TÄPPAS FOGELBERG: Blindhet är inte lika farligt som cancer ... · Varför får man...

1Ögontrycket | Nr 4 2017

42017

TIDNINGEN FRÅN SVENSKA GLAUKOMFÖRBUNDET

TÄPPAS FOGELBERG: Blindhet är inte lika farligt

som cancer och inte likaäckligt som hemorrojder

ST-läkaren Anna Cullhed omÅldersförändringar i gula fläcken

2 Ögontrycket | Nr 4 2017

INNEHÅLL

Nr 4 – 2017Tidning från

Svenska Glaukomförbundet

Redaktionskommitté som framställt och ansvarar för innehåll:

Lars Steen och Lars KarbinAnsvarig utgivare: Lars SteenRedaktör: Örjan Andersson

Ej signerat material är författat av redaktören

Ej namngiven fotograf är fotat av redaktören

ISSN: 1653-4069Redaktionens adress:

Ögontrycketc/o Örjan Andersson

Ekhovsvägen 20, 647 32 MariefredMail:

[email protected] du vill ha Ögontrycket som

taltidning i DAISY-format så kontakta din glaukomförening.

Produktion:DanagårdLiTHO, Ödeshög

Omslagsbild: Täppas Fogelberg utanför biblioteket i Mjölby hanterar

sin blindkäpp som den värsta tamburmajor. Foto: Örjan Anderson

GLAUKOMFÖRBUNDET

Ledare

Åldersförändringar i gulafläcken

Intervju Täppas Fogelberg

Ögats dag

Noterat

Fråga Doktorn

Win-win-situation i Norrköping

Glaukomföreningen i Stock-holm 30 år

Rapport Planeringskonferens

Landet Runt

Debatt

Glaukom i varda´n

34

10141516182022252628

Utgivning av Ögontrycket 2018

Nr 1 Utgivning vecka 6 Manusstopp 8/1Nr 2 Utgivning vecka 15 Manusstopp 12/3

Nr 3 Utgivning vecka 23 Manusstopp 7/5




Ledare

Bästa medlemmar och läsare!

Förbundsstyrelsen tycker att den viktigas-te kommunikations- och informationska-nalen från oss till er medlemmar är vår medlemstidning ”Ögontrycket”. För åtta år sedan gav vi ut 2 nummer per år, men sedan 2009 har vi ökat utgivningen till 3 och vidare till 4 nummer per år.

Ögontrycket har en redaktionskommitté bestående av undertecknad samt Örjan Andersson och Lars Karbin. Sedan något år tillbaka har kommittén diskuterat möj-ligheten att utöka utgivningen till 5 num-mer per år. Det är givetvis ett stort ekono-miskt åtagande, varje utgåva av ÖT kostar i runda tal strax över hundra tusen kronor per nummer.

Vid senaste styrelsemötet gjordes en bedömning att SGF nu har utrymme i budget för en ytterligare satsning på vår fina medlemstidning. Den nya utgivnings-planen kommer att sjösättas under 2018. I sammanhanget uppmanar vi er alla ute i regionerna att tänka på att bidra med re-daktionellt material eller ge oss tips om angelägna artiklar.

Chans till dispensÖT har skrivit mycket om, den för våra medlemmar, viktiga frågan om körkort som riskerar att bli återkallat vid synfälts-påverkan av en viss grad. Vi har också rapporterat om det så kallade simulator-projektet på VTI i Linköping vid flera till-fällen.

Under ”resans gång” har tanken upp-kommit på att träna upp vederbörandes för-

måga att öka sitt kompensatoriska beteende för att komma över måttliga synfältsdefek-ter och klara av ett simulatortest som i sin tur kan ge ”Chans till Dispens” (CTD). Glau-komförbundet, VTI och SYAB i Kalmar med flera som kommer att försöka ut-veckla ett träningsprogram som kan ge synfältsdrabbade en CTD.

Gruppen har ingivit en ansökan till All-männa Arvsfonden för att få finansiering till Projektet CTD. Glaukomförbundet är projektägare och har en person av tre i projektets styrgrupp. Beslut om tilldelning kommer troligen någon gång under våren 2018. Låt oss hoppas på det bästa!

I annan del i detta nummer finns en rapport om den planeringskonferens som avhölls i oktober i år. Vi diskuterade verk-samhetsplanering för åren 2018–2019. Generellt var det en väldigt god och po-sitiv stämning med många goda idéer för framtiden. Underlaget kommer Förbunds-styrelsen att använda i beredningen av budget och verksamhetsplan för 2018.

Lars Steen, förbundsordförande

Ögontrycket utökar utgivningen till fem nummer per år


Åldersförändringar i gula fläcken–Vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre

Krokseende. Svullnad i gula fläcken. Våta eller torra sorten. Du har kanske hört talas om dessa begrepp? De har alla att göra med åldersförändringar i den del av näthinnan som kallas gula fläcken.

Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till uttalad syn-nedsättning hos äldre i västvärlden och den drabbar ungefär 15 procent av alla personer mellan 65 och 75 års ålder. En del kan drabbas tidigare i livet, men det är ovanligt. Efter 80 års ålder ökar risken att drabbas ytterligare.

Gula fläcken, eller ”macula” på latin,

är ett litet men mycket viktigt område som ligger mitt på näthinnan. Näthin-nan i sin tur är en tunn hin-na som likt en tapet täcker ögats insida. Den är upp-byggd av miljontals syn-celler som fångar upp lju-set som kommer in i ögat. Näthinnan förmedlar sedan synintrycken till syncen- trum i hjärnan och på så sätt skapas en bild av det vi faktiskt ser.

I gula fläcken har vi flest synceller, och där ser vi som allra skarpast. Sjuk-liga förändringar och skador i gula fläcken ger där- för mer uttalad synned-sättning än skador på an-dra delar av näthinnan.

Åldersförändringar i gula fläcken påverkar främst det centrala seen-det och det blir svårare att exempelvis läsa och se små detaljer, både på av-stånd och på nära håll.

Två olika formerDet finns två olika former av åldersförändringar i gula fläcken, den torra och den våta formen. Sjukdo-mens förlopp och symtom varierar beroende på vil-ken typ man har drabbats av. Det är i dag bara den våta formen som kan be-handlas.

TorraförändringarDen torra formen är van-ligast och utgör ungefär 85 procent av alla fall.

De torra förändringarna i näthinnan utvecklas lång-samt och består av små in-lagringar i näthinnan eller förtunningar. Förändring-arna gör att syncellerna i gula fläcken sakta och gradvis bryts ned. Till slut kan syncellerna bli så ska-dade att de inte längre kan förmedla normala synin-tryck.

Eftersom de torra för-ändringarna har ett smy-gande förlopp kommer också symtomen lång-samt. Tidiga symtom är successivt försämrad syn-skärpa; senare kan små suddiga fläckar uppträda i mitten av synfältet. Då man läser kan hela bok-stäver eller delar av bok-stäver i texten falla bort, just besvär vid läsning är

GUL, GRÖN OCH GRÅ – OM VANLIGA ÖGONSJUKDOMAR



ett vanligt symtom. En del personer kan upp-leva att allt ser gråare och suddigare ut, och en del har svårt att känna igen ansikten på avstånd. Våta förändringarDen våta varianten är be-tydligt ovanligare och ut-gör cirka 15 procent av alla fall. Den har ofta ett betydligt snabbare förlopp jämfört med den torra ty-pen. De våta åldersför-ändringarna beror på att det bildas nya blodkärl

bakom näthinnan, dessa kärl är mycket sköra och kan läcka blod och väts-ka så att det blir svullet i gula fläcken. Svullnaden leder till att syncellerna fungerar sämre och gula fläcken tar skada, därför försämras också synen. Förändringarna kan på sikt leda till ärrbildning i gula fläcken vilket kan ge uttalad synnedsättning.

Också symtomen upp-träder snabbare vid den våta formen, de kan upp-träda inom loppet av någ-

ra veckor. Det vanligaste symtomet är att raka linjer börjar se krokiga ut, vilket man kan upptäcka exem-pelvis då man tittar på en lyktstolpe eller på kaklet hemma i badrummet. An-sikten kan se förvrängda ut och synskärpan blir ge-nerellt sämre. Så småning-om då syncellerna tagit tillräckligt stor skada kan synen i mitten av synfältet gå förlorad, då kan man se en suddig fläck mitt i det centrala seendet.

Ett öga i genomskärning med bland annat gula fläcken och näthinnan markerad.



Torr övergår i våtI regel kan man säga att våta förändringar är en försämring av den torra formen. Cirka 10–20 % av den torra formen antas övergå i den våta. Man uppmanar därför alltid de patienter som är drabbade av torra förändringar att vara uppmärksamma på och höra av sig om synen skulle bli sämre, som ex-empelvis nytillkommet krokseende eller försäm-rad synskärpa.

Detta kan man själv un-dersöka genom att titta på raka linjer, som exempel-vis kaklet hemma, och se om linjerna är krokiga el-ler om det finns en suddig fläck i synfältet. Det är vik-tigt att man håller för först ena, sedan andra ögat, för att på så vis testa ett öga i taget.

Något som kan vara skönt att känna till för den som drabbats är att man aldrig blir helt blind, varken av den torra eller den våta formen, men det centrala seendet kan gå förlorat.

Varför får man förändringar?Som namnet antyder är hög ålder en viktig risk-faktor för att få åldersför-ändringar i gula fläcken;

ju äldre man är desto hö-gre är risken att drabbas. Också ärftlighet är en viktig riskfaktor; om ens för-äldrar hade sjukdomen ökar risken för att man själv ska få den.

Även vissa livsstils-faktorer anses spela roll, exempelvis vet man att rökning ökar risken. Har man förändringar i ena

ögat ökar också risken för att man ska få det i andra ögat. Åldersförändringar i gula fläcken är generellt vanligare hos ljuspigmen-terade personer, med ljus hy och hår.

Hos ögonläkarenVid misstänkta åldersför-ändringar i gula fläcken brukar man först kontrol-

Om man har föränd-ringar i gula fläcken kan man se en central suddig fläck i synfältet och en förvrängd bild.



lera synskärpan, både på långt och nära håll. Vidare undersöker ögonläkaren näthinnan med ett ögon-mikroskop och man tittar bland annat efter om det finns svullnad eller blöd-ningar i gula fläcken. För att ögonläkaren ska få god insyn in i ögat brukar man innan undersökningen få ögondroppar som gör att pupillen blir stor.

I samband med läkar-besöket brukar man också ta ett sorts ”foto” av ögat som ger en tvärsnittsbild av näthinnan med ytterli-

gare information om hur gula fläcken mår. Ibland gör man även andra un-dersökningar där man kan se om det finns nybildade läckande kärl under gula fläcken.

Vanligen kan man re-dan vid det första ögon-läkarbesöket få besked om det finns åldersför-ändringar i gula fläcken och om det rör sig om den torra eller våta varianten. Ibland krävs det ytterli-gare kontroller och under-sökningar för att man ska kunna ställa diagnos.

BehandlingTidigare fanns det inte nå-gon effektiv behandling mot våta förändringar i gula fläcken, men sedan drygt tio år tillbaka an-vänder man sig av injek-tioner av läkemedel för att behandla den våta formen.

Via en liten injektion i ögat tillför man läkemedel som motverkar tillväxten av de sjuka läckande blod-kärlen under näthinnan, och på så sätt kan man bli av med svullnaden i gula fläcken.

Behandlingen kan inte

ThSE

2017

0210

-482

Rekommenderas till torra ögon och MGD (Meibomian gland dysfunction), Blefarit (ögonlocksinflammation) och kladdiga ögon, orsakade av allergier, infektioner mm. Innehållsförteckning: Vatten, PEG 8, Poloxamer 184, Polysorbate 20, kaprylglycin, Propylenglykol, PEG 6 kapryl, Kaliumfosfat, Dikaliumfosfat, Alkohol, Centella asiatica rotextrakt, Iris florentina extrakt, Zinksulfat, Retinol, Natriumhyaluronat.

THÉA NORDIC AB, STORGATAN 55, SE-703 63 ÖREBRO • TEL: +46 19 33 37 80 • EMAIL: [email protected] • WWW.THEA-NORDIC.SE

STERILA VÅTSERVETTER

Skonsam ögonlockshygien med bevisad klinisk effekt

Klara att använda, behöver ej eftersköljas

Godkända för vuxna och barn över 3 månader

Framtagna i samarbete med hud- och ögonläkare

• Rengör• Mjukgör • Återfuktar



bota sjukdomen, men den kan effektivt bromsa sjuk- domsförloppet och i många fall förbättra och stabilise-ra synskärpan. Nackdelen är att man måste upprepa injektionerna regelbundet, oftast under en lång tid.

För att behandlingen ska fungera är det viktigt att den som drabbats söker i god tid för sina symtom, ju sämre syn vid start för behandling desto sämre är prognosen. I sena stadier av sjukdomen kan det bil-das tjocka ärr eller uttalade förtunningar i näthinnan, mot dessa förändringar

fungerar inte alls behand-lingen. Därför kan man sällan påbörja behandling om sjukdomen är för långt gången och synen för då-lig redan då man ställer diagnos.

När det gäller de torr-ra förändringarna i gula fläcken finns det ännu inte någon effektiv behand-ling. Studier har dock vi-sat att kosten kan ha en inverkan på sjukdomsför-loppet i vissa fall. Om en ögonläkare har konstate-rat måttliga torra föränd-ringar kan ett gott intag av vitaminer och mineraler

bromsa sjukdomsförlop-pet något och kanske få det att stanna av. Vitami-ner och mineraler av det slaget finns det rikligt av i frukt och grönsaker, det finns även som specifika kosttillskott i hälsokost-butiker och en del apotek.

Vid grav synnedsätt-ning brukar man få en re-miss till Syncentralen som kan hjälpa till med olika synhjälpmedel för att man ska kunna klara sig i var-dagen.

Undersökning av synskärpan.

Foto: Johanna Hanno



Forskning och framtidÅldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till uttalad syn-nedsättning i västvärlden och det pågår sedan många år intensiv forskning inom detta område. I kliniska studier testar man nya pre-

parat i försök att hitta bätt-re och mer långverkande läkemedel mot de våta förändringarna. Man för-söker även hitta behand-lingar som kan bromsa, och i framtiden förhopp-ningsvis även bota, torra åldersförändringar i gula fläcken.

Fotograf ?

Santen tillhandahåller dropphjälpmedel för dig som behöver hjälp med droppningen!

Droppstödet är ett hjälpmedel för dig som är ovan vid eller någon gång har haft problem med att använda ögondroppar.

Droppstödet gör det lättare att hålla droppfl askan stadigt över ögat.

Droppstöd fi nns även till endos- behållare.

Fråga din läkare eller sköterska om du önskar prova.

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • Tel 08-444 75 60 • www.santen.se GLAU

1306

-04S

E

HAR DU SVÅRT ATT TA DINA ÖGONDROPPAR PÅ RÄTT SÄTT?

Anna Cullhed, författaren till artikeln är ST-läkare på S:t Eriks ögonsjukhus och har särskilt intresse för näthinnans sjukdomar.

Foto: Eva Tov/S:t Eriks ögonsjukhus


Radioprofilen Täppas Fogelberg är helt blind. På gott humör utanför biblioteket i Mjölby svingar han sin blindkäpp som den värsta tamburmajor.


Författaren och radioprofilen Täppas Fogelberg om sitt synhandikapp:

Som helt blind har jag ett bättre liv idag än för 20 år sedan säger han och jonglerar med sin vita käppTäppas Fogelberg är sedan lång tid välkänd radioprofil från programmet Ring P1 där han älskar att slänga käft om allt, stort som smått med alla. Han lider av Retinitis pigmentosa, en ärftlig ögonsjukdom som med tiden gjort honom totalt blind. Från att vara arg, ledsen, trött, grälsjuk och under många år tryckt ner sin ångest med hjälp av starköl och stesolid har han idag accepterat sin blindhet fullt ut.

– Blindhet är inte lika farligt som cancer och inte lika äckligt som hemorrojder! Jag ska bli den förste syn-skadade som inte är syn-skadad, säger Täppas när vi möter honom för en in-tervju.

Platsen är biblioteket i Mjölby där han ska hålla föredrag i en fullsatt lo- kal där många har slutit upp för att lyssna till radioprofilen. På plats finns också flera patientorganisationer representerade, bland andra Glaukomföreningen Östergötland med ordfö-rande Mona Krieg i spetsen.

SjälvdistansPå ett högst personligt, av-slappnat, utlämnande och framför allt underhållande sätt berättar Täppas om sitt liv som synskadad och vägen till den totala blind-heten. Här blandas galg-humor med självdistans. Men också om sin vardag i Stockholm, lantstället i Hälsingland och jobbet i studion på Ring P1.

– Jag vill inte vara kläm- käck. Det är klart att det är tråkigt att vara synskadad. Men ibland kan det faktiskt vara lite skönt att vara blind, man blir mer fokuserad, sä-ger Täppas.

Men vägen till acceptens har varit lång, svår och job-big sedan han fick sin diag-nos i 30-årsåldern.

– Ja, det tog mig 15 år att acceptera och jag kan säga att det gick åt en hel del starköl och stesolid blandat med mycket smär-ta. Jag var arg, ledsen, trött och grälsjuk och det tog väldigt mycket kraft, berät-tar han.

LivskrisDet var också då i mitten av 90-talet som han gav ut boken ”Blindstyre – en snubblares berättelse”. Då var han inte helt blind men


på väg att bli det. I slutet av boken skriver han, att han aldrig kommer att accep-tera att bli blind. Så länge han inte hade accepterat sitt handikapp så använde han aldrig vit käpp, det var ju synskadade som hade vit käpp!

– Men en gång när jag var full tog jag fram min vita käpp och min förra fru tyckte att käppen var sexig. Det är integritet! Det är sexigt att vara chef över sitt eget liv och det är jag med käppen. Alltså är jag sexig, säger han och ler.

Täppas berättelse är er-farenheten av hur en ögon-sjukdom kan dra ner en människa i livskris och total förtvivlan men också hur man tar sig upp ur ett sådant svart hål. Idag jong-lerar han med sin vita käpp som den värsta tambur-major och klarar sig bra. Och han har tagit sig från Stockholm till Mjölby på egen hand och med hjälp av snälla människor.

– Ja, jag vill klara mig själv så långt det är möjligt, säger han och berättar sam-tidigt om tågbytet i Norrkö-ping där han fick hjälp av en snäll dam, hon sa att om du är den som jag tror att du är ska jag hjälpa dig så att du kommer på rätt tåg.

Idag upptas Täppas liv av jobb på radion och ljudböck-er samtidigt som han väx-

lar boende mellan lägen- heten i Stockholm och går-den i Hälsingland tre mil från Hudiksvall. Och han klarar sig bra.

– När jag är däruppe så går jag 5–6 kilometer varje dag på egen hand och jag hittar ganska bra i byn där jag bor, genom att räkna steg vet jag när det är dags att svänga av, säger han.

– Många säger att jag borde skaffa mig en ledar-hund, men jag är inte så förtjust i hundar, jag är ing-en hundmänniska. Jättebra att det finns men jag har ingen lust och så har jag ju min katt Rufus.

Nya teknikenDet han saknar mest med att vara blind är att man inte kan flirta, att man inte ser spontana, eller snabba ögonkast.

– Jag är allvarlig när jag säger det, mötet med männ-iskor blir både svårare och annorlunda, säger han.

Mycket av tiden upptas av att lyssna till ljudböcker, han kan avverka 3–4 böck-er i veckan.

– Tidigare har jag beru-sat mig på starköl och ta-bletter, men nu i mitt tredje liv, ja jag räknar mitt liv i antalet fruar, så berusar jag mig på berättelser. När jag hade synen kvar så läste jag väldigt mycket. Numera beställer jag kontinuerligt

ljudböcker via biblioteket i Hudiksvall eller lyssnar på romaner via mobilen.

Täppas säger till publi-ken att han vill inte framstå som någon Iphone-försäl-jare samtidigt som han be-tonar vilken verklig nytta han har av tekniken.

– Låt er inte skrämmas av tekniken, säger han och försöker ingjuta mod hos deltagarna.

Han menar att han via nya tekniken har toppkon-troll på vad som händer via talande dator och telefon. Han har också en scanner som kan läsa upp brev för honom. Och koll måste han ju ha på det mesta om han ska föra samtal om allt möjligt av inringande lyss-nare i Ring P1.

– Jag försöker ju hålla mig uppdaterad i vad som händer för det kan ju kom-ma i mitt program. Och jag älskar ju att slänga käft med människor om stort och smått, säger han och menar att Ring P1 är en av de bästa mötesplatserna näst efter köksbordet.

Men det kan bli påfres-tande också med en del ”skåp” som ringer in och har åsikter i programmet och då kan Täppas bli hel-förbannad.

– Ja, förra veckan ringde en nazist som påstod att Förintelsen inte hade ägt rum – ja några gick väl åt


menade han. Då slog jag näven i studio-bordet så att vattenglaset hoppade och bara skrek till teknikerna; Ta bort honom, Ta bort ho-nom!

Under sin underhållande föredragning och sin posi-tiva hållning till sitt han-dikapp har han gjutit gott gry hos de lyssnande delta-garna.

Slutligen om sin diag-nos Retinitis Pigmentosa (RP) berättar han att ögon-sjukdomen är ärftlig men varken hans föräldrar eller hans fem döttrar har drab-bats – alla är fullt seende. Men om någon dotter skul-le få ett gossebarn så löper han risken att ärva sjukdo-men.

Och apropå forskning om RP så tänker Täppas inte skjuta upp sitt liv tills det kommer nya forsk-ningsrön och han uppma-nar:

– Jag ska bli den förste synskadade som inte är synskadad!

Text och foto: Örjan Andersson

Ett stort tack till er som donerat och skänkt pengar till glaukomforskningen!

Använd SGF:s plusgirokonto: 56 42 28-5SGF donationer


Ögats dag i Göteborg:

Den gråe, den gröne och den guleDe första föreläsningarna under Ögats dag hade ti-teln: Den gråe, den gröne och den gule – om ålders-relaterade ögonsjukdomar som presenterades av da-gens moderator Madelei-ne Zetterberg, professor SU/Mölndal, Dr Marcelo Ayala, docent SkaS/Sköv-de och Dr Monica Lö-venstam Adrian, docent Lunds universitet. Grå starr – katarakt är mycket vanligt i högre åldrar. Cirka 120 000 ope-rationer utfördes 2016 i Sverige. Professor Zetter-berg gjorde en exposé över behandlingen av grå starr genom historien. Hon ta-lade om starrstickning som förekom före flera hundra år sedan. Grå starr yttrar sig genom att man börjar se suddigt. Det finns vissa livsstilsfaktorer som kan påverka utvecklingen av grå starr, till exempel rök-ning, solljus och diabetes. Operationen är i regel

utan komplikationer men ibland kan man drabbas av efterstarr som behandlas med YAG-laser.

Dr Ayala talade om grön starr – glaukom. Orsaker-na till grön starr/ glaukom är okända. Riskfaktorer är högt ögontryck, exfolia- tionssyndrom och om nära släktingar har glaukom. Det bästa sättet att följa utvecklingen av glaukom är än så länge att göra syn- fältsundersökningar. Behandlingen består i att sänka ögontrycket genom ögondroppar, laserbehandling eller olika typer av operationer.

Dr Lövenstam Adrian talade om makuladege-neration/gula fläcken. Det finns två varianter, en våt och en torr. Den våta va-rianten kan man behandla med injektioner för att minska svullnaden som uppstått.

Glaukomföreningen re-presenterades av styrelse-

ledamöterna Eva Bernbro och Marika Brolin.

– Vi hade ett bord i konserthusets foajé där vi delade ut 150 ex av Ögon-trycket, foldrar om glau-kom och vår egen fören-ings folder. Det blev kö vid vårt bord och vi tala-de personligen med fler än hundra personer. Det blev många intressanta frågor och samtal och det var flera som var intres-serade av att bli medlem-mar. Många frågor hand-lade om tillgänglighet till ögonsjukvården och vi fick ta del av många per-sonliga berättelser.

Resten av dagens pro-gram innehöll föredrag om synrehabilitering och morgondagens sjukvård.

Alla föreläsningar finns att tillgå på www.ogonfonden.se under rub-riken ogats dag Eva Bernbro

Svenska Glaukomförbundet och Ögontrycket önskar alla sina medlemmar och läsare


NOTERAT

RättelseTyvärr blev det två namn-fel i förra numret av ÖT. I huvudartikeln under rub-riken ”Glaukom i världen” intervjuades ögonsjukskö-terskan som jobbat i Tan-zania. Hon heter Lotta Stoltz och inget annat. Un-der avdelningen ”Debatt” återfanns en artikel om det är moraliskt rätt med alternativa fordon. Debat-tören heter Ellis Wohlner. Redaktionen beklagar fa-däsen!

Ansökan Allmänna arvsfondenFöretaget SYAB i Kalmar utbildar körskollärare och bilinspektörer och har till-gång till en inhägnad kör-bana på en nedlagd flyg-flottilj. Där har man sedan någon tid ägnat sig åt att försöka träna förmågan hos personer som har förlorat delar av sitt synfält efter en stroke.

Det nya projektet tar fasta på frågan om syste-matiserad träning kan ge personer med synfältsbort- fall en förmåga att kompen-

sera till exempel genom ögon och/eller huvudrörel -ser.

Träningen sker på SYAB i Kalmar och kompensa-tionsförmågan utvärderas på VTI i Linköping. Glau-komförbundet är projektä-gare och Christer Ekman är vår man i styrgruppen. Ansökan om finansiering har nu ingivits till Allmän-na Arvsfonden. Beslut om eventuell tilldelning kom-mer troligen under våren 2018.

Resa med Dalarna SödraEtt 30-tal medlemmar i Glaukomföreningen Dalarna Södra tog chansen att följa med på föreningens resa till Elsa Anderssons konditori i Norberg, se följderna av den stora skogsbranden i Västmanland och ett besök på Oljeön i Ängelsberg.

Första stoppet var vid Elsa Anderssons konditori i Norberg där vi skulle inta en förbeställd lunch. Kon-ditoriet med långa anor och vida känt har tilldelats diplom av Gastronomiska Akademien med motive-ringen: ”För vidmakthål-lande med stor charm av svensk konditoritradition”. Konditoriet som utsattes för mordbrand 2015 är nu återuppbyggt och återin- vigdes i maj 2017. Här serverades en fantastisk skink- och ostpaj med ef-

terföljande kaffe med god kaka.

Nästa mål var brandom-rådet i Västmanland från 2014, den största branden sedan 1950-talet med drygt 13 000 hektar drabbad skog och 25 nedbrunna eller brandskadade byggnader.

– Det går inte att fatta när man genom bussrutan ser ödeläggelsen. Vilken hemsk upplevelse för brand- männen, polisen och boen-de, säger en av deltagarna.

Sista stoppet var i Äng-elsberg där man med flot-

te tog sig över till Olje-ön. Här berättade guiden om entreprenören Åhlund som här anlade idag värl-dens äldsta bevarade raffi-naderi från 1875. Här gavs många fantastiska historier om hur det var att arbeta och leva på ön. Fortfaran-de kunde man känna luk-ten av olja.

Efter överskeppning med flotten var vi åter på bussen där chauffören du-kat upp med kaffe och bröd. Det blev en fantas-tisk resa. Tack Glaukom-föreningen för den upp-skattade resan från oss som var med.

Börje och Marianne Hedlund, medlemmar i Dalarna Södra


FrågaJag läste i Ögontrycket att zink kan spe-la en viktig roll vid glaukom. Förutom glaukom så har jag kraftig makuladege-neration i ena ögat och har fått rådet att äta ”Optivital” som skall kunna motver-ka fortsatt försämring. Men nu innehåller Optivital stora doser zink i form av zink-sulfat. Den dagliga dosen blir 25 mg vil-ket är 250% av DRI ( dagligt referens- intag). Borde glaukompatienter därför undvika Optivital, eller åtminstone mins-ka dosen?

SvarArtikeln i Ögontrycket baserades på en artikel som publicerades i januari 2017 i USA. Författarna hade använt en mus-modell och såg att när man skadade syn-nerven reagerade kroppen med höga hal-

ter zink, men genom att minska på zink kunde cellerna i näthinnan återhämta sig. Man vet inte om samma sak fungerar hos människor. Underlaget är svagt för att säga att man inte ska äta zink om man har glaukom. Däremot tycker jag att det låter spännande med upptäckten som gjordes. Det dröjer säkert flera år tills man kom-mer till en klinisk tillämpning av zink i forskningen inom glaukom.

FrågaJag blir fortfarande inte riktigt klok på vad glaukom egentligen är. Eller snarare, hur konstaterar man att en patient drabbats av glaukom? Vad är det läkaren ser? Vad är de vanliga indikatorerna på ett glaukom? Kan de misstas för någon annan ögon-sjukdom? Har fått diagnosen för något

Frågor & Svar

Fråga Doktorn!

Har du frågor som du vill ställa till vår ögondoktor Marcelo Ayala

maila till hemsidan: www.glaukomforbundet.se


år sedan i Sverige efter två näthinneav-lossningar, men vid ett läkarbesök hos en glaukomspecialist i USA nyligen, så var denne tveksam till diagnosen och ville sätta ut mina trycksänkande droppar – el-ler åtminstone testa att sätta ut dem under en period.

SvarDet har du rätt i, det är inte alls så enkelt att ställa diagnosen glaukom hos alla pa-tienter. Det finns fall där diagnosen är helt uppenbar, men så är det inte alltid. Glau-kom är en klinisk diagnos som en trä-nad ögonläkare ska fastställa. I fall man är tveksam kan det vara bra att fråga efter en ”second opinion” hos en erfaren glau-komdoktor.

FrågaJag fick trångvinkelattack i vänster öga i december 2016 och fyra dagar senare gjordes laserbehandling (två hål i varde-ra öga). Gjort provokationstest som var bra. Inväntar synfälts-kontrollen. Droppar Optimol 2ggr/dag. Min fråga är: Betyder trångvinkelattack alltid och automatiskt glaukom (akut)? Är väl fortfarande så att jag hoppas på ett nej, trots att jag någon-stans kämpar med att acceptera och för-kovra mig i sjukdomen.

SvarNej, trångvinkelattacker betyder inte all-tid trångvinkel-glaukom. I de flesta fall,

om man har gjort laser iridotomi, som i ditt fall, kan det mycket väl stoppas så att attackerna inte leder till glaukom.

FrågaJag har fått diagnosen glaukom nyligen men haft misstänkt glaukom sedan tio år tillbaka. Jag har haft som högst 24 i tryck de senaste åren och en ögonläkare remit-terade mig till ögonmottagningen. Det tog ytterligare åtta månader innan man kalla-de mig till ögonmottagningen och då hade jag 26/27 i tryck. En laserbehandling gjor-des omgående. Vad finns det för orsak till att man inte sätter in trycksänkande drop-par vid 24, när man misstänker glaukom?

SvarHögt tryck innebär inte glaukom och be-höver inte alla gånger behandlas. Däre-mot tycker jag i ditt fall att det är viktigt för dig att få veta om du har glaukom el-ler inte. Hur ser synfältet ut? Är synner-ven skadad?

FrågaMin sambo har glaukom. Hans fråga är om han kan ha linser?

SvarJa, men det beror också på vilka ögon-droppar han använder. Kolla gärna med apoteket.


Norrköpings kommun en stark förebildDet blir win-win när kommunen och patientorganisationerna samarbetar

Sista dagarna i september invigdes huskomplexet och mötesplatsen Thapperska i utkanten av Norrköping. Efter flera års planering och digert jobb av flera arbets-grupper och en styrgrupp har det nu skapats en arena för tjugotalet patientorga-nisationer. Här erbjuder kommunen gratislokaler för patientorganisationerna i form av både möteslokaler och små egna fasta kontorsrum, allt handikappan-passat. Toppat med café, restaurang, gympasal och aula så kommer Norrköpings kommuns satsning att framstå som ett föredöme för hela landet.

– Det är en win-win-situa-tion och en samhällsvinst att erbjuda dessa lokaler, säger Eva-Britt Sjöberg (KD) ordförande i om-sorgsnämnden och högst ansvarig för kommunens vård och omsorg och till-lägger:

– Patientföreningar är väldigt viktiga – de har sina egna målgrupper och spe-cialkunskaper om de olika funktionsnedsättningarna.

Och Ingela Karlbom, ordförande i HSO instäm-mer:

– I en tid med oro och

neddragningar är det fan-tastiskt att få jobba i nya fina lokaler på Thapper-ska. Vi kan tala om vad vi behöver, varje individs be-hov. Vi sitter på en gedigen kunskapsbank, säger hon.

Eva-Britt Sjöberg ser det här projektet som en

Glada miner vid invigningen av Thapperska. Här klipps inte bandet, istället knyter man ihop bandet mellan kommunen och patientorganisationerna.


rehabilitering som avlas-tar kommunen och menar att man vinner mycket på samarbetet mellan kom-munen och föreningarna. Hon berättar också om att anpassningen av lokalerna har kostat 2 miljoner och den styrande majoritets-kvartetten bestående av socialdemokrater, liberaler, centerpartister och kristde-mokrater har varit politiskt överens om satsningen.

Här erbjuds gratis kon-torslokaler till tjugotalet patientföreningar. I en lång korridor med fullt av små kontor samsas Epilepsi-förbundet, Hörselskadades Riksförbund, Parasport, Dövas förening med Syn-skadades Riksförbund och Reumatiska föreningen för att nämna några. Små pa-tientorganisationer får dela kontorsutrymme och där vår organisation Glaukom-föreningen Östergötland delar kontor med Demens-föreningen. Här kan man ha sina pärmar, medlems-register och kontorsmate-rial och det finns möjlig-

heter till kopiering. Huset rymmer också en massa konferensrum, stora och små och en aula för större evenemang som till exem-pel årsmöten.

Och idag är det invig-ning och en stor dag för alla föreningarna som re-presenterar funktionshin- drade och som nu får sitt nya hem. Snittar, förfrisk-ningar och högtidstal blan-das med mingel och alla ser ut att stortrivas.

Stig Bredberg HSO kans- li sammanfattar: – Vi job-bar för ett samhälle för alla – inte alltid lätt men vi har tålamod. Vi fortsät-

ter vår kamp. Nu har Norr-köpings kommun givit oss möjligheter till fina lokaler och på köpet får vi fler ar-betskamrater, nu när vi är på ett ställe.

Och en glad och upp-rymd Eva-Britt Sjöberg tillägger efter sitt invig-ningstal:

– Här kan man ju via samarbete mellan de olika föreningarna stötta perso-ner med dubbla diagnoser. Om man tillexempel är en glaukomiker som ock-så har åldersdiabetes. Och ÖT instämmer, visst är det win-win! Grattis Norrkö-pings kommun och alla patientorganisationer.

Text och bild: Örjan Andersson

Mona Krieg, ordförande och Birgitta Sääf, vice ordförande i

Glaukomföreningen Östergötland. Här organiserar de sitt nya kontor.

Eva-Britt Sjöberg, ordförande i omsorgsnämnden, Norrköpings kommun.


Glaukomföreningen i Stockholm firade 30 år

En kväll i mitten av oktober firade Glaukomförening-en i Stockholm 30 år. Ett välbesökt och proffsigt arrangemang i den vackra Immanuelskyrkans kyrksal mitt i Stockholms city. Här bjöds på allt från snittar och förfriskningar till föredrag av verk-samhetschefen på S:t Eriks ögonsjukhus – en nära samarbetspartner till glaukomföreningen. Allt toppat med en underbar minikonsert av paret Carl-Axel och Monica Dominique.

Kristina Lundgren, ord- förande i glaukom-

föreningen hälsade väl- kommen och betonade i

sin inledning hur viktigt det var

med samarbe-tet mellan glau-

komföreningen och ögonläkarna

på S:t Eriks ögonsjukhus. – Det är en förmån att ha kontakt och kontinuerliga möten i den referensgrupp vi som förening har med ögonläkarna på S:t Erik, säger Kristina Lundgren, samtidigt som hon pas-sade på att uppmärksam-ma två medlemmar som

varit med sedan föreningens start.

Berit Calissendorf och Per-Arne Granström som varit med alla 30 åren uppvaktades med blommor.

Göran Kindåker argumenterar om ledarskap på ett övertygande sätt.

Kristina Lundgren, ordförande i Glaukom-föreningen Stockholm


Verksamhetschefen Göran Kindåker från S:t Eriks ögonsjukhus tog till orda och berättade om kli-nikens arbete.

– Vi jobbar med neu-rologiska fenomen, kata-rakt, glaukom, plastik och hornhinnans sjukdomar och beträffande glaukom måste vi vara beredda på att det blir fler patienter, säger Göran Kindåker.

DelaktighetOch med sina 28 års erfa-renhet från Akademiska sjukhuset i Uppsala, en se-jour vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna och numera vid S:t Eriks ögonsjukhus vet han vad han talar om när det gäller ledarskap.

– Jag vill att min per-sonal ska känna sig del-aktiga och utveckla verk-samheten. Vi ska stå för en produktion av kvalité med samarbete, gott be-

mötande och respekt för varandra, säger Göran, samtidigt som han jobbar för god tillgänglighet, ett bra bemötande och servi-ce till länsinvånarna.

– Vi vill ha mer feed-back på vår verksamhet. Vi har idag 50–60 kla-gomål per år men det ska ställas mot att vi har två-hundratusen patientbesök varje år, förklarar han.

Göran berättar att idag har man tio glaukomläka-re varav sex kirurger som servar Stockholm och Mellansverige.

– Vi har veckovisa glau-

kommöten och forskning inom kirurgisk glaukom och vi gör många opera-tioner till exempel ventil-kirurgi med dränerings- operationer där vi opere-rar in väldigt små rör.

För S:t Eriks framtid gäller nytt sjukhus i Ha-gastaden, mer personal och att bli ett nationellt cent-rum för ögonsjukvård. Ökat nationellt och interna-tionellt samarbete och nya operations- och behand-lingsmetoder. Han vill också se ett ökat patientin-flytande och delaktighet i vården.

– Jag behöver öppna upp dörrarna till S:t Eriks ögonsjukhus och jag be-höver er som sitter här nu. Det är ni som kan sjukdo-men och det är inte utan att jag är lite nervös

Kvällen avlutades med ett bejublat framträdande av paret Carl-Axel och Monica Dominique. En minikonsert som avsluta-des med ett medley inne-hållande ”Att angöra en brygga”, Så skimrande låg aldrig havet” och Monica Zetterlunds ”Vi går genom stan”. Kraftiga applåder avslutade en härlig kväll och ett hellyckat jubileum.


Carl-Axel och Monica Dominique avlsutade kvällen med en uppskattad minikonsert.


Anders Henriksson (S), 1:e vice ordförande i SKL på Glaukomförbundets planeringskonferens:

Svensk sjukvård håller världsklass men den demografiska utvecklingen ställer stora krav på den framtida vården!Vid Glaukomförbundets planeringskonferens i Stockholm fanns alla glaukom- föreningar utom en representerade. Arbetsordern var att kläcka idéer och diskutera organisationens verksamhetsplan inför 2018 och 2019. Många engagerade grupparbeten parat med input från gästföreläsaren Anders Henriksson gjorde det till en högst framgångsrik konferens med en offensiv framtidsinriktning. Radarparet och konferensledarna Anna Wikberg och Roland Strömbäck styrde och ställde och inspirerade deltagarna till ett engagerat arbete och där stämningen var väldigt god.

Intensivt grupparbete kring verksamhetsplanen pågår!


Förbundsordförande Lars Steen hälsade alla

välkomna och betonade att vårt arbete under de här dagarna kommer att styra verksamheten för 2018-2019.

– Det handlar om att se över vårt planeringsunder-lag och jag hoppas att vi kommer fram till ett bra resultat, säger han, samti-digt som han kunde med-dela att Glaukomförbun-det går in i en ny fas vad gäller körkortsprojektet, simulatorprojektet och bil-körning.

– Vi vill pröva om det är möjligt att kompensera en skada på synfältet med rehabilitering via testkör-ning på en inhägnad bana, därför gör vi nu en projekt-ansökan tillsammans med en rad andra intressenter till Allmänna Arvsfonden.

Under konferensen blev det livliga gruppdiskus-sioner och redovisningar kring den kommande verksamhetsplanen kring Orga- nisation, Opinionsbildning, Föreningsaktiviteter, Ögon- trycket och Marknadsfö- ringsfrågor innan Anders Henriksson släpptes in för dagens föredrag.

– Medborgarnas för-väntningar och krav är för oss en utmaning. Med den demografiska utvecklingen som kräver allt större vård- behov måste vi vara mål-

medvetna och långsiktiga, inledde Anders Henriksson samtidigt som han på ett pedagogiskt sätt presente-rade fem områden som är avgörande för den framti-da sjukvården.

– Ursäkta min kraxiga röst men jag är väldigt in-tresserad av er patientgrupp.

Så inledde en kraftigt förkyld Anders Henriksson sitt framträdande på kon-ferensen. Han är ordföran-de i Landstingsstyrelsen i Kalmar län och vice ord-förande i Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL). SKL:S uppdrag är att stödja sina medlemmar kommunerna och lands-tingen och företräda dessa mot staten.

Han menade att svensk sjukvård håller världsklass men genom att allt fler blir äldre ökar vårdbehoven och detta parat med medbor-garnas förväntningar och

krav gör att det ställs allt högre krav på kommuner och landsting. Han presen-terade fem områden som är avgörande för den fram-tida vården.

Förtroende– För det första är hälsan ojämlikt fördelad. Det är avgörande var du bor, om du är man eller kvinna men också det socioeko-nomiska spelar roll, säger Anders Henriksson.

Han menar att vi måste

Anders Henriksson, 1:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting


Glaukom-appenhjälperdigattminnasdinaögondroppar

Glaukom-appen finns att ladda ner på AppStore och på Google play Android. Glaukom appen – för min syns skull

Allergan Norden AB,Strandbergsgatan 61,112 51 Stockholm

SW/0

049/

2015

a Da

te o

f pre

p. J

un 2

016

Laddanerdenidag–fördinsynsskull

Sökefter:

jobba mer med den före- byggande hälsovården. Det innebär gemensamma stra- tegier för hälsan, att vi rör mer på oss och får ner rö-kandet, det är bra för både samhället och individen.

En andra viktig punkt som Anders Henriksson pekar på är förtroendet för vården hos patienterna.

– Förtroendet är en färskvara och målet är att stärka delaktigheten hos patienten. Det ska vara ett synsätt att utgå från patien-tens behov, framhärdar Anders och citerar engels-männen som säger: ”Ingen ska ta beslut om mig utan mig”

– Mer av nära vård – primärvård och större an-vändning av digitala för-utsättningar. Ta en bild på leverfläckarna som en lä-kare får titta på istället för ett omedelbart läkarbesök, föreslår Anders Henriks-son.

Samtidigt som vi idag har fler läkare och fler sjukskö- terskor än någonsin tidigare ligger det en utmaning i hur vi ska rekrytera med- arbetare då pensionsav-gångarna är ganska stora.

– För att möta detta ge-nomför vi en stor utbild-ningssatsning för sjukskö- terskor och specialistsjuk-sköterskor och vi har fort-farande ett stort tryck på

intagningen. Bemannings-utmaningar handlar också om arbetsvillkor, arbetsti-der och lönesättning, fram- håller han.

Samtidigt ska det satsas på en kunskapsstyrnings-modell utifrån massvisa nationella kvalitetsregister som experter analyserar.– Detta kommer att rädda liv, avslutar Anders Hen-riksson samtidigt som han informerar om att en un-dergrupp i detta projekt kommer att handla om glaukomsjukvården.



Landet runt

Glaukomföreningen Syd:Välutbildade optiker är en stor resurs inom ögonsjukvårdenDet var i Malmö som ett 35-tal personer fick lyssna till ett särskilt intressant föredrag av optiker Göran Skjöld från Malmö. Han kunde nyligen hemkommen från en vidareutbildning i USA presentera en omfattande beskrivning av hur en välutbildad optiker arbetar.

Vi var många som var im-ponerade av Göran Skjölds kunnande och hans sär-skilda behörigheter att ut-föra ganska omfattande ögonundersökningar.

Vi fick lära oss att dagens optiker med särskilda ut-bildningar har behörighe-ter att utföra mycket omfat-tande ögonundersökningar som tidigare endast var tillåtna för ögonläkare och ögonsjuksköterskor.

Förr i tiden sysslade op-tikerna med utprovning av glasögon och försäljning av bågar, men dagens op-tiker har en medicinsk ut-bildning och dessutom en vidareutbildning som ger behörighet att använda di-agnostiska läkemedel vid undersökningar.

Stor tillgångÖgontrycksmätning, ögonbottenfotografering, synfältsundersökningar

och behörighet att använ-da så kallade diagnostis-ka droppar är några un-dersökningar som Göran Skjöld med sin personal numera kan utföra. Alla är medvetna om att ögon-klinikerna är oerhört an-strängda med långa vän-tetider men med optiker med särskild behörighet blir en stor och efterläng-tad tillgång inom ögon-

sjukvården.Göran Skjöld har en om-

fattande optikerutbildning med bland annat en ame-rikansk examen i optome- tri, i en Msc i klinisk opto- metri, FAAO (Fellow Ame- rica Academy och Opto-metry) samt är legimiterad optiker.

Under föredraget och den efterföljande frågestunden medverkade också dottern Alexandra Skjöld som ock- så är legitimerad optiker och har examen i optome-tri.

Glaukomföreningen överlämnade en blomster-bukett och framförde ett stort tack för en otroligt intressant och innehållsrik föreläsning.

Text: Nils Widenfors, ordförandeBild: Alexandra Skjöld

Nils Widenfors, ordförande Glaukomföreningen Syd och optiker Göran Skjöld.

Om du vill se så bra som

möjligt så länge som möjligt:

Ta dina ögondroppar!


Debatt

Dagens simulatorprov visar en ojämlikhet som inte är värdigt det svenska rättssamhälletSvar på Ellis Wohlners debattinlägg om huruvida det är ”moraliskt rätt” att få köra en mopedbil EU25 när man förlorat sitt körkort på grund av synfältsbortfall.

Först och främst vill jag understryka att vårt tra-fiksystem med olika typer av fordon och trafikanter styrs av lagar, regler och föreskrifter och inte på nå-got sätt kan bedömas som moraliskt rätt eller fel.

Systemet bygger på tre viktiga hörnstenar: att varje trafikant, oavsett hur han eller hon rör sig i trafiken visar ansvar, omdöme och hänsyn. Eftersom de fles-ta som förlorar körkortet på grund av synfältsbort-fall troligtvis är äldre per-soner som under många år lärt sig att man ska visa ansvar, omdöme och hän-syn, samt är mycket vana trafikanter, bör det inte vara något problem med att dessa personer får köra en körkortsfri mopedbil.

Frågan om ”moraliskt rätt” bör snarare tillämpas på det simulatorprov som det kostar 18 700 kronor att få genomgå och sedan kanske inte få tillbaka sitt körkort i alla fall.

Transportstyrelsen (TS)

har under många år dragit in körkortet för ett stort an-tal personer som på grund av sjukdom drabbats av synfältsbortfall. Bortfallet har mätts statiskt med ett prov som kallas Humph-reys syntest. Patienten i fråga har gått till läkare och fått genomföra detta prov inom ramen för sjuk-vård med högkostnads-skydd.

Eftersom TS sedan en tid tillbaka har erkänt att detta prov egentligen inte alls testar en persons för-måga att på ett säkert sätt köra bil, har man upp-dragit åt Vägtrafikforsk-ningsinstitutet (VTI) i Lin- köping att ta fram ett si-mulatorprov som valide-rats så att TS nu anser att den som klarar provet ska få tillbaka sitt körkort.

Därför borde det vara moraliskt rätt att detta prov, som ersätter ett syn-fältsprov på sjukhus, ska kunna ordineras av läka- re på samma sätt som Humphreys test och där-

med kostnadsmässigt jäm-ställas med andra tester – och rymmas inom hög-kostnadsskyddet!

Då skulle man också kunna ordineras ett simu-latorprov innan man fått körkortet återkallat. Med dagens regler kring simu-latorprovet och dess höga pris har vi en ojämlikhet som inte är värdig det svenska rättssamhället där vi alla ska behandlas jäm-likt och rättvist.

Det finns säkert många människor som förlorat körkortet på grund av syn-fältsbortfall som inte har råd att åka till Linköping och lägga ut 18 700 kro-nor, plus de resekostnader det innebär, särskilt om man bor i södra Sverige eller Norrland. Och det-ta speciellt med tanke på att man kanske inte klarar provet så att man får till-baka körkortet.

Här bör samhället, TS och VTI tänka om och hit-ta andra sätt att finansiera de kostnader VTI haft för att utveckla detta simula-torprov.Alf Öst, Uppsala


Svenska GlaukomförbundetOrganisationsnummer: 802 408–7325

Plusgiro: 46 06 00–0 • Bankgiro: 5424–1211Tel. 070-291 56 66 Telefonsvarare

www.glaukomforbundet.se • e-post: [email protected]

Vill du bli medlem?Kontakta närmaste lokalförening eller SGF så förmedlar vi kontakt.

Du får tidningen Ögontrycket fyra gåner per år.

Välkommen till SGF!Glaukomföreningen Dalarna NorraTel. 072-336 13 48 • Pg 77 94 [email protected]

Glaukomföreningen Dalarna SödraTel. 070-516 21 05 • Pg 17 62 65-7

[email protected]

Glaukomföreningen i GöteborgTel. 0761-42 59 21 • Pg 439 67 40-5

[email protected]

Glaukomföreningen Jämtland/Härjedalen

Tel. 073-181 61 [email protected]

Glaukomföreningen NorrbottenTel. 070-673 95 00 • Bg [email protected]

Glaukomföreningen SydTel. 070 – 612 01 76 • Pg 444 14 56-3

[email protected]

Glaukomföreningen Småland Tel. 070-661 02 12 • Bg 568-8999

[email protected]

Glaukomföreningen i StockholmTel. 08-33 38 36 • Pg 495 80 [email protected]

Glaukomföreningen i SörmlandTel. 070-342 00 83 • Pg 28 24 [email protected]

Glaukomföreningen UpplandTel. 018-34 33 37 • Pg 33 34 [email protected]

Glaukomföreningen VärmlandTel. 070-52 95 479 • Pg 38 36 [email protected]

Glaukomföreningen VästerbottenTel. 090-12 26 89 • Bg 416-1147

[email protected]

Glaukomföreningen VästernorrlandTel. 060-12 85 21 • Pg 29 28 91-9

[email protected]

Glaukomföreningen Örebro länTel. 070-591 86 34 • Pg 62 57 67-9

[email protected]

Glaukomföreningen ÖstergötlandTel. 072-370 78 63 • Bg 222-6504

[email protected]

GLAUKOMFÖRBUNDET

Stort intresse för trädgård och litteraturBirgitta Sääf boende i Söderköping är en pensionerad sjuksköterska med lång erfarenhet och som gjort en spännande resa inom sjukvården. Hon har bland an-nat jobbat på öron, näsa, hals vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Under ett besök hos opti-kern 2003 uppmättes högt tryck på höger öga. Efter en undersökning konstate- rades glaukom på höger öga.

– Sedan dess går jag på regelbundna kontroller och tar ögondroppen Timosan sedan 2008, en droppe i hö- ger öga varje morgon kloc- kan sex, säger Birgitta Sääf.

Hon råkade också ut för biverkningar 2009 och fick akut laserbehandling.

– Men nu ligger trycket stabilt på 28 och det höga värdet beror på att jag har väldigt tjocka hornhinnor, förklarar hon.

Birgitta är medlem i Glaukomföreningen Öster- götland sedan tre år och 2016 blev hon utsedd till föreningens vice ordförande. Annars lyser hon av enga-gemang och har en väldigt positiv inställning till livet och hon berättar om att hon

har lärt sig mycket av sin mamma som blev hela 100 år.

– Mamma var kolonist och en läsande person men fick fel på gula fläcken. Jag stöttade henne hela tiden och hon klarade sitt läsin-tresse genom att lyssna på kassettband och Daisyskivor. Hon lärde mig mycket om hur man kan förbereda sig för att underlätta vardagen, säger en sprudlande Birgit-ta med innerlig värme.

Och äpplet faller inte långt från trädet – eller hur säger man? I vart fall har intresset för odling, träd-gårdsarbete och läsning gått i arv till Birgitta.

– Ja, jag har ett stort träd- gårdsintresse och sköter om femtusen kvadratmeter trädgård. Nu har jag också gått med i Sankta Ragn-hilds trädgårdsförening och här får man både inspiration och nya vänner, säger hon övertygande.

Och läsningen fixar hon samtidigt då hon numera lyssnar till skönlitteratur via mobilen under tiden hon gräver och rensar ogräs. Hur var det den ro-merske författaren Cicero sa: Om man har en trädgård och ett bibliotek så har man allt.

c/o Örjan AnderssonEkhovsvägen 20647 32 Mariefred

GLAUKOMFÖRBUNDET

ww

w.danagardlitho.se

Birgitta SääfBor: Söderköpings kommunMedlem: Glaukomföreningen ÖstergötlandÅlder: 76 årFick diagnosen: 2003Behandling: Timosan – en droppe i höger ögaFritid: Trädgårdsarbete och skönlitteratur.

TÄPPAS FOGELBERG: Blindhet är inte lika farligt som cancer ... · Varför får man...

Documents

Transcript of TÄPPAS FOGELBERG: Blindhet är inte lika farligt som cancer ... · Varför får man...