Universitetsnytt nr4 2015

Stephen Hawking i StockholmTEMA:

INNOVATION

Strategisk samverkare

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET SEPTEMBER 2015 NR 4

Gratiskurser fönster mot omvärlden

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 2

NYHETER4 Stephen Hawking i Stockholm

4 Samarbete med University of Illinois

5 Gamla porträtt byts mot modern konst

6 Grönlandsexpedition kartlägger klimatförändringar

7 Varmt välkomnande av internationella studenter

8 Rebus – beredning för kvalitetssäkring

9 Biologer samlas i nya byggnader

16 Mångfald när Korta vägen startar igen

17 Ny företagshälsvård

17 Motionera på arbetstid

18 Gratiskurser på nätet fönster mot omvärlden

19 Geovetare på distans

20 Välbesökt vid Almedalsveckan

21 Kunskapsbehov om att lära svenska och att lära på svenska

22 MAX IV ska ge världsledande forskning

23 Min arbetsplats: Bergianska trädgården

FORSKNING24 Sociala medier gör våra

gränser mer otydliga

25 Botemedel mot typ-2 diabetes allt närmre

26 NAMN OCH NYTT28 INSÄNDARE29 KALENDERN30 IN ENGLISH32 KRÖNIKAN

PROFILEN10 Anki Bystedt: Strategisk

samverkare som dukar smörgåsbord

TEMA: INNOVATION12 ”Kom till oss med din idé”

14 Problemlösning i labbet blev företag

14 Inkubator gör bolag av idéer

15 Poröst material bygger globala drömmar

Innehåll

6 9 23 24

Ledare

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 400 exemplar.ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 StockholmANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per LarssonGRAFISK FORM OCH LAYOUT Matador kommunikation OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Anki Bystedt går från ställföreträdande landshövding på Uppsala slott till samverkanschef vid Stockholms universitet. KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri. ISSN 1103-2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG!

Per Larsson, redaktör [email protected] tfn 08-16 44 64

Nästa nummer kommer ut 23 oktober. Manusstopp är 2 oktober.

EN NY PROCESS för nationell forskningsinfrastruktur har utarbetats av Vetenskapsrådet i samråd med lärosätena. I stort är proces-sen bra, den möjliggör bättre prioritering och samordning, och därmed bättre utnyttjande, av infrastruktur. Emellertid kommer en bety-dande medfinansiering att krävas av lärosä-tena utöver det ansvar för den lokala infrastruk-turen som redan för flera år sedan lades över på oss. Finansieringssituationen är oroande. Infrastrukturbehoven är stora och växande, modern forskning kräver allt mer och allt dyrare infrastruktur – inom allt fler områden. Sverige har också gjort stora åtaganden i Max IV och i ESS, åtaganden vars finansiering inte är tryg-gad. Finansieringen av ESS måste säkras och isoleras från övrig forskningsfinansiering.

Vetenskapsrådet genomför nu en behovs- inventering gällande infrastruktur av nationellt intresse. Nytt är att behov i första hand anmäls av lärosätena och att den guide till infrastruktu-ren som kommer att upprättas blir styrande för

ment för ökade basanslag i kommande inspel till forskningspropositionen. En annan viktig sak att föra fram är en förlängning av meriteringsanställ-ningen.

Universiteten har äntligen kunnat införa ett tenure track system. Detta möjliggjordes av den tidsbegränsade meriteringsanställningen. Vi har därmed – nästan – ett bra system för lärar- anställningar. Systemet har en allvarlig brist – meriteringsanställningen är fyraårig. Att fatta beslut om befordran efter drygt tre år är orimligt. Underlaget är bristfälligt, lärarens första doktorand har ej disputerat, hand-ledare kommer att tvingas sluta. Meriteringsanställningen måste förlängas till minst sex år. Ett sådant regeringsbeslut skulle ha avgörande betydelse för forsk-ningen utan att kosta något.

ANDERS KARLHEDE, vicerektor

[email protected]

Infrastruktur och meriteringsanställningen – två nyckelfrågor inför proppen

Om några forskare kan hitta ett svart hål så kommer jag att få Nobelpris.

STEPHEN HAWKING på föreläsning i Stockholm 24 augusti.

Stockholms universitets placering i världen på årets Academic Ranking of World Universities.

kommande utlysningar. Stockholms universitet har identifierat ett dussintal behov. När det gäl-ler den lokala infrastrukturen så har det natur-vetenskapliga området beslutat att denna nor-malt finansieras av institutionerna. Detta säker-ställer att beslut fattas där kunskapen är störst. Endast då det gäller mycket stora åtaganden bidrar området med delfinansiering. I särskild ordning har rektor beslutat föreslå universitets-styrelsen att finansiera ett hjärnavbildnings-centrum som har unika förutsättningar att bli ett brett och spännande samarbetsprojekt över gränsen mellan våra vetenskapsområden.

I Stockholm-Uppsalaområdet finns en mycket stor andel av svensk forskning. Här finns en outnyttjad potential för regionalt sam-arbete om forskningsinfrastruktur. Jag är över-tygad om att det skulle kunna leda både till betydande ekonomiska besparingar och till nya forskningssamarbeten.

Det ökade finansiella ansvaret för infra-struktur som läggs på universiteten är ett argu-

Citatet Siffran

3UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015

Väskor i väntan på studenterCirka 1 200 internationella studenter har börjat vid Stockholms universitet till hösten. Den 26 augusti var det Orientation Day för dem i Aula Magna. Där bjöds på mycket information, både från universitetet och studentkåren – som packat sina väskor med saker som kan vara till nytta.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 4 Nyheter

EFTER TRE ÅRS framgångsrikt samarbete med University of Illinois at Urbana-Champaign inom ramen för avtalet INSPIRE Alliance sam-lades parterna i Stockholm den 6 juli. Mötet resulterade i en sammanfattning av resultat och ett avstamp för fördjupat samarbete.

Avtalet tecknades tillsammans med KTH och KI för tre år sedan vilket gjorde University of Illinois till en av Stockholms universitets prioriterade internationella strategiska partners. Avtalet gäller i fem år och syftar till att stärka och utveckla såväl studentutbyten som forsk-ningssamarbeten mellan lärosätena i Stockholm och University of Illinois. Ett vidare syfte är att stärka samarbete och kunskap mellan regio-nerna för universitetens hemvist.

Resultaten efter tre år visar bland annat att en rad forskningssamarbeten initieras genom avtalet och de forskningsmedel som utlysts.

– Nu är det dags att följa upp och ta ett steg över i en andra etapp, som bland annat ska handla om gemensamma forskningsan-sökningar, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

I den uppföljning av avtalet som gjorts inom universitetet lyfts en rad goda exempel på samarbetets genomslag. Runt hälften av universitetets institutioner har på ett eller annat sätt tagit del i samarbetet.

Vid Institutionen för svenska och flerspråkig-het har exempelvis nio forskarutbyten genom-förts, institutionen har tagit emot en postdoktor och en masterstudent har varit på utbyte vid Illinois. Samarbetet har även resulterat i flera gemensamma publikationer och institutionen arbetar för närvarande med en gemensam ansökan för en framtida gästprofessur till Stockholms universitet.

Även Institutionen för etnologi, religions-historia och genusvetenskap har utvecklat samarbetet. Bland annat genom att arrangera nätbaserade workshops inom ämnet kulturarv där studenter från båda universiteten deltar. I september samarrangeras även den internatio-nella konferensen ”Heritage of Death: Landsca-pes, Sentiment and Practice” i Stockholm.

Avtalet har också bidragit till att stärka redan befintliga samarbeten som vid Institutio-nen för biokemi och biofysik där ny finansiering gett såväl forskare som studenter möjlighet att utöka kontakterna med kollegorna vid Illinois. Genomförda forskarutbyten har även resulterat i gemensamma projekt – som vid Institutionen för naturgeografi där möten med inbjudna fors-kare från Illinois utvecklades till ett gemensamt fältarbete. HELENE KOMLOS GRILL

Fotnot: I augusti avgick Phyllis Wise som rektor och har fått en tillfällig ersättare.

Fördjupat samarbete med University of Illinois

FOT

O HE

LEN

E KO

MLO

S GR

ILL

Sista veckan i augusti arrangerades en stor internationell konferens om så kallad Hawkingstrålning på Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Initiativtagare till konferensen var Laura Mersini-Houghton, fysikprofessor vid University of North Caro-lina at Chapel Hill. Lokala värdar var KTH och Nordita, Nordiska institutet för teoretisk fysik, vilket har Stockholms universitet och KTH som värduniversitet. Konferensen samlade världens ledande forskare inom kosmologi och teoretisk fysik. Den mest kända av dem fanns även på plats – Stephen Hawking som är professor i teoretisk fysik vid universitetet i Cambridge och författare till flera storsäljande böcker om rymden.

I anslutning till konferensen arrangerades en populärvetenskaplig föreläsning med Stephen Hawking på Stockholm Waterfront. Biljetterna till de 3 000 platser sålde snabbt slut när de släpptes tidigare i somras.

När Hawkings kom in i föreläsningssalen i sin permobil gav publiken honom stående ovationer. Han berättade översiktligt om hur forskningen kommit fram till att svarta hål bör finnas i universum och beräkningarna bakom, teorier som fått avgörande betydelse

Stephen Hawking:

Svarta hål är inte så svarta

för fysiken och astronomin; ett område där Hawkings är den kanske främsta forskaren. Men något Nobelpris har han ännu inte fått.

– Om några forskare kan hitta ett svart hål så kommer jag att få Nobelpris, konstaterade han.

Förhoppningsvis kan partikelacceleratorn Cern i Schweiz bidra till att hitta bevis för exist- ensen av svarta hål.

Passager till alternativa världarHawking talade om alternativa världar och om svarta hål som passager till dessa.

– Men det går inte att komma tillbaka från dessa alternativa universum. Så jag kommer inte att prova ett sådant hål, sade han och fick publiken att skratta.

Under veckan presenterade Hawking nya teorier på konferensen om att svarta hål inte är ”så svarta” som man trott hittills. Materia som hamnar i svarta hål förintas inte helt utan beva-ras i ett annat universum.

– Så om du hamnar i ett svart hål ska du inte ge upp. Det finns en väg ut, var hans avslutande budskap till publiken.

Konferensen om Hawkingstrålning invigdes av rektorerna för KTH och Stockholms universi-tet samt av Laura Mersini-Houghton.

Det finns en väg ut ur svarta hål. Det var budskapet när professor Stephen Hawking talade i Stockholm inför 3 000 åhörare.

TEXT PER LARSSON FOTO ADAM AF EKENSTAM

Om några forskare kan hitta ett svart hål så kommer jag att få Nobelpris, sade Stephen Hawking inför ett fullsatt Stockholm Waterfront.

5UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 Nyheter

Juridiska fakulteten beslutade i våras att ge Fakultetsrummet och Rättegångssalen ny utsmyckning med nya konstverk. De utbytta tavlorna och bysterna föreställer tidigare professorer. Tavlorna på fakultetens första professorer har nu hängts upp på annan plats vid Juridiska institutionen, där de inte blir mindre synliga än tidigare. Övriga tavlor placeras på medarbetares arbetsrum (om de önskar) eller magasineras. De nya verken är modern konst. Fakulteten fick hjälp av Statens konstråd med att finna de nya konst-verken.

En anledning till att tavlorna byttes ut var att de inte skapade eller återgav fakultetens historia på ett relevant sätt, och de uttryckte inte heller vad fakulteten är eller vill vara idag. En annan anledning är att man vill att alla som vistas i rummen ska känna sig delaktiga och inkluderade.

Slumpmässigt urvalBortsett från de porträtt som visade fakul-tetens första professorer var det närmast en slump vilka av fakultetens tidigare professorers porträtt som kom att hängas upp i de båda rummen, berättar dekan Jonas Ebbesson. Det var inte kopplat till hur fram-stående personen varit och många tidigare professorer har inte haft sina porträtt på fakultetens väggar.

Porträttsamlingen i de båda rummen seglade därför inte heller att fakulteten sedan 1970-talet också har haft flera framstående kvinnliga professorer.

– Porträttmålningar på väggarna av några utvalda professorer är ett förlegat, förenklat och irrelevant sätt att försöka visa fakultetens historia på, säger Jonas Ebbesson.

Det fanns även estetiska skäl till föränd-ringen. Porträtten passade inte in i univer-sitetets arkitektur (Södra huset planerades på 1960-talet och färdigställdes i början av 1970-talet).

– Den nya konsten i Fakultetsrummet och Rättegångssalen passar bättre arkitektoniskt och återkopplar bättre till den anda som all-tid präglat fakulteten och som är sprungen ur en fritänkande Stockholms högskola, menar Jonas Ebbesson.

Kritik mot beslutet Ett par borgerliga ledarsidor har kritiserat fakultetens beslut och kritik har även före-kommit i diskussionsforum i sociala medier. De vanligaste argumenten är att fakulteten

genom att byta ut porträtten skulle försöka ändra sin historia eller ”radera ut” professorer som gjort betydande insatser.

– Det fanns flera skäl att byta ut porträtten, men de innefattade varken historierevisionism eller någon önskan att ”radera ut” tidigare kolleger. Naturligtvis kastas eller förstörs inga porträtt eller byster, säger Jonas Ebbesson.

– Oavsett tidigare kollegers bedrifter och förmågor förblir det viktigare att vi erbjuder inspirerande sammanträdesrum och under-visningssalar där alla på fakulteten – såväl anställda som studenter – kan känna sig del-aktiga och inkluderade än att vi visar porträtt

Gamla porträtt byts mot modern konst Är modern konst mer inkluderande än porträtt på tidigare professorer? Juridiska fakultetens beslut att flytta på konstverk vållar diskussion.

TEXT HANNA HELLZÉN CRAMÉR FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vad tycker du?Är det rätt att byta ut gamla porträtt mot modern konst? Hur har ni gjort på din insti-tution och hur skapas inkluderande miljöer? Gör din röst hörd genom att skriva en insän-dare till Universitetetsnytt på adressen [email protected].

på ett litet urval tidigare kolleger på väggarna. Därför ändrade vi dessa båda rum – utan att förneka eller skriva om fakultetens historia, avslutar Jonas Ebbesson.

Jonas Ebbesson framför ett par av de moderna konstverk som nu finns på väggarna i Fakultetsrummet.


Grönlandsexpedition kartlägger klimatförändringarI slutet av sommaren anordnades en svensk-amerikansk expedition på isbrytaren Oden. Uppdraget var att undersöka Petermannglaciären utanför nordvästra Grönland.

TEXT SOFIA LAGERGREN FOTO MARTIN JAKOBSSON, IDA KINNER/POLARFORSKNINGSEKRETARIATET

Petermannglaciären dränerar den nordvästra delen av den grönländska inlandsisen. Glaci- ären har fått stor uppmärksamhet då dess flytande shelfis förlorade en areal motsvarande närmare 30 procent av Ölands yta genom kalvning 2010 och 2012. Petermannglaciären har visat sig vara ihopkopplad med den grön-ländska inlandsisen genom ett uråldrigt kanal-system som sträcker sig från Petermannfjorden och djupt in i inlandsisen.

förändringarna sedan vår senaste istid och om isens förändringar är oberoende av eller kopp-lade till förändringar i den landfasta Peter-mannglaciären, havsvattentemperatur och den relativa havsnivån. Forskarna studerar även vilken betydelse klimatförändringarna haft för utbredningen av isshelfen under olika historiska perioder och sedan 1800-talets slut.

Två SU-projekt– Vi kommer bland annat följa upp mätning-arna som gjordes i samband med de stora ”kalvningarna” från Petermannglaciären 2010 och 2012 samt försöka få en bättre överblick över det längre tidsperspektivet. Genom åter-kommande mätningar, såväl i fjordarna som i is och sediment på land, kan vi bättre förstå dynamiken som ligger bakom smältningen av glaciären, vad som är naturligt återkommande och vad som är mänsklig påverkan vilket kan hjälpa oss förutse framtida smältning, säger Martin Jakobsson.

Ett femtiotal internationella forskare arbe-tar inom expeditionen med forskningsprojekt inom bland annat maringeologi och geofysik, oceanografi och ekologi. Från Stockholms universitet deltar sex forskare/tekniker och två forskningsprojekt bedrivs vid universitetet:• Patrick Crill, professor i biogeokemi vid

Institutionen för geologiska vetenskaper, ansvarar för projektet ”Biogeokemiska mät-ningar” som syftar till att mäta bland annat drivhusgasen metan kontinuerligt under expeditionen.

• Anders Angerbjörn, professor vid Zoologiska institutionen, ansvarar för projektet ”Ark-tiska öar” som syftar till att klargöra vilka konsekvenser den globala uppvärmningen kan ha på terrestra arktiska ekosystem.

Fått mycket gjortNär vi får tag på Martin Jakobsson under expe-ditionen skriver han att de hunnit få mycket gjort. Forskarna är de första att ta sediment-prover och göra så kallade CTD-mätningar där Petermannfjorden tidigare var täckt av sin isshelf. Dessa mätningar ger insikt i hur förhål-landen är under isshelfen. Vidare har man kar-terat hela Petermannfjorden och ett forskarlag har borrat genom Petermann-isshelfen, vilket inte heller gjorts tidigare.

Petermannexpeditionen är startskottet för det samarbetsavtal som tecknats mellan Polarforskningssekretariatet och amerikanska National Science Foundation (NSF) för att stärka samarbetet inom Arktisforskningen mellan USA och Sverige.

polar.se/expedition/petermann-2015

– Genom att dokumentera förändringar i den landfasta Petermannglaciären, dess fly-tande shelfis och havsförhållandena sedan slu-tet av den senaste istiden vill vi öka kunskapen om utloppet för det här stora systemet, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper och en av expedi-tionens två forskningsledare.

Expeditionens fokus ligger på hur shelfisens utbredning påverkats av de naturliga klimat-

Petermannglaciären har fått stor uppmärksamhet då dess flytande shelfis förlorat en enorm yta genom kalvning. Båten Skidbladner (nedan höger) används för att kartlägga havsbottnen med flerstråligt ekolod (multibeam) i områden som inte är tillgängliga för Oden.

7UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 Nyheter

Färre antagna till höstterminenNågot färre personer är antagna till Stockholms universitet höstterminen 2015 jämfört med höstterminen 2014. Efter urval 2 är det 25 634 personer jämfört med 27 904 året innan, en minskning med 8 procent. På nationell nivå är minskningen en halv procent, vilket innebär att totalt 240 290 personer är antagna till minst en utbildning. Att det är färre antagna gäller generellt för landets lärosäten.

– Siffran för Stockholms universitet har mins-kat två år i rad efter topp-noteringen 2013. Vi vet redan att fler kommer att bli antagna i augusti i år jämfört med tidigare år. Förhoppningen är att detta ska resultera i att fler registrerar sig i år jämfört med tidigare år, säger Peter Wretling som är sektionschef för antagning och studie- information vid Studentavdelningen.

Han påpekar också att antalet registrerade egentligen är en viktigare och mer intressant uppgift än antalet antagna eller sökande – och dessa siffror finns först efter terminsstart, då har denna tidning gått till tryck.

Peter Wretling ser en antydan till en trend av lägre intresse att söka sig till högre utbildning. Men vilka faktorer i omvärlden som styr detta kräver en djupare analys.

Inställda utbildningarTotalt sett har universitetet många fler sökande än platser. Men ändå kommer cirka 60 utbild-ningar att ställas in till hösten, då det saknas behöriga sökande.

– Att det blir så förklaras bland annat av att vi som universitet måste erbjuda utbildningar som har en liten målgrupp och där vi inte kan förvänta oss att få studenter varje år. I vissa fall har vi ett nationellt uppdrag att bedriva forskning och utbildning, säger Fredrik Oldsjö som är kanslichef vid Områdeskansliet för humaniora, juridik och samhällsvetenskap.

Vissa program inom framför allt lärarutbild-ning och språkutbildning innehåller även en stor mängd valbara inriktningar.

– Det är därför inte konstigt inom exempelvis Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan att några av de totalt 54 ämneskombinationerna saknar sökande.

För enskilda institutioner är det centrala hur många studenter man har totalt inom ett ämne, inte hur många som går ett visst program, påpe-kar Fredrik Oldsjö. Eftersom kurser ofta sam-läses mellan olika program och dessutom ges som fristående kurser, behöver det inte betyda någonting att det en termin inte finns sökande till ett visst program. Kurserna kan ges ändå och det är generellt ovanligt att undervisning behöver ställas in. PER LARSSON

Antalet sökande till de mest sökta utbildningarna hösten 2015 (inom parentes hösten 2014):Juristprogrammet 7 481 (8 254)Socionomprogrammet 5 527 (5 314)Psykologprogrammet 4 578 (4 897)

Antalet sökande till de mest sökta kurserna hösten 2015 (inom parentes hösten 2014):Företagsekonomi I 2 584 (2 764)Psykologi I 2 342 (2 256)Nationalekonomi I 1 873 (1 981)

Varmt välkomnande för internationella studenterI SLUTET AV augusti anlände drygt 1200 internationella studenter för att studera vid Stockholms universitet. På Arlanda och Skavsta flygplatser fanns under de mest intensiva dagarna välkomstdiskar som Stockholms Akademiska Forum ansvarade för. Där möttes de utländska studenterna av studentguider från Stockholms universi-tet och fem andra lärosäten som hjälpte till med praktiska saker och svarade på frågor. Nytt för i år var att de internationella stu-denterna erbjöds gratis busstransfer från Arlanda till KTH och till Stockholms uni-versitet. På bussarna presenterade student-guider vad studentstaden Stockholm har att erbjuda.

Veckan därpå anordnade Stockholms universitet och studentkåren Orientation Week (välkomstvecka) för nyanlända stu-denter. Bland aktiviteterna fanns visningar av universitetsområdet, välkomstfest, gui-

dade bussturer i stan och en busstur till Ikea.

Den 26 augusti anordnades även Orientation Day i Aula Magna med olika typ av information och där studentorga-nisationer med flera informerade om sin verksamhet.

Totalt beräknas 1 254 internationella studenter komma till Stockholms universi-tet för att påbörja sina studier hösten 2015. Av dessa är 833 utbytesstudenter, 307 stu-denter från EU/EES som kommer hit på egen hand och läser program eller kur-ser, och 114 är studenter från länder utan-för EU/EES som kommer hit på egen hand och läser program eller kurser som de beta-lar för.

Av de 833 utbytesstudenterna är flest från Tyskland (180 stycken), följt av Frankrike (105), Storbritannien (64), Kina (48) och Spanien (45). PER LARSSON

På Arlanda möttes de nyanlända studenterna av studentambassadör och fick åka gratis buss till universitetet. Där blev det sedan köande för att registrera sig och hämta ut nycklar.

FOT

O RO

NA

LD N

OR

DQ

VIS

T, S

TA

F


Nio miljoner delas ut till kvalitetsprojektInom ramen för universitetets kvalitetsarbete gjorde rektor i februari en första utlysning om medel för kvalitetsutveckling av utbildning-arna. Utlysningen görs i två omgångar och är totalt på 20 miljoner kronor, varav hälften av medlen kommer från en särskild satsning som regeringen gör på kvalitetsutveckling.

I slutet av juni beslutade rektor om vilka projekt som får medel för den första omgången. Totalt är det cirka 9 miljoner kronor som under augusti betalats ut till de 29 projekt som bevil-jas medel. Det rör sig om belopp mellan 50 000

I FÖRRA NUMRET av tidningen skrev vi om universitetets kvalitetsarbete rörande utbildning. För att förbereda Stockholms universitet för framtida utvärderingar har nu

REBUS – ny beredning för kvalitetssäkring

rektor beslutat att inrätta en beredning för utbildningsutvärdering och kvalitetssäkrings-system. Beredningen, ”Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring” (REBUS) har i uppdrag att kartlägga och i samarbete med områdena utveckla universitetets kvalitetssäkringssystem för utbildning. I uppdraget ingår även att bevaka Universitetskanslersämbetets och andra aktörers arbete.

Universitetskanslersämbetet har nyligen avslutat Kvalitetsutvärderingarna 2011-2014. Stockholms universitet har i den nått ett mycket gott resultat jämfört med övriga lärosäten i Sverige. Under 2016 kommer en ny nationell utvärderingscykel att startas av Universitetskanslersämbetet.

REBUS arbete syftar till att utveckla ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem för utbildning som harmonierar med den decent- raliserade organisationsform som utmärker universitetet. Samtidigt ska kvalitetssäkrings-

FOT

O N

IKL

AS B

JÖR

LING

Självserviceportal för studenter och medarbetareNu kan du få svar på IT-frågor dygnet runt. Lagom till terminsstarten lanserar IT-avdelningen en ny serviceportal där du kan hitta guider och instruktionsfilmer för olika IT-system och programvaror. Du kan också lägga beställningar i portalen, både gällande IT-tjänster men även nycklar och passerkort. Liksom tidigare kan du även kontakta Helpdesk om du behöver hjälp.

Den nya portallösningen ersätter den tidigare supportwebben Support.IT och erbjuder förbättrade möjligheter att söka, sortera och hitta supportinformation och hjälp. Serviceportalen är tillgänglig både för studenter och medarbetare och delar av portalen finns även tillgänglig på engelska.

Det finns direktlänkar till formulären för fråga, felanmälan och beställningar och adressen till portalen är su.se/serviceportalen

OBS! Om du tidigare har lagt bokmärken/favoriter på de formulär som du idag använder för felanmälan, frågor och beställningar måste du göra om dem då länkarna ändrats vid lanseringen av den nya portalen.

Portalen ska fortsätta utvecklas så att du senare kommer att kunna nå annan typ av service. Inom kort går det till exempel att kunna ställa frågor och lägga beställningar till Fastighetsavdelningen i Serviceportalen.

systemet innefatta tydliga processer för upp-följning och återkoppling till verksamheten.

Beredningen utgör en del av Stockholms universitets kvalitetssystem och ska samar-beta med områdesnämnderna – och deras respektive utbildningsberedningar – som ansvarar för utbildningskvalitet inom respek-tive område. Gruppen är därför sammansatt av fem verksamhetsföreträdare som föreslås av respektive områdesnämnd, två från det naturvetenskapliga området och tre från det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Vidare ingår två representanter från förvalt-ningen i beredningen, dels från den centrala kvalitetsfunktionen inom Planeringsavdel-ningen, dels från Studentavdelningen. Slut- ligen ingår en studentrepresentant.

Ordförande den första mandatperioden (1 juni 2015 – 31 december 2017) är Clas Hättestrand och administrativt stöd ges under hela perioden av Planeringsavdelningen (Pär Brännström). HANNA HELLZÉN CRAMÉR

kronor upp till drygt 500 000 kronor. Fysikum är den institution som har del i flest beviljade anslag, fem stycken.

Av de totalt 47 ansökningar som kom in var flest från Naturvetenskapliga fakulteten (19 stycken), följt av Humanistiska fakulteten (17), Samhällsvetenskapliga fakulteten (10) och Juridiska fakulteten (1).

Många ansökningar rör ”Teaching and Learning Activities” (undervisningsformer eller liknande). Det finns inslag av IKT (information- och kommunikationsteknik) i nästan hälften av

de 47 projekten. Dessa inslag är oftast i form av videoinspelningar av föreläsningar. Några intresserar sig även för ”omvänt klassrum”. Däremot finns endast ett par ansökningar om examination.

Ytterligare en ansökningsomgång kommer att lysas ut den 15 oktober och ansökningarna ska skickas in till registrator senast den 15 december 2015. Om du har ytterligare frågor, vänligen kontakta Anna-Karin Björling, [email protected] eller 073-4602792, på Planeringsavdelningen. PER LARSSON

Negativt resultat första halvåretEtt underskott på närmare 80 miljoner kronor. Det är resultatet för Stockholms universitet för årets första sex månader. Resulta-tet för motsvarande period 2014 var ett underskott på närmare 144 miljoner kronor. Av delårsrapporten framgår att en starkt bidragande orsak till att resultatet stärkts i år är att universitetet erhållit återbetalningar från Statens pensionsverk (SPV) på 30 miljoner kronor.

På intäktssidan har anslagen ökat med drygt 26 miljoner kro-nor och 40 miljoner mer har kommit in i form av forskningsbi-drag. Största delen av bidragsökningen har gått till Naturveten-skapliga fakulteten. Dessa ökade intäkter gör att universitetets oförbrukade anslagsmedel ökar med 59 miljoner och nu uppgår till drygt en miljard kronor. På kostnadssidan har däremot inga drastiska förändringar skett.

Den prognos som görs för universitetets ekonomi för helåret pekar på ett överskott om 128 miljoner kronor. Det kan jämföras med resultatet för 2014 som blev plus 205 miljoner.

REBUS samlat vid sitt första möte.


Det dröjer en bit in mellan huskropparna innan man ser att Arrheniuslaboratoriet vuxit. Entrén till de nya N- och P-husen ligger där D och E-husen slutar. Vi möts av ett stort och ljust lunchrum. Bakom ligger innergården där det finns odlingsbäddar och där det ska planteras träd som studenter och anställda kan gå ut till. Men vid vårt besök syns bara jorden och plattorna, i lunchrummet tittar några elsladdar fram och köksutrustningen är inte färdigmon-terad.

Men i byggnaden till vänster, N-huset hos Institutionen för ekologi, miljö och botanik (EMB), är det full fart sedan några veckor. Grannhusen, P och Q, får däremot vänta någon månad tills de kan tas i bruk. I P-huset ska EMB ha ett halvt våningsplan. Där ska även Östersjöcentrum flytta in samtidigt som Insti-tutionen för biologisk grundutbildning (BIG) och Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapliga ämnenas didaktik (MND) utökar lokalerna de har i den anslutande bygg-naden. Dessa tre och EMB har redan idag ett omfattande samarbete men nu ska det stärkas ytterligare. Universitetets fastighetsavdelning ska även flytta in i P-huset och i den runda byggnaden intill (Q-huset) blir det föreläsnings-sal med plats för 100 personer. I källaren under

Biologer samlas i nya byggnader

N- och P-husen finns dessutom garage med plats för cirka 70 bilar.

IntegreringsprojektFör EMB:s och hela Biologiska sektionens del var inte lokalbrist den primära frågan bakom flytten. Det handlade i stället om fördelar med att var samlokaliserade; EMB är en samman-slagning av Botaniska institutionen, som låg i Lilla Frescati på andra sidan Roslagsbanan, och Institutionen för systemekologi som låg i andra ändan av campus, i Frescati Backe. Nu får forskare och studenter inom närliggande institutioner närmare till varandra.

– Jag ser det främst som ett integreringspro-jekt. Det är en stor fördel att vi nu sitter samlade inom Biologiska sektionen, säger Ove Eriksson som är prefekt för EMB.

De första tre våningarna i N-huset är kon-torslokaler och laboratorier. Takvåningen skil-jer sig. Här uppe finns tio växthus som ligger på rad med ett arbetsrum utanför varje. Fintrim-ningen av den avancerade klimatanläggningen pågår och här ska det gå att erbjuda olika temperatur- och fuktförhållanden i rummen.

Den pensionerade trädgårdsmästaren Peter Litfors, som råkar var på besök, tycker att arbetslokaler blivit bra. Han visar även några

Nu pågår inflyttningen i de nya delarna av Arrheniuslaboratoriet. Samlokaliseringen är tänkt att öka samarbetet inom Biologiska sektionen.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

Marklager minskar miljöpåverkanUnder NPQ-huset har fastighetsägaren Aka-demiska Hus byggt ett så kallat marklager. Här finns 130 borrhål som är 230 meter djupa. I borrhålen löper cirka tolv mil slang med etanolblandat vatten. På sommaren hämtas kyla upp för att kyla området och på vintern pumpas spillvärme ner i hålen för att värma marklagret. På vintern plockas värme upp igen och marklagret kyls ned.

Det innebär att Arrheniuslaboratorierna till stor del värms upp av marklagret vinter-tid och att kyla därifrån används i byggna-derna sommartid. Genom marklagret beräk-nas utsläppen av klimatgaser kunna redu-ceras med cirka 350 ton koldioxid per år, vil-ket motsvarar utsläpp från uppvärmning av 250 villor.

av rariteterna som ökenväxten Welwitschia mirabilis med blad som kan bli flera meter breda och som kan bli hundratals år gammal. Andra spännande växter är kottepalmer, och på dem forskas för att se hur cyanobakterier (blågröna alger) samverkar för att ta upp kväve ur luften.

Växterna i växthusen används främst för undervisning och forskning. Det innebär att hela rum kan fyllas med växter av en art som svart-kämpar för att se vad som händer under olika förhållanden. Byggnaden rymmer dessutom tio klimatkamrar där det går att anpassa ljus- och temperaturförhållanden. En av dessa kamrar kan även fungera som akvarium.

Mer än biologiMen EMB rymmer även omfattande forskning och undervisning inom marin ekologi, främst med inriktning på Östersjön, men forskning bedrivs även i tropikerna. En annan del är den miljöövervakning som bedrivs på uppdrag av främst myndigheter och länsstyrelser. Det sker inom tre huvudsakliga områden: den fria vattenmassan i havet, blåstångssamhällen och växtligheten på mjukbottnar.

Helena Höglander är en av närmare 20 per-soner som arbetar med miljöövervakning. Hon berättar att informationen från övervakningen även kommer till nytta i forskningen.

Hon ser dessutom positivt på flytten.– Det är bra att sitta i samma hus då det

är lättare att komma i kontakt med andra forskare.

På de första våningsplanen är det laboratorier och kontor medan översta våningen rymmer växthus. I lunchrummet ser prefekt Ove Eriksson fram emot att det ska vara möjligt att gå ut på innergården.


Strategisk samverkare som dukar smörgåsbordChefsjobb i regeringskansliet och ställföreträdande landshövding. Det är erfarenheter som blir till nytta när Anki Bystedt tar sig an utmaningen att samordna och lyfta samverkansarbetet vid universitetet.

TEXT PER LARSSON FOTON NIKLAS BJÖRLING

För att vara framgångsrika i samverkansarbetet måste vi vara lyhörda för de behov som finns inom verksamheten, säger Anki Bystedt.

PROFILEN

Vägen till samverkanschef vid Stockholms universitet var inte rak. Första fasta jobbet på uppväxtorten Falkenberg var som process- operatör på en fabrik som tillverkade glas-fiber. Parallellt med studierna utbildade sig Anki Bystedt till undersköterska. Karriären inom vården blev inte lång, snart var det dags för nästa utbildning – till ekonom vid Växjö högskola.

Första ekonomjobbet var som trainee på Arbetsmarknadsstyrelsen AMS. Efter fyra år gick hon vidare till arbetsmarknads-departementet. Nästa anhalt blev finans-departementet och där blev Anki Bystedt kontaktperson för utbildningsdepartementet på budgetavdelningen. Att jobba med bud-getfrågor var lärorikt, men innebar för få utåtriktade kontakter för att vara intressant i längden. Därför blev nästa arbete på närings-departementet och så småningom som chef för den enhet som arbetade med forskning, innovation och näringsutveckling. Ansvarigt statsråd var Maud Olofsson och Anki Bystedt kom att följa med ministern på många resor i Sverige och utomlands.

Tiden på näringsdepartementet innebar en hel del kontakter med olika lärosäten. I Stock-holm rörde det sig främst om KI och KTH. Sin nuvarande arbetsplats hade hon däremot inte mycket kontakter med på näringsdepartemen-tet.

– Stockholms universitet var ett lärosäte vi inte relaterade till i de sammanhang som var relevanta för näringsdepartementet, säger Anki Bystedt.

Länsråd i Uppsala2012 vek den statliga karriärskompassen av mot norr. Hon blev länsråd och ställföreträ-dande landshövding i Uppsala län. Bland alla arbetsuppgifter för att främja uppländska intressen och att representera staten i länet ingick även kontakter med Uppsalas två universitet. Främst kom Anki Bystedt att koncentera sig på lärosätenas samverkans- och innovationsarbete. I Uppsala är basen för sam-verkan stiftelsen STUNS, där landshövdingen är ordförande. Även om det nu är ett annat lärosäte som gäller för Anki Bystedt sitter hon fortfarande kvar i styrelsen för Uppsala Bio, som arbetar med att stärka life science sektorns konkurrenskraft och tillväxt.

Anki tillträdde sin tjänst vid Stockholms universitet i mitten av maj och därmed bildades

11UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 PROFILEN

Anki Bystedt

Aktuell: Chef för universitetets nya samverkansavdelningSå beskriver jag mig själv: Nyfiken, strategisk, entusiastisk, gillar att jobba och trivs med mitt arbete.Bor: NackaFamilj: Son på åtta årFritidsintressen: Att resa (främst till Thailand och USA), ridning, yoga och vinprovning.Studier vid Stockholms universitet: Några kurser i statistikSenast lästa bok: Kristina Sandbergs böcker om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik och Lasse Bergs Kalahari-böcker. Läser alltid flera böcker samtidigt.Bäst med Stockholm: Att få bo i världens vackraste stad!Smultronställe i Frescati: Jag ser fram emot att fältet täcks av snö så jag kan åka skidor på lunchen.

även Samverkansavdelningen. Tanken är att universitetet ska ta ett samlat grepp om samverkansfrågor. I den nya avdelningen ingår tidigare Avdelningen för externa kontakter, Kommunikationsavdelningen och Strategiska partnerskap men även Innovationskontoret och Korta vägen – en uppdragsutbildning upphandlad av Arbetsför-medlingen. Dessutom har flera funktioner samlats under avdelningens tak som ansvaret för universitetsledningens internationella kontakter och resor, för akademiska hög- tider och här sitter konstintendenten som även ansvarar för Spökslottets externa verksamhet.

Förtydliga samarbetet med KI och KTHNär vi ses i avdelningens tillfälliga lokaler i paviljongerna bakom universitetsbiblioteket är det alldeles efter semes-tern och hon har av naturliga skäl inte hunnit göra så många besök i kärnverksamheten. Men hon har identifie-rat viktiga framtidsområden att arbeta med:

– Det är viktigt att utveckla det befintliga samarbetet universitetet har med KI och KTH och det måste bli tyd-ligare. Samarbetet i Mälardalen måste även stärkas, och då främst med Uppsala. Det finns naturliga noder, som SciLifeLab, att bygga vidare på.

Hon understryker även behovet av att utveckla flera kontaktytor mellan lärosäten och omvärlden. Ett sätt kan vara att universitetet anordnar aktiviteter utifrån en viss problemställning och bjuder in aktörer inom området.

Efter att ha haft staten som arbetsgivare i drygt 20 år – och fylld av tro på möjligheter att påverka samhälls- utvecklingen genom att arbeta i statlig tjänst – var det inte oväntat att Anki Bystedt skulle söka sig vidare på den stat-liga banan. När en rekryterare tog kontakt och beskrev uppdraget tyckte hon det verkade intressant och sökte.

– Jobbet ligger närmare de frågor som jag arbetade med på departementet och jag längtade tillbaka till mina gamla ämnesområden. Då jobbade jag med policyfrågor. Nu får jag möjlighet att arbeta med implementeringen.

Dukar smörgåsbordNär jag frågar om visioner och mål för avdelningen, svarar hon att det är viktigt att utgå från de strategier för Stockholms universitet som har beslutats för 2015–2018. Samverkansavdelningen ska sedan bidra till att strate-gierna genomförs och att målen uppnås.

– I regeringskansliet brukade jag likna tjänstemännens uppdrag med att duka ett smörgåsbord med olika fres-tande rätter, där den politiska ledningen sedan kan plocka vad som passar. Jag tycker att Samverkansavdelningens uppdrag kan ses på samma sätt. Vi ska visa på vilka möjligheter som finns och vad konsekvenserna blir av vad man väljer. Det är inte vi som ska välja, utan universitets-ledningen och kärnverksamheten. Vi behöver därför vara lyhörda för verksamhetens behov.

Hon betonar återigen att samverkansfrågorna lyfts fram tydligt i universitetets strategier. Avdelningens uppgift är då att bidra till tydligheten och hjälpa till att ge frågorna genomslag i kärnverksamheten.

– Inom Samverkansavdelningen ska vi veta vad det finns för intressant forskning och hjälpa forskarna att kontakta näringslivet för att visa vad vi har att erbjuda och vi ska identifiera kontaktpunkter.

Som exempel på samverkansarbete som kan utvecklas lyfter hon fram det avtal universitetet slöt med Stock-holms läns landsting i våras.

– Samverkan inom detta avtal har hög prioritet för universitetet och avdelningen. Det visar att det finns möjligheter till samarbeten inom många institutioner, inte minst inom HS-området.

Andra viktiga områden att utveckla är att stärka internationaliseringen och utöka alumnarbetet. Strate-giska forskningssamarbeten ska även prioriteras, och då är det viktigt att involvera flera avdelningar inom förvaltningen. Anki Bystedt ser även fram emot att arbeta med att foga in verksamheten vid Spökslottet och

universitetets konstsamlingar i samverkansarbetet och internationaliseringen.

– Det övergripande uppdraget för avdelningen är att göra universitetets erbjudande inom samverkan tydligt och ge stöd åt hela universitetet i det arbetet.

Vilket är universitetets erbjudande?– Vi har en unik bredd inom forskning och utbildning

som berör många samhällsaktörer, inte minst kom-muner och landsting. Lärarutbildningen är ett viktigt exempel på hur vi kan bidra till samhällsutvecklingen. Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora är vidare nödvändig för att möta samhällets utmaningar.

Nära kontakt med rektorsrådDecentralisering. Det var ett ord som ständigt återkom-mit när Anki Bystedt träffat folk inom organisationen. Efter att ha jobbat några månader börjar hon förstå vad det innebär, och att det kan ha varit en orsak till att det varit svårt att få ett samlat grepp om den samverkan som redan sker på olika håll inom universitetet.

Hon sätter stora förhoppningar till den nya samver-kansavdelningen.

– Först när vi sitter i samma lokaler kan vi bygga en avdelningskänsla. Det är också en förutsättning för att vårt arbete ska fungera bra. En annan förutsättning är att vi har en nära dialog med Mats Danielson som är rektorsråd för IT och samverkansfrågor och med Johan Kleman, som är rektorsråd för Strategiska partnerskap; de ska vara bryggan mellan förvaltningen och akademin.

Någon entydig definiton av vad samverkan innebär har inte universitetet. Men det ser inte Anki Bystedt som något större problem.

– Det viktiga är att ledningen i strategierna för uni-versitetet tydligt talar om betydelsen av samverkan och vad man vill åstadkomma med den och att man satsar på frågan. Inom avdelningen måste vi sedan vara lyhörda för de behov och definitioner av samverkan som finns hos våra avnämare, säger Anki Bystedt.

Och så återkommer hon till liknelsen med smörgås-bordet:

– Vi ska duka upp samverkansrätter som det går att välja bland.

Ett av uppdragen för Samverkansavdelningen är att utveckla Spökslottets utåtriktade verksamhet.

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 12 TEMA: INNOVATION

”Kom till oss med din idé!”

Hösten 2013 fick Stockholms universitet ett innovationskontor efter att regeringen beslutat att ytterligare fyra lärosäten skulle ha innovationskontor för att stödja utveckling av innovationer*. Ramarna för verksamheten sattes av regeringen, men friheten är ändå rätt stor för innovationskontoren att utforma sin verksamhet.

Stockholms universitet har valt att organisera sin innovationsprocess med tre aktörer: Inno-vationskontoret, SU Holding och SU Inkubator

(de sistnämnda har formen av aktiebolag ägda av universitetet).

Målgrupperna är forskare/lärare, dokto-rander och studenter. Uppdraget är att fånga upp idéer till innovationer och företagande som finns inom universitetet, främst med forsk-ningsanknytning, och att stödja nyttiggörande genom till exempel kommersialisering.

– Vi ska hjälpa till hela vägen. Från att vi tar emot idéer till ”exit”, då företagsidéerna är mogna att lämna det stöd som erbjuds vid

Innovationskontoret är ingången för forskare och studenter som har idéer de vill försöka att förverkliga.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

universitetet, säger Innovationskontorets chef Christina Bendz.

Coach följer varje projektVid Innovationskontoret får den som har en idé möta någon av de fyra rådgivarna för att beskriva sin idé och få ett snabbt utlåtande, samtidigt som hen får veta hur innovations-processen fungerar. Bedöms projektet som möjligt utifrån affärsmässighet och Innova-tionskontorets uppdrag så görs en förstudie. När förstudien är klar prövar Innovationskon-toret idén och ger stöd i form av en så kallad verifiering. Varje projekt får då en ansvarig affärsutvecklingscoach som följer projektet och ger det stöd som behövs för att komma vidare. Om projektet efter att ha gått igenom affärsutvecklingsprocessen bedöms vara redo att kommersialiseras så erbjuds möjlighet att föras över till SU Inkubator.

Innan denna överföring kan ske granskas projektet och betygssätts av en kommitté. De projekt som betygssatts av kommittén tas sedan till en prioriteringsgrupp, där även rektorsrådet för samverkan, Mats Danielson, ingår. Gruppen tar det slutliga beslutet om vilka projekt som överförs till inkubatorn.

Möjlighet till alternativa vägarChristina Bendz betonar att Innovationskonto-rets stöd utformas utifrån forskarnas behov och vilja. Det viktiga är att bistå med nyttiggöran-det. Om en forskare vill utlicensiera i stället för att starta företag eller utveckla innovationer i samarbete med företag eller andra organisatio-ner så hjälper Innovationskontoret till med det.

– Vi kan även hitta former för dessa önske-mål, till exempel att söka finansiering eller hitta företag som kan gå in som partners, säger Christina Bendz.

MimerseMimerses affärsidé är att träna bort fobier, till exempel för spindlar, i en virtual reality-miljö. Företaget startades av William Hamilton, student vid Psykologiska institutio-nen och har även fortsatt nära kontakt med institutionen.

EnginZymeFöretaget startades i mars 2014 av bland andra Karim Engelmark som är forskare i organisk kemi vid universitetet. EnginZyme bygger på en ny metod för att producera läkemedel snabbare och som möjliggör produktion av nya substanser.

SyncTek Företaget startas av Andreas Ryd och Hoger Motzkau vid Fysikum. Produkten är en förbättrad förstärkare med ökad signal/brusförhållande för forskningslaboratorier.

Happy BoatStartades av Britta Eklund vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi. Affärsidén bygger på hennes forskning om att mäta och detektera tungmetaller i båtfärg på befintliga båtar och presentera detta på ett informativt och vetenskapligt sätt.

PhytoEnvitechFöretag grundat av Maria Greger vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik och som arbetar med att ana-lysera och ta bort tungmetaller i kontaminerad mark som till exempel vid bensinstationer, fabriker, gruvor och båtklubbar genom att plantera växter som har för-mågan att ta upp metaller ur marken och rena den.

Några företag med ursprung vid Stockholms universitet

Klas Magnusson, Ishtar Touailat, Tobias Öhman och Christina Bendz hjälper dem som kommer till Innovationskontoret.

13UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 TEMA: INNOVATION

Ett par exempel på idéer som tagit ”genvägen” till företag med stöd av Innova-tionskontoret är EnginZyme och Mimerse. EnginZyme bygger på en ny metod för att producera läkemedel snabbare och som möjliggör produktion av nya substanser. Mimerses affärsidé är att träna bort fobier, till exempel för spindlar, och startades av en student vid Psykologiska institutionen.

Innovationskontoret har även hjälpt forskare att komma ut till större företag, till exempel inom verkstadsindustrin, för att presentera sin forskning och för att diskutera vilka utvecklingsbehov som finns inom företaget.

Inom Innovationskontorets uppdrag ryms även att ordna verksamhet som syftar till att öka intresset för innovationer och företa-gande. De senaste åren har man arrangerat välbesökta starta egetdagar och -kurser i Aula Magna. Speciella kurser för kvinnor om företagande har även arrangerats.

Potential i patentRådgivningen är och förblir basverksam-heten, men Christina Bendz skulle gärna vilja arbeta mer med att öka medvetandet om innovationsfrågor och att starta fler mentorsprogram.

Hon ser även stor potential i att öka med-vetenheten om patentfrågor.

– Genom att studera vilka företag som söker många patent kan vi hjälpa våra fors-kare att hitta samverkanspartners inom till exempel EU:s forskningsprogram Horizon 2020.

En annan förhoppning är att alumner ska få en mer aktiv roll för innovationsstödet, till exempel genom att medverka i marknads-undersökningar och i expertpaneler. De kan även vara aktuella som investerare. En annan utvecklingsmöjlighet är event vid universite-tet där forskare och samhällsaktörer möts.

För den som undrar vart hen ska vända sig med en idé är Christina Bendz budskap:

– Kom till oss på Innovationskontoret med din ide, så kan vi lotsa dig vidare i processen!

Hon och hennes kolleger säger aldrig direkt nej till en idé som kommer fram. Men om det visar sig att det skulle vara svårt att gå vidare med idén leder samtalen ofta till att de i sam-råd med den som har idén beslutar att inte gå vidare med idén i dess nuvarande form.

Salig++Gustaf Juell Skielse vid DSV ligger bakom detta projekt som tagit fram ett system baserat på kalender, medicinlåda och sensorer av olika slag som gör att anhöriga och vårdgivare via sin smartphone eller platta kan ha kontroll på om något inträffar i realtid samt synkronisera informationsflödet

bland samtliga inblandade. Systemet sammanför anhöriga vårdgivare och vårdtagare på ett och samma ställe och bidrar till att äldre personer kan bo kvar hemma längre.

MediaSenseStartades av Theo Kanter vid DSV. Företaget har skapat en open source- plattform för att dela information inom det område som kallas Internet of Things så att man kan dela informationen utan att använda molnet och mobila nätverk. Systemet sorterar och fördelar informationen dit den ska.

Tempus FugitEn platsspecifik ljudteater. Startat av alumnen Rebecka Pershagen. Sitter nu i inkubatorn.

GreetifyErbjuder digitala gratulationskort med videohälsningar på ett enkelt och tillgängligt sätt.

WeavlerEn innovativ näthandel startat av studenten Isabell Edlund. Sitter nu i inkubatorn.

OnlineakademienOnlineakademin är en ideell förening som hjälper gymnasieelever att lära sig matematik. Nyligen lanserades hemsidan med pedagogiskt videomate-rial som går igenom alla mattekurser på gymnasiet, gratis för alla.

Cirka 200 idéer per år har passerat Innova-tionskontoret sedan starten. Alla dessa tittar man på och ett antal projekt går in i verifie-ringsfas. Under de knappt två år som verk-samheten funnits i sin nuvarande form har ett 30-tal idéer utvecklats till ”exits” i olika former framförallt som företag. Christina Bendz anser att det är ett bra resultat och jämför med andra lärosäten både i Sverige och i utlandet.

*Innan 2013 fanns även innovationsverksam-heten vid universitetet och då inom ramen för SU Innovation.

MATS DANIELSON är rektorsråd för samverkan och IT och akademins främsta representant i innovationsprocessen.– Jag kan bidra med kärnverksamhetens perspektiv på processen – att de olika delarna i processen passar akademins olika kategorier: lärare, forskare, doktorander, studenter. Dessa grupper har delvis olika behov och dessa ska tillgodoses i den stora processen. Vad har du för råd till den som funderar på att kommersialisera sina upptäckter?– Att de tidigt tar kontakt med Innova-tionskontoret för en initial bedömning av idéerna. Innovationskontoret är vår sam-lade ingångspunkt för allt vårt stöd inom innovation och kommersialisering.

Vilken är din vision för innovations- arbetet?– Att såväl medarbe-tare som studenter ska känna att de blir väl omhändertagna på ett professionellt sätt och att många goda idéer ska finna en väg ut i samhället.

Några exempel på studentdrivna företag

Stöd att få från InnovationskontoretRådgivning och affärsutvecklingsstödFinansieringsstöd PatentJuridikstöd och avtalMarknadsbedömningProfessionellt nätverkPaketerings-och presentationsstödProjektstöd och coachning

Universitetets innovationssystem

HOLDINGBOLAGET är till för att hantera pengar och ägande i de företag som deltar eller knoppats av från universitetets innovationsprocess. Holdingbolaget har, till skill-nad från Innovationskontoret och SU Inkubator, möjlighet att investera i projekt och agera som ägare i startup-företagen.

INNOVATIONSKONTORET, som är placerat inom Samverkansavdelningen, har till uppdrag att nyttiggöra forskningsbaserad kunskap från universitetet. Målgrupperna är doktorander, forskare/lärare och studenter. Verksamheten är särskild inriktad på de tidigare faserna när en idé ska utvecklas och verifieras. Det stöd man erbjuder är dels i direkt form som rådgivning, dels stöd i form av inspiration, utbildning och atti-tydförändring.

SU INKUBATOR bedriver den senare delen i innovationsprocessen där stödet har ett starkare fokus på själva affären och marknaden. Verksamheten bedrivs i nära samar-bete med Innovationskontoret och inom ramen för det inkubatorprogram som finns kan personer/företag få kontorsplats i Villa Bellona och olika former av stöd under ett års tid. VD fört SU Inkubator är Mona Wilcke. (Se även artikel på sid 14)

FOT

O E

VA

DA

LIN

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 14 TEMA: INNOVATION

Inkubator gör bolag av universitetets idéerHOS SU INKUBATOR blir idéer företag. Här kan studenter, forskare, alumner och anställda vid universitetet få en rivstart för sitt bolag och hjälp med allt från produkt- utveckling till kontakt med investerare.

Till det röda trähuset på campus, Villa Bellona, kommer mogna, verifierade idéer för att lämna huset som färdiga bolag. Just nu är 9 företag under utveckling hos SU Inkubator och målet är 15 nystartade företag varje år. De nya företagsledarna kommer från alla håll från universitetet med en relativt jämn fördel-ning av studenter, doktorander, alumner och anställda.

Universitetets innovationssystem sköts av tre enheter, Innovationskontoret, SU Inkuba-

tor och SU Holding. Forskare som har idéer kring nyttiggörande av forskningsresultat, till exempel en affärsidé får hjälp av Innovations-kontoret med att verifiera idéns möjligheter. Innovationskontoret hjälper till med både teknisk och marknadsmässig verifiering, avtalshjälp, tidig finansiering och rådgivning kring skydd i form av patentering med mera.

Efter verifieringsperioden väntar SU Inkubator med fortsatt stöd för de startup-företag som bildas. Inkubatorn arbetar med produkter och tjänster som uppfyller kravet på innovationshöjd, skalbarhet och marknadspotential. När det gäller forskare är det ofta viktigt att idén är patentskyddad, för studenter handlar det ofta om en unik och

säljbar produkt, säger Mona Wilcke, VD för SU Inkubator.

För den som antas till SU Inkubator vän-tar ett intensivt utvecklingsarbete. De bli-vande företagarna erbjuds kontorsplats, en personlig affärsutvecklare samt ett gediget program med regelbundna seminarier och övningar i form av affärsfrämjande aktivite-ter. Under året i Inkubator formuleras affärs-modell, säljstrategier och mycket annat. Ofta bildas ett bolag relativt snart.

– Vi har ett brett nätverk av kompetens, till exempel investerare, produktutvecklare och jurister. Det som är så unikt för SU Inkubator är att vi jobbar intensivt och dedicerat med våra affärscase, säger Mona Wilcke.

Problemlösning i labbet blev företag

I sin forskning om bakteriers membran-proteiner behövde Daniel Daley och hans forskarteam producera proteiner, men det gick inte alltid så effektivt som de önskade sig. Tillsammans med doktoranderna Kiavash Mirzadeh och Stephen Toddo hittade han ett sätt att effektivisera processen genom att titta på ett tidigare helt förbisett problem.

– Vi löste ett problem för oss själva men insåg sedan hur värdefullt det här kunde vara för många andra också, säger Daniel Daley.

Potentiella kunder finns hos företag inom bioteknik och läkemedel. Proteinerna som kan produceras med den nya tekniken skulle till exempel kunna vara antikroppar eller hormoner. Det handlar om genteknik, när två bitar DNA fogats ihop, bildas vad som kan liknas vid ett ärr på DNA-strängen. Detta ärr gör att ribosomen, cellens proteinfabrik, inte fungerar lika effektivt. Daniel Daley och hans kollegor har hittat ett sätt att läka det här ärret.

– Ingen hade tänkt på det här problemet förut. Jag tror att vi verkligen kan lämna ett avtryck. Utmaningen är att komma igång och att vi är så små bland de stora jättarna, säger han.

Hjälp hos SU InkubatorHos SU Inkubator har CloneOpt fått en affärs-coach, hjälp med patentansökan och allt vad det innebär att starta ett företag. Det handlar mycket om att utveckla idén, hitta rätt marknad och att skapa rätt kontakter. Själva använder de redan tekniken i sitt laboratorium.

– Det är en helt ny värld. Jag har jobbat inom forskning i 20 år och det här är det första jag gjort som jag tror kan gå att kommersialisera. I den akademiska världen är allt väldigt kollegialt, människor hjälper varandra och delar med sig av sin kunskap. När du kliver ur den kostar det pengar att få stöd. Det är ett annat sätt att arbeta och här har Inkubator varit till stor hjälp, säger Daniel Daley.

Just nu försöker CloneOpt hitta sin mark-nad och har påbörjat möten med kunder, i första hand företag runt Stockholm, men även

Forskaren Daniel Daleys lösning på ett problem ledde till en nyskapande idé om hur proteiner ska kunna produceras mer effektivt. Att ta steget från naturvetare till företagare har varit att kliva in i en ny värld.

TEXTER ANNA-KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

resten av Skandinavien. Daniel Daley säger att han har en positiv bild av att jobba med SU Inkubator, som forskare på heltid är det bra att få extra hjälp med att utveckla ett företag vid sidan av. Mona Wilcke, VD för SU Inkubator, tror på företagets framtid.

– Jag tror att idén har en otrolig potential, men de behöver hjälp med att formulera exakt vad det är de ska sälja. Vi har också hjälpt dem med vad det innebär att ha ett bolag. Det här är naturvetare som går in i en helt ny fas, säger hon.

Daniel Daley har fått hjälp av SU Inkubator bland annat med att göra patentansökan.

15UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 TEMA: INNOVATION

Poröst material bygger globala drömmar

2005 kom Petr Vasiliev till Sverige och Stock-holms universitet för att börja en doktorand-utbildning vid Institutionen för material- och miljökemi. Den blev dock aldrig färdig. När SU Holding några år senare efterlyste nya innova-tioner var Petr Vasiliev en av dem som svarade.

– Jag har alltid haft en entreprenörsanda och höga målsättningar. Som student drömde jag om Nobelpriset. Men jag insåg snart hur mycket som skulle krävas och ändrade mål. Varför inte bygga ett globalt företag?

Tillsammans med sin handledare, professor Lennart Bergström, och dåvarande docent Niklas Hedin, hade Petr Vasiliev upptäckt ett nytt sätt att tillverka så kallade zeoliter. Det är

ett poröst material med unika kemiska egenska-per som används i många olika sammanhang, bland annat i tvättmedel. Petr Vasiliev grundade NeoZeo, hoppade av forskarkarriären och började istället jobba som bolagets vd. Utan att riktigt veta hur de lovande forskningsresultaten skulle omsättas i ett lönsamt företag.

– Vi ägnade mycket tid åt att verifiera tek-niken och studera olika möjliga tillämpningar. Först efter ett par års arbete kom idén att vi skulle satsa på att rena biogas.

Mobil reningsanläggningRedan idag tankas tusentals bilar, bussar och lastbilar i Sverige med biogas. Optimister talar

Som student i St Petersburg drömde Petr Vasiliev om vetenskaplig ära. Numera vill han hjälpa svenska bönder att producera klimatvänligt fordonsbränsle.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM FOTO NIKLAS BJÖRLING

dock om att produktionen skulle kunna växa rejält och på sikt göra Sverige självförsörjande på klimatvänligt fordonsbränsle. Men för att biogas ska kunna användas i fordon måste den renas. Och det är här som NeoZeo har hittat sin nisch. Det som från början var ett patent på en ny kemisk process har successivt utvecklats till en säljbar produkt – en mobil reningsanlägg-ning för mindre biogasproducenter.

SU Holding har haft stor betydelse för bola-gets utveckling, bland annat genom att investera riskkapital och fortfarande äger SU Holding några procent av aktierna i NeoZeo. Mona Wilcke, tidigare verksamhetsutvecklare och numera vd för SU Holding, har också fungerat som en personlig rådgivare till Petr Vasiliev. De två har fortfarande regelbunden kontakt.

– Petr har haft en väldigt stor uthållighet i att bygga bolaget. Han har gjort en fantastisk resa från forskare till företagsledare, säger Mona Wilcke.

Fått in riskkapitalVia SU Holding kom Petr Vasiliev i kontakt med det London-baserade riskkapitalbolag som investerat i bolaget vid två tillfällen. Genom åren har NeoZeo även fått ekonomiskt stöd från bland annat Vinnova och EU. Av alla avknoppningsföretag vid universitetet under de senaste tio åren är det NeoZeo som dragit in mest pengar, berättar Mona Wilcke.

I våras färdigställdes en pilotanläggning i Lettlands huvudstad Riga, där bolaget har kontor och flera ingenjörer anställda. Anlägg-ningen ska visa att reningsmetoden fungerar i praktiken. Under hösten kommer anläggningen att trimmas in och flyttas till Uppsala som en del av EU-projektet Biogas XPOSE, där Neo-Zeo ingår.

Samtidigt fortsätter forskningen för att få fram ännu effektivare zeoliter – bolagets kärn-kompetens. Bolaget har sedan start haft stor nytta av materialforskare vid Berzelii Centre EXSELENT.

– Centret är perfekt för ett litet bolag som oss. Att anlita en utomstående forsknings- och utvecklingskonsult hade varit alltför kostsamt, säger Petr Vasiliev.

I första hand vill Petr Vasiliev sälja sin reningsanläggning till svenska bönder och kom-muner. Men han blickar också mot marknader i övriga Skandinavien och ett land som Indien. Även om Petr Vasiliev släppt sina nobelpris-drömmar har han kvar de höga ambitionerna.

– För oss är det viktigaste just nu att hitta vår första kund. Vårt andra mål är att bli eko-nomiskt självförsörjande. På sikt hoppas jag att NeoZeo växer till ett globalt företag.

NeoZeos affärsidé är att rena biogas så den kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle, säger företagets vd Petr Vasiliev.


DEN 17 AUGUSTI välkomnade arbetsmark-nadsutbildningen Korta vägen 62 nya delta-gare till Stockholms universitet. De kommer från hela världen, har akademisk utbildning och de flesta är nyanlända. Under 26 veckor får de utbildning och träning för att lättare kunna etablera sig på den svenska arbets-marknaden.– Vi har deltagare från alla världsdelar, men den största gruppen i år kommer från Syrien, berättar Lovisa Fältskog Johansson, projektledare för Korta vägen vid Samver-kansavdelningen.

Deltagarna är bland annat ekonomer, jurister, socionomer och ingenjörer. Utbild-ningen inleds med en grundlig kartläggning av deltagarnas kompetenser, uppdatering av CV och personliga brev. Deltagarna lägger upp en individuell plan med hjälp av en karriärvägledare och en arbetsmark-nadskoordinator. Dessutom fördjupar de sig i svenska språket och hur den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället fungerar. Svenskundervisningen ges av Institutionen för svenska och flerspråkighet.

En stor del av utbildningen är praktik på arbetsplatser som passar deltagarnas utbild-

Lokala koordinatorer nytt tillskott till samverkansfunktionenStockholms universitet har i sina strategier tydliggjort ambitionen att aktivt samverka på bred front. Samtidigt har Vinnova, Verket för innovationssystem, fått reger-ingens uppdrag att ta fram en modell för fördelning av forskningsmedel baserat på hur väl samverkan med det omgivande samhället fungerar vid Sveriges lärosäten. I samband med detta har särskilda medel utlysts för att möjliggöra utveckling av samverkansarbetet på respektive lärosäte. I en av dessa utlysningar fick Stockholms universitet medel att utveckla en stödstruk-tur som involverar både ledning, centrala funktioner och institutioner. Utifrån detta gav rektor i våras den nya Samverkans- avdelningen i uppdrag att starta och driva ett pilotprojekt med lokala samverkansko-ordinatorer placerade i kärnverksamheten.

Den 1 september börjar 9 nyutnämnda koordinatorer sina uppdrag, som utgör 20 procent av heltid. De ska företrädesvis arbeta med sektioner och med grupper av institutioner som verksamhetsmässigt ligger nära varandra.

De lokala samverkanskoordinatorerna, eller LSK, blir en del av universitetets totala samverkansorganisation och en viktig resurs för såväl universitetets som områdenas samverkansutveckling. Uppdraget är alltså inte av administrativ karaktär utan starkt kopplat till kärn-verksamheten, där LSK medverkar till att utveckla samverkansprocesser som blir väl integrerade i forskning och undervis-ning. Man följer de samverkansprojekt som bedrivs vid respektive institution, identifierar framgångsfaktorer, poten-tiella behov av partners och skapar möjligheter till nya projekt där sådana saknas. Till sin hjälp har LSK resurser vid Samverkansavdelningen.

– Det främsta målet med satsningen är kvalitetshöjningar inom forskning och utbildning, säger rektorsrådet för samverkan Mats Danielson. I det dagliga arbetet är tanken att forskare och lärare ska finna det enklare att initiera och utveckla samverkan, då det finns en resurs som är närmare till hands än den centrala förvaltningen.

– Modellen är delvis inspirerad av alumnarbetet, där nästan varje institution idag har en utsedd alumnansvarig som samarbetar med alumnkoordinatorn, säger Petra Norling, praktisk projektledare för projektet. En stor skillnad är dock att de konkreta arbetsuppgifterna för LSK kommer att skifta ganska mycket inbördes, beroende på institutionernas olika behov och prioriteringar.

Pilotprojektet sträcker sig över två år med efterföljande utvärdering. Efter utvärderingen och eventuella justeringar kan modellen komma att förlängas eller permanentas. Uppdraget som LSK kan meritmässigt jämföras med studierek-torsuppdrag.KARIN TJULIN

Mångfald när Korta vägen startar igen

ning, och Korta vägen lägger stor vikt vid matchningsarbetet mot arbetsuppgifter som arbetsgivare erbjuder.

– Vårt uppdrag är egentligen inte att för-medla jobb utan att förbereda och hjälpa deltagarna att få kontaktytor och nätverk, som i sin tur ger dem möjlighet att lättare etablera sig på arbetsmarknaden, säger Lovisa Fältskog Johansson.

Projektet har hittills varit mycket lyckat, av de som genomförde utbildningen förra året har 64 procent fått en anställning inom sitt utbildningsområde.

– Korta vägen har många etablerade kontakter med arbetsgivare som ser prak-tikanterna som ett värdefullt tillskott på arbetsplatsen och som en del av företagets kompetensförsörjning och mångfaldsar-bete. Men vi behöver alltid fler praktikplat-ser, så varmt välkomna att kontakta oss!

Korta vägen drivs på uppdrag av Arbetsförmedlingen och har funnits vid Stockholms universitet sedan 2010. Flera institutioner och centra samt delar av universitetsförvaltningen har tagit emot praktikanter sedan dess. KARIN TJULIN

Korta vägens karriärvägledare och arbetsmarknadskoordinatorer. Projektledaren Lovisa Fältskog Johansson längst fram i mitten.

FOT

O K

AR

IN T

JULIN

Efter att ha hyst Stockholms universitets studentkår som hyresgäst i närmare 40 år renoveras nu Nobel-huset vid tunnelbanan. Först var det tänkt att här skulle bli forskarbostäder. Men en utredning från Akademiska hus visade att det skulle bli för bullrigt med läget intill Roslagsvägen. Huset renoveras nu och anpassas till kontor för SCORE (Stockholm Center for organizational research) som idag sitter i Kräftriket. Huset beräknas vara klart för inflyttning i januari 2016.

SCORE:s nuvarande lokaler kommer att övertas av Företagsekonomiska institutionen.

Vad händer här?


Använder du friskvårdstimmen och till vad?

MARTIN BERLIN, doktorand vid SOFI– Jag utnyttjar tiden för att spela inne-bandy.

JENNY LILLIEHÖÖK, universitetets miljösamordnare– Ja, jag brukar ta lunchpromenader på cirka en halvtimme.

FREDRIK WULFF, professor emeritus vid Östersjöcentrum– Nej, jag utnyttjade den inte, men bru-kade promenera med hunden på fritiden.

ALICE SOLLAZZA, doktorand i strål-ningsbiologi– Ja, på institutio-nen har vi en tid då vi spelar innebandy.

Feelgood – universitetets nya företagshälsovård

Innebandy i Frescatihallen är populärt som friskvårdsaktivitet.

DEN 1 AUGUSTI BYTTE universitetet företagshälsovårdsföretag till Feelgood företagshälsovård.

Som anställd vid universitetet kan du vända dig till Feelgood för telefonrådgivning vid arbetsrelaterade sjukdomar och för stödsamtal. Avtalet innefattar inte allmän sjukvård, men då man som enskild ofta inte kan avgöra om åkomman är arbetsrelaterad eller inte, bör man alltid ringa och rådgöra med företagssköterskan. Du kan alltid få ett besök hos läkare för bedömning.

Feelgoods citymottagning finns på Grev Turegatan 34 (T-bana: Stadion eller Öster-

malmstorg). Telefonnumret dit är 08-676 82 00. Öppettiderna är måndag–fredag kl. 08.00–17.00.

Prefekter och andra chefer kan inom ramen för avtalet i egenskap av arbetsgivar-företrädare vända sig till företagshälsovår-den för att få bland annat hjälp i rehabilite-ringsärenden.

Vidare information finns på www.su.se/medarbetare/personal/arbetsmiljö-hälsa/företagshälsovård

Kontaktperson vid Personalavdelningen är Per Fahlstedt, [email protected]. TARJA KOHANDANI

Motionera på arbetstidDU VET VÄL att du som är anställd med månadslön vid universitetet har rätt till en timmes friskvård per vecka på betald arbetstid? Dessutom har du tillgång till personalgymmet samt Frescatihallen för flera kostnadsfria eller kraftigt rabatterade akti-viteter. Utöver detta allmänna basutbud kan anställda också köpa Medley/Frescatihallens personliga träningskort och därmed få till-gång till ytterligare aktiviteter.

Anställda vid universitetet har även mot uppvisande av kvitto rätt till ersättning för friskvård med 1 500 kronor per år. Ersätt-ning ges för inköp av träningsavgifter eller

för kort för tillträde till motionsanläggningar såsom gym, simhallar eller andra fysiska akti-viteter. Det ska vara frågan om motionsidrott av enklare slag, alltså inte golf, ridning eller motsvarande. Del av denna ersättning kan även användas till att betala för tillgången till personalgymmet, som kostar 500 kronor per år.

Även du som är antagen till forskarutbild-ning, men inte innehar anställning, har rätt till samma friskvårdsinsatser som anställda.

Vidare information hittar du på www.su.se/medarbetare/personal/arbetsmil-jö-hälsa/friskvård. TARJA KOHANDANI

BENGT ÅKERMALM, jobbar vid biblioteket– Förut gick jag på personalgymmet, men senaste året har jag glömt att använda friskvårds- timmen. Jag har börjat att springa på fritiden istället. Men nu går jag i pension om en vecka.

FOT

ON

NIK

LA

S BJÖ

RLIN

G


– Det krävde mer tid än jag hade räknat med. Jag ville gå till grunden och lära mig hur onli-ne-pedagogik fungerar, säger hon.

Lärarna ska bli tillgängliga för chatEftersom kursen var knuten till ett FN-initiativ finansierades filmproduktionsbolaget den vägen. Kursen ska ges igen i september. Till dess ska frågorna modifieras något, men några större förändringar finns inte pengar till.

– Jo, en förändring till ska vi göra. Vi ska be lärarna att vara tillgängliga för frågor den vecka just deras filmer ska visas. Det ger så mycket och är så uppskattat av studenterna att kunna chatta med läraren, säger hon.

Erfarenheterna från vårens mooc har lett till en genomgång av övriga kurser på centret för att se hur de kan utvecklas.

FaktaMooc, massive open online courses, utvecklades på amerikanska Ivy Leauge-universitet.

Kurserna är öppna och gratis för alla att delta i. De som slutför får inte tillgodoräkna sig poäng.

Ofta påbörjar tiotusentals studenter mooc, men endast några procent slutför kurserna.

Gratiskurser på nätet fönster mot omvärlden för svenska universitet

Det handlar om on-line kurser som är gratis och för alla i hela världen att delta i. Nu kommer de första erfarenheterna från svenska universitet. Under våren har Karolinska Institutet genom-fört en mooc, i e-hälsa.

– Kursen var tänkt som en introduktion. Men vi hade deltagare som arbetat inom områ-det i 15 år och de var entusiastiska. De sa att de fick samband förklarade för sig som de inte sett tidigare, berättar kursansvariga Sabine Koch, professor vid Institutionen för lärande, informa-tik, management och etik.

E-hälsa kallas även hälsoinformatik och handlar om att bygga broar mellan medicin och teknik samt att göra informationshanteringen inom vård och omsorg säker och effektiv. 6 870 personer från 158 länder startade och 342 tog ut certifikatet. En grupp från Singapores hälsomyndigheter deltog som ett led i att imple-mentera IT-systemen till deras e-hälsostrategi. Ett viktigt inslag blev diskussionerna mellan de olika deltagarna. Där framkom till exempel att i

Afrika är tillgången till el ett stort problem– Vi lärde oss av varandra. Vi insåg att vissa

saker funkar i vissa länder men inte i andra. Deltagarna kunde också lära av varandras misstag, säger Sabine Koch.

Lund först i Sverige med moocFörst ut i Sverige med mooc var Lunds univer-sitet. Tre kurser har hittills hållits i så olika ämnen som grön ekonomi, europeisk affärsrätt samt reproduktiv och sexuell hälsa. Högsko-lepedagogiska enheten har haft övergripande ansvar. Marita Ljunggren är projektledare för mooc-satsningen.

– Vi har stöttat institutionerna och haft regel-bundna möten och workshops om hur kurserna ska läggas upp och diskuterat erfarenheter, säger hon.

En tanke har varit att sätta igång ett fakul-tetsövergripande samarbete. Man ville fånga upp erfarenheter för att använda i vanliga kurser, vilket också har skett. Bland annat har

Mooc börjar att sprida sig bland svenska universitet. Gratiskurserna är krävande för lärarna. Men de ger PR för universiteten och kan utveckla pedagogiken.

TEXTER THOMAS HELDMARK

lärare på Internationella miljöinstitutet använt videoföreläsningarna i kursen grön ekonomi.

Ett konkret resultat av samarbetet är inslaget av kamratgranskning.

– Vi slumpar ut arbeten, texter i detta fall, och låter studenterna granska och ge betyg. Det har funkat jättebra, säger Marita Ljunggren.

Vid Lunds universitet, till skillnad från vid andra svenska lärosäten, har gratiskurserna en budget, 750 000 - 850 000 kronor per mooc. Lärarna har fått betalt och kunnat avsätta tid för att arbeta med kurserna.

Och satsningen fortsätter. Förutom att de befintliga kurserna ska ges på nytt planerar Lunds universitet nya kurser i akademiskt skri-vande (svenska och engelska) samt i akademiskt lärarskap. Här ska konceptet med kamratgransk-ning vidareutvecklas.

Även Sabine Koch på KI hoppas att kursen i e-hälsa ska ges igen. KI planerar också att ge en mooc i global Hälsa med Hans Rosling som dragplåster.

“Vi har fått spridning för vårt vetenskapliga budskap”NÄRA SEX TUSEN studenter i 137 länder påbörjade en mooc i Plane-tary boundaries vid Stockholm Resilience Centre. Kursen innebar mer arbete än förväntat men blev ändå positiv upple-velse för centret.

– En mooc är en fantastisk möjlighet att föra ut vårt vetenskapliga budskap om antro-pocen och planerary boundaries. Det är den stora behållningen för oss. Vi är ett litet cen-ter men nu har tusentals studenter fått ta del av våra föreläsningar, säger Lisa Deutsch som är forskare och studierektor vid Stockholm Resilience Centre.

– Sedan är det förstås en översiktlig kurs. En mooc är en mooc. Det finns inte så stor möjlighet till lärarledd reflektion. Vi har helt enkelt inte resurser att ge så många studenter personlig återkoppling, säger hon.

Lisa Deutsch berättar om mooc-kursen ”Planetary Boundaries and Human Oppor-tunities: The Quest for Safe and Just Deve-

lopment on a Resilient Planet, som hölls första gången i höstas. Kursen handlar om mänsklig utveckling inom planetens hållbara gränser och det faktum att vi för-modligen klivit in i en ny tidsålder, antro-pocen, där mänsklig aktivitet är det som påverkar planeten mest. Kursen skedde inom ramen för FN-initiativet Sustainable Development Solutions Network (SDSN) som har till uppdrag att sprida angelägen högre utbildning över hela världen.

Många filmer från studenterStudenterna kom från 137 länder i samtliga världsdelar. Kursen bestod av ett 40-tal filmade kortföreläsningar, bland annat med centrets chef Johan Rockström, samt batterier med flervalsfrågor. Femton procent slutförde kursen, vilket är mycket för en mooc.

– Det massiva gensvaret var verkligen häftigt. Vi hade en frivillig avslutningsupp-gift. Studenterna fick, om de ville, skicka in en kreativ tolkning av sina insikter från kursen. Vi fick in över 100 videor, sånger och dikter, säger Lisa Deutsch. Kursmaterialet utvecklades från grunden och arbetsgruppen på centret lade ner flera månader på att förbe-reda och genomföra kursen.

FOT

O M

AX

ELSS

ON

/ AZ

OT

E


Geovetare på distans

Möjligen är mars lite tidigt för en fältexkursion i Skottland. Men lärarna och studenterna på geo-vetenskapsprogrammet Tellus trotsade de envisa vindarna och hade tur med vädret så till vida att det inte regnade så mycket.

Under två veckor vandrade de längs kustremsan på ön Islay. De undersökte klipp-formationer, landskapets konturer, effekter av landhöjning.

– Skottland är perfekt för geovetenskapliga fältarbeten tack vare sin varierade terräng. Och Islay är kanske den bästa platsen av alla, säger Adrian Hall, adjungerad professor vid Institutio-nen för naturgeografi.

Tellus är en del av en online-utbildning om 180 poäng. Till vardags är studenterna spridda över världen, de finns i Irland, Sydafrika, Fin-land och Sverige. Tellus påminner om en mooc eftersom stora delar av kursen sker online. Den stora skillnaden från en mooc är att två fältar-beten är obligatoriska inslag, vilket begränsar antalet deltagare.

– De modeller som studenterna får se på bild är mer komplexa i verkligheten. Det måste de uppleva själva och lära sig tolka landskapet, säger Adrian Hall.

Fältarbeten gör utbildningen dyrAtt utbilda sig kostar pengar. Professor Alasdair Skelton insåg 2002 att med en riktigt bra on-li-neutbildning som går att återanvända, så kan studenten satsa sina pengar på fältarbeten av hög kvalitet.

– Det är ett hårt jobb att skriva programmet. Den största kursen tog mig ett år. Sedan kom-mer en testperiod. Men när väl det är gjort blir det väldigt effektivt, säger Alasdair Skelton.

Examination är särskilt knepigt. Frågorna måste vara google-säkra. Studenterna får istället praktiska uppgifter att gå ut och beskriva pro-cesser. Adrian Hall är geolog knuten till Edin-

burgh University och har 30 års vana att leda exkursioner. Han är imponerad över program-mets utformning. Han menar att det kan bilda modell för andra geovetenskaputbildningar.

Bra arbetsmarknad Majoriteten studenter som hoppar av gör

det under första året. Därefter är avhoppen få. Alasdair Skelton försöker hålla öppet för många att testa programmet.

– Men det är en krävande utbildning och dis-tansstudier passar inte för alla. De som stannar kvar brukar dock vara väldigt ambitiösa, säger Alasdair Skelton.

Studenterna på Skottlands-exkursionen hade skiftande bakgrund. Men de hade det gemen-samt att de ville arbeta som geovetare efter avslutad examen. Hur går det för studenterna efter utbildningen?

– De flesta får jobb. Arbetsmarknaden för geovetare är bra just nu. Det byggs mycket i Stockholm och vid varje byggprojekt finns en geolog med och malmindustri är en stor arbets-givare för geovetare, säger Alasdair Skelton.

Geovetenskapliga programmet Tellus är en on-lineutbildning med obligatoriska fältarbeten. Kanske framtidens modell för att bedriva undervisning som annars är resurskrävande? För de som klarar självstudierna väntar en fin arbetsmarknad.

FOT

O A

DR

IAN

HA

LLFO

TO

AD

RIA

N H

ALL

Studenter på väg tillbaka efter en exkursion på norra Islay.

Alasdair Skelton föreläser vid Loch Ness.

Stockholm University Press auktoriserad publiceringskanalEfter ett år i full drift är Stockholm University Press (SUP) nu godkänd som auktoriserad publiceringskanal i den Norska Database for statistikk om høgre utdanning. Forskare får, genom att publicera i en auktoriserad publiceringskanal, möjlighet till att samla poäng i universitetens utvärde-ringssystem. SUP är nu inkluderat som ett förlag under nivå ett. Denna kategorisering innebär att merparten av förlagets författare och granskare kommer från andra lärosäten eller institutioner, med både nationell och internationell sprid-ning. Förlaget registrerar sina publika-tioner med ISBN- eller ISSN-nummer samt säkerställer kvalitén utifrån en tydlig policy för extern granskning. För att nå nivå två i registret över god-kända publiceringskanaler ska förlag, tidskrifter och bokserier vara av högsta kvalitet och visa på kontinuitet i sin produktion samt gärna vara indexerad i andra stora databaser. Forskare som publicerar sig via dessa kanaler får också högre poäng i lärosätenas olika utvärderingsverktyg. SUP strävar efter att nå nivå två så snart som möjligt. Enskilda tidskrifter eller bokserier kan också indexeras separat från förlaget. För att tidskrifter ska få listas som nivå ett eller två måste de ha gett ut minst två hela årsvolymer med artiklarenligt en jämn publiceringstakt. Enskilda bokserier kan skickas in för bedömning efter minst två publicerade titlar. SUP är idag registrerat i DOAJ och SHERPA/RoMEO som en kanal för Open Accesspublicering. Fler internationella indexeringar till-kommer allt eftersom fler alster ges ut.SOFIE WENNSTRÖM

Miljöwebben på engelskaMiljöwebben finns nu i en engelsk version och kallas Sustainable campus. Webben innehåller information om universitetets systematiska miljöarbete och speglar i stort sett den svenska versionen. På webben hittar man hittar bland annat universitetets miljöpolicy, miljömål och rutiner för kemikaliehan-tering och avfallshantering.Eftersom universitetet är ett miljöcerti-fierat universitet behöver medarbetare känna till vilken påverkan det vardag-liga arbetet har på miljön. Syftet med engelska miljöwebben är att se till att fler medarbetare får tillgång till den kunskapen. www.su.se/sustainablecampus


Bättre service i lokalärenden med FastighetsportalenFastighetsavdelningen har i samarbete med IT-avdelningen tagit fram ett systemstöd för hantering av lokalrelaterade ärenden. I augusti anslöt sig Fastighetsavdelningen till universitetets ärendehanteringssystem med sin Fastighetsportal. Därmed blev avdelningen den första vid universitetet med en egen portal där man tar emot förfrågningar till hela avdelningen.

– Den här typen av systemstöd hjälper oss att förbättra våra interna rutiner, öka produk-tiviteten och ge bättre service till våra hyres-gäster, säger fastighetschefen Lena Lundqvist.

Fastighetsportalen kommer initialt att bestå av två webbformulär, ett för felanmälningar till avdelningens lokalförsörjningsenhet och ett för förfrågningar av olika slag. Ärenden klassificeras och tilldelas inom avdelningen och kommunikationen sker inne i portalen, där användaren enkelt kan följa sina ärenden.

En länk till portalen kommer att publiceras på Fastighetsavdelningens webbsida på Medarbetarwebben (www.su.se/fastighetsav-delningen) när systemet är satt i produktion. Det går även att hitta formulären genom Serviceportalen. MARJA JUOPERI

Löneväxling införs vid universitetetNu kan Stockholms universitet erbjuda anställda löneväxling till pension. Löneväxling innebär att ett avdrag görs på bruttolönen med ett valfritt belopp. Det finns en övre och en undre gräns för beloppets storlek. Pengarna placeras i ett pensionssparande som förvaltas av Kåpan Extra. Löneväxling är förmånligt på det sättet att avdraget sänker bruttolönen, vilket medför att skatten minskar.

Erbjudandet riktar sig till anställda vid Stockholms universitet som är 23 år eller äldre. Den som har en månadslön under grän-sen för intjänande av allmän pension (39 072 kronor) bör noga överväga en löneväxling, eftersom det innebär att intjänande av allmän pension blir lägre. Det finns en del andra negativa konsekvenser, till exempel föräldra-penning och sjukpenning när du har lön under gränsen.

Mer information om löneväxling hittar du om du söker på ”löneväxling till pension” på Medarbetarewebben, där du också finner blanketter.

Anmälan om löneväxling kan göras från och med augusti månad och bruttolöneavdraget kan göras i samband med septemberlönen.

Brett och välbesökt vid årets AlmedalsveckaUNDER TVÅ EFTERMIDDAGAR under Almedalveckan diskuterade rektor, fors-kare och inbjudna gäster aktuella samhälls-frågor med inbjudna gäster. Sammanlagt 19 personer från Stockholms universitet deltog i de av universitetet centralt arrang-erade seriesamtalen på Strand Hotel. Publiken strömmade till och det var tidvis mer än fullsatt.

Allra mest folk kom på tisdagen till samtalet om det nya policyprofessionella skrået i svensk politik. Christina Garsten och Tommy Möller från universitetet samtalade med Daniel Suhonen och Ulrica Schenström, båda med erfarenhet av rådgivning till den högsta makten. Under onsdagen drog Johan Rockströms, Tina Elfwings och Andreas Duits samtal med Maria Wetterstrand och Antje Jackelén den största publiken.

Samtalen leddes av moderatorerna Gab-riella Ahlström och Johan Kuylenstierna.

De inspelade seriesamtalen finns att se på www.su.se/almedalsveckan.

Efterfrågad kompetensSom vanligt medverkade universitetets forskare även hos andra arrangörer, i år vid cirka 25 seminarier. Och Östersjöcentrum, Institutionen för miljövetenskap och analy-tisk kemi och Stockholm Resilience Centre var på plats för att i samarbete med bland annat Östersjöveckan och Initiativet Hållbara Hav presentera programpunkter med fokus på Östersjön.

Totalt fanns ett fyrtiotal forskare från universitetet i Almedalen, förutom kommuni-katörer/funktionärer.

Rektor Astrid Söderbergh Widding med-verkade förutom i universitetets egna serie-samtal även i Malmö högskolas seminarium om framtidens universitet och i HumSamver-kans program om innovationspolitik.EVA ALBREKTSON

ÖVERST. Fullsatt i salen när Maria Wetterstrand, Johan Rockström, Andreas Duit, ärkebiskop Antje Jackelén och Tina Elfwing debatterade hur bäst föra ut svåra miljöfrågor.

N.V. Framtidens universitet är ett komplext ämne men kan även locka till skratt. Tre rektorer och en universitetskansler trivdes på Malmö högskolas seminarium. Fr v MH:s rektor Stefan Bengtsson, Linneuniversitetets Stephen Hwang, Astrid Söderbergh Widding och Harriet Wallberg. Till höger skymtar utbildningsutskottets Betty Malmberg (M).

N.H. Rektor lade ut ett filmat blogginlägg från Almedalen. Bakom kameran Gunnar Zetterberg, Medieproduktion.

FOT

O E

VA

ALB

RE

KT

SO

N


Kunskapsbehov om att lära svenska och att lära på svenska

I januari införs skärpta krav för mottagning och undervisning av nyanlända elever. Medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andra-språk (NC) vid Stockholms universitet lägger nu i höst sista handen vid utformandet av Skolver-kets material som ska stödja lärare, skolledare och kommuner att möta dessa krav i praktiken.

Sedan 1997 har resurscentret vid Stockholms universitet arbetat med att öka kompetensen om andraspråksutveckling och andra förutsätt-ningar för flerspråkiga elevers lärande i olika ämnen. Man vänder sig till både lärare i svenska som andraspråk och till lärare i andra ämnen samt skolledare.

Idag har ungefär en femtedel av eleverna i grundskolan ett annat modersmål än svenska. En svårighet är att vardagsspråk skiljer sig från ”skolspråket”, det språk som används för lärande i olika ämnen. Ett exempel är frasen ”det regnade mycket i sommar” som kanske sägs i matsalen, jämfört med ”sommarens medelnederbörd i Sverige var hög” på en lektion, förklarar Karin Sandwall, föreståndare för NC.

– Ord kan också betyda olika saker i olika ämnen, till exempel ”volym” som betyder en sak i fysik, en annan i matematik. Dessutom förkla-rar lärare ofta specifik ämnesvokabulär men inte alla små viktiga mellanord omkring begreppen, såsom ”hög”.

Krav på bred lärarkompetensAtt använda synonymer eller förklarande illustrationer kan stödja elevernas förståelse. De förstår också både ämnet de studerar och lär sig språket bättre om de kan använda både skol- språket och sitt modersmål i samtal på svenska i klassrummet.

De här exemplen på ett stöttande språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan enligt Karin Sandwall bidra till ökat lärande för såväl flerspråkiga som enspråkigt svenska elever.

– Men det krävs en bred lärarkompetens om både att lära svenska och att lära ämnen på svenska, för att veta vilket stöd som ska sättas in, vid rätt tidpunkt och för varje student. Lärare behöver därför ha kunskap både om sina ämnen och om språket i sina ämnen, säger Karin Sandwall.

Trots att lärare enligt Skollagen ska anpassa undervisningen till varje elevs behov omfattar inte alla lärarutbildningar och -kurser ett flerspråkigt perspektiv på lärande och grund-läggande kunskaper om andraspråksutveck-

ling. Det gör att många lärare inte har till-räckliga kunskaper för att stödja flerspråkiga elevers lärande – de saknar “språkglasögon”, alltså förmågan att identifiera språket i sina ämnen och arbeta språk- och kunskapsutveck-lande.

– Världen har ändrats, men många lärar-utbildningar har inte hängt med i det här perspektivet.

Över 10 000 lärare i nätverkDe tolv erfarna lärarna på NC håller sig upp-daterade på relevant forskning och beprövad erfarenhet, och kommunicerar den till såväl skolverksamma som politiker och andra besluts-fattare. I de nätverk centret driver via Facebook deltar dessutom över 10 000 lärare som ställer frågor och ger varandra råd om hur de ska han-tera utmaningar i klassrummet.

NC bedriver också omfattande kompetens-utveckling i kommuner och skolor i hela landet, främst kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Kunskapen det ger om praktiska förutsättningar som råder används i samtal med utbildningsdepartementet och Skolverket, bland

När allt fler människor kommer hit från andra länder behöver skolans undervisning utvecklas. Nationellt centrum för svenska som andraspråk arbetar för att ge barn, ungdomar och vuxna en bättre framtid i Sverige.

TEXT NAOMI LUBICK FOTO NIKLAS BJÖRLING

annat kring de nya åtgärderna för nyanlända elever.

En förändring är att skolan tydligare ska kart-lägga nyanlända elevers kunskaper och resurser. Det ska göra det lättare att placera eleven i rätt klass, anpassat till behov, kunskaper och färdig-het i svenska, förklarar Karin Sandwall.

– Att lärare inser hur de kan göra sitt ämne mer tillgängligt och att beslutsfattare ger resur-ser för nya arbetssätt kan göra stor skillnad, direkt för individens språk- och kunskapsut-veckling och på längre sikt för möjligheten att delta i samhälls- och arbetsliv och därmed för integrationen i Sverige.

www.andrasprak.su.se/

Symposium 2015NC anordnar vart tredje år en nationell konferens som riktar sig till lärare och skol-ledare inom grundskolan, gymnasieskolan, sfi och vuxenutbildningen. Den 8-9 okto-ber är det dags för Symposium 2015 i Aula Magna. Årets tema är resurser. Symposiet är fullbokat.

För att veta vilket stöd som ska sättas in behöver lärarna ha kunskap om både sina ämnen och om språket i sina ämnen, säger Karin Sandwall.


MAX IV ska ge världsledande forskning

De forskningsområden som kommer att ha användning av anläggningen är material- vetenskap, energiforskning, biogeokemi, atmosfärskemi, korrosionskemi, nanoteknik, katalysforskning, miljövetenskap, kulturmin-nesvård, grundforskning i fysik och kemi samt läkemedelsforskning, molekylärbiologi och medicinsk bildvetenskap. När det går att se in i det allra minsta, följa blixtsnabba kemiska processer i realtid och förstå hur det fungerar går det till exempel att ta fram nya och bättre material, nya läkemedel, miljövänligare bil-bränsle och avslöja falska konstverk.

I laboratoriet skapas synkrotronljus, star-kare än det röntgenljus som används på till exempel sjukhus. När ljuset sedan bestrålar ett material kan man se dess strukturerer och hur det är uppbyggt. MAX IV blir 1 000 gånger mer briljant än MAX II, som ligger vid Lunds universitet. Briljans är ett mått på intensiteten i strålning. Ju fotontätare strålen är, desto högre briljans. För att få mycket hög briljans måste strålen vara mycket fin och fokuserad, så att provet blir belyst med en liten och mycket skarp fläck. Då blir provets upplösning bra.

Ljuset skapas när elektroner accelereras till närmare ljusets hastighet i en cirkulär maskin som kallas synkrotron. När elektroner går genom ett magnetfält böjer de av och rönt-genljus skickas ut i färdriktningen. Det går att jämföra med ljuset från en strålkastare när man kör bil genom en kurva. Ljuset leds i vakuum genom strålrör ut till experimentstationerna där proverna kan analyseras.

MAX IV viktig för StockholmsforskareMAX IV kommer att ta emot forskare från hela världen (med eller utan samarbetspartner från företag) och de tilldelas stråltid utan att behöva betala, om de dels når upp till den vetenskap-liga höjd som kommittén kräver och dels publicerar sina resultat så att de kan komma resten av världen tillgodo. Ansökningar om stråltid kommer att tas emot flera gånger per år. Om man som företag vill värna sin affärshem-lighet kan man köpa stråltid och därmed slippa publicera sina resultat tills man har patent eller liknande.

Detta är Sveriges största och mest ambitiösa satsning på forskningsinfrastruktur, och när

Utanför Lund öppnar sommaren 2016 MAX IV-laboratoriet där man kommer att kunna studera strukturer på nanonivå (en miljarddels meter) molekyl för molekyl, atom för atom och hur de rör sig och uppför sig tillsammans.

TEXT PER NORDSTRÖM FOTO PERRY NORDENG, PER NORDSTRÖM

det är klart, kommer MAX IV-laboratoriet att kunna ta emot upp mot 2 500 forskare per år från hela världen.

Anders Nilsson är forskare vid Fysikum inom kemisk fysik där han studerar struktur och dynamik i vatten samt kemiska energiom-vandlingar på gränsytor.

– Vi är speciellt intresserade av en rönt-genlaseranläggning som jag hoppas att vi kan använda när MAX IV kommer igång om ett år. Idag använder vi främst anläggningar i USA och Tyskland i vår forskning, säger Anders. Förutom forskare från Fysikum så har MAX-laboratorierna tidigare använts av forskare från Institutionen för biokemi och bio-fysik, Institutionen för material- och miljökemi samt Institutionen för organisk kemi.

2020 öppnar ESSGranne med den gigantiska forskningsanlägg-ningen kommer ESS, European Spallation Source, att ligga. ESS kommer också att bygga en accelerator, med skillnaden att den fyrahundra meter långa banan är rak. Istället för att använda ljus som MAX IV så accelererar ESS protoner mot grundämnet volfram för att kunna titta in i material av olika slag. När protonerna går sönder (spallation) sprutar det ut neutroner. De leds sedan ut till olika instru-mentstationer och tränger där in i materialet (allt från vätskor och metaller till levande celler) som man vill analysera och skapar där en bild av molekylernas strukturer och vibrationer.

Man kan säga att skillnaden mellan de två anläggningarna är att MAX IV genom röntgenstrålning hjälper oss att se hur skelettet är uppbyggt, medan ESS visar köttets struk-turer. Neutroner är känsliga för väte som ju finns i vatten och vatten finns i alla mjukdelar. Därmed kommer de två anläggningarna kunna se lite olika saker vilket också innebär att de kommer att komplettera varandra.

MAX IV-laboratoriet med sin runda synkrotronring från ovan. NEDAN. Ringen har en omkrets på 528 meter. Som jämförelse kan nämnas att Colosseum i Rom har en omkrets på 527 meter.


FOT

O N

IKL

AS B

JÖR

LING

Min arbetsplats: Bergianska trädgården

BERGIANSKA TRÄDGÅRDEN har åtta träd-gårdsmästare och tillsammans med fors-kare och administrativ personal är cirka 25 personer fast anställda här. Sommartid utökas personalstyrkan.

KAILI MAIDE kom från Estland till Sverige 2001. I sitt hemland hade hon varit bonde och arbetat i trädgårdar. Hon kom till Bergian-ska som praktikant för att lära sig svenska. Efter att ha arbetat som säsongsanställd ett år blev hon året efter trädgårdsmästare med ansvar för kulturväxter (grönsaker, frukt-trädgården, örtagården med mera).

JUST NU pågår en utställning om växtfärgning, som Kaili ansvarar för. Hon har använt cirka 100 olika växtarter och framställt över 400 färgprover. I rabatterna odlas väx-ter som används för färgningen, här finns även prov på hur garn ser ut som färgats och dessutom kan man se hur färgningen går till.

NYTTOTRÄDGÅRDEN kallas den del av trädgården som ligger innanför den stora granhäcken. Här odlas främst grönsaker, rotfrukter, kryddor och andra nyttoväxter. För några år sedan tog man bort rosenrabatterna då de drabbats av sjukdom. Istäl-let odlas där nu textilfiberväxter och färgväxter.

KAILIS RÖDA kofta har fått sin färg av rötterna från växten krapp (Rubia tinctorium). Blusen och den andra koftan har en blandning av färg från olika växter. Växterna och textilierna har legat tillsam-mans i en påse som fått ligga i värmen i en liten kompost. Kaili har även färgat en lock i sitt hår med japansk indigo (Persicaria tinctoria), hennes favoritväxt.

GAMLA ORANGERIET Restaurang & Café drivs i privat regi och här finns lunchservering och café.

DET FINNS tre sådana här cyklar i trädgår-den. De är treväxlade, bekväma och låter inte mycket, enligt Kaili.

1OKT

FRI ENTRÈ Tid: Drop-in från kl. 16.00Plats: Aula Magna, Stockholms universitetAnmälan och program: su.se/alumndagen2015Livesändning: su.se/play

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 24 Forskning

Sociala medier gör våra gränser mer otydliga

TEXT KATARINA JANSSON FOTO EVA DALIN

De flesta av oss har dem inom räckhåll i fickan – sociala medier där vi håller vän-ner uppdaterade om vad vi gör. Det är snart lika vanligt att vi delar med oss av informa-tion kopplat till vårt arbete. Steffi Siegert har i sin forskning klassificerat inläggen vi gör på olika plattformar i fyra kategorier. En rör uteslutade vår privata sfär, medan de tre övriga kategorierna alla har något med vårt arbete att göra.

– Vi delar arbetsgivarens inlägg om olika aktiviteter och kampanjer, liksom forskning och artiklar som på något sätt rör vårt jobb. Vi kommenterar också vardagen på arbets-platsen, till exempel vad som bjuds på fre-dagsfikat, säger hon. Steffi Siegert fokuserar på idédrivna organi-sationer (NGO:s), en sektor där de anställda kan antas dela värderingar med sin arbets-

givare. Lojaliteten är ofta dubbel – till både organisationen i sig själv och målen den arbe-tar för att uppnå. Resultaten visar att arbets-relaterad aktivitet i sociala medier är väldigt vanligt inom sektorn, men beteendet kan även återfinnas utanför NGO:s, enligt Steffi Siegert.

– Entreprenören är ett exempel på en typisk aktör som är benägen att använda sitt sociala nätverk för att stärka det egna företa-gets mål.

Förväntningar och engagemangUtifrån sin omfattande forskning, baserad på online-observationer och intervjuer, visar Steffi Siegert att beteendet hon studerat har flera orsaker. De mest pådrivande fakto-rerna är arbetsgivare som direkt eller indi-rekt uppmanar anställda att dela information

på sociala medier, liksom ett outtalat grupp-tryck från engagerade kollegor som är aktiva online. Resultaten har förvånat henne:

– Jag trodde att de tekniska möjligheterna med social medier i sig skulle vara den avgö-rande faktorn. I stället är det förväntningarna som påverkar hur mycket en anställd är aktiv med arbetsrelaterat material.

För en organisation är det nästan alltid positivt att anställda sprider information i sina personliga nätverk. Det ger både trovär-dighet och bidrar till varumärkesbygget. Men det sker ofta utanför arbetstid, och det gör gränsen mellan fritid och arbete otydligare.

– Detta ändrar i grunden synen på hur tillgängliga vi ska vara. I många organisa-tioner förväntas du vara aktiv på sociala medier, och det breddar synen på vad som ingår i arbetet till att inkludera ett ”privat” engagemang.

Behov av policyEnligt Steffi Siegert är det därför dags för arbetsgivare att ta fram en policy kring sociala medier som klargör vad som förväntas av anställda redan från början. Om du inte vet vad du ska göra, hur mycket och hur ofta, kan det skapa osäkerhet. En del individer i en organisation kan vara så aktiva att deras medarbetare känner sig pressade.

– En policy skulle göra det tydligt vilken typ av information du förväntas lägga ut, hur ofta och när på dygnet det ska ske. Det skulle klargöra vad du har för ansvar redan när du söker jobbet.

Men att ta fram en sådan policy för också med sig risker. Steffi Siegerts forskning visar att den främsta orsaken till anställdas miss-nöje är när känslan av kontroll inte matchar förväntningarna på att vara tillgänglig.

– Att uppleva att man har kontroll har visat sig vara den enskilt viktigaste faktorn som avgör om aktiviteten på sociala medier ses som något positivt eller negativt för den anställde. En väl utformad policy kan ofta minska pressen, men för vissa riskerar den istället att öka på känslan av att detta är något man måste göra.. Det är kanske orea-listiskt att förvänta sig att lösningen passar alla, men målet skulle vara att skapa en situa-tion som är så bra som möjligt för så många som möjligt.

Facebook, Twitter, LinkedIn och andra sociala medier förändrar hur vi förhåller oss till arbetet och suddar ut gränsen mot vårt privatliv. Steffi Siegert som är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen ser både för- och nackdelar med fenomenet, och uppmanar arbetsgivare att ta fram en policy för sociala medier.

Arbetsrelaterade aktiviteter i sociala medier är vanligt inom flera sektorer, enligt Steffie Siegert.

25UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 Forskning

Botemedel mot typ-2 diabetes allt närmre

TEXT ANNA-KARIN LANDIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

Tore Bengtssons forskning om glukosupptag i muskler och brunt fett har gett rubriker världen över. Det handlar om grundforskning för att hitta nya signalvägar i cellerna, men resultatet kan bli en ny behandling mot typ-2 diabetes.

363 miljoner människor i världen har idag diabetes, och 90 procent av dem har diabe-tes typ 2. En sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer.

– Det skulle kännas bra att kunna hjälpa dem på ett nytt sätt som inte involverar insul-ins skadade signalväg, säger Tore Bengtsson, professor vid Institutionen för molekylär bio-vetenskap, Wenner-Grens institut.

Tore Bengtssons forskning handlar om hur socker i blodet tar sig in i muskler och brunt fett. Till skillnad från vitt fett, där energi lag-ras, producerar brunt fett värme genom för-bränning. Insulin är normalt den nyckel som öppnar cellernas dörr för att släppa in socker, och frisätts efter en måltid för att sänka blod-sockret. Vid diabetes typ 1 har kroppen slu-tat producera insulin, för den som har dia-betes typ 2 har däremot cellerna slutat rea-gera. Insulinet finns där, men dörren förblir stängd och glukosen stannar i blodet. Tore Bengtsson har i sin forskning hittat ett annat nyckelhål – ett annat sätt att öppna dörren för glukos. Signalvägen börjar med adrenerga

receptorer som normalt reagerar på kroppens stresshormoner adrenalin och noradrenalin.

– Man har fått lära sig att insulin och adre-nalin är motsatser, och när jag säger att jag hittat en signalväg där stresshormon ökar glukosupptaget till samma nivå som insulin har jag mött en del motstånd. Men i muskler bör det ju vara så att om jag stressar behöver musklerna mer bränsle och då är det orimligt att kapa glukosintaget, istället borde det öka. Nu har vi bevis för att det är så, säger Tore Bengtsson.

Nyfunna signalvägarDe nyfunna signalvägarna i muskler och i brunt fett är liknande men inte exakt lika-dana. Vad cellen gör med sockret skiljer sig också. I muskelceller används det för arbete, i brunt fett omvandlas det till värme.

– En fördel är att den här signalvägen inte påverkar vanliga fettceller, om man kan få brunt fett att ta upp mer socker kan det dammsugas från blodet och brännas upp, säger Tore Bengtsson.

I förlängningen skulle detta kunna inte bara bota diabetes typ 2, utan också vara ett nytt sätt att behandla övervikt.

Just nu pågår Tore Bengtssons forskning i två parallella spår, signalvägarna i brunt fett och i muskler. Det är glukosupptaget i musk-ler som Tore tror kan ha störst betydelse, men det är forskningen om brunt fett som fått den största uppmärksamheten. Brunt fett ansågs tidigare finnas främst hos nyfödda, men det har visat sig att även vuxna har brunt fett i olika utsträckning. Det var också brunt fett som var anledningen till att Tore återvände till Stockholms universitet efter sin postdok i Australien. Här i Stockholm finns exper-terna inom området, Barbara Cannon och Jan Nedergaard, och Tore behövde deras kunska-per.

– På den tiden hade de flesta forskare och läkemedelsbolag lagt ner sin forskning runt brunt fett, och jag var ännu mer obskyr som höll på med glukosupptag i denna vävnad. På senare år, och sedan vi publicerade vår artikel om brunt fett hos vuxna människor har intres-set exploderat, säger Tore.

Forskningen handlar nu om att ta reda på detaljerna i vad som egentligen händer i cellen. En nyckelmolekyl i signalvägen är proteinet mTOR. Likheten med namnet Tore är dock en slump, mTOR står för mechanistic target of rapamycin och trots att Tore tycker att det blir en rolig ordvits har försök till skämt i publika-tioner enligt honom tyvärr oftast fallit platt.

Vill se praktisk användningSamtidigt som Tore Bengtsson är mitt uppe i grundforskningen ser han gärna att den utvecklas till någonting som kan användas praktiskt. I sitt bolag Atrogi går han mot att utveckla ett läkemedel för glukosupptag i muskelceller, och fick nyligen forskningsan-slag från Vinnova. En utmaning är att slippa de bieffekter med stressymptom som stimule-ring av adrenerga receptorer normalt leder till, och Tore Bengtsson och hans grupp har hittat ett sätt att komma runt problemet.

Den senaste artikeln av Tore Bengtsson och hans kollegor publicerades i Journal of Cell Biology i november. Troligen dröjer det inte alltför länge innan nästa.

– Vi har en del publikationer på gång. Innan året är slut hoppas jag att vi kommer ut med mer inom det här spännande området, säger han.

Tore Bengtssons forskning bedrivs just nu i två parallella spår, kring signalvägarna i brunt fett och i muskler.


NAMN OCH NYTTREDAKTÖR PER LARSSON FOTO OSKAR KIHLBORG, NIKLAS BJÖRLING, PER LARSSON, OLLE BIRGE, SUS.

Hallå därOskar Kihlborg som tillsammans med sin äventyrarkollega Sören Kjellkvist i sommar paddlade stående mellan Visby och Stock-holm. Med sig på resan hade de finmaskiga håvar där de för Stockholms universitets räkning samlade in mikroplaster som fly-ter runt i havet. Dessa prover analyseras nu vid universitetet.

Hur uppstod idén att göra paddlingen?Det var Sören som ville göra ett projekt med SUP (stand up paddle) och paddla till Got-land. Jag tyckte det var bättre att paddla från Visby till Stockholm med tanke på att det ofta blåser sydvästvindar i området.

Vad hoppas du blir resultatet av er paddling?Vi vill uppmärksamma frågan om mikroplas-ter och sprida budskapet. Och därmed också få människor att förändra sitt beteende.

Varför är mikroplaster farliga?De tas upp av mikroorganismer och fortsät-ter upp i näringskedjan. De är skadliga för både djuren och oss människor.

Vad gör du själv för att minska utsläppen av mikroplaster?Jag plockar ”makroplaster” när jag är ute i naturen, det vill säga större plaster som med tiden skulle brutits ned till mikro-plaster. Sen tittar jag på kroppsvårdspro-dukter jag handlar och ser till att de inte innehåller mikroplaster. Jag är också i kontakt med en större varuhuskedja för att få dem att sluta sälja produkter med mikroplaster.

Hur lång tid tog paddlingen?Den tog tio dagar, varav fem dagar var paddling, fyra dagar väntade vi på bra vä-der på Gotska Sandön och en dag vilade vi.

Hur sov ni på öppna havet?Vi sov inte på havet utan iland. Den längsta sträckan från Gotska Sandön till Huvudskär tog 16 timmar. Utan pauser…

Roligaste minnet från paddlingen?Det var mycket som var kul med resan, allt från avfärden i Visby och den spontana folksamling som vinkade hej då till att upptäcka Gotska Sandön och välkomst-kommittén i Nybroviken.

Vilket är ditt nästa äventyr?I veckan åker jag till Kebnekaise igen. Det blir tredje gången den här sommaren…

Årets lärare utseddaPEDAGOGISKA PRISET Årets lärare går i år till Sirkku Männikkö Barbutiu vid Institutionen för data- och systemveten-skap, Fawad Hassan vid Fysikum, Per Förnegård vid Romanska och klassiska institutionen och Andrea Sundstrand vid Juridiska institutionen.

Pristagarna tilldelas 50 000 kronor var-dera. Prisbeloppet ska användas för att ge läraren möjlighet att förkovra sig ytter-ligare inom sitt område. Pristagarna får också ett diplom som utdelas av rektor vid universitetets installations- och promo-tionshögtid i Stadshuset den 25 september.

Pedagogiska priset Årets lärare vid Stockholms universitet delas ut varje år till en pristagare per fakultet. Priset går till lärare som uppfyller kriteriet att hen främ-jar studenternas lärande genom framstå-ende pedagogiska insatser, erkänt intresse och engagemang för utveckling av under-visning liksom erkänd undervisningsskick-lighet.

Läs mer om Pedagogiska priset och motiveringarna för årets pristagare på http://www.su.se/om-oss/priser- utmärkelser/pedagogiska-priset.

En bild berättarÅR 1959, (ett år innan vi blev universitet) skrev Agneta Seth (sedermera Paulsson och mångårig medarbetare vid universitetet) in sig på Stockholms Högskola. På den tiden fick de nya studenterna ett ”Studentbrev” i handen, undertecknat av rektor. Förutom att studenterna tillförsäkrades olika rättigheter och förmåner, upplystes de även om sin skyl-dighet att ”ställa sig till noggrann efterlev-nad” av påbud och föreskrifter.

Tunga poster för hydrologGEORGIA DESTOUNI, professor i hydro-logi vid Stockholms universitet och gene-ralsekreterare för forskningsfinansiären Formas, har nyligen valts till två tunga internationella poster. Hon har blivit invald som Fellow i American Geophysical Union (AGU) samt vald som vice ordförande i International Association for Hydrological Sciences (IAHS).

Johan Rockström mest delad JOHAN ROCKSTRÖM, professor i mil-jövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, blev årets mest delade ”Sommar” i P1. Han pratade om klimatet som vår tids ödesfråga och varnade för konse-kvenserna om vi inte tar det på allvar. Hans program den 12 juli blev årets mest spridda med över 39 000 delningar i sociala medier hittills.


I korthetJENNY LARSSON, professor i baltiska språk, är ny ordförande för Sveriges unga akademi. JONAS OLOFSSON, docent i psykologi, har även valts in i akademin.

KARIN HELANDER, vicerektor för HS-området och professor i teatervetenskap, har tilldelats Junipriset för sina gärningar inom barnkulturforskningen.

JONAS OLOFSSON, docent vid Psykologiska institutionen, har av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse beviljats ett bidrag på drygt sex miljoner kronor för ett fyraårigt projekt ”Nosewise: A video game platform for smell-based brain training”.

OSCAR VERHO, Institutionen för organisk kemi, är en av fem unga forskare som får sti-pendiet Wenner-Gren Fellows av Wenner-Gren Stiftelserna.

KARIN BÄCKSTRAND, professor i miljö-vetenskap vid Statsvetenskapliga institutio-nen och JOHN HASSLER, professor i natio-nalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, ingår i tankesmedjan Fores nya vetenskapliga råd för klimat och miljö.

POONEH ROHI, doktorand i lingvistik, får tillsammans med Stina Otterberg Göteborgs stads litteraturpriser 2015. Pooneh Rohi för priset för romanen Araben.

HARRY FLAM, professor emeritus i inter-nationell ekonomi och Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska insti-tutionen, har valts in i förtroenderådet för Studieförbundet Näringsliv och samhälle (SNS).

BEPPE KARLSSON, professor i socialantro-pologi, har valts in som ledamot i Kungliga Vitterhetsakademien, historisk-antikvariska klassen.

VIVECA ÖSTBERG har befordrats till profes-sor i sociologi med inriktning mot barn och ungdomars hälsa vid CHESS.

PATRIK HENRIKSSON, Stockholm Resilience Centre och WorldFish Center, Malaysia samt vid Leiden University i Nederländerna, är en av 17 forskare som får finansiering för internationella samarbe-ten genom Vinnovas program Mobility for Growth.

ANNA-KARIN HUGGARE är ny personal- specialist vid Personalavdelningen. Hon ersätter Per Fahlstedt som gått i pension och hennes arbetsuppgifter inriktas mot bland annat arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor.

PETTER MENNING, alumn från Företagsekonomiska institutionen, tog i augusti brons på K1 200 meter i kanot-VM i Milano.

Läs mer på su.se/medarbetare

Lena Adamson direktör för nytt institutREGERINGEN har beslutat att Lena Adamson blir första ordinarie myndig-hetschef och direktör för det nyinrättade Skolforskningsinstitutet. Myndigheten ska bidra till att de verksamma inom skol-väsendet ges goda förutsättningar att pla-nera, genomföra och utvärdera undervis-ningen med stöd av vetenskapligt under-byggda metoder och arbetssätt.

Lena Adamson arbetar idag i huvud-sak som expert med kvalitets- och utveck-lingsfrågor för European Institute of Innovation and Technology (EIT) och olika nationella kvalitetsorganisationer för högre utbildning. Hon är också lek-tor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Lena Adamson har tidigare bland annat varit ställföreträdande myndighetschef på Högskoleverket.

Årets Sigrid Arrhenius’ stipendiatOMRÅDESNÄMNDEN för naturvetenskap har utsett mottagare av 2015 års stipendium ur Sigrid Arrhenius’ stipendiefond. Stipendiet har karaktären av pris för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktors-examen. Hennes huvudsakliga område för avhandlingsarbetet innefattar utveckling av nya katalytiska metoder för framställning av mycket användbara organiska föreningar.

Prisade av HögskoleföreningenHÖGSKOLEFÖRENINGENS pris för fram-stående vetenskaplig prestation har tillde-lats en nydisputerad vid respektive fakul-tet.

Inom juridik går priset till Vladimir Bastidas Venegas för avhandlingen, Promoting Innovation? – A Legal and Economic Analysis of the Application of Article 101 TFEU to Patent Technology Transfer Agreements. Inom samhälls-vetenskap går priset till Jalal Nouri vid Institutionen för data- och systemveten-skap för avhandlingen Orchestrating scaf-folded outdoor mobile learning activi-ties. Robert M Graham vid Institutionen för geologiska vetenskaper får priset I naturvetenskap för avhandlingen The role of Southern Ocean fronts in the glo-bal climate system och inom humani-ora går priset till Francesca Di Garbo vid Institutionen för lingvistik för avhand-lingen, Gender and it sinteraction with number and evaluative morphology: An intra- and intergenealogical typological survey of Africa.

Priserna delas ut vid Högskoleförening-ens höstmöte den 9 november.

SU Golf Open 2015 ÅRETS GOLFMÄSTERSKAP vid Stockholms universitet gick av stapeln på Kungliga Drottningholms golfklubb den 24 augusti. Strålande väder och utmanande greener mötte deltagarna.

Vinnare i damklassen blev Isabel Valarino, gästforskare vid SUDA, Sociologiska institutionen. I herrklassen vann Henrik Boström, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.

Tävlingen arrangerades i år av Olle Birge, Institutionen för socialt arbete, och sammanlagt 18 deltagare kom till start.

Forskare i råd för hållbar utveckling REGERINGEN har tillsatt ett vetenskap-ligt råd med framstående forskare för håll-bar utveckling. Bland forskarna i rådet finns Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, och Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för framtidsstudier och professor i filosofi vid Stockholms universitet.

Klart med nytt kårpresidium STOCKHOLMS UNIVERSITETS student-kår har valt ett nytt presidium för verksam-hetsåret 2015/2016. Amanda Magnusson Arntsen (Studentpartiet) är ny ordförande och Isabella Hagnell (S-studenter) vice ord-förande.Belönas med universitetets medalj

REKTOR HAR beslutat att dela ut Stockholms universitets guldmedalj i 8:e storleken i band till två personer som på olika sätt har främ-jat universitets verksamhet. De som får med-aljerna är professor emerita Birgitta Bremer, som varit Professor Bergianus, anställd av Kungliga Vetenskapsakademien, och verkat som adjungerad professor vid Stockholms universitet, och Harry Flam, professor emeri-tus i internationell ekonomi. Medaljerna delas ut vid installations- och promotionshögtiden i Stadshuset den 25 sep-tember.

UNIVERSITETSNYTT NR 4 2015 28 Insändare

Inspirerande Utvecklande Användbart

torsdag 18 februari 2016aula magna stockholms universitet

- undervisning och lärande i akademin

2016

På programmet hittar du bl a dessa ämnen• studenters akademiska litteracitet• krav på tillgängliggörande undervisning• digital kompetens• handledning• pedagogisk skicklighet• strategisk pedagogisk utveckling• pedagogiskt ledarskap• didaktiskt/pedagogiskt utvecklingsarbete

För mer information och anmälan: www.su.se/ceul/lararkonferensen

Arrangör är Centrum för universitetslärarutbildning

Det blir en aktiv dag för dig som lärare vid universitetet med workshops, rundabordsseminarier, interaktiva föreläsningar, demonstrationer, poster- och peka kucha-presentationer. Ta med dina kollegor och kom!

Dags att anmäla bidragHar du någon idé om hur undervisningen kan förbättras? Kanske har du provat några nya grepp i din undervisning. Vill du dela dina er-farenheter med andra lärare vid universitetet?Eller står du inför utmaningar som du skulle vilja diskutera?

Var med och bidra till diskussionen!Skicka in ditt abstract senast 10 november.

UNIVERSITETSPARKEN har en unik karaktär just för att den övergår direkt i Nationalstads-parken, vilket skapar en vacker utsikt över lanskapet.

Nu har man emellertid lagt en stor, ful barack, som blockerar utsikten. Vi trodde väl alla, att detta var en temporär lösning under ombyggnaden av Universitetsbiblioteket, vilket var acceptabelt. Men när hantverkarna kom tillbaka var det tyvärr inte för att ta bort denna stoppkloss för utsikten från

universitetsparken till stadsparken. Tvärtom. Nu blev det lagt ännu en barack ovan på den existerande, alltså blev det nu en barack i två våningar. Och vilka ska sitta där?

Vi rekommenderar, att folk i Bloms Hus och A-huset tar en promenad och ser hur beklämmande detta ser ut. Ja, vi känner till lokalbristen, men kom ihåg, att det alltid kommer att finnas brist på lokaler. Det får inte vara orsak nog till att förstöra universi-tetsparken.PS. Får vi rekommendera, att kartorna för ny- och ombyggnationer på universitetets hemsida uppdateras. Det är svårt att följa utvecklingen, när nästan alla kartor och berättelser om ombyggnaden är från 2013!

DRUDE DAHLERUP och DIANE SAINSBURY, professorer, Statsvetenskapliga institutio-nen, med domicil i Skogstorpet i skuggan av barackerna!

SVARUNIVERSITETSPARKEN är en del av Natio-nalstadsparken och självklart en miljö som ska hanteras med största möjliga hänsyn när behoven som uppstår i verksamheten ska tillgodoses.

Vad händer med universitetsparken?Beslutet att behålla och även bygga ut den

paviljong som idag står norr om Frescati- biblioteket fattades av flera skäl.• Temporära paviljonger på flera olika plat-

ser och under kortare tidsperioder innebär högre kostnader jämfört med att behålla och bygga ut redan befintliga.

• Behovet av större temporära lokaler kvar-står för lång tid framöver i väntan på att Albanoområdet blir klart.

• Flera ombyggnationer pågår och planeras, till exempel Bloms hus, som nu är helt utrymt och ska bli klart för inflyttning hösten 2016.

• De paviljonger som idag står mellan Södra husets hus B-C och C-D kommer att avvecklas eftersom bygglovet snart går ut.

Den aktuella paviljongen är också en konse-kvens av att det finns få platser i Frescati som kan inhysa många personer på en och samma plats. Dessa behov ser snarare ut att öka än minska under de närmaste åren. Den nyinrät-tade Samverkansavdelningen, som nu huserar i Bloms paviljong, är bara ett sådant exempel.

Jag uppskattar att ha fått in era synpunk-ter. Alla som har frågor kring våra lokaler är varmt välkomna att höra av sig till Fastig-hetsavdelningen.LENA LUNDQVIST, fastighetschef

FOT

O N

IKL

AS B

JÖR

LING


23 SEPTAlumn: Planerings- och förberedelsetid i fritidshem

15 SEPT Upptakt lärarutbild-ningen

16 SEPT Nyanlända elever, mottagande och inkludering

1 OKT Alumndagen 2015 – Investeringar och forskning för en bättre värld

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, [email protected]

7 OKTSWERA-konferen-sen 2015

21 OKTFörskoleakademien

FOT

O E

VA

DA

LIN

I slutet av förra året gav förvaltningschefen Personalavdelningen i uppdrag att utreda universitetets organisation för frågor om arbetsmiljö och lika villkor. Under våren bestämdes även att breddad rekrytering ska ingå i utredningsuppdraget.

I juni beslutade rektor enligt utredningens förslag. Det innebär att universitetet från och med 1 augusti inrättat ett nytt centralt råd, Rådet för arbetsmiljö och lika villkor. Rådet består av ordförande, prorektor Hans Adolfsson, fyra ledamöter som områdes-nämnderna föreslår och en ledamot som förvaltningschefen föreslår. I dessa fall fattar rektor beslut om vilka ledamöterna blir. Dessutom ingår företrädare för de fackliga organisationerna, studentkåren, dok-torandrådet samt huvudskyddsombuden. Företagshälsan och Studenthälsan är även adjungerade till rådet.

Lokala råd ska även inrättas på varje insti-tution/motsv för att arbeta med dessa frågor.

Det övergripande uppdraget för det cen-trala rådet är att verka för ”jämlikhet, jäm-ställdhet och likabehandling i en god arbets-miljö med ett inkluderande synsätt”. Rådet har en beredande uppgift inför rektorsbeslut för policies och handlingsplaner inom dessa områden. Dessutom ska man följa upp arbetet med olika planer och utvärdera hur mål uppnåtts och verkar för att systematiskt miljöarbete bedrivs vid samtliga institutio-ner. Andra uppdrag är att ta initiativ till och genomföra utbildningar och att följa upp företagshälsovårdens arbete.

Detta råd ersätter Rådet för jämställd-het- och jämlikhetsfrågor, Tillgänglig-hetsgruppen och Universitetsövergripande arbetsgrupp för breddad rekrytering. PER LARSSON

Nytt råd för arbetsmiljö och lika villkor

23 OKTMagisterpromotion i Aula Magna

I augusti kom årets version av Academic Ranking of World Universities (ARWU), den så kallade Shanghairankningen, som görs vid Shanghai Jiao Tong University. Rankningen är en av de mest uppmärksammade i världen och där listas de universitet som anses vara de främsta i världen utifrån kriterier som antal publicerade vetenskapliga artiklar, antal högt citerade forskare i olika ämnes- kategorier, antal Nobelpristagare och kvali-tet på utbildning.

Liksom tidigare år innehas topplacering-arna av amerikanska universitet med Har-vard i topp följt av Stanford och MIT. Karo-linska Institutet finns överst av de svenska lärosätena, på plats 48. Uppsala universitet finns på plats 61. Stockholms universitet finns på delad 77:e plats, en placering högre än förra året. Inget annat svenskt universitet finns med på topp 100-listan.

Stockholms universitet fortsatt topp-100 i världen


EDITOR PER LARSSON PHOTO EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING, MARTIN JAKOBSSON, ADAM AF EKENSTAM.

WWW.SU.SE/ENGLISH/NEWS [email protected]

A NEW PROCESS for national research infrastructure has been deve-loped by the Swedish Research Council in consultation with the higher education institutions. It is generally a good process; it allows for better prioritization and coordination, and thus a better use of infrastructure. At the same time, however, it will require significant co-funding by the higher education institutions in addition to the responsibility for local infrastructure that was already given to us years ago. The funding situ-ation is worrying. Infrastructure needs are great and growing; modern research requires more and increasingly expensive infrastructure in more and more areas. In addition, Sweden has made major commitments to Max IV and ESS, the funding of which is not guaranteed. The funding of ESS must be secured and isolated from other research funding.

The Swedish Research Council is now conducting a needs inventory concerning infrastructure of national interest. What is new is that needs are primarily reported by the higher education institutions and that the forthcoming guide to infrastructure will inform future calls for pro-posals. Stockholm University has identified about a dozen needs. With regard to local infrastructure, the disciplinary domain of science has decided that this should normally be funded by the departments. This will ensure that decisions are made by those with the most knowledge. Only in the case of very large commitments will the disciplinary domain contribute partial funding. In a separate arrangement, the Vice-Chan-cellor has decided to recommend that the University Board fund a brain imaging centre, which has a unique opportunity to become a broad and exciting collaborative project across our disciplinary domains.

Infrastructure and training positions – two key issues for the research bill

IN ENGLISH

A very high proportion of Swedish research is based in the Stock-holm-Uppsala region, where there is an untapped potential for regional collaboration on research infrastructure. I am convinced that this could lead to both significant financial savings and new research collabora-tions.

The increased financial responsibility for infrastructure that is being placed on the universities is an argument for increased block grants in future comments on the research bill. Another important issue to discuss is an extension of the training positions.

Universities have finally been able to introduce a tenure-track sys-tem. This was made possible by the fixed-term training positions in-troduced by the government. Thus we – almost – have a good system for teaching positions. The system has one serious flaw: the training positions are for four years. To make a decision concerning promotion after just over three years is unreasonable. There is not enough supporting documentation, the teacher’s first doctoral student has not yet defended their thesis, and supervisors will be forced to leave. Training positions must be extended to at least six years. Such a govern-ment decision would be fundamental to research without any cost.

ANDERS KARLHEDE, Deputy Vice-Chancellor [email protected]

IN LATE AUGUST the international “Hawking Radiation Conference”, held at KTH Royal Institute of Technology, brought together the world’s leading researchers in cosmology and theoretical physics. The conference was orga-nised by the University of North Carolina at Chapel Hill and hosted by Nordita, the Nordic

Stephen Hawking: ”Black holes ain’t as black as they are painted” Institute for Theoretical Physics at Stock-holm University and KTH. The best known participant was Professor Stephen Hawking at the University of Cambridge and author of numerous bestselling books about space.

In connection to the conference, a public science lecture with Stephen Hawking was

Stephen Hawking presented new ideas on black holes in Stockholm.

organised at Stockholm Waterfront Congress Center. Tickets for the 3000 seats were quickly sold out earlier this summer.

Professor Hawking was welcomed by a standing ovation when he entered the lecture hall. He started by giving an overview of how research has concluded that there should be existence of black holes in the universe and the calculations behind these theories which have crucial importance for physics and astronomy; an area where Hawking is perhaps probably the foremost researcher. However, Professor Hawking has not yet received a Nobel Prize. “If some researchers would find a black hole, I will get a Nobel Prize”, he noted.

Professor Hawking talked about alternative worlds and black holes as passages to them.

“But you couldn’t come back to our univer-se. So although I’m keen on space flight, I’m not going to try that”, he said which made the audience burst into laughter.

During the conference week, Professor Hawking presented new theories which shows that black holes are not ”as black” as believed so far. Matter that fall into black holes is not destroyed but is rather preserved in another universe.

“If you feel you are in a black hole, don’t give up. There’s a way out,” was his concluding message to the audience.


AT THE END of July, Swedish polar scientists set off to Greenland to meet the icebreaker Oden in Thule. The mission this time is to exami-ne the Petermann Glacier in north-western Greenland.

The Petermann Glacier drains the north-western part of the Greenland ice sheet. The glacier has received considerable attention since its floating ice shelves lost an large area by calving in 2010 and 2012. The Petermann Gla-cier has proven to be paired with the Greenland ice sheet through an ancient canal system that stretches from the Petermann Fjord and deep into the ice.

”By documenting changes in the Petermann Glacier, its floating ice shelf and sea conditions since the end of the last ice age, we want to increase our knowledge about this large sys-tem”, says Martin Jakobsson, Professor at the Department of Geological Sciences, Stockholm University, and one of the two chief scientists.

The expedition’s overall objectives are to explore how the Petermann Glacier is affected by the climate evolution since the end of the last ice glacial period, and if ice changes are independent of, or linked to, changes in the ground fixed Petermann Glacier, its floating ice shelf, seawater temperature and the relative sea level. Main focus is also the question of the significance climate change has had on the Petermann ice shelf during the early glacial

IN THE SPRING, the Faculty of Law decided to give Fakultetsrummet (the faculty room) and Rättegångssalen (the courtroom) a makeover with new artwork. The replaced paintings and busts depict former professors. The paintings of the Faculty’s first professors are now displayed elsewhere in the Department of Law, where they are no less visible than before. The other paintings will be placed in employees’ offices (if they want them) or in storage. The new paintings are works of modern art.

One reason the paintings were replaced was that they did not create or reflect the Faculty’s history in a relevant way, nor did they express what the Faculty is or wants to be today. Another reason was to make everyone occupy-ing the premises feel involved and included.

Aside from the portraits of the Faculty’s first professors, the other portraits displayed in the two rooms was quite random, says Dean Jonas

1 200 INTERNATIONAL STUDENTS have started their studies at Stockholm Uni-versity this fall. The last two weeks of August were busy when students arri-ved. Stockholm University organised an Orientation Week and an Orientation Day for the students during these intense days, the Housing Office handed out keys and students guides helped out to get everyone oriented at campus. At the Stockholm airports of Skavsta and Arlanda, student guides greeted the students, and free shuttle buses were orga-nised on 22-24 August from Arlanda for the new Stockholm residents.

Stockholm University remains at top 100 in world rankingTHIS YEAR’S Academic Ranking of World Universities, the so-called Shanghai ran-king, made by Shanghai Jiao Tong Univer-sity, ranks Stockholm University at place 77 in the list of World Universities 2015. The ranking is one of the most acclaimed in the world.

Similar to previous years, the top po-sitions are held by American universities, with Harvard on top followed by Stanford and MIT. Karolinska Institutet is at the top among the Swedish universities, at place 48. Uppsala University is placed at 61, and Stockholm University at 77, one place up from last year’s position at 78. No other Swedish universities are listed in the top 100 university list.

A warm welcome to international students

period, the Little Ice Age and the period since the late 1800s.

In this Swedish-American expedition, around fifty international scientists will be working on research projects in areas such as marine geology and geophysics, oceanography, and ecology. From Stockholm University six scientists/engineers are involved, and two rese-arch projects of the expedition are conducted at the University:

Patrick Crill, Professor of Biogeochemistry at the Department of Geological Sciences is responsible for the project “Biogeochemical measurements” which aims to, inter alia, mea-sure the greenhouse gas methane continuously during the expedition.

Anders Angerbjörn, professor at the Department of Zoology is responsible for the project “Arctic islands” which aims to clarify the consequences global warming may have on terrestrial Arctic ecosystems.

The Petermann expedition is the start of the cooperation agreement signed between the Swedish Polar Research Secretariat and the Of-fice of Polar Programs at the National Science Foundation (NSF), which aims to strengthen cooperation in Arctic research between the United States and Sweden. The agreement is based on a letter of intent for research and logistic cooperation, and includes also the development of a joint research plan.

Swedish polar scientists on the way to Petermann glacier

Ebbesson (picture below). It had nothing to do with how prominent the person was, and many former professors have not had their portraits displayed on the Faculty’s walls.

Thus, the portrait collection in the two rooms did not reflect the fact that the Faculty has also had many prominent female profes-sors. There were also aesthetic reasons for the change. The portraits did not fit the Universi-ty’s architecture (Södra huset was designed in the 1960s and completed in the early 1970s).

Old portraits replaced by modern art

Icebergs outside of Greenland.

Alumni networkSINCE MARCH ALL Stockholm Univer-sity wishes to stay in touch with former students and researchers. Our alumni are part of the valuable network that supports the University in a range of different ways: by being important ambassadors, by en-gaging in the development of research and education, and by supporting the Universi-ty financially.

Stockholm University Alumni Network is mainly driven through the alumni portal at www.su.se/alumni.

UniversitetsnyttStockholms universitet106 91 Stockholm

Posttidning B

SKOLAN HADE GÅTT som en dans, jag plugga-de inte särskilt mycket, jag hade som det heter ”lätt för mig”. Och nu gick jag med självsäkra steg fram till väggtavlan där resultaten från tentan i fransk grammatik satt uppsatta. ”Undrar om jag får VG eller MVG?”, tänkte jag, medan jag sorglöst letade efter mitt namn på listan.

EG. Ej godkänt. Min första reaktion var att det måste ha blivit något fel, någon förväxling med en annan elev. EG – det kunde inte vara jag! Visst var det så att Madame Eon hade tittat på mig med sina skarpaste ögon och sagt att jag allt fick anstränga mig och studera lite mer, men EG…

Mina tio år äldre bröder hade studerat till läkare och gått på Handels, men när deras sladdsyster gick ut skolan 1975 var det bara en sak som gällde: Jag skulle läsa fria ämnen och absolut inte någon linje där man blev något tydligt som ekonom, jurist eller så, usch så tråkigt. Jag var ju bara 20 år, inte kunde väl jag veta vad jag skulle bli när jag blev stor!

Sett med vår tids ögon låter det både naivt och bortskämt, men i mitten av 70-talet var vissa saker så mycket lättare. En småstadsflicka som jag hittade ganska lätt ett boende i Stock-holm. I mitt fall blev det en jungfrukammare hos en vänlig dam på Strandvägen. Och för att dryga ut studielånet undervisade jag i såväl engelska som franska (!) med mitt studentbetyg som enda merit. Allt detta långt ifrån dagens enorma bostadsbrist och hårda konkurrens om jobben.

Jag hämtade mig till slut efter nederlaget med franska grammatiken, pluggade ordentligt och tentade om och insåg att Madame Eon hade rätt, universitetsstudier är tusen gånger mer krävande än skolan och förutsätter att man har självdisciplin, en nog så svår gren när man är van vid skolans trygga och kontrolle-rande famn.

Jag höll dock fast vid mitt fria och luststyrda studieval och jämte franskan blev det spanska, italienska och kulturvetarlinjen, en studie-cocktail som gjorde att jag först hamnade på

Luststyrt studieval ledde långt

bokförlag och Italienska kulturinstitutet och sen inom tv-världen där jag blev både VD och programdirektör på TV4.Jag har aldrig behövt visa mina examensbe-tyg för blivande chefer men man kan ju undra om de hade blivit särskilt imponerade av språkstudier och kulturvetarlinjen när mina senaste jobb mest handlat om att förhand-la och göra affärer. Själv är jag dock helt övertygad om att utan mina universitetsstu-dier hade jag aldrig blivit chef och VD. Det som andra kanske såg som mina medfödda egenskaper: uthållighet, noggrannhet och exakthet, logiskt och systematiskt tänkande, är alla frukter av min studietid på Stock-holms universitet. Och att jag valde språk och kultur i stället för det som kanske matchade mina kommande jobb bättre, spelade alls ingen roll. Den akademiska förmågan att sortera, söka information och inte ge sig så lätt får man ändå.

EVA SWARTZ GRIMALDI

Eva Swartz Grimaldi har lång erfarenhet inom media och har varit både programdirektör på TV4 och VD på Natur & Kultur. 2007-2009 ledde hon den av regeringen tillsatta Kulturutredningen. Idag är hon bland annat ordförande i Norstedts och Doberman samt styrelsemedlem i Stockholms universitet och Stockholms Konserthus.

Eva Swartz Grimaldi

Nästa nummer kommer ut 23 oktober. Manusstopp är 2 oktober.

Krönika

FOT

O PR

IVA

T

Jag har aldrig behövt visa mina examensbetyg för blivande chefer men man kan ju undra om de hade blivit särskilt imponerade av språkstudier och kulturvetarlinjen när mina senaste jobb mest handlat om att förhandla och göra affärer.

Universitetsnytt nr4 2015

Documents

Transcript of Universitetsnytt nr4 2015