Undersköterskans yrkesroll - DiVA portal › smash › get › diva2:1113376 ›...
Transcript of Undersköterskans yrkesroll - DiVA portal › smash › get › diva2:1113376 ›...
Undersköterskans yrkesrollEn kvalitativ studie om implicita och explicita regler och förväntningar i
undersköterskans yrke
Alice Hofvander
Sociologi, kandidat
2017
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Examensarbete i sociologi 15 hp
Sociologi kandidat, Termin 6, VT 2017
Institutionen för Ekonomi, Teknik och Samhälle
Luleå Tekniska Universitet
Alice Hofvander
Handledare: Eugenia Segerstedt
Examinator: Saila Piippola
Undersköterskans yrkesroll
En kvalitativ studie om implicita och explicita regler och
förväntningar i undersköterskans yrke
Sammanfattning
Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i
Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som
finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar.
Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av
legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även
fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrket
för att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll
har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I
föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll
utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och
förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella
regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin
yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta
yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands
universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett
års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna
arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet
analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretisk
definition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre
manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av
arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där
slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext
samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.
Nyckelord: Undersköterska, yrkesroll, förväntningar, samvetsstress.
Abstract
Over the coming decades, the need for assistant nurses is expected to increase drastically in
Sweden. There are not enough assistant nurses being educated to cover the need, while the
interest in the upper secondary schools’ care programs are reducing. The government's
investigator, in an investigation published in March 2017, proposed an introduction of a
certification for the assistant nurses’ occupation to tighten up the definition of their
occupational role. The worker’s union Kommunal also has worked for the introduction of a
professional certification for the assistant nurses’ profession in order to strengthen the
legitimacy of the occupation. Despite the pressure to tighten up the definition the
occupational role, the research interest in assistant nurses’ experiences of their profession is
scarce. The present qualitative study, therefore, investigates how assistant nurses experience
their occupational role according to a theoretical definition of an occupational role as formal
and informal rules and expectations. The study tries to answer three questions: What formal
and informal rules form the basis of assistant nurses’ occupational role? How does the
assistant nurses characterize their profession? How does the assistant nurse deal with his or
her career and duties? Eight occupational assistant nurses were recruited from Sunderby
Hospital, Norrlands University Hospital, Sahlgrenska University Hospital, and Mölndal
Hospital, with at least one year of work experience. The participants were between the ages
of 24-56, of which six of the nurses works at oncology departments and the other two works
in emergency wards. The result is analyzed based on the formal and informal rules and
expectations of the occupational role, a theoretical definition of conscience stress, and a
dramaturgic perspective. The result shows three manifest themes: The occupational role’s
definition, the occupational roles qualities, and the experience of work related tasks. The
outcome is discussed in relation to the theoretical framework of the study, which concludes
that the occupational role of the nurse assistant is defined as part of the occupational social
context and the tasks and behaviors that the nurse assistant is expected to perform.
Keywords: Assistant nurse, professional role, expectations, stress of conscience.
Innehållsförteckning
Förord ....................................................................................................................................... 6
1. Inledning ............................................................................................................................... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 8
1.2 Avgränsningar .................................................................................................................. 9
2. Bakgrund .............................................................................................................................. 9
2.1 Undersköteskeyrket .......................................................................................................... 9
2.2 Undersköterskans utbildning ............................................................................................ 9
3. Tidigare forskning ............................................................................................................. 10
4. Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................... 11
4.1 Yrkesroll som regler och förväntningar ......................................................................... 11
4.2 Social roll - Det dramaturgiska perspektivet .................................................................. 13
4.3 Samvetsstress ................................................................................................................. 14
5. Metod .................................................................................................................................. 14
5.1 Kvalitativ metod och hermeneutisk ansats ..................................................................... 14
5.2 Litteratursökning ............................................................................................................ 15
5.3 Studiens urval ................................................................................................................. 16
5.4 Intervjuernas genomförande ........................................................................................... 17
5.5 Etiska överväganden ...................................................................................................... 18
5.6 Förförståelse ................................................................................................................... 19
5.7 Bearbetning av data ........................................................................................................ 19
6.0 Resultat och analys .......................................................................................................... 21
6.1 Yrkesrollens definition ................................................................................................... 21
6.1.1 Implicita förväntningar ............................................................................................ 21
6.1.2 Kontrast mellan roller .............................................................................................. 24
6.2 Yrkesrollens kvaliteter ................................................................................................... 25
6.2.1 Patientrelationer ....................................................................................................... 25
6.3 Skildring av motivation .................................................................................................. 26
6.3.1 Positiv patientkontakt .............................................................................................. 27
6.3.2 Försummad patientkontakt ...................................................................................... 27
7. Diskussion och slutsatser ................................................................................................... 28
7.1 Fortsatt forskning ........................................................................................................... 29
Referenser ............................................................................................................................... 30
Bilaga 1 – Informationsbrev .................................................................................................. 1
Bilaga 2 – Intervjuguide .......................................................................................................... 1
6
Förord
Detta har varit en berikande och givande resa, den nya kunskapen har breddat mitt synsätt
och ökat min förståelse för undersköterskor och hur viktig roll de har i samhället. Jag vill
tacka undersköterskorna som deltog, utan er hade detta inte varit möjligt. Jag vill även rikta
ett stort tack till cheferna som bidrog till nå ut till alla fantastiska undersköterskor som har
deltagit i studien.
Slutligen önskar jag även tacka min handledare Eugenia Segerstedt för all hjälp och stöd du
har givit under arbetets gång. Diskussionerna med Lena och Robin Pedersen har varit till stor
hjälp med värdefulla råd och förslag under arbetets gång.
Jag vill även ta tillfället i akt att tacka alla mina vänner och bekanta som har uppmuntrat mig
och givit konstruktiv kritik och förslag under uppsatsens utveckling.
Umeå, 28 maj 2017
Alice Hofvander
7
1. Inledning
Vård- och omsorgssektorn är Sveriges största yrkesområde med över en halv miljon anställda,
varav undersköterskeyrket är det mest förekommande med omkring 257 000 anställda
undersköterskor år 2013 (Sveriges Kommuner och Landsting 2014). Undersköterskor arbetar i
huvudsak med omvårdnad och återfinns inom ett flertal vård- och omsorgsinstanser såsom
sjukvården, äldreomsorgen, psykiatrin, med flera (Kommunal 2017a). Under de närmaste
decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka i Sverige på grund av
pensionsavgångar, men även på grund av att barnafödseln har stigit de senaste tio åren och att
antalet äldre människor ökar (Statistiska centralbyrån 2017). Sveriges Kommuner och
Landsting (2014) redovisar att rekryteringsbehovet av undersköterskor beror till 60 procent av
pensionsavgångar, varav resterande 40 procent är på grund av det ökande vårdbehovet av barn
och äldre då antalet människor i åldrarna 75–84 år förväntas öka fram till 2035 (Statistiska
centralbyrån 2015).
En rapport från Statistiska Centralbyrån (2014) visar att rekryteringsbehovet till år 2035
förväntas ligga på 160 000 utbildade undersköterskor, medan en annan rapport från Sveriges
Kommuner och Landsting (2014) visar på ett rekryteringsbehov av 139 000 nya
undersköterskor till år 2023. Det medför att var tredje ungdom inom denna tidsperiod skulle
behöva välja vårdyrket för att täcka rekryteringsbehovet (Johnreden 2002).
Det ökade vårdbehovet i kombination med det stora underskottet av undersköterskor leder till
ett samhällsproblem. Samtidigt som behoven ökar i samhället minskar dessutom intresset för
omvårdnadsprogrammet hos ungdomarna (Kommunstyrelsen äldreomsorg 2002). Utan
utbildade undersköterskor skapas en ohållbar situation för kommunerna, vilket idag har
resulterat i att outbildad personal tagits in för att täcka upp där resurserna inte räcker till
(Johnreden 2002). Detta menar Johnreden (2002) resulterar i en lägre vårdkvalité för vårdtagare
då de anställda inte har den kompetens som krävs för arbetet. I kontrast till sjuksköterska och
läkare är undersköterska ingen skyddad yrkestitel och har således inga nationella lagar eller
föreskrifter rörande en formell utbildning eller legitimation. Dessutom finns ingen nationell
kompetensbeskrivning av undersköterskans yrkesroll. I praktiken kräver dock de flesta
arbetsgivare en grundutbildning i omvårdnad och omsorg.
Under 2015 beslutade regeringen om att tillsätta en särskild utredare för att ta fram förslag till
en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen som resulterade i utredningen: Läs mig! Nationell
kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21), som överlämnades den
31 mars 2017 till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. I utredningen presenteras
8
förslag att nationella kvalifikationer för undersköterskor bör fastställas genom införande av
legitimation för yrket samt att öka det årliga antalet utbildade undersköterskor från cirka 4 000
till 16 000. Dessutom beslutade fackförbundet Kommunal under 2016 att driva
professionaliseringsfrågan om undersköterskelegitimation i syfte av att förtydliga
undersköterskans yrkesroll och öka intresset för yrket (Kommunal 2017b).
Både regeringens utredare och fackförbundet Kommunal menar att vårdsektorn är i behov av
ett formellt förtydligande av undersköterskans yrkesroll, dels för att stärka yrkets legitimitet,
samt dels för att öka intresset för yrket och öka det årliga antalet utbildade undersköterskor.
Trots detta finns det en tydlig brist av vetenskapligt granskad litteratur som berör
undersköterskan egna upplevelse av sin yrkesroll och de implicita och explicita regler som
ligger till grund. Detta kontrasterar starkt mot den mängd litteratur som exempelvis berör
sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, som exempelvis sjuksköterskestudenters syn på sin
kommande yrkesroll (Ring och Danielson 2009) samt yrkesaktiva sjuksköterskors inom
äldrevården (Tunedal 2001) och neonatalvården (Magnusson, Tedesand, och Dahlberg 1998).
Mot bakgrund av den brist av undersköterskor vården erfar, de yrkesförtydliganden som
regeringens utredare och fackförbundet Kommunal yrkar om, samt den knappa mängd
forskning som har utförts om undersköterskans yrkesroll, menar jag att det finns ett stort
intresse av att undersöka yrkesaktiva undersköterskors upplevelse och förhållningssätt till sin
yrkesroll. Dels för att arbeta emot en konkret nationell yrkesbeskrivning grundad i
undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll, samt dels för att öka intresset för
undersköterskeyrket.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är således att undersöka undersköterskors upplevelse av sin
yrkesroll och arbetsuppgifter, utifrån en teoretisk definition av ‘yrkesroll’ som implicita och
explicita regler och förväntningar för hur en bör handla och agera i sitt arbete. Studien utförs
som en del av att öka förståelsen för undersköterskornas uppfattning av sitt yrke. Följande
frågeställningar har formulerats för att hjälpa mig nå syftet:
• Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll?
• Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll?
• Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter?
9
1.2 Avgränsningar
Studiens syfte avgränsas till att endast inkludera de deltagande undersköterskornas subjektiva
upplevelser av de underliggande faktorer frågeställningarna berör. Syftet avgränsas i detta
avseende för att minimera problemformuleringen till en hanterbar undersökningsgrund för
studiens storlek och tidsram. Deltagarurvalet avgränsas till yrkesaktiva undersköterskor inom
hälso- och sjukvården med gymnasial vård- och omsorgsutbildning eller motsvarande, samt
minst ett års arbetserfarenhet. Kravet på arbetserfarenhet tillämpas för att låta deltagarna vara
familjära med yrket och socialiserats in arbetsplatsens etablerade yrkesroll. Detta är av vikt då
upplevelsen av en yrkesroll ofta är kopplat till yrkets utbildning, individens arbetserfarenhet,
och de förväntningar som finns för hur arbetet skall utföras (Repstad 2005).
2. Bakgrund
2.1 Undersköteskeyrket
En undersköterska har en bred kompetens med möjligheter att arbeta inom flertalet olika
verksamheter. Huvuduppgifterna för en undersköterska är att arbeta nära människor som av
olika skäl är i behov av vård, stöd, omsorg eller service. De övergripande kategorierna en
undersköterska kan arbeta inom är funktionshindrade, äldreomsorgen, psykiatri samt hälso-
och sjukvården (Skolverket 2016). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) tar upp att hälso-
och sjukvården avser åtgärder att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och
sjukdomar samt att ta hand om avlidna (2§). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att
förebygga ohälsa samt erbjuda vård med respekt till alla människors lika värde och för den
enskilda människans värdighet (3§).
Undersköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården har väldigt varierande
arbetsuppgifter varav olika faktorer påverkar arbetet, såsom arbetsplats och avdelning; om det
är vårdcentral, ambulans, akutmottagning eller sjukhus (Arbetsförmedlingen 2015).
2.2 Undersköterskans utbildning
Undersköterska är inget legitimerat yrke och har således inga nationella krav på utbildning. I
praktiken kräver dock de flesta arbetsgivare en utbildning i linje med Socialstyrelsens allmänna
råd (SOSFS 2011:12) om en utbildning motsvarande minst 1400 gymnasiepoäng i
grundläggande vård och omsorg. De två vanligaste tillvägagångssätten för utbildning är
gymnasiets vård- och omsorgsprogram eller en motsvarande vuxenutbildning vid Komvux
(Arbetsförmedlingen 2015). Vård- och omsorgsprogrammet är en treårig gymnasieutbildning
10
där studenten lär sig grunderna i vård och omsorg, samtidigt som studenten studerar
gymnasieskolans grundämnen för möjligheter till vidare studier (Skolverket 2016). Vid vård-
och omsorgsutbildning vid Komvux kan studenten själv förelägga studietiden efter eget
önskemål. Studenten kan välja att läsa några få kurser eller hela programmet. Det finns även
möjlighet att studera på halvfart och kombinera med arbete vid distansstudier
(Komvuxutbildningar 2017).
Under studietiden får studenten lära sig grundläggande kunskaper inom äldreomsorg,
funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård, samt vård och omsorg för möjlighet att arbeta
inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten (Gymnasieguiden 2017). Studenten får
kunskaper inom medicin, medicinteknik, psykiatri, arbetsmiljö, sociala färdigheter, hälsa,
pedagogik samt vård och omsorg. Utbildningen skall bidra till studentens utveckling i sina
färdigheter att utföra arbetsuppgifter på ett professionellt sätt samt lära sig att lösa
problematiska situationer på ett kreativt vis (Skolverket 2011). Begrepp som hälsofrämjande,
hygieniskt, etiskt, ergonomiskt, pedagogiskt, habilitering och rehabilitering är centrala, men
också kunskapen att iaktta, värdera och uppfatta olika förhållanden. För att ge studenten en
chans att skapa sig en yrkesidentitet och få en inblick i yrkeskulturen förekommer även
arbetsplatsförlagd utbildning (Skolverket 2016).
3. Tidigare forskning
Det finns till min vetskap inte någon svensk fackgranskad litteratur om undersköterskans
yrkesroll publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Dock har Thunborgs (1999) undersökt
yrkesidentiteten hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor i sin avhandling. Resultatet
som presenteras i Thunborgs avhandling visar på hur undersköterskor vid olika avdelningar
skiljer sig åt vid rutiner, regler och patientorientering. Hon beskriver hur undersköterskans
arbete till största del är patientorienterat men att det även är viktigt att inte glömma att det i
huvudsak är omvårdnadsbaserat. Hon talar om att undersköterskan lär sig sitt arbete genom en
utbildningsfas, den praktiska arbetsfasen under personalutbildningsfasen samt att det är viktigt
att ha en grundläggande utbildning för möjlighet för anställning. Dessutom lär sig
undersköterskor sitt arbete genom att arbeta tillsammans med andra undersköterskor,
sjuksköterskor och läkare. Vidare talar hon även om vikten av föreläsningar, och
personalutbildningar för möjlighet att utvecklas som undersköterska (Thunborg 1999).
I annan relaterad avhandling av Byström (2013) beskrivs undersköterskors möjligheter och
hinder för att lära och utvecklas i sjukvårdsarbete. Avhandlingen visar att undersköterskor inom
11
akut och traumatisk sjukvård har ett varierat och oförutsett arbete och att attityden emot
arbetsuppgifterna är avgörande för graden av lärande och utveckling. Att arbetsuppgifterna
uppfattas som intressanta, meningsfulla och stimulerande är positivt för lärande. Byström
förklarar även hur det är viktigt för undersköterskor att få ta del i både formella, icke-formella,
och informella läraraktivitetet för att växa och utvecklas i sin yrkesroll. Dessutom beskriver
hon hur undersköterskors utbildning kan ge tillfällen för en teoretisk fördjupning och
yrkesmässig utveckling, vilket tillsammans med certifikat kan ge undersköterskor ett mer
professionellt erkännande.
4. Teoretiska utgångspunkter
Studiens syfte och frågeställningar utgår från den teoretiska definition av yrkesroll som
presenteras nedan. De teoretiska utgångspunkterna som presenteras i detta avsnitt har spelat en
central roll under studiens gång och har tillåtit en teoretisk förankring av dessa definitioner och
perspektiv genom studiens analys.
4.1 Yrkesroll som regler och förväntningar
Under 1920 till 1930-talet började samhällskunskaperna intressera sig för människans olika
roller, vilket återfinns inom flertalet olika discipliner och skiljer sig åt beroende på vilken
disciplin det tillhör (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Den sociologiska betydelsen av roll
har blivit allt vanligare i vardagsspråket, det vill säga yrkesroller, patientroller och könsroller
med flera (Repstad 2005). Aubert (1997) definierar roller som summan av regler och
förväntningar vid en viss uppgift eller position. De olika förväntningar individer har på
varandra i en yrkessituation är en sammanfattande benämning för rollen i ett yrke (Sachs 1996).
En yrkesroll är således en uppsättning regler, formella som informella, och knutna till individer
inom ett yrke och hur dessa handlar och uppför sig i olika situationer och positioner (Repstad
2005).
Det är vanligt förekommande att man tar upp sociala strukturer när man talar om yrkesroller,
exempelvis olika sociala positioner såsom läkare, sjuksköterska eller undersköterska. De olika
sociala positionerna kännetecknas och skapas till viss del av förväntningar som finns för
individen (Forsén 1978). Exempelvis att människor som arbetar inom vården skall vara bra att
ta hand om andra (Sachs 1996). Dessa förväntningar är något individen tar till sig och blir en
del av deras verklighetsuppfattning (Repstad 2005).
12
Aubert (1997) menar att de finns olika former av förväntningarna av en yrkesroll. Det kan
innebära de förväntningar som en organisation eller andra människor har, de förväntningar
individen har satt upp för sig själv, men även de förväntningar individen själv har på andra
samt den uppfattning individen har skapat sig av andras förväntningar.
En yrkesroll består av förväntningar på vad dem ska utföra och hur arbetet skall utföras och det
finns regler för uppgifter och uppförande som tillhör yrkesrollen oavsett vilken individ som
innehar rollen (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Det kan vara att en yrkesroll är präglad
utav gott humör och gemytlighet i kontakt med andra inom samma yrkesroll medan i en annan
situation finns det starka rollförväntningar på lydnad och anspråkslöshet (Repstad 2005). Det
sociala samspelet underlättas ifall alla individer har roller att hålla sig till (Lenéer-Axelson och
Thylefors 2005). När regler och förväntningar kombineras skapas en viss stabilitet och när
dessa uppträder vid en situation, och rollen agerar på samma sätt varje gång skapas en form av
mönster för yrkesrollen (Repstad 2005).
Vi möter på många situationer i livet där vi är beroende av ett väl fungerande samarbete, där
det är viktigt att alla indelade parter kan lita på att de olika yrkesgrupperna uppfyller sina
yrkesroller och det som förväntades av dem. I en organisation finns det ofta flertalet olika roller
och sociala positioner som ingår i organisationen (Repstad 2005). I vissa fall kan en yrkesroll
vara formellt uttryckt i yrkesetiska föreskrifter, lagar samt befattningsbeskrivningar. De olika
formella förväntningarna är kopplade till den position eller status som finns för yrkeskategorin
på arbetsplatsen. Vilket talar om vilka uppgifter som skall utföras och hur det skall gå till vägas.
Vid en yrkesutbildning undervisas det i den formella yrkesrollen och alla inom yrkeskategorin
är tvingade att följa dessa formella förväntningar (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005).
I kontrast till formella förväntningar styrs de informella förväntningarna till en större grad av
traditioner och rutiner, men även arbetsgruppen och det sociala trycket som kommer därifrån.
De informella förväntningarna är således mer kopplat till utförande av de arbetsuppgifter som
finns, det vill säga det arbetsgruppen finns till för. Det kan till exempel vara utförande av
tidsplaner, kontrollera vårdtagare, bemöta människor, ta initiativ eller kanske samordna
arbetsuppgifter. De informella bygger mer efter behov och förväntningar som finns både hos
gruppen och individen (Lenéer-Axelson och Thylefors 2005). Om en individ inom en yrkesroll
går emot de formella och informella reglerna kan denna få sin yrkesroll ifrågasatt (Repstad
2005) och individen kan då drabbas av negativa konsekvenser och de är oftast från de andra i
samma yrkeskategori (Forsén 1978).
13
4.2 Social roll - Det dramaturgiska perspektivet
I boken Jaget och maskerna beskriver Goffman (2009) vardagslivet genom teatermetaforer, att
vi anpassar våra roller och framträdanden utefter det sociala sammanhanget, att människans
personlighet styrs utav den givna situationen som den står inför. I interaktion med andra
människor spelar alla en teaterroll. Varje individ tar på sig en roll i syftet att utföra ett
framträdande, ett slags fastställt handlingsmönster vilket lyfter fram och skapar små uttryck
och mönster i interaktionen, vilket formulerar sociala regler och roller. Ett framträdande är en
form av interaktion med de människor man möter. Aktörerna sätter på sig en mask och genom
intrycksstyrning medvetet styr vad andra ska få för intryck av aktören själv. De olika aktörerna
skaffar sig upplysningar och uppfattningar om de andra individerna för att kunna definiera
situationen och inta en lämplig roll. Samspelet mellan de olika individerna formar dem till
sociala varelser vars roller endast är givna i den sociala kontexten. Det framställda jaget, eller
rollen som spelas, är enligt Goffman (2009) endast en produkt av en scens aktivitet, inte en
orsak till scenen. Jaget är en rollgestaltning och inte ett fysisk individ utan endast en
dramaturgisk effekt som uppstår vid ett framträdande.
Team är också en term Goffman (2009) beskriver som en grupp individer som tillsammans
samarbetar för att utföra en framställning, där man tillsammans stödjer varandra i sina
rollframträdanden. Disciplin, lojalitet och försiktighet krävs för ett team i sitt agerande då de
behöver kunna lita på att alla inom teamet uppträder och handlar rätt för att bevara
framträdandet inför publiken. För att ett team skall kunna fungera är det viktigt att inneha
dramaturgisk disciplin vilket innebär att varje enskild person har självkontroll att styra över
sina känslor, ansiktsuttryck och röst i den roll som spelas. Att ha en inlevelse i rollen och
situationen men samtidigt inneha en disciplin och känslomässig distans till det som händer för
att ge en möjlighet att ta hand om oförutsägbara situationer som uppstår. Ofta kopplas den roll
som en individ gestaltar som individens “jag”, men rollen är en slags föreställningsbild som
hålls i liv genom personen som utför rollen (Goffman 2009).
En fasad är, enligt Goffman (2009), publikens tolkning av en individs beteende vid ett
framträdande. Detta omfattar ett helhetsintryck av individen, som exempelvis kön, ålder, kläder
och beteende, men även individens samhällsposition och fysiska plats. En viktig faktor i hur
publiken tolkar individens framträdande är om publiken har någon tidigare information eller
kunskap om individen. Detta bidrar till att definiera situationen och skapar förväntningar på
hur individen skall agera. Ofta kan publiken använda sig av tidigare erfarenheter för att skapa
sig en uppfattning om situationen, detta bidrar till att de använder stereotypiska uppfattningar
14
om individen. Då publiken inte har någon tidigare information eller kunskap om individen
söker denne efter ledtrådar i individens uppträdande eller utseende för att definiera situationen
och ge möjlighet till ett lämpligt bemötande (Goffman 2009).
4.3 Samvetsstress
Sjukvårdspersonal står i sitt dagliga arbete inför en rad etiska utmaningar när de ska vårda
patienterna inom de arbetsvillkor som finns (Juthberg et al. 2008). Samvetsstress är en form av
arbetsrelaterad stress som uppkommer i relation till andra individer vilket är vanligt
förekommande hos sjukvårdspersonal (Alkrisat och Alatrash 2016). När vårdpersonal utför sitt
arbete möter de på många olika människor med skilda vårdbehov. Deras uppgift är att bibehålla
och främja hälsan hos alla som söker vård, det kan vara allt från en tillfällig skada till sjukdom
(Altun 2002). Sjukvårdspersonal möter ofta människor i emotionellt svåra situationer där
personalen inte har möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav de själva önskar
(Alkrisat och Alatrash 2016). När arbetsbelastningen är för tung i deras arbete är kraven för
stora och känslor av maktlöshet, frustration, hjälplöshet och skuld kan uppstå hos personalen.
Det skapas en konflikt mellan det personliga samvetet och organisatoriska mål, vilket kan ge
upphov till samvetsstress (Altun 2002). Bidragande faktorer kan vara flera olika orsaker, som
hög arbetsbelastning, brist på resurser, tidsbrist eller höga krav som både kan komma från
organisationen och vårdpersonalen själva (Juthberg et al. 2008). När vårdpersonal inte
uppfyller de upplevda skyldigheterna gentemot patienten ger det upphov till samvetsstress, en
form av ett oroligt samvete hos en individ (Alkrisat och Alatrash 2016).
5. Metod
I följande avsnitt redogörs för studiens metodologiska överväganden och genomförande.
Dessutom redogörs för de etiska aspekter som har varit relevanta under studiens gång. Avsnittet
avslutas med en metoddiskussion.
5.1 Kvalitativ metod och hermeneutisk ansats
Kvalitativa metoder är ett verktyg som kan ge bättre insikter för ett fenomen genom att
undersöka fenomenets kvalitéer och karaktäristika. För att få en djup förståelse om ett fenomen
krävs det att komma det nära (Holme och Solvang 1997). Forskaren försöker på så vis sätta sig
in i det fenomen som undersöks och studera fenomenet inifrån för att skapa sig en fullständig
uppfattning om en företeelse. Valet av kvalitativ metod utgår ofta ifrån studiens syfte av att
försöka beskriva och förklara ett fenomen vilket tillåter att fånga det subjektivistiska och unika
15
(Tebelius och Patel 1987). På grund av studiens syfte att undersöka undersköterskors
upplevelser av sin yrkesroll och granska hur fenomenet skildras enligt formella och informella
regler och förväntningar lämpade sig en kvalitativ metod väl. Dessutom har en hermeneutisk
ansats legat till grund för det metodologiska tillvägagångssättet. Hermeneutik är en
tolkningslära som handlar om att tolka och förstå ett fenomen (Thurén 2007). Genom
hermeneutiken försöker vi att skapa en förståelse och tolkning av människors personlighet,
handlingar, och upplevelser av fenomen.
I den kvalitativa forskningen är hermeneutiken ett förståelse- och tolkningssystem med en
forskare som är öppen och emotionellt engagerad (Patel och Davidson 2011). Vi som
människor kan känna empati och sätta oss in i andras situationer, vad de känner, upplever och
tänker. Människan har avsikter som yttrar sig i handlingar och i språket, som tillsammans
skapar det innehåll som kan förstås. Det är vanligt inom sociologin att använda en hermeneutisk
ansats i den kvalitativa forskningen för att försöka skapa en förståelse av människors
handlingar och resultatet av dessa (Thurén 2007).
En forskare som utgår från en hermeneutisk ansats närmar sig ett forskningsobjekt utifrån den
egna förförståelsen genom de tankar, känslor, intryck och kunskaper som forskaren innehar.
Detta är en tillgång och inte ett problem eller hinder för att tolka och förstå helheten i
forskningsobjektet (Patel och Davidson 2011). Hermeneutiken bygger dock inte endast på
förståelse av empiri och logik utan även på ett igenkännande av helheten (Thurén 2007).
Holism innebär just det att fånga helheten i forskningsproblemet då helheten är mer än endast
summan av delarna, Genom att förstå materialet på flera nivåer, som enskilda delar och som
en helhet, kan forskaren ställa förståelsen mellan dessa delar i relation till varandra för att skapa
en god förståelse av det studerade. Under hela arbetet använder forskaren den egna
förförståelsen som är ett verktyg i tolkningen av materialet för att så gott som möjligt nå en
fullständig förståelse (Patel och Davidson 2011). Att tolka och förstå hur undersköterskorna
själva upplever sin yrkesroll var centralt för studiens syfte. En hermeneutisk ansats tar
tolkningen och förståelse av deltagarnas upplevelse i anspråk och var därför en lämplig
metodologisk ansats för att närma sig studiens syfte.
5.2 Litteratursökning
Vid studiens början utfördes en initial litteratursökning där fokus i första hand låg på att finna
fackgranskade studier om undersköterskeyrket. Litteratursökning genomfördes med hjälp av
söktjänsterna EBSCOhost, LIBRIS, och Google Scholar samt databaserna Scopus och
16
PubMed. I första hand söktes det efter nationella publikationer på svenska med sökorden
undersköterska i kombination med yrkesroll, arbetsroll, och yrkesidentitet. Sökningarna gav
inga resultat av fackgranskade studier rörande undersköterskors yrkesroll, dock påträffades ett
antal publicerade studier om sjuksköterskor. I andra hand söktes efter internationell litteratur
på engelska, dock utan relevanta resultat. Vid sökningen valdes olika sökord ut för att kunna
få fram lämpligt material: undersköterska, yrkesroll, samvetsstress samt vård och omsorg.
Dessa ord användes också i engelska kombinationer i sökandet. Vid sökande av artiklar om
samvetsstress framgick flera användbara artiklar relevanta för att använda för studiens
teoretiska avsnitt. Ytterligare relevant litteratur av studiens teoretiska ramverk lånades genom
Luleå tekniska universitetsbibliotek och Umeå universitetsbibliotek.
5.3 Studiens urval
Deltagarurvalet avgränsades initialt till yrkesaktiva undersköterskor vid Norrlands
universitetssjukhus samt Sunderby sjukhus. Anledningen till urvalets avgränsning var dels för
att begränsa den geografiska spridningen av deltagare till två sjukhusmiljöer i norra Sverige
samt att förenkla urval- och datainsamlingsprocessen till lättillgängliga sjukhus. Dock utökades
den geografiska avgränsningen av deltagarurvalet till att inkludera Sahlgrenska
universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus, på grund av svårigheter att rekrytera ett
tillräckligt antal respondenter.
Vid studiens början kontaktades personalchefer vid Norrlands universitetssjukhus samt
Sunderby sjukhus för att rekrytera undersköterskepersonal att deltaga i studien. Dessutom
publicerades ett rekryteringsbrev online i den lokala Facebookgruppen Umeå tipsgrupp.
Genom dessa rekryteringsvägar uppfyllde fem kandidater urvalskriterierna. På grund av lägre
respons än förväntat från de initialt utvalda sjukhusen rekryterades ytterligare tre deltagare från
Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mölndals sjukhus. Deltagarna rekryterades genom
vänner och närståendes kontaktnät.
Studiens slutgiltiga antal deltagare bestod av åtta yrkesaktiva undersköterskor från Sunderby
sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Mölndals sjukhus, respektive Sahlgrenska
universitetssjukhuset. Av de åtta undersköterskor som har deltagit i studien arbetar sex av dem
på onkologavdelningar varav två på akutavdelningar vid studiens fyra berörda sjukhus. Både
ålder och arbetserfarenhet av deltagarna skiljer sig stort med ett åldersspann mellan 24 till 56
år och tre till 35 års erfarenhet i vården. Samtliga deltagare har dock arbetat på sin nuvarande
arbetsplats i minst ett år och uttrycker sig vara väl insatta i arbetet. Deltagarnas tidigare
17
arbetserfarenhet av vårdyrken skiljer sig från att ha arbetat inom äldreomsorg, barnomsorg, och
hemtjänst till att endast ha arbetat i sjukhusmiljö.
Undersköterskornas kompetens och arbetsuppgifter skiljer sig stort beroende på vilken
avdelning eller sjukhus de arbetar vid. Respondenternas arbetsuppgifter varierar dagligen och
inkluderar att hjälpa patienter med vardagsbehov, assistera sjuksköterskor och läkare,
provtagning, servera mat, lägga om sår, sätta kateter, underhålla stomi, sköta apparater och
teknisk utrustning, boka patienttransporter, ha samtalsstöd, och så vidare. På grund av de skilda
arbetsuppgifterna lades stort fokus på att undersöka respondenternas relation till sina
arbetsuppgifter och hur de upplevs som en del av yrkesrollen som helhet.
5.4 Intervjuernas genomförande
Studiens datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade intervjuer vilket är ett effektivt
verktyg för att samla in data om exempelvis åsikter, tyckanden, uppfattningar och kunskaper
(Ejvegård 2009). Redan vid studiens början påbörjades formuleringen av intervjufrågor och
pågick successivt under hela studiens gång. Frågorna formulerades under ett flertal olika teman
av frågeområden som är relevanta för studiens frågeställningar. Det genomfördes därefter en
reduktion av intervjufrågor, varav vissa frågor omformulerades och de slutgiltiga
intervjufrågorna sammanställdes i en intervjuguide (Bilaga 2). En pilotintervju genomfördes
därefter i syfte av att testa frågorna och förbereda mig inför datainsamlingen. De färdigställda
frågeområdena var följande: Formella och informella förväntningar och krav, Skildring av
motivation, och Framtidsutsikter. Intervjuerna avsågs att genomföras på ett semi-strukturerat
vis utan krav på en förbestämd ordning av intervjufrågorna i syfte av att låta respondenten leda
samtalet och på så vis skapa rika och detaljerade svar för att låta mig som intervjuare få en
djupare förståelse av samtalet (Holme och Solvang 1997). Den semistrukturerade intervjun är
följsam i vad intervjupersonerna tar upp under samtalen och frågor utanför intervjuguiden kan
ställas (Bryman 2011). Svaren fördjupades genom följdfrågor relaterade till underliggande
regler och förväntningar, upplevelse av yrkesroll, och upplevelse av arbetsuppgifter.
Majoriteten av intervjuerna utfördes med video eller röstsamtal genom Skype eller telefon. Två
intervjuer utfördes vid fysisk träff, en vid Norrlands universitetssjukhus samt en vid Umeå
Universitet. De båda intervjuerna utfördes i enskilda, ostörda utrymmen och deltagande erbjöds
fika till intervjun. Vid de intervjuer som utfördes via telefon eller Skype befann sig deltagarna
i sina respektive hem under intervjutillfällena. Vid de intervjuer som utfördes genom Skype
18
användes webbkamera när tillgängligt för möjlighet att se den intervjuades kroppsspråk under
intervjuns gång.
Intervjuerna spelades in med hjälp av en digital diktafon i kombination med direktinspelning i
telefon eller dator vid distansintervjuer. Direkt efter varje enskild intervju antecknades det ned
tankar och andra saker som skulle kunna vara av betydelse.
5.5 Etiska överväganden
Det finns flertalet etiska aspekter som forskare behöver ta i beaktning när det kommer till
kvalitativa studier. En viktig aspekt är hur intervjupersonerna som medverkar i studien skall
behandlas (Vetenskapsrådet 2002). När en forskningsstudie utförs är det av stor betydelse att
skydda de individer som deltagit i studien (Gustafsson, Hermerén och Petterson 2011).
Vetenskapsrådet (2002) talar om fyra huvudkrav när det kommer till forskning,
Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, under
respektive krav återfinns finns det ett antal regler.
Informationskravet belyser vikten av att informera intervjupersonen om studiens syfte och vad
som gäller vid deras deltagande. Det är även viktigt att deltagarna vet att deras deltagande är
frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet utan någon vidare motivering.
Studiens syfte och relevans förklarades i början av varje intervju och att det finns möjlighet att
läsa resultatet vid slutförd studie, dessutom informerades deltagarna att de när som helst kunde
avbryta utan någon vidare motivering. Information skall ges i forskningens början, vilket jag
utförde genom ett informationsbrev. Där inkluderades kontaktinformation om mig som driver
studien och vem som är ansvarig handledare. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna
själv har valet om sin medverkan, ett samtycke till att materialet får användas i forskningen
måste ges av intervjupersonerna vilket i detta fall frågades om vid intervjuns början.
Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter förvaras på ett sätt att ingen obehörig kan
ta del av dem samt att man skall ge intervjupersonerna största möjliga konfidentialitet.
Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast kommer att användas till
forskningsändamål och inget annat. Intervjupersonerna fick ta del av ett informationsbrev
(Bilaga 1) och vid studiens början informerades om ovan nämnda krav.
Då jag till viss del rekryterade deltagare genom ett antal personalchefer vid de utvalda
sjukhusen medför detta att berörda chefer har vetskap om vilka intervjupersoner som deltagit i
studien. Detta kan innebära ett etiskt dilemma. Därför har allt material avidentifierats från namn
och avdelningstillhörighet. Stor försiktighet har även vidtagits vid presentation av studiens
19
resultat för att aktivt förebygga identifiering av respondenternas identitet. På grund av studiens
urvalsprocess beslutades att individernas utsagor inte associeras med någon form av identitet,
fiktiv eller ej, för att låta individuella utsagor presenteras oberoende från varandra.
5.6 Förförståelse
Min förförståelse för studiens ämne har påverkats av tidigare yrkeserfarenheter som
undersköterska inom primärvårdens alla instanser. Denna tidigare erfarenhet har varit en viktig
motiverande faktor till valet av syfte för föreliggande studie. Trots detta har jag under studiens
gång varit medveten om min förförståelse av ämnet vilket kunde påverka alla delar av
undersökningens gång med risken att leda till en begränsad öppenhet och förmåga att ta till mig
datamaterialet. På grund av min förförståelse finns dock positiva konsekvenser såsom
möjlighet till en kontextuell tolkning och förståelse av respondenternas utsagor som endast är
möjlig genom tidigare yrkeserfarenheter. Hög försiktighet har dock vidtagits för att bevara
tolkning och förståelse av respondenternas utsagor sann till empirin. För att säkerställa att mina
tidigare erfarenheter inte påverkade respondenterna under datainsamlingsprocessen undanhölls
sådan information.
5.7 Bearbetning av data
All inspelad intervjudata transkriberades initialt till löpande text och numrerades radvis vilket
enligt Gibbs (2007) skapar en enkelt överskådlig text. Därefter lästes materialet igenom ett
flertal gånger för att göra mig bekant med det. Dessutom noterades tankar som skapades under
läsningen som ett första steg i analysprocessen, vilket enligt Patel och Davidson (2011) låter
en skapa en god gestalt av materialet – en konsistent helhet. Därefter påbörjades en
reduktionsprocess av rådata för att reducera bort sådant som inte är relevant för studiens
frågeställningar. Reduceringsprocessen utgick från det manifesta innehållet i relation till
undersköterskornas upplevelse av formella och informella regler och förväntningar på sin
yrkesroll. Detta genomfördes dels genom att markera relevanta meningar och utsagor med en
markeringspenna på utskrivna transkriberingar samt dels genom digital markering av digitala
transkriberingar. Under analysprocessen återgick jag till reduceringskravet och granskade all
rådata som helhet vid ett flertal tillfällen för att minimera det interna bortfallet.
I nästa steg av analysprocessen kodades materialet genom att skapa kategorier eller
dimensioner som avspeglar innehållet. Koderna var både deskriptiva och interpretativa (Gibbs
2007) för att skapa en tolkning och förståelse av respondenternas utsagor. Under detta steg
försökte jag förstå materialet ur olika nivåer av abstraktion, både ur dess delar och helhet i
20
relation till studiens teoretiska ramverk. Detta gjordes genom att notera hur olika koder relaterar
till varandra och skapar övergripande teman och kategorier. På detta vis skapades teman utifrån
de deskriptiva koderna. Varje tema markerades med överstrykningspennor i olika färger
beroende på vilket tema och koder som associerades med varandra (Gibbs 2007).
Därefter söktes efter mönster av koder inom varje tema i ett försök att förstå skillnaderna och
likheterna mellan dem på en ny abstraktionsnivå genom att svara på frågan Varför hänger de
samman som de gör? Dock är det viktigt att bevara det språk intervjupersonen innehade i
största möjliga mån (Bryman 2011). I detta steg försökte jag finna en syntes i materialet genom
att förstå koder och teman som en helhet ur studiens olika teoretiska perspektiv.
5.8 Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuteras studiens reliabilitet och validitet utifrån de metodologiska val som har
gjorts. Reliabiliteten står för tillförlitligheten i arbetet, exempelvis att intervjuerna är väl
utförda samt att insamlade data speglar källan, vilket är av stor betydelse vid forskning. Det
gäller att fånga upp den intervjuades upplevelser, uppfattningar och skapa en trygghet i att
kunna uttrycka känslor och tankar (Lantz 2013). Studien har försökt hålla hög reliabilitet
genom att presentera forskningsprocessen med hög transparens och tydligt beskriven procedur.
Dock finns en viss problematik i detta avseende på grund av de etiska överväganden som har
gjorts att låta direkta citat från studiens respondenter vara identitetslösa.
Att en stor del av studiens intervjuer utfördes över telefon eller Skype på grund av svårigheter
att träffas i person kan medföra att kvaliteten av de svar som framkom i intervjuerna kan ha
påverkats på olika vis. Likväl kan detaljer som förmedlas genom kroppsspråk gått förlorade.
Fördelen är dock att respondenterna kunnat utföra intervjun från sitt egna hem och känna sig
bekväma i den miljön. Dessutom har distansintervjuer tillåtit mig att utföra intervjuer på ett
tidseffektivt vis och möjliggjort intervjuer med individer vilka befinner sig på annan ort.
Dessutom tillät denna form av distansintervjuer god ljudupptagning direkt i telefon eller dator.
Ytterligare en aspekt som kan påverka studiens reliabilitet är risken att respondenternas utsagor
tappat sin mening under analysprocessen. Dock har aktiva försök gjorts att hålla
analysmaterialet sann till respondenternas utsagor genom medvetenhet av riskerna samt
återkommande granskning av empiri och analysmaterial.
Validiteten innebär att man mäter det som är tänkt och mätas (Bryman 2011). En nackdel med
den hermeneutiska ansatsen är hur det kan vara svårt att kunna kontrollera att man har tolkat
rätt då individer använder sig utav sina egna förkunskaper för att kunna förstå och tolka det
21
insamlade materialet. Dessutom kan det vara svårt när man ska tolka upplevelser och känslor
utifrån andra människor genom att applicera sina egna upplevelser och känslor. Det är sällan
intersubjektivt testbart att undersöka upplevelser och känslor på grund av att det påverkas av
tolkarens förförståelse och värderingar i sammanhanget. Resultatet kan således till stor del bero
på vem som tolkar materialet (Thurén 2007). Jag har under studiens gång eftersträvat att hålla
hög validitet att beskriva val och utförande av datainsamling och analys samt att ta hänsyn till
min förförståelse och hur detta påverkat resultatet. Dessutom utfördes en pilotintervju för att
skapa en förståelse av hur intervjufrågorna tolkas av respondenterna och motsvarar de
teoretiska koncept som ligger till grund för studien.
6.0 Resultat och analys
Analysen av intervjuerna resulterade i tre manifesta teman: Yrkesrollens definition,
Yrkesrollens kvaliteter samt Upplevelse av arbetsuppgifter. Jag har valt att presentera resultatet
utefter dessa tre övergripande teman. En kort beskrivning av varje tema presenteras i början av
respektive avsnitt. Varje tema innehåller ett antal underteman som presenteras i löpande text
och exemplifieras med citat från intervjuerna.
6.1 Yrkesrollens definition
Hur respondenterna upplever definitionen av sin yrkesroll har under studiens gång utgått efter
yrkets formella och informella förväntningar och regler. Yrkesrollens definition avser därför
hur tydligt undersköterskan upplever de förväntningar och regler som finns för arbetet. För att
undersöka upplevelsen av hur väl yrket är definierat ställdes frågor såsom Finns det tydliga
riktlinjer för vad du förväntas utföra? och Vilka krav ställer du på dig själv i ditt arbete?
6.1.1 Implicita förväntningar
På frågan om respondenterna ansåg att det finns tydliga riktlinjer för vad de förväntas utföra i
sitt arbete svarade sex av de åtta respondenterna att de upplevde tydliga riktlinjer i arbetet.
Trots detta beskrev respondenterna en avsaknad av formella eller explicita riktlinjer. En
respondent förklarade: “Jag har inte sett något tydligt dokument att ‘det här ska du utföra’,
men vi har ju olika rutiner som dagsplanering och dagsrutiner, men det är ju inte jättetydligt”,
varav en annan uttryckte det på följande vis: “Det är så pass tydligt som basal omvårdnad. Sen
blir det ju så att man gör ju det som behövs”. Att göra vad som behövs talade samtliga
respondenter om på olika vis varav flera uttryckte att arbetet i huvudsak utgick från inlärda
rutiner som fungerar som riktlinjer i det dagliga arbetet. Detta då det ofta är svårt att specificera
och planera vad arbetet kräver. En respondent beskrev hur deras avdelning försöker planera
22
arbetet i förväg, men att oförutsedda händelser ofta dyker upp: “grejen är ju att den planen
håller alltid ungefär fem minuter, för det är alltid något annat som dyker upp”. För att klara
av att arbeta runt oförutsedda händelser och anpassa vården efter varje enskild patient beskriver
undersköterskorna att de har utvecklat rutiner i hur arbetet skall utföras. Rutinerna fungerar på
så vis som grundläggande riktlinjer i hur undersköterskorna skall gå tillväga i det vardagliga
arbetet:
Jo, alltså vi har ju när man inskolas på [arbetsplatsen], och som elev eller när du skall
komma som vikarie eller du ska jobba på avdelningen. … Man lär sig också väldigt
successivt ju mer man jobbar, ju mer du kommer in i jobbet ju mer lär du dig. Då förstår
du också mer hur du ska jobba med patienterna, och det är det ju, du måste ju alltid arbeta
patientanpassat.
Respondenterna beskrev hur de har socialiserats in de rutiner som kollegorna praktiserar. En
respondent förklarade hur nyanställda genomgår en inskolningsperiod där de lär sig grunderna
för hur de arbetar på arbetsplatsen: “Vi får ju gå bredvid ett tag och man lär sig ju av andra
vad man skall göra och hur det går till, det blir ju rutin tillslut. Så man känner sig ändå ganska
förberedd”. De inlärda rutinerna beskrivs som implicita riktlinjer som undersköterskorna
förlitar sig på i sitt arbete. Genom rutinerna finner undersköterskorna förståelse i vad som
förväntas av dem. Enligt Lenéer-Axelsson och Thylefors (2005) är rutiner en form av
informella förväntningar på hur arbetet skall utföras, vilket skapas utifrån det sociala trycket
att inte gå emot de sociala regler som är etablerade på arbetsplatsen. Detta tycks stämma bra
med respondenternas utsagor då de beskriver en avsaknad på formella riktlinjer och således
förlitar sig på etablerade sociala regler.
På frågan om vilka krav respondenterna ställer på sig själva svarar samtliga att de ställer höga
krav på sin prestation. De beskriver vikten av att hinna lägga tid på varje enskild patient för att
låta patienterna uppleva att de får den vård de behöver, trots ett pressat arbetsschema.
Respondenterna beskriver kraven som förväntningar de har på sig själva och uttrycker en
känsla av otillräcklighet när de inte uppnås. En respondent beskrev det såhär:
Man hinner inte ägna sig åt patienter på samma sätt som man vill göra. Då är det inte alls
så givande, för då kan man gå hem och känna att jag har ju gjort vad jag har kunnat, men
jag är ändå inte nöjd för jag ville göra mer.
23
Varav en annan respondent beskrev hur yttre omständigheter som kräver undersköterskans
närvaro på flera olika platser samtidigt skapar en inre stress av att inte hinna med att ge den
vård varje patient behöver:
Jag har ju höga krav på mig själv, det kan jag erkänna. Men det är de yttre grejerna, som
att vi ska hinna med på femtioelva ställen ibland. Det är som en helg då vi bröt ihop då vi
hade vak på en sal, det var x antal matningar, x antal patienter som behövde omvårdnad
med kanske två undersköterskor samtidigt, och andra som behöver fyra på samma gång.
Det är den inre stressen att du skall hinna med alla och inte hinna. Du stressar så, det är då
den här otillräckligheten känns.
Enligt Alkrisat och Altrash (2016) definieras samvetsstress av känslan att inte leva upp till de
förväntningar och krav som individer ställer på sig själva. Det skapas då en konflikt mellan det
personliga samvetet och de organisatoriska målen (Altun 2002). Detta stämmer väl överens
med den känsla av otillräcklighet av egna uppsatta mål och förväntningar som respondenterna
beskriver.
Därutöver berättar en respondent att samvetsstressen och känslan av att vara otillräcklig kan
leda till svårigheter att upprätthålla en positiv och glad attityd mot patienterna: “När det är
mycket kan det vara svårt att vara sådär glad och trevlig som man egentligen behöver vara.
Man har lite för mycket i huvudet då”. Respondentens uttalande beskriver implicit den fasad
som förväntas av en undersköterska - som glad och trevlig - men att fasaden kan vara svår att
upprätthålla vid hög samvetsstress. Att samvetsstressen och känslan av otillräcklighet är
påfrestande och kan påverka den professionella fasaden undersköterskan upprätthåller beskrev
även en annan respondent på följande vis:
Det är ju det som hålla det professionella som gör det jobbigt när du känner dig otillräcklig.
Sedan när man går ut till kollegorna som ser din frustration vill man bara rycka ihop
händerna för att just få ut energi från en själv för att bli av med det här du känner. Men det
är svårt, och det är svårt att ventilera sig. Du kan ventilera med kollegor som är lika trötta
som dig och då blir det bara värre. För då äter vi på varann, så det är ju perioder som man
inte känner sig tillräcklig.
En fasad är enligt Goffman (2009) en tolkning av individens beteende under ett framträdande
samt de förväntningar som finns på individen den sociala kontexten. Att inte lyckas hålla uppe
den fasad som förväntas av yrkesrollen kan i sig själv skapa ytterligare samvetsstress och känsla
av att inte passa in.
24
Sammanfattningsvis beskriver respondenterna att de upplever tydliga implicita riktlinjer i sitt
arbete, dock med en avsaknad av explicita riktlinjer i form av tydliga instruktioner av vad som
förväntas av dem. De implicita riktlinjerna kan förklaras utifrån två former av implicita
förväntningar som tillsammans beskriver hur undersköterskorna definierar sin yrkesroll. Den
första formen av implicita förväntningar berör de förväntningar undersköterskorna har på
varandra och är starkt kopplade till yrkets rutiner. Den andra formen av implicita förväntningar
är de förväntningar och krav som undersköterskorna ställer på sig själva - att hinna se till varje
enskild patients behov. Vid misslyckande av att leva upp till de förväntningar
undersköterskorna har på sig själva upplevs en känsla av samvetsstress. Undersköterskorna
beskriver hur samvetsstress kan leda till att den sociala fasaden som förväntas inte längre
upprätthålls, vilket leder till ytterligare samvetsstress och känslor av otillräcklighet.
Undersköterskorna behöver därför det som Goffman (2009) kallar för dramaturgisk disciplin.
Dramaturgisk disciplin innebär att besitta självkontroll att styra över sina känslor och den roll
som spelas. Att ha en inlevelse i rollen och situationen men samtidigt inneha en disciplin och
känslomässig distans till det som händer för att ge en möjlighet att ta hand om oförutsägbara
situationer som uppstår.
6.1.2 Kontrast mellan roller
Ett återkommande tema i respondenternas utsagor är hur de kontrasterar undersköterskans
arbetsuppgifter med sjuksköterskans arbete och vad som förväntas av de båda yrkesrollerna.
Vid en fråga rörande vilka arbetsuppgifter som uppskattas minst förklarar en respondent hur
köksarbete är något som förväntas av undersköterskorna, dock inte av sjuksköterskorna: ”Den
tiden som vi lägger på att använda köket skulle kunna gå till så mycket annat. Men det förväntas
ju inte av sjuksköterskorna att dem ska göra något”. Respondenterna beskriver tydliga gränser
av vilka arbetsuppgifter som förväntas av undersköterskor respektive sjuksköterskor.
Exempelvis beskrev två av respondenterna hur de, beroende på arbetets karaktär, undviker att
fråga sjuksköterskor om hjälp vid arbetsuppgifter som kräver två personer:
Det har blivit mer att ‘vi gör det och dem gör det’. Då jag behöver hjälp med att få upp den
här patienten på en duschstol då ber jag inte sjuksköterskan, utan då ber jag en
undersköterska om hjälp istället.
Sköterskorna är ju ålagda så mycket så att dem har fullt sjå med medicinutdelning och alla
behandlingar och så. Nog tillbringar jag ju mer tid med patienterna än vad dem gör. Det
blir ju ofta att vi hjälper varandra istället för att man frågar sin syrra, om man skall vara två
på en patient så.
25
Den ena respondenten fortsatte att berätta hur det beror på skillnader av de arbetsuppgifter som
förväntas av de båda yrkesrollerna: “den stora skillnaden mellan undersköterska [och
sjuksköterska] är att dem har de här mer tekniska bitarna som medicin och dokumentationer”.
I respondenternas utsagor går det tydligt att skildra hur det finns olika förväntningar av
arbetsuppgifter beroende på yrkesroll. Detta förstärks ytterligare då respondenterna ett flertal
gånger understryker hur de inte får utföra arbetsuppgifter som kräver sjuksköterskornas
expertis. Genom att kontrastera de förväntningar av arbetsuppgifter och explicita regler av vad
som får utföras definierar undersköterskorna sin yrkesroll.
6.2 Yrkesrollens kvaliteter
För att undersöka vilka förväntningar och krav undersköterskorna själva har på sin yrkesroll
ställdes frågor såsom Vad innebär det att vara en undersköterska enligt dig? och Har du mött
på en undersköterska som borde valt ett annat yrke? Respondenternas svar av dessa frågor gav
en deskriptiv tolkning av de kvaliteter som respondenterna förväntar sig av en undersköterska.
Dessa kvalitéer särskiljer sig dock från de explicita arbetsuppgifter som krävs eller förväntas
av en undersköterska vilket berörs i nästa avsnitt, kvalitéerna betonar istället ett individuellt
förhållningssätt till arbetet.
6.2.1 Patientrelationer
Samtliga respondenter beskrev hur de viktigaste kvalitéerna hos en undersköterska berör
relationen till patienterna. Vanligt förekommande adjektiv för att beskriva vad som förväntas
av en undersköterska var “tillgänglig”, “omtänksam” och “öppen”. En respondent beskrev
sin syn av en undersköterska som en person som har “ett varmt hjärta och ett jäkligt kallt
huvud”.
Respondenterna underströk vikten av att undersköterskan skall uppmärksamma patienten som
individ. En respondent beskrev hur det lätt kan hända att man tappar en personlig och nära
kontakt med patienterna bland alla andra arbetsuppgifter en undersköterska förväntas göra:
Det är lätt att man liksom bara går in på ‘idag ska jag hinna med det här, idag är det detta
som gäller’ och ha sin dag klar, men man kanske glömmer av att här ligger faktiskt en
patient med en jättesvår sjukdom och genomgår en kris. [...] Så det är viktigt att man inte
glömmer av att sätta arbetsuppgifterna som bör genomföras åt sidan och bara tar sig tid att
sitta ner en stund, det är allt för sällan det hinns med.
26
Avsaknaden av en god relation till patienter var det övergripande temat i svaren på frågan
huruvida de hade träffat på undersköterskor som inte passar i sitt yrke. Respondenterna beskrev
en sådan individ som okänslig, avtrubbad, och saknar medkänsla. En respondent beskrev:
“dem ser bara sjukdomen, de ser inte människan bakom sjukdomen”, varav en annan
förklarade: “Man kan inte vara här och inte ha ett hjärta eller intresse”. En av respondenterna
belyste även vikten av att kunna anpassa sig till de förväntningar som finns på en
undersköterska:
De har väldigt svårt att kunna anpassa sig och, hur ska man säga, inta den roll som
undersköterska. […] det gäller verkligen att ha fingertoppskänsla, och en del har tyvärr inte
det och då funkar det inte.
I respondenternas utsagor framgår det tydligt hur de viktigaste kvalitéerna som förväntas av en
undersköterska är i relation till patienterna. Ur Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv kan
detta tolkas som att de förväntningar som finns är en representation av en undersköterskas
fasad. Fasaden är en tolkning av det beteende som undersköterskan uppvisar i relation till
stereotypiska förväntningar som individen har av hur en undersköterska bör agera.
Respondenterna beskriver hur en dålig undersköterska avviker från den beteendenorm
undersköterskefasaden utgör. Goffman beskriver även hur ett team utmärker sig genom en
grupp individer som tillsammans arbetar med att utföra en framställning och stödjer varandra i
sina rollframträdanden. Om en undersköterskekollegas framträdande inte passar den sociala
framställning som övriga kollegor spelar kan den avvikande individen uppfattas som opassande
i sin roll. Detta perspektiv ger en djupare förståelse av undersköterskornas beskrivning av en
individ som inte anses passa i sitt yrke som undersköterska.
6.3 Skildring av motivation
Ett yrkes arbetsuppgifter är en stor del av vad som definierar yrkesrollen, därför undersöktes
hur undersköterskorna skildrar sin motivation i relation till arbetets arbetsuppgifter. Detta
utforskades genom att ställa frågor om vilka arbetsuppgifter som ingår i undersköterskans
arbete samt vad de anser om dessa. Frågor som Är det något i arbetet som du finner givande?
samt Vad är en bra arbetsdag för dig? respektive Vad är en dålig arbetsdag för dig? ställdes
för att undersöka undersköterskornas berättelser av motivation i relation till sina
arbetsuppgifter.
27
6.3.1 Positiv patientkontakt
På frågan om undersköterskorna finner något givande i arbetet var samtliga respondenter
överens om att patienternas uppskattning var den mest givande aspekten i deras arbete.
Respondenterna beskrev både hur det är givande att hjälpa människor som befinner sig i svåra
situationer och få uppleva den uppskattning patienterna ger tillbaka. Dessutom beskriver flera
av respondenterna att de upplever själva patientkontakten i sig själv som givande utan några
förväntningar på att få någonting tillbaka.
Då respondenterna beskriver hur de upplever en bra dag i arbetet var det vanligt förekommande
att beskriva en dag där de inte upplever stress i den mån att det försummar patientkontakten.
Dock förtydligade två respondenter att de uppskattar stressen i arbetet så länge de fortfarande
har möjlighet att ge ett gott bemötande inför varje patient. En respondent sammanfattade en
bra dag på följande vis: “En bra arbetsdag är när man känner att man hinner med det man
skall göra och inte försummar patienter, utan att man är med patienterna mycket och att det
är varierat”.
6.3.2 Försummad patientkontakt
Ett gemensamt tema bland respondenternas utsagor beskriver hur en stor del arbetsuppgifter
går till sådant som de inte upplever borde ingår i en undersköterskas yrkesroll. Samtliga
respondenter beskrev hur kök och mathantering är en stor del av arbetet, trots detta ansåg flera
att det inte borde vara ett krav för undersköterskan att utföra sådana sysslor. Vid en fråga vilka
arbetsuppgifter de minst gillar svarar en respondent så här:
Ja men det är nog köket, det känns som om det inte egentligen är en uppgift som skall vara
våran. Det känns som om det inte är det som jag har utbildat mig till, att hålla på med kök.
Det är som om man skulle utbilda sig till typ brandman så blir man ansvarig för att sy sina
egna kläder. Det är så långt ifrån mina arbetsuppgifter som det kan bli.
Varav en annan respondent ger ett liknande svar på frågan huruvida det finns någon
arbetsuppgift som är mindre rolig:
Köket! Köket hatar jag. Jag är inte utbildad köksa. [...] till och med några av sköterskorna
tycker ‘varför skall eran kompetens vara i köket när ni är utbildad vårdpersonal?’. Jag får
ju inte mer, jag får ju inte mer betalt för att vara i köket, jag får ju inte en högre lön. Så i
princip skall jag vara kurator, undersköterska, jag skall vara arbetsterapeut, jag skall vara
sjukgymnast, jag skall vara köksa och jag skall vara städerska ibland känns det som.
28
Det var tydligt hur respondenterna inte uppskattade köksuppgifter, dock var det genomgående
temat att undersköterskorna upplevde att uppgifter som förhindrade undersköterskans
patientkontakt inte borde vara en del av deras arbete. En respondent beskriver hur det värsta är
att ha arbetsuppgifter som försummar patientkontakten:
Ibland är det så mycket, man får kasta i dem som skulle matas maten i princip. Snabbt in
och snabbt ut. Det värsta är när man säger till patienten ‘jag kommer strax, jag kommer
strax, jag skall bara göra klart, jag ska bara göra klart’
Sammanfattningsvis beskriver respondenterna hur de uppskattar sitt arbete och finner
patientkontakten mest givande. Dock uttrycker undersköterskorna ett ogillande till mängden
köksarbete. Flera av respondenterna anser att det inte borde förväntas av undersköterskorna att
utföra köksarbete med tanke på deras kompetens i vård och omsorg. Ett övergripande tema var
dessutom att undersköterskorna ogillar arbetsuppgifter som försummar tid med patienterna.
7. Diskussion och slutsatser
Syftet med föreliggande studie var att undersöka undersköterskors syn på sin yrkesroll utifrån
en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler för hur en bör handla
och agera i sitt arbete. För att precisera syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka formella
och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar
undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och
arbetsuppgifter?
I resultatet beskriver respondenterna hur de upplever ett otydligt formellt regelverk gällande
undersköterskans yrkesroll, dock beskrivs en tydlig informell förståelse av vad
undersköterskeyrket innebär. Genom Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv kan
undersköterskans yrkesroll tolkas som en arbetsrelaterad motsvarighet av en individs sociala
roll, en produkt av den sociala kontext individen befinner sig i vid tillfället. Undersköterskans
yrkesroll är således inte definierad i sin helhet av formella regler, utan yrkesrollen är även
delvis en reflexiv produkt av den direkta arbetsmiljön. Yrkesrollen definieras och upprätthålls
på så vis genom ett samspel mellan kollegor, patienter och undersköterskan själv.
Respondenterna beskriver att undersköterskans yrkesroll karaktäriseras av ett patientnära
arbete med höga krav på patientnära relationer. Att vara öppen och tillgänglig inför patienter
är kvalitéer som förväntas av undersköterskan och är ett krav som undersköterskorna ställer på
sig själva. När förväntningarna som undersköterskorna har på sig själva inte uppnås skapas en
känsla av samvetsstress som kan leda till att den fasad som en undersköterska upprätthåller i
29
sitt framträdande brister. Det är således inte bara viktigt för undersköterskan att leva upp till
patientens förväntningar av undersköterskans yrkesroll, utan även kollegor och
undersköterskans egna förväntningar.
Dessutom grundas undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll till stor del av de
arbetsuppgifter som associeras till yrket. Arbetsuppgifterna, vilka upplevs som explicita krav i
undersköterskornas yrkesroll, definierar inte yrkesrollen på grund av någon formell exklusivitet
till yrket, utan upplevelsen av yrkesrollen definieras i högre grad av en informell förväntan av
arbetsuppgiftsfördelning mellan yrkesrollerna i en professions hierarki. Detta synsätt
kontrasterar starkt till undersköterskornas upplevelse av sjuksköterskans yrkesroll, vilket
definieras utifrån exklusivitet av arbetsuppgifter, så om medicinadministrering.
7.1 Fortsatt forskning
På grund av den knappa mängd forskning som finns tillgänglig om undersköterskans yrkesroll
bör fortsatt forskning fokusera på just detta. Undersköterskor finns dessutom inom de flesta
vård- och omsorgsinstanser varav upplevelsen av undersköterskans yrkesroll och de
underliggande implicita och explicita regler och förväntningar som ligger till grund kan variera.
Det finns således ett stort behov av fortsatt forskning av undersköterskans yrkesroll inom
samtliga yrkesområden. Det hade även varit intressant och jämföra undersköterskans olika
former av arbetsplatser emot varandra och se hur olika arbetsuppgifter och situationer skiljer
sig åt. Det hade kunnat vara relevant och undersöka hur samarbeten ser ut mellan
undersköterskor och sjuksköterskor på olika avdelningar och sjukhus och hur dessa upplever
sin yrkesroll. Ytterligare forskning bör även fokusera på varför undersköterskor väljer
undersköterskeyrket och vad som får undersköterskor att byta yrke. Denna typ av forskning
kan vara av stor betydelse för framtida insatser att främja intresset för undersköterskeyrket och
öka antalet utbildade undersköterskor.
30
Referenser
Alkrisat, Muder, och Alatrash, Manal. 2016. Stress of Conscience: Concept Clarification.
Online Journal Of Health Ethics. 12 (1): 1.
Altun, Insaf. 2002. Burnout and Nurses, Personal and Professional Values. Nursing Ethics, 9
(3): 269-278.
Arbetsförmedlingen. 2015. Undersköterska.
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A-
O/12.78280711d502730c1800072.html%3Bjsessionid=181C4CB55CE41F9F3C06EF
437F9935AB?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3
D427&sv.url=12.78280711d502730c1800072 (Hämtad 2017-03-27).
Aubert, Villhelm. 1997. Sociologi - Socialt samspel. Stockholm: AWE Geber.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:2. uppl. Malmö: Liber.
Byström, Erica. 2013. Ett lärorikt arbete: Möjligheter och hinder för undersköterskor att
lära och utvecklas i sjukvårdsarbetet. Diss. Linköpings universitet.
Ejvegård, Rolf. 2009. Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Forsén, Bosse. 1978. Kritik av rollteorin. Diss. Göteborg universitet.
Gibbs, Graham. 2007. Analysing qualitative data. Los Angeles, [Calif.]: SAGE.
Goffman, Erving. 2009. Jaget och maskerna - en studie i vardagslivets dramatik. 5. uppl.
Stockholm: Norstedts.
Gustafsson, Bengt., Hermerén, Göran och Petterson, Bo. 2011. God forskningssed.
Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Bromma: CM-gruppen AB.
Gymnasieguiden. 2017. Vård och omsorgsprogrammet.
https://www.gymnasieguiden.se/program/VO (Hämtad 2017-03-28).
Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. (red.) 1997. Forskningsmetodik: om
kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Johnreden, Ann-Christin. 2002. Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg -
Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015. Arbetsmarknadsstyrelsen.
Juthberg, Christina., Eriksson, Sture., Norberg, Astrid och Sundin, Karin. 2008. Stress of
conscience and perceptions of conscience in relation to burnout among care-providers
in older people. Journal Of Clinical Nursing, 14: 1897.
Kommunal. 2017a. Undersköterska.
https://www.kommunal.se/yrke/underskoterska
(Hämtad 2017-04-03).
Kommunal. 2017b. Kommunal arbetar för undersköterskelegitimation.
https://www.kommunal.se/nyhet/kommunal-arbetar-underskoterskelegitimation
(Hämtad 2017-04-03).
Komvuxutbildningar. 2017. Komvuxutbildning till undersköterska.
http://www.komvuxutbildningar.se/utbildning/underskoterska-utbildningar (Hämtad
2017-04-20).
Lantz, Annika. 2013. Intervjumetodik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
31
Lenéer-Axelson, Barbro och Thylefors, Ingela. 2005. Arbetsgruppens psykologi. 4. uppl.
Stockholm: Natur och kultur.
Magnusson, Gun., Tedestand, Stina., och Dahlberg, Karin. 1998. Att vara behövd som
sjuksköterska på en neonatalvårdsavdelning - en studie med fenomenologisk ansats.
Nordic Journal of Nursing Reserach. 18 (2): 31–36.
Patel, Runa och Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 4:2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål. 2005. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. uppl. 2. Lund:
Studentlitteratur.
Ring, Lena och Danielson, Ella. 1999. Blivande sjuksköterskors syn på sin utbildning och
kommande yrkesroll. Nordic Journal of Nursing Research. 19 (2): 10–16.
Sachs, Lisbeth. 1996. Vårdens etnografi - om hälsa, sjukdom och vård i sitt kulturella
sammanhang. Stockholm: Liber.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag.
Skolverket. 2011. Gymnasieskola 2011. Västerås: Edita.
Skolverket. 2016. Vård och omsorgsprogrammet.
https://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program-
och-utbildningar/nationella-program/vo (Hämtad 2017-03-21).
SOSFS 2011:12. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens
omsorg om äldre.
SOU 2017:21. Statens offentliga utredningar. Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och
omsorg om äldre personer.
Statistiska centralbyrån. 2014. Trender och prognoser 2014 - befolkning, utbildning,
arbetsmarknaden med sikte på år 2035. Örebro: SCB-tryck.
Statistiska centralbyrån. 2015. Sveriges framtida befolkning 2015–2060. Demografiska
rapporter 2015:2. Örebro: SCB-tryck.
Statistiska centralbyrån. 2017. Befolkningspyramiden visar Sveriges invånare i olika åldrar.
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-
sverige/befolkningspyramid/
(Hämtad 2017-02-13).
Sveriges Kommuner och Landsting. 2014. Sveriges Viktigaste Jobb i vården och omsorgen -
Hur möter vi rekryteringsutmaningen. Stockholm. LTAB.
Tebelius, Ulla och Patel, Runa. (red.). 1987. Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och
kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Torsten. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. uppl. 2. Stockholm: Liber.
Tunedal, Ulla. 2001. Sjuksköterska inom äldreomsorgen - en utmaning. Nordic Journal of
Nursing Reserach. 21 (2): 27–32.
Thunborg, Camilla. 1999. Lärande av yrkesidentiteter - en studie av läkare, sjuksköterskor
och undersköterskor. Diss., Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1 – Informationsbrev 1 (1)
Umeå, 2017-04-11
Förfrågan om att delta i en studie om undersköterskors syn på sitt arbete
Behovet av undersköterskor är idag högt och förväntas öka markant under de kommande tio
åren. Det höga behovet av undersköterskor är anledning till att en ny statlig utredning
publicerad i mars 2017 (SOU 2017:21) föreslår att nationella kvalifikationer skall fastställas
för att skärpa undersköterskors yrkesroll för att öka kvalitén inom vården. Med denna
bakgrund utför jag en studie med syfte av att undersöka hur undersköterskor själva upplever
sitt arbete.
Jag heter Alice Hofvander och jag söker dig som är undersköterska vid Norrlands
universitetssjukhus, Sunderbyns sjukhus i Luleå samt sjukhus i Göteborgsområdet. Studien är
ett examensarbete på grundnivå som del av sociologiprogrammet vid Luleå tekniska
universitet. Studien kommer att utföras med intervjuer under 2017-04-17 till 2017-04-23.
Intervjun kräver inga förberedelser från dig som deltar. Intervjun kommer att beröra din
uppfattning och erfarenheter av yrkets innebörd och roll. Intervjun förväntas ta upp till 60
minuter och utförs i en ostörd miljö på en plats vi kommer överens om. Intervjun kommer att
spelas in och skrivas ut i text.
Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen
obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att sträva efter att
enskilda svar inte kan kopplas till individer då fokus ligger på generella mönster. Inga namn
på respondenter redogörs i arbetet. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig
presentation till andra studerande samt i form av ett skriftligt examensarbete. När
examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i tillgängligt i en databas vid
Luleå tekniska universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när
examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av det färdiga examensarbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare
motivering. Vänligen kontakta mig genom e-post eller telefon för att bestämma en tid för
intervju. Kontaktinformation står nedan. Ditt deltagande är väldigt uppskattat.
Ansvariga för studien är Alice Hofvander (student) och Eugenia Segerstedt (handledare). Har
du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Alice Hofvander Eugenia Segerstedt
Student Handledare
E-post: [email protected] E-post: [email protected]
Tel. xxxx-xxxxxx Tel. xxxx-xxxxx
Bilaga 2 – Intervjuguide 1 (1)
Intervjuguide
För undersköterskor vid Norrlands universitetssjukhus, Sunderby sjukhus,
Sahlgrenska universitetssjukhuset och Mölndals Sjukhus
Inledande frågor
1. Hur gammal är du?
2. Berätta, hur kom det sig att du blev Undersköterska?
Tema - Formella och informella förväntningar och krav
3. Berätta gärna lite om dina olika arbetsuppgifter i ditt arbete.
4. Finns det tydliga riktlinjer för vad du förväntas utföra?
5. Vilka krav ställer du på dig själv i ditt arbete?
6. Vad innebär det att vara undersköterska enligt dig?
7. Har du mött på undersköterskor som borde valt ett annat arbete?
Tema – Skildring av motivation
8. Är det något i arbetet du finner givande?
9. Finns det någon arbetsuppgift du är extra förtjust i?
10. Vad är en bra arbetsdag för dig?
11. Vad är en dålig arbetsdag för dig?
Tema - Framtidsutsikter
12. Hur ser du på din yrkesframtid om 5 år?
13. Har du någon gång funderat på att söka annat arbete inom eller utanför vården?
14. Är det någonting du vill tillägga?