möjligheter att forska kring några av vår tids viktigaste frågor, t ex hur skapar vi nya drivmedel för att minska växthuseffekten eller hur utvecklar vi nya läkemedel för HIV eller andra sjukdomar som det idag inte finns någon bot för.

kemiteknik

Page 26: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201026

Karin Högberg • Student

Att jag skulle bli just civilingenjör var nog rätt otippat. När jag läste tek-niskt basår på Campus i Helsingborg var det en kompis som tjatade

om att hon skulle söka Lantmäteri på LTH. Men det var först när jag läste i utbildningskatalogen om utbildningen och förstod vad den innehöll som det sa klick. Det var ju det här jag skulle hålla på med!

Lantmäteriutbildningen är en väldigt mångsidig utbildning, man kan gå flera olika vägar inom fastighetsdjungeln. Allt från fastighetsekonomi, juridik och värdering till den mer uppenbara lantmätaren.

Att läsa på LTH innebär att man befinner sig i Sveriges bästa studentstad, Lund. Man känner sig välkommen och har möjlighet att engagera sig i ut-bildningen och allt runt omkring. Det sätter guldkant på tillvaron.

Sedan ca 1,5 år jobbar jag på ICA Fastigheter. Ja, du läste rätt. ICA har ett fastighetsbolag som utvecklar och förvaltar fastigheter, i främsta hand butiks-

fastigheter. Mina uppgifter som förvaltare varierar en hel del. Ena dagen sitter jag bakom datorn i full färd att upprätta budget eller beställa underhållsarbeten. Den andra dagen är jag i en ICA-butik, besiktigande tak och golv efter en tillbyggnad.

Duktiga lärare och ett brett utbud av kurser gav mig en bra grund för att lösa många av de olika utmaningar jag ställs inför.

Att läsa på Lunds Tekniska Högskola ger även möjligheten att bredda sin kom-petens och kunskap inom andra branscher än just fastighetsbranschen. Den möj-ligheten tog jag genom att läsa avslutningen Technology Management. Avslutning-en öppnade dörrarna för finansbranschen och sedermera traineeprogrammet på Sparbanken Finn, vilket resulterade i en privatrådgivartjänst på ett av de regionala kontoren i Skåne. Efter drygt ett år ökade suget för fastighetsbranschen och jag sökte mig till ICA Fastigheter.

Erik Malmqvist ICA Fastigheter

Årskurs 1

Matematik

Juridik

Miljö, bygg- och anläggningsteknik

Årskurs 2

Matematisk statistik

Geografiska informations-system

Mät- och kartteknik

Programmering

Fastighetsteknik och fysisk planering

Matematik

Årskurs 3

National- och företags-ekonomi

Fastighetsekonomi

Miljörätt och fastighets-bildning

Valbara kurser inom:MiljörättByggande stadsplaneringprogrammering

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Fastighetsrätt

Fastighetsekonomi

geografisk informationsteknik

landinspektør

Examens-arbete Valfria

kurser

Master of Science in Engineering • Surveying and Land Managementwww.l.lth.se • 046-222 70 31 • [email protected]

Page 27: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 27

300 hp • 5 år

utBildningenLantmäteri är utmärkt för dig som vill läsa såväl teknik, juridik som ekonomi. I utbildningen kombineras fastighetsekonomi och fastighetsrätt med samhällsplanering, byggämnen och geografisk informationsteknik, samt grundläggande civilingenjörs- ämnen (matematik, statistik och programmering). Vi utvecklar för-ståelsen av fastighet som en juridisk enhet. Du gör ekonomiska analyser, lär dig om rättigheter i fastigheter, samhällets regler om byggande och markanvändning. Vidare studerar du tekniska förutsättningar för byg-gande och förvaltning av byggnader. Du lär dig samla in mätdata, jobba med databaser, programmera samt att arbeta i geografiska informa-tionssystem (GIS). Forskning sker i de olika ämnena du läser, t ex hur GIS kan användas i Internet, digi-tala koordinater som grund för fast-ighetsgränser, säkerställda obligatio-ner på fastighetsmarknaden, om oro på fastighetsmarknaden med stora prisändringar, effektiv fastighetsför-valtning och attraktiva stadsmiljöer.

speCiAliseringAr

Fastighetsrättslig specialiseringDu lär dig lagar och praxis om mark-användning, fastighetsindelning och utbyggnad av tätorter. Detta hjälper dig att lösa de problem som uppstår när man ändrar markanvändningen. Det kan också handla om stadsut-

veckling och stadsförnyelse, med krav i detaljplaner, plangenomför-ande, och praktiska frågor om tra-fik, VA och andra teknikområden. Du lär dig om krav vid byggande av enstaka hus och hur man jobbar med större områden. Västra ham-nen med Turning Torso i Malmö är ett spännande exempel. Det krävs fastighetsrättslig kunskap även när nya vägar eller järnvägar ska anläg-gas, t ex utbyggnaden av Citytun-neln i Malmö. En del kurser kan du läsa tillsammans med arkitekt- och väg- och vattenstudenter.

Fastighetsekonomi attraherar många studenter. Du lär dig grundläggande national- och företagsekonomi, och går sedan in på fastighetsekonomi. Värdering av fastigheter och förvaltning är vik-tiga områden. Vilken är den bästa lösningen? Riva och bygga nytt, renovera eller finns det ett tredje al-ternativ? Kanske präglas din lösning av miljötänkande samtidigt som den också måste vara ekonomiskt försvarbar. Du kan också läsa mer inom nationalekonomi och statistik för att lära dig göra analyser av fast-ighetsmarknadens svängningar och tendenser.

geografisk informationsteknik fokuserar på hur man bygger upp och använder geografiska data exempel-vis digitala kartor, fastighetsregister, satellitbilder och miljöinformation. Exempel på tekniker som studeras är satellitpositionering (t ex GPS), geo-grafiska informationssystem (GIS) och satellitbaserad fjärranalys (dvs fotografier tagna från satelliter). Geografisk informationsteknik är idag vanlig inom samhällsplanering, miljöanalys och kommersiella til-lämpningar.

landinspektørEn särskild specialisering är att läsa kurser i Danmark under 1,5 år. Du läser då tillsammans med de danska landinspektørstudenterna, i Aalborg eller i Köpenhamn, för att även få en dansk examen, dvs en dubbelexa-men som civilingenjör i lantmäteri och landinspektør.

FrAMtidenArbetsmarknaden är mycket ljus, med låg arbetslöshet. Vi ser ock-så att det långsiktigt kommer att finnas en stor brist på lantmä-tare. Utbildningen är mångsidig och färdigutbildade är attraktiva inom många arbetsområden. Ar-bete inom den privata sektorn, t ex byggbranschen, i fastighetsbo-lag, tekniska konsulter och inom fastighetsvärdering är idag lika van-ligt som arbete i stat och kommun. En del arbetar utomlands.

En blandning av teknik, ekonomi och juridik »Det enda renodlade civilingenjörsprogrammet i lantmäteri i Sverige »Mycket god arbetsmarknad »Konkreta ämnen ger ett verklighetsnära perspektiv »Jämn fördelning mellan killar och tjejer »

lantmäteri

Page 28: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201028

Therese Råvik • Student

På LTH är stämningen bra. Här passar alla in och många hjälps åt. Jag har aldrig känt någon konkurrens bland studenterna, utan var

och en får ha sin egen ambitionsnivå. Det faktum att LTH ligger i Lund möjliggör ett genuint studentliv, med möjligheter till många olika ak-tiviteter.

Jag har alltid varit intresserad av hur saker och ting fungerar och tycker att naturvetenskap och teknik är roligt. Mitt val av utbildning tyckte jag var lite skrämmande i början men ville bevisa för mig själv att jag kunde klara av en krävande utbildning. Det som är riktigt bra med maskinteknik är att det går att välja olika ämnen som man kan fördjupa sig inom. Det finns också möjlighet att välja mindre tekniska inriktningar med inslag av ekonomi och organisation. Dessutom är jag övertygad om att utbildningen kan leda till en mängd intressanta och välbetalda jobb.

När jag skulle välja utbildning tittade jag runt ganska mycket och kom fram till att jag ville till en välkänd högskola med en utbildning som var

erkänt bra både i Sverige och utomlands. Jag såg min framtida examen som en ”biljett” in i näringslivet.

Utbildningen tycker jag var både bra och dålig. Mestadels bra. Man fick en tuff och bra grundkunskap, som sedan successivt byggdes på mot den inrikt-ning som kändes mest spännande. Några kurser kunde ibland kännas onödiga, men efter en tid förstod jag att flertalet var viktiga för att få en helhet.

Många duktiga och bra lärare kom man i kontakt med och man fick ett stort socialt nätverk som jag har kvar både privat och i jobbet. Nu är jag med och driver Avalon Technology, som jag var med och startade 1997 och har idag ca 260 anställda. Vi har kunder över hela Sverige och delar av världen som jobbar med olika branscher som telecom, medtech, fordon, försvar, livsmedel, konsumentprodukter osv. Jag ansvarar för marknadsföring av Avalon och vår region i syd. Att kunna utveckla bättre produkter snabbare, är något som både jag och Avalon brinner för och som LTH i många fall har lagt grunden för.

Jean Bülow • Regional Manager & Marketing ManagerAvalon Product Development AB

Master of Science in Engineering • Mechanical Engineeringwww.m.lth.se • 046-222 84 93 • [email protected]

Årskurs 1

Matematik

Mekanik, statik

Ritteknik

Industriell ekonomi

Logistik

Introduktion till maskin-teknik

Årskurs 2

Hållfasthetslära

Mekanik, dynamik

Fysik

Konstruktionsmaterial

Termodynamik

Strömningslära

Programmering

Tillverkningsmetoder

Årskurs 3

Reglerteknik

Elektroteknik

Energi och miljö

Matematisk statistik

Maskinelement

Utvecklingsmetodik

Alternativobligatoriska kurser

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:energi

Fordon

Förbränning och strömning

Mekatronik

produktion

produktutveckling

logistik och produktionsekonomi

teknisk modellering

Valfria kurser

Examens-arbete

Page 29: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 29

300 hp • 5 år

utBildningenUtbildningen erbjuder en bred bas som ger dig möjlighet att välja mellan ett antal specialiseringar inom olika områden. Som civilingenjör i Ma-skinteknik kan du bli både specialist och problemlösare och kan påverka hur vårt framtida samhälle kommer att se ut. Maskiningenjörens breda kompetens gör att du blir attraktiv på arbetsmarknaden. Drygt första halvan av utbildningstiden ägnas åt grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Den speciali-sering du sedan väljer ger dig djupa kunskaper och färdigheter inom nå-got av nedanstående maskintekniska specialområden, kompletterade med valfria kurser.

speCiAliseringAr

energi är specialiseringen som ger dig kunskap om energiomvandlings-anläggningar med komponenter, som t ex kraftverk och ång- och gas-turbiner och färdigheter att använda avancerade beräkningsverktyg. Mil-jöaspekter är integrerade i alla led av specialiseringen, från kunskap om förbränning med låga emissioner till uthållig energiförsörjning och för-nuftig energianvändning.

Fordon är specialiseringen som ger dig kunskaper att utveckla morgon-dagens person- och lastfordon för att uppnå samhällets mål avseende hållbar utveckling. Vilka drivmedel och motorlösningar finns i fram-

tidens bilar? Kunskaper inom di-mensionering och formgivning av de komponenter och system som bygger upp ett fordon är viktiga för fordonsutvecklaren.

Förbränning och strömning är spe-cialiseringen där du bl a får möjlig-het att använda avancerade dator-baserade simuleringsverktyg för att analysera värmeöverföring, ström-ning och förbränning. Du lär dig om fenomen och komponenter som är väsentliga inom termiska system, att analysera och beräkna mekanis-mer och förlopp samt projektera och formge komponenter.

Mekatronik är specialiseringen som kombinerar ämnen som maskinkon-struktion, elektronik och avancerad datorstyrning. Hur konstrueras mo-torstyrningen i en modern kamera eller en robot till hjälp för handi-kappade? Hur konstruerar man en automatisk gräsklippare eller elektrisk styrning av bilen? Me-katronikingenjören utnyttjar flera kompetenser och kan därför skapa nya och smarta produkter.

produktion omfattar tillverknings-teknik, utformning av produktions-system och automation, material-teknik, ekonomisk styrning och produktionsledning. Specialisering-en ger dig de kunskaper som krävs för att kunna utveckla ett företags konkurrenskraft och framgångsrikt leda produktionen i företag på såväl

nationell som internationell nivå.

produktutveckling är specialisering-en för dig som vill bli konstruktör, en roll som är både dynamisk och spännande. En produktutvecklare arbetar både med utformning och dimensionering och tar utifrån ett kundbehov fram helt nya produk-ter eller utvecklar redan existerande produktkoncept till bättre prestan-da. Arbetet utförs oftast i team av experter från olika ämnesområden.

logistik och produktionsekonomi är en specialisering som ger dig verk-tygen för att effektivisera processer för material-, informations- och be-talningsflöden inom och mellan fö-retag. Som logistiker kan du arbeta med allt från inköp till distribution, inom företag eller som konsult, na-tionellt och internationellt.

teknisk modellering är specialise-ringen där du får ägna dig åt avan-cerade tekniska beräkningar inom hållfasthetslära och strukturdyna-mik. Varför kollapsade byggnaden World Trade Center? Hur konstru-erar man en lättare bil med mindre material och ändå bättre hållfasthet vid kollisioner? Utvecklingen inom området har i hög grad medverkat till den teknologiska utvecklingen, t ex inom flyg- och bilindustrin där avancerade beräkningsverktyg an-vänds för att utföra komplexa simu-leringar.

Här förenas klassiska ingenjörsämnen med bland annat teknisk design, ekonomi och miljö. »Du får en efterfrågad kompetens inom en mängd branscher som t ex design, produkt- »utveckling, dimensionering, tillverkning, energianvändning samt distribution och återvinning.Vår utbildning fokuserar på ett meningsfullt lärande. De olika ämnena följer och »kompletterar varandra på ett logiskt sätt. Vi för en öppen dialog mellan lärare och studenter.

Maskinteknik

Page 30: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201030

Årskurs 1

Matematik

Mekanik, statik

Ritteknik

Industriell ekonomi

Verkstadsintroduktion

Introduktion till maskin-teknik

Årskurs 2

Hållfasthetslära

Mekanik, dynamik

Estetik

Konstruktionsmaterial

Termodynamik

Strömningslära

Designerns verktyg

Tillverkningsmetoder

Årskurs 3

Reglerteknik

Elektroteknik

Maskinelement

Energi och miljö

Ergonomi

Designmetodik

Designprojekt

Utvecklingsmetodik

Årskurs 4 & 5

estetikergonomiCAdkonstruktionsteknikproduktsemiotikdesignprojekt

Valfria kurser

Examens-arbete

Johannes Håkansson • Student

Efter gymnasiet och lumpen påbörjade jag min utbildning och träffade då några av mina absolut bästa vänner. Jag läste inledningsvis ett och ett

halvt år och tog därefter ett sabbatsår, då jag arbetade som instruktör för För-svarsmakten. När jag återvände till LTH var jag så sugen på att studera som någon kan vara.

Teknisk Design upplever jag som anpassat till samtiden med mycket ny-tänkande. Projektarbetena känns realistiska och bedömningen av dessa är ofta knutna delvis till ambitionsnivå. Enligt min uppfattning handlar teknisk de-sign om att hitta den bästa gränsdragningen mellan estetisk utformning och teknisk funktion. Min utbildning är ett steg till vad jag hoppas kommer att bli ett spännande och givande arbetsliv.

Anna Papee • Development Engineer, Sony Ericsson

Jag hade en tanke om att jag ville bli produktutvecklare av något slag och så besökte jag ”flickor på teknis” och fick då ännu mer upp ögonen för

Maskinteknik.Utbildning tyckte jag var bra med mycket teori i botten som en bra grund

att stå på och sedan toppat med design ämnena som var lite mer kreativa. Mixen passade mig perfekt!

Idag arbetar jag som produktutvecklare på Sony Ericsson där jag jobbar med kosmetik dvs. lacker och andra ytbehandlingar på telefonen där jag fungerar som koordinator för kosmetiken för att uppfylla designers önske-mål samtidigt som det ska fungera rent mekaniskt. Till mina arbetsuppgifter hör även konstruktion av olika mobiltelefon delar. Vilka delar man får ans-vara för kan variera från projekt till projekt så det blir en bra omväxling på det dagliga arbetet. Mycket av produktionen och leverantörerna finns i Kina vilket innebär daglig kontakt med andra kulturer samt resor till olika platser i Asien.

Master of Science in Engineering • Mechanical Engineering with Industrial Designwww.mtd.lth.se • 046-222 84 93 • [email protected]

Page 31: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 31

300 hp • 5 år

Teknisk design är en civilingenjörs-utbildning som blandar naturveten-skap och teknik med ett stort utbud av designrelaterade kurser av olika slag. En utbildning för dig som är kreativ, nyfiken samt intresserad av teknik, matematik och design. Med design menas här den process som utöver den tekniska funktionen tillför produkten estetiska värden. Detta för att ge användaren av pro-dukten en bättre förståelse för hur produkten eller tjänsten ska använ-das. Andra värden som beaktas i designprocessen är till exempel den ergonomiska utformningen, ett fö-retags marknadsprofil i förhållande till produkten samt att en synergi uppnås med produktens tekniska funktion.

utBildningenUtbildningen spänner över många olika teknikområden och inslaget av designrelaterade kurser är stort, vilket ger utbildningen en unik pro-fil. I början av utbildningen läser du grundläggande ämnen inom na-turvetenskap och maskinteknik. På våren i årskurs 1 börjar inslagen av kurser i teknisk design parallellt med kurser inom andra ämnesområden. Under utbildningen genomför du flera projekt. I projekten får du till-fälle att tillämpa och fördjupa dina kunskaper och färdigheter och träna upp din förmåga att arbeta kreativt och systematiskt med att utveckla och utforma produkter. Du kom-mer att kunna välja mellan en rad olika spännande arbeten inom olika

branscher, i Sverige och utomlands. Du kan arbeta som bl a produktchef, projektledare, produktutvecklare, de- signer, forskare och lärare. Med en bred kunskapsbas inser du vikten av design som konkurrensmedel i produktutvecklingsarbetet och kan lätt kommunicera med olika avdel-ningar.

Vår tillvaro blir alltmer komplex och tekniskt avancerad. Vi ställer allt större krav på att produkter och ar-betsredskap av olika slag inte bara ska ha en bra teknisk funktion – de ska också ha en attraktiv utformning, vara begripliga och lätta att använda, vara ergonomiskt riktigt utformade och bra ur miljösynpunkt. För att åstadkomma detta krävs ett helhetsperspektiv på produktframtagningsprocessen och en humanistisk syn på tekniken och dess användning – ett perspektiv där människans behov och förmåga och samhälleliga krav sätts i centrum.

Maskinteknik med teknisk design vid LTH är unik i sitt slag i Sverige. Programmet »kommer att ge dig kunskap och färdighet i utveckling och formgivning av produkter.Du får ett helhetsperspektiv på produktutvecklingsprocessen där design som uttrycks- »medel är ett väsentligt inslag. Inslaget av teknik är fortfarande stort och du får en stabil ingenjörsgrund att stå på.Programmet har en studiemiljö med god sammanhållning bland nöjda studenter. »

Maskinteknik - teknisk design

Page 32: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201032

Maja Svensbro • Civilingenjör i riskhantering, Risk- och utvecklingsverksamheten vid Helsingborgs brandförsvar

Jag arbetar i stor utsträckning i projekt, både internt inom brandförsvaret samt externt i kommunen och i Skåne Nordväst. Mitt arbete innebär många kontakter

och möten med personer inom kommunal verksamhet, myndigheter och näringsli-vet. Under min utbildning lades fokus ofta på samverkan och det känns viktigt och roligt att få arbeta med samverkansfrågor i verkliga livet. Min tjänst innebär stort eget ansvar och möjlighet till flexibilitet och efter mina studieår så känner jag mig trygg i att ta mig an utmanande uppgifter och problemlösning. Även om jag inte kan allt så vet jag hur jag snabbt kan hitta rätt information och använda den på ett vettigt sätt.

Det var inte ett självklart val att läsa teknik men jag insåg att min negativa in-ställning till de tekniska utbildningarna var grundad på ren okunskap. Jag visste helt enkelt inte vad en ingenjör sysslar med. Anledningen till att jag valde brandingenjör och riskhantering var en blandning av blåljusromantik och den goda arbetsmarkna-den samt att kunna få en stor bredd genom att läsa riskhantering.

Robin Zetterlund • Student

D et bästa med LTH är nog gemenskapen med både lärare och andra studenter. Det är lätt att umgås och träffa vänner även bland stu-

denter på andra program. Den största fördelen med utbildningen är att den ger en bred bas med

möjlighet till varierande arbetsuppgifter i mitt framtida yrkesliv. Dess-utom tror jag att en civilingenjörsexamen generellt innebär goda arbets-möjligheter internationellt.

Riskhantering tycks vara ett växande marknadsområde och jag känner att utbildning väl kompletterar mina grundläggande studier på branding-enjörsprogrammet. När jag påbörjade mina universitetsstudier hade jag egentligen ingen aning om att civilingenjörsprogrammet i riskhantering ens existerade. Efter att ha tagit tillfället att åka till Australien för ett prak-tikår som brandkonsult såg jag mer av potentialen med riskhantering. Intresset för utbildningen växte fram och jag bestämde mig till sist för att slutföra mina studier på civilingenjörsprogrammet i riskhantering.

Årskurs 1-3

Tidigare utbildningsprogram (Brandingenjör eller civilingenjör)

Årskurs 4

Riskanalysmetoder

Statistiska metoder för säkerhets-analys

Juridik inom säkerhet, hälsa och miljö

Människa- teknik- organisation och hantering av risket

Olycks- och miljörisker i ett sam-hällsekonomiskt perspektiv

Valfria kurser

Årskurs 5

Riskhanteringsprocessen

Valfria kurser

Examensarbete

Master of Science in Engineering • Risk Management and Safety Engineeringwww.riskhantering.lth.se • 046-222 08 79 • [email protected]

Page 33: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 33

BeHovEstoniaolyckan hösten 1994 och branden hos Makedonska fören-ingen i Göteborg hösten 1998 är två tragiska händelser som berört många. Visst borde de ha kunnat undvikas. Men hur kan man i för-väg, innan sådana olyckor inträffar, påverka händelseförloppen? Det finns risker som behöver hanteras inom alla sektorer i samhället. Men riskhantering handlar inte bara om stora olyckor. Också vid helt vardag-lig, odramatisk verksamhet kan det uppstå skador på miljön, på män-niskors fysiska och psykiska hälsa samt på egendom och verksamhet. Kraven på ökad tillväxt, effektivitet och konkurrenskraft leder till stora förändringar i samhället. Utveck-lingen går snabbt. Produkter utveck-las på nya sätt, produktionstakten ökar, distributionen moderniseras, kommunikationsmönster och infra-struktur ändras. Dessa förändringar medför också risker. Det gäller där-för att vid planeringen tillgodose en god livskvalitet genom att i förväg fundera på vad som skulle kunna hända om något går snett.

utBildningens inneHållI alla verksamheter som kan med-föra skador på människor, miljö och egendom måste riskerna hanteras på ett riktigt sätt. Detta kräver utbild-ning i riskhantering. Utbildningen i riskhantering vid LTH lägger stor vikt vid att förmedla kunskap om de hot och risker som finns i samhäl-let både vid normal verksamhet och när det förekommer olyckor. Denna utbildning är den första av sitt slag i Sverige. Här utbildas studenterna i att identifiera och bedöma risker, fö-reslå åtgärder som minskar riskerna och att arbeta med ledningssystem som gör att risk nivån blir låg. Ut-bildningen innebär också att man lär sig samarbeta med andra per-sonalkategorier, både tekniker och icke-tekniker.

Målet Med utBildningenStudenterna erbjuds särskilt goda förutsättningar att använda riskana-lys som ett systematiskt arbetsverk-tyg när det gäller att

identifiera » och bedöma risker föreslå åtgärder » som minskar el-ler förhindrar risker för att det uppstår skador på människa, miljö och egendom utforma och arbeta med lednings- »system inom området säkerhet, miljö och hälsa.

Målet är att risknivån blir låg med hänsyn till ekonomi och resurshus-hållning, både inom organisatio-nen och i förhållande till samhällets krav.

AntAgningAnvisningar samt behörighetskrav för den som söker till programmet anges på www.riskhantering.lth.se. Börjar du dina studier på Branding-enjörsprogrammet vid LTH hösten år 2010 kan du, med platsgaranti efter sex terminer, välja att studera till civilingenjör i riskhantering. För dig blir det aktuellt att påbörja pro-grammet höstterminen 2013.

Alla företag och myndigheter har behov av riskhantering, vilket gör arbetsmarknaden »mycket bred och det är lätt att få jobb.Stora möjligheter att inrikta sin egen utbildning mot allt ifrån ekonomiska risker till »miljörisker.Kontakt med företag i arbetslivet - programmet är anpassat till marknadens behov. »Studenterna kommer från många olika civilingenjörsprogram vilket gör att man lär sig »mycket inom en stor mängd olika områden bara genom att umgås med sina studie-kamrater.

120 hp • 2 år • (examen på 300 hp)

riskhantering

Riskhantering handlar om att minska riskerna för stora olyckor och katastrofer, samt dess konsekvenser. Det finns riskfaktorer i all verksamhet. Men hur stora är de? Och vad består de i? Hur kan de minskas? Idag arbetar riskhanteringsingenjörer som utbildats vid LTH inom industrin, på försäkringsbolag, inom räddningstjänsten, vid kommunal och statlig förvaltning samt som konsulter. Arbetsmarknaden är mycket god för riskhanteringsingenjörer.

Page 34: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201034

Mohsen Meshkian • Student

Det roligaste med Teknisk fysik är att man får ägna sin tid åt de ämnen som man var mest intresserad av under gymnasietiden,

nämligen matte och fysik. Skillnaden är nu bara att man får lära sig hur man tillämpar dem på olika områden inom tekniken.

Det är väldigt bra stämning på LTH och studenterna här är mål-medvetna och hjälper varandra med studierna. Det kan ibland bli stressigt under tentaperioden då man har flera kurser att tentera men det brukar ordna sig om man har gått på föreläsningarna och förstått övningsuppgifterna, och ofta tjänar man på att tentaplugga i grupper i stället för att plugga ensam!

Mattias Bruzelius • Systemansvarig, Kockums AB

Jag har alltid varit intresserad av hur saker och ting fungerar och bestämde mig tidigt för att läsa en utbildning med inriktning mot

fysik.Teknisk fysik är en bred utbildning vilket ger en möjlighet att ar-

beta i många olika sammanhang och gärna i ett tvärvetenskapligt per-spektiv. Teknisk fysik är även en välkänd och uppskattad utbildning hos arbetsgivare vilket ger en fördelar när man söker arbete.

Nu arbetar jag som systemansvarig för ett styr- och övervaknings-system som finns ombord på flera av Sveriges ubåtar. Jag bestämmer hur systemet skall fungera och se ut utifrån olika krav på funktio-nalitet och säkerhet. Jag följer sedan arbetet när de olika delarna i systemet designas, tillverkas och installeras samt utbildar kunden om systemets funktion.

Som systemansvarig följer man naturligt hela utvecklingsprocessen och får en mycket bra överblick hur idé blir verklighet.

Årskurs 1

Fysik:vågor och kvantfenomen

Matematik:grundläggande analys och linjär algebra

Teknik:Mekanik och programmering

Årskurs 2

Fysik:statistisk fysik och termo-dynamik, vektoranalys

Matematik:komplex analys, systemteori, partiella differentialekvationer

Teknik:Mekanik, elektronik och mät-teknik, reglerteknik, hållfast-hetslära, hållbar utveckling

Årskurs 3

Fysik:kvantteori, atom- och kärn-fysik, fasta tillståndets fysik

Matematik:sannolikhetslära och statistik, vetenskapliga beräkningar

Teknik:ingenjörskunskap, elektromag-netiska fält, beräkningsteknik, ekonomi, hållbar utveckling

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom: Fotonik, Medicinsk teknik,

Finansiell matematik, nano-

fysik, Miljöteknik, m.m.

Valfria kurser

Examensarbete

Master of Science in Engineering • Engineering Physicswww.tekniskfysik.lth.se • 046-222 08 54 • [email protected]

Page 35: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 35

300 hp • 5 år

utBildningenUnder de tre första åren läser du obligatoriska kurser som lägger grunden för resten av utbildningen. Ämnena kan grovt delas upp i fysik, matematik och teknikämnen, där den sista kategorin innehåller sådant som programmering, mekanik, håll-fasthetslära, reglerteknik, elektronik, elektromagnetiska fält och hållbar utveckling.

efter de första tre åren har du en gedigen grund i matematik och modern fysik och har fått nya per-spektiv på vad matematik och fysik är och hur de tillämpas inom olika teknikområden. Du har också fått insikt i vilket omfattande område teknik är och vilken stor betydelse det har i vårt samhälle.

under de två avslutande åren finns många valfria kurser att välja mellan. Nu kan du läsa fördjupningskurser om sådant som du har fastnat för, men även fortsätta att bredda dig med kurser i till exempel medicinsk teknik, språk och ekonomi. Du har möjlighet att ta med kurser motsva-rande 15 högskolepoäng från Lunds universitets övriga fakulteter. Hälften av dina valfria poäng ska läsas inom en specialisering (se nedan). Det är vanligt att studenter på programmet väljer att tillbringa sitt fjärde år ut-omlands genom ett av universitetets många utbytesprogram.

utbildningen avslutas med ett exa-mensarbete under en termin, där du får praktisera de kunskaper du fått under din utbildning. Examensarbe-tet kan utföras vid LTH, vid någon annan högskola eller vid ett företag.

speCiAliseringArTeknisk fysik är en mycket bred ut-bildning, vilket avspeglas i att du har många specialiseringar att välja bland. Inom varje specialisering finns dessutom fler kurser än du behöver läsa, så att du har möjlighet att an-passa specialiseringen till dina egna intressen. Specialiseringarna har lite olika tyngdpunkt med avseende på ämnesgrupperna fysik, matematik och teknik (detaljerad information om de olika specialiseringarna finns på programmets hemsida).

inom specialiseringarna medstarka fysikinslag får du en för-djupad förståelse av modern fysik och dess betydelse för vårt samhälle och näringsliv. Du får teoretisk och experimentell insikt i aktuella och framtida teknik- och vetenskapsom-råden samt lär dig utnyttja dessa i nya tillämpningar. Du kan komma att jobba med att utveckla nya och effektivare energikällor som solcel-ler, integrera kamerasystem i mobil-telefoner, eller utveckla metoder för miljömätningar.

Matematikspecialiseringarna syf-tar till att du ska uppnå en djup analytisk förmåga och lära dig an-vända kraftfulla matematiska verk-tyg, där datorstödda beräkningar och programmering är naturliga redskap. Du får en fördjupad förstå-else för modellering och simulering, och kan komma att jobba med ana-lys av signaler och bilder inom tek-nik och medicin såväl som analyser av finansmarknaden.

inom teknikspecialiseringarna får du modellera komplexa system som kräver både fysikalisk och matema-tisk insikt. Du får gå på djupet med tvärvetenskapliga ingenjörsproblem, som kan leda till såväl avancerade teoretiska modeller som praktiska til-lämpningar och produkter. Du kan komma att jobba med att förbättra förbränningsprocesser, utveckla re-habiliteringshjälpmedel och medi-cinska sensorer, eller reglersystem för stabilisering av flygplan.

För samtliga specialiseringar gäl-ler att du kommer i kontakt med starka forskningsmiljöer (vissa är världsledande) och har mycket goda förutsättningar att gå vidare med forskning inom högskolan eller ut-vecklingsarbete inom industrin.

FrAMtidenCivilingenjörer i teknisk fysik har en oerhört bred arbetsmarknad och det är svårt att ge en allmän beskriv-ning av var examinerade tekniska fysiker arbetar – de finns i så många olika branscher. En gemensam näm-nare är deras allmänna förmåga att snabbt sätta sig in i nya, ofta tvärve-tenskapliga, problemställningar och använda kunskaper och insikter från många områden för att lösa dem. En stor del arbetar därför med forsk-nings- och utvecklingsarbete, både inom företag och inom universitet. Det är också vanligt att tekniska fysiker arbetar som entreprenörer i egna företag eller som projektledare inom olika branscher. För att se vad tekniska fysiker kan arbeta med, sewww.tekniskfysik.lth.se

Du tycker att matematik och fysik är roligt och vill arbeta med problemlösning inom »ett brett spektrum av tekniktillämpningar. Som student på Teknisk fysik får du insikt i fler ingenjörsämnen än vad andra civilin- »genjörsstudenter får.När du har tagit examen kan du arbeta med forskning och utveckling vid universitet »eller inom näringslivet. I Lund finns världsledande forskning inom många områden, t ex laserfysik, nanovetenskap och reglerteknik.

teknisk fysik

Page 36: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201036

Jacob Gumpert • Student

På LTH har jag för första gången känt mig totalt självständig, både i mina studier och som individ. Det finns dessutom en otrolig gemenskap och

öppenhet bland studenterna som gör att alla känner sig välkomna. Här märks också att kunskap är viktigt; när jag ser tillbaka slås jag av hur min förståelse ständigt utvecklats.

Som student på Teknisk matematik har jag glädjen att få bekanta mig med matematikens djupa teoretiska sidor, samtidigt som de olika inriktningarna ger mig möjligheten att möta det breda tekniska kunnandet. Eftersom vi lär oss matematiken för att ha den som ett verktyg, känner man sig väl förberedd inför nästan alla akademiska utmaningar. Men samtidigt ingår den matema-tiska allmänbildning som behövs för att kunna kalla sig matematiker.

Jag vet inte varför jag valde att utbilda mig till civilingenjör. Jag visste att det var en bra utbildning, men jag kände mig osäker om det skulle passa mig. Tur nog valde jag att testa. Det är bland de bästa valen jag gjort och jag trivs mycket bra.

Årskurs 1

Matematik

Matematisk modellering

Programmering

Fysik och mekanik

Årskurs 2

Matematik

Matematisk modellering

Matematisk statistik

Ekonomi

Programmering

Reglerteknik

Årskurs 3

Matematik

Matematisk modellering

Numerisk analys

Programmering

ElektroteknikSignalbehandling

Biologi och hållbar ut-veckling

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Beräkning och simuleringBiologisk och medicinsk modelleringFinansiell modelleringMiljörisk och klimatsystem och signalerprogramvara

Valfria kurser

Examens-arbete

Ellen Grumert • Konsult, Deloitte i Köpenhamn

Idag arbetar jag som konsult på Deloittes aktuarieavdelning i Kö-penhamn. Aktuarie innebär att man arbetar med försäkringar och

försäkringsmatematik. Man sysslar mycket med riskhantering och sta-tistik är därför ett centralt ämne. Att arbeta som konsult är ett väldigt varierande arbete med många olika arbetsuppgifter. Man måste hela tiden vara med i utvecklingen av metoder, regler och lagar vilket gör att man utvecklas och lär sig nya saker. Att arbeta i Danmark är an-norlunda men också roligt då man får möjligheten att lära sig en ny kultur och ett nytt språk.

Min utbildning, Teknisk matematik, ser jag nu i efterhand främst som en startpunkt och en stor möjlighet till att inrikta sig mot det man vill arbeta med. Om jag skulle summera min utbildning så skulle jag säga att det har gett mig ett kritiskt tänkande och verktyg att använda i verkliga livet för att utvecklas och komma dit jag vill. Självklart har jag också haft otroligt roligt på vägen och jag har träffat många fantastiska människor.

Master of Science in Engineering • Engineering Mathematicswww.tekniskmatematik.lth.se • 046-222 08 53 • [email protected]

Page 37: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 37

300 hp • 5 år

utBildningenMatematik är teknikens och veten-skapens språk och har alltid varit ett kärnämne för en civilingenjör. Den snabba datorutvecklingen gör att matematiken i dag blivit än vikti-gare, t ex för att effektivt analysera information och göra simuleringar. Matematik genomsyrar vardagsli-vet, ofta utan att man tänker på det, med allt från Google och väderprog-noser till prissättning av optioner på börsen. Det finns idag många nya områden, t ex inom bioinformatik, IT, medicin och ekonomi, där det behövs avancerad matematik som ofta ännu inte är färdigutvecklad. Under de första sex terminerna byggs stommen för utbildningen. Redan från första terminen läser du mycket matematiska ämnen och de fortsatta studierna bygger på detta. Centrala är också datavetenskap och system-vetenskaper. Därutöver får du en bred bas av ämnen inom teknik, naturvetenskap och ekonomi där matematik kan användas. Det är på detta växelspel som programmets motto syftar: ”Matematik som tek-nologi”. Naturligtvis kan man även fördjupa sig ytterligare i matematisk teori.

speCiAliseringArSpecialiseringarna inom Teknisk ma-tematik är var för sig mycket breda och tillsammans täcker de (nästan) all sorts ingenjörskonst där analys och simuleringar har betydelse. Var-je specialisering hålls samman av i stora stycken gemensam matematik. Detta hjälper till att skapa bra över-blick över breda fält, vilket också är en viktig specialistkompetens för en teknisk matematiker.

Beräkning och simuleringHär byggs en bred bas av generella verktyg för modellering och beräk-ning för komplexa system och feno-men i naturen och industrin. Speci-aliseringen skapar möjlighet att från den matematisk-beräkningstekniska sidan profilera sig inom ett brett fält av teknikområden t ex elektroteknik, maskinteknik, mekanik, kemi, ström- ning, fysik, byggnadsteknik.

Biologisk och medicinsk modellering Inom denna specialisering sysslar man med matematisk modellering, simulering och beräkning inom bio-vetenskaperna, av intresse för bl a läkemedels- och medicinsk industri samt sjukvård. Ett aktuellt område är bioinformatik, där det idag finns ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmäng-der, t ex databaser av gener.

Finansiell modelleringMatematiska och statistiska modeller och metoder spelar en allt viktigare roll inom ekonomisk verksamhet vid t ex banker och försäkringsbo-lag. Inom denna specialisering byggs en bred bas inom ekonomiska om-råden åtkomliga för kvantitativ mo-dellering och analys.

Miljö, risk och klimatRisker i tekniska system har sedan lång tid varit ett fält där matematik och statistik kommit till stor an-vändning. Specialiseringen mot risk, miljö och klimat breddar verksam-hetsfältet till några andra områden där matematisk modellering och analys blivit viktiga verktyg. Bild-tolkning i fjärranalys, extremvärden i klimatmodeller och simulering av

biologiska system är några exempel.

system och signalerI denna specialisering byggs en bred bas av matematiskt-systemveten-skapliga verktyg och teori. Dessa har breda användningsområden inom system uppträdande inom industri och forskning, och har kontaktytor även mot de andra specialisering-arna inom Teknisk matematik.

programvara I denna specialisering lär du dig hur man utvecklar stora programva-rusystem. Kurserna behandlar alla delar av utvecklingen; från hur man ställer krav på systemen till hur man utvecklar dem med avancerade pro-grammeringstekniker, samt hur man testar dem.

FrAMtidenSom civilingenjör i Teknisk mate-matik är du eftertraktad på arbets-marknaden och kan få intressanta jobb över ett brett fält av arbetsgi-vare och branscher. Du kan se fram emot ett omväxlande arbete där du utvecklar eller forskar kring avan-cerade tekniska produkter, system och teori. De tekniska problemom-rådena kommer att skifta under din yrkeskarriär men den breda träning i matematiska arbetssätt som utbild-ningen ger dig kommer att göra dig varaktigt attraktiv på arbetsmarkna-den. Många kommer att arbeta i team där de bidrar med matematisk specialistkunskap bland specialister inom andra områden. För detta är du väl förberedd genom utbildning-ens bredd och den träning i kom-munikation och modellering som du fått.

Du vill läsa mer matematik än på andra civilingenjörsprogram. »Du får en bred bas av tillämpningsämnen som du kan använda matematik inom. »Detta ger stora valmöjligheter i arbetslivet. Du får en specialistkompetens som mate-matiker inom något teknikområde.Du utvecklar din problemlösningsförmåga och din förmåga att arbeta matematiskt »med många olika typer av problem, även sådana som från början inte är formulerade i matematiska termer.

teknisk matematik

Page 38: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201038

Maria Ödén • Student

Att läsa i Lund är något jag alltid har velat, eftersom det är en fantastisk studentstad. Här händer det mycket och allt är inom cykelavstånd. Frå-

gan var bara vad jag skulle välja eftersom jag tycker att både fysik och medi-cin är väldigt intressant. Till slut föll valet på nanoingenjör. Mitt avgörande beslut var när jag bläddrade i LTH-katalogen och läste: ”Vill du lära dig hur man kopplar elektronik till levande celler?” Det är precis det som jag vill jobba med.

Något som passar mig är att vi läser inom så många olika ämnesgrupper, det gör så att det aldrig blir tjatigt och att det alltid är något som är extra intressant.

Som en del av min utbildning har jag alltid velat åka som utbytesstudent och det är något av det bästa med LTH. Utbudet bland städer och länder är enormt och sannolikheten att man får åka iväg är stor, åtminstone om man inte väljer de allra populäraste städerna.

Erik Börjesson • Development Engineer Tetra Pak Processing Systems

Den största anledningen till att jag började läsa på LTH var nog Lunds signum som en härlig studentstad, en del av familjen bor

dessutom i staden. Att det blev just Teknisk nanovetenskap berodde på att jag tilltalades av utbildningens bredd och så här i efterhand känner jag att det har gjort att jag kan ta till mig information från många tek-niska områden, vilket jag har nytta av i mitt arbete. Utbildningens mer unika kurser inom analys på nanoskalan och hantering av elektronmi-kroskop samt inom olika typer av materialbearbetning har dessutom gett mig en viss spetskompetens redan som nyutexaminerad.

Just nu arbetar jag på avdelningen för Research and Technology. Mina arbetsuppgifter är varierande och jag har bland annat arbetat med en undersökning av vilka möjliga positiva applikationer nanotek-nik skulle kunna ha inom process av livsmedel.

Jag trivs mycket bra med mitt jobb och jag känner verkligen att utbildningen förberedde mig för arbetslivet.

Årskurs 1

Introduktion till nanove-tenskapen

Termodynamik, våglära, optik och atomfysik

Allmän och oorganisk kemi, organisk kemi

Programmering

Endimensionell analysLinjär algebra

Årskurs 2

Cellens biologi

Kvantfenomen och nano-teknologi

Människans fysiologi

Elektroniska materialFunktionella material

Ellära och elektronik

Flerdimensionell analysTillämpad matematik

Årskurs 3

Analys på nanoskalanKomponentteknologiProjekt nanoingenjör

ReglerteknikSensorer

Hållbar utveckling med nanoperspektiv

Statistik

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:nanobiomedicin

nanomaterial

nanofysik

nanoelektronik

Valfria kurser

Examens-arbete

Master of Science in Engineering • Engineering Nanosciencewww.teknisknanovetenskap.lth.se • 046-222 08 54 • [email protected]

Page 39: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 39

300 hp • 5 år

utBildningenSom enda tekniska högskola i lan-det startade LTH 2003 ett utbild-ningsprogram som idag ger både en civilingenjörs- och en masters-examen i Teknisk nanovetenskap. Genom tvärvetenskapligt samarbete inom Lunds universitet erbjuder vi ett helhetsperspektiv på nanotek-nik, där specialkomponerade kurser t ex i kemi och medicin bidrar till att bredda den grund som fysik och matematik ger. Under de fem åren får du både studera teori och lära dig använda tekniker inom nanotekno-login. Efter tre år får du skapa dig en egen profil mot yrkesrollen som nanovetare inom en av fyra specia-liseringar. Målet med utbildningen är att utbilda civilingenjörer som känner sig tilltalade av att sudda ut gränserna mellan traditionella kun-skapsområden som medicin, bio-logi, fysik, kemi, materialvetenskap och elektronik. Redan från dag ett återspeglas denna tvärvetenskapliga karaktär i utbildningen. Det betyder att utbildningen i teknisk nanove-tenskap attraherar motiverade stu-denter med en mycket bred intres-sesfär.

speCiAliseringArPå Teknisk nanovetenskap kan du välja att specialisera dig inom nå-gon av våra fyra specialiseringar: Nanobiomedicin, nanomaterial, na-noelektronik eller nanofysik. Spe-cialiseringarna ger spetsen i utbild-ningen efter de inledande tre årens breda grundblock. Oavsett vilken av specialiseringarna du väljer kan din framtida arbetsmarknad komma att vara både industrin och akademin. Med en specialisering i nanobiome-dicin kan du välja att förbereda dig för jobb inom t ex läkemedelsindus-trin. Du kan också komma att arbe-ta med utveckling av andra typer av medicinska produkter eller material för medicinska ändamål. Nanobio-medicin gränsar alltså till specialise-ringen inom nanomaterial. Har du valt denna, är det möjligt att du t ex hamnar inom industri som utveck-lar starkare och lättare material för allt från tennisracket till flygplan. En specialisering inom nanoelektronik kan leda till att du får arbeta med utveckling av elektronik för nästa generations datorer; komponenter designade för hög hastighet och låg energikonsumtion. nanofysikspecialiseringen är bred och kan leda till arbete inom allt från grundläggande halvledarfysik till mer teoretisk modellering av na-nostrukturer. Men om du vill kan du kombinera fysiken med biologin även i din specialisering och på så sätt komma att arbeta med något så spännande som nanobiomekanik!

FrAMtidenNanotekniken har identifierats som ett nyckelområde för svensk indus-tris framtid. Det finns redan åtskil-liga exempel på nanoteknik inom dagens industri och i vissa fall är det först på senare tid man uppmärk-sammat att det man sysslat med i många år faktiskt är nanoteknik. Till exempel används nanopartiklar i slitstarka däck, i målarfärg och ce-ment, som UV-filter i solkräm och det äldsta exemplet av alla, för att färga glas. Nanostrukturerade ytor som inte repas har börjat dyka upp i stekpannor, liksom nanodesignade trådar i byxor på vilka inte ens ket-chup fastnar. Efter examen kan du se fram emot ett omväxlande arbete där du, ofta i en internationell miljö, arbetar med att utveckla forsknings-nära, avancerade tekniska produkter, system och metoder inom biologi, medicin, fysik, kemi, elektronik el-ler materialvetenskap. Du kan t ex komma att arbeta som specialist eller forskare i ett företag inom biomedi-cin, informationsteknik eller mate-rialteknik. Du kan välja att arbeta med forskning och undervisning vid ett svenskt eller utländskt universi-tet, bedriva konsultverksamhet eller kanske vara med om att starta ett eget innovationsföretag. Du kom-mer med din tvärvetenskapliga ut-bildning att vara attraktiv på arbets-marknaden.

Den enda utbildningen i Sverige som ger både en civilingenjörs- och en mastersexa- »men i Teknisk nanovetenskap.En utbildning för dig som är intresserad av biologi, medicin, fysik och kemi och vill »tillämpa nanoteknik för att skapa framtidens material, läkemedel eller elektronik.En tvärvetenskaplig utbildning som med hjälp av specialkomponerade kurser ger ett »helhetsperspektiv på nanoteknik.

teknisk nanovetenskap

Page 40: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201040

Maria Malm • Nationell ProjektingenjörE.ON Elnät Sverige AB

Jag arbetar som projektingenjör på avdelningen Anläggning/projekt. Avdelningens uppdrag är att upphandla entreprenadprojekt och

styra dessa projekt från beslutat till färdig anläggning. Min uppgift som projektingenjör är att leda och medverka i affärsutvecklande pro-jekt, medverka i upphandlingar, följa upp och analysera nyckeltal och verksamhetsmål. Vår organisation är nationell från Skåne i söder till mellersta Sverige vilket medför att jag reser mycket i tjänsten. Därtill medverkar vi i internationella utvecklingsprojekt inom E.ON koncer-nen. Det är ett utmanande och omväxlande arbete.

Innan jag kom till E.ON arbetade jag på NCC. Jag hade en trainee-tjänst på NCC Construction Sverige AB med placering på Citytun-neln E101 Malmö C Nedre. Där fick jag möjlighet att jobba mer ute i produktionen som arbetsledare för internationell arbetskraft. Jag fick arbeta med temporära stödkonstruktioner, grundläggning, geoteknik, injektering, reparationer av gjutskador, armering, form osv.

Som civilingenjör öppnas många dörrar och valmöjligheter!

Edvin Alnervik • Student

Det bästa med Väg- och vattenprogrammet är att man får en unik inblick inom samhällsbyggandet på flera plan. De första åren får vi en bred grund,

vilken ger en verktyg till att förstå olika processer och tillvägagångssätt inom byggande, infrastruktursystem och samhällsplanering. Senare i utbildningen inriktar man sig mot något område. Under studietiden tror jag att man tilldelas en viktig spetskompetens och samtidigt en bred kunskap kring områden som angränsar till ens område. Man delges en ovärderlig helhetssyn. Utöver detta lär man sig att ständigt angripa och lösa problem och anta nya utmaningar.

Jag hade förhållandevis enkelt för mig inom de tekniska och naturveten-skapliga ämnena under gymnasiet och tänkte att jag skulle läsa något inom detta. Jag ville gå en utbildning som jag kunde vara säker på gav mig en stabil grund till arbetslivet. Jag ville helt enkelt inte läsa bara för att, utan för att verk-ligen få med mig någonting. Därför valde jag att läsa till civilingenjör.

Civilingenjörsstämpeln innebar för mig, då som nu, en garanti för kvalitet.

Årskurs 1

Mekanik

Fysik

Byggnadsteknik

Matematik

Årskurs 2

Byggnadskonstruktion

Vatten och miljö

Byggprocessen ochekonomi

Matematik

Årskurs 3

Anläggningsteknik

Trafik

Statistik

Fördjupande kursval

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar inom:Anläggningsteknik

Byggproduktion och förvaltning

Hussbyggnadsteknik

konstruktion

trafik- och vägteknik

vattenresurshantering

Valfria kurser

Examens-arbete

Master of Science in Engineering • Civil Engineeringwww.v.lth.se • 046-222 92 48 • [email protected]

Page 41: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 41

300 hp • 5 år

utBildningenDe första tre åren innehåller ämnen som ger dig en bas inom största delen av en Väg- och vattenbyggares arbetsområde. Under de avslutande två åren av utbild-ningen skaffar du dig en kunskapsprofil genom ditt val av specialiserade kurser och examensarbete. Det finns även goda möj-ligheter till utlandsstudier samt studier inom andra ämnen, t ex språk, juridik och arkitektur. Du kommer under hela studie-tiden att bygga upp din problemlösnings-förmåga och förmåga att kommunicera dina idéer och slutsatser till omgivande samhälle.

MastersspecialiseringarVid Väg- och vatten på LTH sker forskning inom många ämnen inom samhällsbygg-nadsområdet, ofta ämnesövergripande och i samarbete med industrin. Detta kommer du framförallt att kunna utnyttja under de avslutande åren när du ska fördjupa dina kunskaper inom ett eller flera områden.

Anläggningsteknik Denna specialisering innehåller främst kurser inom konstruktion, vägbyggnad och grundläggningsteknik, för att ge dig förståelse för och kunskap om planering och utformning av infrastruktur, främst större anläggningskonstruktioner. Som anläggningsprojektör arbetar du med att planera och konstruera olika typer av anläggningar, som vägar, järnvägar, tunn-lar, broar och andra konstruktioner med krav på design, hållfasthet, beständighet, miljö, hållbar utveckling och alla övriga anspråk som finns på dagens infrastruk-tur.

Byggproduktion och förvaltning En specialisering riktad mot byggpro-duktion och förvaltning innehåller ett spektrum av ämnesområden som bygg-produktion, fastighetsföretagande, fastig-hetsekonomi, bygg- och anläggningstek-nik och hållbar utveckling. Utbildningen ger färdigheter att lösa kom-plexa problem i samband med planering, projektering, produktion och förvaltning.

Du lär dig att tillämpa tekniska och eko-nomiska analysmetoder för att bedöma ett byggnads- eller anläggningsobjekt genom hela dess livscykel. En tydlig utgångspunkt är processens behov av samverkan mellan olika aktörer såsom byggare, arkitekter, ekonomer, jurister, fastighetsförvaltare och samhället i övrigt.Efter genomgången specialisering kan du leda och medverka i byggprojekt både som beställare och entreprenör, samt genom god förvaltnings och fastighetsekonomisk kompetens leda ett fastighetsföretag. En stor variation av yrkesmöjligheter finns fastighetsförvaltare, fastighetsutvecklare, byggentreprenör, facility manager, byggle-dare, projektledare m.m.

HusbyggnadsteknikInom denna specialisering finns det främst kurser som ger fördjupade kunskaper om byggnadsrelaterade energi- och fuktfrågor, inomhusmiljö, materialteknik och kon-struktion. Du kan välja att profilera din utbildning inom något av dessa delområden eller bredda dig inom hela området. Du får en helhetssyn på byggnadens olika funktio-ner som gör att du kan välja den totalt sett bästa tekniska lösningen. Vid LTH finns landets bästa kompetens inom husbygg-nadsteknik. Denna specialisering leder till arbete där du är med och utformar olika typer av hus med de krav som finns på dagens byggna-der när det gäller beständighet, energiför-brukning, innemiljö och säkerhet.

konstruktionSpecialiseringen inom konstruktion ger en fördjupning inom de beräkningsmetoder och praktiska kunskaper som krävs för att förstå och kunna utföra hållfasthetsberäk-ningar och dimensionering för byggnader och anläggningar. Du får en djup förståel-se för konstruktioners verkningssätt så att även alternativa konstruktionslösningar kan föreslås. Kurserna är främst inriktade mot mekanik, konstruktion och mate-rialteknik och ger en god grund för att i

framtiden arbeta med utformning av kon-struktioner. Arbetsuppgifterna är av problemlösande karaktär och nytänkande och förmåga att skapa praktiskt fungerande byggnadsverk i samarbete med arkitekter och andra spe-cialister är centralt.

trafik- och vägteknikSpecialiseringen är upplagd med två sam-mankopplade spår inom trafikteknik res-pektive vägbyggnad. Du får de kunskaper som behövs för att arbeta med utveckling och förbättring av trafiksystemen med hänsyn till bl a kapacitet, miljöpåverkan och säkerhet. Du lär dig också vägbyggnad, hela kedjan från utformning och produk-tion till drift och underhåll. Du kan välja att specialisera dig inom ett av områdena eller att skaffa dig en bredare kompetens som täcker båda spåren.

vattenresurshanteringI denna specialisering finns kurser inrikta-de mot grundvatten och miljö, hydrologi, hydraulik, och vatten- och avloppsteknik. Du får bl a lära dig att hantera frågor som rör vattenförsörjning och avloppsvatten samt skydd av vattentäkter och recipienter. Du kan även arbeta med vattenfrågor rela-terade till miljö, infrastruktur, vattenkraft och industriell VA-teknik. All undervis-ning sker på engelska – inslaget av interna-tionella studenter är stort.

FrAMtidenSamhället har behov av civilingenjörer som har kompetens att delta i planering, byggande och förvaltande av byggnader och anläggningar, transportsystem och samhällen. Detta gäller såväl nationellt som internationellt vilket innebär att du har en bred framtida arbetsmarknad. Din arbetsplats kan finnas både inom privat såväl som offentlig sektor, den kan finnas hos mindre konsultfirmor eller stora en-treprenadföretag. Oavsett var du arbetar i framtiden kommer du att ha stora möj-ligheter att få ett intressant arbete där din insats kan göra en skillnad.

Leder till en examen som ger dig möjlighet att påverka hur vårt framtida samhälle »ska se ut och fungera, från stadsplanering och byggande till naturresursplanering och praktisk miljövård.Du får under studietiden kontakt med företrädare för din framtida arbetsmarknad »liksom en inblick i denna genom olika inslag i kurserna.Du läser en bredd av ämnen vilket gör att du får god bas att stå på inför framtiden. »Vid LTH finns landets ledande kompetens inom husbyggnadsteknik, vattenresurspla- »nering och trafikplanering.

väg- och vattenbyggnad

Page 42: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201042

Helene Alvner • Student

Jag har så länge jag kan minnas varit tekniskt intresserad, så när det var dags att söka till universitet och högskola föll valet därför på en

civilingenjörsutbildning. När jag sedan fick veta att LTH skulle starta Kinainriktningen blev valet av utbildning självklart, eftersom en kombi-nation av teknik och språk var något som skulle passa mig perfekt.

Att kunna blanda teknikkurser med språkkurser i kinesiska och att sedan få möjligheten att använda och utveckla kunskaperna under en termin i Kina är en otrolig möjlighet om man är intresserad av Kina och Asien.

Utöver Kinainriktningen valde jag att läsa Informations- och kom-munikationsteknik som är en bred utbildning där man får möjlighet att jobba med många olika saker. Lund är en mysig och genuin studentstad som jag varmt kan rekommendera!

Jag är samordnare för Kinainriktningen och ska även undervisa reglerteknik i Kina under den andra halvan av höstterminen. Ki-

nainriktningen vid LTH är nu inne på sitt tredje år, och den första kullen ”Kina-studenter” har precis åkt iväg till Zhejiang-universitetet i Hangzhou. Där ska de stanna en termin och läsa kinesiska, signal-behandling och reglerteknik. Studenterna har förberett sig genom att läsa kinesiska i Lund terminen innan. Det ska bli spännande att se hur de hanterar mötet med en annorlunda kultur och levnadsstandard.

Min kurs i Kina ges på engelska och i den kommer LTH-studenter-na att få laborera och lösa räkneuppgifter tillsammans med kinesiska studenter. Jag är glad över att vi har ett stort utbytesavtal med just Zhejiang-universitetet, som brukar rankas bland Kinas fem främsta universitet. Jag har besökt Hangzhou ett par gånger tidigare och det är en vacker och lugn liten stad med ett par miljoner invånare. Samtidigt är det nära till den enorma staden Shanghai som ligger bara två tim-mar bort med tåget.

Anton Cervin • universitetslektor

www.kinainriktningen.lth.se • 046-222 47 83 • [email protected]

Page 43: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 43

300 hp • 5 år

Årskurs 1

Obligatoriskt block

Kinakunskap

Årskurs 2

Obligatoriskt block

Obligatoriskt block

Kinesiska

Årskurs 3

Kinakunskap & kinesiska

Signalbehandling

Reglerteknik

Obligatoriskt block

Årskurs 4 & 5

Specialiseringar

Obligatoriska

kurser

Examens-

arbete

Är du intresserad av Kina, världens folkrikaste nation och mest expansiva marknad? Vill du utbilda dig för ett internationellt jobb inom högteknologi? Då ska du satsa på LTHs Kinainriktning!

En unik utbildning som kombinerar teknik och språk. »Du får en värdefull inblick i kinesisk kultur och tillgång till en av världens mest expansiva »jobbmarknader.Utbildningen innehåller en till två terminer vid kinesiska toppuniversitet. »

kinainriktningen

Svenska företag satsar enormt myck-et i Kina. Till det behövs det duk-tiga civilingenjörer som både har en teknikutbildning i toppklass och förståelse för hur det är att arbeta i en annorlunda kultur och miljö. Ki-nainriktningen är öppen för dig som börjar studera till civilingenjör i Da-tateknik, Elektroteknik eller Infor-mations- och kommunikationstek-nik. Du väljer inriktningen under ditt första år på någon av de ovan nämnda utbildningsprogrammen.

Kinainriktningen omfattar normalt alla dina år på LTH. Under de första två åren läser du kurser i kinesiska och Kinas kultur och samhällsliv parallellt med dina teknikstudier i Lund. Kurserna ges av Språk- och litteraturcentrum vid Lunds uni-versitet och är skräddarsydda för inriktningen. Under höstterminen det tredje läsåret studerar du språk och teknik vid Zhejiang University i Hangzhou – ett kinesiskt universitet i toppklass. Teknikkurserna anord-nas av LTH och läses tillsammans med kinesiska studenter.

Under de sista åren kan du bygga vidare med språkstudier i Lund och tillbringa ytterligare en termin vid något av Lunds universitets kinesis-ka partneruniversitet. Som kronan på verket kan du göra ditt examens-arbete i Kina.För att trivas på Kinainriktningen måste du vara beredd på att anta krävande utmaningar både när det gäller språk- och teknikstudierna. Du måste också vara beredd att an-passa dig till en ny kultur under dina utlandsstudier.

Page 44: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201044

www.tm.lu.se • 046-222 84 91

Therese Wemnér • Trainee, Arla Foods

Jag valde att läsa på LTH eftersom det är en välrenommerad hög-skola, vilket kändes tryggt och roligt då det fanns mycket traditio-

ner. Jag hade också hört att Lund som studentstad skulle vara helt fantastisk, så för mig fanns det inga tvivel.

Mina fem år som student på LTH och TM i Lund är jag riktigt nöjd med. På TM fick jag möjligheten att komplettera mina teknolo-gi-färdigheter med business- och managementkunskaper, i en kreativ och högst motiverande miljö.

Nu tar jag del av Arla Foods Future Fifteen Graduate Programme, ett traineeprogram där jag har tre olika positioner i organisationen under en tvåårsperiod. Det är otroligt utvecklande och lärorikt, både på ett privat- och arbetsmässigt plan. För tillfället har jag en position inom Marknadsavdelningen på vårt kontor i Dubai, Förenade Arabe-miraten. Tidigare var jag på huvudkontoret i Århus, Danmark och jobbade inom supply chain development.

Johan Clason • Produktchef, Scania

LTH och Lund har ett otroligt utbud både när det gäller studier som stu-dentliv och min erfarenhet är att bägge är minst lika viktiga. Studietiden

är lärande på många sätt och kombinationen hårda studier och engagemang i studentlivet ger en enorm utvecklingskurva.

Mina inledande år på elektroteknik gav en god grund, en teknisk bas att jobba vidare ifrån, men det var på Technology Management jag fick sätta mina lärdomar i perspektiv samt komplettera med kunskaper inom ytterligare om-råden.

Det viktiga vid val av utbildning är givetvis att hitta det som stimulerar. För mig, som generalist är värdet av interaktion mellan människor viktig. Jag sti-muleras av att känna hur en grupp av ambitiösa människor gemensamt höjer respektive individs nivå och det är i månt och mycket precis detta Technology Management innebär.

Efter avslutad trainee på Scania jobbar jag idag som produktchef för buss gentemot Sydostasien. Detta innebär att jag verkar som ett ”gränssnitt” mellan fabrik och marknad, där jag ansvarar för allt ifrån produktportfölj till pris och marknadsstrategier. Rollen för med sig en hel del resande för att stötta samt få en inblick i mina marknaders vardag.

Page 45: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 45

Technology Management (TM) är en avslutande inriktning för ingenjörs- och ekonomistudenter som vill ar-bete integrerat med teknologi, ekonomi och management. TM bedrivs i samverkan med Ekonomihögskolan vid Lunds universitet (EHL).Utbildningens mål är att förse näringsliv och samhälle med goda medarbetare som kan möta framför allt industrins behov av mångsidighet och kreativitet.

technology Management

Technology Management ska ge kunskap och förståelse för samspe-let mellan teknologi, ekonomi och människa och skapa förutsättningar för att framgångsrikt kunna leda ut-vecklingen av framtidens produkter och tjänster. Utbildningen ger stu-denterna tillfälle att, i nära samar-bete med näringslivet, studera och praktisera ledarskap, projektledning och strategi, innovation och indu-striell marknadsföring. I TM-avslutningen kombineras och sammanstrålar ämnesområden, lä-rare och studenter från LTH och

EHL. Under den första fasen läser ekonomerna teknologikurser och LTH-studenterna strategi & styrsys-tem vid Ekonomihögskolan i Lund. I den andra fasen läser studenterna tillsammans kurserna:

Teknologi, strategi och struktur »Marknadsdriven produktut- »vecklingInnovativt utvecklingsarbete - »Intraprenörskap i praktikenProjektledarskap »Teamwork och ledarskap »

TM avslutas med ett examensarbete där ekonomer och teknologer arbe-tar tillsammans.

Alla som läser ett civilingenjörs-program (förutom riskhantering och teknisk design) vid LTH kan söka till TM. Ansökan görs under sjätte studieterminen och antagningen grundas på uppnådda studieresultat, en skriftlig motivering samt person-lig intervju. Till utbildning antas varje år 20 studenter från LTH samt 20 ekonomie kandidater.

Page 46: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 47: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

LU RACING

Teori som omsätts i praktik. Det kan man tala om när det gäller projektet LU Racing där LTH-studenter bygger och tävlar med en racerbil. Studenterna designar, utveck-lar och bygger en miljövänlig bil med hy-bridteknik från scratch. Man behöver alltså studenter från många olika inriktningar för att ro projektet i land från ritbordet till tävlingsbanan. För det är till den legenda-riska racerbanan i Silverstone i Storbritan-nien allt syftar. När bilen är klar ska den tävla mot andra studentbyggda racerbilar från många olika universitet och länder. I teamet ingår studenter från maskinteknik, industriell ekonomi, teknisk fysik, elektro-nik och teknisk design. Men man har också flera företag och sponsorer, som är intres-serad av nästa generations bilkonstruktörer, bakom sig.-- Projektet är en oerhörd merit för alla som är med, från konstruktörer till administra-törer. Men framför allt är det en enorm er-farenhet som ger oss förtroende för utbild-ningen. Då man får chansen att tillämpa alla sina teoretiska kunskaper på verkliga problem. Det är den absolut mest givande kursen jag har tagit på LTH, säger Eldan Kajevic projektledare för LU Racing och ci-vilingenjörsstudent i maskinteknik.Förutom att vara ett intressant projekt och

en utmaning är LU Racing en tvärveten-skaplig och gränsöverskridande kurs som ger akademiska poäng. Studenterna i pro-jektet får 7,5 högskolepoäng för att utveckla sin racerbil.I år bygger LTH-studenterna den tredje ge-nerationens LU Racer, nytt för i år är att man bytt tävlingsklass från Formula Stu-dent till Formula Hybrid. Bilen man ut-vecklar kommer alltså att bli en miljövänlig hybridbil som ligger helt rätt i tiden. Ef-tersom tävlingsklassen är ny och förväntas växa fort vill LU Racing vara med – och i topp – från början. LTHs forskning får en direkt praktisk betydelse på tävlingsbanor runt om i världen. Och det finns en gedi-gen grund att bygga hybridbilen på – Lunds Tekniska Högskola är långt framme i forsk-ningen inom miljöteknik och cleantech, inte minst när det gäller elhybridfordon, förbränningsmotorer och produktion av etanol från biomassa.LU Racing är också ett konkret sätt att visa upp LTHs forskning och ingenjörsutbild-ningar för allmänheten. När man deltog i Motormässan förra året var det många yngre förmågor som fick upp ögonen för civilingenjörsutbildningen efter att ha varit i kontakt med studenterna från LTH och LU Racing.

Formel 1 för studenter!

Page 48: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201048

Nils Philip Påhlsson • ArkitektTengbom Arkitekter

Allt började med legobitar, färgade och olikformiga byggstenar som blev helheter och gav glädje i att skapa. Ett decennium senare

gav arkitektutbildningen på LTH mig nya byggstenar att bygga med i form av en mångfald av kunskaper, erfarenheter och upplevelser.

I dag arbetar jag på Tengbom Arkitekter där jag sitter med i en in-ternationellt sammansatt projektgrupp. Uppdraget är att tillsammans med representanter från fastighetsbolag och arkitektkontor ta fram ett tävlingsförslag för ett stort kongresscenter i Helsingborg med hotell, kontor och bostäder. Mina byggstenar blir fler och fler för varje dag som går men nu genom erfarenheter jag får i mitt arbete.

Att utbilda sig till arkitekt är att läsa världens mest tvärvetenskapliga ämne. Din förmåga att gestalta bygger på din förståelse för omvärlden och hur den fungerar. Så öppna ögonen, se, upplev världen omkring dig och lär dig omsätta erfarenheter till byggstenar. Att förstå vad le-gobitarnas färger och former gör för helheten gör dig till arkitekt och det ger, då som nu, glädjen i att skapa!

Tina Ljunggren • Student

Arkitektutbildningen i Lund finns i en spännande miljö – energin sprudlar och kreativiteten flödar. Här kläcks och

utvecklas idéer efter bästa förmåga. På skolan finns alla för-utsättningar för ett stimulerande och utvecklande arbetssätt med egna ritbord, bra datasalar och välutrustade verkstäder med grymt duktig personal!

Vi jobbar ofta i projektform med varierande uppgifter alltifrån övergripande analyser och koncept till planer och tekniska lösningar. Det är ett lustfyllt jobb att utveckla sina idéer och se var de leder. Det gör att det blir många dagar och en del kvällar på skolan och med det en hel del skratt- och fnissanfall! Det är klart att ibland kan det bli lite motigt – det är inte alltid man har de där fantastiska idéerna – men då finns det alltid någon i närheten som är beredd att lyssna och stötta.

Att plugga på LTH och i Lund är underbart! Staden är van vid studenter. Det finns ett rikt studentliv och det är lätt att träffa och lära känna nya människor. Helt enkelt en toppentid!

Master of Architecturewww.arch.lth.se • 046-222 37 36 • [email protected]

Page 49: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 49

300 hp • 5 år

Årskurs 1

Arkitektens redskap

Arkitektur baskurs

Arkitekturteknik

Arkitekturhistoria

Arkitekturteori

Exp. workshop

Digitala verktyg

Föreläsningar

Årskurs 2

Gestaltningsprocess och prototyp

Arktitektur baskurs

Arkitekturteknik

Arkitekturhistoria

Arkitekturteori

Exp. workshop

Digitala verktyg

Föreläsningar

Årskurs 3

Stadsbyggandets grunder

Hållbar arkitekto-nisk gestaltning

Arkitektur kandidatprojekt

Arkitekturteknik

Arkitekturhistoria

Arkitekturteori

Int. workshop

Byggnadsekonomi

Digitala verktyg

Föreläsningar

Årskurs 4

Arkitektur fördjupnings-projekt

Arkitektur fördjupningskurser

Valbara kurser

Årskurs 5

Arkitektur fördjupnings-projekt

Ark. fördj.kurser

Valbara kurser

Examensarbete

utBildningenUnder studietiden tränas du i att be-arbeta och gestalta rum, byggnader och den byggda miljön i sitt sam-manhang. Studier av goda förebil-der används ofta som utgångspunkt i olika gestaltningsövningar för att förstå hur och varför de utformas på olika vis. I begreppet gestaltning in-går att på ett tektoniskt, funktionellt och estetiskt sätt formge byggnader och samhällen. Mycket i utbildningen är praktiskt och handgripligt - du skissar, ritar och bygger modeller. Parallellt på-går teoretiska studier med föreläs-ningar, seminarier och tentamina; du läser, räknar, skriver, diskuterar och reflekterar. Du använder såväl manuella som digitala verktyg samt andra metoder för att pröva dig fram i ditt gestaltningsarbete och din för-ståelse för rummet.

FördjupningsoMrådenEfter en treårig basutbildning följer en avslutande fördjupningsutbild-ning som omfattar två år. Fördjup-ningsområdena behandlar olika uppgifter inom arkitektens arbets-fält med anknytning till samhällsve-tenskap, humaniora och teknologi. Som student kan du antingen välja ett avgränsat fördjupningsområde eller en mer allmän och bredare fördjupning. Det finns följande för-djupningsområden att välja mellan:

Arkitektur och samhälle

Arkitektur i extrema miljöer

Bebyggelsevård

laboratorium för spatiala experiment

stadsbyggnad

FrAMtidenArbetsmarknaden utvecklas ständigt. För en examinerad arkitekt öppnar

sig ett brett arbetsområde som kan innebära allt från arbete inom pri-vat, offentlig eller statlig verksamhet och förvaltning, både i Sverige och utomlands.

AntAgningVid sidan av betyg och resultat från högskoleprov som urvalsgrund vid antagning till utbildningen har 1/3 av platserna hittills avsatts till sökan-de som gör ett särskilt antagnings-prov, arkitektprovet. Provet består av en hemuppgift som kommer att finnas tillgänglig på arkitektprovets hemsida: www.arkitektprovet.nuHemuppgifterna bedöms av en be-dömningsgrupp. De deltagare vars uppgifter bedöms hålla en hög nivå kallas till prov som genomförs på Arkitektskolan. En jury rangordnar sedan de utförda proven som ligger till grund för antagningen.

Vi utbildar kreativa arkitekter med förmåga att identifiera, behandla och lösa problem »inom arkitekturens och samhällsbyggandets område.Utbildningen är konstnärlig och akademisk och ger en allsidig träning i att bearbeta och »gestalta rumsliga och teoretiska frågeställningar.Projektarbeten är den centrala studieformen med tema från arkitektur, interiör arkitek- »tur, möbeldesign, stadsbyggande och restaurering.Undervisningen förutsätter aktivt deltagande och heltids närvaro på Arkitektskolan. »Du har möjlighet att förlägga någon del av din utbildning vid ett universitet utomlands. »

Arkitekt

Page 50: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Bachelor of Science in Fire Protection Engineeringwww.brandingenjor.lth.se • 046-222 08 79 • [email protected]

Brandingenjörsutbildningen är en internationellt res-pekterad utbildning. Varje år är det flertalet studen-

ter som tar möjligheten att åka ut i världen till bland annat Australien och USA ett år för att praktisera. Jag var själv ett år i USA och praktiserade som brandkonsult och det har jag programmets goda rykte bland interna-tionella företag att tacka för den möjligheten.

Programmet är ett förhållandevis litet program vilket gör att det blir en god relation mellan elever och lärare.

Jag valde att läsa till brandingenjör för att det finns gott om jobbmöjligheter som brandingenjör och för att kurserna verkade intressanta. Att man kan läsa till både räddningsledare och civilingenjör i riskhantering var också ett stort plus.

Rasumus Frid • Student

Ida Texéll • Operativ chef/stf räddningschefRäddningstjänsten Syd

Studietiden vid LTH medförde mycket glädje men innebar också mycket hårt jobb. Jag lärde mig fort att tentorna inte

var så enkla som jag trodde de skulle vara. I efterhand känns det extra kul och tillfredsställande att ha tagit de tentor som jag an-såg svåra. Jag är mycket nöjd med min utbildning. Efter LTH läste jag MSBs påbyggnadsutbildning för brandingenjörer ute på Räddningsskolan i Revinge. Ett underbart men tufft år!

Idag arbetar jag som operativ chef/stf räddningschef inom Räddningstjänsten Syd. Jag ansvarar för att leda och utveck-la vår operativa verksamhet. Ett spännande uppdrag som är mycket stimulerande. Därutöver ingår jag i räddningschefernas befälsjour för område syd där jag ansvarar för systemledning och samverkan. Det här är mitt drömjobb, variationsrikt och utvecklande - jag stormtrivs!

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201050

Page 51: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

210 hp • 3,5 år

programnamn

Internationellt erkänd utbildning i världsklass rankad nummer 1 »Mycket lätt att få ett jobb nationellt och internationellt och göra en snabb karriär »Relativt litet program vilket skapar möjlighet till individuellt fokus och en härlig »sammanhållningGod sammanhållning även efter utbildningen »

unik utBildningBrandingenjörsprogrammet är unikt i sitt slag. Det är den enda högsko-leutbildningen i Sverige som ger kompetens inom både brand- och räddningstjänstområdet. Branding-enjörsutbildningen ger dig möjlig-het att fortsätta läsa till civilingenjör i riskhantering. Utbildningen består av 3,5 års studier (210 högskolepo-äng), vid Brandingenjörsprogram-met vid LTH. Den utbildningen ger brandingenjörsexamen. Efter exa-men på Brandingenjörsprogrammet finns det möjlighet till 1 års påbygg-nadsutbildning i räddningstjänst vid Räddningsskolan i Revinge, utanför Lund. Den utbildningen ger kom-petens som befäl inom räddnings-tjänsten.

Bred grundkunskApUtbildningens första 210 högsko-lepoäng fördelas mellan ca 20 olika kurser. Inledningsvis ges en grund-läggande teknisk utbildning. För-

utom ämnen som matematik, fysik, kemi och statistik innehåller den grundläggande utbildningen bygg-nadstekniska ämnen samt mer prak-tiskt tillämpade ämnen.

kvAliFiCerAd speCiAlkunskApDen grundläggande utbildningen kompletteras med specialkurser inom brandteknik och riskhante-ring. De brandtekniska ämnena be-handlar bränders uppkomst, tillväxt och spridning, hur bränder påverkas och sprider sig med hänsyn till bygg-nader (passiva system), sprinkler och brandventilation (aktiva system) och hur släckinsatserna genomförs. Stor vikt läggs vid utrymningen när det uppstår fara för brand och vid andra frågor som rör människors säkerhet. Orsaker, konsekvenser och risker kring olika typer av brandolyckor studeras också, exempelvis olyckor med farligt gods, explosioner, skred mm I den del av kursen som be-

handlar riskhantering lär man sig både att göra riskanalyser och att skapa underlag för riskhänsyn i sam-hällsplaneringsprocessen.

prAktikEfter första året genomgår studen-terna en tre veckors introduktions-utbildning för brandmän följd av sju veckors sommarpraktik inom räddningstjänsten. Praktiken är fri-villig och ges i mån av plats.

ForskningAvdelningen för Brandteknik och Riskhantering bedriver forsknings-verksamhet inom brand- och risk-området. Inom forskningsområdet brand utförs forskning vad gäl-ler modellering av brandförlopp, mänskligt beteende vid brand, släck-medel och släckverkan, optimering av industriellt brandskydd, riskba-serad brandteknisk dimensionering och samhällets räddningstjänst.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 51

Drygt hälften av dem som utbildar sig till brandingenjörer arbetar inom den kommunala räddningstjänsten. Att vara utbildad brandingenjör krävs för att bli räddningsledare. Många brandingenjörer arbetar även inom den privata sektorn, i kemiska industrier, bygg- och konsultföretag och försäkringsbolag. Även inom olika myndigheter, verk och skolor kan man hitta brandingenjörer.

Brandingenjör

Årskurs 1

Introduktion till Brand och Risk

Endimentionell analys

Byggnadsmaterial

Fysik

Linjär algebra

Mekanik

Kemi

Årskurs 2

Termodynamik

Flerdimensionell analys

Husbyggnadsteknik

Brandkemi

Branddynamik

Statistik

Offentlig organisation och administration

Årskurs 3

Aktiva system

Riskanalysmetoder

Brandteknikriskvärdering

Geoteknologi

Valfria kurser

Årskurs 4

Samhällsplanering

Examensarbete

Page 52: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201052

Anna Granath • ProjektledareCDB Köpenhamn

Efter knappt två år på företaget blev jag ansvarig för att leda projekt. Som projektledare driver jag projekt genom innovations- och de-

signfaserna, vidare genom konstruktionsfasen och till sist produktio-nen. Det är enormt spännande att driva hela processen tills man sitter med den färdiga produkten i handen.

Att arbeta på en konsultbyrå är otroligt inspirerande eftersom man får möjlighet att jobba med så många olika produkter. Jag har designat allt från konsumentelektronik till medicinska produkter, förnyelsebara energikällor och tyngre industriprodukter.

Industridesignutbildningen på LTH har en bra kombination av en teknisk approach samtidigt som man fokuserar mycket på formgivning med användaren och dess olika behov i fokus. Utbildningen har också flera projekt i direkt samarbete med större företag, vilket ger en erfaren-het som är väldigt lärorik, men som också ses som en stor tillgång i ditt CV. Själv blev jag anställd som industridesigner på CBD innan jag ens var färdig med mitt examensprojekt.

Mattias Nilsson • Student

Det bästa med LTH är närheten till andra fakulteter, det finns väldigt mycket kunskap nära till hands. De geografiska avstånden är också

korta från campus. Man kan promenera ner till centrala Lund på ca 10 min. Orkar man inte gå så finns stadsbussar som går ner till centrum.

Industridesignutbildningen i Lund har bra kontakter internationellt och håller en hög kvalitet. Man skapar även många egna internationella kontak-ter genom t ex utbytesstudenter som läser här i Lund.

Det blir lätt många långa sena kvällar på industridesign vilket gör att det alltid är liv och rörelse bakom dörrarna på IKDC, alla tider på dygnet. Det leder till en väldigt bra gemenskap.

Bild var alltid varit mitt favoritämne i grundskolan och jag är säker på att det är mitt intresse för skissning som gjorde att jag hamnade här. När jag var yngre var jag helt säker på att jag skulle bli arkitekt. Jag spenderade mycket av min fritid på att skissa byggnader och planlösningar men senare under gymnasiet blev jag introducerad till industridesign och jag föll för det direkt. Det är en väldigt kreativ, spännande utbildning och man är aldrig rastlös.

Årskurs 1

Industridesign

Estetik

Övriga ämnen ex. material

Årskurs 2

Industridesign

Estetik

Övriga ämnen ex.estetik

Årskurs 3

Industridesign

Estetik

Övriga ämnen ex.produktionsteknikdesign management

Examensarbete

Masterutbildning 2 år

Masterutbildning vid LTH eller annat lärosäte i Sverige eller utomlands

Master of Arts in Design • Main Field of Study Industrial Designwww.industridesign.lth.se • 046-222 71 88 • [email protected]

Page 53: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 53

kAndidAtutBildningenIndustridesign syftar på utveckling av vardagens produkter och system; produkter oftast avsedda för tillverk-ning i stora serier. Industridesign identifieras i allt större sammanhang som en betydande konkurrensfaktor i ett globalt perspektiv. Industri-designutbildningen i Lund utgår från ett konstnärligt och tekniskt perspektiv med hänsyn taget till de industriella villkoren. Utbildningen drar nyttan av bredden inom Lunds universitet. Studenten får följa kur-ser på avdelningar som är speciali-serade inom olika ämnesområden. De teoretiska kunskaperna tillämpas på ett eller flera projekt. Projekten genomförs ibland med företag, nå-gon gång tillsammans med ingen-jörsstudenter och ibland efter egna idéer. Som stöd för projektarbetet lär sig studenterna bygga model-

ler både i 3D-datorprogram och i verkstäderna. Utbildningen har en stark internationell prägel. Industri-designers från hela världen gästar utbildningen som undervisare eller ledare av workshops. Studenterna har möjlighet att vistas en termin vid ett utländskt universitet och varje termin kommer gäststudenter hit. Kandidatutbildningen avslutas med ett examensarbete om 15 hög-skolepoäng.

särskildA FörkunskAperFörutom grundläggande behörighet till högskoleutbildning krävs Mate-matik C, Fysik A och Kemi A . Is-tället för Fysik A och Kemi A: Na-turkunskap B. Dessutom godkänt antagningsprov. Tänk på att behö-righetskraven kan ändras, se studera.nu eller programmets hemsida.

AntAgningAntagning till kandidatutbildningen i industridesign sker enbart genom antagningsprov. Genom provet vi-sas den konstnärliga förmågan och förmågan att på ett enkelt sätt visu-ellt kommunicera sin kreativa pro-cess. Första delen av provet består av en hemuppgift som skall lösas och skickas in samtidigt som ansökan skickas till VHS, senast den 15 april. Hemuppgiften finns tillgänglig runt den 15 februari. De sökande som bedöms ha goda förutsättningar för utbildningen, kallas till fortsatt antagningsprov. Denna del av pro-vet genomförs under två dagar på Ingvar Kamprad Designcentrum i Lund. Trettio studenter tas in varje höst.

Industridesign innebär att delta i hela processen kring produktframtagning, från idé till färdig produkt. Den yttre formen blir en konsekvens av produktens funktion och sammanhang. Detta ställer krav på ny kunskap och medvetenhet inom många olika områden. Industridesignern bör även ha förmåga att snabbt reflektera över kulturella och tekniska växlingar i samhället. En starkare koppling mellan estetiska, tekniska, industri-ella och ekonomiska aspekter har blivit nödvändig. Utbildning i industridesign ges på två nivåer, kandidat-utbildning på 180 hp (3 år) som leder till konstnärlig kandidatexamen Bachelor of Arts in Design samt en masterutbildning 120 hp (2 år) som leder till en Master of Arts in Design.

Du vistas i en internationell miljö »Du vistas i en teknisk omgivning med möjlighet att konsultera experter i dina projekt »Du får chans att delta i internationella utställningar »Du jobbar i små grupper med stor interaktion, vilket ger dig stor möjlighet att påverka »din utbildning

180+120 hp • 3+2 år

industridesign

MAsterutBildningenTill hösten 2010 planerar LTH att starta masterutbildningen. Den har en internationell prägel och all undervisning är på engelska. Utbildningen kommer att innehålla omfattande projekt som berör våra liv både i vardagsmiljön och ur ett hållbarhetsperspektiv. Tre valbara teman ”Form & Technolgy”, ”Living & Behavior” och ”Man and Nature” kommer att finnas. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 30 högskolepoäng.

BeHörigHetBehörig att söka är den som avlagt en kandidatexamen i industridesign eller motsvarande examen. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska B.Ytterligare information om masterutbildningen finns att hämta på www.industridesign.lth.se

Page 54: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

CAMPUS HELSINGBORG

LTH finns inte bara i Lund. Om du väljer någon av våra högskoleingenjörsutbildningar är dessa förlagda till Helsingborg. Väljer du att läsa i Helsingborg får du en havsnära studie-miljö och ett gemytligt stadsliv – allt beläget så nära Danmark du kan komma i Sverige.

Campus Helsingborg - högskolan vid havet

en Modern HögskolA LTH Ingenjörshögskolan och Campus lig-ger mitt i Helsingborg. Här kastas du rakt in i en rolig och inspirerande tillvaro. Cam-pus Helsingborg är mötesplats, inte bara för LTH Ingenjörshögskolans studenter, utan för en mängd andra utbildningar. Totalt hu-serar här ungefär 3000 studenter i fräscha och modernt utrustade miljöer. Du mö-ter kompisar från hela landet och lärare från både Helsingborg och institutionerna i Lund. Liksom i Lund genomförs utbild-ningarna i tydlig relation till det närliggan-de näringslivet.godA utsikter Helsingborg är utan tvekan en av Sveri-ges vackraste städer. På ena sidan har du grönskande stråk och i stadens utkant en vacker bokskog och en magnifik utsikt över Öresund. På den andra sidan finns det blå sundet. I omnejden finns också strövom-råden, klättrings- och dykmöjligheter och vackra små kustorter. Centrala Helsingborg ståtar med ett flertal parker, en medelhavs-inspirerad marina och en trivsam shopping-vänlig stadskärna. Helsingborg är känt för sitt ungdomliga sinne, sin företagsamhet och sin optimism. Näringslivet i regionen blomstrar och ropar ständigt efter välut-bildad personal. Helsingborg har ett rikt kultur- och nöjesliv, bland annat en egen

stadsteater och ett rikt konsertutbud. Fot-bollslaget (HIF) får heller inte glömmas i sammanhanget. en europeisk knutpunktHelsingör når du på bara tjugo minuter. Härifrån gör du enkelt en utflykt med tåg till Louisiana, Humlebäcks världsberömda konsthall, och ska du på längre resa är för-bindelserna till Köpenhamn minst lika bra. Även på den svenska sidan är rörelsefriheten stor. Här passerar såväl motorväg som in-tercitytåg. Med pendeltåg når du Lund på under halvtimmen och Malmö på under timmen. Större delen av Skånes attraktioner finns runt hörnet via buss eller bil. För dig som söker en kontinentalt inramad och mo-dern studiemiljö är LTH vid Campus Hel-singborg ett givet alternativ. Välkommen.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201054

Page 55: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGAR56 BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR58 BYGGTEKNIK – JÄRNVÄGSTEKNIK60 BYGGTEKNIK – VÄG & TRAFIKTEKNIK62 DATATEKNIK64 ELEKTROTEKNIK MED AUTOMATIONSTEKNIK

66 TEKNISKT BASÅR OCH TEKNISK BASTERMIN

68 LIVSMEDELSTEKNISK HÖGSKOLEUTBILDNING

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 56: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201056

Moa Folkesson • Sweco Structures AB

Jag valde att läsa på LTH för att jag hade hört väl om skolan av vän-ner som studerat där tidigare samt att utbildningarna vid LTH har

ett gott rykte.Jag tyckte att min utbildning, Byggteknik med arkitektur, var

mycket intressant och innehöll relevanta kurser som jag idag har stor nytta av i mitt arbete. Framförallt gillade jag variationen; jag fick läsa allt från mekanik, fysik och matte till arkitekturhistoria.

Idag arbetar jag som byggnadskonstruktör på Sweco där jag gör hållfasthetsberäkningar och konstruktionsritningar. Projekten är ofta industrier, kontor, arenor och bostäder.

Adnan Vrbanjac • Student

Det bästa med LTH/ingenjörsskolan har faktiskt inte mycket med stu-dierna att göra, men betyder mycket för att man ska trivas. Vi har

fräscha nya lokaler och studenterna på Campus Helsingborg är blandade från olika utbildningar. Det är faktiskt fler tjejer på Campus än killar. Vi har jättebra gemenskap, och det kan vi tacka bland annat studentförening Stampus för.

Det bästa med utbildningen är att all den kunskap vi får känns angelägen för vårt yrke i framtiden. Jag läser byggteknik med arkitektur och jag tycker om att arbeta med olika små projekt. Det är så det fungerar i arbetslivet sen, så man blir väl rustad att komma ut och möta verkligheten.

Jag sökte till ingenjörsprogrammet därför att jag har alltid sett mig som en problemlösare. Jag vill jobba som arbetschef el-ler projektledare, dvs planera förhandla och leda. Att det blev just ingenjörsskolan är för att efter tre år får man sin högskoleingenjörsexamen och sen kan man välja om man vill läsa ytterligare till civilingenjör.

Bachelor of Science in Engineering • Civil Engineeringwww.byggteknik.hbg.lth.se • 042-35 67 40 • [email protected]

Page 57: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 57

Årskurs 1

Matematik

Byggteknik med arkitektur

Arkitektur och bygghistoria

Kommunikation och datorverktyg

CAD

Husbyggnadsteknik

Geomatik

Miljövetenskap

Fysik

Årskurs 2

Matematisk statistik och linjär algebra

Materiallära

Strukturmekanik

Byggnadskonstruktion

Byggnadsfysik

Installationsteknik

Geokonstruktion

Visuell kommunikation

Byggnadsekonomi

Årskurs 3

Projektarbete i byggprocessen:ledning

programarbete

samhällsplanering och gestaltning

projektering och design samt produktion

styrning och planering

Valfria kurserExamens-

arbete

utBildningenOm du är intresserad av utformning-en av vårt samhälle och tycker att gestaltning och planering av bygg-nader är viktig, ska du söka denna utbildning. Det hållbara samhället ställer krav inte bara på tekniskt godtagbara lösningar utan även på ett estetiskt tilltalande innehåll. En sådan syntes - mellan byggteknik, miljökunnande och estetik - finner du på denna utbildning. Inriktning-en mot arkitektur innebär att du får fördjupade kunskaper inom byggna-ders planering och gestaltning, arki-

tekturhistoria och visualiseringstek-nik. För att knyta utbildningen till byggbranschen är arbetslivsförank-rad utbildning inlagd med möjlighet att komma ut på ingenjörs- och arki-tektkontor, byggarbetsplatser, kom- munala tekniska kontor, byggma-terialföretag och fastighetsbolag. Första året innehåller en kombina-tion av breda introducerande över-siktskurser inom byggområdet och grundläggande kurser inom mate-matik, cad och fysik. Det andra året domineras av tillämpningsämnen. Det tredje avslutande året innehål-

ler ett stort tillämpat projektarbete som pågår under hela hösttermi-nen. Parallellt läser du kurser med mer påtaglig arkitekturprägel. Sista terminen i årskurs tre utförs ett exa-mensarbete som normalt bedrivs ute i näringslivet.

FortsAtt utBildningEfter avklarad högskoleingenjörsut-bildning har du möjlighet till fort-satta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

Ett byggprojekt har många olika intressenter exempelvis beställare, byggkonsulter, arkitekter, entreprenörer, materialtillverkare, myndigheter, finansiärer m fl. Arbetsuppgifterna för en byggingenjör kan således vara mycket varierande. Planering, konstruktion, produktion, projektledning, byggnadskontroll, administration, ekonomi är exempel på arbetsområden. Ofta arbetar man i projektgrupper tillsammans med arkitekter och andra ingenjörer. Samsyn och förståelse för varandras kunskapsområden krävs, inte minst för arkitekternas arbets- och uttryckssätt.

Högskoleingenjören – den mest eftersökta av alla ingenjörer! Speciellt inom byggsek- »torn där väldigt många pensionsavgångar äger rum inom de närmaste årenArbetslivsförankrad utbildning i form av studiebesök, praktikkurs, mentorsverksam- »het, projektkurser varvat med teoretiska kurser för att få fram en praktiskt tillämpad och direkt användbar högskoleingenjörMöjlighet att läsa vidare på LTH till en civilingenjörs- eller masterutbildning inom »ditt område

180 hp • 3 år

Byggteknik med arkitektur

Page 58: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201058

Lina Öman • Student

Det bästa med LTH Ingenjörshögskolan är att det är en liten skola så man får mer personlig kontakt med både lärare och de

andra eleverna. Men sedan finns även möjligheten att engagera sig stort inom LTH.

Bredden är bland det bästa med utbildningen. Man får kännedom om alla teknikgrenarna, bana, el, signal och tele, så man får veta lite om mycket och det gör att möjligheterna för framtiden känns stora.

Jag har väl alltid lutat lite åt det tekniska hållet och tyckte matte och fysik var roligt, så det rullade på i den banan.

Erik Hellqvist • Underhållsingenjör, Banverket

Jag har alltid varit intresserad av att läsa något mot byggsektorn. När jag satt och bläddrade i olika utbildningskataloger så hittade jag den

här utbildningen. Tyckte det lät som något nytt och spännande som låg inom det området jag letade efter.

Jag gick i en väldigt liten klass och det gjorde att vi kom väldigt nära varandra men även våra lärare. Gillade att mycket av vår utbildning ge-nomfördes på Järnvägsskolan i Ängelholm där lärarna var väldigt kun-niga och erfarna. Det kändes som att man lärde sig rätt saker för att få den helhetssynen inom järnvägsteknik som utbildningen syftade till.

Just nu jobbar jag som underhållsingenjör med inriktning på ban-teknik på Banverket i Malmö. Rent praktiskt så innebär det att jag tar fram de underhålls- och utbytesbehov vi har inom vårt ansvarsområde. I arbetet ingår även att skriva/godkänna de tekniska och funktionella krav som vi ställer på vår anläggning vid ny- och ombyggnationer.

www.jarnvagsteknik.hbg.lth.se • 042-35 67 40 • [email protected] of Science in Engineering • Civil Engineering

Page 59: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 59

180 hp • 3 år

Byggteknik - järnvägsteknik

Årskurs 1

Matematik

Transportsektorns marknad och krav

Fysik

Kommunikation och datorverktyg

Geomatik

Miljövetenskap

Väg- och järnvägsteknik

Fysik

Arbetsplatsförlagd utbildning

Årskurs 2

Statistik

Mekanik

Trafikstyrning

Elteknik

Geokonstruktion

Banteknik

Samhälls- och transportekonomi

Trafikteknikens grunder

Årskurs 3

Planerings- och projekterings-metodik av järnvägsanläggningar

Järnväg i ett europeiskt perspektiv

Drift och underhåll av järnvägsanläggningar

Samverkan fordon bana

Avtals- och entreprenadrätt

Examensarbete

utBildningenUtbildningen bedrivs i samarbete med Järnvägsskolan i Ängelholm dit också flera av kurserna är för-lagda. Du ansvarar själv för even-tuella kostnader för resor till och från Järnvägsskolan. För att knyta utbildningen till järnvägsbranschen är arbetslivsförankrad utbildning inlagd med möjlighet att komma ut på ingenjörs- och entreprenadföre-tag, myndigheter och förvaltningar. Under första året får du läsa flera kurser som berör hela samhällsbygg-nadsprocessen. Dessutom ingår tra-ditionella ämnen som matematik,

fysik, mekanik mm. Andra året är till största delen förlagt till Järnvägs-skolan i Ängelholm och innehåller en blandning av teori och praktik inom det järnvägstekniska området. Fördjupning sker inom områdena banteknik, elteknik, signal- och te-leteknik. Tredje året fokuserar på projektering och nybyggnation av järnvägsanläggningar. Fördjupnings-kurser kan komma att läsas i Lund. Utbildningen avslutas med ett exa-mensarbete som normalt genomförs i samarbete med något företag inom järnvägssektorn. Utbildningen ger dels grundläggande kunskaper inom

matematik, matematisk statistik, mekanik, fysik och geomatik, dels bred kunskap av hela det järnvägs-tekniska området innefattande ban-, elektro-, signal- och telekommuni-kationsteknik. Utbildningen förbe-reder särskilt för verksamheter inom järnvägsteknik, underhållsteknik och järnvägsförvaltning.

FortsAtt utBildningEfter avklarad högskoleingenjörsut-bildning har du möjlighet till fort-satta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

Om du vill vara med att påverka utformningen av framtidens transportsystem och är intresserad av teknik är denna utbildning rätt för dig. Under överskådlig tid kommer en kraftig utbyggnad av framför allt våra järnvägssystem att ske. Det behövs många duktiga ingenjörer inom järnvägssektorn för att denna satsning ska kunna genomföras. Det råder i dag brist på järnvägsingenjörer som inte bara är duktiga tekniker utan även förstår samspelet mellan olika trafikslag. Vi kan erbjuda en mycket intressant utbildning där du har möjlighet att bidra till tågtrafikens utveckling, planering, byggande, förvaltning och operativa ledning.

Järnvägsingenjörsutbildningen på LTH – en unik utbildning i norra Europa inom »den expansiva infrastrukturbranschenArbetslivsförankrad utbildning i form av studiebesök, praktikkurs, projektkurser var- »vat med teoretiska kurser för att få fram en praktiskt tillämpad och direkt användbar högskoleingenjörMöjlighet att läsa vidare på LTH till en civilingenjörs- eller masterutbildning inom »ditt område

Page 60: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201060

Christian Cruz Torres • Mark- och vägprojektör WSP Sverige AB

Just nu så jobbar jag som konsult i ett internationellt företag som heter WSP. Det är ett av de ledande företagen i Sverige inom infra-struktur. Jag arbetar som konsult och min främsta arbetsuppgift att hjälpa kunder att ta fram olika lösningar när det gäller t ex utformning av en väg eller en cykelväg.

Arbetsuppgifterna är varierande och det kan gälla ett vägräcke som ska skydda en vattentäkt eller en väg som ska utökas till fyra körfält. Genom att företaget är internationellt så finns det möjligheter att job-ba utomlands. Just nu håller jag på med att ta fram nya parkeringsplat-ser och ny trafikplats åt Ikea i Ryssland, vilket känns spännande och samtidigt utmanande.

Jag är en av de första som har gått den här utbildningen och då känns det skönt att verkligen rekommendera denna utbildning till andra som är lite osäkra, som kanske vill läsa Väg men vill inte göra det på fem år. Denna utbildning är på tre år och erbjuder även möjligheter att fortsätta studera på en avkortad Civilingenjörutbildning. Jag kän-ner att utbildningen gav mig stora kunskaper om hur infrastrukturen ser ut i Sverige samt grundkunskapen för hur man bygger vägar och planerar trafik för en ny väg.

Emma Heyman • Student

Det bästa med ingenjörshögskolan är närheten och kontakten med näringslivet. Vid flera tillfällen under projektarbeten har vi haft

kontinuerlig kontakt med näringslivet och använt deras resurser och kunskap för att anknyta till arbetslivet. Vi har även några veckors prak-tik som jag tycker har varit både roligt och mycket lärorikt.

Jag valde att läsa till ingenjör eftersom man ofta kan arbeta inom ett brett och varierande arbetsområde. Kombinationen mellan att arbeta i produktion och på kontor gör ingenjörsyrket ännu mer varierande och spännande.

Bachelor of Science in Engineering • Civil Engineering www.vagtrafikteknik.hbg.lth.se • 042-35 67 40 • [email protected]

Page 61: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 61

180 hp • 3 år

Byggteknik - väg & trafikteknik

Årskurs 1

Matematik

Transportsektorns marknad och krav

Fysik

Kommunikation och datorverktyg

Geomatik

Miljövetenskap

Väg- och järnvägsteknik

Fysik

Årskurs 2

Statistik

Mekanik

Geokonstruktion

Avtals- och entreprenadrätt

Design av väg- och gaturummet

Drift och underhåll av vägar

Geodetisk mätningsteknik

Vägkonstruktion/Produktions- planering

Samhälls- och transportekonomi

Årskurs 3

Trafikteknikens grunder

Tillämpning av trafikteknikens grunder

Utformning av vägar och järnvägar

Vägbyggnadsteknik

Examensarbete

utBildningenUtbildningen bedrivs i samarbete med civilingenjörsutbildningen för Väg- och vattenbyggnad vid LTH i Lund och en del av kurserna i års-kurs två och tre läses i Lund. Du ansvarar själv för eventuella kostna-der för resor till och från Lund. För att knyta utbildningen till väg- och trafikbranschen är arbetslivsförank-rad utbildning inlagd med möjlighet att komma ut på ingenjörs- och en-treprenadföretag, myndigheter och

förvaltningar. Första året innehål-ler introducerande kurser inom området väg- och trafikteknik samt grundläggande ingenjörskurser i t ex mekanik, fysik och matema-tik. Under den första terminen får du även kunskaper i presenta-tionsteknik, retorik och i att han-tera olika datorverktyg. Andra året innehåller grundläggande ingen-jörskurser, ekonomi och mark-nadsföring samt en fördjupning inom områdena vägbyggnad, geo-

detisk mätningsteknik och trafik-teknik. Tredje året fokuserar på vägbyggnad och trafiktekniska pla-neringsmodeller. Utbildningen av- slutas med ett examensarbete.

FortsAtt utBildningEfter avklarad högskoleingenjörsut-bildning har du möjlighet till fort-satta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

Som väg- och trafikingenjör har du, förutom kunskaper i teknik, även kunskaper om och förståelse för transportsektorns funktion i samhällsbyggandet. Utbildningen ger dig förutsättningar att verka inom hela väg- och trafikområdet. Detta innebär att du får kunskaper inom samhällsbyggnad, transportsektorns mark-nad och krav, trafikplanering, projektering, byggande samt drift och underhåll av väganläggningar. I din framtida yrkesroll kommer du ofta att arbeta i projektgrupper tillsammans med olika specialister för t ex miljökonsekvensbeskrivningar, landskapsanalyser, trafikprognoser och samhällsekonomiska kalkyler.

Väg- och trafikingenjörsutbildningen på LTH - en unik utbildning i Sverige inom det »viktiga samhällsbyggområdetArbetslivsförankrad utbildning i form av studiebesök, praktikkurs, projektkurser var- »vat med teoretiska kurser för att få fram en praktiskt tillämpad och direkt användbar högskoleingenjörMöjlighet att läsa vidare på LTH till en civilingenjörs- eller masterutbildning inom »ditt område

Page 62: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201062

Roy Andersson • Universitetslektor och pedagogisk konsult

Jag arbetar halvtid med att undervisa programmering både i Helsingborg och Lund och halvtid med pedagogisk utveckling och lärarfortbildning på LTH.

På Datateknikprogrammet i Helsingborg håller jag i kursen ”Programmering i Java” som ges under första året.

Det jag tycker är speciellt utmärkande för Datateknikprogrammet i Hel-singborg är att det alltid finns en stark sammanhållning och hjälpsam stämning mellan studenterna. De studerar ofta i grupp även utanför schemalagd tid och hjälper helt enkelt varandra mycket. Att hjälpa andra att lära sig är ju dessutom ett av de bästa sätten att lära sig själv!

Therese Berggrensson • Programmerare, Parajett AB

När jag var föräldraledig med mitt yngsta barn bestämde jag mig för att skaffa en högskoleutbildning. En högskoleutbildning på

LTH håller länge och har hög status.Överlag tyckte jag att innehållet i utbildningen var bra. En del kur-

ser är roligare än andra. Allt behövs för att man ska få bredden. Själv gillar jag programmering, problemlösning och databaser dessutom hade jag gärna läst fler kurser i dessa ämnen.

Idag arbetar jag på Parajett, där jag även gjorde mitt examensarbete. Det handlade i stora drag om att ta fram ett flödesverktyg som skulle förenkla produktionen och även spara pengar via portooptimering.

Jag har fortsatt att förverkliga exemplet i mitt examensarbete, som idag körs i skarp miljö.

Bachelor of Science in Engineering • Computer Science and Engineering www.datateknik.hbg.lth.se • 042-35 67 25 • [email protected]

Årskurs 1

Matematik

Översikt datorteknik

Digitalteknik och datorteknik

Kretsteknik

Datorkommunikation

Programmering

Årskurs 2

Matematisk statistik

Datorarkitektur

Datastrukturer

Databaser

Styr- och reglerteknik

Tekniska gränssnitt

Datorkommunikation

Projekt

Årskurs 3

Projekt

Kravhantering

Realtidssystem

Programmering

Datorsäkerhet

Examensarbete

Page 63: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 63

utBildningenDatateknikutbildningen handlar om datorsystem, både programvara och hårdvara samt de tekniska gränssnit-ten mot den miljö i vilken datorsys-temen skall verka. Utbildningen i datateknik präglas av ett ingenjörs-mässigt arbetssätt och ger dig inom datateknikområdet en bred teoretisk kunskapsbas. För att verklighetsför-ankra och ge dig färdigheter kopplas denna kunskap under utbildningen till praktiska uppgifter, projekt och problemlösning. Det första året ger kunskap om de grundläggande byggstenarna i da-torn: digitalteknik, datorteknik, in- ledande datorkommunikation, pro-grammering samt basfärdigheter i matematik. Utbildningen startar med en översiktskurs i datateknik, där du får, förutom en helhetsbild av ämnesområdet även kunskaper i presentationsteknik. Det andra året ägnas åt projektar-bete och programmets profilämnen: datorsystem, databaser, tele- och da-torkommunikation samt gränssnitts-teknik. Det tredje året innehåller fördjupningskurser, projekt med in-troduktion till idéutveckling och en-treprenörskap samt examensarbete. Ute i arbetslivet är utveckling av da-torbaserade system oftast en uppgift för projektgrupper av olika storlek.

Därför är projektarbete en central del av utbildningen. Under andra och tredje året bedrivs projekten i större grupper. Vi tycker kontakten med näringsli-vet är mycket viktig, vilket innebär att du kommer att erbjudas en möj-lighet att delta i ett företagsteam till-sammans med ett företag. Förutom detta får du som student även inblick i arbetslivet genom studiebesök och gästföreläsare från näringslivet samt möjlighet att delta i projekt med fö-retag som kunder. Examensbenämning är Högskolein-genjör 180 hp i Datateknik: Bache-lor of Science in Computer Engine-ering.

FortsAtt utBildningEfter avklarad högskoleingenjörsut-bildning har du möjlighet till fort-satta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

eFter utBildningenAtt arbeta som dataingenjör innebär att man kan arbeta inom hela fältet mellan teknik och människa. Ett datorsystem är sällan en isolerad del, utan finns i samverkan med männis-kor och andra system. Tekniken hål-ler på att få en allt större betydelse för hur vi lever våra liv; tänk bara på allt vi idag utför med hjälp av en mobiltelefon. Vi kan och kommer

också att kunna t ex styra olika saker via trådlöskommunikation så som hushållsmaskiner, betalningar, bilar mm. Denna utveckling kommer att innebära ett allt större ansvar hos in-genjören som måste kunna anpassa tekniken till det samhälle vi lever i. Detta är en av de stora utmaning-arna och det som gör ingenjörsyrket till ett framtidsyrke. Dataingenjörer har en bred arbets-marknad och behövs idag inom alla branscher så som design, sjukvård, miljö, finans, energi, media, tillverk-ning och många fler. Det innebär att du kan arbeta i vilken bransch som helst. Nya produkter och tjänster för olika typer av företag och branscher skapas ständigt. En ny trend är att kunderna själva mer och mer del-tar i utvecklingen av produkter och tjänster som t ex via open source och Web 2.0 vilket skapar nya former av samverkan och nätverkskapande. En annan trend är att vi kommunicerar - chattar, bloggar, twittrar - mer och mer med varandra på olika sätt och med hjälp av olika tekniker. Det dy-ker ständigt upp nya sätt och möj-ligheter. Som dataingenjör har du definitivt fantastiska möjligheter att vara med och påverka utvecklingen och framtiden.

Datateknik är ett område i ständig förändring. Du kommer både under din utbildning och i ditt arbetsliv vara delaktig i denna spännande utveckling - en utveckling av nya idéer, tekniker och oanade möjligheter! Datateknikutbildningen ger dig goda tekniska kunskaper vilket innebär att du efter avslutad utbildning kommer genom din tekniska bredd och branschkunskap vara direkt produktiv och därmed mycket attraktiv på arbetsmarknaden.

Stor efterfrågan på högskoleingenjörer inom datateknikområdet »Bred datautbildning vilket efterfrågas av arbetsgivarna »Mycket goda kontakter med det lokala näringslivet. Som student har du möjlighet att »knyta personlig kontakt med ett företag redan i första årskursenIntroduktion till idéutveckling och entreprenörskap »Förberedande inför kommande yrkesliv genom träning i olika projekt- och krav- »hanteringsmetoder.Nära kontakt mellan lärare och studenter »

180 hp • 3 år

datateknik

Page 64: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201064

Mats Klinglöf • Ecolean Development AB

Den största fördelen med yrket som automationsingenjör är i mina ögon möjligheten till varierande arbetsuppgifter. Vissa perioder

kanske man sitter och arbetar med programmering av styrsystem el-ler konstruerar elskåp vid sitt skrivbord och andra perioder driftsätter man maskiner ”ute i verkligheten”.

Beroende på intresse så finns det många områden att specialisera sig inom - elkonstruktion, PLC-, HMI/Scada- eller servo-program-mering. Jag har sedan jag gick utbildningen till automationsingenjör 1995-98 på LTH Helsingborg fått se väldigt varierande typer av indu-strier – livsmedel, läkemedel, träindustri, bilindustri etc. Flertalet av dessa har dessutom legat utanför Sveriges gränser varav den längst bort har varit i USA.

Mats Fernström • Gruppchef, WSP Systems

Ingenjörerna inom vårt område måste ha social kompetens, vara flexibel och kreativ. Ofta arbetar man i nära samarbete med kunden

och med målet att hitta bästa möjliga lösning för kundens speciella behov. Ett nära samarbete sker också med konsulter från andra verk-samhetsområden.

Man måste vara beredda att ta sig an många olika sorters projekt inom helt olika områden. Främst jobbar vi i projekt inom bygg, indu-strier, vägar och järnvägar.

Årskurs 1

Matematik

Elektroteknik översikt

Digital- och datorteknik

Ellära

Datorkommunikation

Programmering

Årskurs 2

Utvidgad ellära

Elenergiteknik och elektriska drivsystem

Kraftelektronik

Styr- och reglerteknik

Automationsteknik

Dator- och telekommunikation

Databaser

Årskurs 3

Projekt inom automations- och elektroteknik

Realtidssystem

Programmering

Datasäkerhet

Examensarbete

Bachelor of Science in Engineering • Electrical Engineering www.elautomation.hbg.lth.se • 042-35 67 25 • [email protected]

Page 65: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 65

Vi inser alla hur viktiga elleveranserna till våra företag och hem är. Vad händer om elleveranserna upphör? Jo, värmesystemen slås ut, vattenleveranserna bryts, mobiltrafiken försvinner, SMS, MMS och Internet ur funktion - hela samhället slutar att fungera!

Bristen på ingenjörer inom området är stort och näringslivet har tillsammans med »LTH tagit fram en ny högskoleingenjörsutbildning.Utbildningen har stor anknytning till näringslivet »Utbildningen blandar teori med praktiska tillämningar »Den färdiga högskoleingenjören kommer snabbt in i näringslivet »

180 hp • 3 år

elektroteknik med automationsteknik

”Utbildningens bredd på både styr och drivsystem möter upp kundernas krav på en automationsingenjör. Som leverantör förväntas vi leverera kompetens som spänner över hela området automation.”

per g. johansson, ABB

Automationssystem driver och över-vakar medicinsk utrustning, bil-, tåg- och flygtrafik, dvs hela sam-hällets infrastruktur. I de framtida miljöriktiga energisystemen såsom vind-, sol- och vågkraft kommer det att krävas högteknologiska da-torstyrda automationssystem för att ge en säker energiförsörjning. Även i hemmen finns idag avancerade au-tomationssystem för att styra och reglera inomhusklimatet och energi-användningen. En elektro/automa-tionsingenjör arbetar med projek-tering, konstruktion, underhåll och drift av automations- och elanlägg-ningar. Inom dessa områden ingår såväl hårdvaru- som mjukvaruarbete. Därför krävs kunskaper inom elek-troteknik, automationsteknik och datorteknik. Behovet av att anställa nya ingenjö-rer inom elektroteknik och automa-tionsteknik är stort enligt näringsli-vets egna prognoser. Studenter med en högskoleingenjörsexamen inom området kan förväntas gå ut till en mycket god arbetsmarknad. Nu startar vi en 3-årig högskolein-genjörsutbildning inom området. Du får en lysande möjlighet till att utbilda dig inom ett spännande ämne och du kommer att kunna välja mellan många attraktiva jobb då du är färdig högskoleingenjör.

utBildningenMålet med utbildningen är att ge kunskap om såväl elkraftsystem som installationsteknik samt automa-tionsteknik med givare, reglersystem och datorbaserade styr- och automa-tionssystem.I utbildningen ingår realistiska pro-jekt, som utförs i samarbete med fö-retag i regionen.Eftersom programmet syftar till att utbilda högskoleingenjörer är an-knytningen till näringslivet stort och de grundläggande teorierna an-sluter till befintlig teknik. Inslag av pågående forskning läggs också in i kurserna. Du får också möjlighet att följa ett företag redan från våren i åk 1 och sedan genom hela utbild-ningen. Utbildningen börjar med grundläg-gande matematik, elektrisk krets-teori och digital – och datorteknik samt programmering i åk 1. I en översiktskurs får du en inblick i pro-grammets kurser och den röda trå-den i utbildningen.I åk 2 fördjupas kunskapen i elek-troteknik med såväl elektromagne-tism med EMC, signalbehandling, elektrisk mätteknik, energiteknik, elektriska drivsystem. Dessutom inleds automationsdelen med styr- och reglersystem för att sedan fortsätta i åk 3 med automa-

tionskonstruktion och installations-teknik. Utbildningen avslutas med ett examensarbete omfattande 15 veckor och som oftast utförs på ett företag i regionen.Av en ingenjör inom automations- och elektroteknikbranschen krävs idag även kunskaper inom datatek-nik och data- och telekommuni-kation varför kurser i dessa ämnen också ingår i utbildningen.

FortsAtt utBildningEfter avklarad högskoleingenjörsut-bildning har du möjlighet till fort-satta studier till civilingenjör vid LTH i Lund.

NY UTBILDNING

Page 66: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201066

Karin Farsäter • Student, teknisk bastermin

LTHs storlek göra att man kan nyttja den breda kompetensen som finns inom skolan men ingenjörshögskolan i Helsingborg

har fördelarna att vara mindre där man får en närmare kontakt med professorer och programledning. Lokalerna är välskötta och de flesta som går på skolan tar sitt ansvar att hålla de så.

Teknisk bastermin ger dig den kunskap som du behöver för att läsa vidare till någon teknisk utbildning t.ex. ingenjör. De ger dig även en övergång från tidigare skolgång in till en högskola där man har mer eget ansvar.

Jag valde teknisk bastermin för att den innehåller de kurser som jag behövde för att läsa vidare, den gav mig också den informationen om vidareutbildningar som hjälpte mig att bestämma mig för att läsa vidare i Helsingborg på ingenjörsutbildningen: byggteknik med arkitektur.

Caroline Alvtegen • Student, tekniskt basår

Jag, liksom många andra, visste inte vad jag ville göra efter gymnasiet och valde därför att läsa samhälle. Efter ett år i yrkeslivet ville jag

testa om den tekniska banan var något för mig. Jag rekommenderar basåret starkt för alla som är sugna att sadla om, då man får en bred utbildning för vidare studier. Att plugga på en högskola istället för komvux gör att man får en inblick i högskolestudier och studentlivet. Campus Helsingborg ger en känsla av att plugga på en liten högskola samtidigt som man får vara med i det stora universitetslivet, man får helt enkelt välja själv vad som passar bäst.

Varför jag valde att läsa på LTH på Campus var bland annat för att jag ville plugga civilingenjör i Lund, samt att veta att man har plats garanti till högskoleingenjörsutbildningar.

Master of Science in Engineering • Engineeringwww.teknisktbasar.hbg.lth.se • 042-35 67 25 • [email protected]

Page 67: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 67

tekniskt BAsår Tekniskt basår vänder sig till dig som saknar den särskilda behörighe-ten för att läsa på teknisk högskola. Basåret pågår under höst- och vår-terminen och undervisningen är uppdelad i föreläsningar, övningar och laborationer. I början av utbild-ningen repeteras viktiga moment från Matematik A och B.

obligatoriska kurserMatematik CDFysik ABKemi ATeknisk orienteringskurs

tillvalskurserMatematik EKemi B

Anmälantill Tekniskt basårgörs senast 15 april.

teknisk BAsterMin Du som saknar vissa behörighetsgi-vande kurser har möjlighet att läsa Teknisk bastermin. Det gäller dig som har läst Matematik C, Fysik A och Kemi A på gymnasiet men ändå inte uppfyller den särskilda behörigheten för att gå vidare till en teknisk hög-skoleutbildning. Basterminen pågår under vårterminen och undervis-ningen är uppdelad i föreläsningar, övningar samt laborationer.

obligatoriska kurserMatematik DFysik BTeknisk orienteringskurs

tillvalskurserMatematik EKemi B

Anmälantill Teknisk bastermingörs senast 15 oktober.

FortsAttA studierGodkänt Tekniskt basår eller god-känd Teknisk bastermin ger plats-garanti till valfri högskoleingen-jörsutbildning i Helsingborg. Har du uppnått godkänt resultat på tillvalskursen Matematik E, är du även behörig att söka civilingenjörs-utbildningar samt brandingenjörs-utbildning vid LTH i Lund. Goda studieresultat från basåret/baster-minen beaktas vid antagningen till utbildning inom LTH.

Vill du utbilda dig till högskoleingenjör, civilingenjör eller brandingenjör men sak-nar kurser som krävs för behörighet? På LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Hel-singborg har du möjlighet att skaffa dig rätt förkunskaper. Beroende på din studie-bakgrund kan du söka till Tekniskt basår eller Teknisk bastermin. Utbildningarna omfattar matematik, fysik, kemi och teknisk orienteringskurs.

tekniskt basår & teknisk bastermin

Page 68: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201068

Master of Science in Engineering • Engineering

Christina Jorme, KvalitetsteknikerZoegas/Nestlé Sverige AB

Efter två års intensivt pluggande arbetar jag nu som kvalitetstekni-ker och analyserar och provsmakar allt kaffe som skall ut på mark-

naden till kunder. Jag rostar och provsmakar råkaffe som vi köper in för att använda i våra olika produkter. Tidigare arbetade jag i fabriken på Unilever under fem år, men valde att studera för att komma vidare i karriären och göra någonting annat.

Den livsmedelstekniska utbildningen var mycket intensiv med ett högt tempo och med mycket bra pedagoger. Innehållet i utbildningen var brett och med facit i hand så märker jag att jag har en helt annan kunskap idag.

Varje dag går jag till jobbet med ett leende på läpparna och undrar vad för spännande saker som kommer att hända idag.

Daniel Wingmo • Student

LTH är en del av ett gediget universitet med bra utbildningar och kompetenta lärare som är ”up to date”. Det känns som LTH även

har en bra kontakt och samarbete med arbetslivet utanför skolan. Det bästa med den livsmedelstekniska utbildningen som jag går är att den kompletterar mitt arbetsliv. Det är många frågor man har ställts sig som man nu får svar på. Kursupplägget, innehåller förutom de vanliga före-läsningarna också intressanta gästföreläsare, laborationer, projektarbete i grupp och studiebesök.

Jag har arbetat inom livsmedelsbranschen hela mitt liv, allt från res-taurang till industriarbete och har länge velat gå denna utbildning för att öka mina kunskaper. Men med ett bra och intressant arbete så blev aldrig motivationen tillräckligt stor. När företaget som jag arbetade på blev uppköpt och nerlagt, tog jag chansen att göra det jag länge velat göra och det ångrar jag inte.

www.livsmedel.lth.se • 042-35 67 40 / 042-35 67 25 • [email protected]

Page 69: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Master of Science in Engineering • Engineering

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 69

utBildningenUtbildningen omfattar fyra termi-ner, 120 hp. De teoretiska studierna varvas med laborationer, projektar-beten och studiebesök. Kurser som ingår i utbildningen är t ex livsmed-elskemi, mikrobiologi, näringslära, animaliska livsmedel, vegetabiliska livsmedel, produktutveckling, livs-

medelskedjans förutsättningar mm. För att bli antagen till utbildningen krävs grundläggande behörighet samt två års yrkeserfarenhet från livsmedelsindustri, livsmedelsbutik, storhushåll eller restaurang.

FrAMtidenSom färdig livsmedelstekniker kan du arbeta som exempelvis produk-tionsledare, arbetsledare, produkt-utvecklare, industrikonsulent, kvali-tetsledare, hygienansvarig, försäljare, livsmedelsinspektör, livsmedels tek-niker, kökschef, kostchef, lärare eller som egen företagare/konsult.

Samhället behöver personer med stort kunnande om mat och livsmedel. Du som redan jobbar någonstans i livsmedelskedjan har här möjligheter att utvecklas och förbättra din arbetssituation, samtidigt som du kan bidra till utveckling och förbättring av framtidens mat.

Du kan bygga på dina tidigare livsmedelserfarenheter med en teoretisk utbildning. »Med din teoretiska utbildning får du möjligheter att söka kvalificerade jobb inom »hela livsmedelssektorn.Du har möjligheter att få ett jobb med bättre arbetstider och en högre lön. »Du får kunskaper inom livsmedelssäkerhet, näring och hälsa, produktframställning, »livsmedelsegenskaper mm. Du får kunskap om vad som påverkar matens kvalitet under hela kedjan från råvara »till slutlig produkt.

120 hp • 2 år

livsmedelsteknik

Page 70: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LUND

Lund är en alldeles äkta studentstad. Av drygt 104 000 invånare är hela 40 000 studen-ter. Veckorna före terminsstart känns det alltid i luften att något är på gång. Sedan ström-mar ivriga, entusiastiska studenter in, åter från sina hemorter. Kaféer, restauranger, gator och torg väcks till liv och fylls med glada leenden.

Lund – Studenternas stad

den lundensiskA AndAnLund och studenterna har under många år blomstrat sida vid sida. Universitetets långa historia och studenternas stora antal har satt sin självklara prägel på staden. Uni-versitetsbyggnader och bibliotek är tydliga landmärken i stadsbilden och vart man vän-der sig susar det förbi studenter, energiskt trampande sina cyklar på väg till nästa fö-reläsning. Även stadens själ har hämtat sin karaktär i universitetsvärlden. Man brukar prata om den lundensiska andan. Den är inte helt lätt att beskriva, men humor, ironi och att inte ta sig själv på för stort allvar är viktiga ingredienser – studieallvaret till trots. Att många tidigare studenter väljer att arbeta och bosätta sig i Lund bidrar till att traditionerna upprätthålls. Som exempel är de många spexen och de återkommande karnevalerna självklara nöjen för både nya och gamla lundensare.

en liten MetropolNär du pluggar i Lund behöver du aldrig ha tråkigt. Biobesök, teater, konserter, allehan-da idrott eller konst – det är bara att välja. Krogar, kaféer och turistattraktioner varvas med shopping i alltifrån stora gallerior till små butiker i medeltida gränder. Självklart ska du flanera bland kullersten och stockro-sor i stadens gamla delar.Och kanske avrunda med en fika på gräset i soliga Lundagård – parken som är student-livets självklara mittpunkt.Skulle du mot all förmodan tröttna på Lund når du såväl Österlens idyll som Kö-penhamns storstadspuls inom en timme. På mindre än en kvart är du i Malmö med ett stort utbud av inte minst nöjesliv och kro-gar.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201070

Page 71: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LUND

nAtionernA oCH studentlivetNationerna är en värld i sig. Lunds 13 stu-dentnationer är centrum för mycket av studentlivet. Nationerna erbjuder bostä-der, lunchservering, kaféer, restauranger, nattklubbar, konserter och fester i alla dess former – från sillfrukost till frackfest. Allt arrangeras ideellt av studenter som arbetar med det de tycker är kul. Nationerna har egna tidningar, radiostationer, idrottslag, danskurser etc. Endast din egen fantasi sät-ter stopp för vad nationerna kan syssla med. I Lundagård, mitt i stan, finns studenter-nas egen borg: AF-borgen. Här hålls det inte bara spex, baler och frackfester utan hela byggnaden sjuder av studentaktivitet. I nations- och studentlivet kan alla smak-riktningar och intressen verkligen få sitt lystmäte!CAMpus ltHCampus LTH ligger i den norra delen av Lund, bara några cykeltramp från centrum. Området sjuder av liv med sina 6800 stu-denter och 800 forskarstuderande. Ett sten-kast från Campus LTH ligger forskningsbyn Ideon. Här omsätts forskningsidéer från LTH och universitetet till affärsdrivande företag. Nära LTH ligger också Ekonomi-högskolan och flera studentbostadsområden som Sparta och Delphi. Campus mittpunkt

är Kårhuset. Här kan du fika och äta lunch, gå på bal, underhålla i teknologernas eget spex, spela innebandy, bada bastu eller delta i diskussioner med lärare och rektor. Här möts nämligen lärare och studenter regel-bundet för att diskutera utformningen av LTHs utbildningar.Mycket av studentlivet på Campus organi-seras av Teknologkåren och dess sektioner. Allt från Nollning till sångarstrider och gasquer. För att inte tala om den viktiga studiebevakande verksamhet som är kårens huvudverksamhet. studieCentruMPå LTHs Studiecentrum finns informations-disk, bibliotek, kafeteria och studieplatser till studenterna. Till informationsdisken kan du vända dig med alla typer av frågor om LTH. Här kan du hämta studieintyg, anmälningsblanketter och olika sorters ka-taloger och broschyrer.studenternA är lundTill sist: på många sätt ÄR studenterna Lund. Studenter och studier har alltid varit en viktig del av staden och dess självbild. Ja, faktiskt enda sedan 1666. I Lund vet vi hur man tar hand om studenter och får dem att lyckas och trivas, både med studierna och i livet utanför föreläsningssalen. Välkommen till Lund och Campus LTH.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 71

Page 72: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH

Att studera på högskola och universitet skiljer sig en hel del från grundskola och gym-nasium. Undervisningsformen är betydligt friare med lite mindre lektionstid och mer studier på egen hand. Du har själv ansva-ret för dina studier, vilket de flesta upplever som roligare och bättre. Utöver dina lärare får du träffa forskare och gästföreläsare, gå på seminarier och jobba mycket i grupp. I början kan det kännas lite annorlunda men snart känner du dig som hemma.undervisningUndervisningen ser ganska olika ut på olika utbildningar. Men på alla utbildningar är undervisningen upplagd så att du snabbt ska bli insatt i och förstå din framtida yrkes-roll som ingenjör, arkitekt eller industride-signer. De första terminerna på ingenjörs-utbildningarna har du många föreläsningar, övningar, lektioner och laborationer. På föreläsningarna går lärarna igenom teore-tiska moment, men visar också hur teorin används i praktiken. Lektionerna och öv-ningsgrupperna påminner om de klasser du är van vid från gymnasiet, medan labo-rationerna är praktiska övningar i mindre grupper. Under övningar och laborationer är läraren ett viktigt stöd för din inlärning. På många utbildningar gör du intressanta projekt redan första året. Under den senare delen av din utbildning blir det mindre lek-tionstid och istället gör du olika uppgifter

på egen hand, till exempel ditt examensar-bete. Du som skall bli arkitekt eller indu-stridesigner jobbar mycket i din ateljé eller studio. Föreläsningar och seminarier ger dig teoretiska kunskaper och perspektiv på din personliga utveckling.kursinneHållUnder de första terminerna på ingenjörs-utbildningarna läggs den naturvetenskap-liga grunden för resten av dina studier. På en viss utbildning kan det vara ämnen som fysik och programmering. På en annan kan du läsa ekologi och geologi. Gemensamt är matematiken som är en viktig grund för alla ingenjörer. Från det tredje året på civilingen-jörsutbildningarna koncentreras studierna på de teknikvetenskaper som du kommer att inrikta dig på. I utbildningens senare del väljer du dina kurser själv. På de längre ut-bildningarna har du också stora möjligheter att studera utomlands. Under de sista ter-minerna får du en specialinriktning där du fördjupar dina kunskaper inom ett område som du vill lära dig mer om. Högskoleingen-jörsutbildningarna avslutas med större block av tillämpade tekniska ämnen. Vidare ingår kurser eller moment i muntlig och skriftlig framställning, ekonomi, arbetsmiljö, etik. På arkitekt- och industridesignutbildning-arna får du kunskaper och färdigheter både i konstnärliga ämnen och i de teknikämnen du behöver i din yrkesroll.

Så här funkar det på LTH!

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201072

Page 73: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

LTH

läsårsindelningStudierna vid LTH är indelade i fyra läsperi-oder per år och varje läsperiod avslutas med en tentamensvecka. Under varje läsperiod läser du normalt två till tre kurser.poängUtbildningen är indelad i poäng. 1,5 hög-skolepoäng motsvarar en veckas heltidsstu-dier. En termin på heltid ger 30 poäng och ett helt läsår ger 60 poäng. Du får dina po-äng i samband med att du fullgör de olika kursdelarna, genom till exempel grupparbe-ten, projektkurser eller tentor.BetygDin insats bedöms antingen med betyg på en graderad skala eller enbart med godkänd respektive underkänd. Blir du underkänd på ett prov får du göra om det.tentAMenEtt prov kan vara antingen muntlig, skrift-lig eller i form av ett projektarbete eller en

laboration. På högskolan kallas ett skriftligt prov för en tentamen, eller i dagligt tal för en tenta. Tentan ger olika antal poäng bero-ende på hur stor kursdel den gäller. Missar du en tenta kan du skriva om den igen vid nästa tentamenstillfälle.exAMensArBeteUtbildningens avslutande moment är exa-mensarbetet. Här löser du en ingenjörsmäs-sig eller konstnärlig uppgift hos ett företag eller i en forskargrupp inom LTH. Du har hjälp av en handledare och du kan jobba an-tingen på egen hand eller tillsammans med en kurskamrat. Om du vill finns det möjlig-het att göra examensarbetet utomlands och få kunskap om ett annat lands språk och kultur på köpet. Många företag visar stort intresse för examensarbeten och formulerar hela tiden aktuella uppgifter att lösa. Exa-mensarbete i samarbete med ett företag le-der ofta till en anställning.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 73

Page 74: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

INTERNATIONELLT UTBYTE

På LTH har du alla möjligheter att läsa en del av din utbildning utomlands – i stort sett var som helst i världen! Du väljer själv om du vill specialisera dig utomlands, läsa kurser, göra examensarbete eller kanske praktisera. Är du intresserade av att, utöver din svenska examen, få ytterligare en exa-men från något annat europeiskt land finns också den möjligheten.europAIdag kan du finna kurser på engelska vid ett flertal universitet i Europa! Även om du vill fördjupa dig i landets språk, kan det vara tryggt i början att veta att det finns möjlig-het att hitta kurser på engelska. Men var inte rätt för att satsa på ditt tredje språk! Europas bästa tekniska högskolor och universitet är öppna för dig. Ta möjligheten att fördjupa dig inom ditt teknikområde, samtidigt som du lär dig språket bättre. nordAMerikALTH och Lunds universitet samarbetar med prestigefyllda universitet i både USA och Kanada, vilket öppnar många möjligheter för dig som student. Sedan drygt 40 år till-baka finns t ex ett samarbete mellan Lunds universitet och University of California. Detta är ett mycket populärt utbyte som omfattar alla Lunds universitets studenter. Som teknolog kan du dessutom söka till Ge-orgia Tech, University of Illinois eller varför inte Queen’s University eller University of Waterloo i Kanada?

sydAMerikATalar du spanska eller portugisiska och fun-derar på att studera i Sydamerika? LTH är med i nätverket Magalhães, där femton universitet med inriktning mot teknik och arkitektur, spridda över hela den sydame-rikanska kontinenten. Buenos Aires, Lima, Caracas och Valparaiso är exempel på orter där du kan läsa.Asien, AustrAlien oCH nyA ZeelAndMånga vill läsa utomlands vid ett engelsk-språkigt universitet och då kan Singapore och Hong Kong vara attraktiva alternativ. Eller varför inte Australien och Nya Zee-land? Lunds universitet har ett stort utbud! I Japan erbjuder LTH platser vid University of Tokyo. kinAKina är ett attraktivt land för blivande ci-vilingenjörer och arkitekter och fler och fler kurser ges på engelska. LTH samarbe-tar med tre universitet, Shanghai Jiao Tong University, Zhejiang University i Hangzhou och Xiamen University i söder. Väljer du programmet Ekosystemteknik kan du även välja en sommarkurs vid Xiamen University. På civilingenjörsutbildningarna i Datatek-nik, Elektroteknik samt Informations- och kommunikationsteknik har du också möj-lighet att välja en Kinainriktningen. Läs mer på sidan 50 och www.lth.se/kinainriktningen

Läs utomlands på LTH!

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201074

Page 75: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

INTERNATIONELLT UTBYTE

språkkurserSkräddarsydda språkkurser erbjuds LTHs studenter, som förberedelse för utbytesstudierna. Bygg vidare på tidigare kunskap i de traditionella europeiska språken, eller varför inte läsa en nybörjarkurs i kinesiska eller japanska?Även om du beslutar dig för att läsa hela utbildningen i Lund, kan du inte undgå att någon gång under din utbildning komma i kontakt med olika kulturer. Studiemiljön i Lund är internationell och mångkulturell!

Caroline stolpe, kemiteknikuniversität Fredericiana karlsruhe, tysklandMitt utbytesår har varit oerhört utvecklande med många nya intryck, samt ett annat sätt att studera på. Man träffar människor ifrån hela värl-den och det bästa med utbytet har varit möjligheten att lära känna en ny kultur och upptäcka Europa. Åk och studera ett år utomlands! Ett år av ens liv går jättesnabbt, men erfarenheten kommer att vara för evigt.

johan ylikiiskilä, teknisk fysikinstitut polytéchnique de grenoble, FrankrikeMitt år blev inte som jag tänkte mig, men jättebra ändå. Tufft skolsys-tem och nytt språk gjorde allting svårare, men det var kul att se att det ändå gick att klara av. Det bästa med året var definitivt att man fått ett nytt språk, franskan.

Maria piculell, ekosystemteknikuniversity og Melbourne, AustralienMitt år har varit omtumlande. Det är otroligt stimulerande att hamna i en helt ny miljö och läsa på ett annat språk - utmanande men samtidigt lättare än man kanske kan tro. Alla omkring mig är hjälpsamma och tillmötesgående, vilket gör det är lätt att lära känna nytt folk. Det bästa med att komma iväg för min del har varit erfarenheten att stå på egna ben - långt från den trygghet som Lund och Lunds Universitet ofta utgör. Min anpassningsförmåga och mitt självförtroende har stärkts detta år vilket har utvecklat min förmåga att ta mig an nya och okända uppgifter.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 75

Page 76: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

ANMÄLAN & BEHÖRIGHET

Antagning till utbildningen sker en gång om året, till höstterminen, genom Verket för högskoleservice (VHS). Sista dag för anmälan är den 15 april! Du gör din anmälan via webben på www.studera.nu, som öppnar för anmälan i mitten av mars. Ansökningsmaterial från VHS kommer även att finnas hos studievägledare vid gymnasie-skolor och högskolor vid samma tid.

Du är behörig att söka till LTHs utbildningsprogram om du uppfyller följande krav:grundläggande behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet för det program du söker till.

grundläggande behörighet har den som uppfyller något av följande villkor: Fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller »komvux med lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.Fått samlat betygsdokument från komvux med lägst betyget Godkänd på kurser som »motsvarar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.Har fullständigt avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer, mellanårsprogram, mot- »svarande äldre utbildningar eller komvux. Det krävs även slutförd lärokurs om minst 2 årskurser i svenska och engelska utan betygskrav alternativt lägst betyget Godkänd i svenska kurs B och engelska kurs A.Har folkhögskoleutbildning med intyg om allmän/grundläggande behörighet för »högskolestudier. Har avslutad utländsk gymnasieutbildning, som ger behörighet till högskolestudier i »det land där man har genomgått utbildningen, samt erforderliga kunskaper i svenska och engelska.

Reell kompetens: Saknar du formell behörighet kan universitetet värdera andra betydelse-fulla kunskaper och erfarenheter du har. Syftet är att på detta sätt bedöma om din samlade kompetens ger dig möjlighet att klara av den utbildning du söker. Du som uppfyller den grundläggande behörigheten genom en utbildning som inte kan ingå i betygsurvalet bör göra högskoleprovet. Sökande som varken deltar i betygs- eller provurvalet kan mycket sällan beredas plats.Den så kallade 25:4-regeln som gav grundläggande behörighet till den som fyllt 25 år och arbetat i 4 år har avskaffats. Möjligheter att bli behörig genom samlat betygsdokument från Komvux upphör den 31 dec 2009. För övergångsregler hänvisas till aktuellt anmälnings-material.

Anmälan och behörighet

SiSista dagför anmälan15 april

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201076

Page 77: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

ANMÄLAN & BEHÖRIGHET

särskild BeHörigHetKontrollera alltid mot aktuellt anmälningsmaterial.

ArkitektutBildningMa C + Sh A + Fy A + Ke A, Fy A och Ke A kan ersättas med Naturkunskap B.

industridesignutBildningMa C + Fy A + Ke A, godkänt antagningsprov. Fy A och Ke A kan ersättas med Naturkunskap B

CivilingenjörsutBildningMa E + Fy B + Ke A

BrAndingenjörsutBildningMa E + Fy B + Ke A

HögskoleingenjörsutBildningMa D + Fy B + Ke A

tekniskt BAsårMa BSökande med godkänt betyg i mer än en av kurserna Ma D, Fy A, Fy B, Ke A är inte be-hörig. Vidare krävs slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan eller komvux.

teknisk BAsterMinMa C, Fy A, Ke ASökande med godkänt betyg i mer än en av kurserna Ma D, Fy B är inte behörig. Vidare krävs slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan eller komvux.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 77

Page 78: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

YRKESUTBILDNINGAR

Med en examen från LTH är du väl förbe-redd för ett arbete i en internationell miljö. Innehållet i din utbildning motsvarar vad svenska och utländska företag förväntar av en ingenjör, arkitekt eller industridesigner.Civilingenjörs- och arkitektutbildningarna är sammanhållna 5-åriga utbildningar som leder till en yrkesexamen, civilingenjör- res-pektive arkitektexamen. Precis som i övriga världen ligger civilingenjörsexamen på sam-ma nivå som en Masterexamen. Som civil-ingenjör från LTH får du alltså även examen som Master of Science in Engineering.

Efter ca tre år på LTHs civilingenjörsut-bildningar kan du ta examen som teknolo-gie kandidat, även kallad bachelorexamen. Det är en möjlighet men inget tvång för dig som student och förutsätter att du har gjort ett självständigt arbete på 15 hp. Kandidat-examen är inte avsedd som en yrkesförbere-dande examen. Men om du efter tre år på

LTH söker dig vidare till andra, utländska universitet är det ett sätt för dig att visa att du fullföljt tre års kvalificerade studier på LTH. För arkitektexamen gäller samma sak som för civilingenjörsutbildningarna, även här kan du ta ut en kandidatexamen efter 3 års studier. Som svensk arkitekt har du examen som Master of Architecture. Denna examen omfattas av ett särskilt EU-direktiv som underlättar för den som jobbar utom-lands. Du som börjar läsa Industridesign kommer att läsa utbildningen på två nivåer. Först 3 år till en kandidatexamen. Därefter 2 års påbyggnad till Master of Arts in design vid LTH eller annat universitet i Sverige el-ler utomlands. Även Högskoleingenjörsexa-men har sin motsvarighet i de flesta euro-peiska länder, bland annat i alla nordiska grannländer. Examen översätts till Bachelor of Science in Engineering.

Moderna yrkesutbildningar för eninternationell arbetsmarknad

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201078

Page 79: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

BOSTAD

se MöjligHeternASöker du studentrum i Lund kan du välja att bo i närheten av LTH eller i närheten av stadens centrum. Efterfrågan på rum ökar i början av terminerna eftersom många nya studenter börjar samtidigt. Var därför ute i god tid – ställ dig i bostadskö så fort som möjligt. Kom ihåg att Lund har bra kom-munikationer till kranskommunerna. Kan-ske du vill bo på landet? Vid havet? Se möj-ligheterna. Det går att få en bra bostad. stiFtelsen AF BostäderStiftelsen AF Bostäder har en stor mängd rum till uthyrning – allt från mindre lägen-heter till korridorrum där man delar kök med ett antal andra studenter. Information och möjlighet att anmäla dig får du genom att besöka webbplatsen: www.afb.lu.se Om du inte har tillgång till Internet kan du kontakta AF Bostäder på tel. 046-19 15 00

studentnAtionernADe flesta av Lunds nationer har egna hyres-hus. Studenter som är aktiva inom nationen får oftast snabbare bostad. Ta kontakt med husförmannen för respektive nation om du vill veta mer. Lista över nationerna hittar du på webben: http://www.student.lth.se/stu-dentliv/bostad/ övrigA MöjligHeterDu har också möjlighet att vända dig till BoPoolen, www.bopoolen.nu, en bostads-förmedling som drivs av Lunds universitets studentkår. Tel: 046-222 17 75 Bostäder i HelsingBorgEftersom Helsingborg är en förhållande-vis ny högskoleort har det hittills inte varit svårt att hitta bra studentbostäder.

Det är ändå viktigt att du är ute i god tid med att ordna bostad. På Campus Helsing-borgs hemsida www.helsingborgsstudent.se får du mer information om bostäder.

Skaffa bostad i tid

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 79

Page 80: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

STUDENTEN I FOKUS

För att du ska lyckas med dina studier är det viktigt att alltifrån utbildningens upp-lägg och studiemiljö till avkoppling på fri-tiden fungerar bra. Därför försöker vi på LTH ge dig så goda förutsättningar som möjligt, hela vägen från gymnasiet fram till din examen. Under samlingsnamnet Stu-dent success arbetar ett stort antal lärare, studievägledare, administratörer och inte minst studenter i olika verksamheter som rör dina studier. Alla med syftet att din tid vid LTH ska bli en framgång. Här är några axplock.gyMnAsiekontAktRedan på gymnasiet möter du LTH. Bland annat åker studentambassadörer regelbun-det ut till gymnasieskolorna, där de berät-tar om våra olika utbildningar, studierna och studentlivet. Kanske har du redan mött någon av dem eller kommit i kontakt med något av våra andra projekt till exempel Flickor på Teknis, Innovationsprojektet, Gemstone eller SI.introduktionsveCkAnUnder introduktionsveckan blir du och alla andra nya LTH-studenter välkomnad av Anders Axelsson, rektor på LTH. Därefter tar programledningen, lärarna och studie-vägledningen hand om dig. De presente-rar utbildningen och tydliggör både mål och innehåll. På flera av våra utbildnings-program är matematikrepetitionen en del av din första vecka. Vi bildar även fadder grupper av äldre och nya studenter. Alltihop

varvat med många och traditionsenliga tek-nologupptåg. Efter introduktionsveckan tar den ordinarie undervisningen vid. För att vi ska kunna bistå dig på bästa sätt under din tid på LTH behöver vi veta vad du har för förväntningar och behov. Därför får du fylla i en enkät redan vid kursstarten. Dina svar använder vi såväl i vårt rekryteringsarbete som vid vår uppföljning.si-MentorprogrAMMetUnder ditt första studieår finns det möjlig-het att få hjälp av frivilliga studiegrupper att hitta rätt studieteknik. SI-mentorprogram-met utbildar varje termin äldre studenter, som själva har läst kurserna, i studieteknik. De blir SI-ledare och har hand om studie-grupperna som träffas en gång i veckan under terminens gång. Träffarna läggs in på schemat och i studiegrupperna möter du SI-ledaren tillsammans med andra stu-denter från kursen. Du kan diskutera saker och ting som uppstår under utbildningens gång, ställa alla de frågor som du inte fick svar på under föreläsningen och jämföra dina tankar och idéer med andra studenter. SI-mentorprogrammet är ett komplement till den ordinarie undervisningen som har visat sig mycket uppskattat och väldigt ef-fektivt för den enskilde studentens resultat. Att delta i frivilliga SI-gruppmöten ger en bra start för framtiden. Ryktet har spritt sig ut i näringslivet om studenter som redan vet hur problemlösning och samarbete i grupp går till.

Med studenten i fokus

LTH UTBILDNINGSKATALOG 201080

Page 81: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

STUDENTEN I FOKUS

AllMän studievägledningHar du frågor om de olika utbildningarna vid LTH, vill veta vad programmen inne-håller, hur studierna är upplagda eller vad som gäller för behörighet, antagning och examensfordringar kan du ta kontakt med allmänna studievägledningen vid LTH. Har du frågor som specifikt gäller ett visst pro-gram kan du vända dig direkt till studieväg-ledaren för det aktuella programmet.teknologkårenTeknologkåren (TLTH) är teknologernas organisation, för dig som studerar på LTH. Under din studietid får du chansen att upp-leva allt vad det innebär att studera på LTH. Det kan vara allt från att stå på scen och spexa, arbeta på kårens arbetsmarknads-mässa ARKAD eller sitta med i studiebe-vakning. Teknologkårens vision är: ”Du är nöjd på LTH”. Teknologkåren arbetar tillsammans med LTH för att göra LTH så bra som det är. Teknologkåren har även åtta studenter som tagit ett år ledigt från sina studier och på heltid arbetar för att uppnå visionen. Till dem kan man alltid vända sig om man har frågor som rör hur det är att studera, hur studiemedel fungerar, vad man kan göra under studietiden men framförallt vad man kan göra efter utbildningen. Inom TLTH finns även sektionerna som omfattar en eller flera utbildningsprogram. De har hand om frågor som är specifika för de egna programmen. Sektionerna är den närmsta kontaktytan mot studenterna och där finns

studieråd, fritidsaktiviteter och annat spän-nande att engagera sig i. De flesta sektioner har ett café där medlemmarna kan äta och träffas.prAktiserA soM CivilingenjörLTH är först i Sverige med att återinföra praktiken i utbildningen av civilingenjörer. Det sker genom den frivilliga poänggivande kursen ingenjörsinriktad yrkesträning un-der det fjärde året. Då har du chansen att möta en arbetsgivare och under åtta veckor bekanta dig med ingenjörsuppgifter i de grupper och med de aktörer som före-kommer på moder-na arbetsplatser. Dina erfarenhe-ter reflekteras i en rapport på ett seminarium under ledning av en lärare.

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010 81

Page 82: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

Snart finns handprotesen som kan utföra de flesta rörelser som en vanlig hand klarar. Den mekaniska handen styrs direkt av viljan precis som en vanlig hand och har dessutom en slags känsel. Visst låter det som science fiction men det är ett brett, internationellt och tvärvetenskapligt samarbete som gör detta möjligt. Projektet förutsätter bland annat avancerad mätteknik av elektricitet i

nerverna i armen och heter SmartHand. Det har haft EU-stöd och har letts från LTH.

– Känsel är viktigt inte bara när man ska hålla i ett ägg. Rörelsestyrningen behöver också en återkoppling annars måste man titta på handen hela tiden och den känns då inte som ens egen, förklarar forskarassis-tent Fredrik Sebelius som länge arbetat med SmartHand.

Utveckling av smart hand på LTH

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 83: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

lund

lunds tekniska HögskolaBox 118221 00 LundTel. 046-222 72 00

BesöksadressKårhusetJohn Ericssons väg 4, Lundwww.lth.se

Allmän studievägledningTel. 046-222 71 91

studiekuratorTel. 046-222 71 93, 046-222 37 14

studenthälsanTel. 046-222 43 77

teknologkåren vid ltH (tltH)KårhusetJohn Ericssons väg 3, LundTel. 046-14 03 90www.tlth.lth.se

lunds universitetBox 117221 00 LundTel. 046-222 00 00

studentserviceGamla kirurgenSandgatan 3, LundTel. 046-222 01 00 (mån-fre 10-14, tors även 16-18)

HelsingBorg

ltH ingenjörshögskolan vid Campus HelsingborgBox 882251 08 HelsingborgTel. 042-35 65 00

BesöksadressUniversitetsplatsen 2Helsingborgwww.hbg.lth.se

utbildningsservice HelsingborgTel. 042-35 67 40, 042-35 67 25

ingenjörssektionen tltH (teknologkåren)Universitetsplatsen 2HelsingborgTel. 042-13 07 37

Csn – studiemedelTel. 0771-27 60 00www.csn.se

vHs – verket för högskoleserviceTel. 0771-550 720

öppetHus

lundLördagen den 6 marskl 10-16, AF-borgen i Lundagård

HelsingborgTorsdagen den 25 marskl 16-18, Campus Helsingborg

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA – LUNDS UNIVERSITET – UTBILDNINGSKATALOG 2010Design & Layout Robin Poulsen, LTH:s kansli Produktion Hanna Nilvall, LTH:s kansli

Bilder Robin Poulsen, Mats Nygren, SXC, Gunnar Menander, Charlotte Carlberg Bärg, Albin Wahlgren m.flInnehållet i denna katalog är baserat på den fakta som fanns att tillgå vid trycktillfället

Tryck Sörmlands Grafiska AB Tryckt på miljövänligt papper

KONTAKTINFORMATION

Adresser & viktiga datum

Sista dagför anmälan15 april

LTH UTBILDNINGSKATALOG 2010

Page 84: Utbildningskatalogen 2010 Lunds Tekniska Högskola LTH

ÖPPETHUS

lund, lördagen den 6 mars kl 10-16, AF-borgen i Lundagård

Helsingborg, torsdagen den 25 mars kl 16-18, Campus Helsingborg