Trygga möten –Lärdomar, erfarenheter

och berättelser

Trygga möten - Syfte

• Stärka kompetensen inom området äldre personers psykiska ohälsa

• Förbättra samarbetet och öka förståelsen mellan de medverkande kommunerna, primärvården, geriatriken och psykiatrin inom nordvästra delen av Stockholms län

• Skapa hållbara strukturer som underlättar att ny kunskap används i praktiken och kommer den äldre personen till godo

Trygga möten

Trygga möten - processen

Trygga möten 2009 - 2012

• Kompetensutveckling för baspersonal Ca 430 personer deltagit i basutbildning Ca 90 personer deltagit i handledarutbildning

• Samarbete/samverkan Blandade grupper - ökad förståelse för varandras uppdrag och

ansvar Arbete med idéseminarier inleds

• Hållbara strukturer Arbete med handledarnätverk inleds Stöd från projektet vid implementering av nytt arbetssätt

Trygga möten 2011- 2012

• Fortsatt kompetensutveckling och samarbete

• Uppföljningstillfällen med olika teman BPSD – Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens Transkulturella aspekter på psykisk funktionsnedsättning Bemötande av äldre personer med missbruksproblem• Anpassad basutbildning biståndsbedömare dagverksamheter• Aktiviteter i samarbete med dagverksamheter eller mötesplatser Gruppaktivitet för äldre i samarbete med personal

Trygga möten 2009-2012

• Fortsatt arbete med hållbara strukturer och samverkan

• Implementering av nytt arbetssätt Handledarnätverk Stöd i verksamheterna vid förändring av arbetssätt

• Idéseminarier i varje kommun För att fånga upp viktiga utvecklingsfrågor och samverkansfrågor

• Dialogseminarium

Kompetensutveckling –Hållbara strukturer

Basutbildning

Handledar-utbildning

Nätverk

Uppföljande temaföreläsningar

Basutbildning

• Blandade grupper 15-25 personer

• Interaktiva föreläsningar

• Sammanlagt 4½ dagar

• Kognitivt beteendeterapeutiskt förhållningssättFoto Yanan Li

Basutbildning - komponenter

• Åldrande och psykisk ohälsa hos äldre fakta och föreställningar

• Metoder och redskap från socialpsykiatriskt arbetssätt omsatt till äldreomsorgens och allmänpsykiatrins arbete med äldre

• Äldrepsykiatrisk komplexitet förståelse och bemötande i vardagligt arbete

• Brukarperspektiv genom medverkan av anhörigförening

Basutbildning - innehåll

• Åldrande och psykisk ohälsa hos äldre

attityder till åldrande och till psykisk ohälsa

fakta om åldrande av betydelse för psykisk ohälsa

symtom, diagnoser, behandling

konsekvenser av psykisk ohälsa hos äldre

Basutbildning - innehåll• Metoder och redskap från socialpsykiatrin strukturerat arbete

fokus på funktionsnedsättning i vardagen metoder för att minska funktionshinder arbetssätt inom arbetsgruppen och samarbete med vårdgrannar

Problem

Analys

MetodvalGenomförandeplan

Utvärdering

Basutbildning - innehåll• Äldrepsykiatrisk komplexitet Förståelse och bemötande av komplex problematik i situationer som

uppstår i mötet med äldre med psykisk ohälsa och deras anhöriga, inklusive egna reaktioner

Om bemötande och att räcka till i en krävande vårdsituation

Att skapa trygghet i mötet trots svår situation

Foto Yanan Li

Basutbildning - innehåll• Brukarperspektiv

medverkan av SPES och deras förebyggande arbete om suicid hos äldre

om myter och fakta kring suicid hos äldre

om uppmärksamhet på signaler

om trygghet i svåra samtal när livsleda uttrycks

om existentiella frågor som väcks

Foto Yanan Li

Handledarutbildning• Grupper om 10-15 personer

• 5 dagar

• Deltagare som gått basutbildning

• Pedagogisk handledning

Foto Yanan Li

Handledarutbildning - innehåll

• Samtalsmetodik Aktivt lyssnande, motiverande samtal, feedback

• Fördjupning i metodik Beteendeanalys och genomförandeplan

• Handledningsstrategier Reflekterande samtal, roller

Foto Yanan Li

Handledarnätverk

• Efter avslutad utbildning erbjuds handledare deltagande i nätverk med andra handledare

• Möten två gånger per termin med handledare från äldrepsykiatriska teamet

• Utbyte av erfarenheter, reflektion, kollegial handledning samt ”handledning på handledningen”

Foto Yanan Li

Samarbete – äldre personen i fokus

Foto: Yanan Li

Lokala idéseminarier i 8 kommuner Informationsöverföring

Utveckla dagverksamheter/mötesplatser

Handledning

Genomförandeplaner/levnadsberättelser

Individuell vårdplanering

Stöd till frivilliga

Samverkansavtal

Implementering – utmaningen!

Arbetsledning

ArbetskamraterNy

kunskap

Kunder / brukare

©Copyright APeL 2007

©Copyright APeL 2007

Handledare

Stimulerandelärmiljö

Stöd på arbetsplatsen – handledning

Arbets-ledning

Arbets-kamrater

Trygga möten - processen

Trygga möten 2012

Fortsättning…HandledningNy omgång basutbildning / handledarutbildningSamarbete/SamverkanFöreläsningarChefsutbildning

Foto Yanan Li

Utvärdering

Enkät till den äldre personenSjälvskattat psykiskt välbefinnande

Attityder till åldrande

Utbildning ImplementeringEnkät till personal BerättelserFokusgrupper Fokusgrupper

Enkäter till personal

• Samvetsstress

• Socialt stöd

• Lyhördhet

• Arbetsbelastning

• Attityder till åldrande

Foto: Yanan Li

Svarsfrekvens – personal

Baslinje – 249 svar

Uppföljning – 138 svar

Kvinnor: 219Män: 27Ålder: 67% 36-55 årYrkesgrupp: 57% usk/vbUtbildning: 75% minst

gymnasiumHandledning: 38%Vill ha handledning: 94%

Personal - Lyhördhet

p<0.05, kontrollerat för kön, ålder, civilstånd, yrkesgrupp, utbildning

Brukarenkäter

• Psykiskt välbefinnande

• Attityder till åldrande

Foto: Yanan Li

Svarsfrekvens – brukare Utskick – 195

Uppföljning – 34 svar

Kvinnor: 40Män: 23Medelålder: 84 (+/-10) årEget boende: 55%

Baslinje – 66 svar

Fokusgrupper• Strukturerade samtal med fokus på ett tema under ledning av en moderator

• Fem fokusgrupper genomfördes med 25 deltagare

• Samtalen varade mellan 90 minuter och två timmar

• Deltagare från många olika verksamheter

• Gemensamt för alla är att de utbildats i Tryggamöten

Erfarenheter från basutbildningen

• Bidragit till det vardagliga arbetet med äldre med psykiskt funktionshinder, inte minst eftersom ny kunskap presenterades.

• Inspirerat deltagarna till annorlunda förhållningssätt i vardagen – ”ett grundtänkande” eller en ”gemensam värdegrund” – i bemötande av brukare.

• En empatisk attityd förbättrar också möjligheten till kommunikation.

• Genom utbildningen har ”fått väldigt mycket mera förståelse”, särskilt för brukare som alltid klagar när de kommer hem till dem, och börjat fundera över varför de ständigt låter så negativa och också kan ta deras oro på allvar.

Visa respekt – lindra skam

”Han skäms. Han skäms att berätta. Så han gömmer alltihop. Så då måste man ha ett annat bemötande, så han inte känner skam. Så om jag knackar på och jag säger: - Hörrudu, jag har en [tvätt] maskin som är ledig. Har du någonting att tvätta? Äsch, ge mig allt du behöver, så undan med den.”

Nytt förhållningssätt

”En anhörig var ganska förbittrad att mamma inte hade fått duscha. Men att liksom fråga: - Vad tror du hände? Sedan att man kan lyssna för hon var ju ganska arg. Att jag lyssnade, jag ställde de där följdfrågorna. Vi kommer till ett annat samförstånd och vi kan avsluta på ett bra sätt.”

En biståndshandläggare - bemötande av brukare och anhöriga har ett värde i sig

”Det är helt grundläggande och det kan ge dem en känsla av trygghet också, och det är gratis.”

Ny förståelse medför större trygghet

”Då man får den här kunskapen känner man sig lite trygg och kan diskutera med en sjuksköterska. Jag har gått utbildningen och jag känner igen några symtom när vi pratar, så jag tycker vi borde göra något åt det här, prata med doktorn som utreder och går vidare.”

Berättelser ur vardagen - förståelse

• Genom kunskapen finns en möjlighet att kommunicera med andra arbetskamrater som irriterar sig på ”svåra brukare” och att försöka att se sammanhanget eller bakomliggande faktorer till varför hon egentligen är så ”besvärlig”.

• Inte adekvat att ”ifrågasätta någons verklighetsuppfattning, då det är dennes verklighet. Och vem är jag att strida mot det? Eller vad ger mig rätt till det? /…/ Något annat skulle bara leda till konflikt och otrygghet hos brukare, som att ta ifrån den nåt de tror på?”

• En förklarar värdet av att se äldre ”utan några förutfattade meningar”.

• Oavsiktligt bidrar också egen förståelse till att också andra kollegor ”behöver gå på samma kurs”.

Berättelser ur vardagen - bemötande• Inta en lugn och lyssnande hållning, vara lyhörd,

medveten om sin värdegrund. Bemötande handlar också om ha större tålamod och ”orka lirka” så länge som det behövs” och i mötet med hallucinerande äldre be dem berätta som sina erfarenheter. Att involvera den äldre i den omsorg som behövs skapar ett gott möte.

• Bemötande handlar därtill om förmåga att aktivera den äldre, t ex att städa tillsammans, eller såsom följande respondent skriver: ”Jag har använt möjligheten till aktivitet för en orolig boende, typ utepromenad och samtal, i stället för att rutinmässigt ge lugnande tabletter”.

• Återkommande betonas att när man bemöter de äldre påverkas ens egen arbetsglädje, vilket också bidrar till ens egen trygghet.

En berättelse om bemötande inom hemtjänst

”Arbetar inom hemtjänsten och har mina fasta kunder som jag går hem till. Ett par av kvinnorna, 89 respektive 98 år har vid ett par tillfället uttalat att de vill dö. Att de inte vill vara med längre. När 98-åringen och jag pratade om detta frågade jag henne hur och vad hon skulle göra. Hon sa att hon skulle vilja gå ner till sjön och hoppa i, men att hon förmodligen inte skulle lyckas eftersom benen inte bar henne. Bara genom att jag lyssnade och tog henne på allvar så fick vi en ännu djupare kontakt och nu skiner hon som en sol när jag kommer. Så viktigt att vi som arbetar in hemtjänsten tar det lugnt. Även om vi har mycket att göra och är stressade för att hinna med alla kunder så tror jag att det är superviktigt att inte visa detta inför kunderna. Lugn skapar tillit och trygghet. Viktigt att kunna prata om döden, inte bara ’vifta’ bort ett sådant samtal. Men också viktigt att ge hopp genom att säga till exempel: ’Du kan vänta ett tag med att dö, det blir ju fint väder i veckan, vi ska ju gå ut och titta på syrenerna och äta glass’. Detta funkar åtminstone med de äldre som jag träffar.”

Berättelser ur vardagen –professionell hållning

Essensenförmåga att ”kritiskt granska” eget professionellt

förhållningssätt, t ex att tänka på ”för- och nackdelar av ett handlande”. Eller hantera ”känsloöverföringar – att inte ta åt sig personligen när någon blir upprörd. Det är min roll och det jag förmedlar, som ibland upprör”. Också veta att förutom att vara tydlig och klar och ta sig tid för bemötande måste man veta näroch varför man skall ta egna initiativ.

Sammanfattning

• Förståelse av och för äldre människor drabbade av psykisk ohälsa

• Bemötande – värdet i sig• Professionell hållning i mötet skapar

trygghet för en själv och i relation till de äldre och deras anhöriga, men också i relation till andra kollegor

Att diskutera idag!

Foto Yanan Li

Hur kan vi gå från samarbete till samverkan?

Hur kan vi implementera bestämmelsen om samordning av individuell vårdplan enligt SoL och HSL?

Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos äldre?

Hur kan vi skapa hållbara strukturer för kompetensförsörjning?