Upphandling och arbetsmiljö(arbete)...Upphandling och arbetsmiljö(arbete) Johan M. Sanne, 25 maj...

| Kunskapssammanställning 2015-05-25 1

Upphandling och arbetsmiljö(arbete)- Hur kan olika aktörer bidra till arbetsmiljöstyrningen för tjänster som upphandlas?

http://www.av.se/

http://www.av.se/

| 2015-05-25Kunskapssammanställning 2

Dagens talare

Johan M. Sanne, forskare från KTH och IVL- författare av

kunskapssammanställningen.

Henrik Magnusson, LKAB- presenterar deras arbete med

arbetsmiljö och entreprenörer.

Gordana Markovic, Trafikverket- presenterar Trafikverkets

arbete.

http://www.av.se/

http://www.av.se/

Upphandling och arbetsmiljö(arbete)

Johan M. Sanne, 25 maj 2015


Hur kan olika aktörer bidra till arbetsmiljöstyrningen för tjänster som

upphandlas?




Sammanfattning

Upphandling försvårar ofta arbetsgivaransvaret

Upphandlande organisation har goda möjligheter att bidra till bra arbetsmiljö(arbete)

- Ställa krav på arbetsmiljön

- Stödja entreprenörens arbetsmiljöarbete

Kravställning underlättas av goda kunskaper, strategisk inköpsprocess och uppföljning

Stöd till entreprenören underlättas av effektiva verktyg, samverkan och planering samt anställdas deltagande

Andra lagrum (samordningskrav mm) kan användas

Mer kunskaper om effektiva metoder behövs



Översikt

Presentation

Bakgrund

Upphandling som möjlighet

Syfte och forskningsfrågor

Studerade branscher

Metod och data

Lagrum och lagtolkning

Säkerhet genom utformning

Styrning av värdekedjan

Beställaransvar

Samverkansentreprenader

Kravställning och uppföljning

Sammanfattning av aktörernas möjligheter



IVL Svenska Miljöinstitutet

Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut

Tillämpad forskning och uppdrag för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och övriga samhället.



Hållbart arbetsliv

Tillämpad FoU och uppdrag i nära samverkan med kunder och med arbetsmarknadens parter.

Olika branscher/utifrån vissa problem såsom partiklar, mögel, belastningsskador, bemanningsanställning eller företagshälsovårdens stöd till företagens arbetsmiljöarbete.

Fokus på vad som är möjligt

Goda exempel



Johan M. Sanne

Samhällsvetare med tvärvetenskaplig kompetens

Forskat om flygledare, järnvägstekniker, lärande i kärnkraftverk och i räddningstjänsten, förbättringsarbete i sjukvården

Forskare på IVL, affilierad till KTH/Ergonomi



Bakgrund

Arbetsmiljölagstiftningen utgår, med några undantag, från att arbetsgivaren har kontroll över arbetsmiljön och arbetsplatsen där den anställde arbetar.

Upphandlande organisationer formar i hög grad förutsättningarna för entreprenörers arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete.

Bristande hänsyn till eller bristande kunskap om arbetsmiljöarbetets förutsättningar och hård konkurrens med priset som huvudsakligt urvalskriterium leder i alltför många fall till en dålig arbetsmiljö.



Upphandling formar förutsättningarna för entreprenörers arbetsmiljö(arbete)

Definiera vad som ska åstadkommas

Hur arbetet ska utföras (ofta)

Tilldela resurser för detta

Urval av entreprenörer

Genom kontroll av/utformning av arbetsplatsen



Upphandling försvårar ofta arbetsmiljöarbetet

Bristande samordning eller konflikterande intressen

Oklara ansvarsförhållanden

Bristande kommunikation och samverkan

Underleverantörer som brister i kunskap om relevanta risker

Ineffektiv planering

Bristande organisatoriskt minne kring arbetsmiljöarbete



Upphandling formar förutsättningarna för entreprenörers arbetsmiljö(arbete)

Definiera vad som ska åstadkommas

Hur arbetet ska utföras (ofta)

Tilldela resurser för detta

Urval av entreprenörer

Genom kontroll av/utformning av arbetsplatsen



Upphandling som möjlighet

Preventionshierarkin:

Enskilt mest effektiva metoderna för att förhindra arbetsskador och ohälsa är strukturella åtgärder för att förebygga risker (bygga bort riskkällor genom säker teknik och utformning av säkra arbetsprocesser)

Allra mest effektivt är multidimensionella åtgärdsprogram som inriktas även mot exempelvis kunskaper, regelverk och beteende



Syfte

Hur kan olika aktörer bidra till säker och god arbetsmiljö och till arbetsmiljöarbetet i verksamheter som upphandlas?

Organisatoriska aktörer: upphandlande organisation i egenskap av upphandlare och i andra egenskaper, entreprenörer, frivilligorganisationer, media, arbetsmarknadens parter, forskningsaktörer och myndigheter, expertstöd

Enskilda aktörer: upphandlare, projektörer, säljare, företagsledning, arbetsledare, skyddsombud m.m.



Forskningsfrågor

Lagrum och lagtolkning

Vilka aktörer påverkar förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet?

Vilka aktörer kan bidra till arbetsmiljöarbetet och hur?

Frivilliga riktlinjer, uppförandekoder, konventioner?

Kunskapsunderlag vid upphandling?

Vilka aktörer/experter deltar i upphandlingsarbete och arbetsmiljöstyrning?

Ledningssystem för styrning av kvalitet i upphandling och arbetsmiljöarbetet?

Vilka krav ställs i upphandlingen och hur följs de upp?

Hur samspelar lagstiftning och frivilliga drivkrafter för arbetsmiljöarbetet?

Goda exempel framgångsrikt integrera arbetsmiljöarbete i upphandlingsunderlag, riktlinjer, uppföljning etc.?

Fortsatt forskning och kunskapsstöd



Studerade branscher

Offentligt finansierat byggande

Privat byggande

Offentligt finansierade transporter

Upphandling av städning/privat och offentligt

Gemensamt

- Varierande arbetsmiljö

- Beställaren kontroll över arbetsmiljön

- Arbetsgivaransvar

Skillnader

Olika regelverk för byggnadsverksamhet, och för upphandling



Metod och data

Databassökningar

Frågor till experter

Sökningar på hemsidor

Fokus på fallstudier

Fokus på möjligheter

42 studier utvalda

Mestadels peer-review

Mest bygg men generaliserbart

Olika tematiker

- Verktyg

- Implementering



Offentlig upphandling

Fem principer

1. Likabehandling

2. Icke-diskriminering

3. Transparens

4. Proportionalitet

5. Ömsesidigt erkännande

Omfattande kritik mot rådande tillämpning

Sociala mål blivit viktigare

Nya direktiv från 2014 – svenska lagar 2016



Lagrum och möjligheter

Arbetsmiljölagen och föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (mm) gäller för arbetsgivaren

LOU och LUF ger vissa möjligheter för upphandlaren att

a) ställa krav på entreprenörens arbetsmiljöarbete

b) skapa förutsättningar för entreprenören att ta sitt arbetsgivaransvar

Upphandlande organisation i andra roller än upphandling



Möjligheter för upphandlande organisationer att stödja entreprenörens arbetsmiljöarbete

Upphandlande organisation i andra roller än upphandling

AML-krav kring samordning mellan arbetsgivare, projektering, tillhandahållande av utrustning

Föreskriften om Byggarbetsmiljösamordning

ILO 94 kring arbetsvillkor för upphandling

EUs utstationeringsdirektiv

Miljölagar

Olika verktyg och metoder – inte bara i byggbranschen



Metoder/verktyg för styrning av arbetsmiljön vid upphandling

Kravställning och uppföljning

Styrning av värdekedjan

Säkerhet genom utformning

Beställaransvar




Verktyg bra men implementeringen svår



Kravställning på arbetsmiljön

Kunskap om aktuella risker och effektiva metoder att hantera dem

Kraven legitima – vetenskaplig grund

Kunskapen formuleras för icke-specialister

Mer attraktivet om kraven del av underlag som omfattar även krav på kvalitet

Skall-krav undviker viktningsproblem

Miljökrav kan användas som komplement

Strategisk inköpsprocess nödvändig



Upphandling – inte bara juridik



Upphandling av städning – Sverige

Vanliga problem:

- Muntliga kontrakt, otydliga krav, ingen uppföljning av krav, svårt veta om kraven proportionerliga

Men det finns kunder som:

- Ställer krav på ledningssystem, inklusive arbetsmiljö

- Uppföljning på olika sätt, tex enligt mall/standard

- Föredrar skall-krav framför viktade krav

Städföretagens syn på arbetsmiljökrav:

- Positiva eftersom kundens förhållanden styr förutsättningarna



Styrning av arbetsmiljöarbetet genom värdekedjan

Färre underleverantörer/färre led

Återkommande underleverantörer

Krav på arbetsledare utan eget arbete med direktarbetsmiljöansvar

Ger möjlighet att lära av erfarenheten

Drivkrafter: produktkvalitet beroende av arbetsmiljö, upphandlarens anseende, intressenter utanförvärdekedjan, metoder för att värdera arbetsmiljö, miljökrav på produkter, färdiga underlag



Säker utformning av byggarbeten

Många arbetsmiljörisker uppstår tidigt i processen – och åtgärdas effektivast där

Oftast teknisk karaktär – utforma bygget för att minska riskerna vid byggande (+drift och underhåll): fokus på kritiska framgångsfaktorer, checklistor,

Implementeringen försvåras av

- Mycket komplex process med inbördes beroenden

- Sena konstruktionsändringar svåra hantera säkert

- Fokus på estetik, inte funktion

- Bristande kunskaper hos konstruktörer



Beställaransvar – en fallstudie

Upphandling av kollektivtrafik i Danmark

Ambivalens hos upphandlare

- Vill inte ta på sig arbetsgivaransvar

- Dåligt arbetsmiljöarbete tecken på låg kvalitet: drivkraft till engagemang

Implementering

Brister i uppföljning av krav vid beslut om tilldelning samt under drift

Trepartssamverkan upphandlare-entreprenör-fack bra forum för kvalitetsarbete/AMA




Tätt samarbete olika delar av affärskedjan

Delar risker och möjligheter

Kan tillvarata de möjligheter som ges kring säker utformning av byggarbetsplatser

Tillvaratar nödvändig kompetens säkert och bra bygge

Minska behov ombyggnad – bibehållen flexibilitet

Möjliga drivkrafter:

- Ökad kvalitet och leveranssäkerhet

- Hantera krav från myndigheten på SAM, BAS

- Ökar möjlighet för entreprenörer ta AM-ansvar



Vad kan olika aktörer göra?

Entreprenörer: bidra med kunskap, samverkan under kontraktstiden

Upphandlande organisationer: ta tillvara möjligheter att ställa krav och att stödja entreprenörens arbetsmiljöarbete, samverkan under kontraktstiden

Myndigheter och arbetsmarknadens parter: samverka för att öka kunskaper och för att underlätta för upphandlare som stöder entreprenörernas arbetsmiljöarbete

Media och frivilligorganisationer: bevaka upphandlade verksamheter för att uppmärksamma brister

Expertstöd: ta fram underlag som kan användas vid upphandling



Kunskapsluckor

Stort behov av användarvänliga underlag, verktyg och upphandlingsprocesser

Behov av expertkunskaper kring arbetsmiljöproblem vid upphandling

Behov av verktyg och metoder för andra branscher än byggbranschen

Mer kunskap om effektiva former för implementering



Sammanfattning

Upphandling försvårar ofta arbetsgivaransvaret

Upphandlande organisation har goda möjligheter att bidra till bra arbetsmiljö(arbete)

- Ställa krav på arbetsmiljön

- Stödja entreprenörens arbetsmiljöarbete

Kravställning underlättas av goda kunskaper, strategisk inköpsprocess och uppföljning

Stöd till entreprenören underlättas av effektiva verktyg, samverkan och planering samt anställdas deltagande

Andra lagrum (samordningskrav mm) kan användas

Mer kunskaper om effektiva metoder behövs

LEVERANTÖRSSÄKERHETHenrik Magnusson

Verksamhetsutvecklare

Företagshälsovården

D +46 980 715 34M +46 70 604 15 [email protected]

Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ)

2015-05-21

StandardSv

KORT OM MIG

• Mångårig erfarenhet av industri med roll

som processtekniker och processoperatör.

• M.Sc, inriktning säkerhet på Luleå

tekniska universitet.

• Arbetar sedan 2010 med

leverantörssäkerhet på LKAB.

• Tillhör LKAB:s Företagshälsovård

• Avrapporterar pågående arbete 2 gånger

per år direkt till koncernledning via LKAB:s

Arbetsmiljökommitté.

2015-05-21

35

StandardSv

OMFATTNINGEN AV SAMORDNINGEN

• Cirka 47% av totalt arbetade timmar år 2014 utfördes av externa leverantörer (stora investeringar senaste åren).

• Cirka 18 000 personer uppfyller kraven för inpassering till LKAB:s verksamheter (betydande personalomsättning).

• Extern person utför motsvarande 21% av en normal heltidstjänst inom LKAB:s verksamheter (har troligen inte samma lokala kännedom, men arbetar sannolikt med liknande arbeten i flera andra närbesläktade verksamheter).

LKAB är de senaste 5 åren en av Sveriges absolut största beställare av externa leverantörer inom den gruv- och processindustriella sektorn.

36

2015-05-21

StandardSv

SAMORDNINGSANSVAR INOM LKAB I

FÖRHÅLLANDE TILL LAGKRAV

Olika typer:

• Större underhållsstopp

• Byggnads-, och anläggningsarbeten

• Service, underhåll och reparation

Olika situationer:

• Gruvor

• På fast driftställe.

• På icke fast driftställe.

• Där LKAB ej ”råder” över arbetsstället.

Lagkraven skiljer både vad gäller typer som situationer av arbeten.

37

2015-05-21

StandardSv

NULÄGET

• Okunskap gällande gränsdragning mellan arbetsgivaransvar och

samordningsansvar.

• Misstolkningar av föreskrifter på grund av bristande förståelse

mellan inhyrning och anlitande.

• Krav på samordningsansvarig varierar mellan typ och situation vilket

skapar osäkerhet hos både beställare som leverantörer.

Samt:

• För höga förväntningar på att förbättra arbetsmiljön på det

gemensamma arbetsstället genom att utöka ”enkla” kravställningar:- Rollansvar

- Lagstadgade utbildningar

- Dokumentationskrav

- Riskbedömningar

38

2015-05-21

StandardSv

INRIKTNING PÅ SAMORDNINGSANSVARET UTIFRÅN

LKAB:S PERSPEKTIV

Utgångspunkten AML 3 kap. 7§ = Samordningsansvaret ska fungera i alla miljöer och för alla typer av arbeten. Det ska vara lätt att göra rätt!

Fokusområden:

- Samma krav ska gälla för all personal som arbetar inom LKAB, oavsett vilket företag personalen arbetar åt.

- Arbetsuppgifter som rör samordning ska organiseras som normala linjefrågor genom delegering och tilldelning.

- Vi ska vara experter på att ställa rätt frågor, vara synliga och agera förebilder genom tydligt kravställande för våra leverantörer.

- Vi ska ha ett tydligt fokus på att kommunicera risker som orsakas av såväl egna anläggningar & utrustning som de risker som uppstår mellan olika parter.

- Vi ska inte ta över arbetsgivaransvaret, utan snarare hjälpa och motivera våra leverantörer med att utveckla sitt egna systematiska arbetsmiljöarbete.

39

2015-05-21

StandardSv

FÖRVÄNTNINGAR PÅ DEN FORTSATTA

UTVECKLINGEN INOM OMRÅDET

• Tydligare gränsdragning mellan arbetsgivaransvar och

samordningsansvar.

• Tydlig åtskillnad mellan inhyrning och anlitande.

• Ett regelverk för samordning, oberoende på typ eller situation.

• Försök finna nya, tydliga och effektiva sätt att ställa lagkrav på det

gemensamma arbetsstället.

40

2015-05-21

41

2015-05-21

Vi – Trafikverket, Sveriges Byggindustrier och

Svenska Teknik&Designföretagen – vill nu

tillsammans ta ett avgörande steg framåt för att nå

visionen om 0 allvarliga arbetsmiljöolyckor.

Alla ska ha en trygg och säker arbetsplats i vår

bransch!

”Vid utgången av 2016 ska vi tillsammans ha

genomfört denna handlingsplan som vi starkt tror

kommer att bidra på vägen mot vår gemensamma

0-vision.”

Tillsammans mot 0 olyckor

i anläggningsbranschen

Säkerhetsveckan v 47 2013

• Arbetsmiljöforum 18 november

• Stand Down 19 november

Intro för alla

Stand down

Rimlig arbets-börda

Daglig briefing

Tydliga roller

Erfarn-hetsåter-

föring

Bonus

Säkerhet med i upp-

handling

Konse-kvens-

trappor

Skicka hem folk

Konsulter gör plats-

besök

ID06 –tvång

Enkla risk-system

Oanmälda kontroller Skydds-

roder med facket

Ställ krav – följ upp

Risk-hantering

Samma arbets-plasts-regler

Öppenhet

Viten

Info på flera språk

Följ upp, följ upp, följ upp.

Krav på rapport av

tillbud

Lev som du lär!

Alla kan stoppa ett

jobb

Referens-projekt

1+1-ronder

Först på agendan

Arbets-miljö-priser

LCC-perspektiv

Bra system för

rappor-tering

Länk: trafikverket.se

Länk: Överenskommelse handlingsplan

http://www.trafikverket.se/Foretag/Bygga-och-underhalla/Arbetsmiljo-och-sakerhet/

http://www.trafikverket.se/PageFiles/150641/handlingsplan_arbetsmiljo.pdf

God säkerhetskultur

med aktivt ledar- och

medarbetarskap

Proaktiva gemensamma arbetssätt och

aktiv riskhantering

Tydliga kontraktskrav

och uppföljning

1. ”Den omhändertagande säkerhetskulturen”

2. Arbetsmiljön i fokus på alla kontraktuella möten

3. Tydlig ansvarsfördelning

4. Introduktionspaket

5. God arbetsmiljö lönar sig

6. Premiera god säkerhetskultur

7. ”Stand down”

Huvudansvar

BI

TRV

TRV

TRV

STD- företagen

TRV

TRV

8. Enhetlig uppföljning av arbetsmiljöolyckor

9. Riskhantering i fokus

10. Arbete i trafikerad miljö

11. Erfarenhetsutbyte mellan BAS-P och BAS-U

12. Arbetsmiljö i BIM

13. ”Arbetsmiljökörkort”

14. Skyltning - ”En säker arbetsplats”

Huvudansvar

BI

TRV

TRV

TRV

STD- företagen

BI

BI

15. Systematisk leverantörsuppföljning

16. Tydligare kontraktskrav

Huvudansvar

TRV

TRV

• Projektet format. Projektsamordningsgrupp

med representanter från respektive

organisation.

• Projektledare och aktivitetsansvariga utsedda

• Aktivitetsplaner framtagna för de 16 punkterna

• Gemensam kommunikationsplan för

Trafikverket, BI och STD-företagen

Stand Down, 15 min produktionsstopp för att

uppmärksamma arbetsmiljöfrågor, sker

30:e september klockan 13.00

Upplägget samma som tidigare år

• Personlig berättelse om olycka

• Aktuell olycksstatistik och mål

• Tyst minut

• Korta budskap om pågående

arbetsmiljö/säkerhetsarbete som berör deltagare

där Stand down genomförs

• Andra halvan av tiden disponeras fritt för projektet;

tal, diskussion, förslagsinsamling eller liknande,

gärna med koppling till ”0 olyckor”

Estelle Hageland, projektledare, Trafikverket [email protected]

Daniel Möller, Trafikverket [email protected]

Vakant/ Magnus Höij, Svenska Teknik&Designföretagen [email protected]

Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier [email protected]

Gordana Markovic, Trafikverket [email protected]

mailto:[email protected]





”Alla ska ha en

trygg och säker

arbetsplats i vår

bransch”Avsiktsförklaring,

Tillsammans mot 0 olyckor i anläggningsbranschen

Upphandling och arbetsmiljö(arbete)...Upphandling och arbetsmiljö(arbete) Johan M. Sanne, 25 maj...

Documents

Transcript of Upphandling och arbetsmiljö(arbete)...Upphandling och arbetsmiljö(arbete) Johan M. Sanne, 25 maj...