Uppsala bygg

Distribueras med UNT mars 2010

Nu kommer arenorna sid 24

befolkningsökning ”All-Time High”:– Tveka inte,

sätt fart, bygg mer!

sid 4

Dragarbrunnlyfter citysid 6

UPPSUPPSUP APSAPS LALA ALALFo

to: J

EA

NE

ttE

HÄ

GG

LUN

D

Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala

fjärde storstaden

arenorna Äntligen! Nu öppnas

UPPSALASNYA

CENTRALSTATION sid 8

2 UPPSALA

– FJÄRDESTORSTADEN


VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: STADSbyggNADSkONTORET, LiSSi kALiN, 018-727 46 93FASTigHETSkONTORET, SVEN-gUNNAR DAHLQUiST, 018-727 40 00BEsöKsADREss: VAkSALAgATAN 15www.UPPSALA.SE

PRODUCERAD AV: AcTiVE MEDiAPARTNER NORDic Abwww.AcTiVEMEDiAPARTNER.cOMREDAKTöR: PER-ÅkE HULTbERgFORMGIVNING: MAgNUSON AbREPRO: biLDREPRO STHLM Ab TRYCK: V-TAb FöR BILAGOR KONTAKTA: AcTiVE MEDiAPARTNER NORDic Ab, JARMO HANELL, TEL 018-18 34 14, [email protected]

Finanskrisen slog snabbt och hårt mot nya bo-

stadsprojekt, även i Uppsala. Förra våren var det i princip tvärstopp efter att säljkraven skärpts hos byggbolagen.

– Vi hade pågående produktion i Fyrisäng och på Kungsängen och fokus låg på att sälja iväg alla bostäder som redan var på gång, vil-ket vi lyckades med på ett halvår, säger Mar-cus Andersson, distriktschef på Skanska.

Under somma-ren såg före-tagsledningen i Stockholm att Uppsala klarat krisen så pass bra att man var beredd att låta ytterligare en etapp dra i gång i Kungsängen. Beslutet var gan-ska överraskande och kom mitt under semestern. Det var då ett av bara två bostadsprojekt som Skanska hade i hela landet. Det visar, menar Marcus Anders-son, att Uppsala är attraktivt som bostadsort men också att det är förhållandevis stabilt på marknaden.

– Här har det inte funnits några projekt med många osålda lägenheter. Allt som byggs går åt, ett bevis på att bostäder producerats i en takt som motsvarar efterfrågan, säger Bengt Fardelius, på Skanska Nya hem.

– Här finns både behov och efterfrågan av nya bostäder, men det gäller att ha mark i rätt lägen, framför allt nära centrum men även utanför stadskärnan.

Men helt klart är att byggtakten nu behöver ökas. För Skanskas del läggs nu stort fokus på den nya bostadsbebyggelsen vid resecentrum, som beräknas dra i gång under 2011. I övrigt fortsätter utvecklingen på befintliga omvandlingsområden.

– Vi tror på en fortsatt stark tillväxt här i Uppsala, inte minst befolkningsmässigt. Framåt finns inga som helst tecken på av-mattning, menar Marcus Andersson, som ser Nya E4 och konserthuset som förlösande faktorer för Uppsalas utveckling under se-nare år. Centrum utvidgas och mycket har där gjorts från kommunens sida för att öka Uppsalas attraktionskraft, menar han.

– Ja, det är inte samma stad som när jag började arbeta här 2000. Det är en helt an-nan puls i dag, helt enkelt en trevligare stad att vistas i.7

Det är bara att konstatera, Uppsala är en mycket attraktiv stad. Det är i och för sig ingen nyhet. I decennier har antalet invånare varje år ökat med cirka 2000 personer. Under 2009 då ökningen var hela 4 083 slogs alla tidigare rekord. I oktober pas-

serades 195 000 invånare och inom ett par år kommer vi att vara över 200 000 Uppsalabor. Vår position som Sveriges fjärde största kommun har med kraft blivit befäst. Det är med andra ord på tiden att vi nu alla inser att Uppsala inte längre är en liten landsortsstad med den lilla stadens behov.

Ett oerhört stort behov just nu är många nya bostäder. Bostadsbyggandet tog glädjande nog ordentlig fart för några år se-dan, med 2005 som rekordår, då 1783 nya lägenheter påbörjades. Vi har sett flera nya attraktiva stadsdelar växa fram, både norr och söder om city, en utveckling som kommer att fortsätta många år framöver. För ett par år sedan syntes byggkranar överallt i stan och byggtakten tycktes bara öka. Plötsligt slog finanskrisen till med full kraft med åtföljande lågkonjunktur. Bostadsbyggandet tycktes helt stanna av, och det samma år som befolkningsökningen alltså slog alla tidigare rekord. Nu tycks dock marknaden ha vaknat ur sin förlamning. Byggherrarna har insett att Uppsala är en fortsatt stark och trygg kommun för bostadsbyggande. Alla lägenheter som byggs hittar här sin köpare. Ingenting står tomt. Förklaringen är ganska enkel, mitt i lågkonjunkturen lever Uppsalas invånare ett tämligen välmående liv. Såväl konkurser som arbetslöshet ligger på en mycket låg nivå.

Vi är därför inte alls förvånade över att Uppsalas fastighetsmark-nad nu rankas som den tredje intressantaste i Sverige, före storstäder som Göteborg och Malmö. Intressenter från hela Sverige, ja även utomlands, har upptäckt vårt strategiska läge och den potential som finns här, något som vi Uppsalabor nu också själva yrvaket börjar inse. Att våra universitet är starka tillväxtmotorer för Uppsala har vi länge känt till. Vad vi nu också kan konstatera är att även de senaste årens stora infrastruktursatsningar, med nya E4 i spetsen, också fungerat som pådrivare för tillväxt. Vi kan nu alla se hur attraktivt det har blivit att etablera verksamheter i anslutning till motorvägen.

Även handeln som länge haft en jämförelsevis svag utveckling i Uppsala håller nu bokstavligen på att explodera. Det ena komplexet efter det andra växer upp som svampar ur jorden. Följden av hela denna utveckling blir att värdefull mark närmare centrum frigörs för stadsbyggande. Även konserthuset, Psykiatrins hus och storsatsning-arna på Campus Ultuna har i högsta grad bidragit till den positiva utvecklingen. Det ena tycks ge det andra, som om dammluckorna plötsligt öppnats. Glädjande nog är det något som lågkonjunkturen hittills inte lyckats stänga.

En sak är säker, just nu händer det massor av spännande saker som har med stadsbyggandet att göra, positiva förändringar, kompletteringar och tillskott som påverkar både stadsbilden och utbudet av attraktioner. Äntligen kommer de efterlängtade arenorna för idrott och evenemang, helt nödvändiga för en stor och växande stad. Vårt målmedvetna arbete att förnya och förädla stadskärnan fortsätter med oförminskad styrka. Men det just nu mest aktuella är ändå den högtidliga öppningen av vår nya Centralstation som äger rum den 12 april. Samtidigt öppnas Centralpassagen under spåren.

Även om arbetet med resecentrumprojektet långt ifrån är färdigt kan vi nu glädja oss åt en påtaglig förbättring för alla tålmo-diga resenärer. I april påbörjas också Skanskas storsatsning ”Uppsala Entré” på Stationsgatan, ett projekt med hotell, kontor, butiker och så småningom bostäder. Tillsammans med omvandlingen av sta-tionsområdet blir det ett stort lyft för hela centrala Uppsala. Redan nu har vi börjat skönja hur stadskärnan vidgats och hur stadens västra och östra sida steg för steg länkas samman till en helhet.

Med den här tidningsbilagan vill vi utifrån kommunens perspek-tiv berätta om en del av allt som händer i den spännande föränd-ringsprocess som pågår just nu och framöver i Uppsala. 7

LiV HAHNE, ORDF. byggNADSNÄMNDEN

LARS-gUNNAR kARLSSON, ORDF: FASTigHETSNÄMNDEN

gUNNAR HEDbERg, kOMMUNSTyRELSENS ORDF.

Attraktiva Uppsala


Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

LiV HAHNE, ordförande i byggnadsnämnden, Lars-gunnar karlsson, ordförande i fastighetsnämnden och gunnar Hedberg, ordförande i kommun-styrelsen.

LED

AR

E

Allt som byggs går åt

3 UPPSALA



Det är förvisso ingen liten del. Tillsam-mans med nya järnvägsbroarna vid Strand-bodgatan och ombyggnaderna av de nya plattformarna är bygget av Centralpassagen den kanske största utmaningen i hela rese-centrumprojektet. Just komplexiteten, att bygga ett 180 meter långt betongtråg med tillhörande broar, samtidigt som järnvägs-trafiken pågår som vanligt, har gjort det här projektet extra spännande, menar SVEAB:s platschef Joacim Myrin.

– Men har man som jag arbetat med anläggningsjobb i 25 år så behöver man lite utmaningar, säger han och skrattar.

Projektet är SVEAB:s hittills största entreprenad och det utan tvekan mest komplexa. Normalt skulle det kanske ha tagit ett par år i stället för de fyra som gått sedan arbetet inleddes våren 2006. Upp-

draget med sitt pressade tidsschema, där olika entreprenader går i varandra, hela ti-den med pågående järnvägstrafik, har krävt avancerad problemlösning och flexibilitet på hög nivå.

– Visst blir det snyggt, säger Joacim Myrin när han visar hur det nu ser ut nere i passagen, det ”tråg” som består av 7 000 kubikmeter betong, motsvarande mer än 1 200 lass från betongbil, dessutom 1 200 ton armeringsjärn. Parallellt med själva byggarbetet har cirka 35 000 kubikmeter uppsalalera schaktas bort. En vanlig last-bil klarar 6 kubikmeter. Dessutom krävdes 10 000 meter pålar för att ge tillräcklig stadga åt bygget.

Det mesta är nu färdigt, Joacim och hans medarbetare kan snart dra vidare till

nästa projekt. Nu återstår bara slutfinis-hen, markbeläggning med betongplattor som ska sättas på plats, granitbeklädnad i trappor, glaspartier på väggar, plus en del installationsarbeten. Som sagt, den 11 april

är det invigning.– Vi på SVEAB känner oss stolta över

att ha fått utföra detta komplicerade bygge åt Banverket och Uppsalaborna, avslutar vd Tobias Andersson.

För mer information: www.sveab.se

Den 12 april öppnar centralpassagen, den efterlängtade gång- och cykelgenomfarten under järnvägsspåren, den viktiga passage som förbinder Uppsalas östra och väs-tra stadsdelar. Därmed har anläggningsföretaget SVEAb också slutfört sin del i resecentrumprojektet.

SVEAb tackar för sig

Centralpassagen klar för invigning

Den 11 april är det invigning. Joacim och hans medarbetare kan snart dra vidare till nästa projekt.

FAKTA SVEAB Svenska Entreprenad Mälardalen AB

• Ärettrenodlat anläggningsföretag som verkar inom Mälardalen och södra Sverige.

• Ärrikstäckandeinom anläggnings- arbeten i järnvägsmiljö.

• Harsittsäte i Sollentuna. Lokala kontor finns i Kungens Kurva samt i Helsingborg.

• Hardrygt200 anställda.

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

Just nu är vi lite extra glada här på JM. Enligt en undersökning gjord av marknads-analysföretaget Prognoscentret, har vi nämligen branschens nöjdaste bostads-kunder. Undersökningen, som för första gången mäter NKI (Nöjd Kund Index) för bostadsutvecklingsbranschen, visar att JM är bäst i klassen. Att bygga fina hus är det många som kan. Men för oss handlar det här om så mycket mer än bara väggar och tak. Det handlar om något så viktigt som en människas hem och bostad – grunden för hela ens tillvaro om man så vill. Då vill det till att någon har räknat, funderat och tänkt några varv innan man sätter igång

att bygga. För oss är det dessutom viktigt med en konstant och nära dialog med våra kunder. Det gäller från planering av helt nya områden, till hur vi lever upp till förväntningar på deras nya bostad. Så, tack kära kunder för att vi har fått förtroendet att visa vad vi menar med Hus att trivas i. Och tack alla medarbetare: Det här förtroendet tänker vi bygga vidare på.Läs gärna mer på jm.se.

VÄLKOMMEN TILL BOSTADSFÖRETAGET MED DE NÖJDASTE KUNDERNA.

4 UPPSALA


Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala

Vi har inget alternativ. Uppsala fi ck 4 000 fl er invånare under förra året. Mitt budskap till marknaden är därför, fortsätt bygga bostäder.

Det har nu gått ganska precis ett år sedan Bengt Andrén började sin tjänst som stads-byggnadsdirektör i Uppsala. Han har bott i Stockholmsområdet i 30 år och har arbetat med stadsplanering i över 20 år. Så det är själv-klart att det är med Stockholmsögon han nu ser på Uppsala.

– Det är kul att jobba i en stad där det händer saker. Jag kommer ju från Stockholm där det är mycket på gång hela tiden och just utveckling är något som verkligen intresserar mig. Och hade det inte varit ordentligt tryck i Uppsala så hade det inte varit lika intressant att jobba här. Egentligen tycker jag att det är mer som är likt än som skiljer sig åt mellan städerna, säger Bengt Andrén.

Det finns dessutom en inte oväsentlig sak som han menar gör att det faktiskt är roligare att jobba med stadsbyggande här i Uppsala än i Stockholm.

– I Uppsala kan man ha en helhetsbild över vad som händer, det är nästan omöjligt i Stockholm. Här har man också kontakt med alla parter som är involverade i stadsbyggnads-processen, det är mindre byråkratiskt och när-heten gör det betydligt lättare att träffas för att lösa problem.

Men det är inte det här han helst vill tala om när vi träffas på hans kontor i stadshuset, ett hörnrum där han kan blicka ut över både Kungsgatan och stationsområdet. Resecen-trum, som sakta men säkert börjar ta form, ser han som ett nyckelprojekt för det fram-tida Uppsala. Men det som just nu engagerar honom mest är bostadsbristen och det låga bostadsbyggandet. Ett onödigt problem, me-nar han.

– Uppsala går jättebra, har lägst arbets-

löshet i landet och väldigt många har ekono-miska möjligheter att köpa bostad. Det gör att det är så gott som riskfritt att bygga här. Jag önskar att byggbolagen hade lika mycket tro på Uppsala som vi har, säger Bengt Andrén med eftertryck.

– Folk som fl yttar hit måste ha någon-stans att bo. Därför är det oerhört viktigt att bostadsbyggandet fortsätter i den höga takt som vi hade för ett par år sedan. Tyvärr har den allmänna försiktigheten i övriga landet även påverkat situationen här i Uppsala, menar Bengt Andrén. Antalet färdigställda bostäder gick ner kraftigt under 2009, detta trots att det alltså visat sig vara riskfritt att bygga här.

– När ett bostadsprojekt väl satts i gång så har det visat sig gå bra att sälja. I synnerhet i stadskärnan där massor av intressenter står i kö för varje ny lägenhet. Nu när befolk-ningskurvan går starkt uppåt, går byggkurvan tyvärr ner. Det är en i längden ohållbar situa-tion, säger Bengt Andrén och fortsätter med tydlig adress till Uppsalas alla byggaktörer:

– Tveka inte, sätt fart, bygg mer!Samtidigt betonar han att höga krav måste

ställas på arkitektur och kvalitet i byggandet. Att det sedan blir debatt och ibland en del stridigheter om det som planeras tycker han är både viktigt och ganska självklart.

– Vad som händer med ens stad rör upp känslor, men en sak borde alla vara överens om, vi har inget val, vi måste bygga. Det går inte att säga, ”nu vill vi inte växa mer, det är lagom som det är”. Många människor vill bo och arbeta i Uppsala, då är det vårt uppdrag att se till att det fi nns förutsättningar för alla dem att få ett bra liv här i stan. 7

Nye stadsbyggnadsdirektören bengt Andrén:

– Tveka inte, sätt fart,

bygg mer!TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

Bengt Andrén om...

...nya resecentrum– Det blir enjätteförändring,ensymbolfördetnyauppsalasomnugårfrånstorsmå-stadtilllitenstorstad.FörmigfårdetgärnaävenifortsättningenhetauppsalaCentral.

...god arkitektur– Ett bra exempelärdenyabostadshusenvidresecentrum,sombörjarbyggasihöst.Jag gillar den moderna och högklassiga arki-tekturen som defi nitivt kommer att sticka ut. Jagärövertygadomattdetblirnågotsomdeallraflestauppsalaborverkligenkommerattuppskatta.

...spännande och viktiga projekt – Posthuset som medenpåbyggnadmotjärnvägenomvandlastillhotellärettsådant.Hotell är en helt nödvändig del i en storstads infrastruktur.Detärenbristvaraiuppsalaoch därför oerhört välkommet. –GränbyArenaärettannatviktigtprojekt.Besluttasnuundervåren.Arenangörattuppsalakantaemotstörreeventänvadsom hittills varit möjligt. tillsammans med öv-rigaarenaprojektkanuppsalanublienriktigtstark idrottsstad.

...höghus i centrum–Denfråganär avklarad, det vore bara dumt,ingenpoängalls.Desomvillbyggamåstevisahögstakvalitetochhållasigtillskalanmedutgångspunktfrånslottetssockel.

...centrala stadskärnan– Det fi nns ingastörreytorsomväntarpåattblibebyggda.Detfinnsnågramindrehålsomkanfyllas,förändringarsomverkligenär till det bättre. Det gäller framför allt den planeradeom-ochtillbyggnadenavÅhlénsfastighet.Detfinnsocksåmångabefintligafastighetersomkanförädlas,inteminstpåDragarbrunnsgatan, där vi tillsammans med fastighetsägarna och handeln driver ut-vecklingen vidare.

...parker och grönområden– Vi ska byggaförmänniskorochvivetattgrönska attraherar och är viktigt vid val av bostad.Därförskavihöjakvalitetenpådeparkersomviredanhar.mendetfinnsock-såslyigaområdensominteharnågrastör-rekvaliteterochsomintemåstebevaras.Våruppgiftsomstadsbyggareärattsetillattparkerochgrönområdenärlättillgängli-ga.

• 2006startadesprojektet,inflyttning mars-december 2008.

• Just nupågår14bostadsprojektom totalt 995 lägenheter. Det största är i Kungsängen, Kvarngärdet och Luthagen.

• 2009färdigställdes1047lägenheter,att jämföramed2008och2007dåmotsva- randesiffrorvar1390respektive1444.

• Planberedskapfinnsförcirka1800

lägenhetersomkanbörjabyggas med kort varsel. Bland annat i Kungs- ängen,LibrobäckochRosendalsområ- det.Ävenvillaområdenfinnsplanlagda.

• Nästa storautbyggnadsområdeär ulleråker,sommednystadsbebyggel- se-intehusipark-utmedkollektiv- trafikstråk,påsiktspårvagn,kopplas ihopmeduppsalastadpåenasidan ochulltunapådenandra,somisintur kopplassammanmedGottsunda.

BOSTADSBYGGANDEBOSTADSBYGGANDEBOSTADSBYGGANDE

4 UPPSALA


STA

DS

BYG

GN

AD

SD

IREK

TÖR

EN

– FoLK SoM FLYTTARHITmÅSTeHAnÅGOnSTAnSATTBO.Därförärdetoerhörtviktigtattbostadsbyggandetfortsätteridenhögataktsomvihadeförettparårsedan,sägerstadsbyggnadsdirektörBengtAndrén.

5 UPPSALA



I hörnet av Väktargatan och Råbyvägen bygger Riksbyggenbostadsområdet Kapellgärdsallén. Men det är bara en litendel av sanningen.

När vi om några år är färdiga har en anonym genomfarts-led och en tråkig parkeringsplats förvandlats till ett levandekvarter. I takt med att kvarteret fylls av människor och liv ökarockså möjligheterna för att hela närområdet växer.

Kanske dyker det upp nya skolor och dagis. Kanske etablerarsig nya butiker och företag. Nya bostadshus byggs. Som lockartill sig ännu fler människor. Som gör hela stadsdelen ännu merattraktiv. Och så vidare.

Riksbyggen bygger bostäder, det är sant. Men i det större

perspektivet utvecklar vi områden, stadsdelar och i förläng-ningen hela samhällen. Det har varit vår vision ända sedan vibildades för sjuttio år sedan.

Vill du bo i Kapellgärdsallén? Lägenheterna i det första huset,brf. Tornfalken, finns ute till försäljning. Ring 0771-860 860eller ta en rundtur på kapellgardsallen.se

Tänk vad man kan göra av en tråkig parkeringsplats.

6 UPPSALA



DRAGARBRUNNS FÖRÄNDRINGDRAGARBRUNNS FÖRÄNDRING

Dragarbrunn ger mer puls till city

Uppsala som stad har många ”gratis kvaliteter” genom vår välbevarade historiska stadskärna och å-rummet. Att bredda centrum, bland annat genom omvandlingen av Dragarbrunn, bidrar till att staden får nya kvaliteter och ett breddat utbud som kompletterar det vi kallar city i dag, menar Karin Åkerblom på kommunlednings-kontoret.

– Ett Uppsala som växer så det knakar behö-ver en bredare och attraktivare stadskärna. Det som just nu händer längs Dragarbrunn kommer att ge ännu mer liv och puls till Uppsala, säger Karin Åkerblom och poängterar att de offentliga rummen i stadskärnan, platserna där vi männis-

kor vistas, är oerhört viktiga och bidrar till den där speciella känslan av ”Uppsala”.

– Stadskärnan bygger varumärket för hela staden och är en viktig del i stoltheten man som invånare känner för sin hemstad.

Redan har mycket hänt på Dragarbrunns-gatan. Busstrafiken har flyttats till Kungsgatan, gatan i sig har fräschats upp, och mer plats har givits åt uteserveringar och handel. Men mycket mer kommer att hända. Den gatuomvandling som redan gjorts vid Galleria Dragarbrunn - mitt emot S:t Per Gallerian - kommer att ske steg för steg ända ner till Vretgränd.

– Detta kommer att bidra till fl era och nya rö-relsemönster längs och tvärs gatan. Dragarbrunn ska utformas så att biltrafi ken minimeras. Kör man bil här ska man ha en målpunkt längs gatan, men utformningen av gatan ska inte locka till genomfart. Följden ska bli ett pulserande gatuliv och minimal trafi k, säger Karin Åkerblom, men påpekar samtidigt att gatumiljön är det ”lilla” som händer. Den verkligt stora förändringen gäller galleriorna och handeln som kommer att få en kraftfull förstärkning. Och i kölvattnet av detta, kommer nya företagsetableringar och nya boendemöjligheter.

– Uppsala har i dag en relativt liten stadskärna. Men med upprustningen av Dra-garbrunn flyttar man inte bara ut centrumet, hela rörelsemönstret och flödet i city förändras, underlättas och blir mer naturligt, säger Arne Skoglund, VD för Arne Skoglund Fastigheter AB, och ordförande i Vi i Stan AB, som samar-

betar med kommunen kring omvandlingen av Dragarbrunnsgatan.

Från Uppsala kommuns sida har man länge haft ambitionen att lyfta Dragarbrunnsgatan och att därmed bredda centrumet. Att fastig-hetsägarna i stan delar kommunens ambition anser Karin Åkerblom är en avgörande faktor till att city nu får ett rejält uppsving. Hon menar att det är deras engagemang och goda vilja att förstärka gatulivet och Dragarbrunnsgatan som handelsgata, som gör att stadskärnan vidgas och länkas samman med resecentrumet och konsert-huset via den nya centralpassagen.

– Uppsala blir större och så även city. För oss fastighetsägare var det självklart ett måste att följa med i stadsutvecklingen, säger Sture Caesar affärsområdeschef på Vasakronan, som betonar att det som nu händer vid Dragarbrunn är en viktig pusselbit i allt spännande som sker i fråga om stadsutveckling i centrala Uppsala. 7

DR

AG

AR

BR

UN

N

mer puls till city– centrum blir större med fl er A-lägen

TEXT: SAMUEL HULTbERg

Dragarbrunnsgatans förvandling fortsätter med fl er butiker och större gallerior till en kostnad av en halv miljard kronor. Därtill kommer kom-munens uppgradering av själva gatumiljön.

Svavagallerian:Detta kommer att hända: Svavagalleri-ankommerattbyggasomochfåettfokuspåmat.Frånattidagdominerasavservice-butikerkommergallerianattbeståavframföralltrestauranger,kaféerochlivsmedelsbuti-ker.Detblirfärrelokalersomkanrymmastörre aktörer. Än har inga kontrakt skrivits meddebutikersomkommerattflyttainellerdesomkommerattfåstannakvar.

Aktuellt: Iseptemberflyttarflertaletbutikerut.Byggetdrarigångsenareunderhösten.

Klart: Planen är att gallerian ska invigas till julhandeln2011.

Byggkostnad: 100miljonerkronor.

Fastighetsägare: Vasakronan.

Folkets hus – Kvarter Oxen:Detta kommer att hända: Alldeles intill Svavagallerian kommer gamla Folkets hus att fåennybutiksyta.JustnurenoverarVasa-kronanbottenvåningensomärtänktattrym-mafyratillfembutiker.SystembolagetsverksamhetiSvavagallerianväntasflyttaövertill en ungefär lika stor lokal i Folkets hus. För någraavdeövrigabutikernasomfinnsiSva-

vagalleriankandetocksåbliaktuelltattflyttahit.

Aktuellt: Arbetetpågårjust nu.

Klart: Blir klart under senhösten.

Fastighetsägare: Vasakronan.

Åhlenshuset:Detta kommer att hända: HelaÅhléns-husetvidStoraTorgetkommerattgenomgåenomfattandeombyggnad.Debefintligaytornakommerattdisponerasomochut-vecklas.Husetkommerävenattkomplette-rasmedentillbyggnadpåÅhlénsbaksida.Därkommertvåplanbutiksverksamhet,medplatsför2–8butiker,ochtvåplankontors-verksamhetattuppföras.

Aktuellt: Bygglovsansökanimars. om-byggnationenochtillbyggnadenpåbörjasihöst.

Klart: Byggnationenväntasvara klar under 2012.

Byggkostnad: Cirka200miljoner kronor.

Fastighetsägare: AxFast AB

Rådhuset: Detta kommer att hända: Rådhuset,medentillbyggnadmedglasfasadmotPåvelSnickares gränd, kommer att bli ett mode-varuhusmedrestaurangochcaféeritvåplanom cirka 2500 kvadratmeter. Det kommer ävenattrenoverasochberedasplatsföretttilltvåkontorsplan.

Aktuellt: underåretkommerbyggetigång.

Klart: till julhandeln 2011.

Byggkostnad: 100miljonerkronor.

Fastighetsägare: Atrium Ljungberg AB.

Forumgallerian:Detta kommer att hända: En bra mo-degalleria är i ständig utveckling vad gäller ut-budochuttryck,skyltningargörsomochbutikerförändrasochbyggsom.merpartenavForumgalleriansbutikeräruppgraderadeochnyrenoveradeunderdesenasteåren.ettparharprecisöppnatinyalokalerochflerbutikergörsomunder2010.IsambandmedattÅhléns-husetfårennygestaltningblirdetenöversynavForumtorget(cirka2011-2012).YtskiktochbeläggningpåDragar-brunnsgatanuppgraderasvilketinnebärenattraktivaremiljöförstadspromenadochhan-del.Fastighetsägare: Atrium Ljungberg

Övrigt projekt:Handelsbanken:Förhandlingarpågårmellan Handelsbanken och Vasakronan att flyttauppHandelsbankensverksamhetettplanochöppnauppförbutiksytorpågatu-planet.

DEN gATUOMVANDLiNg SOM REDAN gJORTS vid galleria Dragarbrunn - mitt emot S:t Per gallerian - kommer att ske steg för steg ända ner till Vretgränd.


ILLU

StR

AtIo

N: W

HIt

E A

RK

ItE

KtE

R

ILLu

STR

ATIO

n:T

HA

m&

WID

eG

ÅR

D

AR

KIt

EK

tER

ILLU

StR

AtIo

N: t

AtR

IUM

/LJU

NG

BE

RG

7 UPPSALA



Uppsala kommun har tillsammans med be-rörda fastighetsägare och Vi i Stan AB i pro-jektet ”Paradgatan”, lyft fram frågan om hur stråket, som börjar vid Carolina Rediviva och slutar vid Vaksala torg, ska kunna utvecklas och lyftas.

– Uppsala är en av Sveriges starkaste till-växtstäder, och har varit det under flera år. I takt med att fler väljer att bosätta sig här, blir centrumfrågor allt viktigare, säger Karin Åkerblom, som betonar att ledmotivet i diskussionen om sta-dens framtid är att utvidga stads-kärnan, bredda utbudet och öka stadskärnans attraktionskraft.

Under flera år har det disku-terats hur man kan få mer liv i stråket Drottninggatan – Vak-salagatan. Förra året klubbade kommunen en handlingsplan och under våren kommer ett un-derlag att tas fram.

– Vi är precis i startgroparna av detta spännande projekt. Genom att samla alla fastighetsägare längs stråket hoppas vi kunna få i gång diskussioner och aktiviteter som mynnar ut i handling, säger Karin Åkerblom.

Vilken typ av förändringar som kan komma att ske längs gatan är alltså inte bestämt. Men det som förmodligen kommer att disku-teras är fastigheternas möte mot gatan, belysning, skyltning och olika typer av utsmyckning.

– Den här sträckningen är smått unik med sitt fondmotiv. Vi vill synliggöra denna gata som bär på så många olika karaktärer. Carolina Rediviva på åsen är en stark axel i staden som borde kun-na lyftas fram bättre. Vårt mål är

att den här viktiga axeln ska återfå lite av sin vikt i staden. Det vill säga, ett festligare och lite pampigare stråk att vara stolt över.

Att Drottninggatan och Vaksalagatan nu ses över innebär inte att stora förändringar kommer att ske över en natt. Karin Åkerblom understryker att förändringar tar sin tid och att när de väl kommer att ske så är det med varsam hand. 7

– När vi såg den här bilden från 1935, var det så självklart, det här är en paradgata, säger karin Åkerblom.

Drottninggatan - Vaksalagatan Uppsalas ”nya” paradgataTEXT: SAMUEL HULTbERg

– Vi ÄR PREciS i STARTgROPARNA av detta spännande projekt med ”paradgatan”, säger karin Åker-blom på kommunledningskontoret.

Ett stråk, en gata som leder genom hela Uppsalas hjärta. Ja, Drottninggatan och Vaksalagatan har alla möjligheter att

lyftas och ges karaktär, säger Karin Åkerblom på kommunled-ningskontoret.

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

ILLU

StR

AtIo

N: W

HIt

E A

RK

ItE

KtE

R

FLY

GFO

TO:O

SC

AR

BLA

DH

Nu dammar vi av ett 400 år gammalt vattenhål.

UT VALDA LÄGEN

det var en gång en brunn. Det var tidigt 1600-tal och platsen var Dragarbrogats-brunnen, den naturliga samlings punkten för Uppsalas innevånare.

400 år har passerat, inte mycket har för-ändrats. Jo, man vrickar inte längre tungan av namnet – idag säger vi Dragarbrunn – men platsen är fortfarande en av Uppsalas mest attraktiva träffpunkter. Nu ska vi göra den ännu mer attraktiv. Vi dammar av det gamla vattenhålet och skapar ett samtida vattenhål för människor som älskar shopping och spännande arkitektur.

Vi är nämligen övertygade om att det nya Åhlénshuset och platsen har alla förutsättningar att vara den naturliga träffpunkten de kommande 400 åren …

Följ projektets utveckling på www.axfast.se

Telefon 08-752 53 00 | Fax 08-751 67 10 | www.axfast.se

Annons Uppsala sta.indd 1 10-03-15 11.52.30

8 UPPSALA



RES

ECEN

TRU

M

OMOMO

Fredrik Andersson, 23 år, Flogsta: – Nej. Det blir nog bra när det är klartochjagstörsintesåmycket avallabyggen.uppsalakänns lagom stort och det är lätt att känna till hela stan. Det är en skön stad.

FOLK PÅ STANFOLK PÅ STANUppsala är en populär stad som växer, har du något emot det?

Sheila Norén, 50 år, Övre Slotts: –Ja.närjagkomtilluppsalapå70- talet var här mersmåstadskänsla.Jag flyttadefrånLondontillStockholmoch sedanhitförattjagtycktedetvarmer lagomochhemtrevligtpånågotsätt. Men det är ju klart, man har ju alltid svårtförförändringar.

Foto

N: P

ER

NIL

LA S

JöH

oLM

Nya stationshuset snart öppningsfärdigt TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Snart har fem år gått sedan bygget av nya resecentrum startade, ett av Uppsalas största byggprojekt någonsin. Mycket arbete återstår innan det är dags för den stora invigningen december 2011. Men alla vi Uppsalabor, och i synnerhet alla tålmodiga resenärer, kan redan nu glädja oss åt att en avgörande milstolpe i projektet uppnåtts. Nya stationshuset med sin uppseendeväckande arkitektur är nu färdigt att tas i bruk samtidigt som Centralpassagen öppnas. Det vill säga den nya gång- och cykel-förbindelsen under spåren mot Stationsgatan, varifrån man når perrongerna via rulltrappor och hiss.

Det hela börjar redan den 11 april då ägaren Jernhusen stänger gamla stationshuset och Banverket stänger övergången över spåren. Stationshuset ska få en varsam men välbehövlig renovering för att sedan hyras ut till olika verk-samheter med fokus på restauranger och caféer, bland andra Svenssons Krogar.

Till den nya moderna terminalbyggnaden med sina två våningar fl yttar biljettförsälj-

ningen, Pressbyrån och Pocketshopen, verk-samheter som kompletteras med fl era nya butiker och tjänster: apotek, café, sko- och nyckelservice med mera. Men det viktigaste är naturligtvis väntytorna som kommer att anstå Sveriges näst största pendeltågsstation. De blir nu inte bara betydligt större utan också mer tidsenliga och funktionella, allt för att tillva-rata resenärernas behov.

– Nu när nya stationshuset och Centralpas-sagen är färdigbyggda har vi gjort vårt stora bi-drag till Resecentrum, säger Cajsa Lindgårdh på Jernhusen, ansvarig för det officiella öppnandet av stationshuset som inleds kl 12 den 12 april.

Förutom ett digert program i stationshuset under hela eftermiddagen med tal, uppträdan-den, sång och musik, hålls en ceremoni när

Centralpassagen formellt öppnas och en staty gjord av den världsberömde konstnären Tony Cragg ska avtäckas. Självklart är alla intresserade Uppsalabor välkomna.

I samband med öppningen den 12 april blir även framsidan mot Kungsgatan tillgäng-lig för transporter för rörelsehindrade samt för varutransporter. Taxi och privatbilister hänvisas även fortsättningsvis till Stationsgatan, där byg-get av hotell och kontorskomplex, de så kallade Båghusen, påbörjas under våren. Då försvinner parkeringsytorna närmast spåren. Kvar blir då bara angöring för att hämta och lämna resenärer samt för taxi.

I oktober när byggmonteringen av hotellet påbörjas stängs hela Stationsgatan av för trafi k och kommer så att vara fram till april 2011. Under tiden kommer temporära hämta- och lämnaplatser att fi nnas norr och söder om Centralpassagen. När Stationsgatan stängs blir det en temporär bilväg över den tidigare par-keringsansgöringen med begränsad hastighet i båda riktningarna. Taxi kommer att fi nnas kvar på östra sidan under hela perioden. 7

NyA STATiONSHUSET med sin uppseendeväckande arkitektur är nu färdigt att tas i bruk samtidigt som centralpassagen öppnas.

Nya stationshuset snart Den 11 april

Den 12 april är det stor öppningsfest vid Central-station då nya stationshuset och Centralpassa-gen äntligen är färdiga att tas i bruk.

• Centralstationenharvarjedagca67 000 besökare.

• Varjedagärdet25 000resenärersomanländerellerlämnaruppsala.ungefär70 procentärpendlare.

CENTRALSTATIONEN I UPPSALACENTRALSTATIONEN I UPPSALA

Det i sig är en bedrift i ett så komplext projekt där den intensiva järnvägstrafiken inte får på-verkas negativt, utan måste fortgå precis som vanligt. Det stora som återstår fram till invig-ningen december 2011 är framför allt att bygga färdigt broarna över Strandbodgatan och att färdigställa ombyggnaden av spårområdet.

Efter att ha jobbat med projektet i fem år har Catharina Danckwardt-Lillieström på nära håll kunnat se fördelarna med nya rese-centrum.

– Inte minst nya passagen under spåren i öst-västlig riktning, som tillsammans med öppnandet av Vretgränd mot stan, blir opti-malt. Det blir jättebra för oss alla, framför allt när Båghusen är klara, då vi kommer att ha två framsidor till Centralstation. Det blir ett fantastiskt lyft för hela stan.

Catharina Danckwardt-Lillieström är ock-så mycket nöjd med de nya cykelparkering-arna, även upprustningen av Järnvägsparken och parkmiljöerna utefter Kungsgatan.

– Självklart blir det också oerhört skönt när Strandbodgatan öppnas för trafik igen, hösten 2011. 7

– Det blir ett lyft för hela stanTEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Arbetet rullar på som pla-nerat och man håller i

stort sett upprättad tidsplan.

– Det skall bli skönt när Strandbrodgatan kan öppnas igen, säger catharina Danckwardt-Lil-lieström, Resecentrums projektledare från Uppsala kommun.

ILLU

StR

AtIo

N: B

JöR

N L

UN

DK

VIS

t IL

LUS

tRAt

IoN

Foto

: EZR

A H

ULt

BE

RG

9 UPPSALA



Det säger Adrian Berg von Linde, chef Vattenfall Heat Uppsala. Han är stolt över anläggningen som ligger i centrala Uppsala. Härifrån försörjer Vattenfall över 90 procent av Uppsala-borna med värme och varmt vatten, dygnet runt, året om. Fjärrvärme är en uppvärmningsform som ständigt utvecklas – ny rening, nya bräns-len och mätmetoder införs och kommer alla till del genom att det sker på en plats i stället för i varje enskilt hus.

Mesta möjliga ur resurserna

Basen i fjärrvärmeproduktionen är avfalls-förbränningsanläggningen. Här blir sopor från hushåll och industrier till värme, kyla och ånga.

– Det gäller att vi utnyttjar våra resurser så effektivt som möjligt, betonar Adrian Berg von Linde. Avfall ska återanvän-das och återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Därefter kan vi utnyttja det brännbara avfallet genom att utvinna en-ergi, i stället för att lägga det på deponi.

Vattenfall håller på att installera en turbin på avfallsförbränningen och i vår kommer även el att produceras – det är riktigt resurseffektivt.

Vägen till koldioxidfri fjärrvärme

Anläggningen i Uppsala har minskat utsläppen av koldioxid med 26 procent sedan 1996 och målet är klimatneutral produktion.

– En stor och viktig miljöåtgärd var bygget av den nya avfallsförbrännings-anläggningen som togs i drift 2005. Av-fall räknas till 85 procent som förnybart bränsle, säger Adrian Berg von Linde.

Huvuddelen av koldioxidutsläppen kommer från det gamla kraftvärmeverket från 1973. Verket eldas med torv som vare sig är ett fossilt eller förnybart bränsle.

– Det är ett ganska bra mellanting men inte tillräckligt, vi måste bli ännu bättre. Vår avsikt är därför att bygga ett nytt kraftvärmeverk med förnybara bränslen före 2020. Det tillsammans med den

befintliga avfallsförbränningen gör att vi kommer att vara näst intill klimatneu-trala, säger Adrian Berg von Linde.

Miljö är mer än koldioxid

Miljö handlar om mer än koldioxid. Se-dan 90-talet har kväveutsläppen minskat med 65 procent och utsläppen av stoft med 75 procent. Efter att Vattenfall Heat i Uppsala för några år sedan bytte ut rökgasfläktar och installerade ny be-

lysningsteknik har energiförbrukningen inom anläggningen minskat med hela fem gigawattimmar. Det motsvarar en elförbrukning för hushållsel till 2 000 smålägenheter.

– Nu fortsätter vi. Miljöarbetet sker i både stort och smått. Det är en trovärdig-hetsfråga. Ska vi vara med som en pålitlig aktör på energiområdet i framtiden måste vi ha en långsiktigt hållbar och miljömed-veten verksamhet, avslutar Adrian Berg von Linde.

För mer information: www.vattenfall.se

– Miljön är långsiktigt vår viktigaste fråga och det gäller i både stort och smått. Vi jobbar med energieffektivise-ringar samtidigt som vi planerar för ett nytt kraftvärmeverk med förnybara bränslen.

– Miljön är långsiktigt vår viktigaste fråga och det gäller i både stort och smått, säger Adrian berg von Linde chef Vattenfall Heat Uppsala.

På väg mot klimatneutral

fjärrvärme i Uppsala

Foto

: EZR

A H

ULt

BE

RG

10 UPPSALA



Hon lärde känna Upp-sala redan som barn på 1930-talet. Han

kom hit första gången som vuxen sextio år senare. Båda är i dag bosatta i Uppsala och är i stora drag positiva till den för-ändring av staden som nu på-går, även till huset där vi träffas för att samtala om Uppsala och dess utveckling.

Vi har alltså fört samman de två Uppsalaprofi-lerna Knut Knutson och Elsie Johansson, den entusiastiske antikvitetsexperten och den mer lågmälda författarinnan. Vi sitter i konserthuset vid Vaksala torg, det både älskade och hatade huset som väckte upp starka känslor långt innan det stod färdigt och som tydligen rör upp känslor än i dag.

– Uppsala har alltid varit stan för mig, och det ända sedan jag var liten och vi for in med bussen från Vendel för att sälja bär på Fyris torg. Ja, det var så staden kom emot mig, berättar Elsie Johansson. Det var som sagt på 1930-talet. 1944 började hon i realskolan Magdeburg. Som fattig arbetarunge, som hon beskriver sig, fick hon nöja sig med ett så kallat spisrum i Svartbäcken,

ett rum utan vatten och avlopp, som hon delade med sin pappa, som arbetade i Uppsala i veck-orna. Sedan dess har hon bott i Uppsala, med omnejd är kanske bäst att tillägga. Det kom att bli hela 38 år i Storvreta. Nu bor Elsie sedan snart sju år tillbaka i en lägenhet i Sala backe, med utsikt över Gränby centrum och fälten vid Vaksala kyrka.

– Ett oromantiskt område, inte mycket av Uppsalas gamla fi na kultur där minsann. Men utmed Vaksalagatan fi nns en liten dunge som är min ögonvila. Nu när det schaktas och byggs är det min fasa att den en dag ska vara borta.

Knut Knutsons relation med Uppsala inled-des på ett helt annat sätt. Det kom att dröja långt upp i vuxenlivet innan han kom hit för första gången på 90-talet.

– Jag hade alltid upplevt Uppsala som en stor stad. Med universitet, domkyrka och är-kebiskop tänkte jag mig något kraftfullt, stort

och mäktigt. Sedan kom jag hit och allt var så mycket mindre än jag föreställt mig.

Ett par år senare, 1997, fl yttade Knut och familjen hit. Efter 10 år på Bukowskis i Stock-holm antog han utmaningen att blåsa nytt liv i Uppsala Auktionskammare. Sonen Niklas skulle börja första klass och boendet valdes efter skolan där han skulle gå. Efter noga övervägande valde man Bergaskolan i Kåbo och på den ti-den var man tvungen att bo i området för att få ha barn i skolan. Försäljningen av lägenheten i Stockholm - det blev en rejäl vinst - möjlig-gjorde köpet av det gamla, gula huset bakom Carolina Rediviva.

– Det är nyttigt att bo i en ny stad. För oss som nyinflyttade var alla stadsdelar neutrala. Kåbo lät inte finare än något annat, snarare gan-ska dumt - ko bo. Det tog många år innan jag förstod att Luthagen är ett av stans mest presti-gefyllda områden, och att Sysslomansgatan ska

knut och Elsie:

Uppsala är en förskräckligt trevlig stad att bo i TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Vi FÖRDE SAMMAN DE TVÅ UPPSALAPROFiLERNA knut knutson och Elsie Johansson, den entusiastiske antikvitetsexperten och den mer lågmälda författarinnan i konserthuset vid Vaksala torg.

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

N

30 minuter till Stockholm TEXT: EZRA HULTbERg

Hösten 2012 kommer första pendeltågen mel-

lan Uppsala och Stockholm att rulla. Ett samarbete mellan UL och SL kommer att ge pendla-re i ABC-området tillgång till pendeltåg, från Älvsjö i södra Stockholm till Uppsala, med stopp på alla stationer. 18 000 människor pendlar från Uppsala mot Stockholm varje vardag och trycket på utökad förbindelse bara ökar. Ett samarbete mellan de båda länstrafikbolagen har länge varit på gång – pendeln Gävle-Tierp-Uppsala-Arlan-da-Upplands Väsby - men nu finns ett än tydligare mål, hösten 2012 kommer trafiken Uppsala-Älvsjö att dra i gång.

Ett fullgott pendlingsalternativ på sträckan Uppsala – Norra Storstockholm fi nns inte i dag. Som det nu är slutar SL:s pendeltåg i Märsta. UL:s motsvarighet Upptåget, går från Gävle med slutstation i Upplands Väsby. Ännu återstår en hel del planering för den nya lin-jen men klart är att den är tänkt att rulla från Älvsjö till Uppsala. Det är ännu inte klart om alla stationer angörs eller om tåget hoppar över de mindre. Eventuellt kommer några tåg också fortsätta ända till Flemingsberg. Tanken är att de nya pendeltågen ska avgå med 30-minuters mellanrum.

Samarbetet mellan UL och SL är ett stort åtagande kopplat dels till det enorma resande utbytet länen emellan, dels till Uppsala kom-muns utbyggnadsplaner enligt den nya över-siktsplanen. En viktig del i planeringsarbetet för den nya linjen är att ta hänsyn till de många pendlare som arbetar i norrort. Det vill säga, målet är att de ska slippa resa hela vägen in till Stockholms Centralstation – alternativt byta på vägen i Märsta eller Upplands Väsby.

Det övergripande syftet med hela projektet är att skapa ett okomplicerat resande som gör det smidigt för befolkningen i ABC-området att resa, bo och arbeta länsöverskridande. 7

UP

PS

ALA

PR

OFI

LER

NA

Aros Arkitekter ritar många spännande projekt nära dig! Här ovan ser du bilder från Hotel Clarion Arlanda, Uppsala Arena och Campus 1477. Läs mer om våra projekt på www.arosarkitekter.se

11 UPPSALA



vara så märkvärdigt har jag fortfarande svårt att förstå. Svartbäcken med sina vackra, asymetris-ka miljöer tycker jag däremot är en fantastisk stadsdel, säger Knut Knutson på det där glada och entusiastiska sättet som vi sett honom göra i Antikrundan.

Elsie skrattar. Hennes minnesbild av barndo-mes Svartbäcken är sannerligen inte så fager, ett

lågstatusområde där Repslagargatan och Thu-mansgatan var slumkvarter med skruttiga hus långt in på 50-talet.

– För oss nya i stan, utan historik är det inga problem att bo i den gamla slummen, kon-trar Knut med ett stort leende.

– Uppsala har alltid varit en delad stad, fort-sätter Elsie, den fi na universitetsstaden på västra sidan av ån och arbetarstaden på den östra. Det här fi nns fortfarande kvar och jag lever i båda världarna, säger Elsie och berättar om de kom-mentarer hon fått för att hon valt att bo i Sala backe. ”Det hedrar dig”, skrev en herre i ett brev medan bekanta uppmanat henne att ”fl ytta ner till oss på Luthagen”.

– Bevare mig väl, jag skulle aldrig stå ut, säger hon och skrattar.

Vi sitter alltså i konserthuset och samtalar, i restaurangen i gatuplanet närmare bestämt och

man kan knappats tala om Uppsala och dess stadsbyggnad utan att med några ord kommen-tera huset vi befinner oss i.

– Om inte ett nytt monument ställer till ra-balder så har man anledning att vara orolig, säger Knut Knutson, när vi nu efter en dryg timme tillsammans börjar bli varma i kläderna. Elsie Johansson håller med men berättar samtidigt att hon träffar många som inte alls gillar den nya skapelsen vid Vaksala torg som i folkmun tydli-gen heter både hangaren och Forsmark 3.

– Självklart ska en stad som Uppsala ha ett konserthus av klass och jag tycker att det är vackert, men det kunde allt vara lite mjukare invändigt, säger hon och får snabbt medhåll av Knut, som krasst konstaterar att det verkligen var på tiden att vi fick en modern byggnad som kan mäta sig med de gamla fina kvarte-ren på andra sidan ån. Konserthuset, menar han, har alla förutsättningar att bli en älskad

monumentalbyggnad. – En stads själ är dess byggnader och det

gäller att sticka ut, vare sig det är nytt eller gammalt. Jag gillar ny modern bebyggelse som kontrasterar till det gamla, säger Knut Knutson, men poängterar samtidigt att han har svårt för omedvetna arkitekter med intet-sägande arkitektur.

Att en hel del Uppsalabor tycks vara ne-gativa till förändringarna i stadsbilden menar Elsie bero på minnena från 60-talets rivningsra-seri. Rädsla för en återupprepning finns, menar hon.

– Det var så okänsligt gjort, resultatet blev tyvärr tråkiga betonghus som ingen kan känna sig stolt över. Samtidigt ska man veta att det var många gamla ruckel som revs. ”Så skönt att bli av med den skiten, vi ska väl också bo som folk”, fanns det många som tyckte, med rätta.

Själv kan Elsie också känna sig frågande till alla förändringar, hur det ska bli och en rädsla att grönområden ska försvinna. ”Vi behöver verkligen de gröna plättarna”, säger hon. Käns-lan när hon stiger av tåget, ”Nu är jag hemma”, den välbekanta enkla miljön runt Centralstation kommer att bli så annorlunda.

– Det blir naturligtvis inte samma hemkänsla men det som sker än nog nödvändigt. Vi kan inte stoppa utvecklingen. De nya trafi klederna till exempel och alla nya rondeller, vi måste ju ha en stad som fungerar. Men visst, E4 skär nu rakt igenom mina gamla kantarellställen, det känns….

Knut lyssnar uppmärksamt, skrattar till och utbrister: ”Underbart”, uppenbart fascine-rad över flera av Elsies poetiska formuleringar. Själv har han inga problem med förändringar i stadsbilden bara det blir bra. Kungsgatan, me-nar han, är ett bra exempel på stadsmiljö i stort behov av hjälp.

– Det är ingen bra representant när man vill visa staden för gäster på besök. Hur kan man låta en huvudgata vara den fulaste gatan i stan, und-rar Knut Knutson, samtidigt som han snabbt kontrar med att Uppsala är en förskräckligt trevlig stad att bo i. 7

Vi FÖRDE SAMMAN DE TVÅ UPPSALAPROFiLERNA knut knutson och Elsie Johansson, den entusiastiske antikvitetsexperten och den mer lågmälda författarinnan i konserthuset vid Vaksala torg.

Elsie Johanssonom Uppsala:Fina stadsmiljöer: Fyris-torg ochåmiljön,broarna,valv-bågarna,detärsåunderbart.ÄvenstationsplanmedBrorHjorths“näckenspolska”,såuppländsk,såhärlig.Jaglervarjegångjagserden.

Det sämsta: Att det nu är parkeringsplatspåFyristorgärvanhelgandeförettsåvackerttorg.

Det saknas: En lättillgänglig konsthall, helst ett stort kultur-hussomrymmerallt.Ärdetsåomöjligtiuppsala?

Knut Knutson om Uppsala:Fina stadsmiljöer: Dom-kyrkanmed sina konstskatter är i världsklass, Gustavianum är en av Sveriges vackraste byggnader,engelskaparkenärotroligtvackerinnanmanslårgräsetochgamlakyrkogården,jag älskar den.

Det sämsta: Hur kan man låtakungsgatan,uppsalashu-vudgata vara den fulaste gatan istan?

Det saknas: Ett större själv-förtroende. Sveriges fjärde störstastaddelarflygplatsmed Stockholm men det märks sannerligen inte när manlandar.enynkalitenhåll-platslängstbort.

– kUNgSgATAN, menar knut, är ett bra exem-pel på stadsmiljö i stort behov av hjälp.

– Vi bEHÖVER verkligen de gröna plättarna, säger Elsie.


Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

N

Vad passar ER?Vi har alternativen!I Uppsala Business Park,Fyrislund, finns lokaler förkontor, produktion och labb.

En trygg hyresvärdmed lokal förankring.

www.klovern.seTel 018-490 30 84

12 UPPSALA


Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala Hela denna bilaga är en annons från Stadsbyggnadskontoret & Fastighetskontoret i Uppsala

Butikerna ska bli dubbelt så många, ett 40-tal med tyngdpunkt inom livsmedel, mode, hem och fritid. Utöver starka lokala aktörer fi nns i och med förnyelsen också förutsättningar att några av de stora och välrenommerade ked-jebutikerna söker sig hit. Tillsammans med fl er restauranger och caféer, apotek, system-bolag, post och bank blir Gottsunda centrum en modern mötes- och marknadsplats som kommer att attrahera besökare från ett stort område runt Gottsunda.

– Vi vill förstärka och komplettera Gottsunda centrums fi na kvaliteter. Till skill-nad mot ett vanligt köpcentrum fi nns här ett starkt utbud av både service och kultur. Det gör att det inte måste kosta pengar att vistas här, säger Ove Jansson, VD för Uppsala kom-

muns Fastighets AB, som betonar att Gottsun-da Centrum är en mötesplats för alla.

3,3 miljoner besökare– Det finns andra värden än rent kommer-siella. Det tycker vi är viktigt och vill därför i den här förnyelsen betona det ytterligare, säger Ove Jansson.

Enkäter visar att Gottsundaborna har en i grunden mycket positiv syn på sitt centrum med en stark känsla av både lojalitet och stolthet. Redan i dag har centrumet 3,3 mil-joner besökare per år, men faktum kvarstår, Gottsunda Centrum är slitet av tidens tand. Sedan invigningen 1975, då fi nansminister Gunnar Sträng förövrigt medverkade, har ingen större renovering ägt rum. Det är alltså hög tid att uppdatera centrumet till dagens och framtidens behov.

Allt under samma takMen det betyder inte att man från fastighetsä-

garens sida förkastar den grundfilosofi som anläggningen hade från första början, då den gällde som ”Nordens modernaste centrum”.

– Att ha allt under ett ”tak” - butiker, service, bostäder, bibliotek, skola, sporthall och kyrka - var då helt ett nytt grepp, men som vi fortfarande tror och vill bygga vidare på, säger, Ove Jansson.

Målsättningen med den stora satsning som nu görs, en investering på totalt cirka 500 miljoner kronor, inklusive infrastruk-tursatsningar, är som sagt att erbjuda ett modernt och trivsamt stadsdelscentrum till betydligt fl er än de som bor i närom-rådet.

40 000 invånare– Inom en radie av 3 000 meter, bor hela 40 000 personer, det är som hel stad. Det är därför inte speciellt vågat att kalkylera med en kraftig kundtillströmning när allt står klart 2012. Vi räknar med en ökning på drygt en miljon besökare per år.

Gottsunda centrum förvandlasDen andra oktober 2009 togs första spadtaget till gottsunda centrums stora och spännande förnyelse. Det som redan i dag gör centrumet unikt som stadsdelscentrum kommer nu att förstärkas och utvecklas, både den kommersiella och kulturella delen.

– inom en radie av 3000 meter, bor hela 40000 personer, det är som hel stad, , säger Ove Jans-son, VD för Uppsala kommuns Fastighets Ab.

gottsunda kommer att erbjuda ett modernt och trivsamt stadsdelscentrum till betydligt fl er än de som bor i närområdet.

13 UPPSALA



Gottsunda centrum förvandlas

Levande centrum även kvällstid

– Vår ambition med förnyelsen är att centrum även ska dra folk efter att butikerna har stängt för dagen. Här tänker vi oss att det nya stora inomhustorget med 12 meter i takhöjd ska bli en trivsam mötesplats för ett flertal olika ak-tiviteter, spontana möten, umgänge och lek, säger Gunnar Hjorth, projektchef NCM De-velopment.

Det redan imponerande kulturutbudet kommer dessutom att ytterligare förstärkas och synliggöras med nya verksamheter. För-hoppningen är att samordna allt i någon form av kulturhus.

Många aktiviteter– Vi vet att det finns många kompetenta kultur-arbetare här i Gottsunda. Vi hoppas nu kunna hjälpa till att skapa samverkan och gemenskap, till exempel genom samutnyttjande av lokaler.

Tanken är också komplettera det befintliga handels- och kulturutbudet med en marknad-plats, det vill säga en marknad under ordnade

former, absolut ingen loppis. Hantverkare av olika slag, odlare av grönsaker, ja i stort sett vem som helst som är duktig entreprenör, ska här kunna hyra en mindre yta och sälja sina varor under en kortare eller längre tid.

Förutom handel och service är det redan i dag många verk-samheter som skapar liv och rörelse runt gottsunda centrum. Här finns ett omtyckt bibliotek, cirka 1000 besökare per dag, en sim- och sporthall samt välkända gottsunda Dans- och Teater.

Det här kommer att hända:

Det redan imponerande kulturutbudet kommer dessutom att ytterligare förstärkas och synliggöras med nya verksamheter. Förhoppningen är att samordna allt i någon form av kulturhus.

– Vår ambition med förnyelsen är att även cen-trum ska dra folk efter att butikerna har stängt för dagen, gunnar Hjorth, projektchef NcM Development.

Här finns möjligheten att bygga på ett kontorshus i tre våningar med ca 3 000 kvm uthyrbar yta, ovanpå utbyggnaden i norr.

ILLu

STR

ATIO

n:W

eR

ke

TA

Rk

ITe

kTe

RO

CH

BO

mA

nB

en

GTS

SO

n

ILLU

StR

AtIo

N: W

ER

KE

t A

RK

ItE

KtE

R

Foto

: StE

FAN

EK

Foto

: Gö

RA

N E

KE

BE

RG

För mer information: gottsundacentrum.se/projekt

...en motor för så mycket mer I samband med Gottsunda Centrums förny-else görs en stor satsning från kommunens sida att förstärka hela stadsdelen med en ny stadsmässighet, både med nya vägdragning-ar och ny bostadsbebyggelse. Bland annat möjliggörs för cirka 1500 nya centrumnära

bostäder med olika upplåtelseformer, sam-tidigt som mörka passager, slyiga buskage, gångtunnlar och andra otrygga miljöer ska byggas bort och fräschas upp.

– Nu när Gottsunda vitaliseras och får en förstärkt identitet skapas också förutsätt-

ningar att göra boeendekarriär i området, säger vd Ove Jansson, Uppsala Kommuns Fastighets AB.

Länka sammanFör att förbättra tillgängligheten till

Gottsunda byggs en ny trafikled mot Dag Hammarskölds väg. Tanken är att på ett na-turligt sätt och steg för steg länka samman stadsdelen med Sunnersta, Ultuna, Ullerå-ker och centrala staden.

Fakta Uppsala Kommuns Fastighets AB

• uppsalakommunsFastighetsABärettallmännyttigtfastighetsbolagsom ägsavuppsalakommun.

• Idagförvaltarvitrecentrumanläggningariuppsala;GottsundaCentrum, Kvarnen och kvarteret Flöjten.

• Tillsammansborcirka1500personerivåralägenheterfrånetttillfemrum och kök.

• VårtkontorliggeriGottsundaCentrum.

Steg 1 - beräknas vara färdigställt till sommaren 2012– nyabutiksytorochnyaallmänytorskapas.ca9000nyakvmbutiksyta,delvisi tvåplan,ochca2000kvmallmänytamedplatsattmötasochumgås.

– entré3,5och7byggsomtillljusaochluftigaentréermedplatsförnyaverksam- heter som butiker ochcafé.ettstortochluftigtinnertorgmedca12meterstak- höjdskapasinnanförentré5.

– Vid Norra entrénbyggsennybusshållsplatsmedvänthallochverksamheter medlängreöppettider.

– utbyggnadnorrut(parkeringenvidWillys).Härskapasblandannatplatsför WillysnyaytorochSystembolagetspermanentasjälvbetjäningsbutik.

– Övreplanetbyggsmedplatsför10-12butiker.nåsviarulltrapporochhissar påinnertorget,rulltrappafrånnorraentrénsamteventuelltfrånrulltrappori butikerpåentréplan.

Steg 2 - Beräknas påbörjas under 2011 och färdigställas i slutet av 2012– FörnyelsemellanIcaochbadet.Härplanerasförbutiker,marknadochensamlings- platsförbefintlig(teaterochbibliotek)ochnykultur.

Steg 3 - Beslut om byggstart tas utifrån marknadens intresse.– Möjlighet att byggapåettkontorshusitrevåningarmedca3000kvmuthyrbar yta,ovanpåutbyggnadeninorr.

Steg 4 - Kommer troligtvis pågå under 2011– nygrönparkeringsplatsskapasmellanHugoAlfvénsväg,somdelvisförändras, ochcentrumet.Levandetorgmiljöskapasintill.Förändringarnamöjliggörförny bostadsbebyggelse,ca1000lägenheter.

Steg 5 - Kan löpa parallellt med övriga steg.– Plan för idrotts- och fritidsaktiviteter, bad och rekreation tas fram.

14 UPPSALA



Det menar Carl-Johan Engström, planerings-direktör på kommunledningskontoret, adjung-erad professor på KTH i regional utveckling.

2009 var all-time high. Kommunens be-folkning ökade med 4 083 personer, tala om befolkningstillväxt. Förmodligen har invånar-antalet redan passerat 195 000 invånare. Någon gång under 2011-12 passerar vi 200 000. Det är alltså tydligt att människor vill bo här i Uppsala, uppenbarligen betydligt fl er än som bor här just nu. Det här ska inte ses som ett problem, tvärt-om menar Carl-Johan Engström. Att en stad är attraktiv är något oerhört positivt, det gäller bara att möta trycket och att göra rätt saker med

hänsyn till de stora värden vi har i staden.

– Det är omöjligt att tro som att vi är en själv-ständig liten stad när vi vet att vi är en del av den växande Stockholmsregionen påverkad av den globala ekonomin. Det är uppenbart att vi till-hör samma arbetsmarknad och lika uppenbart att Uppsala inte längre är den lilla lärdomsstaden på landet, säger Carl-Johan Engström.

För att möta det nuvarande efterfrågetrycket behöver det årligen byggas 1500 nya lägenheter. Efter de goda åren 2006 till 2008 gick byggan-det kraftigt ner 2009. Det gäller nu att ha god

framförhållning med seriös och omsorgsfull pla-nering, även när det gäller arkitekturen, menar Carl-Johan Engström.

– Det fi nns ett arkitekturpolitiskt nyvak-nande i Sverige, även här i Uppsala, där vi fått politiska direktiv att vara noga framöver när det gäller kvalitetsaspekter. Framtiden ser därför betydligt bättre ut än för bara 10-20 år sedan, påpekar Carl-Johan Engström, som lyfter fram den nya bebyggelsen vid resecentrum som ett utmärkt exempel på spännande och modernis-tisk arkitektur.

– Jag är övertygad om att Uppsalaborna kommer att vara stolta över bostadshusen vid nya Stationsgatan, som har en kraft som talar för sig själv. Jag tror också att bebyggelsen på gamla brandstationen Kungsgatan blir riktigt bra.

En fråga som engagerar många är den om förtätning kontra grönområden. Här tvekar inte Carl-Johan Engström, kompakt och grönt kan mycket väl förenas, om det görs rätt. En förtät-ning måste helt enkelt till för att ge plats för en växande befolkning.

– Det kan naturligtvis göras på olika sätt, här i Uppsala handlar det bland annat om att på olika sätt länka samman staden. Dels att steg för steg länka ihop ytterområdena med stads-kärnan, dels att med kompletteringsbebyggelse länka samman de olika kvarteren i ytterområden som Gottsunda och Sävja, där varje kvarter i dag lever sitt eget liv, som små öar med ryggen mot varandra, åtskilda av otrygg slyskog.

Carl-Johan Engström betonar att förtätning absolut inte handlar om att ta bort parker el-ler att bygga höghus i centrala staden, utan att helt enkelt bygga smartare, livfullare och mer attraktivt och därmed få ett tydligare och mer utvecklat stadsliv med ett rikare innehåll. Den förtätning som det blir fråga om i city sker på vissa parkeringsplatser eller genom omvandling av äldre industriområden, till exempel Kungs-ängen.

– Människor i dag vill ha nära till arbete men

Ghazale Tehrani, 23 år, Kvarngärdet: – Det ärcykel-ochgång- vänligt.Citykännsbara lite litet för att liggaiensåstor stad.uppsalaärjuändå Sveriges fjärde största stad. Jagsaknarnågraavde stora kedjorna och fl er småbutiker.

Uppsala växer

Befolknings-tillväxten

kräver krafttag med kvalitet

TEXT: PER-ÅkE HULTbERg


Trycket att vilja etablera sig här i Uppsala är något alla Uppsalabor, på ett eller annat sätt, måste förhålla sig till, både invånare och planerare. Antingen stoppar vi huvu-

det i sanden eller så väljer vi att möta de behov och förväntningar som fi nns genom att fortsätta bygga en attraktiv stad med möj-lighet att växa.

ANtINGEN StoPPAR VI HuVuDeTISAnDenellersåväljerviattmötadebehovochförvänt-ningarsomfinns,sägerCarl-Johanengström,planeringsdirektörpåkommunledningskontoret

PLA

NER

ING

SD

IREK

TÖR

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

Ny bebyggelse i överdimen-sionerad trafi kapparat TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Råbyvägen upp mot Tycho Hedens väg är ett bra ex-

empel på ett överdimensione-rat trafi ksystem. Carl-Johan Engström menar att man med en omvandling kan skapa ny bebyggelse som ger plats för minst tusen nya invånare.

Detta samtidigt som man får en vackrare gatumiljö med mer liv och rörelse samt bra kollektivtrafik, utan att något grönområde gått förlorat.

Trafi kleden har i dag fyra fält och en mittremsa. På vardera sidan om fi nns stora parkeringsutrymmen och en innergata. Det gör att det sammantaget är 130 meter mellan husens fasader.

– Här passerar cirka 8000 bilar per dygn. En innerstadsgata som Sveavägen i Stock-holm sväljer 24 000 bilar. Råbyvägen är alltså totalt överdimensionerad. Öppna par-keringsytor passar inte alls i en framväxande stad med innerstadskaraktär, säger Carl-Johan Engström.

I stället ser han framför sig en stadsgata med kvarter på vardera sidan om vägen. Här finns gott om plats för en ordentlig gång-zon, cykelstråk, trädplantering samt buss/spårvagn i separata filer – utöver tillräckligt med utrymme för bilen.

– Vi går då från trafi kled till stadsgata. Den blir mycket vackrare och får liv och rörelse med verksamheter i gatuplanet. 7

OMOMO

Stig Palm, 75 år, Eriksberg: – Bra, mendetfårinteför- tätas.Detmåstefi nnas lite grönaplättarkvarhär och där.Jaggillarocksåattdet har blivit fl er och bättre cykelparkeringariCity. Jagcyklaråretom.

FOLK PÅ STANFOLK PÅ STANFOLK PÅ STANVad anserdu om Uppsala city?

Sara Skepö, 28 år, Kapellgärdet: – Jag saknar vissa butiker, detfinnsbådefl er och bättre i Stockholm. Men jag tyckeromattvaravidån och det är positivtattman satsarpåden.Vattenärju alltid bra.Fo

toN

: PE

RN

ILLA

SJö

Ho

LM

– DET FiNNS ETT ARkiTEkTURPOLiTiSkT nyvaknande i Sverige, även här i Uppsala, säger carl-Johan Engström, planeringsdirektör på kommunledningskontoret, adjungerad professor på kTH i regional utveckling

FOTO

:IS

TOC

k

15 UPPSALA



På samma yta som i Uppsala ryms i Stock-holm fyra gånger så många människor. 600 000 invånare jämfört med Uppsala stads cirka 145 000.

– Och Stockholm uppfattas sannerligen inte ha brist på parker och rekreationsom-råden, tvärtom, säger Carl-Johan Engström, som menar att Uppsala stad kan förtätas och

förädlas, bland annat genom att trista "mel-lanrum" blir till parker med tydliga karak-tärer och att ödsliga trafi kleder omvandlas till livfulla stadsgator. Det skulle troligen kunna ge plats för minst 50 000 fl er invå-nare inom nuvarande något diffusa gränser fram till 2030, utan att känslan av grön stad går förlorad.7

Se på illustrationen, en karta med Uppsala lagd över Stock-holm i samma skala. Den visar till exempel att Stenhagen

ligger i Bromma, Gränby vid Lidingöbron, Gottsunda i Älvsjö och Sävja i Bagarmossen.

Lidingö

Östermalm

Djurgården

Södermalm

Bagarmossen

Fruängen

Liljeholmen

Kungs-holmen

Vasastaden

SävjaGottsunda

Fyrislund

Stenhagen

ÄrnaNyby

Gränby

1 km

3 km

5 km

7 km

Nacka

Solna

Danderyd

Tätare stad – inga problem TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Gerard Aglioni, 59 år, City: – Det ärtråkigtattmånga mindrebutikergårikonkursnär destoraköpcentrumentaröver. Saknarävenflergrönområdeni city.Detärbraattmansatsarpå promenadstråkvidFyrisånmen manvillintebaraseånutan litegröntockså.

också nära till skolor och fritidssysselsättning. Det handlar om det praktiska värdet att få livs-pusslet att gå ihop, säger Carl-Johan Engström. Därför prioriteras centrala och kollektivtrafik-nära områden för bostadsbebyggelse, områden som Kungsängen och Kapellgärdet, som nu kommer att få tydligare innerstadskaraktär. Ambitionen är att varje bostadsområde får ett huvudstråk av blandstadskaraktär, det vill säga med lokaler för verksamheter, service och viss handel i gatuplanet.

– Vi vill ge förutsättningar för ett stadsliv med caféer och restauranger, olika service- och kulturmiljöer att röra sig i, att folk får möjlig-het att använda stadsrummet i de olika stads-delarna.

– Ingen park kommer att gå förlorad i stadskärnan. Däremot vill vi höja kvaliteten, att

stadens parker och offentliga rum rustas upp och sköts mer intensivt än i dag. Då kan fl er människor vistas där, samtidigt som vi får en mer attraktiv och trivsam stad. Allt detta själv-klart med stor respekt för stadens historia och tradition. Det är ingen jätte som nu kommer för att trampa ner och förstöra den gamla fi na staden. 7

ILLU

StR

AtIo

N: S

AM

UE

L H

öR

NQ

VIS

t

På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveck-ling och deltar i pågående forskningsprojekt. Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 och 14001:2004. Med 40 betongfabriker – från Gällivare i norr till Ystad i söder – är vi en av Sveriges största leverantör av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

S O M G J U T E T

Bygg, infrastruktur- och projektledning är bara en del av vår vardag på Ramböll i Uppsala. I våra projekt är vi gärna med från tidigt planeringsskede och genom hela projektets livslängd. I allt vi gör har vi fokus på innovation och hållbar utveckling.

Tack vare Ramböllkoncernens storlek och samlade kompetens kan vi utföra alla typer av teknikuppdrag. Tillsammans är vi över 8 000 medarbetare på 200 kontor världen över.

Välkommen till Ramböll

HÅLLBART BYGGANDE

www.ramboll.seBEFOLKNINGSFAKTA

uppsalakommunsbefolkninguppgicktill194 751 personerden31/122009.

Befolkningsökningen 2009 blev rekord-stor, då kommunen ökade med 4 083 personer.

FAKTAFAKTAFAKTA

2 UPPSALA



Refl

ex

Ark

itekt

er A

B

Ren

stie

rnas

gat

a 12

11

628

Stoc

khol

m

tel 0

8 - 7

02 6

4 00

fa

x 08

- 70

2 64

99

ww

w.re

fl exa

rk.s

eU

ppdr

ag 0

0143

Fålhagen 69:1, Kv StinsenRadisson Blu Uppsala

Skiss A 62 kick-off presentation 2010-03-08

Panorama med hotell och kontorsbyggnad

Bild

unde

rlag

från

Whi

te a

rkite

kter

har

man

ipul

erat

s oc

h m

onte

rats

i bi

lden

Radisson Blu i bästa tänkbara hotelläge

Det var mycket länge sedan ett nytt hotell byggdes i Uppsala. Det som nu kommer att byggas på Stationsgatan, mitt emot Centralstation, blir ett toppmodernt hotell med fokus på affärsresande. Här kan man med fog tala om bästa tänkbara hotelläge, faktiskt ett av de bästa i landet. Den intres-santa bågformen inför dessutom något helt

nytt i Uppsala i fråga om arkitektur.

”Svävande” husDen halvcirkelformade byggnaden är upp-lyft på fem meter höga pelare och har en hög glassockel som ger ett intryck av att hela anläggningen svävar. I ett valv genom

byggnaden kommer dessutom trafiken på den nya Stationsgatan att passera.

– Med varumärket Radison Blu som är nytt för Uppsala fylls en lucka på den lo-kala hotellmarknaden. Det här högklassiga hotellet kommer också i högsta grad kunna bidra till stadens utveckling som resmål för både affärs- och fritidsresenärer, säger pro-jektutvecklaren Mats Björhn på Skanska.

Samtliga 176 rum kommer att vara ut-rustade med den moderna och nutida design som Radisson Blu är internationellt känt för. Hotellet kommer också att ha en restaurang,

en lounge, samt en mindre konferensavdel-ning.

ByggstartDet har nu gått några år sedan Skanska pre-senterade sin spännande lösning för hotell och kontor i anslutning till nya Resecen-trum, en av kommunen uppskattad lösning som resulterade i en markanvisning. Och nu är det alltså dags att, på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning, börja bygga den spek-takulära fastigheten.

Strategiskt placerad, mitt emellan Resecentrum och Uppsala Konsert och Kongress kommer en ny naturlig mötesplats att skapas för Uppsalabor och besökare. Här vid Entrétorget, som omgärdas av hotell, k ontor och handel i två spektakulära bågformade byggna-der, kommer biltrafik på Stationsgatan att passera genom ett valv i hotellbyggnaden. Att den centrala platsen en gång varit en livlös baksida till Resecentrum kommer snart att vara ett minne blott. Detta är en p reliminär utformning.

Området som kommer att heta Uppsala Entré blir en levande stadsdel där mycket folk kommer att röra sig under dygnets alla timmar. Många kommer att att bo här men också arbeta och tillbringa sin fritid.

– Det blir helt enkelt en ny mötesplats med ett kanonläge mitt i staden, säger Mar-cus Andersson, distriktschef på Skanska, som betonar att stadsbilden får ett nytt, modernt

avtryck, en spännande kontrast till den klas-siska bebyggelsen vid Frodeparken.

Utvidgad stadskärnaTillsammans med Uppsala Konsert & Kon-gress kommer Uppsala Entré att bilda en enhet som innebär en utvidgning av cen-trumkärnan till östra sidan av järnvägen.

Utöver hotellet med sin restaurang och konferensdel innehåller projektet även ett kontors- och handelshus samt en bostadsdel med knappt hundra bostadsrätter. Bygget av kontorsbyggnaden beräknas kunna påbörjas i sommar medan försäljningen av bostäder-na drar i gång först efter nyår.

En sak är klar, Uppsala Entré med sitt unika läge blir utan tvekan en reklampelare för hela staden. Ingen som med tåg passerar eller anländer till Uppsala kommer att missa den spännande arkitekturen. Något liknan-de som Uppsala Entré finns helt enkelt inte i Uppsala. Det gäller både hotellbyggnaden, som tillsammans med kontors- och handels-

huset är formad som en tvådelad båge, och bostadsdelen som består av sju strykjärns-formade huskroppar med lutande gavlar och överhäng mot Stationsgatan.

En ny innerstad– Det känns fantastiskt roligt för oss att ha fått den här möjligheten att visa upp oss som högkompetenta citybuilders, att inte bara som i normala fall bygga enstaka fastigheter eller kvarter, utan att från start fått ta ett helhets-grepp om en helt ett nytt stadsrum. Det ska bli oerhört spännande, nu är det full fart framåt som gäller, säger Marcus Andersson.

Det blir Winn Hotel Group som med varumärket Radisson Blu kommer att driva hotellrörelsen i den fastighet som Skanska ska börja bygga nu under våren. Om ganska precis två år kommer hela hotellet att stå färdigt.

Snart startskott för Uppsala Entré

Inom kort drar Skanska i gång sitt hittills största projekt i Upp-sala. En helt ny stadsmiljö kommer under de närmaste åren att skapas på Stationsgatan invid nya Resecentrum. Först ut är hotelldelen som kommer att stå klar våren 2012.

Ny mötesplats vid Sveriges näst största trafikknutpunkt

16UPPSALA


3 UPPSALA



– Det finns ganska få nybyggda, lättillgäng-liga kontorslokaler så här centralt i Uppsala. Skyltläget vid Resecentrum gör att det här är det perfekta valet för kunskapsintensiva fö-retag som vill synas, som kanske har mycket besökare och därför också har behov av när-het till Stockholm och Arlanda.

Kontorsbyggnaden är en sex våningar

hög byggnad som tillsammans med hotellet bildar en enhet och som på grund av den spektakulära bågformen kommit att kallas båghusen. Fem av de sex våningarna blir mo-derna och yteffektiva kontor med max fyra hyresgäster per plan. De minsta lokalerna är 400 kvm och intresset är mycket stort, berät-tar Charlotte Thelm.

Redan uthyrda ytor– Någon minskad efterfrågan på grund av krisen har vi inte känt av, så det stora intresset är egentligen inte så förvånande. Det här är precis det scenario vi förväntat oss.

En stor del av kontorsytorna är redan ut-

hyrda. Nu läggs fokus på handelsytorna, en mindre galleria i gatuplanet vars butiker är inriktade på service mot resenärer och män-niskor i rörelse.

Klart är att Coop kommer att etablera en livsmedelsbutik i källarplanet med ingång vid Centralpassagen samt från Stationsga-tan. Längst upp i den sex våningar höga byggnaden kommer kontorshyresgästerna att kunna njuta av en stor och härlig takte-rass på 500 kvadratmeter. Allt kommer att stå klart sommaren 2012.

Refl

ex

Ark

itekt

er A

B

Ren

stie

rnas

gat

a 12

11

628

Stoc

khol

m

tel 0

8 - 7

02 6

4 00

fa

x 08

- 70

2 64

99

ww

w.re

fl exa

rk.s

eU

ppdr

ag 0

0143

Fålhagen 69:1, Kv StinsenRadisson Blu Uppsala

Skiss A 62 kick-off presentation 2010-03-08

Panorama med hotell och kontorsbyggnad

Bild

unde

rlag

från

Whi

te a

rkite

kter

har

man

ipul

erat

s oc

h m

onte

rats

i bi

lden

Uppsalas första GreenBuildingsHotellet och kontorsfastigheten blir Upp-salas första GreenBuildings. Det innebär bland annat att byggnaden har en energi-förbrukning som ligger minst 25 procent under lagkraven. Även bostäderna byggs med stort fokus på miljön.

Kontorsbyggnaden kommer dessutom att certifieras enligt det världsledande in-ternationella miljöcertifieringssystemet

LEED - "Leadership in Energy and En-vironmental Design". Till skillnad från GreenBuilding som enbart har fokus på energiförbrukning, tar LEED hänsyn till miljöfrågor i ett större perspektiv, bland annat resursanvändning, byggnadens läge, utformning och inomhusklimat samt mi-nimering av energiförbrukning och avfall.

Kontor med klass i kanonläge– Uthyrningsarbetet av kontors-byggnaden går mycket bra, det gör att vi planerar att dra i gång bygget till semestern, säger Char-lotte Thelm, projektutvecklare på Skanska med ansvar för kontors-delen i Uppsala Entré.

Strategiskt placerad, mitt emellan Resecentrum och Uppsala Konsert och Kongress kommer en ny naturlig mötesplats att skapas för Uppsalabor och besökare. Här vid Entrétorget, som omgärdas av hotell, k ontor och handel i två spektakulära bågformade byggna-der, kommer biltrafik på Stationsgatan att passera genom ett valv i hotellbyggnaden. Att den centrala platsen en gång varit en livlös baksida till Resecentrum kommer snart att vara ett minne blott. Detta är en p reliminär utformning.

För mer information: www.skanska.se

Snart startskott för Uppsala Entré

– Förhoppningsvis tidigare, säger Fredrik Hjortzén, bostadssäljare på Skanska Nya Hem, som räknar med klartecken för byggna-tion redan några veckor efter att försäljningen dragit i gång. Det skulle innebära att bygget kan starta nästa vår med inflyttning under slutet av 2012.

Redan nu, knappt ett år innan försäljning-en drar i gång, finns ett enormt stort intresse. De cirka 600 personer som skickat in intres-seanmälan kommer med all sannolikhet att vara ett par tusen när det blir dags att sälja de knappt hundra bostadsrätterna. Hur det ska gå till är i dagsläget inte bestämt. Det är hur som helst det klart bästa efterfrågetryck som Skanska upplevt i Uppsala i ett bostads-projekt.

Hög KvalitetFredrik Hjortzén är inte förvånad. De här bo-städerna är preminum, säger han, helt klart något utöver det vanliga, både interiört och exteriört. Även ur andra aspekter är det här

bostadsprojektet speciellt. De sju huskrop-parna är placerade ovanpå ett gemensamt garage under mark med ett galleriastråk i markplan. Det gör att det tekniskt sett är ett komplext projekt att bygga. Det tillsammans med den speciella arkitekturen och lägenhe-ternas ovanligt höga kvalitet, gör att det blir en förhållandevis kostsam byggnation.

– Men då får man också mer värde för pengarna, ett fantastiskt centralt läge och en högklassig bostad, säger Fredrik Hjortzén, som tror att merparten av de kommande bo-stadsköparna är aktiva yrkesmänniskor mitt i karriären. Människor som vill bo smart ur resesynpunkt och som därför prioriterar

närhet till järnväg, flyg och buss. På köpet får man dessutom fördelen med att bo mitt i Uppsala centrum med dess citypuls.

Skanska i Sverige

Skanska är ett av Sveriges största byggbolag med verksamhet inom hus och anläggningsbyggande samt utveckling av bostäder och kommersi-ella lokaler. I Sverige har företaget cirka

11 000 medarbetare och intäkterna uppgick 2008 till drygt 30 miljarder kronor. Skanska erbjuder även tjänster inom offentlig privat samverkan.

Ny mötesplats vid Sveriges näst största trafikknutpunkt

Bara ett stenkast från Resecentrum – cirka 20 minuter från Arlanda och 45 minuter från Stockholm - kom-mer 98 bostadsrätter i sju huskrop-par med fem våningar att byggas. Försäljningen kommer att vara i gång senast januari-februari 2011.

Bostadsrätter 45 minuter från StockholmIL

LUS

TRAT

ION

ER

: WH

ITE

AR

KIT

EK

TER

& R

EFL

EX

AR

KIT

EK

TER

De nya bostadsrätterna har det största efter-frågetrycket som Skanska upplevt i Uppsala i ett bostadsprojekt

– Ett fantastiskt centralt läge, säger Fredrik Hjortzén bostadssäljare på Skanska Nya Hem.

Fem av de sex våningarna blir moderna och yteffektiva kontor med max fyra hyresgäster per plan. De minsta lokalerna är 400 kvm och intresset är mycket stort, berättar Charlotte Thelm, projektutvecklare på Skanska.

17 UPPSALA


18 UPPSALA



ILLU

StR

AtIo

N: B

JöR

N L

UN

DK

VIS

t IL

LUS

tRAt

IoN

Byggprojekt i UppsalaFörr, nu & framöver

VÅR SENASTE MEDARBETARE

Tel018-539470•Fax018-507774•www.binsell.comBox15048•75015uppsala•BesökBörjegatan77A

MobilkranarTunggodshanteringHjullastareTeleskoptruckar

BetongmontageHusfl yttningarBodtransporterBåttransporter


KA

RTA

ÖVE

R B

YGG

PR

OJE

KT

19 UPPSALA


UPPSALA

Mälaren

Byggprojekt i UppsalaFörr, nu & framöver

UPPSALA STÅNGJÄRNSGATAN 17-19, TEL 075 241 3176 ÖPPETTIDER MÅN-FRE 6.30-18.00, LÖRD 9.00-14.00 www.beijerbygg.se/uppsala [email protected]

HemtransportVar snäll mot din rygg.Låt oss i stället köra hem varorna till dig för en billig penning.

Bolla dina bygg-tankar med oss! Vi ger råd om allt

från material till planlösningar och

frågor om bygglov.

Behöver du anlita proffs? Vi ger dig tips

på auktoriserade hantverkare av det rätta

virket.

BYGGRÅD-GIVNING

FRÅGA NÅGON SOM VETGÖR DET MED HJÄLP

Byggprojekt i UppsalaUPPSALA

Mälaren

19

20

35

32

36

24

30

31

22

23

25

2729

26

28

3334

21

5E4 motGävle

E4 motStockholm6

STORA kARTAN: 1 Fyrisvallen,nyttbostadsområde.Sista etappenhållerpåattfärdigställas. 2 Multisporthall vid Fyrishov. 3 Kapellgärdet, nyttbostadsområde.

4 Frodeparken, nyttbostadsområde.

5 Uppsala Konsert- och Kongress, invigdeshösten2007.

6 Dragarbrunnsgatan, pågåendecen- trumutvecklingsprojektavdengamla af- färsgatan.DetnyrestaureradeDragar- brunns torg invigdes 2008.

7 Nytt resecentrum, färdigt2011.

8 Rådhuset vid StoraTorgetbyggsomtill nygalleria.

9 Åhlénshuset vid Stora torget blir om- ochtillbyggt.

10 Paradgatan. utvecklingsprojektavstrå- ketfrånCarolinaRediviva till Vaksala torg. 11 Domkyrkan, invigdes 1435,cirka165år efterbyggstarten.

12 Uppsala slott, börjadebyggas1549 ochåteruppbyggdesefterbranden1702.

13 Universitetshuset, invigdes 1887.

14 Blåsenhuskvarteret, stort byggprojekt för universitetet. Lärarhögskolan Pedagogi- kum togs i bruk 2009. Motionsanläggning- enCampus1477invigdes2010.

15 Scandionkliniken, Nordens första kli- niska anläggning för protonterapi(cancer- behandling),byggstart2010.

16 Psykiatrins hus, nystorbyggnadpå Akademiskasjukhusområdetsomberäk- nas vara klar 2012.

17 Hotell i kvarteret Suttung, vid Rese- centrum.

18 Kungsängen, omvandlad stadsdel.

kARTAN TiLL HÖgER:

19 Librobäck,industriområde.

20 Nordvästra staden, nyttstörre bostadsområde.

21 Cementgjuteriet,nyttbostadsområde.

22 Kvarteret Gimo, nyttbostadsområde.

23 Gamla Uppsala, religiös och kulturell centralpunktunder500–1300-talet.

24 Ny arena förinnebandyochfriidrott.

25 Gränby centrum–Uppsala Arena, stortomvandlingsprojekt,medbl.any multiarena. 26 Kraftledningsstråket nyttstörre bostadsområdeiSalabacke.

27 Uppsala Business Park, gamla Phar- maciaområdetsomidag är ett stort ut- vecklingsområdeförnäringslivsverksam- het.

28 Östra Fyrislund, etableringsområdeför logistikföretagvidnyae4:an.

29 Rosendal, nystadsdel med högteknolo- giska tillväxtföretag, universitetets institutio- ner, bostäder och service.

30 Ulleråker, nästa storaprojektförstads- bebyggelse,byggssammanmed centrala uppsalaochultuna.

31 SLU vid Ultuna ny-,om-ochtillbygg- nader, ett fl ertal storaprojekt,blaettnytt djursjukhus. Investeringen omfattar totalt cirka tre miljarder kronor.

32 Gottsunda Centrum, om-ochtillbygg- nad av centrumanläggningen påbörjas 2010.nybostadsbebyggelse.

33 Stenhagens centrum växer,nytt Coop-varuhusberäknasfärdigtunder 2010.

34 Stora småhusprojekt i bland annat Vaksala-Lunda/Jälla, Skölsta. 35 Fullerö Park, möjligtutvecklingsprojekt, medtemapark,spa,hotell,galleriaoch sporthall.

36 Gottsunda allé, nyförbindelsemellan Gottsundaochultuna.Längsdennyaallén kommer även bostäder attbyggas.


2 UPPSALA



Närmast kommer de från en tjänstebostad på Djurgården i Stockholm där de bott i 17 år.

– Visst, det är fantastiskt fint på Djur-gården med ekar och almar, och utsikt över vattnet men jag saknar det faktiskt inte. Det var ett gammalt hus, opraktiskt och tung-skött, jobbigt rent fysiskt, helt annorlunda mot vår nya bostad här i Uppsala som är väldigt praktisk och funktionell på alla sätt och vis, säger Barbro Brummer.

För vare sig henne eller maken Hans

Henrik, tidigare chef för Nationalmu-seum och Valdemarsudde, var återflytten till Uppsala något jättesteg. Under några år i början på 90-talet bodde de här i stan. Här fanns alltså redan från början ett rikt sällskapsliv och framför allt en dotter och två barnbarn. Uppsala som ryktbart läro-säte och stadens fina bibliotek, var också något som lockade. Det gjorde däremot inte prisbilden i Stockholm.

– Vi kollade runt på många olika ställen och priserna i innerstan är ju helt orimliga.

Eftersom vår dotter flyttat in här på Kapell-gärdet tittade vi även på det här området. Vi tyckte båda att det såg riktigt fräscht och bra ut, säger Hans Henrik, som i egenskap av ordförande i Skönhetsrådet i Stockholm är van att ha synpunkter i gestaltningsfrågor.

Bra planlösningÖppna och ljusa planlösningar som nu helt dominerar i all nybyggnation ställer här till vissa problem, menar han.

– För mig är det viktigt att få plats med all vår konst och alla mina böcker, då är det en nackdel med öppna planlösningar. Samtidigt lever vi nu i en annan tid, den nya generationen har en helt annan livsstil, något vi självklart måste acceptera. Men det

finns också fördelar, betonar Hans Henrik Brummer.

Tidsenligt boendeFramför allt att lägenheterna är så funktio-nella och väldisponerade, med bra materi-alval och med takhöjd som duger – även om det gärna får vara högre. Det är med Hans Henriks egna ord en tidsenlig och schysst lägenhet han och Barbro nu har.

– Och så här långt trivs vi riktigt bra, intygar han.

– Ja, här känner jag mig lugn och trygg, säger Barbro och skrattar.

Det berättar Daniel Jansson, fastighetsmäk-lare på mäklarfirman Widerlöv & Co, som tillsammans med kollegan Annakarin Hov-stadius håller i all kundkontakt vid försälj-ningen av bostäder i kvarteret Norra Portalen på Kapellgärdet. Båda är glatt överraskade över den snabba försäljningstakten.

– Att priserna är fasta och att man där-med slipper ge sig in i budgivning, upplevs

av många som väldigt skönt. Man vet vad man får, det är nytt och fräscht, och man kan själv vara med och påverka utform-ningen av sin nya bostad, säger Annakarin Hovstadius.

Förklaringen till det stora intresset att köpa bostad i kvarteret Norra Portalen menar både Daniel och Annakarin mycket handlar om läget, både i staden och i området.

– Här finns inga dåliga lägen, oavsett vil-ken lägenhet man köper, säger Daniel.

– Egentligen borde alla någon gång i livet få möjlighet att flytta in i en ny bostad där ingen annan bott. Nu är det vi som ska sätta minnena i väggarna, säger Barbro Brummer, som tillsammans med maken Hans Henrik Brummer är nyinflyttade i en femrummare på Kapellgärdet i Upp-sala. En klar fördel som makarna Hans Henrik

och Barbro Brummer ser med sitt nya boende är närheten till city och till kommuni-kationer. Hans Henrik gärna tar tåget till Stockholm, där han fortfarande har en hel del åtaganden.

Paret Brummer

Fann sitt nya hem på Kapellgärdet

Just nu pågår försäljningen av de sista bo-städerna i kvarteret Norra Portalen, som totalt omfattar ungefär 170 lägenheter.

– Försäljningen har gått otroligt bra, långt över förväntan, säger Camilla Gram-ner, projektchef NCC Uppsala.

Stor efterfråganFörklaringen till den stora efterfrågan me-nar hon, är en kombination av läget, nära stan och nära kommunikationer, som till-sammans med de attraktiva lägenheterna blivit en riktigt lyckad mix. Här finns både stora och små lägenheter, med öppna och ljusa planlösningar.

– Vi har dessutom satsat rejält på triv-samma, grönskande innergårdar, något som blivit mycket uppskattat av våra kunder.

Ända sedan bostäder bör-jade byggas på Kapellgär-det för snart tio år sedan har NCC varit en aktiv partner i den framgångsrika omvand-lingen av det nu mycket att-raktiva bostadsområdet.

Kapellgärdet

Läget och attraktiva lägenheter avgör

Slipp budgivning och vet vad du får– Det har varit ett fantastiskt gensvar. När vi tog över förmedlingen av NCC:s bostäder på Kapellgärdet förra våren stod det i princip stilla på marknaden. Nu är det ett helt annat tryck.

Daniel och Annakarin från Mäklarfirman Widerlöw & Co, slutför nu etapp två och är nu även inne i etapp tre.

Foto

: PE

RN

ILLA

SJÖ

Ho

LM

För mer information: www.ncc.se

På Kappelgärdet finns både stora och små lägenheter, med öppna och ljusa planlösningar.

20 UPPSALA


21 UPPSALA



Även om en översiktsplan inte är juridiskt bin-dande visar den ändå på hur kommunen lång-siktigt tänker sig utvecklingen av bebyggelse och användningen av mark och vatten. Jämfört med tidigare översiktsplaner har den nya en starkare betoning på kollektivtrafik, grönstrukturer och klimatanpassning. Här finns också ett starkt fo-kus på stadslivsfrågor.

– För att klara den starka befolkningstill-växten måste ha en beredskap att kunna bygga uppåt 25 000 nya bostäder. Och vi säger i för-slaget till översiktsplan att den huvudsakliga tillväxten bör ske inom stadens nuvarande gränser, säger Göran Carlén, projektledare för översiktsplaneringen. Det innebär till ex-empel att ny bebyggelse kan etableras på dåligt utnyttjad mark och på tidigare verksamhets-områden.

Kompletteringsbebyggelse tillkommer i hög grad på redan använd kvartersmark, till exempel i Librobäck, Kungsängen och Bolän-derna. I ytterstaden kan bland annat stora väg-rum komma att användas för ny bebyggelse, men även viss naturmark - främst i västra delen av staden. Samtidigt kan då olika stadsdelar få bättre kontakt med varandra. Staden blir tätare, men närhet till park och natur består.

Stadslivet - med allt vad det innebär av puls, aktiviteter och folkliv - ska självklart även

fortsättningsvis ha sin tyngdpunkt i stadskär-nan. Men ambitionen i översiktsplanen är att stadsliv även ska få utvecklas i stadsdelar ut-anför city, säger Göran Carlén. Här används begreppen stadsstråk och lokala kärnor. Det handlar om gatuavsnitt med innerstadskarak-tär där det redan nu finns förutsättningar för stadsliv eller en stark verksamhetsutveckling.

– Det kan också vara miljöer där vi vet att det på sikt kommer att bli en tillväxt med fl öden av människor. Ett nuvarande exempel på ett fungerande stadsstråk är Sysslomansga-tan, fram till Luthagens livs, förtydligar Göran Carlén.

Förutsättningar att skapa stadsstråk finns runt om i Uppsalas olika stadsdelar, både i etablerade områden som Eriksberg kring Västertorg och i ett nytt område som Kungsängen. Det som krävs är att större om-sorg läggs på stadsmiljöerna i de här stråken, till exempel vid utformning av gator, torg och parker, allt för att skapa trivsamma platser som inbjuder till folkliv. I vissa fall kan det också vara nödvändigt med kompletteringsbebyg-gelse, inte minst för att ge förutsättningar för handel och verksamheter.

Ett annorlunda men fullt tänkbart stads-stråk som översiktsplanen pekar ut, är Öst-ra Stationsgatan, från konserthuset förbi Strandbokilen och Bergsbrunnagatan, med

sin blandning av verksamheter, vidare mot Bolandsgatan och handelsområdet vid Ikea.

– Här ser vi ett sammanhängande stråk som med vissa insatser kan inbjuda till cykling och promenad. Förutsättningarna finns även om det är en utmaning att få liv i partiet efter Bolandsskolan upp förbi värmeverket. 7

Hur ska Uppsala se ut om tjugo år? Ja det är den övergri-pande frågan i den nya översiktsplanen som slutgiltigt kommer att godkännas av kommunfullmäktige under

våren. Siktet är inställt på 2030.

Landsbygdsutveckling

Uppsalas landsbygd med sina17småtätorter,kankommaattväxamed10000–15000invånareunderdenärmaste20åren.Detkräverminst4000nyabostäder,entillväxtsomisåfallfrämst kommer att ske i tätorterna nära de starka kollektivtrafi k-stråken.Tillexempelijärnvägsorternaochinärhetenavväg288mot östhammar och väg 282 mot Almunge, det vill säga lägen där det fi nns goda möjligheter till vardagsresande med kollektivtra-fik.Ävenfortsättningsviskommersmåhusboendeattvaradendo-minerandebostadsformenpålandsbygdenävenomutvecklingengårmotenökadblandningavbostadsformeritätorterna.

Tillväxt på landsbygden kräver givetvis goda kommunikatio-

ner.enutbyggnadavkollektivtrafikenprioriteraslängsvägarna55(Örsundsbro-enköping),72(Heby-Sala),272(Harbo-Östervåla),288(Alunda-Östhammar)och282(Almunge-knutby).Dessutomlängs järnvägen norr- och västerut, det vill säga ostkustbanan och Dalabanan.nyastationerkankommaattbyggasiVängeochJär-låsa.

Grönområden• Störregrönområdenösteromstaden–delaravVedyxaoch örlösan – bör säkras för rekreation samtidigt som tillgänglig- heten förbättras.

• Grönamiljöeristaden,parkerochoffentligarum,skarustas uppochskötasmerintensivtförattökakvalitetenochför- bättraupplevelsen.

• Områdenutantydligfunktionmellanbebyggelse–dethand- lar inte om grönytoridenredantätastaden-omvandlastill bebyggelseochmertydligaparkerochplatsersomgermöj- lighet till olika aktiviteter, lek, möten, fritidsodling, lärande och rekreation.

• Istadsdelarsomsaknarstörreparkområdenplaneras sådanain.

• Stadensgrönakilarutideomgivandelandskapenbevaras och sammanhangen förstärks.

ÖVE

RS

IKTS

PLA

NEN


OMOMO

Lottie Andrén, 19 år, Norby: – Nej. Detkännssomomuppsala bordehapotentialattkännasstör- re. Jag gillar att det kommer fl er köpcentrum.GalleriorsomGränby Centrumgårhemhosdeflesta. TittabarapåuSA,detärdärman handlar.

FOLK PÅ STANFOLK PÅ STAN Ulf Henricsson, 70 år, City: – Nej. Resecentrum behövs för att förenkla kommunika- tionernasåattfolkkanpend- la till jobbet. Men jag gillar inteplanernapånyahöghus. manmåstetänkapåden traditionella horisontlinjen. Fo

toN

: PE

RN

ILLA

SJö

Ho

LM

göran carlén, projektledare för översiktsplaneringen:

Stadsutveckling med sikte på 2030TEXT: PER-ÅkE HULTbERg

– Vi SÄgER i FÖRSLAgET TiLL ÖVERSikTS-PLAN att den huvudsakliga tillväxten bör ske inom stadens nuvarande gränser, säger göran carlén, projektledare för översiktsplaneringen. • De 17 små tätorterna med sina

22000invånaremotsvarar11,5% av kommunens befolkning.

• Den största tätorten är Storvreta medcirka6000invånare,följdav Björklingemedcirka3000invånare.

• Utanför tätorterna bor cirka 24000 personer,motsvarande12,5%avkom- munenstotalabefolkning,som1/1 2010uppgicktill195000invånare.

LANDSBYGDENLANDSBYGDEN

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

Uppsala är en populär stad som växer, har du något emot det?

22 UPPSALA



KR

ÖN

IKA

N

Staden som älskar att debattera

En stad präglas i hög grad av de som bor där. Bebyggelsen anpassas efter behov och rörelse-mönster. Ibland är de mönstren kanske mer uppenbara än andra, ibland är de svåra att

förutse. Det är därför det plötsligt kan vara kö ut på gatan från kafé Savoy (fettisdagen!) eller trångt till panikens gräns utanför H&M på gågatan (H&M:s Sonia Rykiel-kollektion

En liten refl ektion om staden av Johanna Stenius

Vi Uppsalabor älskar att promenera, visst gör vi? Det fi nns kanske ingen annan stad med så många tomma bussar som kör från centrum ut mot de yttre stadsdelarna. Vi

går, eller så tar vi cykeln. I alla väder tar vi cykeln, trampar upp-för slottsbacken eller längs den skumpiga cykelbanan vid järn-vägen. Parkerar i överfulla cykelställ och håller tummarna för att ingen stjäl den i dag heller.


Foto

N: P

ER

NIL

LA S

JöH

oLM

UPPSALA BRANDSTATION Nu har vi endast ett par lägenheter kvar! MÄKLARE: LÄNSFÖRSÄKRINGAR FASTIGHETSFÖRMEDLING, ANN-SOFI RIPSTRAND 018-68 58 73 ELLER ROGER GAHLIN 018-68 58 76

NYA LIBROBÄCK, UPPSALA Här erbjuds ett bekvämt och modernt boende, endast 10 min med cykel till Stora torget!

MÄKLARE: RIKSMÄKLAREN, MARCUS TOPEL 070 - 745 52 00

ENDAST ETT FÅTAL KVAR!

23 UPPSALA



Vaksala Eke – anpassade lokaler, byggda med miljöhänsyn i en inspirerande miljö

Specialister på mångfald018-727 45 95 www.industrihus.nu

Industrihus är specialiserade på lokaler till yrkes människor. Vi hyr ut kontor, industri- och lager lokaler i Uppsala. Nu bygger vi Vaksala Eke företagsby, med ett strategiskt läge längs väg 288, nära både city, Gränbycentrum och den nya E4:an. Var med från början, så kan du tillsammans med oss utforma den nya lokalen efter din verksamhet. Vaksala Eke är lämpligt både för dem som behöver stora ytor för lager, kontor och logistik, och även för verksam-heter som vill ha en mindre lokal med egen port.

Industrihus Eke AB

LOKAL CA 572 m2BOTTENVÅNING

INFORMATIONSRITNING

Industrihus Eke ABBYGGLOVSHANDLING

A-01.12

”Utformningen av området ska vara estetiskt tilltalande och ta vara på den vackra naturen. Arbetsplatserna ska vara både funktionella och inspirerande med högt miljötänkande.” Industrihus

Staden som älskar att debattera En liten refl ektion om staden av Johanna Stenius

släpps). Mer långtgående måste det däremot fungera. Uppsala är en snabbt växande stad och då är matematiken enkel: det behövs fler hus!

Om nu någon tvivlade på det. Just nu kan man inte gå utanför dörren utan att snubbla på en byggarbetsplats. En barnvagnsprome-nad från bortre Luthagen till Stora Torget en helt vanlig tisdag gav inte mindre än sju ”titta mamma en traktor!” från en entusiastisk dot-ter. Överallt, byggen. Det som inte byggs nytt renoveras eller rättas till. Nästan som om sta-den förberedde sig på någon långväga gäst och till dess måste allt vara perfekt. Men så är det väl inte, Linnéåret är över och den japanska kejsaren har redan varit här? Det kanske helt

enkelt är lite typiskt Uppsala att göra allt på en gång.

En annan sak som är mycket typiskt för Uppsala, eller snarare för Uppsalaborna, är att diskutera allt som byggs. Vi är så engagerade! Allt kan bli personligt, ju större bygge desto mer dramatiskt kan engagemanget bli. Några debatter har blivit klassiska genom åren. Det började tidigt, redan för 100 år sedan disku-terade vi ”skandalhuset” på St Olofsgatan som skulle degradera kårhuset med sin anslående höjd. På 1950-talet förfasades vi över ”tårt-pappret”, Åhlénshuset på Stora Torget som många ansåg var en betongklump befriad från all skönhet. Andra kända debatter har rört nya E4, parkeringshuset som blev bostadshus vid

Samariterhemmet och färgen på slottet. Men den allra mest högljudda debatten hittills har rört Uppsala Konsert och Kongress som futu-ristiskt glittrar i vårsolen. Forsmark 4, Kort-huset och Konserven är bara några öknamn som har stämplat Uppsalas nya kulturhus nummer ett.

Varför är vi så upprörda här i Uppsala? Svaret måste bli att det är för att vi är utbil-dade och medvetna, och för att vi bryr oss om vår stad. Vi skäms lite över hur den ser ut utifrån när folk klagar på industrierna som syns när man kommer söderifrån. När man väl kommer förbi dem är vi måna om silhuetten, ovälkomna störningar döms ut.

Nu ska stadskärnan bli lite större, lite mer

sammanhållen. Det ska göras med gångtunn-lar, ny profi l på Dragarbrunnsgatan och lite god vilja från oss medborgare. Steget över järn-vägen ska inte längre vara lika långt. Just nu shoppar vi av princip på västra sidan och bor på den östra. Men kanske det inte alls behöver vara så? Allt vi behöver är en lite hjälpande knuff så kommer vi att ta kaffet vid Vaksala torg i stället.

En solig vårdag i UKK med utsikt över slot-tet, domkyrkan (och skandalhuset) känns i alla fall debatten långt borta. UKK har inte tagit bort något från Uppsalas silhuett, byggnaden har snarare gett oss ännu en vinkel på den. Och det är så förändring måste se ut. Det kan inte gå enkelt. 7


Ramböll är ett ledande teknikkonsult-bolag med verksamhet i hela världen. I Uppsalaregionen har vi många spännande uppdrag.

Idag är vi 95 personer på vårt Uppsalakontor och vill gärna bli fler.

Läs mer om Ramböll och hur du kommer i kontakt med oss på

EXPANSIONEN FORTSÄTTER

www.ramboll.se

Johanna Stenius, journa-list och krönikör i bland annat UNT.

24 UPPSALA



En ny form av samarbete har öppnat upp för arenasatsningen i Uppsala. Samarbetet heter OPS-lösning - offentlig privat samverkan -

och handlar i praktiken om att idrottsför-eningar och privata bolag äger och bygger arenorna, och sedan understöds av kommu-

Under flera års tid har arenafrågan varit på agen-dan hos såväl kommunen som idrottsförening-arna. Turerna har gått fram och tillbaka, äntligen är det klart. Fyra nya arenor för olika ändamål och idrotter är på väg fram till beslut.

– Att Uppsala haft ett stort behov av nya arenor råder det inget som helst tvivel om. Arenautbudet har varit underdimensionerat och bristfälligt för en så stor stad, förklarar Kenneth Holmstedt.

– Dåliga träningsförhållanden och få trä-ningstider ska bli ett minne blott. Vi har varit underförsörjda på arenafronten men det blir det ändring på nu. Det går inte att överdriva betydelsen denna arenasatsning kommer att få för föreningslivet.

Men det är inte bara stans föreningar och idrottsklubbar som kommer att dra nytta av arenasatsningen, utan hela Uppsala, menar Kenneth Holmstedt.

– Arenorna är oerhört viktiga för kommu-nens image och stadens identitet. Nya arenor aktiverar Uppsalaborna, öppnar upp för syssel-sättning, tillväxt i näringslivet och blir samtidigt ett lyft för handeln.

Att arenasatsningen inte skett tidigare be-ror i grund och botten på ekonomiska bekym-mer. Tidigare, när arenafrågan var minst lika aktuell, brottades kommunen med underskott

som gjorde arenabyggen omöjliga. Uppsala saknar dessutom, det som till exempel Västerås har i ABB, en stor stark sponsor som har viljan och möjligheten att dra ett stort lass för stadens idrotts- och föreningsliv. Ändå finns nu möjlig-heten att gå till verket.

– Skillnaden är att Uppsala i dag är en av Sveriges starkaste städer. Vi ser därför den här satsningen som en intäkt, inte som en kostnad, säger Kenneth Holmstedt, som själv har egen idrottsbakgrund från fotboll och framför allt ishockey.

Han menar att de nya arenorna kommer att föda framgångar för stans idrottsklubbar. Han nämner Elfsborg i fotbollsallsvenskan, Linköping i elitserien och Leksand i hockeyall-svenskan som tre typexempel på klubbar, som genom ny arena vunnit stora framgångar, inte minst publikmässigt.

– Jag är övertygad om att elitklubbarna här i Uppsala på liknande sätt kommer att lyfta fl era snäpp med nya arenor, säger Kenneth Holm-stedt.

Kommunens vision för framtiden är att Uppsalas idrottsklubbar därför inte bara ska ge rubriker på UNT:s framsida, utan även Afton-bladets.

– Här är vi oerhört framgångsrika på bredd-idrotten, men vad vi saknar är föreningar i de

Nu kommer arenorna TEXT: SAMUEL HULTbERg

kenneth Holmstedt, stadsdirektör:

Vi står inför en kraftfull arenasatsning som saknar mot-stycke, säger stadsdirektör Kenneth Holmstedt.

EN

ERG

IRÅ

DG

IVA

REN

Sara Török, 44 år, Gottsunda: – Jag tyckerattmanborde avsätta mer tid för allmän- hetenpåarenorna.Bådepå de som fi nns och de som planerasbyggas.Denmesta tidengårtyvärråttillde större klubbarna och det är svårtförföreningarna.

FOLK PÅ STANFOLK PÅ STANFOLK PÅ STANVilken idrott anser du vara i störst be-hov av en ny arena?

...och så finansieras domTEXT: SAMUEL HULTbERg

De nya arenorna byggs vare sig i kommunal eller i privat regi – de byggs genom offentlig privat samverkan. Nu får

vi anläggningar som lever med utvecklingen, säger fastighetsdi-rektören på Uppsala kommun, Sven-Gunnar Dahlquist.

Foto

N: P

ER

NIL

LA S

JöH

oLM

Kungsängen

Kapellgärdet

LuthagenI Luthagen, invid Hällbygatan, planerar JM att bygga kvarteret Magnolian med drygt 100 bostäder i flerfamiljshus med 4 och 6 våningar. Storlekarna är fördelade på 2– 4 r o k. Planerad säljstart mars/april 2010.

I stadsdelen Kungsängen bygger JM kvarteret Ångkvarnen. Kvarteret består av 195 bostäder fördelade på 1–6 rum och kök. Inflyttning våren 2010!För mer information:Fastighetsmäklare Krister Stenqvist, 0735-95 86 55, [email protected]

För mer information besök jm.se

I stadsdelen Kapellgärdet bygger JM kvarteret Tornet. Kvarteret består av ca 230 bostäder fördelade på 1–6 rum och kök. Inflyttning från början av 2011.För mer information: Fastighetsmäklare Monika Radniecka Pettersson, 0765-555 711, [email protected]

Planerade bostäder

SunnerstaI Trasthagen, där Rosenvägen korsar Rälsvägen, planerar JM att bygga 32 radhus med storlek från 112 till 135 kvm.Planerad säljstart våren 2010.

VIP-kund hos JM. Hitta hem före andra!

Som VIP-kund hos JM får du förtur till JMs bostäder, JMs kundtidning samt flera

nyhetsbrev under året. När du anmäler förtur förbinder du dig inte att köpa

utan du kan i lugn och ro gå igenom det material som du får hemskickat när

anmälningstiden har gått ut. – Gå in på www.jm.se och anmäl dig!

Som VIP-kund hos JM får du förtur till JMs bostäder, JMs kundtidning samt flera

25 UPPSALA



nen genom årliga bidrag.– Kommunen kan inte vara världsmästare

på allt, säger Sven-Gunnar Dahlquist. Det gäl-ler att ta tillvara på kompetensen som fi nns hos idrottsföreningarna. Det är de som är experterna och som verkligen ser behovet av idrottshallar.

Även om OPS-lösning är en relativt ny form av finansieringssamarbete, finns det flera ex-empel på lyckade projekt. Malmö FF:s nya fotbollsarena, som användes under U21-EM, liksom Rocklundahallen i Västerås, blev verk-lighet genom OPS-lösningar.

– Ett viktigt incitament är fördelningen av risker. I stället för att allt ansvar hamnar på kommunens axlar, läggs ansvaret på den som äger hallen eller arenan, det vill säga klubbar-na och byggherrarna, förklarar Sven-Gunnar Dahlquist.

Kommunens bidrag och stöd är självklart väldigt viktigt för att arenorna ska bli till, be-tonar han, men det är klubbarna som gör det verkliga grovjobbet.

Byggnationen av idrottshallarna är första gången som OPS-lösning prövas i Uppsala. Liknande finansieringssamarbeten kan myck-

et väl bli aktuella i framtida byggprojekt.– Vi är precis i startgroparna. Men vi tit-

tar redan på andra projektområden som kan bli aktuella, säger Sven-Gunnar Dahlquist. Infrastrukturprojekt och olika typer av eve-nemangsanläggningar är exempel på områden som kan komma ifråga att fi nansieras genom samarbete mellan kommunen och näringsli-vet. 7

Nu kommer arenorna TEXT: SAMUEL HULTbERg

Träningshall för bandy

Detta kommer att hända:Överbygg-nadavbandyisenvidGränbysportfält.Läk-tarplatsför200åskådare.

Aktuellt: Behandlas av kommunstyrelsenoch fullmäktige i mars. Beslutet arbetas in i Inriktning, verksamhet och ekonomi avseen-deperioden2011-2014.

Preliminärt klart: oktober 2010.

Byggkostnad: 35miljonerkronor.Bandy-klubbarna via Hallalliansen tillsammans med privataaktörerkommerattbekostabygget.

Kommunens bidrag: Bidrag på2miljo-nerkronorperårtillHallalliansen.

Innebandy- och friidrottshall

Detta kommer att hända:Idrottshallpå27000kvadratmeter.kommerattrymmafeminnebandyplanerochenträningsanlägg-ning för friidrott.

Aktuellt: uppsalakommunhar genom be-slut i kommunfullmäktige den 22 februari sagtjatillettbidragpå14miljonerkronortillInnebandyalliansenochupsalaIF.

Preliminärt klart: Vid årsskiftet2011/2012.

Byggkostnad: 250 miljoner kronor. Fast-ighetenhyrsavInnebandyalliansenochup-salaIF.kommerattbyggasochägasavettprivatfastighetsbolag.

Kommunens bidrag: Bidrag till förening-arnapåsammanlagt14miljonerkronorperåri25år.

Ny multihall på FyrishovDetta kommer att hända:Fyrishovfårenbetydandekapacitetsökning,fråndagenstvåtillsexfullmåttshallar.Fyranyafullmåtts-hallar för idrott, mässor och evenemang kommerattbyggas.entotalutökadytapå7900kvadratmeter.

Aktuellt: Bolaget väntar nupåattfåklar-teckenfrånFritids-ochnaturvårdsnämndenochuppsalaStadshusAB.möjligtattpå-börjabyggnationomgåendeefterdet.

Preliminärt klart: December 2011.

Byggkostnad: 185miljonerkronor. Inves-teringen bekostas av det kommunägda bo-lagetFyrishovAB,somlånarmedeltillutbyggnaden.

Kommunens bidrag:Återståratt slutligt tecknauppdragsavtalmedFritids-ochna-turvårdsnämnden.enpreliminärsiffraomfemmiljonerkronorperåriutökatuppdrags-avtal har nämnts.

En multiarena i Gränby Centrum

Detta kommer att hända: Det har längeplaneratsförenmultiarenaiGränby-området.ettjätteprojektmedplatsförupptill 8 000åskådarevidishockeyochandraevenemang.

Aktuellt:undervårenväntas arena-bolagetsstyrelsepresenteraenlösningtill-sammansmedpotentiellainvesterare.Kommunen har ett fullmäktigebeslut om ett samarbetepåenvissnivå.

Preliminärt klart: tidigast 2013

Byggkostnad: Cirka600miljoner.

Kommunens bidrag: Hittills haruppsalakommunbeslutatom10miljonerkronorperåri25år.

Studenternas IP – FotbollsarenaDetta kommer att hända: IK Sirius, tillsammans med kommunen, har planeromenlångtgåendeförändringvidStudenternasidrottsplatsochområdetdäromkring. Diskussioner förs om en framtida fotbollsarenaavtoppklassför20000åskå-dare.Aktuellt: Behandlas i sambandmedupp-rustningenavå-rummetochmöjligexploate-ring i anslutning därtill.

Joan Tullgren, 34 år, Gamla Uppsala: – Det fi nns ett stort intresse förfotboll,bådehosgamla ochunga.Jagtyckerockså attmanskasponsradem somredanfinnssåattallafår chansen att vara med. Vid Diöshallen är alla välkomna.

Andreas Berger, 48 år, Svartbäcken: – Fotboll. Studenternas är gammal och sliten och skulle vinnapåattfåpublikennär- mareplanenochpåbåda sidor.menhockeyhar ju bara enlitenplåtburkattspelaiså deskullejuocksåbehövalite hjälp.

Kristoffer Benjamin- son, 23 år, Luthagen: –manbordebyggaenfot- bollsarenasåattdet blir bättre förutsättningar för la- gen.ettkomplexmed konstgrässåattspelarna kantränaåretomvorebra.

– ARENORNA ÄR OERHÖRT VikTigA för kommunens image och stadens identitet, nya arenorna aktiverar också Uppsalaborna, säger stadsdirektören kenneth Holmstedt.

ARENORNAARENORNAARENORNA

ILLU

StR

AtIo

N: M

Eto

D A

RK

ItE

KtE

R

ILLU

StR

AtIo

N: A

Ro

S A

RK

ItEK

tER

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

ILLU

StR

AtIo

N: t

EMA

AR

KIt

EKtE

R

OPS-lösning, eller offentlig privat sam-verkan,betyderattkommunentillsammansmed näringslivet och idrottsföreningarna fi -nansierar idrottshallarna och arenorna. Det villsäga,arenornabyggsochägsavprivatabolag, men understödjs av kommunen i form av föreningsbidrag.

FAKTAFAKTAFAKTA

Foto

N: P

ER

NIL

LA S

JöH

oLM

största idrotternas högsta serier, ishockey och fotboll. Vill vi bli idrottsstaden nummer ett i Sverige så måste vi nå toppen även där. Basket, bandy och innebandy visar vägen och inspirerar, som då också måste få nödvändiga förutsätt-ningar för att lyckas ännu bättre. Det är genom nya arenor.

Och förändring är nu alltså på gång. Beslut om multiarena för ishockey kommer att tas un-

der våren. Likaså fi nns långt gångna planer på att bygga om Studenternas IP och hela området runt omkring.

– Det gäller att ta tillvara klubbarnas enga-gemang och vilja att utvecklas. Med nya arenor får föreningarna nya möjligheter att växa. Om idrotten mår bra så är det en stor tillgång för hela staden, avslutar Kenneth Holmstedt. 7

ILLU

StR

AtIo

N: t

EMA

AR

KIt

EKtE

R

26 UPPSALA



KLI

MAT

STR

ATEG

I

– Om det blir verklighet kan det till en början röra sig om en pilotbana som går från cen-trala Uppsala ut mot Boländerna och han-delsområdet kring IKEA, säger Carl-Johan Engström planeringsdirektör Uppsala kom-mun.

Spårbilar går likt spårvagn på räls men är ett mer individanpassat transportmedel. Spår-bilarna rymmer fyra till sex personer, svävar på 4-5 meters höjd och är förarlösa. De avgår från

bestämda stationer och tar dig direkt dit du ska utan stopp. Du beställer spårbilen på plats och trycker på en panel enkelt in vart du vill åka. Den går dubbelt så snabbt som bussen, utan buller och avgaser.

–Ska kollektivtrafiken vinna marknads-andelar i en växande stad fordras attrakti-vitet och kapacitet. Uppsala har målet att fördubbla kollektivtrafiken. Det betyder tre

till fyra gånger så många resor på en 15-20 årsperiod. Det klarar inte bussar. Valet står mellan känd teknik som spårvagn och ny teknik som spårtaxi.

– Spårtrafik är konkurrensmässigt över-lägset. Ett bra exempel är tvärbanan i Stock-holm som blivit en stor succé där folk valt bort bil till förmån för spårtrafiken. En sak är klar, spårtrafik är ett måste, dels för att klara av ett ökat resande, dels för att möta vår strävan om att fasa ut fossila bränslen ur samhället, säger Carl-Johan Engström.

Uppsala kommer oavsett Trafi kverkets be-slut att till 2015 ha valt mellan spårtaxi eller spårvagnar. Till dess gäller full fart på utbygg-naden av effektivare busstrafi k. 7

Spårbilar - helt nytänkande TEXT: EZRA HULTbERg

Spårbilar kan bli verklighet redan år 2013. Stockholm, Söder-tälje eller Uppsala? Innan sommaren ska det nya Trafi kverket

ta beslut om vilket projekt och stad som ska få statligt stöd för att anlägga världens första spårbilsbana i stadsmiljö.

Grunden var då redan lagd. Kommunen hade precis tagit fram en handlingsplan för sitt kli-matarbete – Klimatutmaningen 2007-2011. Det arbetet behövde förstärkas med mer in-formation, med samordning, uppföljning och styrning, som är viktiga komponenter i Björn Sigurdsons arbete. Själv ser han sig också som en pådrivare i det viktiga klimatarbetet.

Klimatet är en strategisk fråga i dag. För kommunen, liksom för alla företag och myn-digheter.

Det handlar om affärsutveckling och att kunna vara kvar på marknaden, likväl som att kunna behålla motiverade medarbetare.

– För att klara klimatet måste vi ha upphört med koldioxidutsläpp från energi- och trans-portsektorn senast 2050. Då behöver vi bygga om samhällsstrukturerna. Därför krävs kraftag, att vi sätter fokus på rätt saker och att vi gör det smartare än hittills, säger Björn Sigurdson.

Den viktigaste rollen vi har i vår vardag är ta ledarskap i det företag eller den myndighet där vi är verksamma.

Kommunen är just nu klara med IT-stöd för klimatarbetet. Ett stöd som gör att ener-gianvändning och klimatpåverkan kan följas, ungefär på samma sätt som man har ett ekono-misystem för uppföljning, analys och kontroll när det gäller finanser.

– Med IT-stödet får vi ett fundament för

systematiskt klimatarbete mot faktiska siffror, förklarar Björn Sigurdson. Här kan man lägga in fjärrvärme, elanvändning, tjänstebilar, tjäns-teresor, ja på sikt all klimatpåverkan, även från investeringsobjekt, exempelvis när kommunen bygger en skola eller en järnvägsundergång.

– I dag styr vi mot tid, pengar och kvalitet. Nu kan vi föra in en fjärde dimension genom att göra en energi- och koldioxidbudget.

Björn Sigurdson berättar att ett pilotpro-

jekt genomfördes 2008 då man testade att ta fram energisiffror från ett anläggningsjobb av en cirkulationsplats. Det handlade om gräv-ning, materialhämtning, asfaltsläggning och maskinanvändning. De beräknade också kol-dioxidutsläppen för de 45 000 ton asfalt som kommunen anlade under samma år. Utsläp-pen från cirkulationsplatsen och asfaltsarbetet innebar lika mycket koldioxidutsläpp som från kommunens tjänstebilar under ett år.

– Hittills har vi lagt mycket fokus på värme, el och tjänstebilar. Ännu har vi inte tittat på alla indirekta utsläpp, som vid upphandling av bygg- och anläggningsarbeten. Det gör att vi missar ett stort område där det finns stora möjligheter att skära i utsläppen, genom att till exempel ändra maskintyper. Här kan vi göra mycket i samarbete med branschen.

Björn Sigurdson menar att bygg- och anlägg-ningsbranschen borde bli nästa fokusområde och har siffror som belägg för sin uppfattning. Med-an utsläpp av växthusgaser i Uppsala generellt minskat med 15 procent sedan 1990, och övriga sektorer minskat eller ligger stilla, har utsläppen från transporter och arbetsmaskiner ökat med 21 procent. Anledningen menar, Björn Sigurd-son, är att det inte fi nns några egentliga krav på energieffektivisering eller förnybart bränsle. Själv tror han på både piska och morot – ibland behövs skarpa beslut - men att det framför allt behövs en värderingsförskjutning. Det mesta sit-ter i huvudet. Vi kan om vi vill.

– Byggbranschen gör nu stora satsningar att få ner energiåtgången i nya byggnader. Vissa bolag siktar på en halvering mot byggreglerna. Nu är det dags att de även budgeterar energi- och klimatutsläpp i själva produktionen och på ma-terialsidan. Här finns en enormt stor potential och jag övertygad om att det även finns pengar att spara. 7

Klimatet – en strategisk fråga

Björn Sigurdson är kli-matstrateg. När han började arbeta på Upp-

sala kommun för två år sedan var han den förste på tjänsten. En tjänst som handlar om att stötta och samordna kommu-nens klimatarbete.

– DET ÄR ETT OPRÖVAT kORT med spårbilar. Det har en stor potential så det vore dumt att inte prova. Det är också ett exempel på nytän-kande, det är inte bil och inte kollektivtrafi k. Och nytänkande är precis vad vi behöver, säger klimatstrategen björn Sigurdson.

– i DAg STyR Vi MOT TiD, pengar och kvalitet. Nu kan vi föra in en fjärde dimension genom att göra en energi- och koldioxidbudget, säger klimatstrategen björn Sigurdson.

• Tatagiditthemochdinarbetsplats, låtdetbliklimatneutrala zoner.

• Påverka din omgivning att följa dittexempel.

• Cykla eller åk buss och tåg. Låtbilenstå!Braförhälsan.

• Konsumera lagom, återvinnoch återbruka.

• Njut av ekologisk mat och vin. ta det lugnt.

BJÖRNS TIPS:TIPS:

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND


FOTO

:Ve

CTu

S


27 UPPSALA



Hemmets vrå är en farligare plats än man kan tro. 17 hem brinner varje dag och på ett år dör över 70 personer i bostadsbränder.

– Det största problemet är spisar, konsta-terar Göran Carlsson, chef för det förebyg-gande arbetet vid Uppsala brandförsvar.

Att installera spislarm är ett av sju steg för att nå upp till konceptet Brand-säkert Hem som räddningstjänsten driver i samarbete med Brandskyddsföreningen. I konceptet ingår bland annat brandvar-nare, brandsläckare och brandfi lt som är ett bra grundutbud om olyckan skulle vara framme.

Utbildning i hemmet

– Sen finns utbildning som man kan gå, säger brandingenjör Peter Arnevall.

Utbildningen startade 2008 och inne-bär tre timmar brandsäkerhetskunskap med en brandman på plats i hemmet. Allt som behövs är åtta personer och ett samtal till brandförsvaret.

– Om man uppfyller kraven för ett brandsäkert hem så kan man få billigare försäkring, tipsar Göran Carlsson.

Eld sprider sig snabbt, på två–fem minu-ter har man en fullständig rumsbrand och då gäller det att alla i familjen vet vad de ska göra. Enkla tips är att öva med barnen, kolla om brandvarnaren hörs genom stängda dörrar och att byta batterierna varje år.

Stäng dörren

Om det brinner hos grannen och röken sprider sig till trapphuset ska man inte springa ut själv. Husen är byggda så att det tar 60 minuter innan elden tar sig in i nästa lägenhet, så stäng dörren och stanna kvar inomhus.

– Om du springer ut i trapphuset kan du dö av röken, det tar tre–fyra andetag, berättar Peter Arnevall.

För att få ner dödsolyckorna tror Gö-ran Carlsson på ändringar i det framtida byggandet. När det brinner springer folk ut i panik och har ingen tanke på att stänga dörren och hindra den dödande röken från att sprida sig.

– Jag tror att det kommer dörrstängare. Hade det funnits hade många överlevt, av-slutar Göran Carlsson.

För mer information:

Det är bara du själv som kan se till att ditt hem är brandsä-kert. Oavsett slott eller koja så är det du som ansvarar för att brandvarnare och annat livsnödvändigt fi nns på plats.

Se om ditt hus

FAKTA Brandsäkert Hem-märkning

•Brandvarnare,1/våning,1/60kvm•Brandsläckare,minst6kgpulversläck-are•Brandfilt•Spislarm•utbildningibrandskydd•Informationsmaterial

Brandfara:Rökning, trasiga elkablar, blinkandelys-

rör,levandeljuspåtv:n

Tänk på att:Testaochbytabatterier i brandvarnaren dåochdå,draurkontaktentillkaffebryg-garenochbrödrosten,rengöraspisfläk-ten,läggaskanfråneldstadenienplåthinkiställetförenplasthink.

Peter Arnevall och göran carlsson, chef för det förebyggande arbetet vid Uppsala brand-försvar

FOTO

:CIL

LAe

RLA

nD

SS

On

Spårbilar - helt nytänkande TEXT: EZRA HULTbERg

utbildning018-7273159 och förebyggandesjourtelefon018-7273020

Besqab planerar för nya hem i Uppsala

läs mer om oss på www.besqab.sevälkommen att kontakta oss Besqab Kundkontakt 0200-91 16 00 eller [email protected]

Under våren 2010 har vi infl yttning i vårt slutsålda projekt - Brf Bergsbrunnaparken i Fålhagen, Uppsala. Här har vi byggt 39 bostads-rätter och 18 hyresrätter med öppen planlösning och hög standard. Håll utkik - under 2010 planerar vi för nya bostäder i Uppsala.

Besqabs bostadsprojekt karaktäriseras av kvalitet och viljan av att alltid uppfylla våra kunders förväntningar. Omsorgen om varje objekt och affär har alltid visat resultat i form av strakt positiv värdeutveckling. Besqab är verksamma i Stockholm- och Uppsala län. Sedan starten 1988 har Besqab varit delaktiga i projekt som omfattar närmare 4 000 bostäder och ca 100 000 kvm lokaler.

www.brandskyddsforeningen.se www.uppsala.se/brandforsvar

Nu har WSP fl yttat till gemensamma lokaler i centrala Uppsala. Vårt nya kontor fi nner du i Slotts gamla lokaler, på Kungsgatan 66.

Vi anlitas av våra kunder i alla typer och stadier av projekt. Från tidiga skeden med strategisk rådgivning och projektering till byggledning och förvaltning.

Vi är totalt 50 medarbetare på kontoret.

UNITED BY OURDIFFERENCE

FRÅN KOJA TILL SLOTT(S)

www.wspgroup.se

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP SystemsMats Gustafsson 018-780 56 [email protected]

WSP Management Petri Karppinen Blomdahl018-18 35 [email protected]

WSP SamhällsbyggnadJan-Erik Larsson 018-780 56 40 [email protected]

WSP Environmental Henrik Naglitsch018-780 56 [email protected]

WSP Brand & RiskSten Larsson018-780 56 [email protected]

28 UPPSALA



Vi bygger väg 288.

Alltid på väg

Svevia är fokuserade på att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Vi jobbar med allt som har med vägar och infrastruktur att göra, från de stora anläggningsarbetena till den dagliga driften av vägar och övrig infrastruktur över hela Sverige, året runt. Vi klarar alla typer av vägbyggen, motorvägar, motortrafi k-leder, riksvägar, länsvägar, kommunala vägar och gator, enskilda vägar, cykelvägar och gångvägar. Nu tar vi oss an väg 288 mellan Jälla och Hov och kommer att göra vårt allra bästa för att genomföra projektet på ett smidigt och trafi ksäkert sätt. Vi tackar på förhand för visad förståelse under byggtiden och ser fram emot invigningen 2012!

TR

AFI

KK

ON

TOR

ET

29 UPPSALA



TR

AFI

KK

ON

TOR

ET

Stomlinjenät ska locka fler att åka bussTEXT: PER-ÅkE HULTbERg

Att öka kollektivtrafiken är den största utma-ningen på trafikområdet. Detta samtidigt som biltrafiken minskar i innerstaden genom att framkomligheten ökar på kringfartsleden, den så kallade hästskon.

Målet är en fördubbling av kollektivtrafi ken inom en snar framtid. Tom Karlsson menar att det måste ske på biltrafi kens bekostnad, den bil-trafi k som i absoluta tal ändå kommer att vara omfattande i och med att Uppsala får allt fl er invånare.

– Allt handlar om att underlätta för alla trafikslag att ta sig fram i staden. Det gäller både bussar och bilar, cyklar och gångtrafikanter, po-ängterar Tom Karlsson.

Konkret innebär det i nuläget att busstrafi -ken prioriteras med mer utrymme. Samtidigt är det viktigt att se till att biltrafi ken fl yter. Här har den så kallade hästskon en nyckelfunktion, det vill säga den trafi kled som börjar på väg 55 vid Flogsta, som sedan via Tycho Hedéns väg ansluter till Stålgatan i Boländerna och tillsam-mans med Kungsängsleden bildar en hästsko-liknade form.

– Vår målsättning är att få så många som möjligt att åka runt, i stället för att ta vägen

genom centrala Uppsala. Det är absolut nödvän-digt för stadens utveckling, betonar Tom Karls-son, som menar att hästskon på sikt måste bli en ring. I så fall enligt det förslag som finns med en tunnel genom Stadsskogen, från Rosendal till trafikplatsen vid Berthåga.

– Det är trångt i stan redan i dag. Jag har varit tveksam men är nu övertygad om att en ringled är den enda lösningen för att fl ytta ut biltrafi k och ge mer plats för kollektivtrafi ken.

Just nu pågår flera trimningsåtgärder för att förbättra trafikflödet på befintligt vägområde

inom ”hästskon”, först och främst två nya cir-kulationsplatser på Tycho Hedéns väg, en vid korsningen till Gamla Uppsalagatan och en vid Stålgatan, samt ytterligare en i korsningen mel-

lan Bolandsgatan och Stålgatan. Dessutom får Kungsängsleden dubbla svängande filer in på Stålgatan, samt dubbla filer mot Gottsunda där Kungsängleden möter Kungsgatan. 7

Trafi kmängden i cen-trala Uppsala har haft en svagt nedåtgående

trend under senare år, trots att stan växer, men mer måste gö-ras.

– Vi måste öka kollektivtra-fi kens andel av den totala tra-fi kvolymen och fl ytta ut biltra-fi k från centrum. Det är också en viktig miljöfråga, säger ga-tudirektör Tom Karlsson.

– Vi jobbar inten-sivt med den frågan, säger gatudirektör Tom Karlsson. Det handlar om kvalitet och komfort, hög turtäthet och bra framkomlighet. Ana-lyser som gjorts visar att prisfrågan faktiskt kommer en bit ner, att ta sig fram snabbt och smidigt är det allra viktigaste.

Stomlinjenät är en åtgärd som absolut

kan öka attraktiviteten. Det innebär att det i princip bara är att gå ut till bussen, som kommer inom några minuter. Målet är att tidtabeller inte ska behövas. Separata bussfi-ler är viktigt för att snabbt och smidigt kunna ta sig fram.

Det fi nns redan i dag och fl er kan komma. I sommar inleds dessutom försök med sig-nalprioritering på Luthagsesplanaden. Det innebär att ljussignalerna känner av när en buss kommer och ”tänker” så att signalerna längre fram på sträckan förbereds för att det kommer en buss. Det förbättrar därmed bus-sens framkomlighet.

Faller det väl ut kan tekniken komma att tas i bruk vid andra viktiga busstråk, till ex-empel Kungsgatan. 7

Målsättningen att öka kollektivtrafi ken är inget unikt för Uppsala. Det är något som varje kommun kämpar med.

Frågan är hur det ska gå till, inte minst att öka attraktiviteten så att vi bilister verkligen väljer buss eller spårtrafi k.

– VÅR MÅLSÄTTNiNg ÄR ATT FÅ SÅ MÅNgA SOM MÖJLigT att åka runt, i stället för att ta vägen genom centrala Uppsala. Det är absolut nödvändigt för stadens utveckling, säger gatudirektören Tom karlsson.

hela sortimentet finns på www.byggmax.se. priserna är inkl moms. gäller t.o.m. 4 april 2010. res. för slutförs. och tryckfel

bara billiga byggvaror

uppsala • hållnäsgatan 6avard: 07.00-19.00 • Lör: 09.00-16.00 • Sön: 10.00-16.00

motenköping

mot gysinge

motgävletrafikplats

svartbäcken

trafikplatshusbyborg

libro-bäck

st. eriksbärbyledenbilprovning

börjegatan

motstock-holm

55

E4

272

7340/st

GipsskivaSvensk STD, 13x1200x2400mm, 27kg

3895/m

Hängränna2,5/4m, svart/vit, 125mm

Ytterdörr Blidö4-kantfönster, 100x210, inkl. karm

289500

FOTO

:IS

TOC

k

Målet är en fördubbling av

kollektiv-trafiken


Tom karlsson, gatudirektör:


Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

30 UPPSALA



Vad innebär det att vara energirådgivare?– Det innebär att jag fi nns till för allmän-

heten, organisationer samt små och medelstora företag vid frågor som rör energi och klimat. Energi och klimat hänger ju faktiskt ihop i stor utsträckning. Det handlar bland annat om att spara på samhällets energiresurser och på mil-jön. Mitt jobb är att inspirera, infl uera och ge råd. Det är viktigt att förstå hur vi använder energi, inte bara hur vi framställer den.

Du började i oktober, vad har du hittills märkt att folk främst är intresserade av?

– Det är blandat. Många villaägare ringer och söker råd, det kan antingen vara för att minska sin energianvändning eller för att man funderar på att byta energislag. Men även stu-denter och företag kontaktar mig återkom-mande och vill ha tips, råd och föreläsningar gällande energifrågor.Vilka trender ser du när det gäller energi-frågor?

– Främst två trender. Den första är helt enkelt just energifrågor som på senare tid allt oftare är på tapeten. Jag tycker dagligen att jag ser i tv eller läser i tidningarna om energi- och klimatfrågor.

Den andra trenden tycker jag handlar om lokal- och närproducerad energi. Det satsas mer och mer på till exempel vindkraft och solpaneler. Många mindre samhällen har dessutom startat sina egna mindre kraftvärmeverk och på så sätt byggt sina egna fjärrvärmenät. Det ska bli spän-nande att se hur det fortlöper under 2010.Vilka är dina främsta energitips?

– Håll koll på siffrorna. Det är relativt enkelt att se hur energiförbrukning ökat eller minskat om man har koll på siffrorna från föregående år och jämför månad för månad. Sedan kan man till exempel gå och låna elmätare på stadsbib-lioteket i Uppsala. Då kan du kolla enskilda apparater i ditt hem, tv eller datorn och hitta dina energibovar. Många apparater äter väldigt mycket energi även i standby-lägen. Att stänga av din elektronik ordentligt, och då använda grenkontakter med strömbrytare där du kopp-lar in fl era apparater, är ett bra tips. Och vid köp av till exempel vitvaror bör du leta efter energimärkning och inte hugga första bästa vara. Planera dina inköp.Vad kan du ge villaägarna för tips inför kom-mande vintrar?

– Om man ska byta energislag - energikälla - gäller det att vara ute i god tid. Planera redan nu inför nästa vinter om du funderar på att byta. Se till att läsa på och skaffa dig mycket information. Det fi nns ju nämligen inget optimalt energislag som passar alla, så det gäller att plugga på.Hur får man kontakt med dig, är det bara att ringa?

– Absolut, att ringa eller maila går bra. Jag tar emot alla frågor som rör energi.

Dukanocksåbesöka hemsidan:www.uppsala.se/energiradgivningen


EN

ERG

IRÅ

DG

IVA

REN

Sedan oktober förra året har Uppsala kommun en ny en-ergirådgivare. Nu är det den tidigare Ångströmsforskaren Mari-Louise Persson som svarar på dina energifrågor. Tack

vare den långa och stränga vintern har hon fått en riktig rivstart på sitt nya jobb.

Hej nya energirådgivaren!TEXT: EZRA HULTbERg

• Byt ut glödlampormotlågenergi- lampor.

• Planera inköp av elektronik och vitvaror.

• Jämför elförbrukning frånårtillår- hållkollpåsiffrorna.

• Stäng av dinaapparaterordentligt -ejstandby.

• Låna elmätare påstadsbiblioteket och hitta dina energislukare.

• Läs på om energialternativen om du skabytaenergislag.

• Använd grenkontakter med ström- brytare.

• Ring mig, energirådgivaren.

MARI-LOUSIE MARI-LOUSIE TIPS:TIPS:

– DET ÄR RELATiVT ENkELT att se hur energi-förbrukning ökat eller minskat om man har koll på siffrorna från föregående år och jämför månad för månad, säger energirådgivaren Mari-Louise Persson.

Foto

: JE

AN

Ett

E H

ÄG

GLU

ND

Stena Fastigheter gör en storsatsning på Norra kvarngärdet och renoverar samtliga 692 hyresrätter.

Tvåvåningshusen på Norra Kvarngärdet byggdes på sextiotalet och bär spår av den tidens funktionalism och yteffektiva plan-lösning. De 692 lägenheterna, fördelade på ett till fyra rum och kök, ägs och förval-tas av Stena Fastigheter. I år påbörjar de en genomgående renovering som fortlöper under de närmaste fyra till fem åren.

– Det är hög tid att höja standarden på Norra Kvarngärdet. Ombyggnaden kom-mer att fokusera på energi- och miljölös-ningar och det blir nya kök och badrum och samt en ytskiktsrenovering i övriga rum, säger Nils Pers, vd för Stena Fastigheter i Stockholm.

Fyra provlägenheter har redan rustats upp med helkaklade badrum, parkettgolv och stilrena kök med nya vitvaror.

Radhuskänsla fem minuter från cityI takt med att staden och bebyggelsen brett ut sig har Norra Kvarngärdet närmat sig stadskärnan. Men de låga husen med lummiga innergårdar ger snarare en rad-

huskänsla. Att bo fem minuter från city intill grönområden med egen balkong el-ler uteplats har ett högt attraktionsvärde, vilket kön till hyresrätterna befäster.

Långsiktighet och lokal förankringFör att skapa trygghet och tillgänglighet gentemot sina hyresgäster har Stena Fast-igheter lokala kontor i samtliga städer där de verkar. Goda kundkontakter och lång-siktighet är kärnan i verksamheten.

– Vi satsar på att hålla våra fastigheter

i gott skick och upprustningen av Norra Kvarngärdet är bara ett exempel, menar Nils Pers.

I en marknad där fastighetsbolag köper

och säljer om vartannat vill Stena Fastighe-ter verka som en motkraft. De bibehåller sin roll som en långsiktig och ledande aktör på hyresmarknaden.

www.stenafastigheter.se

Hög tid att höja standarden i Norra kvarngärdet. i år påbörjas därför en genomgående renovering som fortlöper under de närmaste fyra till fem åren.

Det här är Stena Fastigheter

Stena fastigheter är ett av Sveriges störstaprivatägdafastighetsbolagochen del av Stenasfären. De äger och förvaltar24000bostäderoch3000lo-

kaler i Göteborg, Malmö och Stock-holm samt Halmstad, Lomma, Lund ochuppsala.

Norra Kvarngärdet i ny kostym

31 UPPSALA



bygget av den nya entrébyggnaden påbörjas i vår.

ATRIUM LJUNGBERG

Gränby Centrum har en given roll som Uppsalas största inomhusgalleria. Med sina sextiofem butiker, restauranger och caféer kan man erbjuda sina besökare all tänkbar shopping, service och vardagsupp-levelser utöver det vanliga. Besökarantalet sköt i höjden förra året och hamnade på 6,5 miljoner.

Ljusa framtidsutsikter

Vid förra årsskiftet öppnades den senaste utbyggnaden, en galleriadel med 10 000 m2 butiksyta som banat väg för fler spän-nande butiker. Nästa steg är en helt ny entrébyggnad i fyra våningsplan med ett oslagbart ljusinsläpp tack vare stora glas-partier från mark till tak. Den nya entrén skapar plats för ännu fler butiker och ger ökad tillgänglighet mot nybyggda Öster-leden och infarten till Uppsala centrum. Dessutom kommer lastkajerna att byggas

in så att den nuvarande baksidan av köp-centret byter karaktär och förändras till en ny framsida. Redan i vår påbörjas bygget och till hösten 2011 kan man se det färdiga resultatet.

– De nya delarna blir moderna, ljusa och fräscha, avslöjar Björn Johnson på Atrium Ljungberg, som förvaltar och äger Gränby Centrum.

Senare planeras ytterligare utbyggnader med cirka 20 000 m2 handelsyta, fler par-keringsplatser och restaurang- och serve-ringsutrymmen.

Nya butiker slår upp dörrarna

Till ytan är Gränby Centrum redan i dag det största inomhuscentret i regionen. På bara tio år har man mer än dubblerat antalet butiker och det senaste tillskot-tet blir bland annat Clas Ohlson och Esprit, som öppnar butiker i den nya

galleriadelen under nästa år. Gränby Centrum är värt ett besök av

många skäl. Inte bara för det allsidiga ut-budet av affärer och restauranger, utan för att öppettiderna är anpassade efter den moderna familjens fullbokade scheman. I Gränby Centrum håller matbutikerna öp-pet till klockan 22.00 och övriga butiker till klockan 20.00 så att man i lugn och

ro kan åka och handla när vardagsbestyren är avklarade. Med utbyggnaderna hoppas Atrium Ljungberg att Gränby Centrums roll som mötes- kommunikations och han-delsplats förstärks och fördjupas.

–Tanken är att Gränby Centrum inte bara ska vara en handelsplats utan i förläng-ningen också en del av ett nytt stadsdels-centrum, säger Björn Johnson.

För mer information: www.atriumljungberg.se

gränby centrum står inför en spännande utvecklingsfas med nya butiker och en övergripande modernisering de kommande åren. Steg ett är redan taget med den stora tillbyggnad som öppnade för ett år sedan. Nu planeras nästa etapp: en stor entrébyggnad på östra sidan.

Atrium Ljungberg är ett av landets största fastig-hetsbolagmedfokuspåförvaltningochutvecklingav handels- och kontorsfastigheter.

Fastigheterna finns i attraktivaområdeniframföralltStockholm,uppsalaochmalmö.IuppsalaägerochförvaltarbolagetförutomGränbyCen-trumocksåForumgallerian.Andrakändaprofil-

fastigheterärPuB,SicklaköpkvarterochFarstaCentrumiStockholmsamtmobiliaimalmö.Atrium Ljungberg är sedan1994börsnoteratpåNasdaq oMX i Stockholm.

Företagetsfastighetsvärdeuppgårtill18,6miljarderkronor.

Gränby Centrum växer vidare

De nya delarna av gränby centrum är ljusa och moderna.

ILLU

StR

AtIo

N: A

Ro

S A

RK

ItE

KtE

RIL

LUS

tRAt

IoN

: AR

oS

AR

KIt

EK

tER

Universiteten i Uppsala bygger för kunskap, utveckling & framtid

Vid Uppsala universitet har vi skapat ett flertal kreativa mötesplatser på våra campusområden. Nu senast vid Blåsenhus med plats för cirka 2 500 studenter och 400 anställda. Här

kommer bland annat lärare, personalvetare och psykologer att utbildas.

SLU formar framtiden. Veterinär- och husdjurscentrum (VHC), med det nya Universitetsdjur-sjukhuset, börjar byggas under 2010. Tillsammans med de redan påbörjade BioCentrum och Mark-Vatten-Miljöcentrum ingår VHC i det nya gröna, förtätade Campus Ultuna.

Tillsammans har vi 8 000 anställda och 42 000 studenter.


Uppsala bygg

Documents

Transcript of Uppsala bygg