Uppföljningsindikatorer inom omställningen av...

Koncernavdelning data och analys

Västra Götalandsregionen

2018-08-20

DNR HS 2018-00653

Uppföljningsindikatorer inom omställningen av hälso- och sjukvård

- Baslinjemätning 2018

2

Förord Rapporten är framtagen och sammanställd av koncernkontoret, koncernavdelning data och

analys. Medarbetare som bidragit är Maria Taube, Bill Hesselmar, Sara Ribacke, Marcus

Edenström, Anna Kjellström och Catarina Karlberg. Kapitlet om ekonomi har författats av

Anders Östlund, Emil Gisslow, Madeleine Augustsson och Kristina Tornberg vid

koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp. HR–kapitlet har författats av

Leif Eriksson m.fl. vid koncernstab HR.

Synpunkter från flera andra medarbetare på koncernkontoret har inhämtats och beaktats i

arbetet med sammanställningen.

Stort tack till alla som hjälpt till i arbetet!

3

Innehåll Sammanfattning ..................................................................................................................... 5

Inledning och uppdraget......................................................................................................... 9

Medicinsk kvalitet ................................................................................................................ 11

Sammanfattning av medicinsk kvalitet i Västra Götaland i relation till riket –

RESULTAT och PROCESS ............................................................................................ 11

Patienten och befolkningens uppfattning av vården ............................................................ 14

Inledning .......................................................................................................................... 14

Indikatorer för långsiktig mätning på övergripande nivå ................................................. 14

Befolkningens förtroende för och upplevd tillgång till hälso- och sjukvården -

RESULTAT ..................................................................................................................... 15

Befolkningens uppfattning om koncentration av hälso- och sjukvård - RESULTAT ..... 18

Patienters upplevelse av läkarbesök i primärvården – RESULTAT ................................ 19

Patientsäkerhet ..................................................................................................................... 21

Vårdrelaterade infektioner – RESULTAT ....................................................................... 21

Oplanerat återbesök på akutmottagningen – PROCESS .................................................. 23

Överbeläggningar - PROCESS ........................................................................................ 24

Tillgänglighet ....................................................................................................................... 26

Väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS ...................... 26

Väntande till operation/åtgärd specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS ............... 28

Ledtider på akutmottagning, total vistelsetid (TVT) för patienter med en inskrivning i

slutenvården – PROCESS ................................................................................................ 30

Ledtider på akutmottagning, tid till avdelning (TTA) - PROCESS ................................. 31

Sammanhållen vård .............................................................................................................. 33

Oplanerade besök vid sjukhus eller specialiserad vård inom 2 veckor efter besök inom

primärvården - PROCESS ............................................................................................... 33

Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar efter utskrivning från slutenvård, 65 år

och äldre - PROCESS ...................................................................................................... 35

Undvikbar slutenvård för patienter 65 år eller äldre enligt Socialstyrelsens definition -

PROCESS ........................................................................................................................ 36

Utskrivningsklara patienter på sjukhus – PROCESS ....................................................... 38

4

Vårdkonsumtion och sökmönster......................................................................................... 40

Inledning vårdkonsumtion ............................................................................................... 40

Sökmönster inklusive digitala vårdtjänster ...................................................................... 42

Antal vårdkontakter över tid fördelat på vårdtyp, vårdkontakt – PROCESS .................. 42

Antal digitala vårdkontakter - PROCESS ........................................................................ 44

Antal akutbesök per 1 000 invånare – PROCESS ........................................................... 45

Antal besök på Närakut - PROCESS ............................................................................... 46

Antal besök vid regionens akutmottagningar – PROCESS ............................................. 48

Besöksmönster hos mångbesökare - PROCESS .............................................................. 49

Ekonomiska indikatorer ....................................................................................................... 51

Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) – utfall. ................... 51

Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) i relation till

ekonomiskt utrymme........................................................................................................ 52

Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) – utfall ................................................ 53

Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) i relation till ekonomiskt utrymme ..... 54

Resultatutveckling verksamhetsområde hälso- och sjukvård (månadsvis) ...................... 57

Kostnadsutveckling för nära vård .................................................................................... 58

HR–indikatorer..................................................................................................................... 59

5

Sammanfattning Inom VGR finns idag många redan beslutade indikatorer som följs upp. Många av dem kan

användas för att visa på omställningens effekter. Syftet med rapporten är att den ska ge en

så samlad uppföljning som möjligt av hur arbetet med omställningen fortskrider och leder

till resultat i linje med omställningens syften och mål. Rapporten redovisar därför ett urval

av indikatorer fördelade på medicinsk kvalitet, patientens och befolkningens uppfattning

av vården, patientsäkerhet, tillgänglighet, sammanhållen vård, vårdkonsumtion och

sökmönster, ekonomi samt HR. Uppföljningen sker enligt den vedertagna indelningen av

indikatorer i resultat, process och struktur. Såväl vårdens processer som dess strukturer

syftar ytterst till att förbättra resultat eller effekter för dem vården är till för. De olika

områdena täcks av indikatorer i olika grad vilket beror på att indikatorer ännu saknas eller

att registreringar inte görs, görs med för gles frekvens eller dålig kvalitet. Inom medicinska

resultat är mycket av data hämtat från kvalitetsregister som ofta, men inte alltid, kan

tillhandahålla data årsvis. Det är godtagbart i många fall men inte alltid.

Gemensamma regionala termer, begrepp och registreringsrutiner saknas inom vissa

områden. Det skapar problem för uppföljning. T.ex. uppstår ibland förvaltnings- eller

verksamhetsspecifika termer, begrepp och rutiner vilket förhindrar bra jämförelser.

Indikatorer som hämtas ur VGR:s egna system kan för det mesta redovisas uppdelat på

ålder, kön, organisation och nämnder. Indikatorer från kvalitetsregister saknar möjlighet att

redovisas per nämnd, men kan ofta redovisas uppdelade per de övriga kategorierna.

Förslag på indikatorer där kompletta underlag saknas

För ett antal områden viktiga för omställningen saknas idag bra indikatorer och/eller

kompletta registreringar och uppföljningar. För att göra det möjligt att följa upp initiativ,

aktiviteter och förändringar inom omställningen och att de leder till avsedda syften och mål

är det viktigt med ett fortsatt utvecklingsarbete. Nedan redovisas några områden där det

idag saknas underlag för sådan uppföljning.

• Andel vuxna listade patienter med diabetes, hypertoni, ischemisk

hjärtsjukdom, hjärtsvikt, KOL etc. som besökt vårdcentral eller fått besök

av mobil hemsjukvård eller gjort ett digitalt besök.

• Andel multisjuka som nås av mobila hemsjukvårdsläkarteam. Nära vård.

• Patienter inskrivna i mobila hemsjukvårdsläkarteam.

• Oplanerade besök efter planerat besök i specialiserad vård. För att mäta

förändringar i specialiserade vården.

• Antal/andel vårdkontakter per sjukhus inom identifierade områden för

koncentration – utveckling över tid.

• Väntande till besök i primärvård inom 7 dagar (NV, DV, KV) – månatlig

mätning.

• Antal verksamheter/vårdområden som når upp till volymmålen – träning

ger färdighet.

• Antal patienter med fast vårdkontakt och/ eller andel av listade vid

vårdcentral som har fast vårdkontakt (fördelat: totalen och 65år och äldre)

• Antal inkomna ärenden 1177 e-tjänster.

6

• Befolkningens och patienternas nöjdhet med tillgång till vård som behövs

ofta och nära – går det att formulera fråga i Hälso- och

sjukvårdsbarometern.

• Avsnittet Patientsäkerhet ska utvecklas att innehålla målen som anges i

patientsäkerhetsplanen; trycksår, fall, VRI, olämpliga läkemedel samt

strama-målen. (Melior-sökord gemensamt för alla förvaltningar).

För att mer detaljerat kunna följa de aktiviteter som pågår inom omställningens olika delar,

kommer det att tas fram separata rapporter för nära vård, koncentration, digitala

vårdtjänster och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.

I det följande sammanfattas vad uppföljningen av de hittills valda indikatorerna visar.

Övergripande är det ännu inte rimligt att anta att omställningen, mer än i mycket specifika

fall, har lett till mätbara effekter. Arbetet med omställningen påbörjades i slutet av 2016,

organiserades under första halvåret 2017 varpå initiativ, aktiviteter och projekt successivt

startades upp. De indikatorer som följs upp i denna rapport hämtar ofta data för 2017 och

tidigare. Däremot kan denna första rapport visa förhållanden och trender som behöver

förstärkas eller förändras.

Indikatorer avseende medicinsk kvalitet följs i huvudsak upp genom data hämtade från

Vården i siffror och medicinska kvalitetsregister. Andelen medicinska kvalitetsmätpunkter

för sjukvården i Västra Götaland som 2013-2016 var bättre än eller inte skilt från riket

varierar mellan 82-89 procent. Det fanns relativt stora skillnader hur väl olika typer av vård

stod sig jämfört med riket i övrigt. Jämförelser med andra landsting och regioner säger

emellertid inte mycket om kvaliteten i vården var tillräckligt bra.

Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården i Västra Götaland minskade

vårdcentral och sjukhus de senaste två-tre åren. Andelen som upplever att de har tillgång

till den vård de behöver minskade successivt från 2012 med en viss en ökning 2016. Här

finns ännu ingen jämförelse med riket. Den andelen av befolkningen som tycker det är bra

att viss vård koncentreras ökade 2011-2015 för att minska 2017. Nästa mätning görs 2019.

Hur nöjda patienterna varit med besök hos läkare i primärvården mäts i sju olika

dimensioner. Andelen patienter som svarade positivt på de sju dimensionerna var mellan

63-83 procent. Det var mellan 2-5 procentenheter lägre än genomsnittet för riket.

Mätningen gjordes första gången 2017, svarsfrekvensen var låg och det finns inga

uppgifter om skillnaderna mellan landstingen/regionerna var statistiskt säkerställda.

För patientsäkerhet redovisas indikatorerna vårdrelaterade infektioner, oplanerat återbesök

på akutmottagningen, överbeläggningar och tillgänglighet. Det regionala måltalet för

vårdrelaterade infektioner - infektioner som uppkommer under ett slutenvårdstillfälle - är

att det ska inträffa i högst sex procent av vårdtillfällena. Utfallet 2017 var strax under sex

procent vid alla sjukhusförvaltningar i VGR med undantag för Frölunda specialistsjukhus

där utfallet var lägre. Under perioden 2016 till juni 2018 var andelen patienter som

oplanerat återkom för besök på akutmottagning inom 72 timmar efter ett första besök

mellan fem och sex procent. Det regionala måltalet är högst fem procent. Andelen

överbeläggningar per 100 slutenvårdsplatser varierar relativt mycket per månad. 2013 till

mars 2018 var det mellan 2,6 – 7,2 procent. Tendensen är ökande sedan ca. maj 2016.

Tillgänglighet inom den specialiserade sjukhusvården följs upp för första besök och till

operation/åtgärd inom 90 dagar samt som ledtider vid besök på akutmottagning. Från 2013

7

fram till ca mitten av 2017 ökade successivt antalet och andelen patienter som fick vänta

för länge på både första besök och operation. Därefter har förbättringar gjorts men målen

nås inte. För besök på akutmottagningar är det regionala målvärdet att den genomsnittliga

totala vistelsetiden för patienter som skrivs in i slutenvård ska vara högst fyra timmar.

2016-2017 varierade andelen patienter med högst fyra timmar TVT mellan 49-51 procent.

Under 2018 gjordes vissa förbättringar.

Med sammanhållen vård menas hur väl vårdinsatserna för framför allt kroniskt och de mest

komplext sjuka patienterna hålls samman över tid och samordnas mellan primärvården,

den kommunala hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukhusvården. Någon riktigt

bra enskild indikator att följa finns ännu inte. Men ett antal befintliga indikatorer kan

tillsammans ge en rimligt väl täckande bild. De indikatorer som redovisas i denna rapport

är oplanerade besök vid specialiserad vård inom två veckor efter besök inom primärvården,

äldre patienter som oplanerat återinskrivs för sluten vård inom 30 dagar efter utskrivning,

undvikbar slutenvård för äldre patienter enligt Socialstyrelsens definition samt

utskrivningsklara patienter på sjukhus.

Andelen patienter som gjorde oplanerade besök vid specialiserad vård inom två veckor

efter besök inom primärvården var 2013-2017 relativt stabilt med vissa säsongsvariationer

och vissa skillnader mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna. Andelen återinskrivna

patienter äldre än 65 år var 2012-2017 omkring 10 procent med en viss tendens till

minskning. Andelen patienter som lades in för undvikbar slutenvård minskade 2012-2017

successivt från drygt 80 till ca 60 vårdtillfällen per 1 000 invånare. Och genomsnittligt

antal vårddagar med utskrivningsklara patienter visade viss tendens till minskning

2015-2017.

Hur regionens invånare konsumerar hälso- och sjukvård och sökmönster för

vårdkonsumtionen följs genom olika typer av vårdkontakter som besök i primärvård och

specialiserad vård, telefonkontakter samt vårdtillfällen m.m. Antal vårdkontakter per

invånare har ökat över tid i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden. Ökningen var störst

inom Göteborgs HSN. Cirka fyra femtedelar av alla vårdkontakter är primärvård. Andelen

vårdkontakter i primärvården ökade med en procentenhet 2012 -2016 och minskad i den

specialiserade vården. I den öppna vården minskade andelen besök jämfört med andra

vårdkontakter men förändringen ska tolkas med försiktighet p.g.a. att registreringsrutinerna

har ändrats. För digitala vårdbesök började uppföljning av vårdbesök on-line i mitten av

2017. Närhälsan on-line startade vid årsskiftet 2017/18. Totalt görs ca. 6 000 on-linebesök

per månad. Antalet on-linebesök hos vårdgivare utanför VGR var i mars 2018 ännu

betydligt fler än hos Närhälsan men skillnaderna har minskat betydligt månad för månad.

Antalet besök på akutmottagning per 1 000 invånare var stabilt januari 2016 till juni 2018.

Mångbesökare mäter antalet besök per individ i VGR totalt med fördelning på olika typer

av vård, primärvård, specialiserad öppen vård, besök på akutmottagning och slutenvård.

Relativt många invånarna i VGR gör ett stort antal besök per år (fem eller fler) fördelade

mellan flera olika vårdtyper. En fördjupad analys kommer göras till nästa version av

rapporten.

Kostnaderna för Västra Götalandsregionens egna åtagande för hälso- och sjukvård ökade

2010-2016 med 850 per invånare (3,7 procent) i fasta priser. Prognosen är, utan särskilda

ökade åtgärder som t.ex. omställningen av hälso- och sjukvården, att kostnaderna fram till

2023 ökar till ca. 1 800 kronor per invånare (5,7 procent) över bedömt tillgängligt

8

utrymme. Utvecklingen 2010-2016 var mer gynnsam för nettokostnaden per invånare, där

även finansiering med statsbidrag räknas in, med en minskning med ca. 1 procent. Men

även nettokostnaden prognostiseras öka med 1 605 kronor (5,9 procent) per invånare över

bedömt tillgängligt utrymme fram till år 2023.

Till kommande version av rapporten planeras definitioner och data att tas fram för

uppföljning av andel ekonomiska resurser som läggs på nära vård.

Inom HR-perspektivet följs personalflöden och fördelning av kompetenser upp med

indikatorer som mäter antal årsarbetare, utförd tid, samt bemanningsläkare inom respektive

förvaltning. Avsikten är att följa om omställningen leder till en förändrad

personalfördelning mellan förvaltningstyper inom hälso- och sjukvården samt förändrad

kompetensmix, kompetensbrist och specialisering inom förvaltningarna. Antal årsarbetare

ökade 2015-2017 med totalt 1 915 (5,5 %) med den största relativa ökningen inom

primärvården med procent 5,2 %. Den utförda arbetstiden ökade 2015-2017 med 3,6

procent med den största ökningen inom primärvården 4,0 procent. Ersatta timmar för

bemanningsläkare ökade med 18 procent 2015-2017.

9

Inledning och uppdraget Regionfullmäktige har fastställt en gemensam strategi för omställning av hälso- och

sjukvården. Strategin innebär att bygga ut den nära vården, koncentrera vård för högre

kvalitet och tillgänglighet, utveckla digitala vårdformer och tjänster samt sätta fokus på

kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.

Målet är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet

och patientsäkerhet samt alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter.

Patienterna ska alltid känna sig trygga och väl omhändertagna i kontakten med vården.

Patienten ska också uppleva att vården är lätt att hitta och lätt att komma i kontakt med.

Läs mer på omställningens hemsida: http://intra.vgregion.se/omstallningen

Förändringarna ska bidra till bättre medicinsk och patientupplevd kvalitet,

patientsäkerhet, tillgänglighet, personcentrering, samordning, jämlikhet, produktivitet och

effektivitet. Det ger också förutsättningar att klara kompetensförsörjningen samtidigt som

vårdbehoven ökar. Omställningen ska leda till högre uppfyllelse av de politiskt beslutade

målen för den hälso- och sjukvård som Västra Götalandsregionen finansierar.

Koncernavdelning data och analys har uppdraget att definiera uppföljningsindikatorer

inom omställningen av hälso- och sjukvården som kan användas för att värdera om

utveckling sker i riktning mot de syften och mål som angivits för omställningsarbetet. I

uppdraget ingår att göra en nulägesbeskrivning baserad på dessa indikatorer vilka

redovisas i denna rapport, samt redovisa utfall för dem med lämpliga tidsintervall under

perioden. Önskvärd riktning redovisas för varje indikator. En övergripande målsättning är

att inomregionala skillnader ska minska. Urvalet av indikatorer baseras på befintliga

datakällor. Indikatorerna är av övergripande karaktär. För att mer detaljerat kunna följa de

aktiviteter som pågår inom omställningens olika delar, kommer separata rapporter göras

för nära vård, koncentration, digitala vårdtjänster och kvalitetsdriven

verksamhetsutveckling.

För att kunna ta till vara patienternas och invånarnas synpunkter, pågår ett arbete med att ta

fram patientrapporterat mått (PROM/PREM) inom respektive omställningsområde.

Efter att HSS fastställt rapporten kommer den att publiceras på Verksamhetsanalysens

hemsida. Utfallet uppdateras en gång per kvartal.

http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporter-och-benchmarking/och via länk från

omställningens hemsida: http://intra.vgregion.se/omstallningen.

Nedan följer indikatorer för att följa omställningen av hälso- och sjukvården i Västra

Götalandsregionen. Indikatorerna utgår från omställningsmålen och är indelade i områdena

sammanhållen vård, tillgänglig vård, medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, befolkning och

patienters uppfattning och erfarenhet av vården samt indikatorer avseende ekonomi och

HR. Vidare beskrivs sökmönster.

Det är ett stort urval indikatorer för att mäta ett brett spektrum av omställningen. Lämpliga

indikatorer väljs beroende på typ av aktivitet, men förändring av värdena för indikatorerna

kommer inte ses förrän omställningsaktiviteterna är startade. Indikatorerna kommer att

revideras, tas bort, och/eller kompletteras allteftersom omställningsprocessen fortskrider.

Indikatorerna mäts kvartalsvis i första hand, eller mer sällan beroende på insamlingsmetod.

http://intra.vgregion.se/omstallningen


http://analys.vgregion.se/2018/fordjupningsapporter-och-benchmarking/


10

För varje indikator beskrivs vilken av de fyra delarna av omställningen som respektive

indikator mäter. Oftast beskrivs indikatorerna på en övergripande nivå i hälso- och

sjukvårdssystemet och bör påverkas av flera eller alla fyra delar. För respektive indikator

beskrivs vilken eller vilka delar av omställningen som indikatorn mäter - utveckla den nära

vården (NV), koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC), utveckla digitala

vårdformer och tjänster (DV), sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV).

Resultat-, process eller strukturmått Uppföljningen sker genom att mäta enligt den vedertagna indelningen av indikatorerna i

resultat, process och struktur som beskrivs översiktligt i tabellen nedan. Såväl vårdens

processer som dess strukturer syftar ytterst till att förbättra resultat eller effekter för dem

vården är till för.

Mått typ Beskrivning

Resultatmått

Resultatmått används för att beskriva

vårdens effekter och resultat för

patienterna, det vill säga slutresultatet av

de gjorda insatserna.

Processmått Processmått används för att beskriva

arbetsprocesserna i en verksamhet och hur

väl de fungerar.

Strukturmått

Strukturmått avser resurser som finns i en verksamhet, t.ex. i termer av (viss typ av) medarbetare eller kompetenser (t.ex. antal/andel specialist-ssk), lokaler (t.ex. antal operationssalar), utrustning (t.ex. antal MT-kameror), IT-system och kvalitetsregister etc. Ett strukturmål handlar då om mål för hur strukturer ska förändras.

11

Medicinsk kvalitet

Sammanfattning av medicinsk kvalitet i Västra Götaland i relation till riket – RESULTAT och PROCESS Varför har indikatorerna valts:

• Indikatorerna följs idag upp i Verksamhetsanalys och här redovisas en

sammanställning av dessa. Det är en redovisning av dels politiskt beslutade

indikatorer dels av i andra sammanhang tillgängliga indikatorer.

Vad mäter indikatorerna?

• Indikatorerna mäter medicinsk kvalitetsför sjukvården i Västra Götaland.

Sammanstllningen anger andel mätpunkter som är lika med eller bättre än riket, det

vill säga som statistiskt inte är sämre än riksgenomsnittet (figur). Resultaten visas

för olika sjukdomsgrupper indelat i nationella programområden (figur). Det måste

understrykas att jämförelsen är statistisk, vilket inte är detsamma som att den är

kliniskt relevant eller att målvärde uppnåtts. Inte heller behöver ett resultat som är

bättre än riket innebära att resultatet är bra, det kan vara så att varken riket eller

Västra Götalandsregionen når önskade mål.

Vilka omställningsområden täcker indikatorn:

• Nära vården (NV)

• Koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet (KC)

• Utveckla digitala vårdformer och tjänster (DV)

• Sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (KV)

Mått:

• Källa: Verksamhetsanalys.

• Täljare: Antal mätpunkter enligt ovan som vid statistisk jämförelse inte är säkert

sämre än riksgenomsnittet.

• Nämnare: Antal mätpunkter för medicinsk kvalitet i Västra Götaland för

förvaltningar, sjukhus, privata aktörer, hälso- och sjukvårdsnämndområden eller

regional nivå där uppdelning saknas, redovisade i Verksamhetsanalysen respektive

år, som är möjliga att jämföra mot riket.

• Periodicitet: Årligen.

Önskad utveckling:

Kommentar: Inom medicinska resultat hämtas huvuddelen av data från kvalitetsregister

där det kan vara svårt att komma åt data med annat mätintervall än årsvis, vissa

medicinska indikatorer följs upp kvartalsvis i KVARTALEN. Ytterligare problematik är att

inmatning i kvalitetsregistren ibland är ofullständig.

Under medicinsk kvalitet bör komplettering i kommande version göras med indikator som

kopplar till koncentration av volymer.

http://analys.vgregion.se/

12

• Alla mätpunkter ska vara statistiskt bättre än eller inte skiljt från riket.

Resultat baslinje:

• Sammantaget för Västra Götaland var 87 % av mätpunkterna bättre eller på samma

nivå som riksgenomsnitten år 2017. Resultaten är preliminära till följd av att all

data ej är uppdaterad i Verksamhetsanalys 2018. Uppdatering sker höst 2018. För

de olika programområdena var ungefär 60–94 % av mätpunkterna bättre eller på

samma nivå som riksgenomsnittet.

Figur 1.1a Fördelning av antal medicinska kvalitetspunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket, ej skilt från riket respektive sämre än riket år 2017. Statistisk signifikant skillnad. Det fanns 92 mätvärden som ej kunde jämföras mot riket och som exkluderats. Källa = Verksamhetsanalys 2018, 180630. Preliminär figur till följd av att alla resultat inte är uppdaterade.

Figur 1.1b Fördelning av antal medicinska kvalitetspunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket, ej skilt från riket respektive sämre än riket år 2017, fördelat på programområde. Statistisk

bättre; 155; 22%

ej skilt; 467; 65%

sämre; 92; 13%

Antal mätpunkter som är statistiskt säkerställt bättre

respektive sämre än riket

Källa: Verksamhetsanalys 2018, 180630

Några avsnitt uppdateras höst 2018, ex cancer, fetma, KOL, ätstörningar, barnhälsovård

13

signifikant skillnad. Det fanns 92 mätvärden som ej kunde jämföras mot riket och som exkluderats. Källa = Verksamhetsanalys 2018, 180630. Preliminär figur till följd av att alla resultat inte är uppdaterade.

1

20 59

12 72 10 23

2 5 131

11

38

2

69

75 585 38 55

16

13

7215

1 424 15 8 1 3 10 2

12

10 2

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

sämre

ej skilt

bättre

Källa: Verksamhetsanalys 2018, 180630

Några avsnitt uppdateras höst 2018, ex cancer, fetma, KOL, ätstörningar, barnhälsovård

Antal mätpunkter som är statistiskt säkerställt bättre resp sämre än riket

14

Figur 1.1b Andel medicinska kvalitetsmätpunkter för sjukvården i Västra Götaland som var bättre än riket eller ej skilt från riket per år 2013-20161. Statistisk signifikant skillnad. Tabellen uppdateras när ovanstående diagram inte längre är preliminära. Källa = Verksamhetsanalys.

Patienten och befolkningens uppfattning av vården

Inledning

Indikatorer för långsiktig mätning på övergripande nivå För den långsiktiga mätningen på övergripande nivå finns för ändamålet dels

Vårdbarometern med enkätfrågor som går ut till invånarna oavsett om de har varit patienter

eller inte, dels Nationell patientenkät som går ut till invånare som har fått vård på

vårdcentral eller mottagning på sjukhus. För att fånga några särskilt intressanta frågor och

variabler bryts några frågor ur Nationell patientenkät ut och särredovisas som komplement

till de indexerade resultaten.

Kommentar: Underlag för indikatorerna har hämtats från Nationell patientenkät och

Hälso- och sjukvårdsbarometern. Svaren kan redovisas uppdelade på olika egenskaper och

bakgrundsfaktorer som kön, utbildningsnivå och upplevd hälsostatus vilket är egenskaper

som har visat stor oönskad variation i tidigare mätningar. I kommande versioner av

rapporten kan kompletteringar göras.

15

Befolkningens förtroende för och upplevd tillgång till hälso- och sjukvården - RESULTAT

Varför har indikatorerna valts:

• Indikatorerna används nationellt för att följa upplevd tillgång till vård och

förtroende i befolkningen för vården. Ambitionen är att omställningen av hälso-

och sjukvården ska öka befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården.


• Indikatorn mäter hur befolkningen 18 år eller äldre uppfattar hälso- och sjukvården,

oavsett om de besökt vården eller inte. Dels mäts om man upplever att man har

tillgång till den vård man behöver, dels mäts om man har förtroende för hälso- och

sjukvården, sjukhus, vårdcentral respektive 1177.

Vilka omställningsområden täcker indikatorn





Mått

• Källor: Hälso- och sjukvårdsbarometern. Verksamhetsanalys.

• Årlig mixad webbenkät/telefonintervjuundersökning bland samtliga

landsting/regioner.

• Täljare: Andel som svarat att de instämmer helt eller delvis i påståendet att de

o Har tillgång till den sjukvård de behöver

o Har mycket stort eller ganska stort förtroende för vårdcentraler, sjukhusen

respektive hälso- och sjukvården i ditt landsting, samt för 1177 och 1177.se

o Från år 2017 mäts även förtroende för 1177 Vårdguidens e-tjänster.

• Nämnare: Ett slumpmässigt urval av befolkningen i Västra Götaland 18 år eller

äldre. Svarsfrekvensen är cirka 50 %, 8 100 personer i VG år 2016.

• Periodicitet: Mäts årligen. Ny metod från år 2016.

Önskad utveckling:

• Ökande andel i befolkningen som upplever sig ha tillgång till respektive har

förtroende för hälso- och sjukvården.

16

Resultat baslinje

• Andelen som har förtroende för vårdcentral, hälso- och sjukvård och sjukhus har

minskat senaste två-tre åren. Andelen som upplever att de har tillgång till den vård

de behöver har minskat successivt sedan 2012, men en ökning sågs 2016.

Förtroende för 1177 och 1177.se började mätas år 2016. Från år 2017 mäts även

förtroende för 1177 Vårdguidens e-tjänster.

17

Figur 2.1 Andel av befolkningen som upplever att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, har ganska stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvård, sjukhus, vårdcentral, 1177 och 1177.se. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys.

Figur 2.2 Andel av befolkningen som upplever att de har tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver, har ganska stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvård, sjukhus, vårdcentral, 1177 och 1177.se år

18

2017. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys.

Befolkningens uppfattning om koncentration av hälso- och sjukvård - RESULTAT

Varför har indikatorn valts:

• Indikatorn används nationellt för att följa befolkningens uppfattning om

koncentration av hälso- och sjukvård. Koncentrationen av åtgärder inom

omställningen bör avspeglas i befolkningens nöjdhet.


• Indikatorn mäter huruvida befolkningen 18 år eller äldre tycker det är bra att hälso-

och sjukvården koncentrerar operationer och behandlingar till färre sjukhus för att

förbättra kvaliteten och tillgängligheten.



Mått

• Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern. Verksamhetsanalys.

• Årlig mixad webbenkät/telefonintervjuundersökning bland samtliga

landsting/regioner.

• Täljare: Andel som svarat ja på frågan: ”På en del håll i landet koncentrerar man

vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra

kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre

resor för dig?”

• Nämnare: Ett slumpmässigt urval av befolkningen i Västra Götaland 18 år eller

äldre. Svarsfrekvensen är cirka 50 %, 8 100 personer i VG år 2016.

• Periodicitet: Mäts vartannat år nästa gång 2019. Ny metod från år 2016.

Önskad utveckling

19

• Ökande andel i befolkningen som är nöjda med utvecklingen av koncentrationen inom

hälso- och sjukvård.

Resultat baslinje

• Andelen av befolkningen som tycker det är bra att vården koncentreras har ökat

sedan 2011, fram till 2015, vid 2017 års mätning minskade andelen.

• Indikatorn kommer inte mätas varje år, nästa mätning sker år 2019.

Figur 2.3 Andel av befolkningen som är nöjda med utvecklingen att vissa operationer och behandlingar koncentreras till vissa sjukhus för att förbättra kvaliteten, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Källa = Hälso- och sjukvårdsbarometern, Verksamhetsanalys.

Patienters upplevelse av läkarbesök i primärvården – RESULTAT Varför har indikatorn valts:

• Indikatorerna används nationellt för att följa patientupplevelse i primärvård. En

utveckling och förstärkning av den nära vården, det vill säga den vård som invånare

och patienter behöver ofta bör avspegla sig i patienters förbättrade upplevelse av

besök i primärvård. En ökad användning av digitala vårdtjänster och fokus på

kvalitetsdriven verksamhetsutveckling bör avspegla sig i patienters upplevelse av

besök i primärvård.

• Vad mäter indikatorerna?

• Indikatorerna mäter patientupplevelse efter läkarbesök i primärvård i sju olika

dimensioner:

20

o Respekt och bemötande belyser vårdens förmåga att bemöta patientens

individuella behov och förutsättningar.

o Tillgänglighet belyser tillgänglighet avseende närhet och kontaktvägar och

personalens tillgänglighet för patienten och dess anhöriga.

o Delaktighet och involvering belyser patientens involvering och delaktighet i

vården och besluten och om behandlaren tar hänsyn till patientens önskemål.

o Information och kunskap belyser hur väl vården förmår informera och

kommunicera om väntetider, ge svar på frågor och informera om behandlingen.

o Emotionellt stöd belyser personalens lyhördhet för patientens oro, ångest,

smärta etcetera och om personalen är tillgänglig och stöttande i detta.

o Kontinuitet och koordinering belyser hur väl vården samordnas internt och

externt och patientens önskemål om kontinuitet.

o Helhetsintryck belyser helhetsaspekten, upplevd effektivitet och utfall,

omhändertagande och trygghet.





Mått

• Källa: Nationell Patientenkät. Verksamhetsanalys.

• Enkät vartannat år i samtliga landsting/regioner. Västra Götalandsregionen mäter

varje år.

• Täljare: Frågor i form av ett antal påståenden till vilka patienten ställer sig positiv,

neutral eller negativ. Svaren redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner

där varje dimension består av flera frågor vars svar viktats ihop.

• Nämnare: Ett slumpmässigt urval av de patienter som besökt vårdcentral i

september 2015 och som då träffat en läkare. Svarsfrekvensen är cirka 40 % i

Västra Götaland vilket motsvarar 20 012 personer i VG år 2015.

• Periodicitet: Varje år.

Önskad utveckling

• Ökande andel av patienterna med positiva svar i de sju dimensionerna.

Resultat baslinje

• Andelen positiva svar per dimension var mellan två och fem procentenheter lägre i

Västra Götaland jämfört med genomsnittet i riket, men det finns inga uppgifter

huruvida skillnaderna är statistiskt säkerställda. Den låga svarsfrekvensen gör det

också svårt att dra slutsatser av resultaten. År 2017 är första baslinjemätningen för

denna enkätundersökning.

21

Figur 2.4 Andel av patienter som besökt läkare vid vårdcentral i Västra Götaland som svarat positivt på de sju dimensionerna. Källa = Nationell Patientenkät, Verksamhetsanalys.

Patientsäkerhet

Vårdrelaterade infektioner – RESULTAT


• Vedertaget kvalitetsmått för patientsäkerhet.


• Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård under vilka vårdrelaterade infektioner har

uppkommit. Det är visat att om vårdpersonal i hög utsträckning följer basala

hygienrutiner och klädregler uppstår mindre smittspridning. Indikatorn visar

andelen vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård av det

totala antalet vårdtillfällen i somatisk slutenvård (somatisk syftar på kroppssjukvård

till skillnad från psykiatri.)

Kommentar:

22




Mått

• Källa: Infektionsverktyget, nationell e-tjänst som samlar data från journalsystem,

laboratoriesystem och patientadministrativa system. Kvartalen.

• Täljare: Antalet vårdtillfällen med vårdrelaterade infektion i somatisk slutenvård.

• Nämnare: Antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård.

• Periodicitet: Kvartal

Önskad utveckling

• Regionens måltal är att vårdrelaterade infektioner ska uppkomma under högst 6 %

av vårdtillfällena i somatisk slutenvård

Resultat baslinje

• Andelen vårdtillfällen under vilka vårdrelaterade infektioner uppkom ligger ganska

stabilt strax under 6 % vid samtliga förvaltningar, förutom vid Frölunda Specialist

Sjukhus.

Figur 3.1 Andel. Källa =Kvartalen. 2

2 I kommande version av rapporten ska skalan i diagrammet ändras för bättre läsbarhet.

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner/infektionsverktyget.7263.html

23

Oplanerat återbesök på akutmottagningen – PROCESS




• Andel oplanerade återbesök på akutmottagningen inom 72 timmar efter ett första

besök på samma akutmottagning.






Mått

• Källa: Akutdatabasen.

• Täljare: Antal patienter som återkommer inom 72 timmar till akutmottagning efter

ett första besök.

• Nämnare: Totalt antal besök på akutmottagning.

• Periodicitet: Månad.

Önskad utveckling

• Regionens måltal är att högst 5 % av patienterna ska komma tillbaka till

akutmottagningen inom 72 timmar efter ett första besök.

Resultat baslinje

• Andelen ligger på drygt 5 % senaste åren. Figur 3.2 Andel. Källa = Akutdatabasen

5%5%6%6%6%6%5%5%6%5%5%

6%5%5%5%5%5%5%5%5%5%5%5%5%5%5%6%6%6%6%

0%1%2%3%4%5%6%7%

jan

-16

feb

-16

mar

-16

apr-

16

maj

-16

jun

-16

jul-

16

aug-

16

sep

-16

ok

t-1

6

no

v-1

6

dec

-16

jan

-17

feb

-17

mar

-17

apr-

17

maj

-17

jun

-17

jul-

17

aug-

17

sep

-17

ok

t-1

7

no

v-1

7

dec

-17

jan

-18

feb

-18

mar

-18

apr-

18

maj

-18

jun

-18

Andel åter akut inom 72h

Andel åter inom 72h Mål

24

Överbeläggningar - PROCESS




• Genomsnittligt antal överbeläggningar inom somatisk vård per 100 disponibla

vårdplatser och dag kl. 06:00 under respektive månad.






Mått

• Källa: Nationella väntetidsdatabasen.

• Täljare: Det totala antalet överbeläggningar per dag kl. 06:00 (somatik).

• Nämnare: Det totala antalet disponibla vårdplatser per dag kl. 06:00 /100 (somatik).

• Periodicitet: Månadsvis.

Önskad utveckling

• Minskning.

25

Resultat baslinje

• Mätningen visar en tendens till ökning av antalet överbeläggningar.

Figur 3.3 Antal överbeläggningar inom somatisk vård per 100 disponibla vårdplatser. Källa = Nationella Väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys.

26

Tillgänglighet

Väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS Varför har indikatorn valts

• För att följa omställningens effekter på väntetiden till första besök inom den

specialiserade vården.


• Alla patienter som väntar på ett första besök till den specialiserade vården, efter

remiss, ska vänta högst 90 dagar. Indikatorn mäter andelen patienter som väntat

mindre än 91 dagar.






Mått

• Källa: Nationella väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys.

• Täljare: Antalet patienter som väntat mindre än 91 dagar på första besök.

• Nämnare: Det totala antalet patienter som väntar på ett första besök.

• Antalet (täljaren) kommer i nästa uppföljning att relateras till befolkningen.

• Periodicitet: Månatligen.

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är att andelen som väntat högst 90 dagar ökar.

Resultat baslinje

• Över tid ses en tendens minskad måluppfyllelse i VGR. Antalet som har väntat mer

än 90 dagar redovisas separat på VGR-nivå. Antalet har ökat från knappt 3 000

väntande år 2013 till 15 000-25 000 år 2016. Under 2017 och framåt har antalet

väntande mer än 90 minskat kontinuerligt för att i mars 2018 vara 12 500.

Kommentar: De effekter som uppstår/kommer att uppstå förklaras inte alltid enbart av

omställningen. Det separata ”Akutenprojektet” är inte en del av omställningen. Riksdagen

förväntas besluta om behovsstyrd vårdgaranti med tidsfrist tre dagar inom primärvården i

ny lag som enligt förslaget träder i kraft 1 januari 2019

27

Figur 4.1a Andel väntande till första besök specialiserad vård inom 90 dagar. Källa = Nationell väntetidsdatabas, Verksamhetsanalys.

Figur 4.1b Antal väntande mer än 90 dagar till första besök inom specialiserad vård. Källa = Nationell väntetidsdatabas, Verksamhetsanalys.

28

Väntande till operation/åtgärd specialiserad vård inom 90 dagar - PROCESS


• För att följa omställningens effekter på väntetiden till operation/åtgärd inom den

specialiserade vården.

Vad mäter indikatorn?

• Alla patienter som väntar på en operation/åtgärd till den specialiserade vården, ska

vänta högst 90 dagar. Indikatorn mäter andelen patienter som väntat mindre än 91

dagar.




Mått

• Källa: Nationella väntetidsdatabasen, Verksamhetsanalys.

• Täljare: Antalet patienter som väntat mindre än 91 dagar på operation/åtgärd.

• Nämnare: Det totala antalet patienter som väntar på operation/åtgärd.

• Antalet (täljaren) kommer i nästa uppföljning att relateras till befolkningen.

• Periodicitet: Månatligen

Önskad utveckling

• Förväntad utveckling är att andelen som väntat högst 90 dagar ökar.

Resultat baslinje

• Över tid ses en tendens minskad måluppfyllelse i VGR fram till mitten av 2017, för

att sedan öka något.

29

Figur 4.2a Andel väntande till operation/åtgärd i specialiserad vård inom 90 dagar. Källa = Nationell väntetidsdatabas Verksamhetsanalys

Figur 4.2b Antal väntande mer än 90 dagar till operation/åtgärd inom specialiserad vård. Källa = Nationell väntetidsdatabas Verksamhetsanalys.

30

Ledtider på akutmottagning, total vistelsetid (TVT) för patienter med en inskrivning i slutenvården – PROCESS


• För att följa utvecklingen i samband med omställningen.


• Andel patienter som skrivs in i slutenvård från akutmottagningen som hade en

total vistelsetid på akutmottagningen som var <= 4 timmar.





Mått

• Källa: Regionala akutdatabasen, Verksamhetsanalys.

• Täljare: Antal besök som har en total vistelsetid på akutmottagningen som är <= 4

tim.

• Nämnare: Det totala antalet besök som leder till inskrivning i slutenvård.


Önskad utveckling

• Andelen patienter som skrivs in i slutenvård och har en vistelsetid <= 4 tim. ska

var 90%

Resultat baslinje

• Andelen patienter som skrivs in i slutenvård och har en TVT <= 4 tim. är ca 50%,

varierar mellan 39% och 52%

31

Figur 4.3 Andel som klarat målvärdet 4 timmar vid besök på akutmottagningen. Källa = Akutdatabasen,

Verksamhetsanalys.

Ledtider på akutmottagning, tid till avdelning (TTA) - PROCESS


• För att följa utvecklingen i samband med omställningen.


• Genomsnittliga tiden till avdelning (d.v.s. tiden mellan att patienten bedöms som

färdig på akuten och hämtas till avdelningen)





Mått

• Källa: Regionala akutdatabasen, Verksamhetsanalys.

• Enhet: Genomsnittligt antal minuter


Önskad utveckling

• Genomsnittligt antal minuter ska vara <=30min.

32

Resultat baslinje

• Den genomsnittliga tiden var mellan 57 min och 95 min, långt kvar till målet

<=30minuter. Ett visst mönster av att det ofta är längre genomsnittstider över

sommarmånaderna kan ses.

Figur 4.4 Tid till avdelning, genomsnittlig tid i minuter Källa = Akutdatabasen, Verksamhetsanalys.

33

Sammanhållen vård

Oplanerade besök vid sjukhus eller specialiserad vård inom 2 veckor efter besök inom primärvården - PROCESS Varför har indikatorn valts:

• Primärt omhändertagande bör inte efterföljas av oplanerade besök. En stärkt nära

vård borde leda till en minskning av antalet oplanerade besök efter initialt besök.


• Andelen oplanerade besök efter ett initialt besök i primärvården. Med en väl

fungerande nära vård bör andelen oplanerade besök vara låga.





Mått

• Källa: Vårddatabasen Vega.

• Täljare 1: Oplanerat besök till läkare eller oplanerat vårdtillfälle i specialiserad vård

inom 1-14 dagar.

• Nämnare 1: Alla besök i primärvård.

• Nämnare 2: Alla besök i primärvård för patienter med primärt omhändertagande i

primärvården3.

• Periodicitet: Mäts kvartalsvis.

3 Patienter med primärt omhändertagande i primärvården definieras som patienter som

vid primärvårdsbesöket som föregår det oplanerade besöket/vårdtillfället har fått någon av

följande diagnoser: diabetes, astma, KOL, hjärtsvikt, hypertoni, förmaksflimmer,

kärlkramp, pneumoni, urinvägsinfektion.

Kommentar: Förändringar kan förväntas efter det att överenskommelsen mellan

kommunerna och VGR avseende Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-

och sjukvård (2017:612) börjar tillämpas. Bra indikatorer för uppföljning av hur

sammanhållen vården är för enskilda och grupper av patienter saknas ännu, varför

kompletteringar med nya indikatorer kommer att bli aktuellt.

Målgrupperna ”taggas” idag genom särskild registrering på två olika sätt. Det går ännu

inte lita på att registreringarna görs på ett korrekt sätt. Viktigt att försöka finna ett sätt att

följa upp effekter som inte baseras på en viss korrekt registrering av varje enskilt besök av

det mobila teamet.

I delbetänkande II från utredningen God och nära vård föreslås fast läkarkontakt bli lag

fr.o.m. 2020. Hur och när sådana krav ska införas i VGR bör övervägas.

34

Önskad utveckling

• Minskning av andel oplanerade besök efter initialt besök.

Resultat baslinje

• Andelen oplanerade besök efter primärvårdsläkarbesök har inte förändrats

nämnvärt över tid. Det finns variationer mellan HSN.

Figur 5.1a Andel oplanerade besök till läkare i specialiserad vård 1–14 dagar efter besök inom

primärvården. Grupperat efter patienter med primärt omhändertagande i primärvården respektive alla

besökare i primärvården. Uppföljning kvartalsvis. Källa = Vega.

Figur 5.2b Andel oplanerade besök till läkare i specialiserad vård 1–14 dagar efter besök i primärvården för patienter med primärt omhändertagande i primärvården. Fördelat per nämnd. Uppföljning kvartalsvis. Källa = Vega.

35

Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar efter utskrivning från slutenvård, 65 år och äldre - PROCESS


• Indikatorn är ett vedertaget kvalitetsmått4. Omställningen syftar till ett förbättrat

omhändertagande med ett tydligare helhetsansvar för patienten. Därmed förväntas

en minskad återinskrivning.


• Måttet avser att belysa för tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt

utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården

eller socialtjänsten inte är tillräckligt samordnad. Måttet avser att vara indikator för

en sammanhållen vård och omsorg. Alla återinskrivningar kan inte eller bör inte

undvikas.






Mått


• Nämnare: Antal vårdtillfällen med ett urval av diagnoser som är vanliga hos

gruppen mest sjuka äldre; diabetes, KOL, pneumoni, bronkit, urinvägsinfektion,

akut tubulointerstitiell nefrit (njurbäckeninflammation), ospecificerad cystit, fraktur

på lårbenshals och höft, förmaksflimmer, hjärtsvikt. För personer 65 år och äldre.

• Täljare: Oplanerade återinskrivningar inom 1–30 dagar efter utskrivningsdatum

med utvalda diagnoser som kan ha en koppling till det första vårdtillfället. För

personer 65 år och äldre.

• Diagnoser enligt SoS lista över diagnosgrupper för återinskrivningar.

http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/oplaneradate

rinskrivninginom30

• Periodicitet: Mäts kvartalsvis.

Önskad utveckling

• Minskad andel oplanerade återinskrivningar.

4 Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. Socialstyrelsen 2014-2-12.

http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/oplaneradaterinskrivninginom30

http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/oplaneradaterinskrivninginom30

36

Resultat baslinje

• Andelen oplanerade återinskrivningar har minskat sedan år 2012 med cirka en

procentenhet. Intrycket av säsongsvariation är missvisande. Det sker inte fler

oplanerade återinskrivningar sommartid utan andelen ser ut att öka eftersom antalet

vårdtillfällen (nämnaren) är lägre sommartid. Variationsmönstret finns dock i både

täljare och nämnare.

Figur 5.3 Andel oplanerade återinskrivningar 1-30 dagar för personer 65 år eller äldre med utvalda diagnoser. Uppföljning kvartalsvis för rullande 12 månader bakåt. Källa = Vega.

Undvikbar slutenvård för patienter 65 år eller äldre enligt Socialstyrelsens definition - PROCESS

Med undvikbar slutenvård menas slutenvårdstillfällen som kan undvikas vid optimalt

omhändertagande. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn kan behandlas

effektivt i primärvården eller i öppen specialiserad vård. Genom förebyggande insatser,

kontinuerlig uppföljning av behandling, rehabilitering, bättre samordning mellan

vårdgivare med mera kan en del, dock inte alla, inskrivningar i sluten vård undvikas.

Diagnoserna som valts är vanliga i vården av de mest sjuka äldre och vanligt

förekommande bland den äldre befolkningen samt avspeglar gruppens vårdkonsumtion.

Varför har indikatorn valts?

• Vedertaget kvalitetsmått5. Många av vårdtillfällena avser personer som tillhör

gruppen mest sjuka äldre. En stor andel av mest de sjuka äldre har ett omfattande

sjukvårdsbehov och omsorgsbehov. Omställningen syftar till ett förbättrat

omhändertagande med ett tydligare helhetsansvar för patienten. Därmed förväntas

den undvikbar slutenvården minska.

5 Utveckling av indikatorerna undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. Socialstyrelsen 2014-2-12.

37


• Indikatorn mäter vårdtillfällen som är undvikbara genom ett bättre

omhändertagande i sjukvården och i kommunen på gruppnivå. Minskning kan ske

om patienten får en sammanhållen vårdkedja och optimal vård. Alla

slutenvårdstillfällen som definieras av Socialstyrelsen som potentiellt undvikbara

kan eller bör inte undvikas. Måttet påverkas även av förändrad behandlingspraxis

för de ingående diagnoserna. T ex har antalet vårdtillfällen för kärlkramp minskat

över tid till följd av bättre behandlingsmetoder inom hjärtsjukvården.






Mått

• Källa: Vårddatabasen Vega

• Täljare: Antal undvikbara slutenvårdstillfällen, 65 år eller äldre. Patienter med

huvuddiagnos astma, förmaksflimmer, hjärtinsufficiens, kärlkramp, KOL,

pneumoni, urinvägsinfektion samt huvud- och eller bidiagnos för diabetes ingår.

Definition undvikbar slutenvård, se indikatorbeskrivning 1 på sid 31.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19356/2014-2-

12.pdf

• Nämnare: Antal personer 65 år eller äldre i den listade befolkningen.

• Periodicitet: Mäts kvartalsvis, rullande 12 månader.

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är en fortsatt minskning.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19356/2014-2-12.pdf

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19356/2014-2-12.pdf

38

Resultat baslinje

• Andelen undvikbara slutenvårdstillfällen har under de senaste fem åren minskat

med tio procentenheter.

Figur 5.4 Antal undvikbara slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare, för personer 65 år eller äldre. Uppföljning kvartalsvis för rullande 12 månader bakåt. Källa = Vega.

Utskrivningsklara patienter på sjukhus – PROCESS En viktig aspekt av samarbetet inom hälso- och sjukvården är att en patient som inte längre

behöver sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset för vidare vård i det egna hemmet

eller i andra vårdformer. En person är utskrivningsklar om behandlande läkare bedömer att

personen inte längre behöver slutenvård.


• Ny lagstiftning fr.o.m. 2018 och omställningen förväntas leda till en effektivare

samverkan mellan region och kommun. En patient som inte längre behöver

sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset. Regionen har tillsammans med

kommunen ett ansvar för att en vårdplan upprättas.


• ”Utskrivningsklar” är en patient som inte längre bedöms behöva vård vid en enhet

inom ett landstings slutna hälso- och sjukvård. Bedömningen görs av behandlade

läkare. Genomsnittligt antal dagar mellan datum för ”utskrivningsklar” och datum

för utskrivning per patient.

39






Mått

• Källa: Produktionsdatabas SAMSA

• Täljare: Totalt antal vårddygn som patienter varit utskrivningsklara.

• Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen med patienter som angetts som

utskrivningsklara.

• Periodicitet: Mäts månadsvis.

Önskad utveckling

• Minskning av antal dagar med utskrivningsklara patienter.

Resultat baslinje

• Genomsnittligt antal dagar med utskrivningsklara patienter har minskat något

senaste året.

Figur 5.5 Genomsnittligt antal dagar med utskrivningsklara patienter. Källa = SAMSA.

40

Vårdkonsumtion och sökmönster

Inledning vårdkonsumtion Antal vårdkontakter innefattar både besök i primärvård och specialiserad vård,

vårdtillfällen och andra typer av kontakter med vården, t ex telefonkontakter. Uppgifterna

redovisas per hälso- och sjukvårdsnämndområde.

Figur 6.1a Antal vårdkontakter i primärvård respektive specialiserad vård per nämnd 2017. Källa = Vega

Antal vårdkontakter per invånare har ökat över tid i alla hälso- och

sjukvårdsnämndområden. Det är framförallt övriga kontakter utöver besök och

vårdtillfällen som har ökat. Mellan 2014 och 2016 ökade även fysioterapeutbesök till följd

av vårdval rehab. Utvecklingen över tid av besök och vårdtillfällen beskrivs i

Verksamhetsanalysen.

Figur 6.1b Snitt antal vårdkontakter* specialiserad vård och primärvård, per invånare i respektive nämnd.

Källa = Vega

* besök i primärvård och specialiserad vård, vårdtillfällen och andra typer av kontakter med vården, t ex

telefonkontakter.

Kommentar:

http://analys.vgregion.se/2017/fakta-om-halso--och-sjukvarden/vardkonsumtion/

41

Figur 6.1c Utveckling antal vårdkontakter, specialiserad vård och primärvård, respektive invånare per nämnd och VGR. 2012 = 100. Källa = Vega

Antalet vårdkontakter ökar mer än befolkningen ökar, framförallt övriga kontakter utöver

besök och vårdtillfällen. Förväntad utveckling är att vårdkontakterna ökar i takt med

befolkningsökning. Å andra sidan ökar andelen äldre i befolkningen, vilket gör att

vårdkonsumtionen skulle kunna tänkas öka något mer än befolkningen.6

6 I en kommande version av rapporten ska försök göras att åldersrelatera befolkningen och

befolkningsförändringarna med avseende på vårdbehov.

42

Sökmönster inklusive digitala vårdtjänster

Antal vårdkontakter över tid fördelat på vårdtyp, vårdkontakt – PROCESS


• Beskriva utvecklingen av olika vårdkontakter över tid. Kunna se om omställningen

leder till annorlunda fördelning mellan olika typer vårdkontakter.


• Beskrivning av relationen mellan olika slags vårdkontakter och hur det utvecklas

över tid.






Mått


• Antal vårdkontakter bland folkbokförda i Västra Götaland, oavsett var vården är

utförd. Procentuell fördelning av antal vårdkontakter fördelat på vårdtyp och

kontaktkategori. Källa= Vega.

• En vårdkontakt kan vara ett besök, annan kontakt (brev- och telefonkontakt),

indirekt kontakt (kontakt om patient) eller slutenvårdstillfälle (sjukhusvårdtillfälle).

Vårdkontakterna delas även upp på planerad (avtalad tid) och oplanerad kontakt.

• Periodicitet: Mäts årligen.

Önskad utveckling

• Den relativa andelen primärvård, specialiserad öppenvård, digitala vårdtjänster och

vård i hemmet ska öka, framförallt vård som utförs där patienten inte fysiskt

besöker akutsjukhuset. Det kan tillkomma kontakter som vi idag inte fångar, ex

digitala vårdbesök, uppföljning och monitorering på distans m.m.

Resultat baslinje

• År 2017 utfördes drygt 17 miljoner vårdkontakter av folkbokförda i Västra

Götaland. Nästan fyra femtedelar av alla vårdkontakter är primärvård. Strömningen

över tid visar viss ökad andel kontakter i primärvården (från 72 % år 2012 till 73 %

år 2016) och minskad andel i specialiserade vården. Relationen mellan besök och

annan typ av kontakt visar på en minskad andel besök. Kontaktformerna ”annan

kontakt” och ”indirekt kontakt” ska tolkas med försiktighet eftersom

Kommentar:

43

registreringsruterna har ändrats. Indirekt kontakt är frivilligt för sjukhusen att

registrera.

Figur 7.1a Andel vårdkontakter per vårdtyp och år. Källa = Vega

Figur 7.1b Antal vårdkontakter per vårdtyp och år. För de sju största grupperna visas antal i siffror. Källa = Vega

44

Antal digitala vårdkontakter - PROCESS Varför har indikatorn valts:

• För att följa införandet och utvecklingen av digitala vårdkontakter inom

omställningen.


• Antal digitala vårdkontakter.






Mått


• Antal kontakter som sker digitalt med ”ljud+bild” mäts från 2017 med besök med

KVÅ-kod ZV051 inom både primärvård och specialiserad öppenvård.

• Fortfarande i uppstartsfas, och det finns ännu ingen baslinjemätning.

•

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är att antalet digitala kontakter ska öka i relation till antalet

besök och vårdtillfällen.

Resultat baslinje

• Närhälsan online startade vid årsskiftet 17/18. Figuren visar också antal besök

online, utanför VGR.

Figur 7.2 Antal digitala vårdkontakter per månad. Fördelat på Närhälsan online, on-linebesök inomlän, on-linebesök

utomlän. Källa = Vega

45

Antal akutbesök per 1 000 invånare – PROCESS


• För att följa utbyggnaden av nära vård.


• Antal besök vid akutmottagningarna per 1 000 invånare.





Mått

• Källa: Akutdatabasen, befolkningsstatistik

Täljare: antal besök på akutmottagning (summerar antalet besök per HSN)

Nämnare: antal invånare (VGR och per nämnd)

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är att antalet besök vid akutmottagningarna minskar då

primärvården byggs ut, närakuter, mobila team och digitala vårdkontakter av olika

slag införs och samordningen mellan vårdgivare blir bättre.

Resultat baslinje

• Göteborgs HSN ligger högre än VGR totalt medan Västra HSN ligger lägre än

VGR. Figur 7.3 Antalet akutbesök per 1000 invånare, redovisat för VGR och respektive nämnd. Källa = Akutdatabasen

23 2324 23

2523 22 23 23 23 22 23 23

2124 23

2523 23 23 23 23 22 22 23 22

25 2425 2424 24 25 24

2623

2223 24 23 22 24 25

2325 24

2523 22 23 23 23 23 23 25

23

2725 25 24

22 2123

2223 22

2422 21 21 20 21 22

2022 21 22 22

23 22 21 21 20 21 22 2123 22

24 24

12 11 12 12 12 12 12 12 12 12 11 11 1210

12 12 13 12 12 12 12 12 12 12 13 1213 12 13 12

30 3133

3134

3028

30 31 3128 30 30

27

31 3033

3028 29 30 31 30 30 30 29

3432

3431

2422

2523

25 24 24 25 23 2322 23 23 23

24 2426 25

23 24 23 2422 22

2422

25 25 27 25

0

5

10

15

20

25

30

35

40

jan

-16

feb

-16

mar

-16

apr-

16

maj

-16

jun

-16

jul-

16

aug-

16

sep

-16

ok

t-1

6

no

v-1

6

dec

-16

jan

-17

feb

-17

mar

-17

apr-

17

maj

-17

jun

-17

jul-

17

aug-

17

sep

-17

ok

t-1

7

no

v-1

7

dec

-17

jan

-18

feb

-18

mar

-18

apr-

18

maj

-18

jun

-18

Antal akutbesök per 1000 invånare, år 2016-2018 per månad

VGR HSN S HSN N HSN V HSN GBG HSN Ö

46

Antal besök på Närakut - PROCESS Varför har indikatorn valts:

• För att följa införandet och utvecklingen av Närakut inom omställningen.


• Antal besök vid Närakut.






Mått

• Källa: Vårddatabasen Vega

• Projektet är fortfarande i uppstartsfas.

•

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är att antalet besök vid Närakut ska öka i relation till antalet

besök vid sjukhusakutmottagning och jourcentraler. Målet är att

Närakutmottagningarna ska ersätta jourcentralerna samt avlasta

akutmottagningarna med de grupper som kan omhändertas inom primärvården.

Resultat baslinje

• Närakuten vid Östra sjukhuset öppnades i full drift i januari 2018. Närakuten är

öppen varje dag mellan 08-22 och tar emot patienter som hänvisas dit från

akutmottagningarna för vuxna och barn på Östra sjukhuset. Antalet hänvisade har

successivt ökat efter öppnandet och var i april 17% resp. 14% för barn och vuxna.

Någon jourcentral har ännu inte stängts. Orsaker till att andelen hänvisningar ökade

under våren var dels att fler patientgrupper identifierades som kunde hänvisas till

närakuten, t.ex. patienter med misstanke om djup ventrombos, dels att

remisspatienter inom gränssnittet hänvidases. Barnakuten ökade andelen

hänvisningar till närakuten genom att införa en så kallad spot-check, d.v.s. att

patienter kan hänvisas till närakuten redan i inskrivningen efter en visuell

bedömning av patienten.

47

Figur 7.4 Fördelningen av antalet akutbesök, grön del= de som stannat på Akutmottagningen, blå del=de som hänvisats

till Närakuten. Källa = Akutdatabasen

Tabell 7.1 Fördelningen av antalet akutbesök, Antal och Andel

Avdelning Månad

Totalt Antal

akutvårdsbesök

Antal besök av totalen

som hänvisats till

Närakut Andel som hänvisats

Akutmottagning Östra 2017, januari 4284 2017, februari 3998 2017, Mars 4342 2018, januari 4376 363 8%

2018, februari 4160 498 12%

2018, Mars 4661 611 13%

2018, april 4465 612 14%

Akutmottagning barn 2017, januari 4204 2017, februari 4178 2017, Mars 4848 2018, januari 3931 301 8%

2018, februari 4326 454 10%

2018, Mars 5052 800 16%

2018, april 4732 790 17%

363 498 611 612 301 454 800 790

4013 3662 4050 3853 3630 3872 4252 3942

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2018,Januari

2018,Februari

2018,Mars

2018,April

2018,Januari

2018,Februari

2018,Mars

2018,April

Akutmottagning Östra Akutmottagning barn

Antalet akut besök

Antal besök som hänvisats till Närakut Antal akutvårdsbesök

48

Antal besök vid regionens akutmottagningar – PROCESS Varför har indikatorn valts:

• För att följa utvecklingen i samband med omställningen. Ökad andel nära vård med

bl.a. mobila team, uppföljning och monitorering digitalt, bättre samordning mellan

patient och vårdgivare och mellan vårdgivare, öppnande av närakuter m.m.

förväntas leda till färre besök på akutmottagningar och färre oplanerade

inläggningar i sluten vård.


• Antal sökande per akutmottagning månadsvis.






Mått

• Källa: Akutdatabasen.

• Antal besök vid akutmottagning.

• Måttet kompletteras med antal besök vid Nivå-2 akutmottagning efter uppstart,

enligt ovan.

• Periodicitet: Månatligen

Önskad utveckling

• Ett minskat antal besök vid akutmottagningarna.

Resultat baslinje

• Antal sökande per akutmottagning har ökat något över tid, men antalet är relativt

stabilt relaterat till befolkningsökningen.

49

Figur 7.5 Antal akutmottagningsbesök per akutmottagning. Källa = Akutdatabasen, Verksamhetsanalys

Besöksmönster hos mångbesökare - PROCESS


• Ett försök till kartläggning av mångsökare och för att följa hur mönstret förändras.

För att kunna se om omställningen leder till annorlunda och effektivare

omhändertagande av patienter som idag nyttjar flera olika vårdtyper.


• Antal besök per person och fördelning på vårdtyp.

Vilka omställningsområden täcker indikatorn?





Mått


• Antal besök per person och fördelning på vårdtyp bland folkbokförda i Västra

Götaland, oavsett var vården är utförd.

• I nästa uppföljning relateras till antal i befolkningen.

• I nästa uppföljning mångbesökare analyseras ur flera aspekter och närmare

definiera mångbesökare. Mångbesökare vid akutmottagning har minst 4 besök på

akutmottagning per år.

• Periodicitet: Mäts årligen

Önskad utveckling

• Önskad utveckling är att färre ska besöka flera vårdtyper, särskilt vårdtyper som

innefattar akutvårdsbesök och slutenvårdstillfällen, markerade med en pil i

diagrammet. Förändringar är även önskvärda i andra kombinationer.

50

Resultat baslinje

• Visar att många patienter har flera besök vilket kräver utökad analys. Till nästa

rapport kommer grupperingen av antal besök brytas ned på personalkategori som

besökts, eftersom frekventa besök kan vara t.ex. rehabilitering med frekventa

behandlingstillfällen.

Figur 7.6a Antal individer grupperat efter antal besök under 2017. Källa = Vega

Figur 7.6b Antal individer grupperat efter antal besökta vårdtyper (primärvård, specialiserad öppenvård, akutmottagningsbesök, slutenvård). Alla individer som haft kontakt med vården 2017. Källa =

51

Figur 7.6c Antal individer grupperat efter hur många och vilka vårdtyper (primärvård, specialiserad öppenvård, akutmottagningsbesök, slutenvård) som besökts under 2017. Alla individer som haft kontakt med vården. Källa = Vega

Ekonomiska indikatorer

Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) – utfall.


• Genom omställningen ska såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga utmaningar

inom hälso- och sjukvården mötas de kommande åren. För att klara dessa

utmaningar inom ramen för befintliga resurser krävs att kostnaden per invånare

helst minskar eller i alla fall inte ökar.


• Indikatorn mäter utvecklingen av VGR:s kostnad per invånare för hälso- och

sjukvård, oavsett var vården utförs och av vem


• Indikatorn är övergripande och beskriver konsekvenser inom samtliga

omställningsområden.

Kommentar:

52

Mått:

• Källa: Kostnader: Kolada för historiska siffror, befolkning: SCB ”Folkmängd i Riket”

• Täljare: Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra landsting.

• Nämnare: Antal invånare 31 december aktuellt år

• Kostnaden för hälso- och sjukvård definieras på samma sätt som i

Räkenskapssammandraget (RS) i syfte att kunna jämföra med andra landsting/regioner

och hitta mått som håller över tid.

• Periodicitet: Årsvis

Önskad utveckling:

• Kostnaden per invånare mätt i fasta priser bör inte öka

Resultat baslinje

Kostnad per invånare för egna åtagandet

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

(löpande pris)

Kostnad för hälso- och sjukvård totalt (inkl. läkemedel), kr/inv. 22 948 23 524 24 447 24 314 24 874 25 938 26 699

(fast pris, LPIK inkl. läkemedel)


Kostnad per invånare för det egna åtagandet (hälso- och sjukvård) i relation till ekonomiskt utrymme







• Indikatorn mäter utvecklingen av kostnaden per invånare i förhållande till de

resurser som bedöms finnas tillgängliga för hälso- och sjukvård över tid.


• Indikatorn är övergripande och beskriver konsekvenser av samtliga


Mått:

• Källa: VGR:s ekonomiska långtidsprognos.

• Bedömd framtida kostnad per invånare utifrån antaganden i långtidsprognos.

• Bedömt utrymme, kostnad per invånare utifrån bedömda framtida intäkter enligt

långtidsprognos och oförändrad andel av resurserna fördelade till hälso- och sjukvård.

• (Alternativ lösning: Kostnad/invånare för det egna åtagandet enligt budget & plan)

53




• Nämnare: Antal invånare 31 december


Önskad utveckling:

• Kostnaden per invånare bör minska eller i vart fall inte öka

Kostnad per invånare för egna åtagandet i relation till ekonomiskt utrymme7

2018 2019 2020 2021 2022 2023

(löpande pris)

Kostnad för hälso- och sjukvård totalt (inkl. läkemedel), kr/inv.,

utifrån långtidsbedömning 30 219 31 464 32 799 33 974 35 147 36 362

Bedömt utrymme, kostnad/inv. 29 550 30 566 31 569 32 508 33 376 34 301

Differens 669 898 1 230 1 466 1 770 2 060

(fast pris, LPIK inkl. läkemedel) (basår 2018)


utifrån långtidsbedömning

25 554 25 855 26 166 26 400 26 614 26 835


Differens 566 738 981 1 139 1 341 1 521

Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) – utfall







• Indikatorn mäter utvecklingen av VGR:s kostnad per invånare för hälso- och

sjukvård. Skillnaden mot ”Kostnad för det egna åtagandet” är att nettokostnad

anger vad som finansieras med egna skatter, intäkter från utjämningssystemet och

generella statsbidrag.

7 I kommande version av rapporten kommer tabellen att kompletteras eller ersättas med diagram.

54


• Indikatorn är övergripande och beskriver konsekvenser inom samtliga


Mått

• Källa: Kolada för historiska siffror




• Täljare: Bruttokostnad minus bruttointäkt. Skillnaden mot ”Kostnad för det egna

åtagandet” är att även externa intäkter räknas bort” (riktade statsbidrag och

patientavgifter).



Önskad utveckling:

• Nettokostnaden per invånare bör minska eller i vart fall inte öka

Resultat baslinje8:

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

(löpande pris)


(fast pris, LPIK inkl. läkemedel)


Nettokostnad per invånare (hälso- och sjukvård) i relation till ekonomiskt utrymme







• Indikatorn mäter utvecklingen av nettokostnaden per invånare i förhållande till de

resurser som bedöms finnas tillgängliga för hälso- och sjukvård.


56




Mått:

• Källa: VGR:s ekonomiska långtidsprognos.

• Bedömd framtida kostnad per invånare utifrån antaganden i långtidsprognos.

• Bedömt utrymme, kostnad per invånare utifrån bedömda framtida intäkter enligt

långtidsprognos och oförändrad andel av resurserna fördelade till hälso- och sjukvård.

• (Alternativ lösning: Kostnad/invånare för det egna åtagandet enligt budget & plan)






Önskad utveckling:

• Nettokostnaden per invånare bör minska eller i vart fall inte öka

Nettokostnader per invånare i relation till ekonomiskt utrymme9

2018 2019 2020 2021 2022 2023

(löpande pris)



25 946 27 037 28 206 29 251 30 254 31 295


Differens 570 789 1 096 1 335 1 592 1 839

(fast pris, LPIK inkl. läkemedel (basår 2018)



21 941 22 217 22 502 22 730 22 909 23 096


Differens 482 648 875 1 037 1 206 1 357


57

Resultatutveckling verksamhetsområde hälso- och sjukvård (månadsvis)


• Resultatutvecklingen för hälso- och sjukvården visar hur verksamheten klarar att

anpassningen till tillgängliga resurser och fattade beslut. Under ett

omställningsarbete kommer detta vara avgörande för att verksamheterna ska klara

en ekonomi i balans. Resultatet går att följa i kortare intervaller och med olika

skärningar för en djupare analys än de två föregående indikatorerna.


• Indikatorn beskriver det sammanlagda ekonomiska resultatet, det vill säga

intäkterna minus kostnaderna, för styrelser och nämnder inom VGR:s hälso- och

sjukvård.




Mått

• Intäkter minus kostnader. Utfall och för innevarande år även i relation till budget.

• Källa: Månatlig koncernresultat,

• Periodicitet: Delår 1, Maj, Delår 2.

Önskad utveckling:

• Företrädare och utförare inom hälso- och sjukvård ska samlat klara en ekonomi i

balans.

Resultatutveckling hälso- och sjukvård

2014 2015 2016 2017

Resultat företrädare, mnkr +21 +83 +201 +24

Resultat utförare, mnkr -365 -309 -98 -417

Resultat hälso- och sjukvård -344 -226 +103 -392

58

Kostnadsutveckling för nära vård


• I regionfullmäktiges strategi slås fast att den nära vården behöver förstärkas så att

mer vård kan bedrivas utanför de stora sjukhusen, med bättre tillgänglighet för

patienterna och samtidigt mer kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet.


• Indikatorn mäter andelen av ekonomiska resurser som används i Nära vård i

relation till totala kostnader för hälso- och sjukvård.


• Indikatorn är övergripande och beskriver konsekvenser av omställningsområdena

”Nära vård” och ”Digitalisering”

Mått:

• Täljare: Kostnad för nära vård. Nära vård definieras på samma sätt som i

”Uppdragshandling för utredning att ta fram beräkningsmodeller och genomföra

simuleringar för överföring av uppdrag och finansiering till den nära vården med bas i

primärvården.”

• Nämnare: Kostnad för det egna åtagandet

• Periodicitet: Årsvis.

• Källa: Controller och eventuellt Vega.

Önskad utveckling:

• Ökad andel resurser till den nära vården inom ramen för befintliga resurser.

Andel av ekonomiska resurser till Nära vård10

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kostnad nära vård (täljare)

Kostnad för egna åtagandet (nämnare)

Andel nära vård % % % % % % %

10 Till kommande version planeras definitioner och data att tas fram.

59

HR–indikatorer

HR-indikatorer omställningen

HR-perspektivet i omställningen kommer att följas upp övergripande med tre olika mått;

(1) antal (netto-)årsarbetare, (2) utförd tid (timmar) samt (3) utförd tid (timmar) för

bemanningspersonal. Samtliga mått redovisas utifrån förvaltningstyp (specialiserad vård,

primärvård och habilitering & hälsa och Regionservice servicepersonal) samt fördelas

utifrån personalgrupp (etikett). För läkare redovisas även specialitet.

Indikatorerna mäter framförallt omställställningen utifrån delprojekten ”utveckla den nära

vården” samt till viss del även ”koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet” och

”kvalitetsdriven verksamhetsutveckling”.

Indikatorer:

1. Antal (netto-)årsarbetare över tid fördelat på förvaltningstyp (specialiserad vård,

primärvård, hälsa- & habilitering, Regionservice) – totalt och uppdelat på

personalgrupp (etikett) samt läkarspecialitet. VGR-anställda

2. Utförd tid (timmar schema) över tid fördelat på förvaltningstyp (specialiserad vård,

primärvård, hälsa- & habilitering, Regionservice) – totalt och uppdelat på

personalgrupp (etikett) samt läkarspecialitet. VGR-anställda

3. Utförd tid av bemanningsläkare (timmar schema) över tid inom specialiserad vård –

totalt och uppdelat på läkarspecialitet. Inhyrd personal

De två första måtten kompletterar varandra beroende på ansats.

Årsarbetare räknas fram utifrån sysselsättningsgrad och ger en mer korrekt bild av hur

många som är verksamma i förvaltningarna. Nettoårsarbetare justerar dessutom

sysselsättningsgraden för eventuell ledighetsomfattning.

Utförd tid redovisas genom timmar dividerat med 165 och kan sägas beskriva hur många

årsarbeten som faktiskt åstadkommits. Måttet blir ett mer exakt resursmått än de två

mätvärdena års- och nettoårsarbetare.

Det tredje måttet avser endast bemanningsläkare och går endast att titta på utifrån utförd

tid.

Varför har indikatorerna valts:

• Beskriva personalflöden över tid samt fördelning av kompetenser. Kunna se om

omställningen leder till annorlunda personalfördelning mellan förvaltningstyper inom

hälso- och sjukvården samt förändring i kompetensmix, kompetensbrist och

specialisering vid de olika förvaltningarna.

Kommentar:

Vissa av indikatorerna kopplade till vårdproduktionen kan eventuellt i en kommande

version redovisas per personalkategori. Vidare kan i en kommande version eventuellt

övergripande nyckeltal tas fram där producerad vård sätts i relation till utförd arbetstid.

60

Källa

• Källa: VGR PA UDP

• Källa: Inrapportering till inköp 2 ggr/år, data från leverantörerna

Vad mäter indikatorerna:

Personalflöden, kompetensfördelning och kompetensbrist.

• Antal nettoårsarbetare samt utförd tid (timmar/165) inom hälso- och sjukvården (exkl.

tandvård) samt Regionservice (servicepersonal) VGR

• Procentuell förändring jmf med föregående mätperiod

• Procentuell fördelning mellan olika personalgrupper, specialiteter

• Periodicitet: kvartal – årligen

Önskad utveckling:

• Den relativa andelen anställda inom den vård som sker nära patienten, ska öka i

förhållande till specialiserad vård på sjukhus

• Den relativa andelen specialistläkare ska öka inom den nära vården

• Specialistläkare inom olika områden ska fokuseras till specifika förvaltningar

• Icke ökad/minskad obalans i kompetensmix

Utmaningar/svårigheter:

En svårighet är att måtten endast relateras till organisatorisk placering och inte var de

anställda utför sina uppgifter. Stor utmaning ligger i att kunna korrelera förändringar i

personalflöden och personalsammansättning (enligt ovan) till genomförda aktiviteter inom

omställningen.

Antal nettoårsarbetare ökade 2015-2017 med totalt 1 915 (5,5 %). Den största ökningen

var inom specialistsjukvården med 1 421 (5,2 procent) årsarbetare. Den största relativa

ökningen var inom primärvården med 300 (6,4 procent) årsarbetare.

Resultat baslinje:

Figur 9.1 Antal nettoårsarbetare åren 2015-2017. Källa = VGR PA UDP

27

31

9

4 6

74 8

83

2 3

70 29

6

27

67

5

4 7

12 8

75

2 4

38 31

4

28

74

0

4 9

74 8

73

2 5

40 33

0

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Specialistvård PrimärvårdHabilitering &

HälsaRegionservice

Hjälpmedels-centralen

2015 27 319 4 674 883 2 370 296

2016 27 675 4 712 875 2 438 314

2017 28 740 4 974 873 2 540 330

AN

TAL

NET

TOÅ

RSA

RB

ETA

RE

Nettoårsarbetare, förvaltning (2015-2017)

61

Arbetad tid utryckt som timmar ökade under perioden 2015-2017 med 3,6 procent.

Ökningen inom primärvården var 4,0 procent och inom den specialiserade vården

3,3 procent.

Figur 9.2 Utförd tid, åren 2015-2017. Källa = VGR PA UDP

Diagrammen finns även nerbrutna på de enskilda sjukhusen, per personalkategori och per

läkarspecialitet.

Efter en viss minskning 2015-2016 ökade antalet ersatta timmar för bemanningsläkare åter

2017. Ökningen 2015-2017 var 18 procent.

Figur 9.3 Timmar utförda av bemanningsföretag avseende specialistläkare åren 2015-2017. Källa = VGR PA

UDP

0

10 000 000

20 000 000

30 000 000

40 000 000

50 000 000

Specialistvård PrimärvårdHabilitering &

HälsaRegionservice

Hjälpmedels-centralen

2015 44 956 516 7 661 811 1 414 287 4 332 109 127 934

2016 45 492 263 7 781 762 1 422 007 4 066 872 523 089

2017 46 456 642 7 965 991 1 410 473 4 197 956 546 836

AN

TAL

TIM

MA

R

Utförd tid, förvaltning (2015-2017)

148130

175

0

50

100

150

200

2015 2016 2017

Bemanningsföretag Specialistläkare, tusentals timmar

Uppföljningsindikatorer inom omställningen av...

Documents

Transcript of Uppföljningsindikatorer inom omställningen av...