1

Ungt Inflytande

20123 tankar om IT i skolan 2014

2

InnehållFörord 3Ungt Inflytande i Nacka 3Uppdraget 4Vår vision 4Drömmarnas växthus 5Pedagogiken i Drömmarnas Växthus 6Lärarens roll i Drömmarnas Växthus 7Miljön i Drömmarnas Växthus 7Vattenhålet 8Studio rörelse 10Cirkusen 11Kontrollpanelen 12De fyra viktigaste sakerna att ta tag i för att förbättra IT i skolan 13Problem 1: IT:n dödar kreativiteten och datorn används som ett anteckningsblock 13Problem 2: Lärarna 14Problem 3: Olika IT-system är inte kompatibla med varandra 15Problem 4: Svårt att lösa IT-problem som uppstår och man vet inte vart man ska vända sig 16Tre programvaror som kan underlätta elevers vardag 171. Pigeon 172. Föreläsningar & genomgångar i skolan ”On demand” 183. Arti 19Efterord 20

“Det bästa med Ungt Inflytande är att man får en ärlig chans att påverka, att verkligen göra någonting som förändrar.”

Deltagare Ungt Inflytande 2012

3

FörordTre veckor har gått. Årets Ungt Inflytande har nått sitt slut. Rapporten är färdig, och presen-tationen finslipats. Jag tänker tillbaka på hur min inställning till Ungt Inflytande var innan projektet drog igång. ”Ännu ett vanligt som-marjobb” tänkte jag. Efter dessa tre veckor kan jag bara tänka motsatsen.

Tankar om Ungt Inflytande for runt i mitt huvud dag ut och dag in. Jag kunde inte släppa det. Jag ville heller inte släppa det. Jag kunde snart konstatera hur lyckligt lottade vi alla var över att ha fått denna möjlighet av kommunen.

Tre veckor proppade med information, inspi-ration, kreativt tänkande och vänskap. Pep-pande övningar och lekar i mängder, fantastiska föreläsningar och helt nya sätt att arbeta. Här är resultatet av vad vi under dessa tre fantastiska veckor har arbetat fram. Det känns overk-ligt. Overkligt att ha gått igenom allt detta. All stress, alla människor, alla intryck, och allt hopp, som nu finns samlat i denna slutprodukt.

Det känns otroligt!

Jesper Bäckström, Inflytandepilot 2012

Att unga människor ska ha inflytande i alla frågor som rör dem står i artikel 12 i FN:s Barnkonvention. Alltför ofta begränsas unga människors inflytande inom den kommunala verksamheten och unga tillfrågas inte ens i frågor som direkt rör dem. Ur detta växte pro-jektet Ungt Inflytande fram och genomfördes för första gången i Nacka kommun år 2008.

Sommaren 2008 arbetade de 12 anställda inflytandepiloterna med att ge 10 goda råd om hur Nacka kan bli ännu bättre på inflytande och ungas rättigheter. Rapporten döptes till Vi är inte framtiden – vi är nu. Tio goda råd. Råd nummer ett var att genomföra Ungt inflytande återkommande och låta unga jobba med riktiga behovsorienterade uppdrag och på så sätt vara en resurs i kommunens utveckling. Sagt som gjort nu är Ungt inflytande ett årlig projekt i Nacka kommun.

För femte året i rad genomförs nu Ungt infly-tande med fokus på It i skolan och medborgar-dialoger.

Genom Ungt inflytande aktualiserar Nacka kommun folkrättsliga frågor, barnkonventionen samt tillför kommunen ett nytt sätt att arbeta med ungas inflytande.

Ungt Inflytande i NackaVill du veta mer eller komma i kontakt med Inflytandepiloterna?Läs mer om Ungt inflytande eller ladda hem slutrapporterna på:http://blogg.nacka.se/ungtinflytande/eller www.nacka.se

Alternativt kontakta:Anniken SandProjekt- och processledare Ungt Inflytandeannikensand@gmail.com+47 41 61 30 04

4

UppdragetBeställare/UppdragsgivareMats Bohman, Einar Fransson (Nacka kom-mun), Petter Andersson (Atea), Andreas Nilsson (Tieto)

ProjektgruppLotta Nordström (projektledare), Jimmy Svensson, Giorgios Katsikiotis (Nacka), Sandra Wissting (Atea), Mathias Åberg, Malin Wester (Tieto)

Uppdraget 2012Tre tankar om IT i skolan 20141. Vad kännetecknar en bra IT-arbetsplats

i skolan?2. Vilka är de fem viktigaste punkterna att

ta tag i för att förbättra IT i skolan?3. Hur ser er dröm-IT-arbetsplats ut med

tanke på nytta, kvalitet och kostnad?

BakgrundSkolorna i kommunen har snabbt ökat antalet datorer. Målet är att alla elever ska ha en egen dator i slutet av 2013. Även om det finns delar av dagens lösningar som är bra så finns det kritik mot att lösningen inte är flexibel och effektiv. Kostnaderna för IT har ökat kraftigt, och det finns ett stort behov att få kontroll på kostnaderna. Samtidigt ställer den ständigt pågående teknikutveckling krav på nya lösnin-

gar. Lösningar man tar fram för dagens behov kan vara fel i tiden när de väl finns framme eft-ersom teknikutvecklingen gått vidare. Behoven från användarna ökar. Man vill kunna använda vilken dator, läsplatta eller smartphone som helst, egen eller som man lånar av skolan, på alla de större plattformar som finns idag . Man vill kanna arbeta flexibelt från vilken plats som helst.

Implementeringsplan Deltagarna för berätta om sitt förslag inför rek-torer, medarbetare i kommunens servicecenter och kommunens IT-enhet, utvalda chefer och medarbetare på Atea och Tieto. Deltagarna kommer att ha en rådgivande funktion i arbetet med att utveckla IT-arbetsplatserna i skolan.

Tänk om.

Tänk om skolan var en plats där alla barn och ungdomar trivdes och respekterade varandra. Tänk om skolan var en plats dit man längtar att komma till efter en av-slappnande helg. Tänk om skolan gav dig alla möjligheter att utvecklas till det du vill. Tänk om skolan inspirerade dig till att upp-fylla dina drömmar.

Vi vill att skolan ska vara den platsen, vi vill att skolan ska tänkas om, och det är vår vision.

Vår Vision

“Det bästa med Ungt Inflytande är att veta att mina åsikter räknas, och att jag kan förändra världen omkring mig.” Deltagare Ungt Inflytande 2012

5

pedagogik som förlitar sig på ansvar och vilja snarare än en förlegad makthierarki. Vi kallar den Drömmarnas växthus.

Drömmarnas växthus är en ljus och öppen skola, där varje klassrum är anpassat till ett specifikt inlärningssätt. Lär du dig audialt har du möjligheten att lyssna till podcasts via QR-koder, lär du dig visuellt kan du se på inspelade föreläsningar eller klottra på borden. Lär du dig språkligt har du möjligheten att sitta i ett eget utrymme med ljudisolerade hörlurar och bara skriva tills fingrarna glöder, då rummet i övrigt är fullt med inspiration.

Drömmarnas växthus bygger på att alla kan och att alla vill, det handlar bara om att hitta rätt motivation till rätt elev. Samma utbildning till alla fungerar inte längre. Skolan måste tänka om.

- En plats där alla får blomma

En skola rymmer oftast flera hundra elever, individer, som måste få arbeta på det sätt som tillgodoser deras behov. Om man inte kan ge eleverna lusten att lära så kommer det aldrig bli några bra resultat. Tänk efter, när får ni mest uträttat? Är det när någon talar om för er hur ni ska arbeta, eller när ni får göra det ni älskar? I vårt fall är det när vi får göra det vi älskar.

Den här rapporten kommer dels att visa på hur man kan använda den teknik som redan implementerats i skolorna och dels på hur man skapar en miljö där elever har alla förutsättnin-gar för att lyckas. Vi tror på att alla Nackas elever ska ha möjlighet att hitta information och hålla sig uppdaterade med det teknologiska samhälle som vi lever i. Det är dock så att lärare har svårt att förstå sig på tekniken, olika system spelar inte rätt med varandra, elever och lärare fastnar i gamla hjulspår och datorn blir inte an-nat än ett väldigt dyrt anteckningsblock.

Dessa motsättningar ledde i sin tur till vår vi-sion, vår drömarbetsplats. En plats där IT är en integrerad del av vardagen och där kreativitet, individualitet och flexibilitet är av yttersta vikt. En skola utan traditionella klassrum och en

Drömmarnas växthus

“Jag har fått en rejäl eye-opener, förr litade jag bara på mitt eget förnuft och mina egna kun-skaper. Jag har efter tre veckor nått insikten att alla har rätt - men bara delvis.” Deltagare Ungt Inflytande 2012

“Jag har fått ny förståelse för olika individer och personligheter. Ensam är man stark, tillsammans är man oövervinnliga.” Deltagare Ungt Inflytande 2012

6

Pedagogiken i Drömmarnas Växthus

En skola helt utan klassrum, en lärare som inte är en informationsbank, elever som lär sig barnkonventionen via dans. Det kan-ske låter omöjligt, mest för att skolor idag bygger på att elever skall indoktrineras in i ett enda tankesätt och en metod. Vi ser det inte som omöjligt, vi ser det som en essen-tiell del av vår drömskola.

I drömmarnas växthus vill vi att alla ska få chansen att utvecklas till sin fulla potential, både lärare och elever. På grund av det har vi valt att frångå de traditionella klassrummen. De tvingar oftast fram en lektionsform som varken passar lärare eller elever, och om lärare ska försöka använda sig av en innovativ tanke under en lektion så tvingas de oftast ta halva lektionen till att möblera om hela klassrummet. I vår skola är klassrummen istället anpassade till ämnet, då vi tror att det gör elever mer in-tresserade och framför allt mer bekväma under lektionen.

En annan del av vår vision är att eleverna inte ska vara bundna till det fysiska rummet. Med den förändrade lärarrollen, inspelade lektioner

och föreläsningar, en mer verklighetsbaserad metodik och framförallt ny teknik så är inte det fysiska rummet lika relevant längre. Om ett grupparbete fungerar bäst när eleverna får dela upp sig och kommunicera från två olika stads-delar, varför ska de inte få göra det?

För att det här skall fungera behövs naturligt-vis IT. Den behöver bli bra mycket smidigare. Skolan ska bejaka en Bring Your Own Device-metodik, som dels bygger på utlån av olika plattformar och dels på att eleverna i början av terminen får välja vilken dator de vill ha. Det gör att vissa kanske säger att de inte behöver en dator utan har en hemma och då blir det billigare för kommunen, samt att eleverna kan-ske arbetar bättre, då de inte behöver lära sig ett nytt system. De kan också, i enlighet med metodiken, ta med sina egna verktyg för de up-pgifter de just då sysslar med.

Förutom den IT-baserade aspekten har vi även bestämt att i vår drömskola ska kreativitet rankas mycket högre. Kreativiteten i skolan är det som kommer att göra Sverige attraktivt på den globala arbetsmarknaden även om 20 år. Därför är det viktigt att den bejakas och upp-muntras. I drömmarnas växthus löses det med ständigt öppna bild-, musik- och dans/drama-salar med närvarande pedagoger. Det gör det

mer naturligt att integrera kreativa processer i elevernas uppgifter.

Sist men inte minst tror vi på en skola som bygger på att eleverna skall känna respekt och värme för varandra. Skolan kan inte enbart vara kunskapsbaserad, då den sociala aspekten styr hur bra vi presterar i grupp även i framtiden. Kort sagt så bygger vår pedagogik främst på elevernas välbefinnande. Och vad vore skolan utan sina elever? Ingenting.

“Det känns fantastiskt att vara delaktig i någonting som man vet att det finns intresse för, och där man vet att folk lyssnar på en.”

Deltagare Ungt Inflytande 2012

7

Lärarens roll i Drömmarnas Växthus

I framtidens skola kommer behovet av lärare som vägleder, inte styr, att öka. De ska bli motivatörer, inte informatörer, som de är idag. Idag går det att hitta infor-mation precis överallt, lärarens roll som förmedlare av den är inte längre lika stark. Istället behövs lärare som lär ut kritiskt tän-kande, källkritik, samarbete, kommunika-tion, motivation och kreativitet. Alla dessa ämnen leder till egenskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Ren fakta behöver läraren inte längre förmedla till eleverna, och på så sätt kan tiden på lek-tionen användas mer effektivt. Men lärarens roll minskar inte för det. På vår drömskola

tänker vi oss att lärarna inte ska ha ett lärarrum. Istället ska de kunna utnyttja mindre konferens-salar om de behöver prata enskilt med en elev, men annars ska de finnas ute bland eleverna, som stöd och trygghet. På så sätt får lärarna en viktigare roll i det sociala samspelet.

Det är idag svårt för en enda lärare att leda upp till 30 helt olika individer så att alla får en chans att få hjälp och vägledas personligen. Lärarna i vår drömskola har mindre grupper som de agerar mentor för, med fokus på att vara en lagledare, skapa samhörighet och trygghet hos eleverna. Vi vill ha lärare som vägleder oss till att utvecklas på bästa möjliga sätt.

Miljön i Drömmarnas Växthus

I drömmarnas växthus tror vi på en öppen och kreativ miljö, med salar anpassade för ändamålet snarare än ett klassrum gjort för alldeles för stora grupper. Vi vill ha om-givningar som får eleverna att växa, inte krympa.

De måste få bli det bästa som de kan bli, och det kan enbart hända om de får miljöer där de vill vara, snarare än tvärtom. I en så flexibel skola som vi har tänkt oss vill vi inte heller att eleverna ska skygga sig bort från skolan, utan vi vill att de ska vilja vara i skolbyggnaden, om det nu är där de lär sig bäst. Vi tror dock inte att många av dagens lärmiljöer utnyttjar någon till dess fulla potential. Därför vill vi visa upp några exempel på hur en skola kan se ut om ett par år. Det är bara visioner, då det är svårt att genomföra sådana här förändringar med tanke på kostnad och nytta. Det är dock värt att minnas att ingenting är omöjligt, om några år kan det vara möjligt att skapa klassrum som dessa, och då hoppas vi att vi kan inspirera till en nytänkande förändring.

8

På savannen samlas djuren kring vatten-hålet för att få kraft och liv för att orka käm-pa vidare. Det är där de socialiserar med de andra djuren och förbereder sig för jakt. I skolan idag saknas ofta dessa vattenhål; platser där elever både kan gå in i sig själva samtidigt som de vistas i en social miljö. Det saknas en plats där de kan hitta kraft och liv till sina idéer. Vi har hittat fram-tidens vattenhål, skolans sociala mittpunkt, platsen där eleverna hittar inspirationen för att klara skolan.

Rummet bygger på en metodik som kallas Open Space. Open Space påstår att de bästa idéerna uppstår under kafferasten, när de är otvungna. I dagens skola fi nns inte några bra möjligheter att dokumentera idéer som uppstår plötsligt, och de idéerna används sällan om de lyckas bli antecknade. Därför ger en av våra innovationer, whitepadborden, en möjlighet till dokumentation av idéer. Man kan skriva på borden samtidigt som man pratar och tar en kopp gratis kaffe ur kaffemaskinen. Informa-tion letas upp på surfplattan som är integrerad i bordet. När eleverna ska gå kan de vinkla upp surfplattan ur bordet och ta en bild av anteck-ningarna och skicka till sin egen mejl. På så sätt går inga idéer förlorade, utan fi nns alltid för framtida bruk, i enlighet med Open Space.

Vattenhålet

9

Open Space säger också att det ska fi nnas en möjlighet att inte fastna i en dialog om man inte lär sig något eller tillför något. Vi anser att det gäller uppgifter också. Därför fi nns det i vattenhålet något som vi kallar för “kuber”. Där kan eleverna sätta sig och arbeta i enskild-het, trots att de faktiskt sitter väldigt öppet i vattenhålet. För att eliminera störningar sitter de vända mot ett stort panoramafönster som är tänkt att inspirera till nya tankar, med väg-gar som skymmer sikten åt sidorna. Eleverna kan ta på sig ljudisolerande hörlurar som fi nns i varje kub, men om de behöver assistans i sitt arbete kan de bara ta av sig hörlurarna, vända sig om och ställa frågan till respektive lärare eller elev.

För att ge eleverna kraft och inspiration fi nns också den stora dokumentationsväggen som integrerar teknologi och estetik. Skärmar i olika storlekar pryder väggen och i den visas dokumentation av elevernas arbete. Detta för att ge bekräftelse och självförtroende åt eleverna. I vår research pratade vi bland annat med mediapedagoger och förskolelärare och de belyste vikten av att visa eleverna att de kan. I förskolan hade de ofta med en Ipad och fotade barnen då de uträttade någonting, för att visa att de kunde. Vi tror, precis som dem, att det är otroligt viktigt. Därför skall även idéerna och

arbetena gå att hitta på skolans hemsida, så att eleverna får ständig bekräftelse.

I vattenhålet ska alla vara en lika viktig del; alla ska känna att de hör hemma och alla ska känna ett ansvar för sitt arbete, precis som om det vore en arbetsplats. Kraft, liv och inspiration är de gyllene ledorden.

10

Dagens idrottssalar är tomma och tråkiga. Kala golv, tråkiga väggar och den dålig miljö som skapar en negativ synbild. Vi vill att Nacka kommun ska tänka framåt, tänka bortom ramarna, tänka att allt är möjligt. Studio rörelse är svaret på detta, där IT och gymnastik möts.

Efter långa, slitsamma skoldagar med mycket stillasittande är det många elever som behöver röra på sig för att lära sig optimalt. För att kunna koncentrera sig på bästa sätt krävs det att kroppen hålls igång. Idrottsmöjligheterna på en skola är därför mycket viktiga. Studio rörelse kombinerar idrott med IT för att skapa optimal användning av energi.

Tekniken i studio rörelse bygger på ett svart, blankt golv. I golvet sitter led-lampor i form av linjer. När man väljer en specifi k sport lyser de linjerna upp för att passa den sporten. På väggen sitter en liten touchskärm som är direkt kopplad till lamporna. Touchskärmen är des-sutom röststyrd - säger man volleyboll så lyser de linjerna upp på golvet.

Det fi nns även en scen i idrottshallen. Där fi nns dansmattor och en skärm, så tycker man om att dansa är detta den perfekta platsen. På skärmen får man instruktioner till hur man ska

röra sig på dansmattan, vilket gör rörelsen både rolig och lärorik.

Utöver det fi nns en ytterligare, mindre touchs-kärm som är kopplad till en stor tv-skärm på en av väggarna i idrottshallen. På denna touchs-kärmen fi nns det massor med alternativ på vad man kan göra för att röra på sig. Väljer man till exempel alternative gymnastikringar, så visas det olika övningar man kan göra med ringarna för att lära sig på bästa sätt.

Studio rörelse

Dagens idrott är ofta likadan för alla elever, trots att alla tycker om att röra sig på olika sätt. Idrottshallarna inger inte en avslappnad stämn-ing, vilket gör att många elever inte trivs på idrottslektionerna. Studio rörelse gör att idrot-ten blir kravlös och rolig samtidigt som den behåller och förbättrar de traditionella inslagen. Den uppmanar till att ta en paus i det teoretiska och röra på sig. Inlärning är inte enbart teori utan även rörelse.

11

Förr i tiden lärde människor varandra genom att samlas runt eldar eller lyktor och sedan berätta historier för varandra. Det gav berättelserna en slags mystik som gjorde det mer spännande att lyssna. Vi vill ha en sal som refl ekterar ljuset och mysteri-erna som lägerelden gav dess publik, men vi vill samtidigt ha något som belyser det moderna, färgstarka och roliga. Det blev Cirkusen.

Rent estetiskt är cirkusen en väldigt annorlunda lektionssal. Den är helt rund, för att inbjuda till samtal och för att underlätta att alla ser varandra. Den är beklädd i tunga tyger, för att ge en ljus- och ljuddämpande effekt. I salen fi nns inga taklampor, utan man får förlita sig på ljusslingorna i taket och rummets mitt-punkt, den stora tyglampan som representerar lägerelden.

Runt lägerelden sitter alla på kuddar på gol-vet, det gör att läraren och eleverna hamnar på samma nivå och ger möjlighet för en mer familjär stämning i salen. Det fi nns inte längre någon makthierarki, utan eleverna är precis lika viktiga och delaktiga som läraren.

Om man lyfter på lägerelden hittar man, förutom den lampa som lyser upp den, en

laddningsstation för datorerna, för att underlät-ta att eleverna antecknar det de hör. Eftersom att rummet är runt blir det också lätt att spela in ljud, om man föredrar att lyssna igenom lektionerna fl era gånger i efterhand. Det fi nns därför också en mikrofon att låna i rummet.

Cirkusen

Ibland kan det även vara så att en lärare är bor-ta, samtidigt som man har en specifi k tidspe-riod man vill veta mer om eller har uppgifter baserade på olika tidsperioder. Då är det svårt att be läraren om hjälp. För att lösa det kan eleverna låna en smartphone av skolan, eller

12

I dagens skolor finns det mängder med s.k. ”datorsalar”. Elever vänder sig till dessa när de ska använda olika datorprogram, skriva texter eller söka på internet. Det blir lätt att man som elev sitter vid någon form utav dator, stationär som bärbar, och slösurfar, istället för att arbeta med vad man kanske borde. Varför? Vi tror inte att det enbart är p.g.a. vad man gör på datorn, utan det finns fler faktorer som spelar roll. Man får sällan lika mycket gjort i ett rum med en enda apparat som hjälpmedel, det krävs mer därtill!

En datorsal i våra ögon är till för allt annat än att skriva på en uppsats. Det är ett utrymme för kreativitet, inspiration och resurser! Vi tänker oss ett rum där allt du omges utav är inspire-rande för ditt arbete. Vi kallar det “Kontroll-panelen”.

Kontrollpanelen är tänkt att vara öppen sent, för att flexibelt kunna arbeta i rummet när det passar! Vi vill även att det ska finnas tillgångar till bärbara plattformar, då många gärna lär sig när de rör på sig, och är definitivt viktiga medel för vår framtid.

Vi tänker oss en inspirationshörna, där du kan diskutera och analysera med dina skolkamrater. Där finns bekväma soffor, som omringar ett

touchscreenbord. Där kan man gå igenom olika idéer och använda touchbordet som hjälp-medel. I denna del av rummet kan väggarna anpassa sig efter hur personerna som vistas här talar. Lätta eller starka toner kan ändra intensiteten i rörlighet och färg, vilket ger en ny dimension i diskussionen!

Väggarna kan också användas för dokumenta-tion av elevarbeten och liknande, dels för att visa att det som sker i skolan har ett riktigt värde, men också för att ge inspiration till andra som vistas och jobbar i rummet. Ständiga bildspel och filmer kan rulla på väggarna.Vi tänker oss inte heller rader med datorer. I mitten av bordet står en rund skärm som visar alla människor runt bordets bildskärmar! Allas olika arbeten på datorn går ihop som en panorama runt skärmen. Detta för att se vad andra jobbar med. De olika skärmarnas sam-mansättning kan även den bilda helt nya bilder! Man kan självklart stänga av funktionen runt just sin egen skärm, då man inte alltid vill visa vad man gör på datorn.

Kontrollpanelenanvända sin egen om den har någon. Sedan kan de gå till tidslinjen som löper runt rummet och titta på bilderna för varje tidsperiod. På varje bild sitter en så kallad QR-kod.

Om eleven fotar den med en app i mobilen leder den till en sida där läraren eller externa föreläsare har lagt upp mängder med podcasts om allt som är relevant för den tidsperioden. Det är bara att plugga i ett par hörlurar och lyssna.

Salen är huvudsakligen anpassad till historia, men kan definitivt användas till mer föreläs-ningsbaserade lektioner överlag. Ibland måste framtiden lära sig av dåtiden för att lyckas som bäst.

Cirkusen forts.

13

Problem 1: IT:n dödar kreativiteten och datorn används som ett anteckningsblock

I Nacka Kommun har man en vision kring IT:n i skolan som utgår från datorerna snarare än människan. Man har tagit beslut om att en dator per elev ska köpas in och man har en dröm om att Nacka alltid ska vara i framkant gällande IT. Men till vilket syfte? Man har inte lagt något större fokus på vad datorerna faktiskt ska användas till. Istället för att tänka på vilka apparater som ska köpas bör man utgå ifrån vad elever bör lära sig och på vilket sätt de gör det bäst. Därifrån kan man spåna kring hur man kan ta hjälp av IT för att utnyttja elevers potential till fullo. Vi tror att principen med att samma dator ska köpas in till alla kan leda fel.

Alla lär sig på olika sätt, med olika redskap.I dagens skola blir det lätt att datorn endast an-vänds som en ersättning till anteckningsblocket. Man skriver uppsatser och tar anteckningar under lektionerna, men detta skulle egentligen kunna göras på papper. Man använder även sökmotorer för att leta upp information, men eftersom många elever ändå använder sig av en smartphone till detta är det inget som gör da-torn till något extraordinärt. Det händer lätt att elever fastnar vid Facebook istället för att ut-veckla sin kreativitet med hjälp av datorn. Detta är inte konstigt, då datorerna som eleverna får av kommunen inte innehåller några program som är till för just lärandet.

Lösningen: Drömarbetsplatsen

Se ”Drömmarnas växthus”

De fyra viktigaste sakerna att ta tag i för att förbättra IT i skolan

14

Problem 2: Lärarna

En av de stora utmaningarna med IT i skolan är hur man anpassar den till lärarna. De flesta av dagens lärare har inte växt upp med IT, och många har därför svårt för att använda den som redskap för att lära ut. De hamnar då i en svår situation, där de först och främst vill lära ut på bästa sätt, men ibland inte vet hur detta ska kombineras med den nya teknologin. IT är framtiden, och det är därför viktigt att lärare har kunskap om det.

Lösningen: Lärarutbildningen ctrl+alt+delete

Idag, på skolorna, finns det enligt våra egna erfarenheter många lärare som inte kan utföra sitt arbete ordentligt. De är os-äkra och nästan rädda för den nya teknik-

en. Istället för att vara ett hjälpmedel blir tekniken ett hinder för undervisningen.

Ctrl+alt+delete är en lärarutbildning som går ut på att ge lärarena bättre självförtroende gäl-lande IT och öka deras kunskap om hur IT kan användas i skolan. Vi vill att de ska kunna an-vända den mest grundläggande utrustning som redan idag finns i skolan - projektorn, skrivare osv. Men också mer spännande teknik som gör att läraren kan skapa intressanta uppgifter som motiverar eleverna, som olika spel eller hem-sidor som erbjuder utbyte mellan elever. Da-gens utbildning kallad PIM håller inte måttet i dagens ständigt utvecklande teknik. Istället vill vi att Nacka kommun ska skapa och stå för en ny kurs för lärare som ska jobba inom kom-munen, som uppmuntrar till nyfikenhet och självförtroende.

Lärarna ska under kursen, ensamma och i grupp, genomföra uppgifter och utforska skolans IT så att de kan utnyttja den till max.

Den är inte tidsbegränsad utan kan utföras på lärarens egen dator närhelst personen i fråga har tid och ork. Gruppen som tar kursen har en handledare som kan hjälpa dem när de fast-nar, och som går att nå via mejl, chatt, telefon men som de även kan träffa om de behöver stöd. Den är utformad i flera olika nivåer. Man börjar på en lätt nivå, där man utför en enkel uppgift på datorn för att skapa självförtroende hos läraren i fråga. Sedan kan man avancera ge-nom ett flertal nivåer för att sedan klara kursen – vilket betyder att man då kan hantera skolans alla tekniska verktyg. Men läraren ska också in-nan kursen kunna diskutera med sin handledare i kursen om vilken nivå man ska börja på, då alla har olika erfarenheter från tidigare. På det sättet sparar man tid, vilket lärare ofta har ont om.

Med den nya utbildningen vill vi skapa kunniga, självsäkra lärare som kan utnyttja den teknik som finns, och som kan vägleda elever och få dem att utvecklas. Lärare som kan utföra sitt jobb, helt enkelt.

15

Problem 3: Olika IT-system är inte kompatibla med varandra

Ett av problemen med IT:n i dagens skola är att det är svårt att integrera olika system. En film som gjorts i Mac kan vara svår att få upp i Windows. Att ha skrivit ett dokument i ett program och inte kunna visa det på en annan dator väcker stor frustration. Om alla elever har samma dator blir detta kanske inte ett prob-lem. Vi tycker dock att det är viktigt att elever får använda sig av de IT-apparater de tycker fungerar bäst för dem. Dessutom behöver man ofta fortsätta på sitt skolarbete hemma, och många vill då använda sig av sin egen dator, som inte alltid är kompatibel med den i skolan.

Det är viktigt att elever får möjlighet att använ-da olika typer av apparater, beroende på hur de lär sig bäst. En del känner sig tryggast med en iPad, medans andra jobbar bäst på sin PC.

Lösningen: Molntjänster

Att man ska kunna dela dokument med varandra är en självklarhet. Dock är det inte alltid lika lätt i praktiken, då tekniken ba-kom olika datorsystemen inte är utformade på samma sätt.

För att förhindra problem vid växling mellan olika sorters IT-system kan man använda sig av molntjänster. Dessa är tjänster som kan öppna dokument av olika format från olika system.

Det fungerar på så sätt att man delar dokument över internet, via en hemsida. Filerna sparas då i ett gemensamt format för hemsidan. I och med att filerna sparas över internet istället för ett specifikt datorsystem (exempelvis Mac eller PC) kan de öppnas från alla olika typer av datorer. Molntjänster finns i nuläget i stor utsträckning på internet. Man kan till exempel använda sig av Evernote, Google Docs och Dropbox, som alla är tjänster där man kan dela med sig av filer till andra, oavsett format.

Det gäller bara att lärare ges instruktioner kring dessa program och hur de kan användas. Vi vill uppmuntra Nacka Kommuns skolor att använda sig av dessa smidiga, lätthanterliga och kostnadsfria program. På så sätt skulle prob-lemet med elevers varierande preferenser av IT-system kunna lösas.

16

Problem 4: Svårt att lösa IT-problem som uppstår och man vet inte vart man ska vända sig

Många lärare kan ha svårt att hantera den snabba IT-utvecklingen i dagens skola. Det sker inte sällan att filmer hackar sig, hemsidor inte går att öppna eller högtalare slutar fungera. Även små problem kan få stora konsekvenser för den enskilde läraren, vars lektion inte kan fortgå som planerat. Ofta vet lärare inte vart de ska vända sig för att få den IT-hjälp de behöver. Hjälpinstruktioner över internet är krångliga att förstå och vaktmästaren har inte alltid tid att

rycka in. Inte heller elever vet vart de ska vända sig när de har problem med sina IT-apparater.

Lösning: Utryckarna

Det behöver inte vara nödvändigt att kalla in hjälp från ett företag, som kräver både tid och pengar. Hjälp med IT:n kan finnas närmare än vad man tror, i form av elever. Ifall elever sågs som en naturlig resurs skulle problem kunna lösas på ett naturligt sätt.Lösningen till problemen ser vi i idén ”Utryck-arna”. Utryckarna är en grupp elever som finns på varje skola för att hjälpa till med praktiska ting kring datorer och annan IT-utrustning. Gruppen består av runt två elever från varje

klass, som alla har fått en grundläggande ut-bildning i hur man handskas med IT-problem. Ifall någon då har problem med sin dator kan den kalla på en av de ”Utryckare” som har tid ledig och inte är upptagen med skolarbete. ”Utryckarna” kan inte lösa allt, men många av de problem som uppstår är såpass lätta att fixa att det inte krävs extern hjälp. Att elever hjälper till är inte bara en stor lättnad för den som mottar assistansen. Även själva eleverna lär sig av att få använda sina kunskaper kring IT i praktiken. Elever som går på en teknisk linje kan både se glädjen i att hjälpa till och nyttan av att få testa sina kunskaper i praktiken. Det gäller likaså de som läser en mer teoretisk linje. Alla skulle ha stor nytta av en grupp ”Utryck-are” på skolan.

“Jag har alltid haft det enkelt för mig att tala inför människor. I Ungt Inflytande har jag lärt mig att ut-veckla det man även trodde att man bemästrade. Nu känner jag mig ännu tryggare på scen!”

Deltagare Ungt Inflytande 2012

17

1. Pigeon

I dagens samhälle har vi tusen olika sätt att kommunicera med varandra. Facebook, Skype, Google apps; alla tillverkade för att nätverka, samtala och samarbeta. I Nackas skolor används många olika verktyg för kommunikation mellan eleverna, men dessa kanaler erbjuder sällan bra studi-emöjligheter och de som erbjuds av kom-munen är utdaterade. Eleverna glömmer bort syftet med samtalet, har svårt att hitta rätt människor att få hjälp av, lämnar krän-kande kommentarer och måste använda krångliga lösningar för något som borde vara enkelt. Pigeon är lösningen på proble-men som uppstår med dagens system.

Pigeon är en chattklient för Nacka kommuns alla elever, som ska uppmuntra till kommunika-tion och samarbete. I början av en termin krävs det mycket roddande för att få tag på facebook-konton, telefonnummer och e-mailadresser. I Pigeon blir Nackas elever automatiskt inlagda så att de lätt kan nå varandra. Skolan sorterar in eleverna i undergrupper som till exempel “min skola”, “min klass” så att det blir lätt att nå de du vill.

För att förenkla samarbete mellan skolor och elever i olika åldrar finns stora så kallade messageboards. Där lägger man upp problem man behöver hjälp med, bilder eller andra dokument. Dels kan eleverna skapa sina egna messageboards, för klassen eller för särskilda arbetsgrupper och dels så finns det en stor messageboard för alla Nackas elever. Lärarna på skolan har även de en egen messageboard.

Pigeons chattsystem innehåller en videochatt med inspelningsfunktion, möjlighet att markera och ändra i varandras dokument i realtid, digital whiteboard med inspelningsfunktion samt en vanlig textchatt. Grupparbeten kan nu utföras från vart som helst, och det blir lättare att göra och dokumentera research inom gruppen. Pigeon ger elever möjligheten att arbeta från de ställen där de känner att de jobbar bäst. Skolan blir på så sätt mer flexibel och tar mer hänsyn till människan bakom eleven. Det hjälper även lärare, genom att de till exempel lätt förklara en uppgift via Pigeon ifall de inte kan närvara i skolan.

Dagens verktyg för kommunikation mellan elever, såsom edu och fronter, är ofta onödigt krångliga. Pigeon är tänkt att vara en snabbare

Tre programvaror som kan underlätta elevers vardagkommunikationsväg som underlättar dokumen-tation och förklaringar. Grunden i Pigeon är ett vanligt chattsystem som har vissa likheter med till exempel facebooks chattklient, som många har större vana med. Det blir lättare att ta kontakt med hela klasser, men också enklare att hitta de specifika adresser man letar efter, då de ligger sorterade.

Sist men inte minst ökar det elevinflytandet. Politiker kan också ha konton och på så sätt kan de ställa frågor till eleverna via Nackas messageboard, men även få frågor direkt via chatt. Det gör att unga får ett mer direkt inflytande, vilket faktiskt är en del av artikel 12 i barnkonventionen. På så sätt löser det inte enbart problem i skolan, men också i samhället i övrigt.

18

2. Föreläsningar & genomgångar i skolan ”On demand”

I dagens skola 2012 så är det en hel del information som man som elev måste ta vara på, på bästa sätt, mycket av denna information förekommer under muntliga presentationer/föreläsningar där det hän-ger på elevernas uppmärksamhet gällande deras betyg. Ifall man inte har möjligheten att närvara fysiskt under dessa tillfällen så kan en hel del information gå till spillo, detta kan i sin tur resultera att eleverna gör mindre bra ifrån sig under prov & presenta-tioner som är anknutna till föreläsningen.

Vi på Ungt Inflytande har funnit en lösning på detta problem. Vi anser inte att elever ska vara känna sig tvingade till att närvara fysiskt på en bestämd plats för att få information kring ett ämne ifall det finns möjlighet att lära sig på en lämpligare plats. Vår idé bygger på att man som elev själv känner efter i vilken miljö man lär sig bäst i, och anpassar sig därefter till behov.

Lösningen lyder så att alla föreläsningar/pre-sentationer som genomförs av en lärare/extern föreläsare spelas in, samt sänds ut live på skol-

webben med hjälp utav en kamera som slås på då det hela drar igång. Detta tror vi kommer att ge eleverna bättre förutsättningar inför prov & presentationer som är förknippade med föreläsningen.Eleverna kommer att kunna arbeta från den plats som dem känner ger bäst fokus och lugn, så även om du är t.ex. hemmaliggande med hosta så kommer du enkelt och smidigt kunna hänga med i skolarbetet på ett effektivt sätt, eleverna kommer även att ha möjligheten att ställa frågor över en chatt som finns tillgänglig bredvid föreläsningsrutan online. Detta kräver även ett stort ansvar från elevernas sida för att detta system ska fungera på ett effektivt sätt.

Eleverna kommer att kunna granska presentati-onerna så många gånger de behöver inför prov och presentationer. Inför t.ex. nationella provet i matte så kan man som elev känna att man glömt bort en hel del information kring just en utav de flertals områden som man under tidig-are året haft, då blir det väldigt lätt för dig som elev att enkelt gå tillbaka till t.ex. ”Algoritmer 2c” för att sedan få en förklaring igen utan att en lärare behöver närvara fysiskt.

Vi har upprepande gånger fått höra frågor som ”Varför skulle eleverna välja att närvara i salen ifall de ändå kan kolla på den online, alternativt

strunta i att kolla på den helt?” Vi i IT-gruppen tycker inte att eleverna ska känna sig tvingade till att närvara på en plats om det är så att finns bättre möjligheter för eleven att lära sig. Varför ska en elev som lär sig bättre i en lugn och harmonisk miljö behöva sitta i en lokal där det finns flertals andra personer, som mycket väl kan få eleven att känna att denne befinner sig i en obekväm sits?

On Demand iden ger eleverna möjlighet att själva ta ansvar för sin egen lärning och använda skolan som en arbetsplats inta bare en informa-tionskälla.

19

3. Arti

Som det är idag vet de fl esta ungdomar inte hur de lär sig på optimalt sätt. De har i skolan blivit tillsagda vad de ska göra och på vilket sätt. Det delas ut samma mate-rial och uppgifter till var och en i en klass på 30 personer, och många har därför inte refl ekterat kring på vilket sätt de tar till sig information bäst. Skolan idag ger inte elever verktyg utifrån deras individuella inlärningssätt, utan baserar undervisningen på ett bestämt format.

För att ge elever möjligheten att utvecklas på det mest effektiva sättet har vi kommit på funktionen Arti. Arti är en personlig assistent i datorn, som utgår från hur varje enskild individ lär sig.

Det börjar med att man får svara på frågor kring sig och sin inlärning. Man får då ett resul-tat som berättar vilken av de olika inlärnings-metoderna som passar in på en själv. Därifrån kan Arti visa de verktyg som behövs för att arbeta på bästa sätt med det uppdrag man är igång med. Någon som lär sig mest effektivt genom att läsa kan ges nyttiga länkar till artiklar och encyklopedier. Den som bäst tar in infor-mation genom visualisering kan bli länkad till

Youtube-klipp eller Utbildningsradions pedago-giska fi lmer. Visar testet att du arbetar som bäst när du får röra på dig och testa saker i praktik-en kan Arti uppmana en att gå ut i friska luften och hämta inspiration, eller kanske försöka rita upp det du ska lära in. Som standard är Arti en liten fi gur som fi nns i det nedersta högra hörnet på ett Word-dokument eller på din webbläsare. Men man kan själv välja när man vill använda sig av Arti och var man vill ha den, samt om den ska göra ljud ifrån sig eller endast aktiveras när man klickar på den.

De oändliga möjligheter som fi nns med IT idag kan utnyttjas för att stärka elevers kunskap och arbetsförmåga. Det gäller bara att utforma IT:n efter människors olika förutsättningar, så att inte datorn endast blir ett dyrare alternativ till en bok. Arti kan ge elever en stor mängd olika arbetsverktyg, baserat på hur individen lär dig mest effektivt.

20

EfterordDet var nu tre veckor sedan vi för första gån-gen stod utanför arbetscentrum i Fisksätra. Da-gen då vi alla möttes för första gången. Dagen då vi tretton okända ungdomar kastade nyfikna blickar mot varandra. Dagen då vi stod där helt ovetande om vilket spännande äventyr som väntade oss alla innanför byggnadens stängda dörrar. Man får väldigt ofta höra hur tiden går fort när man har roligt. Jag hade aldrig någon-sin i mina djupaste aningar kunnat tänka mig att detta ordspråk skulle kunna appliceras på nio-till-fem-rutinen. Det var helt enkelt utanför mitt universum. Plötsligt så sitter vi alla här tre veckor senare och funderar kring vart tiden har tagit vägen, tre veckor fyllda med allt det bästa ur en Astrid Lindgren-berättelse. Kreativt tänkande, inspirerande människor samt en extra stor slev med kärlek och vänskap, det är nog receptet till framgångsgrytan i årets Ungt inflytande 2012.

Ungt Inflytandepiloterna 2012

21

Inflytandepiloter 2012 - IT i skolan

Amanda Forsman-Sundellamanda.forsman-sundell@ybc-nacka.se 0760-20 54 62

Sara Bergmansabe1000@hotmail.com0707-97 90 89

Rebecca Heinebeccis_me@hotmail.com0732-11 40 86

Jesper Bäckströmjesper-backstrom@hotmail.com0703-85 05 81

Ali Al-Wendawidomare2012@hotmail.com0720-26 12 08

Alexander Sundqvistjacobsen1_95@hotmail.com0769-41 95 95

22

Amin Zouitenamin.zouiten@me.com0760-76 75 03

Felix Sundqvistfelix.jacobsensundqvist@gmail.com0707-76 28 25

Maria Teleniusmariatelenius@gmail.com0702-27 87 40

Assisterande processledare Ungt Inflytande 2012

“Man har friheten att kunna säga vad man verkligen tycker, och att jobba med någonting som verk-ligen förändrar och ger avtryck i samhället.”

Deltagare Ungt Inflytande 2012

“Det bästa med Ungt Inflytande är att ens olikheter bidrar till ett gott resul-tat istället för att skapa fördomar. Här är alla lika mycket värda, oavsett kön, ålder eller härkomst.”

Deltagare Ungt Inflytande 2012

23