Martin Lundberg har skrivit en avhandling med titeln Överläggningar om hållbar ut-veckling. En studie av studiecirkelsamtal.

I avhandlingen reser han frågor om vilka uttryck för makt som förekommer i sam-talet, hur kommunikationen mellan del-tagarna ser ut, vilka åsikter som framförs och hur dessa motiveras. Lundberg vill också pröva om teorin om den överläg-gande (deliberativa) demokratin har någon giltighet när det gäller att förstå vad som sker i en studiecirkel.

Teoretiskt bygger avhandlingen vidare på svensk forskning om skola och folkbild-ning som betonat det överläggande samtalet som ett viktigt inslag i demokratin. Lund-berg diskuterar flera olika teorier om det överläggande samtalets karaktär men utgår främst från den som lanserats av filosofen och samhällsvetaren Jürgen Habermas. I anslutning till den övergripande teorin om det kommunikativa handlandet ger han en idealtypisk bild av hur ett genuint menings-utbyte, maktbefriat, samförståndsorienterat och med ambitionen att kunna leda till sam-ordnad handling bör se ut i en demokrati.

KONKRET BESTÅR Lundbergs studie av att han följt en avslutande studiecirkel i en se-

rie. Cirkeln har haft nio seniora deltagare av båda könen som diskuterat »hållbar utveckling och fred«. De har träffats fyra gånger. Det är dessa fyra träffar och det centralt producerade cirkelmaterialet som Lundberg haft som studieobjekt. I avhand-lingen får vi del av ett antal utskrivna sek-venser från samtalen. Analysarbetet syftar till att »få fatt i samtalets organisering« och att ta reda på »vad deltagarna har pra-tat om och hur de har pratat om det«.

Åsiktsbildningens innehåll rör ofta samhällsutvecklingen och framtiden. Det hämtas, menar Lundberg, från politik, religion, vardagsliv, media och vetenskap. Deltagarna brottas med studiecirkelmate-rialet för att försöka förstå vad där står. De bedömer varandras yttranden, söker sig fram till tänkbara svar och konkretiserar gärna abstrakt innehåll med hjälp av var-dagliga exempel hämtade från den egna erfarenheten.

Den mikro-offentlighet som cirkeln ut-gör präglas av att flera parallella sidosamtal ofta förs, att samtalets täthet och tempo växlar och att talet generellt sett är ojämnt fördelat. Samtidigt utgör cirkelns ämne och innehåll en strukturerande kraft, det är både »inramande«, »vägledande« och kan vara »hämmande« eller rentav »tving-ande«. Yttranden är också av olika karak-tär. De kan vara »käpphästar«, vara inlägg i debatten, avbryta eller återföra samtalet till ämnet. De kan också vara känslomäs-sigt laddade, något som Lundberg menar utmanar den traditionella förståelsen av överläggande samtal som rationella.

FÖR DEN SOM TROTT att studiecirkelsam-talet ligger nära det ideala överläggande, deliberativa, samtalet är resultaten i Lund-bergs studie nedslående. Tvångsfriheten begränsas av direkt och indirekt makt stammande från vetenskap, konkurrens och majoritetsvälde samt deltagarnas tidi-gare befästa åsikter och positioner. Kom-

Ur Mimers brunn Mimer går en spännande tid till mötes.

Först vill jag hälsa Mimers nya doktorand Erik Nylander välkommen. Hans bak-grund och frihet att välja inriktning på sin forskning borgar för nya perspektiv.

Folkbildning som universellt fenomen speglas i Mimers kommande småskrift av Sigvart Tøsse. Den är en efterlängtad kartläggning ur både ett historiskt och internationellt perspektiv.

Förnyelse och djärvhet visas också i aktuella avhandlingar om folkbildning. Martin Lundberg, pedagog, och Lennart Karlsson, historiker, använder olika delar av Habermas teoretiska tänkande för att, i det ena fallet förstå studiecirkelsamta-lets inre demokrati och i det andra, för att undersöka Folkets hus roll i framväxten av den nya arbetaroffentligheten.

Diskursanalys i Foucaults anda an-vänds i två andra avhandlingar för att förstå hur föreställningar konstrueras och befästs som sanningar i helt olika sammanhang. Åse Hedemark, informa-tions- och biblioteks vetare, analyserar den offentliga bild av folkbibliotek som skapas i debatter i media. Andrés Pinto, histo-riker, vill å sin sida visa hur konstruk-tionen av den kommunistiska rörelsen går hand i hand med konstruktionen av klass, kön och sexualitet.

Ytterligare två avhandlingar bidrar till att kasta ljus på folkbildning i vid mening och genus. Eva Bolander sätter sexualitet och genus i TVs sexualundervisning i cent rum, medan Kristina Lindholm undersöker könspolitikens gränser inom SSU.

Sammantaget åskådliggör avhandling-arna att tvärgående möten och intresse-gemenskap skulle kunna byggas över disciplingränser. Min förhoppning är att många sådana möten kommer till stånd på Mimers årliga forskarkonferens. Mimer och Västmanlands läns bildningsförbund hälsar alla välkomna till Västerås.

ANN-MARIE LAGINDER

MimerInstitutionen för beteendevetenskap och lärandeLinköpings universitet581 83 LinköpingHemsida: http://www.liu.se/mimer

Telefon och e-post:Ann-Marie Laginder 013-28 2562 ann-marie.laginder@liu.seInger Landström 013-28 5855 inger.landstrom@liu.seErik Nylander 013-28 2190 erik.nylander@liu.se

Martin Lundberg

Studiecirkelsamtalet som demokratigrund?

Telefax 013-28 2145

NATIONELLT PROGRAM FÖR FOLKBILDNINGSFORSKNING

MAJ 2009

Redaktörer: Inger Landström, Ann-Marie LaginderLayout: Lennart Falklöf · ISSN 1102–5913

munikationen är »elastisk« och är präglad av samordningsproblem. Bara delvis är den tillåtande, inkluderande; präglad av respekt för, förståelse och acceptans av argument. Åsikterna bildas på basis av tidigare övertygelser, erfarenheter och upplevelser mer än de grundas på ett öm-sesidigt idéutbyte. Gränsen mellan moral och etik flyter samman och aningar mer än rationellt utredande utgör grunden för åsiktsbildningen.

Lundberg avslutar sin avhandling med att föra en diskussion om det rimliga i att ställa cirkelsamtalets praktik mot det

överläggande samtalets teori och ideal. Hans slutsats är att de rationella teorierna som Habermas till exempel inte förmår göra rättvisa åt samtalens komplexitet, lite bättre är det då med de senare mer språk-ligt orienterade teorierna. Inte heller de, så förstår jag Lundberg, förmår göra rättvisa till det relativt starka inslaget av känslo-mässiga yttranden och den positionering mellan deltagarna som förekommer i cir-kelsamtalet.

AVHANDLINGENS BIDRAG till vår kunskap om cirkelsamtalets karaktär är centralt.

Inte minst i ljuset av att så lite tidigare är gjort på området. Kanske kunde po-lemiken mot Habermas idealtypiska samtalsteori tonats ner till förmån för än mer detaljerade, empirinära och noggrant genomförda samtalsstudier?

Men med den kunskap om cirkel-samtalets karaktär som Lundberg ger oss i sin avhandling, kan vi nu gå vidare med en väsentligt ökad förståelse och mindre bundna än hittills vid föreställningen att studiecirkelns främsta värde är dess bidrag till den representativa demokratin.

GUNNAR SUNDGREN

Studie av biblioteksdebatten i svenska medierÅse Hedemark lade i maj fram sin avhand-ling Det föreställda folkbiblioteket. En dis-kursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970–2006.

Hennes övergripande motiv är att skapa en ökad kunskap om hur biblioteken diskute-ras på den offentliga arena som media ut-gör. Hon vill därmed bidra till nya insikter om vilka förhållningssätt till bibliotek som dominerar och vilka aktörer som i första hand har inflytande över konstruktionen av den offentliga bilden av bibliotek.

Michel Foucaults teorier om diskursers grundläggande betydelse för hur vi formar vår omvärld och vår syn på vad som är san-ning och kunskap är avhandlingens centrala utgångspunkt. I forskningsprocessen bygger Hedemark konsekvent på hans arbeten, vil-ket påverkar kriterier för urval av källmateri-al, strategier och tematisering i analysarbetet, begrepp samt tolkning av resultaten.

DE FÖRHÅLLNINGSSÄTT till bibliotekens verksamhet som kommer till uttryck i olika utsagor samt utsagor om folkbibliote-kets roll i ett större samhälleligt perspektiv strukturerar analysen.

Under 1970-talet dominerade en allakti-vitetsdiskurs. I denna betonas att biblioteken bör ha en bred uppsökande verksamhet och ge utrymme för teater, politiska utställ-ningar och debatter. Bibliotekens aktiva kulturförmedlande roll ställdes mot den bokliga diskurs som, enligt Hedemark, fun-nits sedan långt tillbaka. Bibliotekets roll som bärare och bevarare av ett kulturarv är centralt i den bokliga diskursen. Hedemark skriver att »biblioteket närmast beskrivs som ett slags passiv behållare för böcker, vilka bibliotekarier har att förmedla«.

Allaktivitetsdiskursen dör ut medan den bokliga diskursen under det kom-

mande decenniet blir dominerande i me-dia. En av de mest omfattande debatterna initierades 1983 och handlade om vilken kompetens bibliotekarier hade eller borde ha. Vi får följa en hätsk debatt. Genom citat och en väl genomförd analys bjuds läsaren på en spännande läsning. Den bokliga diskurs som satte god skönlitteratur och tryckta medier i centrum utmanades av en informationsförmedlande diskurs. Den fram-träder för första gången och ger ny teknik och information oavsett medieformat hög-sta prioritet i bibliotekens verksamhet.

Vilka aktörer hade inflytande i forman-det av förställningar som förekom i debatten och hur relaterade de till varandra? Hede-mark använder Foucaults begrepp subjekt-positioner. De positioner hon analyserar är författare, bibliotekarier och användare. Inte minst intressant är att hon funnit att genus aspekter har stort inflytande på relatio-nerna. Det är huvudsakligen äldre manliga författare som driver den bokliga diskursen. Bibliotekarien framstår som »den andra« som omtalas och tilldelas en passiv roll som bevarare och förmedlare. I grunden handlar det om makt konstaterar Hedemark.

DEN ANDRA DEBATT som fått stort utrymme i media under undersökningsperioden in-leds 1992. Den handlade om hoten om bib-lioteksnedläggningar. Nu träder politiker in på scenen och den demokratiska aspek-ten på bibliotekens verksamhet kommer till uttryck. Användare framträder som kunder i den informationsförmedlande diskursen, där den underliggande idén handlar om att biblioteken bör skötas som en affärsverk-samhet. Demokrati skapas genom att till-handahålla bibliotek som erbjuder det som användarna frågar efter.

Antagonismen mellan företrädare för denna diskurs och den bokliga diskursen resulterar, enligt Hedemark, i en total polarisering. I den bokliga diskursen används högstämda metaforer som »det heligaste rummet i vårt land« och idéer om biblioteket som en »nations själ«. Demokra-tibegreppet fylls med en kollek tivistisk de-mokratisyn där samhällets gemensamma kultur och förflutna uppfattas som en förut-sättning för att uppnå reell demokrati.

I DEN BOKLIGA DISKURSEN tilldelas biblio-tekets folkbildande roll en avgörande bety-delse. Denna folkbildning uppnås genom förmedling och läsfrämjande av god svensk skönlitteratur. En bildande och fostrande syn framträder i förhållande till användarna.

Hedemark låter detta folkbildnings-begrepp stå oemotsagt, här hade jag önskat en problematisering av företrädarnas förenklade tolkning och för givet tagna användning av begreppet. Inte minst i förhållande till de övriga diskurserna där begreppet folkbildning över huvud taget inte används. I avhandlingens rika innehåll finns dock en god grund för att utveckla relationen mellan folkbibliotek och folkbildning.

ANN-MARIE LAGINDER

Åse Hedemark

I januari disputerade Lennart Karlsson vid Växjö universitet på avhandlingen Arbetar-rörelsen, Folkets hus och offentligheten i Bromölla 1905–1960.

I detta intressanta och väl genomförda avhandlingsarbete i historia beskrivs fram-växten av en lokal arbetaroffentlighet i det skånska industrisamhället Bromölla.

Utgångspunkten för avhandlingen är Folkets hus roll för framväxten av den nya arbetaroffentligheten. Genom verksam-heten som ägde rum här skapades, enligt Lennart Karlsson, en litterär offentlighet som fungerade som ett slags »tränings-arena« för arbetarklassens politiska ambi-tioner.

Som jag ser det, har avhandlingen en viktig styrka bland annat i sin väl genom-arbetade teoretiska grund. Den anknyter till Jürgen Habermas teori om den bor-gerliga offentligheten – men även till den kritik som riktats mot Habermas och till de försök som gjorts att utveckla teorin. Lennart Karlsson använder offentlighets-begreppet för att formulera en hypotes som innebär att man kan se arbetarrörel-sen »som en deloffentlighet bland andra deloffentligheter i en större övergripande offentlighet, i vilken den borgerliga offent-ligheten i skiftande grad varit den domine-rande«.

Han har även tagit fasta på den femi-nistiska kritiken av Habermas och proble-

matiserat kvinnornas positioner och roller inom arbetaroffentligheten i Bromölla.

GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR är för det första hur det konkret gick till när arbetarrörel-sen försökte tillskansa sig utrymme i offentligheten, vidare hur borgerligheten reagerade på arbetarrörelsens anspråk på tillgång till offentligheten och vad det innebar att arbetarrörelsen blev en del av den samt, slutligen, hur offentligheterna i Bromölla förändrades över tiden. Som ett komplement till offentlighetsteori används även nätverksteori för att analysera den lokala borgerligheten och de lokala klass-överskridande kontakter som ägde rum.

Lennart Karlsson har också genomfört en omfattande empirisk undersökning för att finna svaren på sina frågor, med en mängd olika typer av källmaterial. Vad jag framförallt vill lyfta fram här är det omfattande kapitel som beskriver hur den nya litterära offentligheten i Folkets hus rent konkret byggdes upp och utvecklades genom en lång rad olika aktiviteter av folk-bildningskaraktär: föreläsningar, debatter, studiecirklar, folkhögskolekurser, arbetar-bibliotek, biografverksamhet, artistuppträ-danden, dans, teater med mera.

Här visas emellertid också med all önskvärd tydlighet att kvinnor hade mycket stora svårigheter att ingå i denna arbetar-offentlighet på lika villkor som männen. Deras deltagande var i mångt och mycket satt på undantag under hela den stude-rande perioden.

EN VIKTIG POÄNG hos Habermas är att det inträffade ett förfall för den borgerliga offentligheten, när statens och den bor-gerliga offentlighetens intressen så små-ningom sammanflätades. I Bromölla kom kommunens och arbetaroffentlighetens intressen efter hand att glida samman som en följd av att arbetaroffentligheten här uppnått en dominerande position.

Trots det menar Lennart Karlsson att man inte bör tala om ett offentlighetens förfall utan kanske snarare om en utvidg-ning, eftersom den omfattade allt flera. Folkets hus behöll även fortsättningsvis sin funktion som arena för en litterär offent-lighet, hävdar han, men nu för i stort sett hela samhället. Det kan naturligtvis alltid diskuteras huruvida detta är en rimlig tolkning. Men hur som helst fanns en stor grupp som fortfarande inte inkluderades i betydelsen av »alla« och det var, som redan antytts, kvinnorna.

KERSTIN RYDBECK

Folkets hus som lokal litterär arbetaroffentlighet

Lennart Karlsson

Erik Nylander

Annons i Kristianstads Länsdemokraten 21/2 1942

Mimers nya doktorand heter Erik Nylander. Hans akademiska ämnesbakgrund finns hu-vudsakligen inom etnologi och sociologi.

Den sociologiska magisteruppsatsen handlande om vilka ideal, visioner och pro-blembilder som artikulerats i den unisona sången på Hola Folkhögskola i Ångerman-land under 1900-talet. Studien fokuserar särskilt på folkbildningens fostrande aspek-

ter. Det är ett område som är centralt i hans forskningsintresse.

Erik Nylander startade sina forskar studier i februari och är mitt uppe i val och formule-ring av sitt avhandlingsämne. Utöver själva avhandlingsarbetet kommer Erik Nylander att undervisa på Folkhögskollärarprogram-met samt bistå i Mimers löpande verksam-het.

ERIK NYLANDER ÄR MIMERS NYA DOKTORAND

Andrés Brink Pinto vill, i sin avhandling Med Lenin på byrån. Normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kom-munistiska rörelsen 1921–1939, skriva en alternativ arbetarhistoria.

Materialet som analyseras är fiktion och romantiska noveller i tidskrifter som Storm-klockan, Röda röster och Populär tidskrift för sexuell upplysning. Det teoretiska greppet är hämtat från Michel Foucault men framför-allt Judith Butlers teorier om »hur subjektet performativt blir till genom kraftfulla/tving-ande återupprepningar av normer«. Förfat-taren vill visa att konstruktionen av den kommunistiska rörelsen går hand i hand med konstruktionen av klass, kön och sexu-alitet. På så sätt blir rörelsen en del av livet och däri ligger också dess styrka.

I Populär tidskrift för sexuell upplysning utläser författaren en heterosexuell norm. Dess motbild blir då homosexualiteten, en »avvikelse« som konnotation till bor-gerskap och trasproletariat. Själva det att lyfta fram frågan var en politisk handling från rörelsens sida. Både för att särskilja sig från borgerskapets tystnad och »hysch-hysch« och för att markera rörelsens poten-tial: att skapa förutsättningar för de riktiga

relationerna, i det riktiga (socialistiska) samhället. Att det här skedde på bekostnad av de homosexuella var troligen inget man reflekterade över då.

I tidskriften Stormklockan finner Brink Pinto även en kampbaserad maskulinitet som norm. Den kommunistiska rörelsen betonar då kontroll och trohet, något som kan uppnås genom utbildning. Även här används skräckexempel och motbilder. Kvinnorna är inga huvudpersoner i tid-skrifternas berättelser och noveller. Dock är de viktiga genom att de behöver göras delaktiga i rörelsen, och i den heterosexuella matrisen.

I Röda röster finns, skriver Brink Pinto, en familjecentrerad och kommunistisk kvinnoroll. Den särskiljs från den manliga motsvarigheten på så sätt att det inte är fråga om en »arbetare« eller en sexuell varelse. Att kvinnor är heterosexuella tas för givet. Författaren urskiljer även en kvinnlig kamratroll. Till skillnad från den manliga kampbaserade rollen så återkommer kvin-nors femininitet och skönhet som ett viktigt karaktärsdrag i tidskrifternas berättelser.

NEGATIONEN TILL DEN kommunistiska rö-relsens kvinnoideal är, enligt Brink Pinto, den sexuellt frisläppta och hysteriska (bor-

gerliga) kvinnan som är oförmögen att ta hand om ett hem. Fåfänga, dyra kläder och smink är andra oönskade drag. En annan motbild är den unga arbetarkvinnan som inte i tillräcklig grad intresserar sig för kampen och partiet.

I Brink Pintos avhandling blir rörel-sen en del av livet – klassen, könet och sexualiteten. Kön och etnicitet finns upp-märksammat i folkbildningsforskningen. Framförallt är det dock klass som diskute-ras, medan sexualitet är ett nästan oskrivet blad.

Jag menar att avhandlingen är ett viktigt komplement till folkbildnings-forskningens något idealistiska tyngd, med fokus på boklig bildning. Att media såväl som politik kretsar kring stereotyper och hög igenkänningsfaktor är en aktuell fråga. Och detta är inget unikt för den kommunistiska rörelsen, nej all social for-mering bygger i grunden på skapandet av närhet respektive avstånd. Författarens po-äng är inte att vi ska förfasa oss, utan att vi ska vara medvetna om att »det blir inte all-tid som man tänkt sig«. De i våra moderna ögon extrema exemplen blir utgångspunkt för sökandet efter våra nutida »sanningar« och formeringar.

ANNA LUNDIN

Med Lenin i byrån

Mer om genus i folkbildande verksamheterYtterligare två aktuella avhandlingar med-verkar till att utöka förståelsen av genus i folkbildande verksamheter. Det sker dels i en politisk och dels i en utbildande kontext.

Eva Bolanders avhandling har titeln Risk och bejakande – sexualitet och genus i sexu-alundervisning i TV. Hon har undersökt sexual upplysning och sexualundervisning i TV som sänts mellan 1998 och 2004, dels Fråga Olle i Kanal 5, och dels program från Utbildningsradion. De senare har funktio-nen av både ungdomsprogram på TV och komplement i skolan. Resultaten visar att programmen på olika sätt använder sig av två sammanlänkade perspektiv, ett beja-kande och ett riskperspektiv. Å ena sidan presenteras sexualiteten på ett tillåtande och positivt sätt, och å den andra framhålls risker och faror till exempel med sjukdomar och oönskade graviditeter. Genom sina framställ-ningar bidrar programmen till att rangordna sexuella praktiker och identiteter som mer eller mindre normala och önskvärda.

KRISTINA LINDHOLM har i sin forskning undersökt diskussionerna om kvinnoför-delningen i Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Resultaten presenteras i avhandlingen SSU och könspolitikens grän-ser 1970–2000.

Hon har analyserat hur frågan om kvinnors politiska representation fram-ställts inom förbundet och vilka lösningar som varit möjliga att föra fram på för-bundets kongresser. Källmaterialet har varit kongressprotokoll, handlings- och princip program, stadgar, motioner från in-dividuella kongressledamöter och distrikt, förbundsstyrelsens utlåtande över motio-ner, förbundsskrifter samt tidskrifterna Tvärdrag och P-Information.

Trots ungdomsförbundets radikala självbild visas att den egna drivkraften varit liten att öka kvinnors representation i de organ där besluten fattats inom förbundet. Underrepresentationen har erkänts, men fram till 1990-talet var det någon annan som på annat håll skulle göra något åt det.

LINDHOLMS UTGÅNGSPUNKTER är feminis-tisk teori och teori om problemkonstruk-tion. Bolanders teoretiska utgångspunkter har varit genus- och queerteori där genus och sexualitet betraktas som diskursivt konstruerade. Sättet som en politisk fråga diskuteras skapar gränserna för hur det är möjligt att förstå och tala om den. Såväl TV som politiska ungdomsförbund blir viktiga normbildare för unga människors möjligheter att diskutera och formulera frågor som kan bli en del av den politiska dagordningen på olika områden.

Båda avhandlingarna visar på ett in-tresseväckande sätt på motsägelsefulla förståelser, oavsett om det gäller frågan om kvinnors representation eller sexualitetens uttrycksformer. Det bidrar bland annat till kunskap om att vad som anses normalt eller ej, uttryckligen kan sägas men också om vad som framträder implicit genom att tas för givet.

INGER LANDSTRÖM

Staffan Larson

Mimers forskarkonferens 2008 i LundDen 4–5 november 2008 hälsades Mimer-konferensen välkommen »i ljuset av krisen« till Lunds universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, av prefekt Anders Nilsson. Han inledde med några tankar om konjunkturer och ekonomiska struk-turer och att det är svårt att se det nya mitt i en kris.

Därefter presenterade Anna Lundin sin avhandling om hur folkbildnings-forskningen vuxit fram som fält och kon-soliderats. Hon använde sociologen Pierre Bourdieus begrepp och visade hur viss forskning lyfts fram och erkänts medan annan forskning marginaliserats och för-svunnit ut ur fältet.

Ytterligare två avhandlingar ventilera-des. Henrik Nordvall redogjorde för skär-ningspunkten mellan globalt och lokalt, vad som sker när lokala sociala forum organiseras. Johan Söderman delgav oss kunskap om hiphopmusikers konstnärliga och pedagogiska strategier.

Dessutom presenterades i plenum tre inlägg som handlade om kvinnors fria bildningsarbete i 1800-talets Sverige; om hur folkhögskolans historia skrivs; samt om en polsk avhandling om den svenska folkhögskolans historia.

FLERA BIDRAG gällde folkhögskolan – om folkhögskollärares uppfattning av sitt upp-drag; om folkhögskolors anda och mässig-het; om ny teknologi på folkhögskolan sett

ur genusperspektiv. Andra ämnen gällde övergång till den öppna högskolan, kvalitet och kvalitetssäkring i formell och icke-for-mell utbildning; om kreativa ungdomar och socio kulturellt entreprenörskap bland unga i Malmö; om ABF och amatörteatern under 1970-talet; om lanthushållsskolor; samt om brittiska kvinnor som slöjdlärare och den kreativa miljön på Nääs 1887–1893.

KONFERENSEN UPPVISADE stor bredd även metod- och teorimässigt. Bredden ger, menar jag, möjligheter att mötas kring forskningsfrågor i vidgade perspektiv vil-ket är Mimerkonferensens signum. Också för dig som inte är forskare men verksam inom folkbildningen och intresserad av forskning kan det vara ett utmärkt lär-tillfälle. Så ta chansen och planera in årets konferens i Västerås redan nu!

INGER LANDSTRÖM

Mimer inbjuder till årets forskarkonfe-rens i samarbete med Västmanlands läns bildningsförbund i Västerås den 3–4 november. Konferensen är en plats för möten forskare emellan, samt mellan forskare och verksamma folkbildare.

Vi hälsar doktorander och seniora forskare från alla discipliner, lärosäten och andra forskningsmiljöer välkomna. Ni som arbetar inom folkhögskolor, stu-dieförbund, bibliotek och annan folkbil-dande verksamhet är lika välkomna! Ta gärna med idéer om vilken forskning ni skulle vilja se!

KONFERENSEN gäller folkbildning i vid mening och har inget förbestämt tema. Det är en arbetskonferens och därför väl-komnar vi presentation av paper i olika

stadier som speglar pågående forskning, såväl i en trevande början som i slutfasen när resultat föreligger. Vi försöker ge rimlig tid för återkoppling på varje text. Inled gärna ditt paper med att kort intro-ducera forskningen, och några rader om frågor som du vill diskutera.

En annan presentationsform utöver paper är ett kortare inlägg inom ramen för det vi kallar »Kontakttorget«. Både forskare och folkbildare har möjlighet att i friare form informera om olika projekt eller ventilera forskningsidéer. Du som vill medverka på detta sätt förväntas skriva ett PM om högst en A4-sida som introduktion till övriga konferensdelta-gare. Ditt PM ska kortfattat redogöra för det tema eller de frågor som kommer att tas upp.

DEADLINE för paper och PM till kontakt-torget är den 5 oktober! De texter som då har inkommit läggs till grund för detalj-planering av konferensens innehåll och tidsschema.

Konferensinbjudan och information samt direktlänk till elektronisk anmäl-ningsblankett kommer i slutet av augusti att finnas på Mimers hemsida www.liu.se/mimer

Välkommen med din anmälan!

Ann-Marie Laginder &Inger Landström, Mimer

Tomas Aronsson, Mia Chentinell & Bosse Jonsson, Västmanlands läns bild-ningsförbund

Mimers forskarkonferens 2009 – inbjudan och call for papers

NYA MIMERRÅDET

Vid Mimerrådets sammanträde i samband med Mimerkonferensen i november 2008, avtackades avgå-ende ledamöter för värdefullt arbete under mandatperioden. Några läm-nade sitt uppdrag efter mångårigt engagemang för Mimers sak. Mi-mer hoppas på fortsatta kontakter i olika former och ser samtidigt med tillförsikt fram mot samarbetet med det nya rådet som har beslutats av Områdes-styrelsen för utbildnings-vetenskap vid Linköpings universitet.

Ledamö-ter för tre-årsperioden 2009-01-01–2011-12-31 är från Linkö-pings universitet: Staffan Larsson (ordförande), Erling Bjurström och Irma Carlsson. Därutöver utsågs Eva Andersson, Göteborgs univer-sitet; Bernt Gustavsson, Örebro universitet; Kerstin Rydbeck, Upp-sala universitet; Mats Bernerstedt, Sensus; Jan-Eric Degerblad, Folk-bildningsrådet samt Eva Önnesjö från Tollare folkhögskola.

Vem forskar om vad?

Sök i Mimerbas.WWW.LIU.SE/MIMER/

FORSKNING/MIMERBAS

Hur har du lärt dig att dansa folkdans, utöva någon form av konsthantverk (hemslöjd) eller vårda (gamla) hus?

Det var huvudfrågan i en inbjudan att skriva ner sin berättelse som sändes ut via kulturorganisationer och studieförbund i Norge och Sverige.

Bakom inbjudan stod en projekt-grupp bestående av forskarna Ann-Marie Laginder och Jorun M. Stenøien samt utbildningsledarna och konsulenterna Synnøve Jørgensen, Anna Sigurdsdatter Heen, Randi Hole, Petra Ivarsson, Tore Friis-Olsen och Mette Vårdal. Trine Thom-messen var ledare för projektet »Frivil-lighetens læringslandskap« och har också varit redaktör för antologin Liv og lære. Om læring i liv med dans, husflid og bygnings-vern. Projektet har haft sin hemvist på Voksenopplæringsforbundet och fått stöd från Nordplus Vuxen.

Fjorton personer i åldern 19 till 73 år

antog utmaningen att skriva ner sina berättelser. Eftersom dessa personer var engagerade i olika organsiationer kan det vara lätt att tro att de i första hand skulle lyfta fram lärande i organiserad form. Det gjorde de emellertid inte. De berättade på ett konkret sätt om livslångt och livsvitt lä-rande, om barndom och ungdom, om vux-enliv med lust att lära och om sin längtan efter fördjupning. Dessa lärandeberättelser knyter således ihop lärande, erfarenheter

och insikter som förvärvats över tid och i många olika sammanhang i individuella lärandeförlopp. I boken återges två av be-rättelserna i sin helhet.

Samtliga projektmedlemmar har bidragit med artiklar i antologin. Lärande-berättelserna har analyserats ur olika per-spektiv, såväl med forskarögon som med olika infallsvinklar baserad på djupgående praktisk erfarenhet och kunskap inom folkdans och hemslöjdsfältet. Perspektiv-rikedomen ger på ett fruktbart sätt många bilder av hur lärande och mening kan tol-kas i berättelser om liv med dans, hemslöjd och byggnadsvård.

Antologin avslutas med reflektioner kring frågor som framstått som viktiga i arbetet med lärandeberättelserna. Frå-gorna handlar om rekrytering till frivilliga kulturorgansiationer, gränslandet mellan fritid och professionellt utövande och om den mening som skapas genom intresset.

ANN-MARIE LAGINDER

I Folkhögskola Så in i Norden! berättar Ker-stin Mustel och Monica Roselius om folk-högskolans nordiska rötter och samarbete.

I en första del beskrivs ländernas res-pektive verksamheter. Gemensamt är folk-bildarnas idéer om »fritt« bildningsarbete och de spänningar som politiska initiativ

att formalisera verksamheten medför. Grundtvigs ande vilar särskilt tung i Dan-mark med internat, morgonsamlingar och unisona sångstunder som bärande kultur-traditioner.

I en andra del beskrivs etablerade träffpunkter och utbytesformer. Här kan

man lära om Nordiska Folkhögskolerådet (NFR), Nordiska folkhögskolan i Kungälv, Nordens folkliga akademi, Nordens Folk-högskola Biskops-Arnö samt Föreningen Norden. Till sist guidas läsaren till folk-högskolor och liknande i Baltikum, Väst-europa och Östafrika.

Folkhögskola så in i Norden!

Lärande i liv med dans, hemslöjd och byggnadsvård

Samtal pågår om folbildningens framtid

Om man betraktar folkbildning som ak-tiviteter där människor organiserar sig i grupper och rörelser för att söka kunskap och förändra sina livsvillkor, så öppnas möjligheter att betrakta folkbildning som ett universellt fenomen. I Mimers småskrift som ges ut under hösten har Sigvart Tøsse kartlagt olika betydelser hos begreppet

folkbildning och motsvarande begrepp på andra håll i världen. Folkbildningsfenomen diskuteras både i ett historiskt och interna-tionellt perspektiv. Skriften ger nya insikter i olika sätt att förstå hur betydelser skapas genom praxis och traditioner, men också genom medvetna, målinriktade och ofta ideologiska bildningsinitiativ.

Tøsse, Sigvart (under publicering 2009). Folk-bildning som universellt fenomen. Om bety-delser och motsvarigheter i ett historiskt och internationellt perspektiv. Mimers småskrifter. Linköping: Skapande Vetande.

Folkbildning som universellt fenomen i kommande Mimerskrift

I en liten film producerad av Global Kun-skap med stöd av Svenska sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran, samtalar Gösta Vestlund och Bengt Göransson om hur folkbildningen kan bidra i framtida utmaningar. De möter bland andra Margot

Wallström, Eva Önnesjö, Per Carstedt och Britt-Marie Fredriksson. Vestlund talar om den viktiga förmågan att lyssna och Gö-ransson om spänningen mellan längtan och saknad. Filmen ställer frågor, ger svar och inspirerar till eftertanke.

Beställ DVD-film (24 minuter inklusive samtalshandledning), genom Rune Nils-son, telefon 08-715 39 25, eller E-post rune.nilsson@folkbildning.net.

Publicerat

ANDERSSON, INGEMAR & EJLERTSSON, GÖ-

RAN (REDAKTÖRER). 2009. Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur.

ANDERSSON, KARL-OLOF. 2008. Folkbild-ningens 70-tal. Stockholm: Bilda förlag.

AX MOSSBERG, MARGARETA. 2008. Var dags lärande. Om lärande i ett arbetsmark-nadsprojekt. Akademisk avhandling, Lin-köping Studies in Behavioural Science No 134. Linköpings universitet, Utbildnings-vetenskap.

BERG, LINDA. 2007. InterNacionalistas. Identifikation och främlingskap i svenska so-lidaritetsarbetares berättelser från Nicaragua. Akademisk avhandling Umeå universitet, Etnologiska skrifter, No 43.; Akademi, No 5. Umeå: Bokförlaget h:ström – Text & Kultur.

BERGLUND, GUN & FEJES, ANDREAS (RE-

DAKTÖRER). 2009. Anställningsbarhet – perspektiv från utbildning och arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.

BIRKELUND, REGNER. 2008. Frihed til fæl-les bedste. En oppositionel stemme fra fortiden – om Grundtvigs frihedsbegreb. Århus: Aarhus Universitetsforlag, Institut for Folkesundhed.

BOLANDER, EVA. 2009. Risk och bejakan-de. Sexualitet och genus i sexualundervisning i TV. Akademisk avhandling Linköpings universitet. Linköping studies in Pedago-gic Practices, No 9.; Linköping studies in Behavioural Science, No 141.

BRINK PINTO, ANDRÉS. 2008. Med Lenin på byrån – normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska rö-relsen 1921–1939. Akademisk avhandling i historia, Lunds universitet. Lund: Pluribus förlag.

BÄCKMAN, MARIA. 2009. Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter. Uppsala universitet. Göteborg; Stockholm: Maka-dam förlag.

CARLSON, MARIE & RABO, ANNIKA (RE-

DAKTÖRER). 2009. Uppdrag mångfald – Lärarutbildning i omvandling. Umeå: Bo-réa förlag.

DUCANDER, JESPER. 2009. Från någon som vet till andra som inte vet. En studie av Alf Henrikson som folkbildare. Licentiat-uppsats. Meddelanden från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, Nr 1.

DUNKELS, ELZA. 2009. Vad gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.

EDLING, JAN, HOLMBERG, CARL & AB-

RAHAMSSON, KENNETH. 2008. Det nya läro riket. Från formell vuxenutbildning till lä-rande regioner. Stockholm: Premiss Förlag.

EDQUIST, SAMUEL. 2009. En folklig histo-ria. Historieskrivningen i studieförbund och hembygdsrörelse. Umeå: Boréa Bokförlag.

EMANUEL, MARTIN (REDAKTÖR). 2009. Folkbildning kring datorn 1978–85. Trans-kript av ett vittnesseminarium vid Tek-niska museet i Stockholm den 9 oktober

2008. Stockholm: Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH.

ERIKSSON LISBETH. 2008. Folkbildning och lokal utveckling i förorten. En studie om folkbildningens villkor och vardag. Folkbild-ningsrådet utvärderar No 2 2008. Stock-holm: Folkbildningsrådet.

FEJES, ANDREAS & ANDERSSON, PER.

2009. »Recognising Prior Learning. Un-derstanding the Relations Among Expe-rience, Learning and Recognition from a Constructivist Perspective.« In: Vocations and Learning (2009) 2:37–55.

FEJES, ANDREAS & THORNBERG, ROBERT

(REDAKTÖRER). 2009. Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

FIELD, JOHN, GALLACHER, JIM & INGRAM,

ROBERT (EDITORS). 2009. Researching Transitions in Lifelong Learning. London: Routledge.

FURULAND, LARS. 2009. Mina dags-verken. Minnen från folkhögskolor, folkbildning, universitet och möten med arbetarförfattare. Stockholm: LaGun, 2009.

FÖRENINGEN LIV I SVERIGE. 2009. Det ger mig så mycket – 28 röster om ideellt ar-bete. Antologi. (Ingrid Sjökvist m fl).

GUSTAFSSON, LARS & MOUWITZ, LARS.

2008. Validering av vuxnas kunnande – med rättvisa i fokus. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göte-borgs universitet.

Lars Furuland

I Lars Furulands personligt hållna memoar-bok får läsaren ta del av hans minnen från vidsträckta områden som folkhögskolor, folkbildning och universitet förutom spän-nande möten med författare, inte minst arbetarförfattare som Ivar Lo Johansson.

Memoarernas titel, Mina dagsverken, antyder en idog verksamhet på många områden. Vi får följa Lars Furuland från hans första stapplande steg på gården vid Malungs folkhögskola, där fadern Gunnar var rektor. Inspirationen från honom är tydlig i det folkbildande arbetet. Liksom fadern har han deltagit – och deltar – flitigt i kultur- och bildningsdebatten.

I UPPSALA blev litteratursociologi Lars Furulands ansvarsområde. En av bokens bildtexter, »Från folkligt föredrag till akademisk kateder – ingen motsättning« motsvarar säkert det intryck Lars Furuland gjort i skilda läger under många års verk-

samhet. Han har bemödat sig om univer-sitets tredje uppgift: att informera från sitt fält inom forskarvärlden. Belysande är att han aldrig betraktat sina forskningsprojekt som avslutade, »förrän en populärveten-skaplig uppföljning har förverkligats«.

När Sveriges författarförbund 1993 fyllde 100 år, uppvaktade Bra Böcker med ett självbiografiskt lexikon med bidrag från drygt tusen författare. I sitt bidrag passade Lars Furuland på att argumentera för behovet av populärvetenskap. Han försökte formulera en akademikers folkbil-daransvar men »var nog också ute efter att göra en markering mot den postmoderna jargong, som fortfarande dominerade på kultursidor och i seminarierummen«.

SOM EMERITUS fick Lars Furuland möj-lighet att skriva handboken Svensk ar-betarlitteratur (2006) tillsammans med efterträdaren på professorsstolen, Johan Svedjedal. I anslutning till denna har

han bidragit med skriften Folkbild-ningens och folkrörelsernas betydelse för arbetarlitte-raturen i Sve-rige i Mimers småskrift-serie. Detta var ingalunda den första insatsen för Mimer. Bland

de många dagsverkena finns betydelsefulla insatser i samband med förberedelserna och argumenterandet för särskilda re-surser till forskning om folkbildning och senare i ledningen för Mimer. I dessa sam-manhang har Lars Furuland generöst delat med sig av sina erfarenheter och insikter.

LARS ARVIDSON

En akademiker som folkbildare

KALENDARIUM

Juni

24–26 »Lifelong lear-ning revisited: What next?« The fifth inter-national CRLL confe-rence. Arr: University of Stirling, Scotland. Info: http://crll.gcal.ac.uk

28 JUNI–1 JULI »The 6th Conference on ”Resear-ching Work and Lear-ning«. Arr: Roskilde University, Denmark. Info: http://rwl6.ruc.dk/

November3–4 Mimers forskar-konferens 2009.Plats: Västerås. Arr: Mimer i samarbete med Västmanlands läns bildningsförbund. Info: www.liu.se/mimer

18–20 »Refraiming social sustainability in a multicultural world«, the 8:th Transformative learning conference. Plats: Bermuda. Info: marsick@exchange.tc.columbia.edu

2010Mars11–13 »Active citizenship«. NFPFs 38:e kongress. Plats: Malmö. Arr: Malmö universitet, Lärarutbild-ningen. Info: www.mah.se/NERAcongress2010

September 23–26 »Adult learning in Europe – understanding diverse meanings and contexts.« ESREA:s 6:e europeiska konferens om vuxnas lärande. Plats: Linköping. Info: www.liu.se/esrea2010

GUSTAFSSON, LARS & MOUWITZ, LARS. 2008. Validation of adults proficiency – fairness in focus. Gö-teborg: National Center for Mathematics Education, University of Gothenburg.

HEDEMARK, ÅSE. 2009. Det föreställda folkbiblio-teket – en diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970–2006. Akademisk avhandling, Uppsala universitet, Institutionen för arkiv, bibliotek och museer (ABM).

JARVIS, PETER. 2009. Learning to be a person in society. London: Routledge.

JONSSON, BOSSE. »Folkhögskolan som självupp-rättelse«; i Specialpedagogisk tidskrift – att undervisa, Nr 1, 2009. Temanummer om folkhögskolor.

KARLSSON, LENNART. 2009. Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905–1960. Akademisk avhandling, Acta Wexionensia. Växjö: Växjö University Press.

KULTURSVERIGE 2009. Problemanalys och statistik. 2008. Under redaktion av Svante Beckman & Sten Månsson. Norrköping: SweCult/Linköpings univer-sitet. Linköping: Sörlins Förlag AB.

LINDHOLM, KRISTINA. 2008. SSU och könspoliti-kens gränser – 1970–2000. Diskussionerna om kvinnorepresentation i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Akademisk avhandling, Linköping studies in arts and science, No 459, Linköpings uni-versitet, Institutionen för tema, Tema Genus.

LORENTZ. HANS. 2009. Skolan som mångkulturell arbetsplats – att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur.

LUNDBERG, MARTIN. 2008. Överläggningar om hållbar utveckling. En studie av studiecirkelsamtal. Akademisk avhandling, Linköping Studies in Beha-vioural Science No 138, Linköpings universitet, Insti-tutionen för beteendevetenskap och lärande.

LUNDGREN, MATS. 2008. Folkbibliotek och folkbild-ning till ömsesidig nytta. Kartläggning, analys och förutsättningar för ökad samverkan mellan bibliotek och studieförbund i Dalarnas och Örebro län. Örebro: Regionförbundet Örebro.

MUSTEL, KERSTIN & ROSELIUS, MONICA. 2008. Folkhögskola så in i Norden! Eget förlag. Kan beställas från författarna per e-post kerstin.mustel@bredband.net respektive monica.roselius@folkbildning.net

NIKLASSON, LAILA. »Vem kan få specialundervis-ning?«; i Specialpedagogisk tidskrift – att undervisa, Nr 1, 2009. Temanummer om folkhögskolor.

OSTROUCH, JOANNA & OLLAGNIER, EDMÉE (EDS.). 2008. Researching Gender in Adult Learning. European Studies in Lifelong Learning and Adult Learning Re-search Vol. 3. Peter Lang Publishing Group.

RYDBECK, KERSTIN (REDAKTÖR). 2009. Spelar skol-bibliotek en roll? En presentation av fem projekt från en forskningscirkel om skolbibliotek. Meddelanden från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet 3.

SMILDE, RINEKE. 2009. Musicians as Lifelong Lear-ners: Discovery through Biography. Eburon Acade-mic Publishers, Delft.

SMILDE, RINEKE. 2009. Musicians as Lifelong Lear-

ners: 32 Biographies. Eburon Academic Publishers, Delft.

SOU 2009:15. Kraftsamling – museisamverkan ger resultat. Betänkande från Museikoordinatorn. Kul-turdepartementet.

SOU 2009:16. Betänkande av kulturutredningen (3 separata delar: Grundanalys; Förnyelseprogram; Kul-turpolitikens arkitektur). Stockholm: Fritzes.

STATENS KULTURRÅD. Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv 1976–2006. Rapport med statistik framställd av SCB på uppdrag av Kul-turrådet, Stockholm.

SUNDGREN, GUNNAR. 2008. Bildning och pedago-gik – en akademi för bildning? Högskoleverkets rap-portserie 2008:32 R.

THOMMESSEN, TRINE (REDAKTÖR). 2009. Liv og lære. Om læring i liv med dans, husflid og bygnings-vern. Trondheim: Tapir akademisk forlag.

TØSSE, SIGVART (under publicering 2009). Folk-bildning som universellt fenomen. Om betydelser och mot-svarigheter i ett historiskt och internationellet perspektiv. Mimers småskrifter. Linköping: Skapande Vetande.

VON OTTER, CECILIA. 2008. Kultur – en del av ett hälsosamt liv? Kulturrådets skriftserie 2008:4.

LITTERATUR UTGIVEN AV MIMER OCH SKAPANDE VETANDE Kan beställas via Skapande Vetandes hemsida www.ibl.liu.se/dipa/skapandevetande

Mimers antologier* LAGINDER, ANN-MARIE & LANDSTRÖM, INGER (RED). 2005. Folkbildning – samtidig eller tidlös? Om innebör-der över tid. * NORDBERG, KARIN & RYDBECK, KERSTIN (RED). 2001. Folkbildning och genus – det glömda perspektivet. * ÖHRSTRÖM, EVA (RED). 1997. Musiken, folket och bild-ningen – glimtar ur folkbild ningens historia. * BERGSTEDT, BOSSE & LARSSON, STAFFAN (RED). 1995. Om folkbildningens innebörder – nio försök att fånga en företeelse.

Mimers småskrifter* FURULAND, LARS, 2007. Folkbildningens och folkrörel-sernas betydelse för arbetarlitteraturen i Sverige.* LAGINDER, ANN-MARIE & WEDBORN, HELENA (RED). 2007. Sökvägar till folkbildningens historia. Svensk folkbildningsbibliografi (1850–1950).* HANSSON, JOACIM. 2005. Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år.* ARVIDSON, LARS. 2004. Mellan rörelse och universi-tet – folkbildning enligt socialdemokraten Oscar Olsson och liberalen Carl Cederblad.* ARVIDSON, LARS. 1996. Cirklar i rörelse.

MIMER, fornnordisk mytisk gestalt. Skildras som utomordenrligt vis. Enligt Alf Henriksson fanns i Mimers brunn kunskap om allt som hade hänt och som skulle hända i världen.

www.liu.se/mimer

för aktuell information om folkbildningsforskning

TIPSA OM BÖCKER OCH AKTIVITETER

Vi tar gärna emot tips om ny litteratur för Publi-cerat-listan! Tipsa oss också om planerade aktivi-teter av intresse för vårt Kalendarium! Skicka tips till inger.landstrom@liu.se