Toleranser for Betongelement

8/15/2019 Toleranser for Betongelement

1/56

Toleranser förbetongelementApril 2015


2/56

2

Innehåll

1 Inledning– Många fördelar att byggamed betongelement 3

2 Toleranser satta i system 4

2.1 Toleransers samband 4

3 Toleransberäkningar 63.1 Modulsamordning och

modulprojektering 6

3.2 Några definitioner och standarder 6

3.3 Exempel på toleransberäkning 8

4 Toleranser för betongelement 94.1 Toleranser och måttsättning 9

4.2 Toleransers giltighet 11

4.3 Referenstemperatur 11

4.4 Toleransöverskridanden 11

4.5 Deformationer 11

4.6 Överbestämning 12

4.7 Måttdefinitioner 14

4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 14

4.9 Toleranser för betongelement 15

4.9.1 Tabellöversikt 15

5 Ingjutningsgods ochhåltagningar 17

6 Utsättning och montage 18

7 Kontroll av mått 217.1 Måttkontroll på fabrik 21

7.1.1 Grundkontroll på fabrik 21

7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik 21

7.2 Måttkontroll på byggplats 21

7.2.1 Mottagningskontroll av

betongelement på byggplatsen 21

7.2.2 Utförandekontroll 21

8 Tabeller 23

9 Måttdefinitioner 46

Innehållet är baserat på de standardersom gäller april 2015.

Toleranser för betongelementär copyrightskyddad förSvensk Betong ©2015


3/56

3

Med prefabricerad betong kombineras betongens goda funktionella egenskaper med

en industriell byggprocess. Användning av betongelement innebär ett minskat behov

av arbetskraft och samtidigt en förkortad byggtid. Sammanfattningsvis erhålls högre

produktivitet, lägre byggplatsomkostnader och en effektivare kapitalanvändning. Fördelar

ligger inte bara i en rationell tillverkning i fabrik, utan också på att måttkvaliteten hos

elementen är hög, vilket är en mycket viktig grund för varje enskilt projekts samordning

av mått. Med betongelement kan projektet snabbt monteras samman, eftersom alla

komponenter passar ihop. Detta gäller för både stommens delar och fasader men även

följande montage av installationer och inredningar. Se figur 1.1.

En förutsättning för detta är att projektering och byggande baseras på en rationell

användning av toleranser samt att ingående komponenters måttoleranser och deforma-

tionsegenskaper är kända. Dessutom ska utsättning och montage av komponenter utföras

inom de anvisade toleransernas gränsintervall. Minsta större avvikelse i kedjan tillverkning

– utsättning – montage medför oftast överskridande av gränsintervallen. Varje del ikedjan ska bistå med sin godkända del för att resultatet ska innehålla förväntningarna.

Se figur 1.2

Tillverkare av betongelement anslutna till Svensk Betong har genom lång erfarenhet

en god kunskap om olika komponenters hantering i tillverkningskedjan och vid dess

sammanbyggnad. Komponenterna står under kontinuerlig måttkontroll genom syste-

matisk egenkontroll, vilken normalt kompletteras med kontroll av ett ackrediterat

certifieringsorgan. Vid egenkontrollen senare på byggplatsen samordnas dokumenta-

tionen med entreprenörens och beställarens kontrollåtgärder.

Fig 1.2 Tillverkning, utsättning och montage bidrar tillsammans till slutresultatet.

Många fördelar att bygga med betongelement

April 2015 Toleranser | Inledning

Fig 1.1 Samordning av mått är viktig för den slutliga kvalitén på inredningen.

1

–2 mm OK


4/56

4

2.1 Toleransers samband

2.1 Toleransers samband

Med uppgifter om de olika betongelementens toleranser, som anges i toleranstabellerna

i avsnitt 4, kan byggnaden projekteras med realistiska mått och montaget kan planeras

rationellt. Som grund används vanligen olika funktionskrav som byggherren ställt med

avseende på fri takhöjd, täthet i fogar, placering av inredning och installationer. Dessa

funktionskrav översätts av projektören till måttkrav, vars avvikelser begränsas i teknisk

beskrivning med byggplatstoleranser normalt hänvisande till AMA Hus tabeller. Dessa

ger de största godkända avvikelser från på ritning angivet mått som får förekomma i

en färdig konstruktion. Vissa toleranser kan ibland vara angivna på ritning för att öka

uppmärksamheten. För krav gäller generellt att de ska skrivas på ett ställe – dvs. inte

dubbelskrivning – och om så skulle inträffa gäller krav enligt den turordning av handlingar

som anges i AB. (Allmänna Bestämmelser).

Genom att sammanväga komponenternas tillverknings-, utsättnings- och montage-

toleranser kan projektören välja realistisk byggplatstolerans. Omvänt kan byggaren på

platsen bedöma vilka krav som ställs på montage och utsättning för att denne ska kunna

innehålla föreskrivna byggplatstoleranser. Samspelet mellan de olika toleranskraven

illustreras i figur 2.1.

Toleranser satta i system

Sammansatt

tillverknings-

tolerans

Dimensionstolerans

Sammansatt

utsättnings-

tolerans

Sammansatt

monterings-

tolerans

Sammansatt

byggplats-

tolerans

Riktningstolerans

Lägetolerans

Riktningstolerans

Lägetolerans

Riktningstolerans

Formtolerans

Toleranskrav för ”det slutliga utförandet” (byggplatstoleranser) anges i beskrivningen

genom hänvisning till AMA Hus tabeller. I avsnitt 8 anges även dessa krav under tabell-

namnet byggplatstoleranser. Dessa krav ska givetvis vara samordnade med AMA Hus.Dock kan avvikelser mellan dessa förekomma beroende på utgivningsår och projektörers

eventuella justering av enskilt krav. Vid upphandling respektive angivning av krav i teknisk

beskrivning bör detta kontrolleras i förekommande fall.

Den generella beteckningen för toleranserna är

T Byggplatstolerans

Tt Tillverkningstolerans

Tu Utsättningstolerans

Tm Montagetolerans

Viktiga toleranser kan även anges på ritningen, varvid måttsättning och toleransangivelse

sker enligt standarden SS-EN ISO 6284. Detta förekommer sällan på grund av risk

för dubbelskrivning av krav. Ett ofta förekommande exempel på ritning brukar vara

toleranskrav för pålars lägen för grundkonstruktioner.

Fig 2.1 Samband mellan toleranskrav från tillverkning till slutligt krav efter utfört montage.

2 April 2015 Toleranser | Satta i system


5/56

5

Leverantören av betongelement kan bistå med råd hur måttsättning bör utföras.Måttsättningens generella principer ges även i standarden SS 32203, byggritningar,måttsättning, men framför allt i Bygghandlingar 90, del 3 Redovisning av mått. Viktigt äratt hantera pilmått och dimensionsmått på rätt sätt, där pilmått utgår från sekundärlinjeroch dimensionsmått hanterar inbördes mått på en konstruktionsenhet eller komponent.Måttsättningens betydelse beskrivs mer ingående i avsnitt 4.

Stomnät av rätt kvalité ger bra förutsättningar för att välja rätt teknik och metoder attmäta direkt på komponenter vid montage eller markera enligt montagets önskemål. Innanstommontaget påbörjas utförs givetvis inmätning av viktiga anslutningar som exempelvisbultgrupper och grundkonstruktioner så att montagearbetet kan planeras i detalj ochsäkerställas avseende riktighet.

De i tabellerna 1–31 (avsnitt 8) angivna toleranserna gäller som normalvärden. Om part så

vid upphandling kräver, kan enskilt/enskilda krav ändras eller kompletteras, vilket dockvanligen också påverkar ekonomiska fakta. Deformationer på grund av förspänning och yttre belastning innefattas inte i tolerans-uppgifterna. Leverantör av element står gärna till tjänst med uppgift om förväntadevärden på deformationer. Tabellvärden för övriga toleranser, som t.ex. sidokrokighet,innefattar sådana deformationer som följer av betongens och armeringens tidsberoendedeformationer fram till tidpunkten för avsyning alternativt slutbesiktning (se 4.5). Värdet av en medveten måttkoordinering och bestämning av de toleranskrav, som följerav byggherrens funktionskrav, ger inte enbart möjlighet att sätta toleranser för kom-ponenter, utsättning och montage. En sådan beräkning kan också avslöja orimligheter ifunktionskrav eller orealistiska toleranskrav. Dessa kan ofta medföra åtgärder i byggetsdetaljutformning, speciellt genom justeringsanordningar, varigenom antalet mått-avvikelser som påverkar varandra inbördes, kan nedbringas och därmed resulterande

byggplatsavvikelser. Leverantörens kunnande kan här vara till god hjälp och denne bistårgärna med råd och förslag baserade på erfarenheter från tidigare uppdrag.

Genom lösningar med justeringsmöjlighet i konstruktioners kompletteringar av tillbehöroch infästningsdetaljer kan justering ske för att reducera måttavvikelser som krävernoggranna toleransvärden. Exempel för ett traversupplag redovisas i figur 2.2.

1

2

3

4

5

6

7

8

1. Pelare2. Skruvfäste, SKRFA3. Distansorgan4. Traversbalk

5. Mellanlägg

6. Ställskruvar svetsastill FPL

7. Fästplåt, FPL8. Undergjutning

Fig 2.2 Exempel på detaljlösning vid upplag med justeringsanordning.

April 2015 Toleranser | Satta i system

TRAVERSBALKUPPLAG


6/56

6

3.1 Modulsamordning och modulprojektering

3.2 Några definitioner och standarder

3.3 Exempel på toleransberäkning

3.1 Modulsamordning och modulprojektering

Modulsamordningens regler och nytta vid projektering skapades under 1960 och -70 talet

som en viktig del för att planera storlek och utformning av konstruktioner, rumsmått

och inredningar. Grunden för detta var basmodulen 100 mm betecknat M som även

skulle inrymma avvikelsemått (toleranser). Genom att använda rutnät kunde modulmått i

antalet M användas för planering av de flesta utrymmen. T.ex. utgjorde 36 M modulmåttet

3600 mm från vilket exempelvis ett basmått valdes till 3580 mm. När sedan toleranser

tillfördes måttet t.ex. ±10 mm erhölls det slutliga konstruktionsmåttet 3580 ±10 mm.

Fortfarande fanns en passmån för att inrymma tillkommande avvikelser från dimension,

form och riktning. Se figur 3.1.

Modulsamordningens regler har varit och är fortfarande en viktig ekonomisk faktor vid

industriellt förtillverkade produkter och utgör grunden för planering och måttsamordning

inom branschen.

Design och projektering underlättas av regler för placering, när bärande stomdelar finns

beskrivna.

För information om modultekniken hänvisas till:

• SIS 50100 Modulkoordinering – terminologi

• SIS 50101 Modulkoordinering – principer och regler

• SS-ISO 8560 Byggritningar – ritteknik modulritningar

Se även måtthantering i Bygghandlingar 90.

3.2 Några definitioner och standarder

I standarden SS-ISO 1803 utgår angivelsen av toleranser för modulbyggande från

basmåttet. Basmåttet utgör det tilltänkta mått kring vilken den totala tillverknings-

toleransen Tt kan fördelas på olika sätt. Vid exempelvis en symmetrisk toleransangivelse

halveras Tt som fördelas som ett ± mått kring basmåttet, se figur 3.1 nedan. Tt /2 utgördå den maximala avvikelsen från basmåttet med given tolerans som kan tolereras.

Toleransberäkningar

Fig 3.1 Symmetrisk toleransangivelse.

Fig 3.2 Osymmetrisk toleransangivelse.

3

3580 = basmått ± 10 = toleransTillåtna gränser för måttet

således 3570 – 3590

Exemplet visar “osymmetrisktolerans” där basmåttet är 3590och tillåten variation 3575 – 3595

Osymmetrisk angivelse kan förekomma när begränsning av mått eller nivå är aktuell. T.ex.

att värdet 0 anges för nivå som inte ska överskridas och därigenom är särskilt viktigt för

en speciell konstruktion eller viss funktion på komponent. Se fig. 3.2.

3580 ± 10

3590 + 5- 15

April 2015 Toleranser | Beräkningar


7/56

7

Den grundläggande regeln för dimensionering med moduler är att varje komponent

föreställs vara placerad inom ett parallellepipediskt utrymme (“lådprincipen”), som i

alla tre riktningar har modulmått dvs. komponentens tredimensionella modulutrymme.

Komponenten, inklusive måttavvikelser vid tillverkning, utsättning och montage samt

deformationer och eventuella fogspel, förutsätts då helt uppfylla detta modulutrymme.

Se figur 3.3.

I t.ex. SS-EN 13670 anges generellt detta utrymme vid användning av lådprincipen

(box-princip) till ± 20 mm. Beräkningar för att innefatta alla toleransandelar är mycket

komplexa, dels för att vissa andelar ofta är obekanta eller att vissa värden måste ges

en rimlig skattning, vilket ger beräkningar en viss osäkerhet. Grundläggande formler för

beräkningar finns i SS-ISO 3443 serien (1-8) där formelavsnitt anges i delarna -3 och -4.

Ovanstående regel gäller främst de dimensioner hos en komponent som ska samordnas

med mötande komponenter.

För element av betong har detta inneburit att yttäckande elements mått i ytornas plan

omfattas av denna princip.

Praktiskt, för att undvika komplexa beräkningar enligt lådprincipen, mäts och kontrolleras

enskilda mått gentemot aktuella krav. I vissa fall kan beräkning ske tvådimensionellt dvs.

av en ytas sammanlagda avvikelser.

För enskilda mätningar av mått hänvisas till standarderna

• SS 21141, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -

Metoder och instrument

• SS 21142, Byggtoleranser - Mätmetoder för byggnader och byggprodukter -

Mätpunkters lägen

Dessa standarder visar, förutom hur mätning kan utföras, även hur enskilda toleransmått

definieras.

Eftersom beställaren som regel endast är intresserad av slutresultatet, anger denne

enbart aktuella byggplatstoleranser i beskrivningen. Beställaren överlåter därigenom till

aktuell entreprenör/leverantör att välja övriga deltoleranser på sådant sätt, att byggplats-

toleranserna innehålls. Genom ett kvalitetssäkrat bruksnät och kunnig personal på

mätningsarbeten och montage kan de slutliga kraven innefattas.

Fig 3.3 Princip för det tredimensionella modulutrymmet innefattande alla avvikelser.

För åskådlighetens skull har kantlinjerna överdrivits.

nm

nm

n m



8/56

8


3.3 Exempel på toleransberäkning

Den generella formeln för beräkning av byggplatstoleransen och dess deltoleranser:

T2 = a x Tt2 + b x Tu

2 + c x Tm2

där

T = byggplatstoleransen

Tt = tillverkningstoleransen

Tu = utsättningstoleransen

Tm = montagetoleransen

Beakta att tillverkningstoleransen i formeln ska vara en sammanvägning av de olika

form- och dimensionstoleranserna. Utsättningstoleransen väljs från erfarenhet och

metod. Montagets del väljs från erfarenhet vid aktuellt element. Utgångsbedömningför montaget kan vara ±8 mm med viss variation uppåt eller nedåt. Beräkningen redan

i grundformeln innebär alltså vissa skattningar. Grundformeln används vanligen för

att testa byggplatstoleransens storlek mot övriga deltoleransers värden eller t.ex. en

deltolerans när byggplatsvärdet är känt.

Koefficienterna a, b och c varierar från fall till fall på sätt som anges i tidigare nämnda

standarder och baseras på erfarenhetsvärden och simuleringar. Värdena varierar mellan

0,2 och 2,0. I många fall kan vid överslagsberäkningar samtliga koefficienter anges till 1.0,

vilket skett i nedanstående enkla exempel.

En pelarfot ska placeras centriskt över en modullinje. Pelarfotens tolerans kring centrum-

linjen är markerad på pelaren och har toleransen Tt = ±5 mm. Modullinjen är utsatt med

toleransen Tu = ±6 mm och montaget sker med toleransen Tm = ±6 mm.

Beräkna resulterande byggplatstolerans. Med a=b=c = 1,0 erhålls:

T = 10 + 12 + 12 = 388

T = √ 388 = 19,7 mm

Resulterande byggplatstolerans för pelarfotens placering blir alltså 19,7/2 = ±10 mm.

Observera att tolerans kan anges med T (hela intervallutrymmet) eller T/2 vid symmetriska

värden (vanligast).

Med samma enkla formel kan man bedöma vilka krav på ingående deltoleranser som

måste ställas vid en angiven byggplatstolerans. Om i fallet ovan byggplatstoleransen

är begränsad till 10 mm (=±5 mm) så måste ingående deltoleranser skärpas, t.ex. till

±3 mm för både tillverkning, utsättning och montage. Beakta även påverkan av över-bestämningar enligt avsnitt 4.6.

ANM. I Svensk Byggtjänst handbok “Projek tera och bygga med toleranser” redovisas någraexempel på hur sammansatta toleranser kan beräknas och skattas med grund i BST:s handbokByggtoleranser 1975. (Handboken skrevs under 1990-talet men är i vissa delar fort farande aktuell).


9/56

9

April 2015 Toleranser | Betongelement4

4.1 Toleranser och måttsättning

4.2 Toleransers giltighet

4.3 Referenstemperatur

4.4 Toleransöverskridanden

4.5 Deformationer

4.6 Överbestämning

4.7 Måttdefinitioner

4.8 Toleranskrav SS-EN 13670 och SS 137006

4.9 Toleranser för betongelement

4.1 Toleranser och måttsättning

Hur mått anges har ett nära samband med toleranser. Toleranser för läge i sida och läge i

nivå relateras till utgångslinjer för måttsättning och närbelägna sekundärpunkt i nivå (höjd).

Konstruktör eller arkitekt ska se till att utgångslinjer för måttsättning – sekundärlinjer –placeras på lämpliga platser i byggnaden, dvs. i fria utrymmen. Maximalt avstånd mellan

linjer ska oftast inte överskrida 25 meter och placeras gärna nära komponenter som har

snäva toleranskrav.

Sekundärlinjerna har följande funktion i byggnader (eller utvändigt):

• Referens för toleranser av lägen

• Utgångslinjer för måttsättning

• Utgångslinjer för utsättning på byggplats. (Alternativt via fria stationer. Se avsnitt 6.)

Sekundärlinjerna läggs ut med inbördes toleranser på 3 mm enligt SIS-TS 21143 avsnitt

6.5.7.2. Sedan dessa mått kontrollerats och godkänts, anses de “felfria”.

Sekundärpunkter i nivå (höjd) ska finnas på varje plan i en byggnad. Toleransen mellan

sekundärpunkt på varje plan ska vara 3 mm upp till 4 meters höjdskillnad. Vid större

höjdskillnader gäller 1,5 x H mm där H är det vertikala avståndet i meter. Dessa krav anges

i SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.

Fig 4.1 Placering av sekundärlinjer.

Toleranser för betongelement

700

3 0 0 0

BEF BYGGN

9

0 0 0

1 0 8

0 0

2 2

2 0 0

6 500 10 400 14 500


10/56

10

5 400

8 900

1 4 7

0 0

1 3 7

0 0

1 0 0

0 0

8 3

0 0

8 5

0 0

1 2

1 0 0

9 8

0 0

4 9

0 0

4000

5 400500 7 700

12 700

12 500 1 4 8 0 0

Mått på ritningar för lägen anges med pilmått från närmast belägna sekundärlinje, vanligen

den vänstra eller vid användning av lokalt koordinatsystem, det lägre koordinatvärdet.

Pilmått i två riktningar anger en komponents fullständiga läge – efter komplettering av

måttangiven nivå. Se fig. 4.2 ANM. Beträffande nivå- och höjdbegreppen använder byggsektorn nivå eftersom höjd används somett dimensionsmått. Vid mätningsarbeten används höjd för att representera höjd på komponent eller

punkt relativt angivet höjdsystem/fixpunkt (t.ex. RH 2000).

Komponentens storlek anges med dimensionsmått. Se fig.4.2.

Denna teknik att ange mått ger följande fördelar:

• Pilmåtten och toleranser för läge överensstämmer

• Ritningsmått kan direkt användas för utsättning och kontrollmätning

• Dimensionsmått stämmer överens med toleranskrav för form• Om mätning med koordinater och s.k. fri station används ger ritningen ett enkelt

sätt för att beräkna koordinater

Måttsättning av nivåer relateras toleransmässigt till en närbelägen sekundärpunkt i nivå

(höjd), vilket innebär för flervåningshus en fixpunkt på varje plan. Sekundärpunkter i

grundplanet är bestämda med toleranskrav från yttre anvisade utgångspunkter i höjd

(brukspunkter) enligt SIS-TS 21143 avsnitt 6.9.2.9.

När måttsättning av nivåer utförs är det viktigt att kombinationer av pilmått, i detta fall

plushöjd, och dimensionsmått tillämpas på motsvarande sätt som vid planmåttsättning

i detta fall. Se figur 4.3. I figuren är fönsteröppningens läge i nivå angiven. Toleransen

för denna kan t.ex. vara ±12 mm. Öppningen har måttangivits med dimensionsmått och

toleranser som bestäms av fönstrets inpassning och krav på utrymme för fogning.

Fig 4.2 Exempel på lägemåttsättning med pilmått.

April 2015 Toleranser | Betongelement


11/56

11

Fig 4.3 Toleranssättning av fönsteröppning.

1180±3

+ 40.60±12

7 8 0 ± 3

4.2 Toleransers giltighet

Toleranskraven gäller fram till avsyning alternativt slutbesiktning. För detaljerad informa-

tion hänvisas till aktuella AB och ABT.

4.3 Referenstemperatur

Mått relateras till temperaturen +20° om inte annat föreskrivs i byggdokumenten.

4.4 Toleransöverskridanden

Kontroll av mått ska utföras med en känd mätnoggrannhet, som ska motsvara högst

1/5 av den tolerans som gäller för måttet ifråga. Om t.ex. toleranskravet är ±20 mm ska

mättoleransen vid kontroll vara inom ±4 mm. Överskridande av toleranser vid kontroll ska

dokumenteras och meddelas platsledningen och beställaren som har att ta ställning till

lämpliga åtgärder.

För mer information se även SIS-TS 21143.

4.5 DeformationerDet är viktigt att skilja på deformationer och måttavvikelser. Det är måttavvikelser som i

detta dokument anges med toleranser.

Deformationer uppstår till följd av belastning, förspänning, krypning och krympning av

betong. Om t.ex. bjälklag belastas av stora mängder byggnadsmaterial vid kontrollskedet

kan betydande andel av avvikelserna utgöras av deformationer.

Toleransen för uppböjning har ibland missuppfattats till att vara uppböjningsmåttets

storlek, men är det område inom vilket uppböjningen tillåts variera kring medelvärdet

av ett antal element som är identiska. Förväntat område för normal medeluppböjning

vid montage för olika elementtyper framgår av respektive produktavsnitt exemplifierat

i figur 4.4.



12/56

12

Fig 4.4 Diagram – Uppböjning vid montage.

5

- 40

y, mm

- 30

- 20

- 10

6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

SPÄNNVIDD m

Fig 4.5 Överbestämningsmått för pelare och väggar

Lagringsförhållanden, lagringstid och tid för avspänning har stor inverkan på upp-

böjningens storlek. Redovisade medelvärden är approximativa och får endast uppfattas

som riktvärden. Om elementen inte utnyttjas fullt ur bäringssynpunkt kan spännkraft och

armering reduceras. Uppböjningen vid montage blir därigenom mindre.

Avvikelser på deformationer enligt ovan bestäms genom att i aktuell byggnad

medeldeformationen mäts för ett parti element av samma typ och med samma nominella

mått. Avvikelsen är alltså skillnaden med aktuellt värde och mätt medelbuktighet vid

aktuell tidpunkt som jämförs med aktuell tolerans. Mått på långtidsdeformationer,

nominella uppböjningar och dylikt hänvisas till respektive leverantör.

4.6 ÖverbestämningNär flera krav påverkar varandras mått uppstår överbestämning (sidoordnade krav).

I figur 4.5 visas exempel (schematiskt) på överbestämning genom samverkande mått för

pelare och väggars lägen. I exemplet är pelarna lägesbestämda i sida med två mått från

närbelägna sekundärlinjer med toleranskravet ±20 mm från respektive sekundärlinje (här

visas enbart det ena måttet). Pelarna är samtidigt kravbestämda inbördes dvs. ”mellan

angränsande pelare” med toleransen ±25 mm, där båda måtten ska uppfyllas . Till detta

kommer att alla pelare ska monteras med maximal lutning på L/600 mm oavsett på vilken

höjd mellan pelarna som kontrollmätningen sker. Toleransen för lutning behöver inte

understiga värdet ±8 mm enligt tabell 3 i avsnitt 8. (L avser måttet i mm). För dessa krav

gäller att samtliga ska innehållas. Speciellt viktiga blir då kraven avstånd mellan pelare

och deras lutning som ligger till grund för eventuella balkmontage och vägganslutningar.

Vid flervåningsbyggnader tillkommer flera krav enligt tabell 3 i avsnitt 8. På figur 4.5

redovisas också väggar på motsvarande sätt. Se tabell 20, avsnitt 8.


±20 ±20

±25

±20 ±20

±25

Överbestämningar för pelare och väggelement

(schematiskt)

- Pelare och vägg lika avseende läge i sida

±20 mm och avstånd mellan angränsande/

intilliggande ±25 mm.

- Lutning pelare L/600 lägst ±8 mm. Beakta

också krav på centrumlinjer och krökning.

- Lutning för väggar H/600 lägst ±5 mm högst

±20 mm. Beakta också krav på avvikelse från

lodlinje vid flervåningsbyggnad, avvikelser

mellan centrumlinjer och avvikelser för fogar.


13/56

13


I figur 4.6 visas montagetoleranser hos fasadelement med centrering av elementen

inom respektive modulutrymme. Detta kräver en överbestämning genom att fogens

mått kompletteras med särskild tolerans för fogens variation för att inte fasadelementen

ska hamna sida vid sida. Måttet på fogen och dess tolerans ska utföras så att fogen blir

bearbetningsbar. Möjligt här genom att minsta måttet på fogen blir 12 mm.

0

40

10 10203500 3500

12

28

20±8

10 10203500 3500

Fig 4.6 Tolerans för fogars mått för fasadelement ger överbestämning

Andra exempel på överbestämningar kan vara:

• Dimension på element – krokighet på sidor/kanter

• Läge i sida/läge i nivå – fogsprång

• Lutning och buktighet på golvyta/läge i nivå för golv

Beakta att överbestämningar vid toleranssättning normalt leder till skärpta krav. Därför skautsättning och montage i första hand styras efter de krav som är snävast och viktigast för

säkerheten och därefter efter funktionen.

Vid projektering och upprättande av beskrivning ska projektör beakta de överbestämningar

som berör en konstruktion eller byggdel. Detta är särskilt viktigt när vissa enskilda krav ska

skärpas gentemot denna publikations eller de i AMA Hus angivna “normalkrav”.

UTAN ÖVERBESTÄMNING MED ÖVERBESTÄMNING


14/56

14


4.7 Måttdefinitioner

I kapitel 9 ges definitioner av mått avseende dels innebörd, dels var mätning kan ske.

Måttdefinitionerna i kapitel 9 är inte helt kompletta, utan för utförligare behov hänvisas

till standarderna SS 21141 och SS 21142 enligt avsnitt 3.

4.8 Toleranskrav enligt SS-EN 13670 och SS 137006

SS-EN 13670 avser betongkonstruktioner och dess utförande.

SS 137006 avser tillämpning av SS-EN 13670 i Sverige.

I SS-EN 13670 ges krav på toleranser som ska innehållas avseende bärande konstruktioner

i kapitel 10. Dessa krav ska och bör vara införda i AMA Hus och denna publikation för att

uppfylla nationella krav på säkerhet.

I standardens bilaga G ges ”vägledning för geometriska toleranser” som har betydelse

för brukbarhet och monterbarhet och ingen påverkan på bärighet. Toleranser ges här

för grundkonstruktioner, pelare och väggar, balkar och plattor, tvärsektionsmått, ytor

och kantrakhet samt hål och ingjutningsgods. Toleranserna i bilaga G är informativa och

hänsyn till dessa har endast tagits då det specifikt hänvisas dit i någon produktstandard.

Ska bilaga G vara “normativ” i ett projekt så måste detta avtalas och kan även påverka de

ekonomiska förutsättningarna.

I SS 137006 anges att för svenska förhållanden gäller enbart klass 1 i kap 10 geometriska

toleranser. Om toleranser för brukbarhet och monterbarhet ska gälla, enligt bilaga G i

standarden, ska dessa särskilt anges i utförandespecifikation.


15/56

15

4.9 Toleranser för betongelement

4.9.1 Tabellöversikt

Följande tabeller finns redovisade under kapitel 8 tillsammans med måttdefinitioner:

Tabell Produktslag Innehåll

1 Pelare Tillverkningstoleranser

2 Pelare Utsättnings- och montagetoleranser

3 Pelare Byggplatstoleranser

4 Balkar Tillverkningstoleranser

5 Balkar Utsättnings- och montagetoleranser6 Balkar Byggplatstoleranser

7 TT- och TT/F-plattor Tillverkningstoleranser

8 TT- och TT/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser

9 TT- och TT/F-plattor Byggplatstoleranser

10 HD/F-plattor Tillverkningstoleranser

11 HD/F- plattor Utsättnings- och montagetoleranser

12 HD/F-plattor Byggplatstoleranser

13 Massiva D- och D/F-plattor Tillverkningstoleranser

14 Massiva D- och D/F-plattor Utsättnings- och montagetoleranser

15 Massiva D- och D/F-plattor Byggplatstoleranser

16 Plattbärlag Tillverkningstoleranser

17 Plattbärlag Utsättnings- och montagetoleranser

18 Plattbärlag Byggplatstoleranser

19 Väggar Tillverkningstoleranser, Klass A och B

20 Väggar Utsättnings- och montagetoleranser

21 Väggar Byggplatstoleranser, Klass A och B

22 Skalvägg Tillverkningstoleranser, Klass A och B

23 Skalvägg Utsättnings- och montagetoleranser

24 Skalvägg Byggplatstoleranser, Klass A och B

25 Balkong, loftgång och trapplan Tillverkningstoleranser

26 Balkong, loftgång och trapplan Utsättnings- och montagetoleranser

27 Balkong, loftgång och trapplan Byggplatstoleranser

28 Trappor Tillverkningstoleranser

29 Trappor Utsättnings- och montagetoleranser

30 Trappor Byggplatstoleranser

31Betongytor, maximalaytavvikelser

Tillverkningstoleranser. Klass A, B och C



16/56

16


17/56

17

April 2015 Toleranser | Ingjutningsgods5

Ingjutningsgods och håltagningarBeakta skillnaderna mellan tillverkningstoleranser och byggplatstoleranser för fästplåtar,

skruvfästen, skruvar och hål. Tillverkningstoleranser avser placeringen i elementet t.ex.

±20 mm och kontrolleras från formkant eller elementets kanter. Se figur 5.1.

Fig 5.1 Tillverkningstolerans för läge i elementet.

Om byggplatstoleranser anges för ingjutningsgods, håltagningar och dylikt avser de

läget från sekundärlinjer, dvs. enligt utförd måttsättning av konstruktören. Skillnaden

mellan hur dessa båda sätt att definiera lägen bör uppmärksammas. Ett definierat läge i

ett element styrs av hur elementet monteras och dess avvikelser. Se figur 5.2.

Fig 5.2 Byggplatstolerans för läge.

Ingjutningsgods och håltagningar kan ibland kräva skärpta toleranskrav. Konstruktören

bör då föra in dessa krav på ritningen, så att de uppmärksammas för utsättning och

montage.

Fästplåtar och skruvfästen ska, förutom att ha rätt läge, även vara riktigt orienterade i

elementet. Krav på detta kan anges som en lutningstolerans enligt figurerna 5.3 och 5.4

samt kompletteras med dessa uppgifter i aktuella tabeller.

ANM. I figurerna 5.3 och 5.4 är inte lutningstoleranser specificerade.

Fig 5.3 Fästplåt med tolerans för maximal lutning

Markeradsekundär punkt

8600 ± 10

Fig 5.4 Skruvfäste med tolerans för maximal lutning

Tolerans i % för lutning

Tolerans i % för lutning

Betongyta


18/56

18

6

Utsättning och montage utförs utgående från de byggplatstoleranser som angivits i

handlingarna. I denna publikation anges värden på toleranser för utsättning och montage

av respektive elementtyp. Toleranserna Tu och Tm är t.ex. för pelare baserade på halva

värdet av byggplatstoleransen för läge i sida (genom överbestämningars inverkan),

dimensionstoleransen för tillverkning 5 mm och skattat värde 6 mm för montage.

Detta ger tolerans för utsättning på 6 mm och i praktiken utsättningens medelfel/

standardosäkerhet till ca 3 mm(Tu /2). (Läget för pelaren är tidigare definierat genom

grundskruvars läge och tolerans i AMA Hus).

Utsättning baseras på de krav som anges i den tekniska specifikationen SIS-TS 21143.

Krav på de delar som används vid utsättning, inmätningar och kontroller anges i AMA Hus

kapitel BJC Geodetiska mätningsarbeten för hus. Undersökningar som avser mätnings-

arbeten för sättningar och rörelser anges under kapitel BBC med hänvisning till BJB-

avsnitt. Mätningsarbeten för grundläggning redovisas i AMA Anläggning kapitel BJB.

Den tekniska specifikationen SIS-TS 21143 omfattar mätningsarbeten för både projekte-

ring och byggande och ger specifikationer för både anläggningar och hus.

Specifikationen innehåller:

• Allmänna delar avseende tillämpning, hänvisningar m.m.

• Normativa hänvisningar och termer samt denitioner

• Instrumentklassningar

• Referenssystem

• Stomnät

• Detaljmätning – inmätning, utsättning och kontroll

• Kvalitetssäkring och egenkontroll

Följande delar ska alltid finnas beskrivna i handlingar avseende hus:

• Koordinatsystem i plan

• Höjdsystem

• Transformationsuppgifter vid lokala koordinatsystem

• Krav på upprättande av kontrollprogram för instrumentutrustningar

• Stomnät i plan – utgångspunkter och deras kvalité samt beräkningshandling

• Stomnät – utgångspunkter i höjd samt beräkningshandling

• Krav på särskilda kontroller, egenkontroller och dokumentationer vid mätningsarbeten

Dessutom ska instrument och mätmetoder som används vara anpassade för de krav som

toleranser anger. I SIS-TS 21143 anges olika instruments specifikationer för mätning.

Dessa tabeller är:Tabell A.1 Totalstationer

Tabell A.2 Tillägg till klasser för tabell A.1 för automatisk inriktning

Tabell A.3 Avvägningsinstrument

Tabell A.4 Laserplangivare

Tabell A.5 Optiska lod/laserlod

Tabell A.6 Handburna laserlängdmätare

Vid beräkning eller bedömning av utsättningsnoggrannhet krävs även en bedömning

av montagetoleransens storlek. Denna anges inte i några dokument förutom i denna

publikation. Värdena är angivna utifrån insamlade erfarenhetsvärden med en variation

normalt på 6 – 10 mm i plan respektive höjd.

Utsättning och montage

April 2015 Toleranser | Utsättning


19/56

19


I tabellen nedan anges två olika exempel på utsättningsmedelfel (standardosäkerhet)

relativt olika värden på byggplatstoleranser. I tabellens ANM-rad anges de grundvärden

som använts för beräkningarna.

Generellt vid utsättning gäller:

• Undvik att sätta ut på längre avstånd än cirka 40 m och minska avståndet om

skärpta krav föreligger

• Utsättning av komponenter kan ske på många sätt. Vanligt är dock någon av

följande metoder:

a) rätvinklig utsättning från sekundärlinje med konstruktörens mått

b) polär utsättning från känd linjeskärningspunkt

c) fri station – bestämd från yttre noggranna utgångspunkter ofta fasta prismor.

Se figur 6.1

Vid utsättning bör en bedömning ske om lämpligt mätmetodik och hur utsättningen

markeras för montaget. Värderingen ska ske utifrån ställda toleranskrav, hur konstruktören

utfört måttsättningen och den egna kunskapen.

Vid montaget av komponenter ska detta utföras med värdering av angivna toleranskrav

samt vad som är styrande för placering och infästning.

Innan montage av pelare ska det finnas ett protokoll från inmätning av grundskruvars

lägen. Mindre avvikelser kan ofta justeras i samband med montaget. Vid injustering av

pelaren i höjd är det oftast konsol eller pelartopp som är styrande. Om justering sker

i botten av pelaren ska delmåtten upp till konsol/pelartopp mätas som kontroll på

montagets nivå till grund för balkar och däck.

Byggplatstolerans T

i mm

Medelfel vid utsättning

hus i mm

T1

Medelfel vid utsättning

hus i mm

T2

--5

2-01

6451

9802

211152

413103

524205

Medelfel vid utsättning av hus

ANM: Medelfelet kan här ersättas av begreppet standardosäkerhet. (ca 68%

konfidensnivå). Beräkningarna i kolumn T1 bygger på T u 8 mm och T m5 mm.

I kolumn T2 är T u 10 mm och T m8 mm. Skillnaderna är som synes marginella.


20/56

20

I figurerna 6.1 a, b och c redovisas schematiskt de olika lägen för uppställning av totalstationer vid

utsättnings- och inmätningsuppgifter.

I figuren ovan utförs inmätningen av den fria stationen i det här fallet genom mätning av riktning och

längder mot 4 fasta prismor i byggplatsens stomnät. Genom överbestämningen erhålls inmätningens

noggrannhet samtidigt som utgångspunkternas lägen kontrolleras vid beräkningen.

Fig 6.1a, b och c. De vanligaste utsättningsmetoderna.

a)

c)

b)



21/56

21

7

Kontroll av mått7.1 Måttkontroll på fabrik

7.2 Måttkontroll på byggplats

7.1 Måttkontroll på fabrik

I betongelementfabrikens program för kvalitetssäkring redovisas egenkontrollens

omfattning. Denna bestäms med hänsyn till produkters och tillverkningens svårighetsgrad.

Egenkontrollen syftar till att beställd kvalitet uppnås på tillverkade produkter avseende

säkerhet, beständighet och funktionsduglighet.

Kontroll att anslutna fabrikers tillverkning bedrivs enligt godtaget kvalitetssäkringsprogram

ska utföras av ett ackrediterat certifieringsorgan.

Kontrollen indelas i:• Grundkontroll

• Tilläggskontroll

7.1.1 Grundkontroll på fabrik

Grundkontrollen omfattar generella kontrollåtgärder för samtliga i fabriken tillverkade produkt-

slag. Omfattningen framgår av kvalitetssäkringsprogrammet och innehåller avseende mått

minst stickprov att

• Bestämmelsers måttkrav innehåll

• Angivna toleranser i detta häfte innehålls

Denna tillverkningskontroll utförs genom egenkontroll samt övervakande kontroll.

7.1.2 Tilläggskontroll på fabrik

Tilläggskontroll anges i en speciell kontrollplan om så erfordras för enskilt byggnadsobjekt

och omfattar då sådana mått som är väsentliga för konstruktionens funktion, säkerhet,

betongbeständighet samt estetik.

7.2 Måttkontroll på byggplats

Kontrollen kan indelas i:

• Mottagningskontroll av förtillverkade betongelement

• Utförandekontroll i form av okulär avsyning av alla arbeten på byggplats

• Delkontroll genom vissa mätningar

Beträffande kontrollmätning är följande standarder användbara för identifiering av mät-

punkter och val av metodik:

• SS 21141 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Metoder och instrument

• SS 21142 Mätmetoder för byggnader och byggprodukter – Mätpunkters läge

7.2.1 Mottagningskontroll av betongelement på byggplatsen

Kontrollen avser normalt inte mått utan innefattar sådana delar som märkning, transport-

skador, lyftdon, sprickbildning och granskning av följesedel.

7.2.2 Utförandekontroll

Vid montage av betongelement ska alla arbeten avsynas. Krav kan vara dels normkrav,

dels objektbundna krav som anges i bygghandling. I samband med avsyning utförs

stickprovskontroller genom mätning.

April 2015 Toleranser | Kontroll av mått


22/56

22


23/56

23

8

Tabeller

Tabell Produktslag

1 – 3 Pelare

4 – 6 Balkar

7 - 9 TT- och TT/F-plattor

10 – 12 HD/F-plattor

13 – 15 Massiva D- och D/F-plattor

16 – 18 Plattbärlag

19 – 21 Väggar

22 – 24 Skalvägg

25 – 27 Balkong, loftgång och trapplan

28 – 30 Trappor

31 Betongytor – Maximala ytavvikelser

För tabellerna är toleranser baserade på olika ursprung som anges i kolumnen för källa, enligt följande:

B avser branschstandard, vilket då är baserat på tidigare utgåva av detta dokument, juni 2009

P avser krav enligt produktstandard eller gemensamma regler (SS-EN 13369)

U avser krav enligt utförandestandard för betongkonstruktioner (SS-EN 13670)

Vid anslutning mot stålkonstruktion skall krav enligt SS-EN 1090-2 beaktas.

April 2015 Toleranser | Tabeller


24/56

24

Pelare

Tillverkningstoleranser Tabell 1

Mått Toleranser mm Källa Måttdefinition

Dimension och form

Längd ± L/1000Lägst ±10Högst ±40

B P 101

Höjd ≤ 500 mm ±5 B P 102

Höjd > 500 mm ± H/100 Högst ±30 B P 102

Bredd ≤ 500 mm ±5 B P 103

Bredd > 500 mm ± B/100 Högst ±30 B P 103

Skevhet hos tvärsnittetH/100

B/100

Lägst 5

Lägst 5

B P

B P

111

111

Krokighet (kantrakhet) ± L/700 P 106

Vinkelavvikelse upplagsytor, ändar ± Lsida /100 Lägst ±5 P 108

Avstånd pelartopp till konsol, konsol till konsol ± L/500 Lägst ±5 B -

Utkragning av konsol ± Lsida /100 Lägst ±5 P -

Hål och ursparingar (diameter, längd ochhöjd)

+1,5Lsida /100

-5

Lägst 8 B P 201

Läge för infästningsdetaljer,

håltagningar etc.

Skruv, Skruvfästen och Fästplåtar:

Läge i längsled ±15 P 202

Läge i tvärled ±10 B 202

Läge i nivå ±5 B 203

För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.

206

207

Hål och ursparingar:



Hål i pelarfot ±3 B 202

Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 2

Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa

Läge i sida ±6 ±6 B

Läge i nivå ±5 ±6 B



25/56

25

Byggplatstoleranser Tabell 3


Läge i sida ±20 B 301


Avstånd mellan angränsande pelare ±25 B 304

Lutning ± L/600 Lägst ±8 B 305

Avvikelse ifrån lodlinje iflervåningsbyggnad

∑h/(200 n) Högst 50 U 307

Avvikelse mellan centrumlinjerna förpelare

t/30Lägst 15

Högst 30U 308

Krökning hos pelare mellan tvåvåningsplan

h/300Lägst 15

Högst 30U 309



26/56

26

Balkar



Dimension och form

Längd ± L/1000 Lägst ±10

Högst ±40

B P 101

Höjd ≤ 500 mm

Höjd > 500 mm

±5

±H/100 Högst ±30

B P

B P

102

102

Bredd ≤ 500 mm

Bredd > 500 mm

±5

±B/100 Högst ±30

B P

B P

103

103

Skevhet hos tvärsnittetH/100

B/100

Lägst 5

Lägst 5

P

P

111

111

Krokighet i sidled (kantrakhet) ±L/700 P 106

Vinkelavvikelse ändar ±Lsida /100 Lägst ±5 P 108

Snedställning av det vertikalacentralplanet

±L/700 P 112

Avvikelse från medeluppböjning,slakarmerat

Avvikelse från medeluppböjning,spännarmerat

±L/700

±1,5 x L/700

P

P

109

109


+1,5Lsida /100 Lägst 8

-5

P

B201


håltagningar etc.





För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.

206

207






27/56

27









Avstånd mellan angränsande balkar ±L/600 Lägst ±20

Högst ±25

U B 304

Läget för balk/pelar-anslutning mätt iförhållande till pelaren

±Lsida /30 Lägst ±20 U 310

Läge för centrumlinje för upplaget närlager används

±Lkant /20 dock Lägst ±5 Högst ±15 U B 311

Fogbredd vid upplag ±20 B 401

Fogsprång vid upplag 10 B 401

Horisontell rakhet hos balkar ±L/700 B 312



28/56

28

TT- och TT/F-plattor



Dimension och form

Längd ±(10+ L/1000) Högst ±20 B 101

Höjd ≤ 300 mm

Höjd > 300 mm

±5

±10

B P

B P

102

102

Bredd ±8 B 103

Krokighet i sidled (kantrakhet),slakarmerat

Krokighet i sidled (kantrakhet),spännarmerat

±L/1000 Lägst ±10

±1,5L/1000 Lägst ±10

P

P

106

106

Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, slakarmerat

Skevhet vid elementända, θ, horisontellt, spännarmerat

±15

±22

P

P

113

113

Vinkelavvikelse på benen start och slut,slakarmerat

Vinkelavvikelse på benen start och slut,spännarmerat

±8

±12

B

B

108

108


L/500 Högst ±12 B P 109

Hål och ursparingar (diameter, längdoch höjd)

±30 B 201


håltagningar etc


Läge i längs och tvärled ±20 B 202






29/56

29








Läge i nivå vid upplag ±12 B 303Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används


Fogbredd mellan plattor +12, -8 B 401

Fogsprång undersida plattorL/500 Lägst 12

Högst 30

B 401



30/56

30

HD/F-plattor



Dimension och form

Längd ±12 B 101

Höjd ≤ 180 mm

Höjd < 380 mm

Höjd ≥ 380 mm

+10, -5

±10

±13

P

B

B

102

102

102

Bredd (plattor med fullbredd)

Bredd (sågade plattor)

±5

±25

B P

B P

103

103

Krokighet i sidled(plattor med full bredd) ±5 B 106

Vinkelavvikelse för form ±8 B 108


±10 B 109

Livtjocklek, individuellt

Livtjocklek, totalt per element

-10

-20

P

P

-

-

Flänstjocklek +15, -10 P -

Överytans buktighet (mätlängd = 0,2 m):

H < 380 mm

H ≥ 380 mm

±10

±13

B

B

107

107

Hål och ursparingar (längd och bredd) ±30 B 201


håltagningar etc.

Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar:






Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm KällaLäge i sida ±6 ±8 B





Läge i nivå vid upplag ±10 B 302

Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används


Fogbredd, undersida +12, -4 B 401Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401

Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306

1) Gäller för identiskt lika element

2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm



31/56

31

Massiva D- och D/F-plattor



Dimension och form

Längd ±12 B 101

Höjd ≤ 180 mm

Höjd > 180 mm

+10, -5

±10

P

B

102

102

Bredd ±5 B 103

Krokighet i sidled (plattor med full bredd) ±5 B 106

Vinkelavvikelse för form ±8 B 108

Avvikelse från medeluppböjning ±10 B 109

Hål och ursparingar (diameter, längd ochbredd)

±15 B 201


håltagningar etc.

Skruv, Skruvfästen, Fästplåtar ochAvloppsgrodor:



För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.

Inom gruppen halveras toleranserna.

206

207Eldosor:




204

205

Läge i nivå +3, -5 B 203



Utsättnings- och montagetoleranser Tabell 14Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm Källa





32/56

32





Läge för centrumlinje för upplagetnär lager används


Fogbredd, undersida +12, -4 B 401

Fogsprång, undersida 1) 8 2) B 401

Fyllnadsgrad i fog +3, -10 B 306

1) Gäller för identiskt lika element2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm



33/56

33

Plattbärlag


Mått Toleranser mmMåttdefinition

Klass A Klass B Källa A Källa B

Dimension och form

Längd ±10 ±20 B P 101

Höjd ±5 +10, -5 B P 102

Bredd (hel platta)

Bredd (ej hel platta)

+0, -2

±5

+5, -10

±10

B

B

P

P

103

103

Krokighet i sidled (hel platta)

Krokighet i sidled (ej hel platta)

+0, 2

±5

±(5+L/1000)

±10

B

B

P

P

106

106

Vinkelavvikelsen av form ±5 ±10 B P 108


±10 ±10 B P 109

Buktighet (planhet) formsatt ytaöverallt L=1,0 m

Buktighet (planhet) formsatt ytaöverallt L=0,2 m

±3

±1

±3

±1

P

P

P

P

406

406

Hål och ursparingar (diameter,längd och bredd)

±10 ±30 B P 201


håltagningar etc.Skruv, Skruvfästen, Fästplåtaroch Avloppsgrodor:

Läge i längsled ±20 ±30 B B 202

Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202

Läge i nivå ±5 ±5 B B 203

För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halverastoleranserna.

206

207

Eldosor:

Läge i längs och tvärled ±10 ±20 B B 202

För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.Inom gruppen halverastoleranserna.

204

205

Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203


Läge i längsled ±20 ±30 B B 202

Läge i tvärled ±10 ±20 B B 202

Vertikal position förbindningar ±10 ±10 P B -



34/56

34









Fogbredd undersida +12, -4 B 401

Fogsprång undersida 1) 8 2) B 401

1) Gäller för identiskt lika element

2) Vid ”dolt bjälklag” 10 mm



35/56

35

Väggar


MåttToleranser mm

MåttdefinitionKlass A Klass B Källa A Källa B

Dimension och form

Höjd < 0,5 m

Höjd ≥ 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

B

P

B

102

102

Bredd < 0,5 m

Bredd ≥ 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

P

P

B

103

103

Tjocklek ≤ 0,5 m

Tjocklek > 0,5 m

±3

±5

±8

±12

P

P

B

B

104

104

Rätvinklighet L1 & L2 ≤ 6,0 m

Rätvinklighet 6 < L1 & L2 ≤ 10,0 m

Rätvinklighet L1 & L2 > 10,0 m

±5

±8

±10

±14

±18

±20

P

P

P

P

P

P

114

114

114

Buktighet:

L = 0,2 m

L = 3,0 m

±2

±5

±4

±10

P

P

P

P

107

107

Vinkelavvikelse för form:

Tjocklek ≤ 0,5 m

Tjocklek > 0,5 m

±3

±5

±8

±14

P

P

P

P

108

108

Krokighet i sidled (kantrakhet):

L≤

0,5 mL > 0,5 m

±3

±5

±8

±14

P

P

P

P

106

106

Hål och ursparingar (diameter,längd och höjd):

L ≤ 0,5 m

L > 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

P

P

B

201

201


håltagningar etc.


Läge i längs och tvärled ±10 ±15 P P 202


För en grupp (≥ 2) gällerovanstående toleranser.

Inom gruppen halverastoleranserna.

206

207

Enstaka eldosor:


Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203



36/56

36

Tillverkningstoleranser Tabell 19 Fortsättning

MåttToleranser mm


Eldosor i grupp inom 500 mm:sutbredning:

Läge i längs och tvärled inomgruppen

±5 ±5 B B 204

Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203

Eldosor sammansatt i grupp:

Läge i längs och tvärled inom

gruppen ±2 ±2 B B 205

Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203







Läge i nivå mellanintilligande fönsteröppning

±5 ±6 B



37/56

37


MåttToleranser mm


Läge i sida ±20 ±20 B B 301


Läge i nivå mellanintilliggande fönsteröppning

±10 ±13 B B 303

Avstånd mellan intilliggandeväggar

±25 ±25 B B 304

Lutning

H/600

Lägst ±5Högst ±20

H/600


B B 305


∑h/(200 n)Högst 50

∑h/(200 n)Högst 50

U U 307

Avvikelse mellancentrumlinjerna för väggar

t/30Lägst 15Högst 30

t/30Lägst 15Högst 30

U U 308

Krökning hos väggar mellantvå våningsplan

h/300Lägst 15Högst 30

h/300Lägst 15Högst 30

U U 309

Fogbredd ±6 ±8 B B 401

Fogförskjutning insida/ utsida

±10 ±12 B B 401

Fogsprång insida / utsida 5 / 8 2) 8 1) / 12 B B 401

Fogsprång upplag bjälklag 5 8 B B 401

1) Insida hisschakt dock 5 mm

2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm



38/56

38

Skalvägg


MåttToleranser mm


Dimension och form

Höjd < 0,5 m

Höjd ≥ 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

B

P

B

102

102

Bredd < 0,5 m

Bredd ≥ 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

P

P

B

103

103

Tjocklek ≤ 0,5 m

Tjocklek > 0,5 m

±3

±5

±8

±12

P

P

B

B

104

104




±5

±8

±10

±14

±18

±20

P

P

P

P

P

P

114

114

114

Buktighet:

L = 0,2 m

L = 3,0 m

±2

±5

±4

±10

P

P

P

P

107

107

Vinkelavvikelse för form:

Tjocklek ≤ 0,5 m

Tjocklek > 0,5 m

±3

±5

±8

±14

P

P

P

P

108

108

Krokighet i sidled (kantrakhet):

L≤

0,5 mL > 0,5 m

±3±5

±8±14

PP

PP

106106

Hål och ursparingar (diameter, längdoch höjd)

L ≤ 0,5 m

L > 0,5 m

±3

±5

±8

±8

P

P

P

B

201

201

Infästningsdetaljer, håltagningar

etc.

Skruv, skruvfästen och fästplåtar mm:





206

207

Enstaka eldosor:


Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203



39/56

39

MåttToleranser mm


Eldosor i grupp inom 500 mm:sutbredning:

Läge i längs och tvärled inomgruppen

±5 ±5 B B 204

Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203

Eldosor sammansatta i grupp:

Läge i längs och tvärled inom

gruppen

±2 ±2 B B 205

Läge i nivå +3, -5 +3, -5 B B 203







Läge i nivå mellan intilliggandefönsteröppning

±5 ±6 B

Tillverkningstoleranser Tabell 22 Fortsättning



40/56

40


MåttToleranser mm


Läge i sida ±20 ±20 B B 301


Läge i nivå mellan intilliggandefönsteröppning

±10 ±13 B B 303

Avstånd mellan intilliggandeskalväggar

±25 ±25 B B 304

LutningH/600


H/600


B B 305


∑h/(200 n)

Högst 50

∑h/(200 n)

Högst 50

U U 307

Avvikelse mellan centrumlinjernaför skalväggar

t/30

Lägst 15

Högst 30

t/30

Lägst 15

Högst 30

U U 308

Krökning hos skalväggarmellan två våningsplan

h/300

Lägst 15

Högst 30

h/300

Lägst 15

Högst 30

U U 309

Fogbredd ±6 ±8 B B 401

Fogförskjutning insida/utsida ±10 ±12 B B 401Fogsprång insida/utsida 5 / 8 2) 8 1) / 12 B B 401

Fogsprång upplag/bjälklag 5 8 B B 401

1) Insida hisschakt dock 5 mm

2) För färdig fasad och fasad avsedd för tunnputs 6 mm



41/56

41

Balkong, loftgång och trapplan



Dimension och form

Längd ±12 B 101

Bredd ±12 B 103

Tjocklek+10-5

B 104




±5

±8

±10

P

P

P

114

114

114

Buktighet

L = 0,2 m

L = 3,0 m

±2

±5

P

P

107

107

Planhet vid upplag ±5 B 108


±10 B 201


håltagningar etc.


Läge i längs och tvärled ±10 P 202

Läge i nivå ±5 B 203För en grupp (≥ 2) gäller ovanståendetoleranser.Inom gruppen halveras toleranserna.

206

207

Enstaka eldosor:

Läge i längs och tvärled ±10 P 202

Läge i nivå +3, -5 B 203


Läge i längs- och tvärled ±10 B 202











42/56

42

Trappor



Dimension och form

Höjd ±10 B 102

Bredd ±10 P 103

Steghöjd (se notis nedan) ±5 P 110

Stegdjup ±12 B 110

Tjocklek trappkupa ≤ 0,15 mTjocklek trappkupa ≥ 0,40 mMellanliggande värden kan interpoleras

+10, -5±15

PP

104104

Skevhet vid upplag:

ovansida

undersida

±3

±10

B

B

105

105

Planhet steg och trapplan:

Buktighet, mätlängd = 0,20 m

Buktighet, mätlängd = 1,0 m

Max 2,4

Max 4

P

P

406

406


håltagningar etc.

Skruvfästen och fästplåtar:



Notis: Max skillnad i höjd på två följande varandra steg är 6 mm. (enligt SS-EN 14843).


Mått Toleranser utsättning mm Toleranser montage mm

Läge i sida ±10 ±10

Läge i nivå ±5 ±6





Lutning tvärs gångriktningL/500Lägst ±5 Högst±12

B 110

Lutning i gångriktning vid stegdjup minst0,25 m:

B

Plana plansteg 1) ±2 B 110

Avvikelse från lutning: 2) B

Plansteg med lutning ±2 B 110

1) Bakfall får uppgå till högst 2 mm.2) Där fall anges för lutning får bakfall inte förekomma.



43/56

43

Betongytor – Maximala ytavvikelser

Gäller för:• Elementytor gjutna mot skivform av plåt, plywood ed • Elementytor som bearbetats genom stålglättning, brädrivning eller rollning • Elementytor som efterbearbetats genom maskinslipning


MåttKlass

MåttdefinitionA1) B C

Tillåtet antal/m av lokala toppar 2)

höjd 1 mm 0 10 20 402

höjd 2 mm 0 0 5 402 höjd 3 mm 0 0 3 402

Tillåtet antal/m av gropar (porer) med djupet ≤ 5 mm: 3)

5-10 mm i diameter 10 20 50 403

Tillåten storlek i mm av språng 0 2 5 404

Tillåten storlek i mm av grader 0 0 5 405

1) Ytojämnhet enligt Klass A innebär att särskilda åtgärder erfordras vid tillverkning

2) Avser endast ytor som ska spacklas

3) Porer med större djup än 5 mm, och större diameter än 10 mm får ej förekomma

Beträffande betongytor se även Betongföreningens rapport nr 14 ”ATT BESKRIVA BETONGYTOR”

av Tage Hertzell.

Beställs hos Betongföreningen www.betong.se



44/56

44


45/56

45

Måttdefinitioner

Nr Mått Komponent Figur Kommentar

101 Längd Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Balkong, loftgång &

trapplan

100

100

Tolerans för längd gäller

samtliga sidor. Mäts på en eller

två sidor, ofta i kombination

med bestämning av ändytans

vinkelavvikelse. (mäts 100 mm

från kant om bredd > 500 mm

annars mäts längs sidans mitt).

102 Höjd Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg

Trappor

1 0 0

1 0 0

100 100

Tolerans för höjd avser samtliga

sidor. Mäts i ändarna, 100 mm

in och/eller på mitten.

103 Bredd Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattorHD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

Trappor

1 0 0

1 0 0

1 0 0

1 0 0

Alternativt

Alternativt

Mäts 100 mm in från resp.

sida och/eller på mitten av

elementet. Kan även mätas påmitten av elementets ändytor.

104 Tjocklek Väggar

Skalvägg


trapplanTrappor

1 0 0

1 0 0

1 0 0

1 0 0

Mäts 100 mm in vid varje hörn

eller vid upplagsytor.

Tillverkningstoleranser – Dimensioner och form

9 April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner


46/56

46


105 Skevhet Trappor Avser det fjärde hörnets av-

vikelse från ett plan genom

de tre övriga. Mäts 100 mm in

från hörnen eller i ev upplag-

sklackar.

106 Krokighet

(i sidled)

Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

PlattbärlagVäggar

Skalvägg

Avser avvikelse från en rät linje

mellan ändarna på elementet.

Mäts var som helst utmed

linjen. Krokighet kallas ibland

även kantrakhet.

107 Buktighet

(mät-

sträcka)

HD/F-plattor

Väggar

Skalvägg

Balkong, loftgång

Mätsträcka

Mätsträcka

Avvikelse från en rät linje

längs elementets bredd eller

höjd. Kan avse godtycklig

sektion. Avvikelsen mäts på

mätsträckor 0.2 resp. 3.0 m.

108 Vinkel-

avikelse

tvärsnitt

form-

upplagsytor

Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

Vinkelavvikelsen bestäms

utefter den kortare sidan.

Kontrolleras normalt i alla fyra

hörnen. Upplag och tvärsnitt

mäts med vinkelhake.

109 Avvikelse

för upp-

böjning

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Medeluppböjning

Avvikelse

L

Jfr avsnittet 4.5 om

deformationer. Mäts på

undersidan.

April 2015 Toleranser | Måttdefinitioner


47/56

47


110 Planhet

Lutning

Steghöjd

Stegdjup

Trappor

10

Mått

10

100100

c

b

b

d

3

2

1

c

a a

A

1. Gångriktning. Anm.

Gångriktning kan i princip

likställas med gånglinje, som

är en konstruktionslinje med

konstant stegdjup minst 0,3 m

från anslutande väggar.

2. Stegdjup. Normalt minst 0,25

m. Mäts mitt på varje plansteg.

3. Stegbredd

a) Lutning i gångriktning.

Mäts 10 mm in från inner resp.

ytterkant steg i gångriktning.

Mäts på steg med minst 0,25 m

djup.

b) Lutning tvärs gångriktning.

Mäts 100 mm in från resp. stegs

ytterkant.

c) Lutningsriktning för steg.

Buktighet 0,2 m alt. 1 m

mätlängd. Mäts i valfri riktning

på steg.

A) Steghöjd mäts mitt på varje

sättsteg.

111 Skevhet

hos

tvärsnitt

Pelare

Balkar

H

∆

B

Skevhet (lutning) hos ett

tvärsnitt med motstående sidor

parallella.



48/56

48


112 Sned-

ställning

Balkar

z

yθ

Snedställning av det vertikala

centralplanet.

L=balklängd.

113 Skevhetytelement


θ

Skevheten i plan för ytelement.

114 Rätvinklig-

het

ytelement

Väggar

Skalvägg


trapplan L2

L1 L2

L1

Toleransen anges som

skillnaden i längd mellan två

diagonaler.



49/56

49


201 Dimen-

sionsmått

Längd,

Höjd,

Bredd

Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

1 0 0

Längd och bredd mäts längs

två sidor. Svetsplåt mäts på

mitten.

202 Läge i

längs- och

tvärled

Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

Trappor

Relateras till komponentens

sidor. Mäts på två ställen

för stora öppningar. Övriga

ingjutningsgods med två mått

(längs och tvärs).

203 Läge i nivå Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

Trappor

Avser nivåskillnad mellan

betongyta och skruvfäste/

skruv.


betongyta och fästplåtar.


betongyta och eldosor.

Infästningsdetaljer, håltagningar etc



50/56

50


204 Eldosor i

grupp inom

500 mm:s

utbredning

Pelare

Balkar

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg Mätsträcka

Avser avvikelse från teoretiskt

läge i såväl horisontell som

vertikal riktning.

205 Eldosor

samman-

satta i

grupp

Pelare

Balkar

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

VäggarSkalvägg

Avser avvikelse från

centrumlinjen i såväl horisontell

som vertikal riktning.

206 Infästnings-

detaljer i

grupp inom

500 mm:s

utbredning

Väggar

Skalvägg


trapplan

Plattbärlag

Pelare

Balkar Mätsträcka

Avser avvikelse från teoretiskt

läge i såväl horisontell som

vertikal riktning.

207 Infästnings-detaljer

i grupp

(inom

gruppen)

VäggarSkalvägg


trapplan

Plattbärlag

Pelare

Balkar

Avser avvikelse fråncentrumlinjen i såväl horisontell

som vertikal riktning.



51/56

51


301 Läge i sida Pelare

Balkar

TT-och TT/F-plattor

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

1 0 0

1 0 0

Avser avvikelse från basmåttet

till närmaste sekundärlinje

(2 st). Kravet avser var som

helst utmed komponentens

höjd. Vanligtvis mäts läget vid

komponentens botten och/eller

topp.

302 Läge i nivå PelareBalkar

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg


trapplan

100 100

Avser nivå i förhållande till när-belägen sekundärpunkt i höjd

(nivåfixpunkt). Kontrolleras i ök

eller uk.

303 Läge i nivå

vid upplag

Läge i nivå

mellan

fönster


Väggar

Skalvägg

Läge i nivå

för uppslagsyta

Avser nivå i förhållande till

närbelägen sekundärpunkt i

höjd (nivåfixpunkt).

Toleransen kan avse

komponentens överyta och

upplagsyta.

304 Avstånd

mellan

Pelare

Balkar

Väggar

Skalvägg

1 0 0

1 0 0 Toleransen avser avvikelser

från nominellt mått mellan

närliggande komponenter.

Avser vilken nivå som helst

kontrolleras, vanligtvis i botten.

305 Lutning PelareVäggar

Skalvägg

Avser avvikelse från ettvertikalt eller horisontellt plan.

Gäller i två riktningar. Är en

längdberoende tolerans och

kan mätas på valfri mätsträcka.

306 Fyllnads-

grad i fog

HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

-

+

Avser nivåskillnad mellan den

utfyllda fogens överyta och

elementets överyta. Måttet

mäts i fogens mitt.

Anm: Runt fog förekommervisst betongslam.

Byggplatstoleranser



52/56

52


307 Läget hos

pelare eller

vägg i fler-

vånings-

byggnad

Pelare

Väggar

Skalvägg

h1

h2

h3

hn

Σh

∆

Läget hos en pelare eller en

vägg på varje våningsnivå,

i förhållande till en vertikal

linje genom centrumlinjen

på bottennivån i en

flervåningsstomme;

n är antalet våningar.

308 Avvikelser

mellan cen-

trumlinjer

Pelare

Väggar

Skalvägg

t2

t1

∆t = (t1 + t2)/2

Avvikelse mellan

centrumlinjerna för pelare och

väggar.

309 Krökning i

vertikalled

Pelare

Väggar

Skalvägg h∆

Krökningen hos en pelare eller

vägg mellan två angränsande

våningsplan.

310 Läget hos

en balk- &

pelar-

anslutning

Balkar

∆

1

2

Lsida

Läget hos en balk-

pelaranslutning mätt i

förhållande till pelaren.

Lsida = pelarmått i samma

riktning som .1 = balk, sektion

2 = pelare

311 Läge för

centrum-

linje för

upplaget

när lager

används

Balkar


HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Lkant

1

+ ∆

Läge för centrumlinje för

upplaget.

Lkant = avsett avstånd från

kanten.

1 = Aktuell centrumlinje för

upplaget.

312 Horisontellrakhet hosbalkar

Balkar

∆

LKrökningen hos en balk.L = fritt mått mellanupplag, = maximal krökning mätt

mellan upplag.



53/56

53


401

Fogar

fogbredd

(vid

upplag)

fogsprång

fogförskjut-

ning

Balkar


HD/F-plattor

D- och D/F-plattor

Plattbärlag

Väggar

Skalvägg

1 0 0

Plan Sektion

Fogbredd mäts på element

samt i topp och botten

(100 mm in).

Fogsprång är elementens

avvikelse vid fogar för insida,

utsida, översida och vid upplag.

Fogförskjutning är en avvikelse

som avser fogens utseende-

förskjutning i höjd eller sidled.

402 Toppar Samtliga produkter1 0 0 0

1 0 0 0

Avser lokal upphöjning. Mäts

med tolk, där antal över-

skridanden per m2 räknas. Olika

toleranser för höjder finns.

403 Gropar Samtliga produkter

1 0 0 0

1 0 0 0

Avser lokal fördjupning.

Mäts med tolk där antalöverskridanden per m2 räknas.

404 Språng Samtliga produkter Avser trappstegsformade

förskjutningar som mäts med

tolk.

Tillverkningstoleranser – Betongytor - ytjämnhet



54/56

54


405 Grader Samtliga produkter Avser långsträckt upphöjning

som kontrollmäts med tolk.

406 Planhet Plattbärlag

Trappor

Verifieras genom kontrollmät-

ning av gjutform med linjalmed längd L enligt tabell.



55/56


56/56

Toleranser for Betongelement

Documents

Transcript of Toleranser for Betongelement