Vad gör landsbygden attraktiv för unga kvinnor? Dessvärre finns väldigt lite forskning kring det. Men Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jordbruksverket, intresserar sig för frågan.

Hon följer och reflekterar över olika rapporter, t ex i Annandagsmorgon i radions P1 den 140421: ”Vi gjorde en studie förra året, där vi lät Ungdomsbarometern fråga ungdo-mar ”Var vill du bo i framtiden?”, där det visade sig att de unga kvinnorna i högre grad än männen ville bo i en liten ort eller på landsbygden. Den grupp pojkar som sa sig vilja bo på landsbygden var de som kanske inte tänkte att utbilda sig, medan den grupp kvinnor som sa sig vilja bo på landsbygden, var de som var väldigt ambitiösa och hade höga utbildningar. Det finns en skillnad, verkligen, i kön här.”

I bloggen Se landet konstaterade hon den 140422 att: ”Unga kvinnor med stort engagemang för miljö och natur lockas av ett an-nat liv på landet. Kunskap som är viktig för de landsbygdskommuner som vill se en inflyttning. Här finns en målgrupp.” I SOU 2014:6 Män och jämställdhet, finns kartläggningar och analyser (Kapitel 4:6, Män och geografi)

Kvinnor och män flyttar till utbildning, arbete såväl som sociala nätverk. Samma orsaker gör också att man inte flyttar från en plats, eller flyttar till-baka till landsbygden. I en svensk studie kännetecknades flyttningar till landsbygden av familjeorienterade män såväl som kvinnor.

I stycke 4.6.5 Jämställdhet och glesbygdspolitik – reflektioner konstateras:

Viktigt är hur män och kvinnor uppfattar sina möjligheter i rurala miljöer; om man kan se en framtid för sig som man eller kvinna under de förutsätt-ningar man önskar sig.

Framsida: Hanna Nilsson i täten för traktorcruisingen under Traktorfrossan i Trönö 2010. Foto: Niklas Svensson

Resurs X arbetar för att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande och delaktighet i det regionala tillväxtarbe-tet. I fokus står landsbygdsutveckling, entreprenörskap och innovativa miljöer. Resurs X bevakar att regionala planer och prioriteringar utgår från både kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen. 0270-766 55, www.resursx.se

”I planeringen av hur resurser ska användas bör jämställdhet vara en central fråga.”

Unga kvinnor

En framgångsfaktor för landsbygdsutveckling

Resurs X ResursCentrum för Jämställd Tillväxt i Gävleborg

Samtal om hur vi kan öka återflyttningen till landsbygden

Under 2011 genomförde Resurs X rådslag, tillsammans med Länsstyrelsen och LRF. Representanter från regionala organisationer, kommuner, närings-livet och civilsamhället deltog. Demografin på landsbygden i länet diskuterades; att det råder ett relativt underskott på människor i verksam ålder, särskilt kvinnor. Varför ser det ut så här och vad kan vi göra åt det? Och är det önskvärt att ens försöka? På den sista frågan blev svaret entydigt ”Ja”

Att fler människor flyttar till länet, återvänder hit eller stannar kvar är av största angelägenhet för oss alla! Sammanfattningsvis ger all fakta och statistik samt alla möten med offent-liga aktörer, näringsliv och det civila samhället en samstämmig bild. Gävleborgs län måste bli mycket bättre på att vara attraktiv för unga kvin-nor, att tillvarata unga kvinnors erfarenheter samt att öka delaktigheten för att få till stånd ett livskraftigt län med hållbar utveckling. I samband med rådslagen tog vi fram diskussionsunderlag

I det Regionala UtvecklingsProgrammet ”Möjligheter nära dig” (2009-2013) slogs fast att

”En förklaring till att fler flickor än pojkar lämnar regionen kan vara den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden med färre utvecklingsmöjligheter inom traditionellt kvinnliga yrken och för svag motivering för unga kvinnor att vilja stanna kvar och söka sig till för länet starka branscher. Detta med-för i förlängningen en demografisk snedfördelning med för få kvinnor i fertil ålder i förhållande till män vilket i sin tur påverkar födslotalen.” Utdrag ur ”En ny grön våg?” Westlund, Hans och Wolfgang Pichler (2000), s 19 Den bakomliggande tanken grundas på det faktum att det är kvinnorna som historiskt sett gått i spetsen för urbaniseringen och att den svenska landsbygden även idag har ett kvinnounderskott. Såväl ekonomiskt som kulturellt kan det hävdas att landsbygden är mindre jämställd än städerna. En mer jämställd landsbygd skulle sålunda kunna bidra till en mer positiv befolkningsutveckling. Utdrag ur webbartikel från Söderhamns-Kuriren 110519 Tron på laxeffekten kan förgöra Gävleborgs landsbygd. Professor Peter Wa-ara, som studerat fenomenet, uppmanar politiker och näringsliv att agera.

– Att ungdomarna flyttar tillbaka är en fet myt.

Laxeffekten är tron på att ungdomar som flyttar för att utbilda sig och skaffa jobb kommer att återvända till sin hemort när det blir dags att bilda familj, precis som laxarna gör. Men enligt Peter Waara, som studerat ungas vuxenblivande, är laxeffekten en svårdödad myt.

– Visst flyttar en del tillbaka till sina hemorter. Men en svala gör ingen sommar.

Han har studerat demografin i flertalet av landets regioner och enligt honom går mönstret igen i de allra flesta. Unga vuxna flyttar till storregioner för att skaffa sig utbildning och jobb. Att de sedan återvänder för att bilda familj är en myt. Forskningen visar att benägenheten att flytta minskar avsevärt ef-ter 30 års ålder och att bara 30 procent återvänder till sin hemort.

- Och de som återemigrerar kanske inte gör det förrän sent i livet. Då är de heller inte det tillskott som en kommun vill ha. Utdrag ur serien Kluvet Land, P1 110818, ”Drömmen om landet” Lars Westin, professor och föreståndare för Centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet:

”När en region vill öka sin befolkning, så är det ju hemskt viktigt att man lyckas attrahera unga kvinnor. Och därför är det mycket viktigt för en kom-mun som vill växa att man skapar attraktiva miljöer och synliggör de unga kvinnorna, att de känner att det här är ett ställe där jag vill att mina barn ska växa upp.”

Alexandra Andersson Ellis är uppvuxen i en by utanför Järvsö, men bor nu i Umeå: ”Det här är kanske bara mina erfarenheter och mina fördomar, men de sä-ger i alla fall mig att det är mer uppdelat mellan män och kvinnor, att köns-rollerna, de gamla könsrollerna, är tydligare på landsbygden. När jag var i brytpunkten att flytta hemifrån och starta mitt eget liv, när hela världen låg öppen, kändes det som att möjligheterna för en kvinna var större i en stad.” Företagardagar I Hudiksvall, citat från paneldebatt På frågan om vad som är hinder för tillväxt svarade Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden:

”Det är stora fjärrägda verksamheter, utflyttning av ungdom, dubbelt så många tjejer lämnar - hur göra det attraktivt för unga kvinnor att stanna kvar, flytta hit och återvända?”