Uroterapi på barnklinik samt urologiska problem hos barn dsk åhörarkopia Anna Sandin.pdf ·...
Transcript of Uroterapi på barnklinik samt urologiska problem hos barn dsk åhörarkopia Anna Sandin.pdf ·...
Uroterapi på barnklinik samt urologiska problem hos barn
Vad är uroterapi?Uroterapi är en beteendeterapeutisk behandling där patienten lär sig att ändra sitt beteende till vanor som inverkar positivt på urinblåsa och tarm.
Mål för uroterapi•Goda miktions- och tarmtömningsvanor•Kontinens•Bevara njurfunktion
Hur kissar barn?2 år: börjar kunna kontrollera blåsan3-4 år: flertalet torra5-6 år: 80% torra6-7 år: 85-90% torra dag och natt
Hur kissar barn?Urinblåsestorlek 30 ml * åldern + 30 mlSmå barn kissar cirka 1 gång i timmenStörre barn kissar cirka var 3-4 timme
Friska spädbarn•Resturin vanligt hos nyfödda, ovanligt hos 3-åringar.•Dubbelmiktion är vanligt hos nyfödda, men inte efter 2 år.
Friska skolbarns miktionsmönster• Kissar 3-7 gånger per dag.• Kissar vanligen största volymen på
morgonen.• Tätare miktioner senare under dagen.• Dagdiures ungefär dubbelt så stor som
nattdiures.• Går upp ibland på natten.
Vi är alla olika• Barn utvecklas ryckvis, kan ej vara tidiga i
allt.• Komplicerat nervsignalsystem.• Försämring vid påfrestningar: skol-
/terminsstart, familjeproblem och sjukdom.• Ofta bättre (sämre) under ledighet.
Inkontinens hos barn•10% av förstaklassare har inkontinensproblem.•Enures vanligast bland pojkar.•Upp till 5 års ålder räknas det som normalt att kissa i sängen på natten.•Rätt till förskrivning av hjälpmedel (bäddskydd) om barnet är äldre än 5 år och man har sökt/påbörjat behandling
När bör man söka hjälp för kissproblem?•När det upplevs som ett problem.•Om upprepade UVI.•Sök först hos barnläkare i öppenvård.•Inte söka uroterapi för tidigt. Barnet måste vilja själv.
Basal utredning på BVC/primärvård• Anamnes• Kroppsundersökning• Urinprov• Miktionslista
Stjärtbild pojke
Stjärtbild flicka
Vad händer på ett besök på barnuroterapin• Kartläggning av miktions- och
avföringsmönster, dryckesintag och sittställning
• Visa hur urinvägarna fungerar• Individuell plan för träning
Miktionsanamnes• Miktionslista• Blöjvägningstest• Flödesmätning• Resturin• Dryckesvanor• Avföringsvanor• Urinsticka ev. urinodling
Visa hur urinvägarna fungerar
Tarmens roll
TNe -10
Vanliga symtom från urinvägar• Inkontinens• Enures• Frequency• Urgency• UVI
Daginkontinens; orsak• Avflödeshinder, ex. striktur efter trauma el
hypospadiop, uretravalvel. Hindret tas bort, men blåsan kan ha tagit skada. Noggrann blåsregim viktig.
Daginkontinens; orsak• Blåsextrofi, epispadi. Varierande grad av
inkontinens. Upprepade operationer krävs.
Daginkontinens; orsak• Blåsfunktionsrubbning, urgency,
frequency, inkontinens. Behandling är miktionsregim och ibland antikolinergika.
Daginkontinens
• Ektopisk uretär, ständig droppinkontinens. Kräver op.
Daginkontinens; orsak• Neurogen blåstömningsrubbning., ofta vid
MMC. Läckage i varierande omfattning beroende på om sfinktern är hyper- eller hypoaktiv. Risk för UVI. RIK-behandling vanligt.
Daginkontinens; orsak• Uretrovaginal reflux. Inkontinens efter
avslutad miktion. Torkteknik, tryck pappret uppåt/bakåt. Sitt bak-och.fram på toaletten.
”Kissråd”• Sitta rätt• Kissa färdigt• Regelbundet• Torka sig• Stöd och uppmuntran• Ev hjälpmedelsförskrivning• Ev RIK
Enures• Primär, PNE• Sekundär• Kombinerat med daginkontinens
Överproduktion av urin Blås-
över-aktivitet
Djup sömn
Daginkonti-nens
Urgency
Går upp och kissar på natten
Enures Enures
Enures
Djup, ostörd sömn
Nattvätans orsaker
Behandling av enures•Kissvanor dagtid•Tarmvanor•Dryckesvanor•Enureslarm•Minirin•Kombination
Vad gör man först• Ställ bra frågor-”kissanamnes”• Börja med larm eller Minirin. Låt familjen
välja.• Är barnet motiverat? Samarbete är
jätteviktigt!
Viktigt när man använder larm• Förälder bör sova i samma rum• Gör inte uppehåll• Ett larm per natt räcker• Återfall är ofta lätta att behandla
Larm är bäst!
• Information är a och o…• Barnet måste vara med på noterna• Inte för ung• Inget fel att barnet inte vaknar• Larmbehandling tål att upprepas
Goda råd vid enures
• Tillräckligt med sömn• Försök sluta med blöja• Regelbundna mat och dryckesvanor hela
dagen.• Regelbundna kissvanor hela dagen• Nedtrappning på kvällen
När ska man remittera ?
• Remissen träffar alltid doktorn först, bedöms tillsammans i teamet.
• Remittera när seriösa försök med larm och/eller Minirin ej fungerat
Vad kan vi göra?
• Nytt försök med larm• Ny typ av larm• Kombinationer av larm/medicin• ”Specialmedicinering”-forskning• Ibland uroterapi samtidigt• Utvidgad utredning
Läkemedel
• Minirin• Antikolinergika• Kombinationer• Sömnreglerande läkemedel
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
RIK- Ren Intermittent Kateterisering
RIK
• Insättes vid blåstömningssvårighet tex MMC
• Inkontinensskydd om läckage
• Antikolinergika vid detrusoröveraktivitet
• Nattkateter om höga blåstryck
RIK- Mitrofanoff
Bra adresserwww.nikola.nuwww.svenskaenures.sewww.sinoba.se www.torrnatt.nu (Ferring)www.hi.se