Luka Pezeroviić: Uppsats om flyktingkrisen

Mot bakgrund av de saker som hände i Europa och världen under de senaste månaderna och

åren kan man säga att världen som vi känner den genomgår seriösa förändringar. En av de

största och mest omtalade problemen i dag är (vid sidan av IS) flyktingrisen som drabbar Europa

och djupt skakar hennes rötter. Det är den största flyktingkrisen sedan andra världskriget, och

proportioner av det växa med varje timme. Många diskuterar om det utan att känna till orsaker och

bevekelsegrunder som är avgörande för förståelsen. Jag ska försöka att förklara det fullständig, men

jag ska också ge en kroatisk och svensk perspektiv, eftersom båda länderna spelar en jätte viktigt

roll i flyktingkrisen.

De flesta som kommer genom Turkiet och Grekland är från Mellanöstern. Inbördeskriget i

Syrien inleddes 2011 mellan regeringstrupper ledda av president Bashar al-Assad och olika

oppositonella grupperingar. Det inleddes under den arabiska våren och slutet av det är inte i sikte.

Det finns många sidor inblandade och hela platsen är i fullständigt kaos, som det tyvärr brukar vara

i Mellanöstern. Det är ännu mer komplicerat när vi beaktar Nato och Ryssland som båda har sina

egen intressena i konflikt. Det är inte bara inbördeskriget som rasar där; en stor eller även större

problem är Islamiska staten, förkortat IS, jihadistisk terrororganisation aktiv i Syrien och Irak.

De som kommer över Medelhavet är ocskå från Syrien, men de flesta är från Afrika: Eritrea,

Somalia, Nigeria, och så vidare. Som det brukar vara i sådana situationer är det vanliga människor

som blir sårade av förvrängda idéer om politik och religion. Men inte alla som kommer till EU flyr

från kriget – några flyttar i förhoppning om ett bättre liv. Kanske vi bör lära oss skillnad mellan

flyktingarna som flyr för sina liv och migranterna. Kan vi skicka tillbaka de så kallade ekonomiska

migranter? Är det rättfärdig att göra?

Både Sverige och Kroatien spelar en viktigt roll i krisen, och skillnaden är att flyktingar går

igenom Kroatien på väg till Sverige och andra länder i EU. Kroatien är en viktig punkt längs vägen

eftersom även om de passerade Grekland flesta av flyktingarna identifieras här. På norra sidan

Kroatien gränsar Ungern och Slovenien - en stängt sina gränser med taggtråd och andra ville göra

det. Men kroatiska regeringen gjort en stor insats för att föra flyktingarna på sin väg norrut. Ändå

Kroatien får inte bli ett slags "hotspot" centrum för flyktingar. Även om det finns infrastruktur nu

kan Kroatien inte vara en flyktingförläggning. Vi har för lite resurser och de flesta om inte alla vill

gå längre än Kroatien. Kroaterna visade sina stora hjärtan med alla typer av humanitära insatser.

Den största är förmodligen så kallade "Are you Syrious?" De är alla volontärer och de samlar in

mat, kläder och andra förnödenheter som de kör till gränsen och mottagningsläger.

Sverige å andra sidan antagligen har fler komplikationer med flyktingar. Sverige är en av de

största mottagarländerna och mängder av flyktingar som kommer kan förändra land på många sätt.

Alla dessa människor behöver en plats att bo och jobb för att försörja sina familjer, och det kostar

jätte mycket. Förra året Migrationsverket gav ut en siffra – elva miljarder kronor. Problem också

uppstår när flyktingar kan inte anpassa sig till samhället, och naturligtvis vice versa. På lång sikt är

könsfordelningen ett stort problem – flesta av de som kommer är män, och för Sverige som har

könsfordelningproblem utan flyktingar blit det ännu större problem nu. I båda länder, Sverige och

Kroatien, finns en del människor som vill inte ta flyktingarna, och de sprider hat och

desinformationer. Ta vad de säger med en nypa salt.

Eftersom fler och fler människor kommer till EU med varje dag det finns ett växande behov

för en plan eller en lösning, eller åtminstone för en bättre och djupare förståelse av vad som händer i

sin helhet. Att stänga gränserna är säkert ett mycket hycklande lösning, men om Europa fortsätter at

ta flyktingarna finns det kanske en risk för problem med jobb, ekonomi, kultur, könsfordelning och

så vidare.. I alla fall, vi bör vara öppen och human på alla möjliga sätt. Om folk har tillräckligt med

medvetenhet och empati och kärlek till varandra, kan flyktingkrisen ses i en bredare sammanhang,

som en början på en samexisterande livsstil mellan olika religioner och människor; flyktingkrisen

kanske testar Europas mångkulturalitet. Ord kris har sin ursprung i gamla grekiska krisein, vilket

betyder något som skönjer – vi som civilisation nådde krisen och nu får vi en chans för att se hur det

verkligen står mellan oss kulturer på det här planet. Och inte bara chans för att se, utan också chans

för aktion, verksamhet. Vi får en chans för att skönja gamla vägar från de nya.