1

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar

Självvärdering

Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: reg.nr 411-00442-13

Inriktning: Distriktssköterska Examen: Specialistsjuksköterska

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 90 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 30 A4-sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.

2

Introduktion Som en central utgångspunkt för den fortsatta läsningen presenteras en programöversikt över kurserna i programmet, ingående examinationer, examinationsformer samt läraktiviteter. Tabell 1. Programöversikt, examinationer 1, examinationsformer och läraktiviteter, Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning distriktssköterska, A, 75 hp vid Lunds universitet Termin 1 Folkhälsa, pedagogik och ledarskap (DSKP10, 7,5 hp)

2

Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa läkemedel (DSKN13, 7,5 hp)

2

Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa I (DSKP12, 7,5 hp)

3

Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet Pedagogiskt förhållningssätt i hälsofrämjande arbete Distr.ssk.s profession och ledarskap

Farmakologi och farmakologisk behandling I - II Patientsäkerhet och läkemedel I - II Vetenskaplig metod I - II Läkemedelsförskrivning Sjukdomslära, vård- och behandlingsprinciper

Omvårdnad vid vuxnas och äldres ohälsa Förskrivning av förbrukningsartiklar

Skriftlig hemtentamen, grupptentamen (studiegrupper) Skriftlig grupptentamen (studiegrupper) med kollegial muntlig och skriftlig granskning i grupp (studiegrupper) vid seminarium Individuell skriftlig hemtentamen Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, basgruppsarbete, identifiering, beskrivning o gransk-ning av artiklar, rapportskrivning Idéseminarium/självständigt fördjupningsarbete

Skriftlig grupptentamen (studiegrupper) med kollegial skriftlig granskning Skriftlig individuell salstentamen Skriftlig hemtentamen, grupptentamen med kollegial granskning x 2 Skriftlig hemtentamen, grupptentamen x 2 Skriftlig individuell salstentamen med kollegial granskning Skriftlig grupptentamen med kollegial muntlig och skriftlig granskning i grupp vid seminarium Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, CASE/ basgrupps-arbete, identifiering, beskrivning o granskning av artiklar, rapportskrivning, läkemedelshantering,

Skriftlig grupptentamen (studiegrupper) med kollegial muntlig och skriftlig granskning i grupp (studiegrupper) vid seminarium Individuell skriftlig salstentamen, skriftlig grupptentamen (studiegrupper) Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, basgruppsarbete, identifiering, beskrivning o granskning av artiklar, rapportskrivning Projektplaneseminarium/ självständigt arbete

Termin 2 Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN16, 7,5 hp)

2

Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN17, 7,5 hp)

2

Barn- och skolhälsovård (DSKN14, 7,5 hp)

3

Primärvård (DSKN157,5 hp)

3

Barns livsvillkor Vetenskaplig metod Barnhälsovårdsfall Barnhälsovård Allmänpediatrik

Skolbarns och ungdomars livsvillkor Skolhälsovården Handlingsplaner Skolhälsovårdsfall

Skolhälsovård (VFU) Barnhälsovård(VFU)

Vårdcentral (VFU) Hemsjukvård (VFU)

Skriftlig individuell hemtentamen Skriftlig i grupp, hemtentamen Skriftlig i par (två-tre studenter), hemtentamen Skriftlig individuell, salstentamen Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, fältstudie, basgruppsarbete, identifiering av artiklar, rapportskrivning

Skriftlig individuell, hemtentamen Skriftligt i par,hemtentamen x2 Skriftligt i grupp, granskning och opposition i grupp, muntlig gruppframställning Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, fältstudie, basgruppsarbete, identifiering av artiklar, rapportskrivning

Skriftlig individuell hemtentamen, intyg om fullgjord VFU Skriftlig individuell hemtentamen, intyg om fullgjord VFU Läraktiviteter: Egna studier, VFU, Rapportskrivning, Artikelgranskning

Skriftlig individuell hemtentamen, intyg om fullgjord VFU Skriftlig individuell hemtentamen, intyg om fullgjord VFU Läraktiviteter: Egna studier, VFU, Rapportskrivning, Artikelgranskning

Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom intag 2011) Termin 3 Alternativ 2 Distriktssköterskeledd mottagning, organisation och ledarskap (DSKN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupnings-arbete inom omvårdnad, inriktning distriktssköterska (examensarbete) (DSKN50, 7,5 hp)

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning distriktssköterska (examensarbete) (DSKM50, 15 hp)

4

Ledarskap och teamarbete Plan för distriktssköterskeledd mottagning

Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier Respondentskap Opposition

Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

3

Skriftlig grupptentamen (studiegrupper) Skriftlig grupptentamen (studiegrupper) med kollegial muntlig och skriftlig granskning i grupp (studiegrupper) vid seminarium. Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, fältstudie, basgruppsarbete, identifiering, referering av artiklar, rapportskrivning

Författande av fördjupningsarbete, skriftligt, individuellt och/eller i grupp (två och två) Fullgjord aktiv närvaro vid seminarier, individuellt Muntlig presentation och försvar individuellt och i grupp Granskning av annat fördjupningsarbete skriftligt och/eller muntligt Läraktiviteter: Egna studier, föreläsningar, basgruppsarbete, identifiering, beskrivning o granskning av artiklar, rapportskrivning

Författande av uppsats, skriftligt, individuellt och i grupp (två o två) Skriftlig och muntlig presentation vid projekt- och arbetsseminarium, individuellt och i grupp om två studenter. Förutom eget/egna seminarier fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra seminarier med projektplaner, minst tre arbetsseminarier samt ett examinationsseminarium. Försvar av magisteruppsats individuellt och i grupp om två studenter. Muntlig opposition av annat arbete individuellt och i grupp om två studenter. Läraktiviteter: Egna studier med bl a identifiering, granskning och värdering av vetenskapliga publikationer samt metodfördjupning, föreläsningar, workshops, kollegial granskning av uppsatsens olika delar med skriftlig inlämning, seminarium, etikansökan, datainsamling, databearbetning

1 Examinationer anges i kursiv text

2 samläsning med Spec.ssk.prgrm inriktn Barn och Ungdom

3 VFU7,5hp

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgrm

Del 1 Examensmål 1

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Studenter i Specialistsjuksköterskeprogrammet (Spec.ssk.prgr.) börjar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket som utifrån ett vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård och omvårdnad. Till exempel startas examensarbetet redan i första kursen med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. I utbildningens kurser integreras teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på ett sätt som ställer krav på studentens eget ansvar och lägger grunden till en reflekterande förhållningssätt och ett aktivt kunskapssökande. Den pedagogiska grundsynen och modellen för Spec.ssk.prgr., liksom för övriga utbildningar vid Medicinska fakulteten, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till att studenten utvecklar sitt lärande inom det nya ämnesområdet. Progressionen i

4

programmet framgår av respektive kursplan. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965).

Olika arbetsformer och läraktiviteter förekommer i de olika kurserna i syftet att successivt ge studenterna möjlighet till en fördjupning i huvudområdet, den specifika specialistinriktningen samt att utveckla ett vetenskapligt och professionellt förhållningsätt och ett livslångt lärande. Vetenskaplig metod integreras i samtliga kurser som en del av föreläsningar, studieuppgifter, fältstudier, eller workshops och examineras dels i rapporter men även under seminarier med patientfall som gruppuppgifter eller individuellt arbete. Studenterna undervisas i sökning av vetenskapliga artiklar i olika databaser, granskning och bedömning av dessa, där personal på Medicinska fakultetens bibliotek är en viktig resurs. Aktuell litteratur inom området uppdateras årligen och anges i kursplanerna. http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/spec/distrikt/start_201102/uk_planer

Studenterna arbetar ofta kollaborativt med uppgifterna dvs två till tre studenter per grupp. De skall diskutera och reflektera tilldelat fall/case med fokus på tex omvårdnadsbehov, särskild behandling och hänsynstaganden. De sammanställer skriftligt och publicerar rapporter enligt angivna riktlinjer. I vissa fall granskar gruppen en annan grupps redovisning samt skriver och publicerar återkoppling (kollegial granskning) enligt angivna riktlinjer. Läraktiviteterna i de ingående kurserna har som syfte att ge kunskap om t ex diagnoser och dess etiologi, samt specifik omvårdnad inom distriktssköteskans olika specialområde. Syftet är också att utveckla ett vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Aktiviteterna förbereder studenten för att i sin profession självständigt kunna identifiera och bedöma vårdbehov och att i senare VFU-kurs t ex kunna upprätta omvårdnadsplaner och leda omvårdnaden av patienter i klinisk verksamhet.

I de teoretiska delkurserna tränas studenterna i problemlösningsförmåga och handlingsberedskap rörande patientfall samt i aktivt samarbete, vilket ger studenten en mera aktiv roll i undervisningen än vad traditionell undervisning gör. Under seminarier med examinator (lektor inom specialistinriktningen) där ibland resurser inom specialinriktningen, omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap (specialistsjuksköterskor och specialistläkare) närvarar presenterar (ofta med power-point-presentation) och diskuterar studenterna i de olika basgrupperna förslag på lösningar, motiveringar och argumentation etc. På detta sätt belyses patientfallen från olika synvinklar utifrån vad de olika basgrupperna har lyft fram som problemområden vilket gör att fallens omfattning, såväl medicinskt som omvårdnadsvetenskapligt fördjupas. Föreläsningar i anslutning till de olika teman genomförs av lärare med stor erfarenhet och hög kompetens inom området liksom av kliniskt aktiva läkare från regionen med lektors-/docent-/professorskompetens samt av erfarna specialistsjuksköterskor.

Det finns en stor variation på examinationsformer genom hela programmet. Målformuleringar i kursplaner tillsammans med läraktiviteter och varierade examinationsformer skall avspegla de nivåer som eftersträvas, undervisas och efterfrågas. Under 2011-2012 uppdaterades tre kursplaner utifrån handledares, studenters och lärares granskning. Konstruktiv länkning (constructive alignment) har eftersträvats och kommer ytterligare att tydliggöras from ht-13 i den nya lärplattformen Moodle (http://moodle.med.lu.se/course/category.php?id=99). Examinationsformer som förekommer är exempelvis rapportskrivning individuellt eller i grupp,

5

individuell salstentamen, grupptentamen i sal, hemtentamen (individuell eller grupp) eller seminarium. Samtliga examinationer, liksom övriga program inom Medicinska fakulteten, använder betygsgraderingen godkänd (G) eller underkänd (U). Kvalitativa kriterier för bedömning och gränsen mellan G/U utarbetas fortlöpande och ska finnas med vid alla examinationer. Där har vi ännu inte nått fram till fullständiga kriterier för samtliga examinationer utan mått som 70-80 % korrekt svar används, där inget annat anges.

Examensmål 1 (Ex1). I Spec.ssk.prgr. sker under programmets gång en successiv fördjupning i ämnesområdet parallellt och integrerat med huvudområdets vetenskapliga grund. Härmed bedöms och fördjupas examensmålets tre komponenter fortlöpande under programmens samtliga kurser (Tabell 1). Den slutgiltiga, övergripande bedömningen sker genom det avslutande examensarbetet och därmed programmet sista kurs.

Kurslitteraturen håller hög kvalitet och flera böcker används genomgående i programmets kurser: Andersson, I. (senaste upplaga). Epidemiologi för hälsovetare – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Nordeng, H., & Spigset, O. (Red.). (senaste upplaga). Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Rollnick, S. m fl. (senaste upplaga). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, T. (Red.). (senaste upplaga). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur.

I den första kursen, DSKP10, teoretisk kurs som framför allt fokuserar på vetenskaplig metod inom folkhälsoområdet och distriktssköterskans (Distr.ssk.s) profession och ledarskap, är ett flertal lärandemål relaterade till Ex1, ”att kunna redogöra för områdets vetenskapliga grund och vetenskapliga metoder”, ”kunna söka och redogöra för aktuell forskning inom området samt förutse vikten av samverkan mellanforskning, utbildning och tillämpning samt dess betydelse för Distr.ssk.s yrkesutövning”, ”kunna redogöra för folkhälsans utveckling och folksjukdomars utbredning samt kritiskt diskutera hälsans bestämningsfaktorer” och ”kunna redogöra och argumentera för teorier, modeller och metoder för folkhälsoarbete, lärande och ledarskap”

Examination ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet” är en skriftlig inlämningsuppgift utifrån en vetenskaplig artikel som genomförs som basgruppsarbete (3-4 stud) omfattande 4 steg i bearbetningen med uppföljning i seminarium.

Steg 1: Generell bearbetning av vetenskaplig artikel Aktivitet: Respektive grupp läser, bearbetar, granskar kritiskt, analyserar och diskuterar samtliga delar i artikeln, utifrån ”Mall för granskning av vetenskapliga artiklar” (Röda korset, 2005) för att skapa en helhetsuppfattning om vad artikeln handlar om och artikelns struktur. En skriftlig sammanställning av den övergripande bearbetningen av den tilldelade artikeln görs enligt anvisning. Steg 2: Specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel i syfte att skapa fördjupad förståelse av artiklarnas datainsamlings – och analysmetod. En grupp fördjupar sig i datainsamlingsmetod/er och den andra gruppen fördjupar sig i dataanalysmetod/er. Aktivitet: Läs in litteratur kring den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som beskrivs i artikeln. Granska kritiskt. En skriftlig sammanställning av den fördjupade bearbetningen av datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod, görs enligt anvisning och bifogas som bilaga. Steg 3: Skriftlig redovisning av artikelbearbetning (två delar)

6

a) Skriftlig redovisning av generell bearbetning av tilldelad vetenskaplig artikel- Omfattning: max 2 A-4 sidor. Här ingår Beskrivning av artikelgranskning/Beskrivning av artikelstudie, artikelsammanfattning (dess syfte och sammanhang, urval, syfte, metod, resultat, konklusion etc.). Utgå från de åtta rubriker, som finns i granskningsmallen och presentera i form av sammanfattningar under respektive rubrik. b) Skriftlig redovisning av specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel. Omfattning: 1 sida och max 1,5 A4 sidor. Här redovisas den specifika bearbetningen av den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som förekommer i studien med hjälp av följande: -Skapa först en helhetsbild av metoden genom att skapa en förståelse av hur datainsamlingsmetoden/er respektive dataanalysmetoden/er beskrivs i litteraturen, dvs; - Diskutera metodens generella fördelar och eventuellt risker. Fördelar, risker, vad bör man tänka på som forskare när man ’samlar in data’ respektive ’analyserar data’? Diskutera och problematisera kring hur den datainsamlingsmetod/er respektive den dataanalysmetod/er använts i studien (som er grupp granskar) och fundera över hur den använts av forskarna som utfört studien. Referenser skrivs enligt skrivanvisningar ”Mall för hantering av referenser enligt APA.” Steg 4: Publicering av dokument Artikelgranskningen redovisas/presenteras skriftligt (enligt anvisning) och publiceras i FORUM senast 2012-09-23 kl 24.00. Samtliga studenter tar del av alla studiegruppernas publicerade uppgifter. Exempel på artiklar: Bonander,K., & Snellman, I. (2007). Telefonmötets vårdrelation. Vård i Norden 27(86), 4-8. (kval) Henriksson, C., Leo-Swenne, C., & Lindahl, B. (2008). Faktorer som påverkar beslutet att söka sjukvård vid symtom på akut hjärtinfarkt. Vård i Norden, 28(87), 4-7.( kvant) Karlsson, B. & Morberg, S., & Lagerström, M. (2006. Starka som individer men svaga som grupp. En kvalitatativ studie om hur distriktssköterskor upplever sin arbetssituation och hur de ser på sitt yrke. Vård i Norden, 26(79), 36-41. Seminarium: Studiegrupperna förbereder inför heldagsseminarium två frågor för diskussion baserad på ingående metod i resp artikel Under seminarium: Studiegrupp 1, 3, 5, 7, 9, 11 inleder sin presentation med en kort muntlig sammanfattning av aktuell artikel (3-max 5 min) och fortsätter sedan med att redovisa och diskutera kring datainsamlingsmetod (15 min). Därefter redovisar och diskuterar studiegrupp 2, 4, 6, 8, 10, 12 fördjupningsuppgiften kring dataanalysmetod (15 min) och fortsätter sedan med att leda en diskussion med auditoriet (10 min). - När grupperna signalerar att de är färdiga med sin presentation kan auditoriet ställa frågor/diskutera cirka 10 minuter. Varje grupp förbereder en eller fler frågor. - Examinator ställer frågor beroende av vad som framkommer. Det innebär att i det fall grupperna på ett genomgående sätt lyft fram sin förståelse om studiernas metoder och forskningsprocessen på ett fullgott sätt, ges endast en bekräftande feedback av examinator. -Vid seminariets slut finns möjlighet att ta upp en del avlutande frågor och funderingar, t.ex., kring vissa centrala begrepp som studiegrupperna under dagen identifierat som speciellt intressanta att diskutera vidare kring. -Revidering av examinationsuppgift: Respektive grupp reviderar sitt arbete, enligt anvisning för revidering av arbete, efter synpunkter från examinator inom 3 dagar.

I den tredje kursen, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, examineras studenterna utifrån ytterligare fördjupning av lärandemålen i förhållande till Ex1: ”att kunna redogöra för forsknings- och utvecklingsarbete, diskutera sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för Distr.ssk.s yrkesutövning” och ”kunna identifiera och

7

bedöma hälsoproblem av olika komplexitet samt föreslå modeller, metoder och uppföljning för hälsofrämjande och förebyggande arbete”.

Måluppfyllelse av Ex1 tränas i ”Omvårdnad vid Vuxna och äldres ohälsa”. Fem basgrupper arbetar med olika patientfall inför examinationsseminarium medan fem grupper arbetar med att utforma en plan för start av specialmottagning på vårdcentral. I examinationen ingår att sammanställa och publicera ett dokument kring respektive patientfall som ska innehålla: - inledning med i listform angivet vad var och en i gruppen bidragit med - omvårdnadsaspekter - anknytning till resultatet från minst två granskade vetenskapliga empiriska artiklar. - anknytning till en artikel om hälsa - anknytning till kurs- och referenslitteratur - preventionsaspekter - samverkan/samarbete mellan olika yrkesgrupper, myndigheter och huvudmän - anknytning till relevant omvårdnadsteori - empowerment och salutogenetiska aspekter - anknytning till begreppen autonomi och self-efficacy - tillvaratagande av egenvård och anhörigas medverkan - psykosociala aspekter - hänvisning till aktuella regelsystem - etiska aspekter - aspekter på genus och kultur - anknytning till Distr.ssk.s ledarskap med den inriktning som anges i de olika fallen - gruppens reflektioner under egen rubrik - dokumentation från en kontakt med patienten - omvårdnadsdiagnos enligt NANDA Uppgiften ska: omfatta 4-6 A4-sidor/fall varav text motsvarande en sida ska handla om Distr.ssk.s ledarskap exklusive referenser och kontaktdokumentation publiceras i Forum och skrivs enligt Skrivanvisning för inlämningsuppgifter Bedömning Bedömning görs av examinator vid seminarium. För godkänt ska alla relevanta delar av ovanstående punkter ingå i arbetet och vara presenterade på ett adekvat sätt. Eventuell justering görs senast en vecka efter bedömningen. Samtliga tar därefter del av varandras besvarade uppgifter. Utdrag ur basgrupps redovisning: …”OMVÅRDNADSTEORI: Orem betraktar omvårdnad som en ersättning för egenvård då patienten inte längre är i stånd att själv utföra den. Vidare betonar hon att omvårdnadens mål är att så mycket som möjligt hjälpa patienten till självständighet (Kirkevold, 2000). I fallet Sture är det svårt att hjälpa honom till självständighet då han behöver hjälp av 2 levande stöd vid alla förflyttningar. Ellis, Kosma, Cardinal, Bauer & McCubbin (2007) undersökte hur fysisk aktivitet kan hjälpa fysiskt funktionshindrade vuxna. De som deltog i studien led av ryggmärgsskador, cerebral pares eller skleros. I studien framkom att fysisk aktivitet förbättrar såväl patientens känslomässiga liv som hennes allmänna hälsa. Patienterna fick ökat självförtroende samt ökad energi.”… …”AUTONOMI: Ewles och Simnett (2005) nämner begreppet empowerment som översätts till svenska som vardagsmakt eller egenmakt. Den empowerment som sker på individnivå innefattar möjligheter att ta beslut och ta kontroll över sitt eget liv. I patientfallet bör Sture få bestämma hur han vill att hans fortsatta omvårdnad ska ske. Det finns flera olika alternativ. Sture kan stanna kvar i hemmet med mer insatser så att hustrun inte behöver ta så stort ansvar. Andra alternativ kan vara aktuella för Sture exempelvis växelboende eller eget boende. Hagberg (2000a) tar upp Antonovskys salutogenetiska modell som kan vara den bästa beskrivningen som bidrar till hälsa och ungt åldrande. Istället för att koncentrera sig på de sjukliga aspekterna lyfter Antonovsky upp de hälsofrämjande faktorerna. Det centrala i modellen är begreppet känsla av sammanhang. Det som är av vikt i patientfallet är att lyfta fram det Sture kan, inte på det han inte har förmåga att klara av samt att låta Sture ta tid på sig att utföra det han faktiskt har förmåga till, så det inte tas ifrån honom. Autonomi eller självbestämmande är lika viktig för en äldre person som för en yngre.”…

8

Ett annat exempel på hur studenterna uppnår Ex1 är Barnhälsovård i DSKN16. Här examineras studenterna utifrån lärandemål som i hög grad relaterar till Ex1: …”att kunna redogöra för områdets vetenskapliga grund och vetenskapliga metoder”, ”kunna redogöra för forsknings- och utvecklingsarbete, diskutera sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen”, ”kunna förklara och analysera barns fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling”, ”kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården” samt ”kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom barnhälsovård.”. Genom varierade examensformer såsom skriftlig individuell hemtentamen, skriftligt paper i grupp (2-3 stud), fältstudie med observation, gruppuppgift, muntlig framställning vid seminarium, skriftlig prov i grupp och skriftlig individuell salstentamen avspeglas tydligt studenternas kunskaper i huvudområdets vetenskapliga grund. Insikten i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete vävs in i föreläsningar, seminarier och framkommer i de skriftliga och muntliga redovisningarna av flera patientfall/case där vetenskapliga artiklars resultat integreras i presentationen. Härigenom framträder sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Barnhälsovård 1 examineras utifrån BVC-fall där uppgiften är att studenten i pargrupp som en fältstudie genomför observation enligt ett fastställt observationsschema av amningssituation alternativt ett spädbarn. Observationen sker via kontakt med distriktsköterska inom BHV alternativt med någon i egen vänkrets eller liknande. Bearbetning och sammanställning av rapport sker enligt riktlinjer i studieanvisningen. Respons och bedömning ges för varje pargrupp. Exempel på observationen med efterföljande reflektion och analys:

”Syftet med en observation är att studera hur människan uppför sig i de miljöer där de naturligt rör sig (Repstad, 2007). Observationen kombineras ofta med samtal för att få klarhet i personens uppfattning om det som observeras. Fördelar med observation är att den ger ett direkt tillträde till socialt samspel och sociala processer vilket enbart intervju inte kan ge. Eftersom personerna som undersöks påverkas av den som observerar är det viktigt att hitta en balans i samspelet mellan den som observerar och den som observeras. Detta görs genom att samtala om vardagliga ting och klart uttrycka intresse för det personen vill berätta (a.a).” (Citat från basgrupp).

”Amningsobservation: Ofta kan bagatellartade problem störa det normala amningsförloppet (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2009). De vanligaste orsakerna till problemet är att barnet har en felaktig position och får ett för litet tag om bröstet (Birgersson, Bramhagen, Lindberg, 2009). Att observera ett amningstillfälle kan vara till hjälp för att se om råd behöver ges för att underlätta för mamman att hitta rätt amningsteknik (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2009). Det är viktigt att en hel amningsstund observeras för att hitta bakomliggande problem eftersom det som fungerade bra i början kan försämras efter en stund.” ”Amningsobservationens genomförande: Observationen utfördes i hemmet med hjälp av ”BEAST-Feeding Observation Form”. Mamman hade väntat med eftermiddagsmålet för att vi skulle komma. Innan observationen samtalade vi om förlossningen, erfarenheter från vården på familjeavdelning på kvinnokliniken (KK) och om hennes upplevelse av amningen innan den fungerade.” ” (Citat från basgrupp).

I DSKN17, examineras studenterna med fokus på skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa utifrån lärandemålen …”att kunna förklara och analysera skolbarns och ungdomars

9

fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling”,” kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolhälsovård” samt ”kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionella förhållningssätt.

Skolhälsovård är en uppgift i pargrupp som omfattar Rapporter och metoder i skolhälsovården. En anvisad enkät (Socialstyrelsen, 2009) skickas till tre självständigt utvalda skolsköterskor. Studenterna planerar själva inför frågeformulär till skolsköterska den kurslitteratur om enkäter/frågeformulär som anges som litteraturförslag. De skall reflektera kring kurslitteratur om skolhälsovård, styrdokument, lagar och författningar samt söka och läsa vetenskapliga artiklar som berör skolsköterskans arbete i skolhälsovården. De skall själva besvara enkäten före kontakt med skolsköterska. Minst tre besvarade frågeformulär bör varje pargrupp få besvarade. Den skriftliga redovisningen sker i form av en rapport enligt anvisningar. Exempel på studenternas svar:

”Resultatdiskussion I artikeln av Arnesdotter, Olander och Ragneskog (2008) uppfattade eleverna att hälsobesöket var betydelsefullt och viktigt. En viktig del i samtalet var hur skolsköterskan upplevde sitt hälsofrämjande arbete. Det som oroande var att samtalet ibland upplevdes av skolsköterskan som merarbete, eftersom det inte alltid fanns tid till uppföljning. En röd tråd genom både artikeln av Arnesdotter m fl (2008) och våra svar på frågeformulär är, hur viktigt det är med kommunikation. Att eleven är delaktig i hela samtalet och att elevens autonomi lyfts fram i hälsosamtalet.(Citat Grupp xx). I kursen DSKN50 omfattande det självständiga fördjupnings-/examensarbetet 7.5 hp avspeglas insikten i vetenskapliga grund och i aktuell forskning och sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen tydligt i uppsatsernas bakgrund, syfte och diskussionsavsnitt. Studenterna visar här fördjupade insikter i det specifika forskningsfältet och kan ställa det i relation till klinisk praxis inom Distr.ssk.s yrkesprofession genom lärandemålen...”kunna visa fördjupad kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom ett problemområde med klinisk relevans”, ”självständigt formulera relevanta, strukturerade kliniska forskningsfrågor och ha kunskap om tillvägagångssättet för att finna vetenskaplig litteratur”, ”systematiskt söka, kvalitetsgranska, värdera, tolka, sammanställa och tillämpa befintliga forskningsresultat”, ”granska forskningsresultat beträffande validitet och reliabilitet diskutera forskningsresultat i kombination med klinisk erfarenhet som underlag för beslut om omvårdnadsinsatser” och ”om möjligt formulera rekommendationer baserade på forskningsresultat”. Läraktiviteter i form av metod-/etikföreläsningar, workshops, seminarium mm startar under den första terminen i de gemensamma aktiviteterna inom ramen för magisteruppsatskursen (ingår även för de studenter som valt det mindre fördjupningsarbetet).

Lärandemålen examineras genom författande av fördjupningsarbete inom specialistområdet, skriftligt, individuellt och i grupp (två och två). Examensarbetet skall utgöra en relevant fördjupning inom ämnesområdet och kan utgöras av följande alternativ: 1) en mindre empirisk studie, 2) evidensbaserade kliniska riktlinjer eller 3) en litteraturstudie (vanligaste valet). Fördjupningsarbetet skrivs i regel av två kursdeltagare tillsammans där studenterna förväntas kunna redovisa egen och gemensam del. Endast i undantagsfall medges att student skriver ensam alternativt att tre studenter skriver tillsammans. Två seminarier (obligatoriskt) genomförs under kursens gång då studenterna kritiskt granskar och diskuterar varandras

10

pågående arbeten. Muntlig presentation sker vid examinationsseminarium och försvar individuellt och i grupp. Granskning av annat fördjupningsarbete görs skriftligt och/eller muntligt genom opposition. Examensarbetet skrivs som rapport och skall följa de riktlinjer som ges enligt alternativen samt enligt anvisningar på hemsida under Utbildning/ Anvisningar för skriftliga uppgifter/ examensarbeten. Antal ord i texten bör ej överskrida 3000 (exklusive titelsida, abstrakt, referenser och ev. bilagor). (vg se http://portal.omv.lu.se/publicfiles/specutb/dsk/201102/kursadm/dskn50/studiehandledning_bedomn.krit_gemensam_50_kurs.pdf )

Kriterier för bedömning av Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad (examensarbete), 7.5 hp, avancerad nivå inom Spec.ssk.prgr.

KRITERIUM (Bedömning av 1-11: Ja/Nej/Tveksamt) 1. Är valt område relevant för huvudområdet? 2. Finns en tydlig problematisering av området som skall studeras? 3. Är syftet (om tillämpligt) tydligt och väl formulerat? 4. Relaterar använd litteratur till aktuellt kunskapsläge? 5. Är refererad litteratur relevant? 6. Argumenterar författarna för betydelsen av att genomföra studien/arbetet? 7. Arbetar författarna på ett systematiskt och metodiskt sätt? 8. Är resultatredovisningen tydligt presenterad enligt studiehandledningen? 9. Diskuterar författarna resultatet? 10. Gör författarna en bedömning av resultatets framtida nytta och användbarhet? 11. Är arbetet välskrivet och läsbart med god struktur, korrekt språk och referensteknik?

För exempel hänvisas till de fördjupnings-/examensarbeten som redovisats till UKÄ.

För de studenter som har valt magisteruppsatskurs DSKM50 omfattar det självständiga fördjupnings-/examensarbetet 15 hp. Även här avspeglas Ex1 tydligt i uppsatsernas bakgrund, syfte och diskussionsavsnitt. Studenterna visar fördjupade insikter i det specifika forskningsfältet och kan ställa det i relation till klinisk praxis inom Distr.ssk.s yrkesprofession baserat på bl.a. följande lärandemål: …”kunna visa kunskap om det valda forskningsområdet inom karaktärsämnet inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området”, ”tillämpa relevanta vetenskapliga metoder och relatera till adekvata teorier”, ”visa förmåga att självständigt systematiskt söka, kritiskt granska och tolka information”, ”samla in och analysera data med relevans för teori och frågeställning”, ” utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt aktivt bidra med kvalificerade synpunkter i seminariediskussioner”, ”visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används”, ”tillämpa forskningsetiska principer och riktlinjer” samt ”kunna visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-och utvecklingsarbete”.

Läraktiviteter i form av metod-/etikföreläsningar, workshops, seminarium mm startar under första terminen i de gemensamma aktiviteterna inom ramen för magisteruppsatskursen. Projektplan examineras i slutet av termin 1, därefter lämnar studenterna en ansökan till Vårdvetenskapliga etiknämnden, VEN som ger ett rådgivande yttrande avseende etiska aspekter. Resterande uppsatsarbete (insamling av data, bearbetning av data, sammanställning av rapport sker under termin 2 och 3. Lärandemålen examineras genom författande av fördjupningsarbete inom specialistområdet, skriftligt, individuellt och/eller i grupp (två och

11

två). Examensarbetet skall utgöra en relevant fördjupning inom huvud- och ämnesområdet i form av en empiriskt genomförd studie.

De olika delmomenten i kursen omfattar: Identifiering, problematisering och avgränsning av relevant forskningsområde, Utarbetande av projektplan, Forskningsetiska överväganden, Metodval, datainsamling och dataanalys, Författande av uppsats, Vetenskaplig fördjupning inom forskningsområdet, Försvar av egen uppsats samt Opposition på annan students uppsats.

Studenternas kunskapsnivå följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende bakgrund, syfte och diskussion anger följande (Tabell 2).

Tabell 2. Översikt över bedömningskriterier för examensarbete i relation till Examensmål 1.

Bedömningskriterier Fördjupade kunskaper inom områdets vetenskapliga grund

Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklings-arbete

Sambandets betydelse för yrkesutövningen

Projektplan och examensarbete Problemområdet är introducerat. Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen

X X X

Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referens-litteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup

X

X

Förankring i teori och centrala begrepp är tydlig och anknyter på ett adekvat sätt till problemområdet

X

X

Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet

X

X

Projektplan Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat

X X

Examensarbete Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant)

X X

Konklusioner och implikationer för praxis redovisas i relation till resultatet

X

X

För godkänt resultat krävs också att studenten har uppnått följande:

1. Fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra projektplan-seminarier, tre arbetsseminarium och ett examinationsseminarium och i samband med varje seminarium lämna in ett paper med skriftlig reflektion över arbetet.

12

2. Fullgjort seminarium för egen examination och opposition

Ad 1-3: Den skriftliga reflektionen enligt ovan granskas efter varje seminarium dels översiktligt (samtliga) dels mer noggrant (stickprovskontroller).

Examensarbetet/uppsatsen sammanställs i en rapport. Rapporten skall följa de riktlinjer som ges under respektive alternativ samt enligt anvisningar på hemsida under Utbildning/Anvisningar för skriftliga uppgifter/examensarbeten. Utöver ovanstående ingår också att uppsatsen når upp till de fastställda kriterier för vald metod som tex. anges i ”Kriterier för val av statistiska analyser i uppsatser/självständigt arbete, med kvantitativ ansats, på olika nivåer”. I kriterierna anges för magisternivå att deskriptiv statistik med punktskattning och spridningsmått måste användas och att någon typ av hypotestestande analys ingår i uppsatsen. Anvisningar för Skriftliga uppgifter och examensarbeten: http://portal.omv.lu.se/%7BC310BAE5-8863-4FDD-9F10-A6AC509583A8%7D Webplats för gemensam magisteruppsatskurs: http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/frist_mag/vmfm01/uppsatskurs (tom 2012) För exempel hänvisas till de fördjupnings-/examensarbeten som redovisats till UKÄ.

Sammantagen värdering

Genom typen av examinationsformer som omfattar uppgifter som för sitt genomförande kräver fördjupning inom ämnesområde och där analys och reflektion ingår, framgår det klart att examensmålet tydligt bearbetas och fördjupas genom programmets olika kurser. Vi menar att studenterna efter genomgången utbildning mycket väl uppfyller målet att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Del 1 (forts.)

Examensmål 2

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut.

Måluppfyllelse av examensmål 2 (Ex2) tränas under flera av utbildningen kurser och som förberedelse till moment under VFU där studenten genomför en ”in real life uppgift”. I DSKP12 examineras utifrån lärandemålen …”kunna kritiskt diskutera och argumentera för initiering, planering, ledning, utvärdering och samordning av folkhälsoarbete”, ”kunna självständigt bedöma, planera samt utvärdera åtgärder som främjar fysisk, psykisk och social

13

hälsa samt förebygger uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer” och ”kunna självständigt göra bedömningar i folkhälsoarbetet utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska perspektiv med särskilt beaktande av en humanistisk människosyn”.

I Förskrivning av förbrukningsartiklar diskuterar, problematiserar och analyserar gruppmedlemmarna kring 1)Vilka kunskaper kring respektive diabetes, inkontinens och stomi och dess förbrukningsartiklar som är särskilt viktiga att Distr.ssk. besitter, dels i hemsjukvård och dels på vårdcentral. 2) Vilka omvårdnadsuppgifter/åtgärder i samband med vård av patient med diabetes, inkontinens och stomi i hemsjukvård respektive på vårdcentral som är särskilt viktiga för Distr.ssk. att ta hänsyn till, samt 3)Vilka yrkesgrupper som är viktiga att samarbeta med kring patient med de aktuella diagnoserna. De skall referera till minst en vetenskaplig artikel per sjukdomsområde som speglar användning eller förskrivning av förbrukningsartiklar. En basgrupp redovisar enligt följande: …”Stomi: Som Nilsen (2011) beskriver är det viktigt att ha kunskap kring bakomliggande diagnoser till stomi, praktisk stomivård, olika förbands funktion samt hudvård kring stomiområdet. Distr.ssk. ska i mötet med patienten, oavsett arbetsplats, kunna bedöma och erbjuda olika förbandsalternativ och behöver därför ha kunskap om de olika förbrukningsartiklarnas för- och nackdelar. Distr.ssk. i hemsjukvården kopplas in till patienter som inte kan klara av att sköta stomin själva och därför tillkommer rimligtvis ett planerings- och samordningsansvar. Därutöver ställs ett stort krav på att självständigt kunna det praktiska kring stomivård för Distr.ssk. i hemsjukvården. Distriktssköterskor på båda arbetsplatserna kan även utgöra ett stöd för dem som klarar av sin stomi själv men som behöver vända sig till vården vid frågor eller problem. Distr.ssk. har förskrivningsrätt på stomiprodukter och bör därför kontinuerligt vara uppdaterad och ha kompetens om de senaste materialen (a.a.).”

I DSKN17 examineras studenterna utifrån lärandemål som relaterar till Ex 2: …”kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolhälsovård”, ”kunna analysera hälsobehov och upprätta omvårdnadsplan i samverkan med skolbarn, ungdomar och familj”, ”kunna redogöra för och diskutera planering, ledning och samverkan”, ”kunna förklara tillämpning av relevanta regelverk, styrdokument och riktlinjer” och ”kunna värdera hälsoproblem och hälsorisker av olika komplexitet samt föreslå och planera genomförande och utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande arbete”.

I Examination ”Skolhälsovårdsfall” tilldelas studiegruppen en fallsituation från skolhälsovården. Studiegruppen bearbetar fallsituationen och avslutar med en rapport som omfattar cirka 3-4 A-4 sidor/fall enligt fakultetens anvisningar och särskild dead-line. Ett förslag till patientdokumentation enligt Prim-VIPS skall redovisas som bilaga till den besvarade uppgiften och omfatta cirka 1½ A4-sidor. Gruppen utformar självständigt en power-point presentation av fallsituationen om 8-10 bilder för redovisning under seminarium, försvarar muntligt denna under cirka 10 minuter samt opponerar muntligt på en annan studiegrupps fallsituationsrapport enligt instruktioner. Ett av fallen handlar om följande: Du får i maj veta att det till hösten börjar en ny elev i åk 5, Amanc, som kom till Sverige från Irak för ett år sedan och har en hörselnedsättning. Familjen har flyttat från Göteborg till Skåne för pappan har fått arbete här. Genom kontakten med den förra skolans skolsköterska får du veta att föräldrarna är mycket oroliga inför Amanc skol- och klassflytt. Föräldrarna har inte varit nöjda med den förra skolans omhändertagande av Amanc hörselproblem. Amanc talar bra svenska men det är svårt att kommunicera med föräldrarna pga språkhinder. Här redovisas utdrag från en av studentgrupperna inkl delar av Prim-VIPS biläggs. …”Resultat, Hörsel: I skolåldern undersöks hörseln med tonaudiogram (Socialstyrelsen, 2004). Syftet med hörselundersökning i skolan är att upptäcka hörselnedsättning som hindrar barnet från att följa med i undervisningen, som kan påverka barnets sociala utveckling och som kan kompenseras med hjälpmedel och

14

anpassning av omgivande miljö (Hillman, 2007; Socialstyrelsen, 2004). En hörselnedsättning kan även ha betydelse för framtida studie- och yrkesval (Hillman, 2007). Hörselscreening rekommenderas att göras i förskoleklass eller årskurs 1 samt hos elever vid yrkesinriktade gymnasieprogram som exponeras för buller. Hörsel undersökning bör även göras på nya elever som inte tidigare undersökts t.ex. invandrarelever och som en del av utredningen hos elev med inlärningsproblem av oklar orsak (a.a.). I en studie av Hendershot, Pakulski, Thompson, Dowling och Price (2011) visade resultatet att de viktigaste fördelarna skolsköterskorna kunde se med hörselscreening var att hörselnedsättningen uppmärksammades vilket ledde till att elevernas livskvalité ökade samt att föräldrarna kunde informeras om elevens hörselnedsättning. Hinder som skolsköterskan upplevde var föräldrars bristande respons, svårigheter med att screena hörselnedsättning och brist på tid (a.a.)” …Diskussion På en skola måste det finnas bra samarbete med övrig skolpersonal men även rutiner för samarbete med övrig hälso- och sjukvård. Skolsköterskan måste försäkra sig om att samtycke finns för att diskutera eleven med inblandade.”.. …”Det kan vara svårt att skilja på vilka problem som handlar om pojkens hörselnedsättning och vilka som handlar om invandrarbakgrunden ex. språkproblematik, kulturkrockar mm. Det är därför viktigt att inte fokusera på ett av dem utan se helhetsperspektivet.” …”OMVÅRDNADSSTATUS Kommunikation: Ger god kontakt. Talar bra svenska. Lätt hörselnedsättning. Kunskap/Utveckling: Vissa koncentrationssvårigheter i skolan men uppfyller kunskapsmålen. Nutrition: Äter varierat. Normal vikt. Aktivitet: Fysisk aktivitet: Spelar fotboll 3 gånger/v. Psykosocialt: Emotionellt: Ledsen och orolig inför flytt. Saknar anhöriga i hemlandet. Relationer: Många kompisar. Bra förhållande med föräldrarna. Andligt/kulturellt: Muslimsk familj. Välbefinnande: Upplever sig må väl. Föräldrarna uttrycker en oro för att Amancs hörselproblem inte tas omhand på rätt vis. Sammansatt status: Remiss skickad av SHV, Göteborgs kommun, till hörselenheten på Sahlgrenska sjukhuset. Väntar på tid för utredning. OMVÅRDNADSDIAGNOS Koncentrationssvårigheter i skolan R/T hörselnedsättning L/T svårigheter att uppnå utbildningsmålen. OMVÅRDNADSMÅL Bästa möjliga förutsättningar att uppnå utbildningsmål. OMVÅRDNADSÅTGÄRDER Medverkan: Amanc ska säga ifrån när han har svårt att koncentrera sig i klassrummet och när han inte hör läraren ordentlig. Information/undervisning: Amanc får sitta på första raden i klassrummet, undervisning i mindre grupper vid behov. Läraren ska försöka tala tydligt och långsamt med Amanc. Stöd: Kontinuerlig kontakt mellan föräldrar, skolsköterska och lärare om Amnac (skolgång). Samtal med Amanc. Miljö: Se över möbleringen i klassrummet för att optimera den. Samordning: Skolsköterskan ska hålla i samtalen med Amanc två gånger/termin. Personlig kontakt med föräldrarna efter varje samtal med tolk närvarande. Vid behov kontakt med hörselpedagog. Administration: Remiss: Kontakt med Sahlgrenska för information angående tid för utredning. Ställningstagande för överflytt av remiss till SUS hörselenhet. Planering: Uppföljning av åtgärder senast en månad efter skolstarten.” (citat från basgrupp).

Enligt kursplanens lärandemål i DSKN14 tränas studenten i och skall efter genomförd VFU bl.a. ”kunna: • tillämpa modeller och metoder för att identifiera, bedöma behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser bland barn, ungdomar, familj/närstående, samt ta initiativ till och genomföra relevanta åtgärder i samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter

15

• självständigt planera, genomföra, bedöma och dokumentera hälsoundersökningar inom barn- och skolhälsovård samt identifiera avvikelser och vidta åtgärder som främjar hälsa och förebygger ohälsa • självständigt göra medicinskt ställningstagande inför vaccinationer som ingår i vaccinationsprogram samt ordinera, administrera och dokumentera vaccinationer och rapportera vaccinationsbiverkningar. • visa förmåga att självständigt diagnostisera vanligt förekommande sjukdomstillstånd hos barn och ungdomar samt i samverkan med familj/närstående och andra yrkesgrupper, vårdplanera, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad, rehabilitering och medicinsk behandling. • visa självkännedom och empatisk förmåga samt ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, ungdomar, familjer, närstående, studenter och medarbetare samt företrädare för andra yrkesgrupper och verksamheter

Individuell hemtentamen ”Skolhälsovård” ingår under VFU i form av dagboksanteckningar över fall baserat på skolhälsovårdens innehåll, arbetssätt, metoder, regelverk och styrdokument (utdrag ur students rapport):…” Under praktiken var jag också med vid olika vaccinationer. Sedan 1 januari 2007 regleras sjuksköterskors behörighet vid vaccinationer enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:24(M)) där det framgår att vaccinationsverksamhet ingår som en del i läkemedelshanteringen (a.a.). ”… …”De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovård och skola ger skydd mot nio sjukdomar. De är polio, difteri, stelkramp, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b, mässling, påssjuka och röda hund och allvarliga sjukdomar orsakade av pneumokocker. Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1 januari 2010. Idag har vi i Sverige inte allmän vaccination mot tuberkulos eller hepatit B. Dessa sjukdomar hålls istället under kontroll med så kallad riktad vaccination, vilket innebär att barn med ökad risk att bli smittade erbjuds vaccinering (Smittskyddsinstitutet, 2010).”

…”När eleven erbjuds vaccination ska eleven och vårdnadshavare få information om den aktuella vaccinationen. Vårdnadshavaren ska ge sitt skriftliga medgivande till vaccinationen (Socialstyrelsen, 2004). Enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) är vaccinatören skyldig att föra patientjournal. Årtal, månad och typ av vaccin ska dokumenteras i patientjournalen (Hillman, 2010) samt batchnummer eller annat identifikationsnummer (SOSFS 2006:24(M)).”

Sammantagen värdering

Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning utifrån specialistsjuksköterskans kompetensområde Distriktssköterska kan visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan.

16

Del 1 (forts.)

Examensmål 3

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

I DSKN16 examineras studenterna utifrån lärandemål som relaterar till Ex3 såsom ”att kunna redogöra för barns livsvillkor, hälsa och ohälsa samt kritiskt diskutera hälsans bestämningsfaktorer ur genus, köns- och mångfaldsperspektiv”, ”kunna analysera hälsobehov och upprätta omvårdnadsplan i samverkan med barn och familj”, ”kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom barnhälsovård” samt ”självständigt göra bedömningar i barnhälsovården utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska teorier avseende en humanistisk människosyn med särskilt beaktande av FN’s barnkonvention”.

”Barnhälsovårdsfall” är en skriftlig inlämningsuppgift (hemtentamen) utifrån BVC-fall som basgruppsarbete (2-3 stud) med bearbetning av barnhälsovårdsfallssituationer där studenterna bearbetar de två fallsituationerna var för sig. Vetenskapliga artiklar, relevanta styrdokument och regelverk skall ingå. Rapporten skall omfatta: -Inledning/bakgrund – Distr.ssk.s generella ansvar och uppgifter/uppdrag, viktiga regelverk och styrdokument för respektive fallsituation. Avsluta med aktuell fallbeskrivning (kursiv stil). -Resultat – hälsofrämjande arbete/hälsovägledning/råd/egenvård/uppföljning utifrån fallsituationerna, barnets åldersmässiga utveckling (fysiskt, psykiskt, socialt), hälsobesökets innehåll enligt basprogrammet etc, samverkan med andra yrkesprofessioner och upprätthållande av patientsäkerheten. -Diskussion - Reflektioner kring handläggningen av fallet inkluderande BHV-sjuksköterskans etiska och kulturella förhållningssätt. Anknyt till referenser. -Referenser - Skrivs enligt APA Bedömning Bedömning görs av examinator vid seminarium. För godkänt ska alla relevanta delar av ovanstående punkter ingå i arbetet och vara presenterade på ett adekvat sätt. Ett av fallen som skall bearbetas är ett komplext fall som handlar om Alice: Alice är 4 veckor gammal och har fått tid för fyra veckors besök på BHV. Mamman till Alice visade vid det första hembesöket tecken på post partum depression och du har i samråd med föräldrarna kopplat in BHV psykologen. Mamman hade erbjudits antidepressiv behandling och stödsamtal. Idag kommer pappa själv med Alice till barnmottagningen och efter lite samtal kommer det fram att Alice får modersmjölksersättning. Pappa undrar vad det är Alice har i hårbotten och du ser en gulvit fjällande beläggning. Vikten, längden och huvudomfånget samt övrig utveckling visar att Alice mår bra och är välmående. Pappa berättar då att mamman blivit sämre och nu är inlagd på psykiatrisk avdelning. Han känner det tungt att vara ensam om att ta hand om Alice och samtidigt stödja sin fru. Det är första barnet och han bekymrar sig för relationen mellan Alice och mamman och oroar sig för hur både Alice och mamman i framtiden påverkas av situationen som familjen befinner sig.

17

Den skriftliga lösningen av fallet består av flera sidor. Exempel på att visa förmåga att integrera kunskap vad gäller vård och omvårdnad belyses med följande utdrag: ”Under det första levnadsåret är en av de viktigaste uppgifterna för barnet att forma en specifik känslomässig relation s.k. anknytning till sina föräldrar (Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin 2009).”… …”Inom familjen påverkar individerna varandra. Barnets hälsosituation påverkar av familjens situation och tvärtom. Föräldrarna i varma och positiva parrelationer är mer tålmodiga och mindre kritiska mot sina barn än föräldrar i ansträngda parrelationer (Broberg, 2009).” …”I en studie från 2005 undersökte Edhborg, Friberg, Lundh och Widström hur svenska kvinnor med tecken på förlossningsdepression upplevde de två första månaderna med sitt barn. Kvinnor med en bild av sig själva som positiva och glada kände sig nu ledsna, hade negativa tankar och hade, som en mamma sa, ”svårt att se ljus”. De som hade fått sitt första barn och som inte omedelbart upplevde en känsla av omsorg och kärlek för barnet uttryckte mycket skuld och ånger.”… …”De kände sig ofta som ”dåliga mödrar” (a.a). Stödjande interventioner före och efter förlossning förebygger uppkomsten av post partum depression och förlängde amningsperioden (Ravn et al., 2011). (Citat från basgrupp).

Exempel på att kunna analysera, bedöma och hantera komplexa situationer belyses av följande citat: …”Mammans post partum depression kan påverka Alice utveckling. För att anknytningen

mellan barnet och mamman ska utvecklas måste man arbeta direkt med kommunikationsmönstret annars kommer den bristfälliga anknytningen kvarstå när depressionen lättar hos föräldern (Karlsson, 2008). Vi menar att det är viktigt att de får adekvat professionell hjälp och att sjuksköterskan inte går utanför sin profession och blir familjens terapeut. Mamman kan få hjälp att upprätthålla amningen om hon önskar det och det finns exempel där amningen har kunnat återupptas efter flera månaders uppehåll (Svensson & Nordgren 2002). … Att vara distriktssköterska innebär således att vilja se barnets individuella behov och stötta barnet i förhållande till föräldrarnas önskemål samt att se barnet och föräldrarna som personer, bakom de sociala och kulturella skillnaderna (Lundqvist, 2009)…. (Citat från basgrupp).

Ytterligare exempel på Ex3 är hämtat från kursen DSKN13 där studenten bl.a. skall uppnå följande lärandemål som i hög grad relaterar till Ex3: …”kunna analysera medicinska frågeställningar som är relaterade till de sjukdomstillstånd och de läkemedel som sjuksköterskan har rätt att förskriva enligt Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter”, ”kunna bedöma läkemedelsinteraktioner och vidta adekvata åtgärder” och ”kunna analysera riskområden, bedöma och rapportera avvikelser samt göra anmälan enligt Lex Maria”.

I”Sjukdomslära, vård- och behandlingsprinciper” ingår att genomföra ett fördjupningsarbete utifrån ett komplicerat patientfall, i exemplet nedan med inriktning mun- och svalg. Varje grupp tilldelas ett fördjupningsområde, som utgår från något av de indikationsområden som anges i läkemedelslistan för sjuksköterskor med förskrivningsrätt SOSFS 2009:21. Vid kursstart påbörjas planering av grupparbetet under första kursveckan. Fördjupningsuppgiften består av 3 skriftliga delar 1) Beskriv och diskutera prevalens, etiologi, symtom, differentialdiagnoser, generella och specifika vård- och behandlingsprinciper, ev läkemedelsbehandling, uppföljning och prevention, för det aktuella indikationsområdet. Etiska övervägande samt kulturella och genus-aspekter skall beröras i arbetet. Gruppuppgiften fokuserar på handläggningsförfarande, tvärprofessionellt samarbete, patientsäkerhet samt dokumentation i samband med sjuksköterskans/ Distr.ssk.s patientkonsultationer och ställningstagande till eventuell förskrivning av läkemedel. 2) Patientdokumentation: Varje grupp skriver också ett förslag till patientdokum. enligt Prim- Vips 3) Powerpoint - för presentation i samband med seminarium Fördjupningsarbetet laddas upp i Forum senast/datum. Kollegial granskning görs enligt anvisning och laddas upp i Forum samt skickas som bifogad fil till examinatorerna senast/datum.

18

Sammantagen värdering

Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning till Distriktssköterska kan visa fördjupad förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer.

Del 1 (forts.)

Examensmål 4

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede.

Under utbildningen bedöms studenternas uppfyllelse av Examensmål 4 (Ex4) fortlöpande under programmets samtliga kurser. I DSKN12 skall studenten …”kunna analysera och bedöma komplexa vårdbehov samt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs för att främja hälsa och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer”, ”kunna identifiera och värdera hälsobehov och upprätta omvårdnadsplan i samverkan med patient och närstående”, ”kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionellt förhållningssätt gentemot vuxna, äldre och närstående” samt ”kunna göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter utifrån en humanistisk människosyn”.

”Omvårdnad av vuxnas och äldres ohälsa ” har som syfte att visa på hur Distr.ssk. i arbetet på mottagning eller i patientens hem möter ett stort och varierat omvårdnadsbehov. För att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt behöver Distr.ssk. ha kunskap om vad hälsa, ohälsa, välbefinnande och livskvalitet innebär för vuxna och äldre. Uppgiften ”Specialmottagning”

består av att basgrupperna söker aktuell kunskap för att kunna skriva en plan för start av en specialmottagning på en vårdcentral där lämpliga vetenskapliga artiklar skall ingå.

Exempel från gruppredovisning…”Omvårdnaden kan planeras med hjälp av modellen "Dagligt Liv och Funktionellt Hälsotillstånd" för att få fram det specifika omvårdnadsbehovet (Carnevali, 1996). Patientens inre och yttre resurser och hennes funktionella förmåga är det som bestämmer hur hon kan möta de krav som uppstår i det dagliga livet. Distr.ssk. måste ha kunskaper om den aktuella sjukdomen patienten lider av samt hur patientens dagliga liv ser ut. Distr.ssk. och patienten får i mötet inventera vilka resurser patienten har att använda och vilka som saknas. Distr.ssk. ska hjälpa patienten att finna en balans mellan dessa krav och resurser så att patienten kan uppleva hälsa och tillfredsställelse i sitt liv”

…”Psykosociala aspekter: En patient som har astma och/eller KOL måste bemötas ur ett holistiskt perspektiv. Det är inte bara en sjukdom utan det gäller också att se patienten utifrån dennes fysiska, psykiska och sociala hälsa så att ingen del glöms bort (Ewles & Simnett, 2005). För patienter med KOL kan nedsatt fysisk förmåga påverka hur mycket de orkar med. Detta kan få konsekvensen att patienten tar det lugnare och kanske till och med slutar med vissa aktiviteter som den tidigare sysslat med.”

…”Reflektioner: Astma/KOL-mottagningar är redan vanligt förekommande. De är sjuksköterskeledda och vi har erfarenhet av dessa via våra arbetsplatser. Eftersom det är dåligt dokumenterat vilken effekt mottagningsarbetet har för astma- och KOLpatienter vet vi inte om detta är ett optimalt sätt att arbeta på. Vi önskar att det framkommer i studier hur effektivt det preventiva arbetet är, om det lönar sig på sikt. Patienter med KOL är ofta socialt stigmatiserade och lever ett begränsat liv, åtminstone i ett senare skede av

19

sjukdomen. Vi tänker mycket på bemötandet av patientgruppen så att de inte skuldbeläggs. Sjukdomen är ju oftast orsakad av rökning men inte alltid. När de har det som sämst i slutskedet och kan behöva tätare inläggning på sjukhus önskar vi att samarbetet mellan primärsjukvård och sjukhus hade kunnat förbättra deras livssituation, exempelvis att de slipper söka akuten utan får via primärvården direktinläggning på avdelning. Det finns ett sådant projekt i Malmö på SUS, kallat NISSE, där varje stadsdel fått sin medicinavdelning att vända sig till. I nuläget har vi inte klart för oss om det är ett etablerat samarbete vid detta laget men vi hoppas det och att ideén sprider sig till andra sjukhus. Ett alternativ hade varit att etablera sjukvård i hemmet men vi tror att patienter med så grava andningsbesvär ogärna stannar hemma på egen hand, tryggheten på ett sjukhus där det finns människor omkring har stor betydelse enligt vår uppfattning. För att förhindra KOL och andra hälsobesvär som beror på rökningen tycker vi att varje vårdcentral bör kunna erbjuda rökavvänjningsstöd för rökare. Det är en fråga för verksamhetschefen om det går att satsa på utbildning till sjuksköterskorna.”…

Under utbildningen bedöms uppfyllelsen av examensmål 4 (Ex4) särskilt i programmets båda VFU-kurser. Examinationsuppgift Hemsjukvård i DSKN15 syftar till att ge studenten en fördjupning i sin profession för att utifrån lärandemålen …”självständigt kunna: •observera, undersöka, bedöma vuxnas och äldres behov av vård och rehabilitering ur ett helhetsperspektiv samt vidta och dokumentera åtgärder. • visa förmåga att självständigt diagnostisera vanligt förekommande sjukdomstillstånd hos vuxna och äldre samt i samverkan med vuxna, äldre och närstående och andra yrkesgrupper, vårdplanera, genomföra, utvärdera och dokumentera omvårdnad, rehabilitering och medicinsk behandling. • självständigt identifiera och bedöma behov av förbrukningsartiklar samt förskriva enligt gällande föreskrifter • visa förmåga att självständigt diagnostisera sjukdomstillstånd och vid behov förskriva läkemedel samt rapportera läkemedelsbiverkningar, enligt gällande föreskrifter”… ”Hemsjukvård” (VFU) (utdrag ur students rapport):…” …”Reflektion: Något jag saknade vid inledning av samtalet var en sammanfattning av föregående besök. Vid en sådan sammanfattning kan Distr.ssk. få en bild av vad patienten uppfattade och upplevde och vad som kanske behöver belysas ytterligare. Vad jag upplevde som viktigt att tänka på i samtalet med en patient är att vara öppen och lyhörd för vad patienten säger och att försöka ”spinna vidare” på vad patienten berättar. Det finns nog en risk att Distr.ssk. i sin ambition att vilja stödja och hjälpa patienten leder hela samtalet och förmedlar den kunskap hon/han anser är viktig. En checklista kan vara till stöd för att inte glömma viktiga områden som bör tas upp vid besöken. Socialstyrelsen (2010) skriver att engagemang och pedagogisk kompetensen hos utbildaren är av betydelse, vilket innebär att vara väl insatt i pedagogiska metoder och teorier. Att ha en helhetsbild av patientens livssituation är nödvändig för att diabetesteamet ska kunna stödja patienten i dennes egenvård (a.a)….Som avslut på besöket kan en sammanfattning vara bra för att belysa problemen, planerade åtgärder och eventuella mål. Jag upplevde dokumentationen kring mottagningsbesöken som något bristfälliga. Enligt patientdatalagen (SFS 2008:355) ska vidtagna åtgärder, orsak till åtgärd/diagnos dokumenteras. Även planerad uppföljning/utvärdering ska dokumenteras. Detta är viktigt för att kunna utvärdera effekter av åtgärder men även för patientsäkerheten. En god dokumentation underlättar det tvärprofessionella arbetet inom diabetesteamet.

Sammantagen värdering

Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning med en tydlig breddning och fördjupning genom programmet har betydande kunskap att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede

Del 1 (forts.)

20

Examensmål 5

För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning skall studenten visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Under utbildningen bedöms uppfyllelsen av examensmål 5 (Ex5) fortlöpande under programmets samtliga kursers. I DSKN12, ingår lärandemål som …”kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionellt förhållningssätt gentemot vuxna, äldre och närstående” och ”kunna göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter utifrån en humanistisk människosyn”. I DSKN16 ska studenten …”kunna föreslå och argumentera för yrkesetiska ställningstaganden och professionella förhållningssätt” samt ”kunna självständigt göra bedömningar i barnhälsovården utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska teorier avseende en humanistisk människosyn med särskilt beaktande av FN’s barnkonvention”.

Ur DSKN16 redovisas ur studenterna arbete:

-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter: …”I en RCT studie av Kemp et al. (2011) var interventionen regelbundna hembesök av en distriktssköterska under en två års period. Vid besöken observerades b.la hemmiljö och interaktionen mellan moder och barn. I interventionsgruppen sågs vid utvärderingen en ökad verbal och emotionell mottaglighet och att barnen ammades längre däremot sågs ingen skillnad avseende den mentala, psykomotoriska och beteendemässiga utvecklingen.

Vår observation: Vi observerade en 9,5 månaders flicka tillsammans med hennes mamma och storasyster som är 3,5 år, i deras hem. Vi förklarade före observationen, vad syftet var, berättade även att inga namn kommer att nämnas i vårt arbete. Efter observationen samtalade vi med mamma runt frågor som hon hade. Instrumentet vi använde var lätt att följa. Dock togs vissa av kategorierna bort då vi ansåg de mer avsedda för nyföddhetsperioden. ”…(Citat från studiegrupp).

-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta samhälleliga aspekter: …”All samhällsverksamhet där barn och unga berörs ska genomsyras av barnkonventionens tre huvudprinciper, som innebär att alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska komma främst och att barnet har rätt till information och medinflytande (Förenta Nationerna, 1989). … Sjuksköterskan inom barnhälsovården (BVH) arbetar i familjens direkta närmiljö och arbetet skiljer sig från traditionellt sjukvårdsarbete då detta bedrivs i gränslandet mellan vardagsliv och sjukvård (Jansson & Drevenhorn, 2009). … Enligt Innocentideklarationen ska all personal som arbetar med mödravård, eftervård, neonatalvård och barnhälsovård (vårdkedjan) känna till WHO/UNICEF:s utarbetade handlingsplan ”10 steg till lyckad amning” (Kylberg, Westlund & Swedberg, 2009).” … (Citat från basgrupp).

…” Sjuksköterskan kan, enligt Magnusson, Blennow, Hagelin & Sundelin (2009) stödja föräldrarna känslomässigt med små medel som t.ex. prata med barnet, visa vad barnet kan och framhålla vilket fint barn de fått. Föräldrarna ska få vara stolta över sitt barn och känna att de klarar föräldraskapet bra (a.a). Under samtalet noterar Distr.ssk. att samspelet mellan Alice och pappan fungerar bra.”… (Citat från basgrupp).

-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta etiska aspekter: utdrag ur studenters exempel i DSKN12 i Examination ”Omvårdnad av vuxnas och äldres ohälsa”

21

…”Etiska aspekter, genus och kultur: Ett etiskt dilemma som kan uppstå vid mötet mellan patient och distriktssköterska, kan vara att det blir en obalans mellan dem (Ewles & Simnett, 2005). Det förekommer att patienter känner sig som i underläge. Patienten kan känna sig tvingad eller övertalad till att exempelvis sluta röka. Om beslut inte fattas av patienten själv kan detta medföra att följsamheten blir sämre. Däremot om patienten själv får fatta sina beslut kan detta få en mer positiv effekt. Råd som kommer från distriktssköterskan ska kännas som ett hjälpmedel, inte ett tvång. Lundman et al. (2012) finner i en studie om äldre personer att kvinnligt kön är signifikant kopplat till en lägre nivå av inre styrka liksom sjukdomen KOL. Kvinnor påverkas i högre grad av rökningens effekter, även om risken att utveckla KOL inte kan associeras till kön (Emtner, 2008). Vattenpipa är en kulturell företeelse som återfinns i arabkulturen runt Medelhavet och ner mot Indien (Aljarrah, Ababneh, & Al-Delaimy, 2009).”…(Citat från basgrupp).

Inom ramen för examensarbetet framkommer också den etiska avvägning som studenterna måste göra utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska begrepp och teorier.

Sammantagen värdering

Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning kan visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna.

Del 1 (forts.)

Inriktningsspecifikt examensmål

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska skall studenten också visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Examensmålet som är specifikt för inriktning Distriktssköterska har i hög grad styrt programmets upplägg där måluppfyllelse tränas och examineras igenom hela utbildningen.

Nedanstående exempel på att studenterna kan visa förmåga att självständigt bedöma och planera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer är hämtat från DSKN13 Omvårdnad vid äldres ohälsa, examinationsuppgift: Fördjupningsarbete med inriktning mun- och svalg. Studenter redovisar:

…”Resultat:Fallbeskrivning Siv, kvinna, 72 år. Bor med make i villa. Är sedan 5 år nykter alkoholist. Har sedan 7 år en tablettbehandlad diabetes. Ärrbråck som spruckit upp, med kvarstående läckande sår. För ett år sen blev hon sjuk i

22

levercancer som nu är generellt spridd i hela kroppen. Hon har ascites och buktappas varje vecka. Är svullen i ben/lår relaterat till lymfstas. Har under sjukdomstiden besvär av muntorrhet som biverkning av läkemedel.” …”Indikationsområde: Mun och svalg är ett av femton indikationsområden där Distr.ssk. får förskriva läkemedel (SOSFS 2011:1). Fyra olika sjukdomar/besvär anges inom detta indikationsområde. Dessa är: hög kariesrisk i samband med muntorrhet, oral och peroral candidiasis, aftös stomatit och slutligen munsår orsakade av herpes simplex hos immunkompetenta patienter.”…

…”Hög kariesrisk i samband med muntorrhet: Kariessjukdom är enligt Tandvårdsguiden (2010) möjligen den vanligaste av alla sjukdomar som människan drabbas av. Den orsakas av bakterier som lever på tandytan och som ger upphov till upplösning av tandvävnaden. Den viktigaste försvarsfaktorn mot karies utgörs av saliven.”… …”Sjögrens syndrom och strålbehandling nämns som exempel på tillstånd som ger förlust av körtelvävnad medan läkemedel, anorexi/bulimi, diabetes, njursvikt samt rubbningar i elekrolyt- och vätskebalansen kan ge upphov till minskad sekretion från en frisk körtel. Muntorrhet är en subjektiv upplevelse och även vid normal sekretion kan patienten känna sig torr i munnen, vilket kan bero på ändrad salivsammansättning med ett minskat proteininnehåll.”… …”Oral och peroral candidiasis: Svampinfektion i munhålan, så kallad muntorsk, drabbar främst små barn och nedsatta äldre personer. Ofta beror svampinfektion på allvarlig sjukdom, graviditet, järnbrist eller antibiotikabehandling (Johannessen, 2003). Även kortikosteroidbehandling och immunosuppressiv behandling ökar risken för infektion (Jontell & Mobacken, 2011). I munnen ses ilsket röda slemhinnor, ofta med vita beläggningar. Mungiporna kan också vara engagerade. Behandling sker genom att identifiera bakomliggande orsak samt behandla svampinfektionen (Johannessen, 2003).”… …”Bakteriell genes kan vara orsak till protesstomatit och munvinkelragader. Vid protesstomatit är det viktigt med information om rengöring, och justering av protesen kan även behövas. Vid munvinkelragader är det sprickor i munvinklarna som gör att svamp från munhålan eller hudbakterier får fäste (Jontell & Mobacken, 2011)”… …”Sista månaden har hennes allmäntillstånd försämrats. Blodsockret svänger kraftigt, matlusten avtar, infektioner tillstöter och antibiotika sätts in. Kortison sätts in för att öka Sivs välbefinnande. Siv har även bekymmer med låga trombocyter. Hon har efter ett tag fullt med beläggningar i munnen, uppe i gommen, insidan av kinder, på tungan. Beläggningarna ligger som en tjock matta i hela munnen. Siv har ont i munnen och sväljningssvårigheter.”… …”Då beläggningar ses i gommen, insidan av kinderna och på tungan bedömer Distr.ssk. att det rör sig om en svampinfektion.”… …”Munstatus kontrolleras fortlöpande men efter tio dagar ses ingen förbättring och preparatet byts till Itrakonazol. Enligt Johannessen (i Hovelius, 2007) rekommenderas systematisk behandling med Flukonazol vid svåra fall av candidiasis. Enligt Ball, Sweeney, Baxter & Bagg (1998) kan Itrakonazol ha en bättre effekt hos palliativa patienter då det har ett bredare spektrum än Flukonazol.”… …”Munhygien är viktigt vid muntorrhet (Friedrichsen & Petersson i Beck-Friis & Strang, 2005) men i Sivs fall är mekanisk rengöring omöjligt på grund av låga trombocyter.”… …”Vad gäller Sivs muntorrhet kan det ändå vara lämpligt att fortsätta med Proxident med solrosolja trots att hon inte upplever att det förbättrar hennes muntorrhet, eftersom det ändå smörjer slemhinnorna då det innehåller olja. Vi ser det troligt att hon kommer uppleva bättre effekt av Proxident när hennes svampbeläggningar försvunnit, vilket det också visar sig göra.”…(Utdrag från basgrupp). Nedanstående utdrag ur examinationsuppgift relaterar till att studenterna kan visa förmåga att självständigt genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer

…”Bakgrund: För att få förskriva läkemedel ska Distr.ssk. enligt SOSFS (2001:16 3§) tjänstgöra inom landstingets eller kommunens primärvård eller hemsjukvård alternativt inom kommunens hälso- och sjukvård i övrigt enligt 18§ i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). För andra sjuksköterskor krävs att de tjänstgör inom kommunens hälso- och sjukvård enligt samma lag.

Föreskrift SOSFS 2011:1 är det dokument som i skrivande stund anger de läkemedel som sjuksköterska med förskrivningsrätt får förskriva. Av Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS 2009:13) framgår olika regler för receptskrivning. Läkemedelsrådet utarbetar även samt reviderar en lista över rekommenderade läkemedel (Läkemedelsrådet, 2012) som kan fungera som riktlinjer för den förskrivande sjuksköterskan.”…

23

…”De läkemedel som kan förskrivas av sjuksköterska för orala svampinfektioner är sugtabletter och oral suspension och finns under ATC-kod A01A B04 och A07A A02 (SOSFS 2011:1).”… …”Behandling med vissa typer av tandkräm och munsköljningsmedel rekommenderas i första hand såsom Zendium tandkräm, Zendium munskölj med flour, enzymer och xylitol eller Sinaftin tandkräm (Jontell & Mobacken, 2011). Dessa finns receptfria. Sjuksköterska med förskrivningsrätt får förskriva Triamcinolol 0,1 % munhålepasta alternativt munhålegel, dock ej till barn, med ATC-kod A01A C01 (SOSFS 2011:1).”… …”Sjuksköterska med förskrivningsrätt har rätt att förskriva antivirala krämer under ATC-kod D06B B03, D06B B06, D06B B11 samt D06B B53, men ingen av dessa krämer får förskrivas av sjuksköterska till barn under 12 år (SOSFS 2011:1).”… …”Siv får Xerodent sugtabletter som förebyggande behandling för muntorrheten men hon tar det inte då hon tycker att det svider så hemskt då den innehåller äppelsyra. Hon får även prova Proxident munspray med solrosolja men tycker inte den ger någon effekt. Då beläggningar ses i gommen, insidan av kinderna och på tungan bedömer Distr.ssk. att det rör sig om en svampinfektion. Hon skriver recept på oral suspension Mycostatin, 1 ml 4 gånger dagligen, vilket sjuksköterska med förskrivningsrätt får förskriva enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2011:1). För kunskap om lämplig dosering används FASS på internet. Siv upplever fortsatta besvär efter några dagars behandling och inspektion av munhålan visar ingen förbättring. Distr.ssk. tar då kontakt med Sivs läkare som skriver ut K. Fluconazol. Då detta interagerar med Glibenklamid och ger en förstärkt hypoglykemisk effekt seponeras Glibenklamid och insulin sätts in. Munstatus kontrolleras fortlöpande men efter tio dagar ses ingen förbättring och preparatet byts till Itrakonazol. Enligt Johannessen (i Hovelius, 2007) rekommenderas systematisk behandling med Flukonazol vid svåra fall av candidiasis. Enligt Ball, Sweeney, Baxter & Bagg (1998) kan Itrakonazol ha en bättre effekt hos palliativa patienter då det har ett bredare spektrum än Flukonazol.”… …”Siv upplever en omedelbar effekt av Hexident vad gäller ökad munhälsa. På grund av att Itrakonazol och Hexident sattes in samtidigt är det svårt att avgöra vilket av medlen som hade bäst effekt mot svampen. Itrakonazol är det av medlen som har ett tydligt indikationsområde vid svampinfektioner, varför det kan ses som sannolikt att detta läkemedel hade bäst effekt mot svampen. Siv upplevde Hexident som den största hjälpen mot symtomlindring för att munnen äntligen kändes ren, vilket inte får underskattas i sammanhanget… Vad gäller Sivs muntorrhet kan det ändå vara lämpligt att fortsätta med Proxident med solrosolja trots att hon inte upplever att det förbättrar hennes muntorrhet, eftersom det ändå smörjer slemhinnorna då det innehåller olja. Vi ser det troligt att hon kommer uppleva bättre effekt av Proxident när hennes svampbeläggningar försvunnit, vilket det också visar sig göra. Då Siv har dagligt besök av sjuksköterska blir det lätt att följa upp besvären av candidainfektionen och observera förändringar. I ett palliativt skede som detta är det sannolikt att candidainfektionen återkommer när den är utläkt. Därför tillfrågar vi patientansvarig läkare om det ska ges någon profylaktisk behandling. Vi diskuterar även med läkaren om att låta patienten fortsätta skölja med Hexident en eller två gånger om dagen då hon upplever ökad munhälsa av detta.”…

Sammantagen värdering

Sammantaget anser vi att studenterna efter genomgången utbildning med en tydlig breddning och fördjupning genom programmet kan visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. Utbildningens lokala mål sätter fokus på det inriktningsspecifika examensmålet och studenterna tränas fortlöpande sin kompetens under programmets teoretiska och verksamhetsförlagda undervisning och tydlig måluppfyllelse visas i de varierande examinationsformerna.

Kommentarer till resultat, måluppfyllelse och åtgärder:

Utvärdering av de flesta kurserna har gjorts av mellan 50 – 100 % av studenterna vilket måste anses som tillfredsställande. Studenterna anser till övervägande del att innehållet i kurserna har

24

motsvarat kursernas målsättning, att kursernas arbetsformer i hög grad varit anpassade till lärandemålen samt att formerna för examination gett dem möjlighet att redovisa kunskaper i förhållande till lärandemålen. I övrigt ansåg samtliga studenter att de hade utvecklat sin kunskap och förståelse, färdighet och förmåga i förhållande till lärandemålen.

Förändringar inom Spec.ssk.prgr. inriktning Distriktssköterska 75 hp med förtydligande av studentuppgifter gjordes under 2010/12 och bearbetning med tydliggörande av progressionen pågår. Genomströmningen är mycket god (>95%).

I tabell 3 nedan visas studenternas utvärdering för varje kurs, över tid. Tabell 4 redovisar genomströmningen av studenter för programmet under 2011 och 2012.

Tabell 3. Studenternas utvärdering för kurserna i programmet över tid (presenterat i Antal svarande/ Medianvärde [1 – 4] /Antal frågor) Kurs Hk-11

DSKN10 43/3.0 (12)

DSKN13 37/2.8 (12)

DSKN12 44/3.0 (12)

DSKN16 (inkl SBUN16) 46/3.0(12)

DSKN17 (inkl SBUN17) 37/2.8 (12)

DSKN14/VFU 33/3.0 (6)

DSKN15/VFU 28/ 3.0 (6)

DSKN30 11/3.1 (12)

DSKN50 Muntlig utv.

VMFM01//DSKM50/gemensam för sju inriktningar samt stud i fristående kurs (VMFM01)

Ht-12: 27/ 2.2 (14)

Tabell 4. Antal registrerade studenter och hur många som klarat sig vid första examination. Genomströmningen är generellt god med vissa kurser undantagna där det är fler som inte blir godkända vid första examinationstillfället. Vi har sk tröskel: en godkänd kurs och närmast föregående kurs skall vara genomgången för att få gå vidare till nästa kurs.

.

Kurs 2011:A

Hk-11

2011:B

Hk-11

2011:C

Hk-11

2012:A

Hk-12

2012:B

Hk-12

2012:C

Hk-12

DSKP10 49 49 DSKP10 45 44 45

DSKN13 50 49 50 DSKN13 49* 42 49

DSKN12 50 45 50 DSKP12 44 31 44

DSKN16 53 35 53 DSKN16 44 44

DSKN17 49 37 49 DSKN17 44 33 44

DSKN14 50 48 50 DSKN14 45

DSKN15 50 46 50 DSKN15 45

DSKN30 26 26 DSKN30 Ej valbar

DSKN50 23 23 DSKN50 Ej valbar

25

DSKM50 24 24 DSKM50 45

A= Antal registrerade studenter B= Antal registrerade godkända vid första examinationstillfället C= Antal registrerade godkända efter omtentamen * 4 stud i fristående kurs

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att: "Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."

Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i självvärderingen.

Den fasta lärarstaben vid Spec.ssk.prgr. inriktning Distriktssköterska i Lund består av 6 lärare omfattande ca 190 % av en heltid. I dessa ingår i huvudsak som examinatorer två docenter, tre universitetslektorer (Fil.dr.,Dr.med.vet), som kursledare en universitetsadjunkt (Fil.dr). I två kurser ingår även som kursledare en Leg.sjuksköt. med magister (ej fast anställning). För Spec. Distrikt är avsatt motsv. ca 50 % av en heltid i Magisteruppsatskursen med en kursansvarig univ.adj. (doktorand/ specialistssk. Intensivvård) i samarbete med docent (specialistssk i Intensivvård) samt en (huvud-) examinator med docentkompetens (Leg.Barnmorska-

26

/Leg.sjuksköt.) samt ett antal lektorer, docenter och två professorer som examinerar och leder projekt-, arbets- och examinationsseminarium). I forskningsetik undervisar en lektor i medicinsk etik. Med ett årligt intag i Spec.ssk.prgr. inriktning Distriktssköterska på 50 stud är den fasta lärarstaben tillfyllest. Timmar för undervisning, administration och möten samt för kompetensutveckling /tredje uppgiften följer gällande arbetstidsavtal.

Utöver den fasta lärarstaben, ingår ett antal externa resurser med spetskompetens motsvarande 30% av en heltid, från Region Skåne inkl universitetssjukhusen, primärvård och skolhälsovård som är aktiva inom farmakologi, geriatrik, vuxenhälsovård/sjukvård, barnhälsovård, skolhälsovård, barnsjukvård och rehabilitering. Detta innebär att flertalet är aktiva i sin pågående forskning och ligger i frontlinjen avseende metoder och praktik. Även specialistsjuksköterskor från Region Skånes verksamheter och skolhälsovård ingår som resurser i programmet. Många är aktiva i egen pågående forskning, andra aktiva som handledare. En del av dem är också handledare på magisteruppsatskursen. Då dessa insatser kan vara allt från 2 timmars föreläsning till max 20 timmars handledning är dessa inte noterade med namn i lärartabellen.

För handledning av magisteruppsats krävs minst masterexamen alt. doktorand som passerat halvtidskontroll. Handledning kan ges av såväl fast som extern lärare. För examination av magisteruppsats krävs att examinator är disputerad - examination får endast göras av, vid universitetet, anställd lärare. Tid för handledning följer och utgår enligt Medicinska fakultetens riktlinjer med 20 tim per uppsats. För examination utgår 5 tim/uppsats. Extratid utgöres av tid i samband med projekt- och arbetsseminarium motsvarande 6 tim. Samtliga lärare engagerade i vetenskaplig metodik och magisteruppsatskursen är disputerade med några få undantag (lic/doktorand).

Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning. Detta bidrar till en mycket god måluppfyllelse genom sin forskning dels avseende klinik och patienter och dels avseende omvårdnadsteorier och metoder och inte minst genom forskningsanknuten undervisning.

Samtliga lärare har högskolepedagogisk utbildning. Denna utbildning arrangeras av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande MedCUL. Flera har den äldre lärarutbildningen vid universitet. (http://www.med.lu.se/medarbetare/medcul_pedagogisk_utveckling_och_utbildning ).

I relation till de för yrkesexamen och magisterexamen gällande målen i examensordningen på avancerad nivå är lärarstabens akademiska, kliniska och pedagogiska kompetensnivå mycket god. Avseende måluppfyllelsen syftar nedanstående tabell att visa att också denna är mycket god.

Samtliga lärare är på olika nivåer involverade i kursledarskap och/eller examinationer. Med ett undantag är kursansvariga lärare fast anställda. Endast fast anställda lärare är examinatorer avseende hela kurser. Frågor för skriftlig examination samlas in från föreläsare/lärare på respektive kurs. Konstruktionsansvar ligger på kursansvarig lärare. Muntlig/praktisk examination genomförs av såväl fast anställda som externa lärare i samarbete.

Vid seminarier finns alltid fast anställd lärare med och inlämningsuppgifter kan bedömas av både fasta och externa lärare i enlighet med gällande kriterier.

27

I relation till de för yrkesexamen och magisterexamen gällande målen i examensordningen på avancerad nivå är lärarstabens akademiska, kliniska och pedagogiska kompetensnivå mycket god. Avseende måluppfyllelsen syftar nedanstående tabell att visa att också denna är mycket god.

Antal helårsstudenter

Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning

Antal

Helårsstudenter 60,8

Registrering av antal studenter, antal godkända samt totala antalet studenter per kurs och program kan variera då det förekommer att studenter under programmens gång gör uppehåll resp återinträde (graviditet, sjukdom, andra orsaker). Därför finns en osäkerhet i angivna kursers utfall beroende på hur stud. är registrerade i Ladok. Beteckningarna på kurserna kan under tex ett uppehåll byta namn medan studenten fortfarande är registrerad i den ”gamla” kursen vilket gör att vid sammanställning via Ladok faller detta ej ut per automatik.

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.

28

Särskild behörighet för antagning till Spec.ssk.prgr inriktning mot Distriktssköterska är Legitimerad sjuksköterska med 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande samt yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska. Som urvalsgrunder gäller akademiska poäng. Programmet har 50 platser och ett högt söktryck:

Antagningspoäng Ht-2012: 188 APAV

Antal 1:a handsökande

Totalt antal sökande

Antal platser

Ht-11 123 188 50

Ht-12 153 266 50

Ht-13 142 272 50

Del 3

Andra förhållanden

Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel:

1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar. 2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs. 3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många

studenter som vanligtvis ingår i gruppen. 4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.

Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs.

29

1. T.o.m. intaget höstterminen 2011 fanns möjlighet att välja mellan två alternativ där Alternativ 1 omfattade kursen DSKN50 självständigt fördjupningsarbete (examensarbete) inom omvårdnad, inriktning distriktssköterska, 7.5 hp samt en valbar kurs, företrädesvis DSKN30 Distriktssköterskeledd mottagning, organisation och ledarskap, a, 7,5 hp. Alternativ II var DSKM50Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning distriktssköterska (examensarbete), 15 hp. From intaget vt-2012 skriver samtliga studenter magisteruppsats.

2. Termin 2 vid helfart. Examensarbetet startas redan i första kursen (halvfart: omkr. början av 3:e terminen) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Projektplan examineras i slutet av termin 1 alt. början av termin 2.

3. Fördjupningsarbetet skrivs i regel av två kursdeltagare tillsammans där studenterna förväntas kunna redovisa egen och gemensam del. Vi ser som en fördel för studenternas kunskapsinhämtning och fördjupning inom metod och huvud-/ämnesområde att de samarbetar två/två. Endast i undantagsfall får en student med redan pågående projekt alt. utlandsstudier skriva själv, tre studenter när någon blivit ensam pga annan student uppehåll eller avhopp.

Vid examination måste varje student skriftligt kunna visa vilka delar som är deras egna respektive vilka som de har skrivit gemensamt.

4. De självständiga arbetena som är slumpade av UKÄ bedöms vara mer eller mindre representativa och uppfyller målen både vad gäller bredd och djup samt vetenskaplig och teoretisk förankring, en del med god måluppfyllelse och andra med hög måluppfyllelse.

Alumni genomförd vid Medicinska fakulteten våren 2011 visade att specialistsjuksköterskorna var nöjda med hur generella kunskaper och färdigheter som att självständigt lösa problem, att göra etiska bedömningar, att kritiskt värdera information samt att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. De var även nöjda med hur dessa färdigheter hade utvecklats under studietiden (Rapport nr 2012:267/ http://www5.lu.se/o.o.i.s/4269 ). En senare alumn-undersökning (2011/12) där även chefer svarade på enkäten, visade att specialistsjuksköterskorna var överlag nöjda med träningen i utbildningen av - färdighet att integrera och använda kunskaper, -färdighet att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och - förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings – och utvecklingsarbete. Cheferna skattning av hur väl nyutexaminerade specialistsjuksköterskor motsvarade behovet att kunna bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings - och utvecklingsarbete var högre än alumnernas (MedCUL Rapport nr 24/

30

http://www.med.lu.se/medarbetare/medcul_pedagogisk_utveckling_och_utbildning/rapportserie

Studenter inom respektive inriktning börjar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket som utifrån ett vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård och omvårdnad. Examensarbetet startas därför i första kursen (vid helfart) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Den pedagogiska grundsynen och modellen för Spec.prgr-n, liksom för övriga utbildningar vid Medicinska fakulteten, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till att studenten utvecklar sitt lärande inom det nya ämnesområdet. Progressionen i programmet framgår av respektive kursplan. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965). UTBILDNINGSPLAN/KURSPLANER för respektive inriktningar vg se http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/spec Magisteruppsatskurs: http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/frist_mag/vmfm01/uppsatskurs/Kurswebbplats/vmfm01 (t.o.m. 2012/13)

31

32

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.

Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master.

Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %. Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå (kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå.

LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET DISTRIKTSSKÖTERSKA

Eventuella generella kommentarer

Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister)

Anställningens inriktning

Professions-kompetens

Anställningens omfattning vid lärosätet (% av heltid)

Undervisning grundnivå (kandidat) inom huvudområdet (% av heltid)

Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvudområdet (% av heltid)

Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid)

Namn

Kommentar

Universitetslektor, Fil.dr

Omvårdnad/ Distrikt

Leg.sjuksköt Specialistssk Distrikts sköterska

33% 30%

33 Eva Drevenhorn

Tjänstgör 33% på avancerad nivå

33

Universitetsadjunkt, Fil.dr

Omvårdnad/ Distrikt

Leg.sjuksköt Specialistssk Anestesi-/intensivvård

100 25% 20 Helena Rosén

Tjänstgör 28% på avancerad nivå

Docent, Univ.lekt Omvårdnad/ Primärvård

Leg.sjuksköt Specialistssk Distrikts sköterska

33 15%

33 Ulf Jakobsson

Tjänstgör 33% på avancerad nivå

Universitetslektor, Dr med vet

Omvårdnad/ Pediatrik

Leg.sjuksköt Specialistssk Pediatrisk vård, Distrikts sköterska

50 15%

20 Anita Lundqvist

Tjänstgör 27% på avancerad nivå

Docent, Universitetslektor, Dr med vet

Farmakologi/ Omvårdnad/

Leg.sjuksköt Farmakolog

100 25%

Univ. Linköping

Margareta Reis

Tjänstgör 25% på avancerad nivå

Universitetslektor, Dr med vet

Farmakologi/ Omvårdnad/

Leg.sjuksköt Farmakolog

100 10%

20 Rebecca Gagnemo Persson

Tjänstgör 10% på avancerad nivå

Universitetsadj. magister

Omvårdnad/ Skolhälsovård

Leg.sjuksköt

20 20%

10 Cecilia Ljunggren

Anställd Vellinge kommun

Prof/Docent/ Disputerade/ Läkarexam/ Sjukskötexam/

Primärvård/ Hemsjukvård Barn/vuxen/ äldreområden

Överläkare/ Specialister inom olika områden/ Läkare, sjuksköt.

Ca 30% Ca 80 pers Med.fak. LU Region Skåne

Docenter, lektorer, Adjunkter (disputerade)

Omvårdnad/

Leg.sjuksköt Specialistssk Barnmorskor

33 - 100 45% 20 Professorer, Docenter, Lektorer, Adjunkter

Examensarbete handledning, seminarier, examinationer i

34

(disputerade) DSKM50) Adjunkt Doktorand

Omvårdnad/

Leg.sjuksköt Specialistssk Intensivvård

100 5%

10 Gull-Britt Dahlman

Tjänstgör 35% på avancerad nivå Magisteruppsatskurs

Docent, univ.lekt Omvårdnad Reproduktiv, perinatal, sexuell hälsa

Leg. Barnmorska Leg.sjuksköt

50 1% 20 Elizabeth Crang-Svalenius

Tjänstgör 35% på avancerad nivå Examinator Magisteruppsatskurs

Inkludera fler rader i tabellen, om det behövs.