Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

Underlag för utvärdering av penningpolitike

n 2011

Diagram 2.1. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD respektive USD per fat

0

25

50

75

100

125

150

175

0

50

100

150

200

250

300

350

00 02 04 06 08 10

Övriga jordbruksprodukterMetallerTotaltOlja (höger skala)

Källor: The Economist och Intercontinental Exchange

Diagram 2.2. StyrräntorProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

06 07 08 09 10 11

StorbritannienUSAEuroområdetSverige

Källa: Reuters EcoWin

Diagram 2.3. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

05 07 09 11 13

Diagram 2.4. Jämförelse av återhämtning i Sverige, euroområdet och USABNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100

75

80

85

90

95

100

105

110

115

75

80

85

90

95

100

105

110

115

00 02 04 06 08 10 12 14

USAEuroområdetSverige

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Anm. Kvartalet innan recessionen bröt ut i USA = 100. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.

Diagram 2.5. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70

90 94 98 02 06 10

Privata tjänstenäringarHandelByggindustriTillverkningsindustri

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 2.6. Reporänta, utfall och prognoser 2011Procent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

UtfallPPR februari, PPU april och PPR juliPPU septemberPPR oktoberPPU december

Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognoser under 2011. Ränteprognoserna från februari, april och juli ligger så nära varandra att de illustreras med en gemensam streckad linje.

Diagram 2.7. ReporänteantagandeProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre räntaLägre räntaHuvudscenario

Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.

Diagram 2.8. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram 2.9. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram 2.10. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

07 08 09 10 11 12 13 14


Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2011.

Diagram 2.11. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14




-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

05 07 09 11 13

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.

Diagram 2.13. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

05 07 09 11 13

KPIF exklusive energiKPIFKPI

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.

Diagram 2.14. BörsutvecklingIndex, 2006-01-03 = 100

40

60

80

100

120

140

160

180

40

60

80

100

120

140

160

180

04 05 06 07 08 09 10 11

Emerging markets (MSCI)USA (S&P 500)Euroområdet (EuroStoxx)Sverige (OMXS)

Källa: Reuters EcoWin Anm. Diagram från Penningpolitisk rapport, oktober 2011.

Diagram 2.15. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

99 01 03 05 07 09 11

Företag

Hushåll

Källa: SCB


-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

05 07 09 11 13

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.


-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

05 07 09 11 13

KPIF exklusive energiKPIFKPI

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.

Diagram 2.18. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent

0

2

4

6

8

10

12

14

16

0

2

4

6

8

10

12

14

16

08 09 10 11

SpanienPortugalItalienFrankrike



-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

05 07 09 11 13

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011.

Diagram 2.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

80 85 90 95 00 05 10

Arbetslöshet, 16-64 år

Arbetslöshet, 15-74 år

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011 för 15-74 år.

Diagram 2.21. KPI och KPIFÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

05 07 09 11 13

KPIFKPI

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Streckad linje avser Riksbankens prognos i december 2011.

Diagram 2.22. Tillväxten i världen och i SverigeÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data

-6

-4

-2

0

2

4

6

-6

-4

-2

0

2

4

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

SverigeVärlden

Källor: IMF, SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012.

Diagram 2.23. Centralbankers balansräkningarProcent av BNP

0

5

10

15

20

25

30

0

5

10

15

20

25

30

07 08 09 10 11

Bank of EnglandFederal ReserveECBRiksbanken

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB och respektive centralbank

Diagram 2.24. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 06 08 10

KPIF

KPI

Källa: SCBAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 2.25. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

5

10

15

20

25

30

35

40

08 09 10 11

SpanienPortugalItalienIrlandGrekland


Diagram 2.26. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100

110

120

130

140

150

160

110

120

130

140

150

160

06 07 08 09 10 11

Källa: RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner.

Diagram 2.27. Medelkvadratgap för prognoser för resursutnyttjande och inflation, exempel

Källa: Riksbanken

Alt 2

Alt 3

Alt 1

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4

Resu

rsut

nyttj

ande

Inflation

Diagram 2.28. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 09 11 13

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källa: RiksbankenAnm. Reporänteantaganden i Penningpolitisk rapport, oktober 2011

Diagram 2.29. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPI-inflation

Källa: Riksbanken Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.

HuvudscenarioLägre ränta

Högre ränta

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4

BNP-

gap

KPI

Diagram 2.30. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPI-inflation

Källa: Riksbanken Anm. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.

Huvudscenario

Lägre ränta

Högre ränta

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.0

0.1

0.2

0.3

0.4

0.0 0.1 0.2 0.3 0.4

Arbe

tslö

shet

sgap

KPI

Diagram 2.31. Medelkvadratgap för prognoser för BNP-gap och KPIF-inflation

Källa: Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.

Huvudscenario

Lägre ränta

Högre ränta

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4

BNP-

gap

KPIF

Diagram 2.32. Medelkvadratgap för prognoser för arbetslöshetsgap och KPIF-inflation

Källa: Riksbanken Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Reporänteantaganden enligt diagram 2:28.

Huvudscenario

Lägre ränta

Högre ränta

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4

Arbe

tslö

shet

sgap

KPIF


-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 02 04 06 08 10

KPIF exklusive energiKPIF

KPI

Källa: SCBAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 3.2. BNP-tillväxt i Sverige, euroområdet och USA 2010 och 2011Årlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

Sverige Euroområdet USA

2010

2011

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Diagram 3.3. BNP-gap, timgap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

97 99 01 03 05 07 09 11

BNP-gap (PF)RU-indikatornTimgap

Källor: SCB och Riksbanken

Anm. Beräkningarna är hämtade från Penningpolitisk rapport, februari 2012. Streckad linje avser Riksbankens prognos i februari 2012. BNP-gap avser den faktiska BNP:s avvikelse från BNP-trenden, beräknad med hjälp av en produktionsfunktionsansats (se fördjupningen ”Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion” i Penningpolitisk rapport, oktober 2010). Timgap avser skillnaden mellan det faktiska antalet arbetade timmar och Riksbankens bedömning av trenden för arbetade timmar. RU-indikatorn beskrivs i C. Nyman, ”En indikator på resursutnyttjandet”, Ekonomisk kommentar nr 4, 2010, Sveriges riksbank. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är noll och standardavvikelsen är 1.

Diagram 3.4. KPI, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

08 09 10 11 12

2009

2010

2011

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.

Diagram 3.5. KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

08 09 10 11 12

2009

2010

2011

Källor: SCB och Riksbanken Anm. Kvartalsdata. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.

Diagram 3.6. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCW, utfall och prognoserIndex, 1992-11-18 = 100

110

120

130

140

150

110

120

130

140

150

08 09 10 11 12

200920102011

Källa:RiksbankenAnm. Kvartalsdata. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. De tunna linjerna avser Riksbankens prognoser 2009-2011. Markeringarna indikerar startpunkten för respektive prognos.

Diagram 3.7. BNP-tillväxt, utfall och prognoserÅrlig procentuell förändring

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

08 09 10 11 12

2009

2010

2011


Diagram 3.8. Arbetslöshet, utfall och prognoserProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

07 09 11 13

2009

2010

2011


Diagram 3.9. Prognoser för KPI-inflationen 2011Procent, årsgenomsnitt

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

jan-10 jul-10 jan-11 jul-11

KPI 2011Andra bedömareRiksbanken

Källor: Respektive bedömare, SCB och

Riksbanken

Anm. Andra bedömare är Finansdepartementet, Handelns Utredningsinstitut, Konjunkturinstitutet, LO, Nordea, SEB, Svenska Handelsbanken, Svenskt Näringsliv och Swedbank.

Diagram 3.10. KPIF-inflationen 2011: prognosfel och effekter av oförutsedda störningar Procentenheter

Källa: RiksbankenAnm. Prognosfelet avser avvikelse mellan utfall och prognos i juli 2010.

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

Kv 1 2011 Kv 2 2011 Kv 3 2011 Kv 4 2011

Extern riskpremieÖvrigtEffekter från penningpolitikenImporteffekterInhemskt kostnadstryckPrognosfel

Diagram 3.11. Inflationsförväntningar hos penningmarknadens aktörerÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

05 07 09 11 13 15

InflationsförväntningarKPI

Källor: SCB och TNS Sifo Prospera

Diagram 3.12. Inflationsförväntningar 2011 på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent

Källa: TNS Sifo Prospera

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4

1 år2 år5 år

Diagram 3.13. Inflationsförväntningar på 1, 2 och 5 års sikt, samtliga aktörerProcent

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

96 98 00 02 04 06 08 10

5 år2 år1 år

Källa: TNS Sifo Prospera

Diagram 3.14. Riksbankens inflationsprognoser och inflationsförväntningar (KPI) hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

0

1

2

3

Kv 1 2013 Kv 2 2013 Kv 3 2013 Kv 4 2013

RiksbankenPenningmarknadens aktörer

Källor: TNS Sifo Prospera och Riksbanken

Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar.

Diagram 3.15. Riksbankens BNP-prognoser och BNP-förväntningar hos penningmarknadens aktörer 2011 på två års siktÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

0

1

2

3

Kv 1 2013 Kv 2 2013 Kv 3 2013 Kv 4 2013

RiksbankenPenningmarknadens aktörer


Anm. Riksbankens prognoser avser de senaste prognoser som fanns publicerade vid tidpunkterna för Prosperas mätningar.

Diagram 3.16. BNP-prognoser för euroområdet 2013Årlig procentuell förändring

0

1

2

3

0

1

2

3

jan-11 apr-11 jul-11 okt-11 jan-12

Andra bedömareRiksbanken

Källor: Respektive bedömare och Riksbanken

Anm. Andra bedömare avser de som anges i fotnot 27.

Diagram 4.1. Prognosfel för KPI-inflation 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter


Anm. FiD = Finansdepartementet, HUI = Handelns Utredningsinstitut, KI = Konjunkturinstitutet, RB = Riksbanken, SHB = Svenska Handelsbanken, SN = Svenskt Näringsliv och SWED = Swedbank.

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5Justerat medelkvadratfel

Medelfel

Diagram 4.2. Prognosfel för BNP-tillväxt 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter


Anm. Se anmärkningen till diagram 4:1 för en förklaring av förkortningarna.

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5Justerat medelkvadratfelMedelfel

Diagram 4.3. Prognosfel för arbetslöshet 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter



-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5Justerat medelkvadratfel

Medelfel

Diagram 4.4. Prognosfel för reporäntan i slutet av 2011 hos olika bedömareJusterat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter


Anm. FiD=Finansdepartementet, KI=Konjunkturinstitutet, MarknF=Marknadsförväntningar, RB=Riksbanken och SWED=Swedbank. Medan övriga bedömare redovisar sina ränteprognoser som ett värde i slutet av året, redovisar Riksbanken sina ränteprognoser som kvartalsmedelvärden. För att kunna göra jämförelsen, har Riksbankens kvartalsprognoser interpolerats till dagsvärden.

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

KI SWED FiD MarknF RB SEB

Justerat medelkvadratfelMedelfel

Diagram 4.5. Träffsäkerhet i prognoserna för KPI-inflationen hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5Justerat medelkvadratfel

Medelfel

Källor: Respektive bedömare, Konjunkturinstitutet och Riksbanken


Diagram 4.6. Träffsäkerhet i prognoserna för BNP-tillväxten hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5Justerat medelkvadratfel

Medelfel



Diagram 4.7. Träffsäkerhet i prognoserna för arbetslösheten hos olika bedömare 1999-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5Justerat medelkvadratfelMedelfel



Diagram 4.8. Träffsäkerhet i prognoserna för reporäntan vid årets slut hos olika bedömare 2007-2011Justerat medelkvadratfel och medelfel i procentenheter

-1

0

1

2

3

4

5

-1

0

1

2

3

4

5

SEB FiD KI SWED MarknF RB

Justerat medelkvadratfel

Medelfel


Anm. Före 2007 publicerade inte Riksbanken prognoser för reporäntan. Se anmärkningen till diagram 4:4 för en förklaring av förkortningarna.

Diagram 5.1. Förändring i reporäntan och marknadsöverraskningProcentenheter

Källa: RiksbankenAnm. Marknadsöverraskning mäts som förändringen i en 1-månadsränta vid annonseringstillfället.

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

-1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

Förändring av reporäntan

Marknadsöverraskning

Diagram 5.2. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt enkäter, ett års sikt Procent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11

Prospera penningmarknadsaktörer

Riksbanken


Diagram 5.3. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt enkäter, två års siktProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11

Prospera penningmarknadsaktörer

Riksbanken


Diagram 5.4. Hushållens boränteförväntningar och implicita förväntningar på reporäntanProcent respektive procentenheter

0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16

Intervall baserat på spread 2009-2011Hushållens boränteförväntningar december 2011Rörlig boräntaReporänteprognos, PPU december 2011Reporänta

Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Anm. Reporänteprognosen är omräknad till årsgenomsnitt. Den rörliga boräntan är ett genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Skillnaden mellan den rörliga boräntan och reporäntan var cirka 1,70 procentenheter 2009-2011. Det grå intervallet är konstruerat som denna skillnad +/- 0,50 procentenheter.

Diagram 5.5. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt marknadspriser, ett års siktProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11

Implicita terminsräntorRiksbanken

Källor:Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 5.6. Riksbankens prognos för reporäntan och ränteförväntningar enligt marknadspriser, två års siktProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11

Implicita terminsräntorRiksbanken

Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram 5.7. Reporänta, prognos för reporänta och implicita terminsräntorProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13

ReporäntaImplicit terminsränta, februariReporäntebana februariImplicit terminsränta, decemberReporäntebana december


Diagram 5.8. Förväntad reporänta om ett år enligt marknadspriser och Riksbankens ränteprognos samt utfall för reporäntanProcent


Anm. De gula punkterna i diagrammet avser den prognos för reporäntan om ett år som Riksbanken gjorde i samband med de penningpolitiska mötena. De gula punkterna visar alltså prognostillfällen. Den blå linjen visar förväntningarna på reporäntan om ett år enligt de implicita terminsräntorna. Utfallen för reporäntan har flyttats bakåt ett år för att kunna jämföras med prognoser och förväntningar vid prognostillfället.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11

MarknadspriserRiksbankens reporänteprognosUtfall reporänta om ett år

Diagram 5.9. Genomsnittliga absolutavvikelser mellan räntebana och ränteförväntningar mätta med marknadspriserProcentenheter

Källor: Norges Bank, Reserve Bank of New Zealand, Reuters EcoWin och Riksbanken

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

1,4

05 06 07 08 09 10 11

Norge

Nya Zeeland

Sverige

Diagram 5.10. Reporänteförväntningar mätta med marknadspriser och enkät, april 2011Procent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14

ReporäntaMarknadspriser efter mötetReporäntebana, aprilEnkät, Prospera medel, 2011-04-27

Källor: Reuters EcoWin, TNS Sifo Prospera och Riksbanken

Diagram 5.11. Folioränteförväntningar mätta med marknadspriser, oktober 2011Procent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

06 07 08 09 10 11 12 13 14

StyrräntaMarknadspriser efter möteStyrräntebana, oktober 2011

Källa: Norges Bank

Diagram 5.12. Bankcertifikatsförväntningar mätta med marknadspriser, december 2011Procent

0

2

4

6

8

10

0

2

4

6

8

10

06 07 08 09 10 11 12 13 14

90-dagars ränta, marknadspriser efter MPS

90-dagars ränta prognos, december

90-dagars ränta

Källa: Reserve Bank of New Zealand

Diagram 5.13. Reporänteförväntningar mätta med marknadspriser och enkät, december 2011Procent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

06 07 08 09 10 11 12 13 14

ReporäntaMarknadspriser efter mötetReporäntebana, decemberEnkät, Prospera medel, 2012-01-04

Källor: Reuters EcoWin, TNS Sifo Prospera och Riksbanken

Diagram A1. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14


Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.

Diagram A2. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram A3. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram A4. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

07 08 09 10 11 12 13 14


Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i juli 2011.

Diagram A5. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14



Diagram A6. ReporänteantagandenProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14


Källa: RiksbankenAnm. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.

Diagram A7. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram A8. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario


Diagram A9. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

07 08 09 10 11 12 13 14


Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Streckad linje avser Riksbankens prognos i oktober 2011.

Diagram A10. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

07 08 09 10 11 12 13 14



Tabell 3.1. Jämförelse av olika inflationsmått, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring

2009 2010 2011

KPI -0,5 1,2 3

KPIF 1,7 2 1,4

KPIF exklusive energi 2,1 1,5 1

Källa: SCB

Tabell 3.2. Produktion och sysselsättningsmått 2009-2011, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring

Källa: SCB* Procent av arbetskraften

2009 2010 2011

BNP -5,0 6,1 3,9

Sysselsatta, 15-74 år -2,1 1,0 2,1

Arbetade timmar -2,9 3,2 2,3Arbetslöshet, 15-74 år* 8,3 8,4 7,5

Tabell 3.3. Jämförelse av inflationen och inflationsmål i några länder, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring

Källor: Reuters EcoWin och SCB

Anm. I Norge är målet formulerat som en inflation nära 2,5 procent över tiden medan det i Nya Zeeland är formulerat som en inflation mellan 1 och 3 procent i genomsnitt på medellång sikt. Inflationsmåtten i de olika länderna är de mått som benämns ”KPI” i den officiella statistiken i respektive land. Den exakta definitionen av KPI-måttet varierar dock något mellan länderna. I Storbritannien sammanfaller till exempel KPI med det mått som brukar kallas harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Inget av KPI-måtten i Norge, Storbritannien och Nya Zeeland påverkas dock på samma sätt som KPI i Sverige av direkta effekter av förändringar av styrräntan via räntekostnader för egnahem.

Norge Nya Zeeland Storbritannien

Inflationsmål nära 2,5 mellan 1,0 och 3,0 2KPI KPIF KPI KPI KPI

2009 -0.5 1.7 2.2 2.1 2.2

2010 1.2 2.0 2.4 2.3 3.3

2011 3.0 1.4 1.3 4.0 4.5

2

Sverige

Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011

Documents

Transcript of Underlag för utvärdering av penningpolitiken 2011