TMF I SIFFRORStatistik om den svenska trä- och möbelindustrin Nr 1, april 2014

Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnadHelåren 2003–2013

Antal färdigställda lägenheter i småhus resp fl erbostadshusHelåren 1970–2013

-70 -74

-03-04-05-06-07-08-09-10-11-12-13

-78 -82 -86 -90 -94 -98 -02 -06

Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import av bl.a. trähus, möbler, köksinredningar, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träskivor. Bland TMF:s medlem-mar fi nns företag som tillverkar hus eller material till byggandet av hus samt företag som tillverkar inredning och möbler. TMF i siffror redovisar även löneutveckling och arbetsskadestatistik för branschen.

TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad, jämförande statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar helåret 2013.

TMF, som bransch- och arbetsgivarorganisation, företräder ungefär 700 medlemsföretag med knappt 30 000 anställda inom trä- och möbel industrin. Trä- och möbelindustrin omsätter 70 miljarder kronor med mycket högt förädlingsvärde. TMF:s medlemsföretag representerar cirka 80 procent av industrins totala antal anställda och omsättning. I TMF i siffror hittar du en aktuell marknads rapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF (se sidan 7). Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlems företagens mark-nader. Utvecklingen av byggandet påverkar direkt behovet av möbler och inredning, därav kopplingen mellan byggande och boende. Den övriga statistiken sammanställs av TMF från egna och andra källor. Materialet får gärna citeras om källan anges.

6450 småhus påbörjades 2013. Det är en ökning med 18 procent jämfört med 2012.

Se marknads-rapporten på sidan 7!

Påbörjade lägenheterUnder 2013 påbörjades nybyggnad av 31 000 bostadslägenheter enligt SCB. Av dessa var 6 450 småhus och 24 550 lägenheter i fl erbostadshus.

Diagram 1 visar antal påbörjade lägenheter 2003–2013. Det totala bostadsbyggandet ökade med 46 procent under 2013 jämfört med 2012 enligt SCB. Påbörjade småhus ökade med 18 procent och påbörjade lägenheter i fl erbostadshus ökade med 55 procent under samma period. Siff-rorna för 2013 är uppräknade med 14 procent, vilket är den genomsnittliga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB.

Färdigställda lägenheterTotalt antal färdigställda lägenheter ökade med 13 procent till 29 450 lägenheter under 2013 enligt SCB. Av totalt antal färdigställda lägen-heter var 8 900 lägenheter i småhus, en minsk-ning med 5 procent. 20 550 lägenheter var i fl erbostadshus, en ökning med 23 procent. Den procentuella förändringen är jämförd med samma period före gående år. Siffrorna för 2013 är upp-räknade med 8 procent, vilket är den genomsnitt-liga eftersläpningen i rapporteringen de senaste åren enligt SCB.

Diagram 2 visar färdigställda lägenheter i småhus respektive fl erbostadshus helåren 1970–2013.

20000

0

40000

60000

80000

100000

Småhus

Småhus

Flerbostadshus

Flerbostadshus

1

2

Källa: SCB

Källa: SCB

0 10 000 20 000 30 000 40 000

-10 -13

-96

-96 -00 -04 -08

Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB

Lågkonjunktur

Högkonjunktur70

50

30

TMF:s MARKNADSRAPPORT

I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB

Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 08-440 93 60

Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF

och Prognoscentret AB för att regelbundet följa

faktorer som påverkar medlemmarnas markna-

der. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för

faktorer som 1) påverkar marknaden generellt,

2) påverkar marknaden för bostäder – såväl nya

som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för

yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används

för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar

möbelförsäljningens utveckling.

Tillväxten i BNP ökade oväntat starkt under det

sista kvartalet 2013 samtidigt som statistiken för

tidigare kvartal reviderades upp. Utfallet hamnade

därmed på 1,5 % för helåret 2013 vilket var i linje

med vad vi presenterade i analysen från i höstas

men högre än vad de senaste makroprognoserna

från Konjunkturinstitutet och Riksbanken indike-

rat. Starkast bidrog hushållens konsumtion till den

positiva utvecklingen.

Under de närmsta åren ser utvecklingen positiv

ut. Arbetsmarknaden stärks och framtidsutsik-

terna hos både företag och hushåll förbättras.

Detta i kombination med en högre efterfrågan

från exportmarknaderna skapar goda förutsätt-

ningar för att den ekonomiska tillväxten ska öka.

Under 2014 är det främst hushållens konsumtion

som väntas driva tillväxten medan exporten tar

över allt mer som huvudsaklig motor från 2015.

Hushållens konsumtion ökar tack vare växande

sysselsättning samt god tillväxt i de reala dispo-

nibla inkomsterna. Ökningstakten i de disponibla

inkomsterna avtar dock under prognosperioden

samtidigt som omvärldskonjunkturens förbättring

trycker upp exporten. Ökad export väntas samti-

digt driva upp investeringarna under prognospe-

rioden. 2014 är det bostadsinvesteringarna som

står för den huvudsakliga ökningen. Sammantaget

väntas BNP öka med omkring 2,5 % 2014 för att

växla upp till 3,0–3,5 % 2015. 2016 sjunker till-

växten i BNP tillbaka till knappa 3,0 % igen.

Utvecklingen i omvärlden utgör även fortsätt-

ningsvis den huvudsakliga källan till osäkerheter

i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts

att återhämtningen fortsätter i en långsam takt.

Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats

men det är fortsatt en mängd strukturella problem

som behöver åtgärdas. Den finansiella oron i flera

tillväxtekonomier och framförallt Kina utgör också

en källa till osäkerhet. Även om risken är större för

en mer negativ utveckling än i basscenariot så har

möjligheten för en positivare utveckling ökat.

Sannolikheten att de svenska bostadspriserna ska

falla under 2014 ser vi som ytterst liten. Däremot

finns en större risk mot 2015 – 2016 och då base-

rat på att det kan komma finanspolitiska åtgärder

som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att

skuldsätta sig ytterligare. Exempel på detta kan

vara ytterligare skärpning av bolånetaket, minskad

avdragsrätt för lån eller amorteringskrav. Det finns

även en risk med den starka svenska kronan som

kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och där-

med förlänga återhämtningen för svensk ekonomi.

Konsumentindex

Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått

på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges

ekonomi samt hushållens planerade inköp. Under

2013 låg den sammanvägda bedömningen lägre

än det historiska genomsnittet men optimismen

ökade succesivt. Från och med oktober steg in-

dexet över det historiska genomsnittet. Framförallt

är det förväntningarna på Sveriges ekonomi som

stadigt ökat. Hushållens tro på den egna ekono-

min har även den stärkts något, mycket tack vare

den låga räntenivån. Givet att ekonomin följer

den prognostiserade förväntar vi oss en fortsatt

positiv utveckling för konsumentindikatorn under

åtminstone det närmsta året.

Inköpschefsindex

Inköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i

tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för

orderingång, leveranstider, produktion, sysselsätt-

ning och lager. Överstiger indexet 50 indikerar det

en tillväxt för industrin. Inköpschefernas bedöm-

ning var positivt under, i princip, hela 2013. Att

utvecklingen vände nedåt mot 50-sträcket under

slutet av 2013 får ses som en tillfällighet då just

december var oväntat negativt. Framförallt är

uppfattningen positiv om orderingång, orderstock

och produktion där alla delindex ligger betydligt

över 50-strecket. Det som drar ned är framfö-

rallt anställningsplanerna som ligger lägre än det

historiska genomsnittet. Inköpschefsindex pekar

därmed mot en ökning i produktionen under den

närmsta tiden vilket ligger väl i linje med den

makroekonomiska bedömningen.

120

100

80

Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning

Prognoscentret AB

Hushållen mer pessi-mistiska än normalt.

Hushållen positivare än normalt

Goda förutsättningar för en

positiv utveckling av exporten

under de närmsta åren.

Konsumentindex

Inköpschefsindex

1

2

Nr 1, xxxxxxxx 2014

-12

-00 -04 -08 -12

7

Andel nybyggda lägenheter i ordinära fl erbostadshus med stomme av träNu ökar andelen trä i bärande konstruktioner i nybyggda fl erbostadshus. Det visar siffror som SCB har tagit fram på uppdrag av TMF. År 2011 utgjorde andelen trä i nybyggda fl erbostadshus 7 procent. För 2012 är motsvarande siffra 10 procent. Diagram 3 visar antal nybyggda lägenheter med stomme av trä 2008–2012.

BygglovUnder 2013 beviljades bygglov för 30 930 lägen-heter enligt SCB jämfört med 25 008 lägenheter 2012. Av de beviljade byggloven avsåg 6 638

lägenheter nybyggnad av småhus, 21 815 avsåg nybyggnad av lägenheter i fl erbostadshus och 2 477 avsåg lägenheter i specialbostäder. 1 822 bygglov för fritidshus beviljades under 2013, jämfört med 1 746 fritidshus 2012 (se diagram 4). Eftersläpningar i rapporteringen gör att 2013 års siffror är underskattade.

Byggfakta tar fram statistik för antal sökta bygglov för styckebyggda hus. Antal sökta bygglov för styckebyggda småhus var totalt 4 074 under 2013, en ökning med 8 procent. Andelen monteringsfärdiga var 82 procent. Andelen hus byggda med lösvirke var 12 procent och andelen stenhus var 6 procent.

Monteringsfärdiga trähusOmsättning, antal anställda och orderingångSveriges trähusindustri omfattar 523 företag med 4 318 anställda enligt SCB:s senaste siffror från 2013. 101 företag har mer än 5 anställda och 277 företag är enmansföretag utan anställda. Produktionen, försäljningsvärdet leveranser för monteringsfärdiga trähus var 9,2 miljarder kronor

enligt SCB:s senaste siffror från 2012.Diagram 5 visar det totala ordervärdet för

respektive månad januari–december 2013, jämfört med 2012 för 27 trähusföretag som är med lemmar i TMF. Det ackumulerade värdet för orderingången av trähus januari–december 2013 ökade med 22 procent jämfört med 2012.

Export och import enligt SCBExporten av monteringsfärdiga trähus ökade med 1 procent till 1 016 miljoner kronor under 2013, jämfört med 2012 enligt SCB:s siffror. De största exportländerna är Norge, Japan, Finland, Tyskland, och Danmark (se diagram 6).

Exporten till Japan ökade med 56 procent till 222 miljoner kronor under 2013. Exporten till Finland minskade med 23 procent och exporten till Norge minskade med 5 procent.

Importen av trähus var i stort sett oförändrad med 120 miljoner kronor under 2013 jämfört med 2012. 82 procent av den totala importen var från Estland, Finland och Norge.

Dörrar och fönsterDörrarSCB:s senaste siffror från 2013 visar att det fi nns 145 företag som tillverkar dörrar av trä i Sverige. Av dessa är 73 enmansföretag utan anställda och 72 är företag med sammanlagt 1 548 anställda.

TMF:s statistik för dörrar omfattar 1 250 anställda och ungefär 80 procent av den svenska marknaden. Under 2013 levererades 1 428 000 dörrar, en minskning med 10 procent jämfört med 2012. Omsättningen för dörrar under 2013 var 1,7 miljarder kronor, en minskning med 6 procent jämfört med 2012.

Exporten av dörrar minskade med 14 procent till 788 000 dörrar och 55 procent i andel av

Källa: SCB

Källa: SCB

Källa: TMF

Källa: TMF

Småhus

2012

2012

Stor

brita

nnien

Schw

eiz

Danm

ark

Tysk

land

Finl

and

Flerbostadshus

2013

2013

Specialbostäder

0

300

600

900

600

400

600

400

200

0

200

1 200

Antal nybyggda lägenheter i träHelåren 2008–2012.

Orderingång trähusI miljoner SEK. Helåren 2012–2013.27 medlemsföretag ingår i statistiken.

Export trähusI miljoner SEK. Helåren 2012–2013.

3

4

6

5

-08

jan mar maj juli sep dec

-09 -10 -11 -12

Nu ökar andelen trä i nybyggda fl erbostadhus.

0

Beviljade bygglovAntal lägenheter helåren 2010–2013.

10 000

20 000

30 000

Fritidshus

-10 -11 -12 -13

Japa

n

Norge

2

8

6

4

2

den totala produktionen under 2013 jämfört med 2012. Exporten till Norge var 70 procent i andel av den totala exporten och exporten till Danmark var 25 procent i andel. Exporten av innerdörrar minskade med 15 procent till 547 600 dörrar och 69 procent i andel av den totala exporten under 2013.

Importen av dörrar minskade med 5 procent till drygt 209 000 dörrar under 2013. Den mesta importen kommer från Baltikum och de nordiska länderna. Statistik för direktimport till byggvaru-handeln saknas och kan vara relativt betydande.

Den svenska marknaden, produktion - export + import minskade med 5 procent till 849 000 dörrar under 2013. Diagram 7 visar respektive produktgrupp och ökning/minskning jämfört med tidigare år.

FönsterSCB:s senaste siffror från 2013 visar att det finns 134 företag som tillverkar fönster av trä i Sverige. Av dessa är 70 enmansföretag utan anställda och 64 är företag med totalt 2 718 anställda.

TMF:s statistik för fönster omfattar i stort sett alla tillverkare och rapporterande företag 2013 är i stort sett detsamma som 2012. Antal anställda inom TMF:s fönsterföretag var 2 370 under 2013. Omsättningen under 2013 var i stort sett oförändrad med 3,9 miljarder kronor jämfört med 2012.

Under 2013 levererades 1 400 100 luft, en minskning med 5 procent jämfört med 2012. Av totalt levererade luft var 65 procent av trä/alu-minium och 34 procent ytbehandlade. Övriga luft var ej ytbehandlade. 31 procent av totalt antal levererade luft är vridfönster, 25 procent är fasta fönster och 18 procent är inåtgående fönster.

Levererade vridfönster minskade med 11 pro-cent under 2013 jämfört med 2012.

Diagram 8 visar fördelning produktgrupper och ökning/minskning av levererade fönsterluft under 2013 jämfört med 2012.

Av totalt levererade fönsterluft under 2013 ex-porterades 41 300 fönsterluft, en minskning med 40 procent i jämförelse med 2012. De största exportländerna är Norge med 32 procent i andel, Storbritannien med 26 procent i andel och Japan med 16 procent i andel.

*Fönsterluft – En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla fl era luft, d v s fl era bågar i samma karm.

TrägolvEnligt SCB senaste siffror för 2013 omfattade industrin för sammansatta parkettgolv 10 företag. Av dessa är 5 enmansföretag utan anställda och 5 företag med totalt 863 anställda.

Försäljningen av trägolv, lamellparkett och mas-siva trägolv minskade med 3 procent under 2012, men inom gruppen var det stora variationer enligt Golvbranschen, GBR. Lamellgolvens andel har minskat något och fanérgolvens andel har ökat. Andelen för massiva trägolv är oförändrad. Totalt sett är trägolv även i fortsättningen den största materialgruppen med en marknadsandel på 29 procent.

Enligt FEP (European Federation of the Parquet Industry) minskade Sveriges produktion av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv med 3 procent till knappt 9,1 miljoner kvm under 2012.

Försäljningen på den svenska marknaden var knappt 6,4 miljoner kvm, en minskning med 7 procent under 2012, jämfört med 2011. Progno-sen för 2013 visar att produktionen och den totala försäljningen i Sverige kommer att minska ytter-ligare under året. Försäljningsvolymerna är dock osäkra, då direktimporten av lamell/parkettgolv är svårbedömd eftersom tillförlitlig statistik saknas.

Träslaget ek dominerar med 91 procent i andel under 2012 enligt FEP.

Diagram 9 visar Sveriges produktion, export, import och konsumtion av massiva trägolv och lamell/parkettgolv, 2010–2012 samt prognos 2013.

Total svensk marknad = produktion–export+import. Källa: TMF

Källa: TMF

Kallförrådsdörr

Varmförråds-dörr

Ytterdörrar

Inst. dörrar, oklassad

Inst. dörrar, klassad

Spegeldörrar

Innerdörrar

10

0

Dörrar, svensk marknadI tusental. Helåren 2011–2013.

Trä-, lamell-, parkettgolvSveriges produktion, export, import och konsum-tion i miljontal kvm. Helår, 2010–2013.

7

8

5004003002001000

2012

2011

20122010 2013 (prognos).2011

Produktion Import Export Konsumtion

Försäljningen av trägolv, lamellparkett och massiva trägolv minskar.

Källa: FEP

9

Utåtg. 2-glas

Utåtg. 3-glas

Inåtgående

Vridfönster

Fasta fönster

2-glas kopplade

Fönsterdörr

Övriga

Levererade fönsterluftI tusental. Helåren 2012–2013.

5004003002001000

2013

2012

Ytbehandl. Ej ytbehandl. Trä/aluminium

2013

Foto

: Shu

tter

stoc

k

3

600

800

400

200

0

1000

800

600

400

TrapporDen fakturerade försäljningen för den totala trapp industrin i Sverige uppskattades till 246 mil-joner kronor för helåret 2013 och antal anställda till 250.

Enligt trappföretagens statistik som är ungefär 80 procent av den totala marknaden minskade den fakturerade försäljningen av trappor med 8 procent till 205 miljoner kronor under 2013 jämfört med 2012. Av den totala fakturerade för-säljningen var 78 procent försäljning i Sverige och 20 procent var försäljning till övriga Norden.

Försäljningen på den svenska marknaden minskade med 7 procent till 160 miljoner kronor under 2013 och försäljningen till övriga Norden minskade med 12 procent till 41 miljoner kronor.

Antal sålda trappor var 9 179 under 2013. Diagram 10 visar fakturerad försäljning av trappor 2008–2013.

TräskivorUnder 2013 omfattade träskiveindustrin 5 anläggningar; Byggelit AB med fabriker i Lit och Ambjörby, Swedspan AB i Hultsfred, Moelven Vänerply AB och Plyfa AB.

Den totala produktionen av träskivor mins-kade med 5 procent till 624 000 m3 under 2013 jämfört med 2012. Exporten av spånskivor och plywood ökade med 10 procent till totalt 45 000 m3 under 2013.

Diagram 11 visar produktion och export av träskivor 2008–2013. From 2012 ingår endast spånskivor och plywood i gruppen träskivor eftersom den svenska produktionen av träfi ber-skivor och MDF har upphört.

Import av spånskivor och OSBImporten av av spånskivor minskade med 16 procent till 298 000 m3 under 2013 jämfört med samma period 2012 enligt SCB (se diagram 12). Andelen ytbelagda spånskivor är 38 procent. Den mesta importen kommer från Norge, Tyskland och Danmark som tillsammans har 72 procent i andel av den totala importen.

Importen av OSB, oriented strand board, ökade med 28 procent till 116 000 m3 under 2013 jämfört med 2012.

Import av plywoodImporten av plywood minskade med 11 procent till 153 000 m3 under 2013 jämfört med 2012 enligt SCB (se diagram 12). Importen av plywood av furu och gran minskade med 7 procent till 76 000 m3 och 50 procent i andel av den totala importen under 2013. Importen av björk och lövträ ökade med 6 procent till 53 000 m3. Plywood med ytskikt av annat lövträ minskade med 40 procent till 24 000 m3.

De största importländerna är Finland och Ryssland som har 43 procent i andel av den totala importen.

Import av träfi berskivor och MDF-skivorImporten av träfi berskivor minskade med 16 procent till 98 000 m3 under 2013 jämfört med 2012 (se diagram 12).

Den totala importen av MDF-skivor ökade med 3 procent till 140 000 ton. Importen av obearbetade MDF-skivor minskade med 6 procent till 65 000 ton och bearbetade MDF-skivor ökade med 12 procent till 76 000 ton.

Källa: TMF

Källa: SCB

Spånskivor Plywood Träfi berskivor

Produktion träskivorI tusen m3. Helåren 2008–2013.

Import träskivorI tusen m3. Helåren 2010–2013.

10

12

11

-08 -09 -10

-10

-11

-11

-12

-12

-13

-13

0

De svenska trapp företagen sålde trappor för cirka 246 miljoner kronor under 2013.

300

200

100

0

Källa: TMF

Sverige Övr. Norden Tyskland Övr.

Försäljning trapporI miljoner SEK. Helåren 2008–2013.

-08 -09 -10 -11 -12 -13

200

Produktion Export

Foto

: Dal

a Le

dstå

ng

4

2000

4000

6000

8000

Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF.

Export/import av möbler fördelat på marknaderI miljoner SEK. År 2013.

Export av möbler för-delat på länder, andel %År 2013.

13

14

15

Möbler och köksinredningar

Produktion och företagens strukturUnder 2013 beräknades produktionen av möbler och köksinredningar till 23 miljarder kronor. Möbelindustrin inklusive köksinredningar omfat-tar totalt 2 200 företag varav 1 364 är enmans-företag. Totalt har 836 företag mer än en anställd. Antal anställda inom möbelindustrin var 13 268 under 2013 enligt SCB. De fl esta företagen fi nns i södra delen av Sverige, bl.a. i Jönköping län, Västra Götaland, och Skåne. Diagram 13–16 visar produktion, export och import av möbler.

Export av möblerSveriges export av möbler minskade med 6 pro-cent till 14,6 miljarder kronor under 2013 jäm-fört med 2012. Exporten till EU-länder minskade med 6 procent till 7,5 miljarder kronor och 52 procent i andel av den totala exporten. Expor-ten till Europa minskade med 8 procent till 5,6 miljarder kronor och 39 procent i andel. Exporten till Asien ökade med 3 procent till 486 miljo-ner kronor. De största exportländerna är Norge, Danmark, Tyskland, Finland, Storbritannien, USA och Frankrike. Exporten till Norge minskade med 8 procent under 2013, exporten till Danmark

minskade med 7 procent, exporten till Finland minskade med 2 procent och exporten till Tysk-land ökade med 3 procent. Diagram 13–16 visar produktion, export och import av möbler.

Import av möblerSveriges import av möbler ökade med 1 procent till drygt 13 miljarder kronor under 2013 jämfört med 2012. Importen från EU-länder ökade med 5 procent till 9,2 miljarder kronor och 70 procent i andel av den totala importen. Importen från övriga Europa ökade med 6 procent. Importen från Asien minskade med 10 procent till knappt 3 miljarder kronor. De största importländerna är Polen, Kina, Tyskland, Litauen, Danmark, Norge och Italien. Importen från Polen ökade med 15 procent, importen från Kina minskade med 10 procent, och importen från Litauen ökade med 23 procent. Diagram 13–16 visar produktion, export och import av möbler.

SCB:s siffror för export och import mäter export och import av möbler som går via Sveriges gränser. Even-tuell reexport framgår ej av de mätningar som görs.

KontorsmöblerProduktionen av kontorsmöbler är ungefär 20 procent i andel av den totala möbel-produktionen i Sverige.

Exporten av kontorsmöbler minskade med 3 procent till 2,3 miljarder kronor under 2013 jämfört med 2012. De största exportländerna under året var Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Exporten till Danmark ökade med 10 procent till 12 procent i andel av den totala exporten. Exporten till Tyskland ökade med 7 procent till 5 procent i andel. Exporten till Norge minskade med 6 procent till 46 procent i andel.

Importen av kontorsmöbler var oförändrad med 837 miljoner kr under 2013 jämfört med 2012. De största importländerna var Norge, Kina, Polen, Tyskland, Litauen och Danmark. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produkt-grupper.

Köksinredningar av träProduktionen av köksinredningar av trä är ungefär 15 procent i andel av den totala möbelprodukt-ionen. Under 2013 omfattade industrin 307 företag. Av dessa var 139 företag med 2 203 anställda. 168 företag var enmansföretag.

Exporten av köksinredningar minskade med 31 procent till 515 miljoner kronor. Exporten till Norge minskade med 42 procent till 70 procent i andel av den totala exporten av köksinredningar. Exporten till Danmark ökade med 45 procent till 10 procent i andel.

Importen av köksinredningar ökade med 6 procent till 530 miljoner kronor under 2013. De största importländerna är Danmark, Litauen och Tyskland som sammanlagt har en andel med 93 procent av den totala importen. Diagram 16 visar export och import av möbler fördelad på produktgrupper.

I samarbete med Prognoscentret tar TMF fram statistik som visar försäljning av köksinredningar på den svenska marknaden. Totalt är det 20 aktörer–fördelat på åtskilliga varumärken, som levererar statistik.

Den totala försäljningen av köksinredningar på den svenska marknaden minskade med 0,3 procent till 3,4 miljarder kronor under 2013. Antal stommar som såldes ökade med 0,1 procent till 2,4 miljoner stommar.

15 procent av företagen rapporterar inte stommar.

Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF.

Drygt 90 procent av Sveriges möbelexport går till EU-länder och övriga Europa.

16

25

15

10

20

Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF.

Produktion Export

Produktion/export/import av möblerI miljarder SEK. Helåren 2008–2013.

-08 -09 -10 -11 -12 -13

Import Konsumtion

0

EU Europaexkl EU

Asien Övriga

Export Import

3500200010000

Export/import av möb-ler fördelat på produktgruppI miljoner SEK. År 2013.

Butiksmöbler

Köksinredningar

Madrasser

Övriga sittmöbler

Möbler m. stoppning

Möbler för sovrum

Möbler för matrum

Övriga möbler

Möbler för kontor

Delar av möbler

Källa: SCB. Bearbetning Svandata/TMF.

Import Export

Frankrike4% USA

5% Storbritannien5%

Finland10%

Tyskland11%

Danmark11%

Norge35%

Övriga18%

5

25

20

15

10

5

De flesta arbetsolyckorna involverar någon typ av maskin eller verktyg.

Löneutveckling och arbetsmiljö

Löneutveckling inom träindustrinLöneutvecklingen för de anställda som omfattas av träindustriavtalet beräknas genom ett snitt mellan fast tidlön och prestationslön (T+P). Tids-intervallet är september 2012–september 2013. För träindustrin ligger ökningen på 2,61 procent. Genomsnittslönen blir 144,63 kr/timme i september 2013 att jämföra med 140,95 kr/timme i september 2012. Genomsnittslönen för anställda som omfattas av träindustriavtalet för 2013 är 25 310 kr/månad jämfört med 24 666 kr/månad 2012 (se diagram 17).

ArbetsmiljöArbetsskador är ett samlingsbegrepp för arbets-olyckor och arbetssjukdomar. Underlaget till statistiken baseras på antalet anmälda skador till Arbetsmiljöverket och antalet anställda inom trä- och möbelindustrin enligt SCB. Obs! Siffrorna för 2013 är ännu inte fastställda.

Diagram 18 visar antalet arbetsolyckor för trä- och möbelindustrin mätt i relativa tal. De relativa talen redovisas som arbetsolyckor per tusen sysselsatta. Diagrammet visar att risken för arbetsolyckor har minskat något för både trävaru- och möbeltillverkning under 2013 i jämförelse med åren innan. Risken att drabbas

av en olycka är betydligt högre inom trävarutill-verkning (17/1000) än inom möbeltillverkning (9,9/1000). Det sammanräknade relativa talet för hela trä- och möbelindustrin är 13,9/1000 anställda. Antalet arbetsolyckor per tusen syssel-satta för hela tillverkningsindustrin är cirka 11/1000.

Diagram 19 visar antalet arbetssjukdomar för trä- och möbelindustrin mätt i relativa tal. Risken att drabbas av en arbetssjukdom inom branschen är avsevärt mindre än risken att råka ut för en olycka. Värt att notera är den stora ökningen av antalet rapporterade arbetssjukdomar under 2013, en ökning på drygt 40 %. En analys av arbetsska-deanmälningarna visar en ökad rapportering av framförallt bullerrelaterade skador.

Diagram 20 visar frånvaron vid arbetsolyckor 2009–2013 inom trä- och möbelindustrin. Av dia-grammet framgår att arbetsolyckor oftast leder till en frånvaro på 4–14 dagar eller längre. De flesta arbetsolyckorna involverar någon typ av maskin eller verktyg.

Diagram 21 visar frånvaron vid arbetssjuk-domar 2009–2013 inom trä- och möbel industrin. Av diagrammet kan utläsas att arbetssjukdomar vanligtvis leder till frånvaro som är längre än 14 dagar. Endast ett fåtal arbetssjukdomar leder till kort frånvaro. De vanligaste arbetssjukdomarna är belastningsrelaterade samt hörselskador. Källa: Arbetsmiljöverket

TrävarutillverkningMöbeltillverkning

Antal arbetsolyckorPer 1000 anställda. Helåren 2007–2013.

18

-07 -08 -09 -12 -13

20

15

10

5

0

Källa: Svenskt Näringsliv

Genomsnittslön anställda inom träindustriavtaletI tusen SEK. Helåren 2008–2013.

17

-09 -10 -11 -12 -13

0

-08

-10 -11 Trä &möbel2013

4

2

6

0

100

50

Källa: Arbetsmiljöverket

1–3 dagar 4–14 dagar

Frånvaro vid arbetsolyckorInom trä- och möbelindustrin. Helåren 2009–2013.

20

Källa: Arbetsmiljöverket

TrävarutillverkningMöbeltillverkning

Antal arbetssjukdomarPer 1000 anställda fördelat på trävarutillverkning och möbeltillverkning. Helåren 2007–2013.

19

-07 -08 -09 -12 -13-10 -11

40

20

Källa: Arbetsmiljöverket

Frånvaro vid arbetssjukdomarInom trä- och möbelindustrin. Helåren 2009–2013.

21

0

>14 dagar

150

200

-09 -12 -13-10 -11

60

1–3 dagar 4–14 dagar >14 dagar

-09 -12 -13-10 -11

6

-96

-96 -00 -04 -08

Källa: Swedbank, bearbetning Prognoscentret AB

Lågkonjunktur

Högkonjunktur70

50

30

TMF:s MARKNADSRAPPORT

I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET ABText: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel. 08-440 93 60

Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas markna-der. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder – såväl nya som befi ntliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Den sista delen behandlar möbelförsäljningens utveckling.

Tillväxten i BNP ökade oväntat starkt under det sista kvartalet 2013 samtidigt som statistiken för tidigare kvartal reviderades upp. Utfallet hamnade därmed på 1,5 % för helåret 2013, vilket var i linje med vad vi presenterade i analysen från i höstas, men högre än vad de senaste makroprognoserna från Konjunkturinstitutet och Riksbanken indike-rat. Starkast bidrog hushållens konsumtion till den positiva utvecklingen.

Under de närmsta åren ser utvecklingen positiv ut. Arbetsmarknaden stärks och framtidsutsikt-erna hos både företag och hushåll förbättras. Detta i kombination med en högre efterfrågan från exportmarknaderna skapar goda förutsätt-ningar för att den ekonomiska tillväxten ska öka. Under 2014 är det främst hushållens konsumtion som väntas driva tillväxten medan exporten tar över allt mer som huvudsaklig motor från 2015. Hushållens konsumtion ökar tack vare växande sysselsättning samt god tillväxt i de reala dispo-nibla inkomsterna. Ökningstakten i de disponibla inkomsterna avtar dock under prognosperioden samtidigt som omvärldskonjunkturens förbättring trycker upp exporten. Ökad export väntas samti-digt driva upp investeringarna under prognospe-rioden. 2014 är det bostadsinvesteringarna som står för den huvudsakliga ökningen. Sammantaget väntas BNP öka med omkring 2,5 % 2014 för att växla upp till 3,0–3,5 % 2015. 2016 sjunker till-växten i BNP tillbaka till knappa 3,0 % igen.

Utvecklingen i omvärlden utgör även fortsätt-ningsvis den huvudsakliga källan till osäkerheter i makroprognoserna. I basscenariot förutsätts att återhämtningen fortsätter i en långsam takt. Förutsättningarna i Euroområdet har förbättrats men det är fortsatt en mängd strukturella problem som behöver åtgärdas. Den fi nansiella oron i fl era tillväxtekonomier och framförallt Kina utgör också en källa till osäkerhet. Även om risken är större för en mer negativ utveckling än i basscenariot så har möjligheten för en positivare utveckling ökat.

Sannolikheten att de svenska bostadspriserna ska falla under 2014 ser vi som ytterst liten. Däremot fi nns en större risk mot 2015–2016 och då baserat på att det kan komma fi nanspolitiska åtgärder som stryper hushållens kredittillväxt eller vilja att skuldsätta sig ytterligare. Exempel på detta kan vara ytterligare skärpning av bolånetaket, minskad avdragsrätt för lån eller amorteringskrav. Det fi nns även en risk med den starka svenska kronan som kan leda till lägre exporttillväxt än väntat och där-med förlänga återhämtningen för svensk ekonomi.

KonsumentindexKonsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp. Under 2013 låg den sammanvägda bedömningen lägre än det historiska genomsnittet men optimismen ökade succesivt. Från och med oktober steg in-dexet över det historiska genomsnittet. Framförallt är det förväntningarna på Sveriges ekonomi som stadigt ökat. Hushållens tro på den egna ekono-min har även den stärkts något, mycket tack vare den låga räntenivån. Givet att ekonomin följer den prognostiserade förväntar vi oss en fortsatt positiv utveckling för konsumentindikatorn under åtminstone det närmsta året.

InköpschefsindexInköpschefsindex avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsätt-ning och lager. Överstiger indexet 50 indikerar det en tillväxt för industrin. Inköpschefernas bedöm-ning var positivt under, i princip, hela 2013. Att utvecklingen vände nedåt mot 50-sträcket under slutet av 2013 får ses som en tillfällighet då just december var oväntat negativt. Framförallt är uppfattningen positiv om orderingång, orderstock och produktion där alla delindex ligger betydligt över 50-strecket. Det som drar ned är framförallt anställningsplanerna som ligger lägre än det historiska genomsnittet. Inköpschefsindex pekar därmed mot en ökning i produktionen under den närmsta tiden vilket ligger väl i linje med den makroekonomiska bedömningen.

120

100

80

Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB

Hushållen mer pessi-mistiska än normalt.

Hushållen positivare än normalt

Goda förutsättningar för en positiv utveckling under de närmsta åren.

Konsumentindex

Inköpschefsindex

1

2

Nr 1, april 2014

-12

-00 -04 -08 -12

7

Byggmarknaden i SverigeBostadsindexBostadsindex illustrerar antal beviljade och påbör-jade bostäder. Eftersläpning i inrapporteringen gör att vi räknar upp statistiken för de senaste kvarta-len. Efter en nedgång 2012 har både påbörjandet och beviljandet ökat i god takt 2013. Beviljandet har under de senaste åren varit betydligt högre än påbörjandet vilket indikerar att det fortsatt finns en stor projektreserv att ta av. Uppgången i bostadsindex under första halvåret 2013, som kom till följd av ljusnande konjunkturutsikter med starka bostadspriser och positiva hushåll, har ökat i takt under de sista två kvartalen 2013. Vår bedömning är att byggandet fortsätter att öka 2014, även om de höga nivåer som rådde under 2006–2007 blir svåruppnåeliga med tanke på att tillväxten i princip enbart drivs av flerbostadshusbyggande.

Svensk trähusindustris orderingångoch leveranser Trähusindustrins orderingång är en ganska säker indikator på vad vi på kort sikt kan förvänta oss när det gäller nya fristående småhus. Efter 2,5 år med fallande orderingång, mätt i antal bostäder, vände trenden uppåt under våren 2013. Leve-ranserna följer orderingången med ett släp på omkring 5–10 månader och även dessa började vända upp under den senare delen av hösten. Tillväxtakten i orderingången på 12 % under det 4:e kvartalet 2013 är hög men kommer från den lägsta nivå vi observerat sedan 1996. För stycke-byggda hus som är den dominerande byggtypen ökade orderingången, mätt i antalet bostäder med 19 % under 2013.

Småhus- och bostadsrättsbarometernDiagram 5 visar den genomsnittliga prisutveck-lingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996 och framåt i löpande priser. I riks-genomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Bostadsmarknaden påverkas i hög grad av lokala faktorer även om de större städerna har en klar påverkan på utvecklingen i de kringliggande mindre orterna. Sysselsättnings-utveckling, löner och befolkningstillväxt varierar i olika grad vilket också speglar sig i både prisnivån och prisutvecklingen. Bostadspriserna fortsatte uppåt under 2013. För småhus var ökningen om-kring 5 %, medan den för bostadsrätter var knappt 14 %, vilket är betydligt större ökningstakter än under 2012.

Att ökningstakten ökade beror framförallt på den gynnsamma ekonomiska situationen som råder för hushåll: låga räntor, stabil arbetsmarknad och ökningar i de reala disponibla inkomsterna. En annan faktor är att omsättningen på små lägen-heter är hög – vilka generellt har högre kvadrat-meterpriser.

Under 2014 räknar vi med en fortsatt uppgång i bostadspriserna då tidigare nämnda faktorer inte kommer att försvagas. Troligt är dock, om inte lånetillväxten dämpas, att det kommer nya regle-ringar efter valet i höst för att dämpa hushållens kreditökningar. Sker detta får det förmodligen få konsekvenser på bostadspriserna. Bankernas risk-vikter, som tidigare höjts från 5 till 15 % på bolån, väntas höjas ytterligare i höst till 25 %. Detta inne-bär att bankernas utlåningsräntor höjs. Effekten på bostadspriserna väntas dock bli marginell.

Bostadsindex

-96 -01 -06 -12-10-09-08-07-05-04-03-02-00-99-98-97 -11 -13

Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB

Källa: Svensk trähusindustri/TMF, bearbetning Prognoscentret AB

Källa: Mäklarsamfundet samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB

Bygglov nybyggnationer

Orderingång

Bostadsrätt

Påbörjade nybyggnationer

Leveranser

Småhus

100

100

5000

4000

3000

2000

1000

0

200

300

500

700

300

400

3

Svensk trähusindustris/TMF:s orderingång och leveranser

4

Småhus- och Bostadsrätts barometern5

-96 -00 -04 -08 -12

-96 -00 -04 -08 -12

8

Yrkesbyggnaderoch fritidshusNär det gäller yrkesbyggnader och fritidshus följer vi olika faktorer som påverkar marknadens utveckling. Fritidshus är en del av yrkesbyggna-derna (ingår således inte i bostäderna) eftersom dessa inte avser permanent boende. Den statistik som analyseras är sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende byggandet totalt. Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten.

Beviljade bygglovUnder helåret 2013 utvecklades antalet beviljade bygglov för yrkesbyggnader något svagare än för helåret 2012 (- 4 %). Antalet bygglov för under-visnings- och affärsbyggnader ökade med 17 % respektive 19 % medan beviljandet av kontors-, hotell och sjukhusbyggnader minskade med 18, 23 och 34 % jämfört med 2012.

Projektstorlekarna har generellt ökat under de senaste åren, men 2013 minskade de genom-snittliga storlekarna något i förhållande till 2012. Minskningen kan framförallt hänföras till utveck-lingen för fritidshusen. För de övriga byggtyperna är nivåerna i det närmaste oförändrade med undantag för sjukvårdsbyggnader där genom-snittsarean för byggloven minskade med 25%. Stora projekt påbörjas ofta sent i en byggkonjunktur cykel och de generellt sett högre projektstorlekarna kan därmed indikera att yrkes-byggandet får en svagare utveckling framöver. Situationen är dock speciell då många stora pro-jekt varit kopplade till nya utbyggnadsområden. Vår bedömning är att byggandet vänder upp 2014.

Byggföretagens orderlägeKonjunkturinstitutets förväntningsindikatorer beskriver byggarnas uppfattning om nuläget och förväntningar om framtiden – inom både husbyg-gande och anläggning. Under de senaste måna-derna har orderstockarna ökat marginellt men fortsatt uppger omkring 55 % av företagen att den är för liten. Bedömningen av byggproduktionen är positiv och uppfattningen är att byggandet ökar. Förväntningarna är än mer positiva och en fortsatt ökad aktivitet förväntas av närmare 40 % av före-tagen. Uppfattningen och förväntningar är relativt likartade för såväl husbyggare som anläggnings-företag. Utvecklingen speglar förhållandevis väl den förväntade byggmarknaden för 2014 där det mesta pekar mot en ökande aktivitet inom både nyproduktion och renovering.

2008

Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Kultur/sport SjukvårdUndervisning

2009 2010 2011 2012 2013

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Fritidshus 2 037 2 093 1 988 1 999 1 629 1 851

Kontor 181 133 111 130 140 114

Affär 164 118 165 157 127 145

Hotell/rest. 101 79 82 100 96 79

Undervisning 145 158 123 147 154 176

Kultur/sport 85 92 126 121 119 104

Sjukvård 30 33 25 25 29 26

Totalt 2 743 2 706 2 620 2 679 2 294 2 495

2008 2009 2010 2011 2012 2013

Fritidshus 106 98 107 122 117 105

Kontor 2 275 1 940 1 307 3 424 3 158 3 209

Affär 4 030 3 423 2 518 3 245 3 079 3 053

Hotell/rest. 1 026 949 1 882 1 554 1 093 1 019

Undervisning 1 319 1 141 1 697 1 242 1 142 1 167

Kultur/sport 1 373 1 917 2 630 1 242 1 530 1 524

Sjukvård 4 190 2 531 2 086 3 111 3 587 2 675

Totalt 666 511 580 658 690 608exkl. fritidshus 2 281 1 920 2 068 2 236 2 107 2 053

Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB

Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB

Källa: SCB, bearbetad av Prognoscentret AB

Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB

500000

400000

300000

200000

100000

60

40

20

0

-20

-40

-60

0

-01 -06 -12-10-09-08-07-05-04-03-02-00 -11 -13

Nuläge byggande

Optimism

Pessimism

Förväntat byggande Nuläge orderstock

Tabell1

Tabell2

Antal beviljade bygglov per byggtyp2008–2013, Q1–Q4

Projektstorlekar i byggloven per byggtyp, antal m2

2008–2013, Q1–Q4

Areal beviljade bygglov per byggtyp2008–2013, Q1–Q4

Byggföretagens orderläge, nuläge och förväntningar

6

7

600000

700000

9

Industrins orderingång och leveranserEfter en återhämtning i fi nanskrisens spår har orderingång och leveranser åter fallit svagt under de senaste tre åren. Orsaken är primärt en svagare hemmamarknad, d.v.s. inom Sverige, samtidigt som orderingången från utlandet legat stabilt. Inköps-chefernas indikator, vilken nämnts tidigare, pekar dock mot att industriproduktionen på det stora hela är på väg upp. Trots detta är vägen till ett större behov av kapacitetsutbyggnad inom industrin lång, vilket kommer hålla tillbaka investeringarna i nya industribyggnader.

Länsindelade indikatorerEn del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten fi nns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 3–5.

Tendensen för bostadsbyggandetI diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggan-det fördelat på ordinära småhus, rad- par- kedje-hus, fl erbostadshus och specialbostäder (stu-dent- och äldrebostäder). Byggandet av ordinära småhus har legat på en oförändrad låg nivå sedan 2011. Finanskrisen, fl yttskatten och införandet av bolånetaket bidrar till de låga nivåerna liksom den

slopade fastighetsskatten i det befi ntliga bestån-det. Ordinära småhus är primärt den marknad som småhusbyggarna verkar inom, d.v.s. enbostadshus.

Rad-, par-, kedjehus har, liksom småhusen, i stort sett blivit kvar på de låga nivåer som bolåne-takets införande orsakade strax efter 2010. En försiktig återhämtning kan dock anas och nivåerna ökade de två senaste kvartalen 2013. Special-bostäderna ökade markant under samma period. Ökningen kommer från låga nivåer och det är där-för för tidigt att spekulera i om tillväxttakten kom-mer att hålla i sig. Det fi nns förslag från politiskt

håll om förenklade byggregler för studentbostäder som kan komma att underlätta byggandet fram-över, men den effekten på specialbostäder låter vänta på sig ett tag till.

Det som driver bostadsmarknaden är fortsatt byggandet av fl erbostadshus. Uppgången har varit särskilt stark under de två sista kvartalen 2013, även om helåret utvecklats starkt över lag. Vi be-dömer att byggandet av nya fl erbostadshus kom-mer att driva branschens utveckling de närmsta åren. Småhusbyggandet kommer att öka, men i ett mycket lägre tempo, förutsatt att inga förändring-ar görs som understödjer marknaden.

-00

-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13

-04 -08 -12

Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB

Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB

Leveranser

SpecialbostäderFlerbostadshus

Orderingång

Par-, rad-, kedjehusOrdinära småhus

90

0

1000

2000

3000

4000

5000

100

110

120

*EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor. **BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m2. Källa: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB.

Småhus- ochbostadsrättsbarometernQ1–Q4 2012 och 2013

Bygglov bostäderQ1–Q4 2012 och 2013

Bygglov yrkesbyggnaderQ1–Q4 2012 och 2013

2012 2013 2012 2013 2012 2013

EH* BR** EH* BR** Antal Areal m2 Antal Areal m2 Antal Areal m2 Antal Areal m2

Stockholm 3 738 35 291 3 911 39 690 9 407 1 210 292 13 655 1 525 176 326 603 127 375 534 063

Uppsala 2 258 24 727 2 390 27 188 1 274 169 112 2 841 306 685 122 93 074 130 91 994

Södermanland 1 696 10 736 1 809 11 609 613 73 272 443 62 087 86 41 690 110 123 798

Östergötland 1 805 11 856 1 860 15 368 930 133 719 1 559 211 522 255 183 692 280 188 213

Jönköping 1 408 12 581 1 527 14 006 398 57 716 468 84 213 116 72 197 131 71 751

Kronoberg 1 296 11 793 1 464 13 408 614 76 412 457 61 770 101 93 308 116 84 818

Kalmar 1 248 9 495 1 265 10 649 236 37 487 421 55 193 204 80 493 222 137 484

Gotland 1 969 19 284 1 975 18 382 157 17 994 112 8 956 129 24 657 117 18 979

Blekinge 1 269 9689 1 343 9 918 83 14 230 148 25 873 54 28 241 40 8 880

Skåne 2 190 15 603 2 213 16 601 3 237 424 361 5 347 607 845 299 409 982 259 361 914

Halland 2 320 16 578 2 440 18 177 824 104 282 847 126 909 146 101 363 188 98 164

Västra Götaland 2 126 21 563 2 235 23 834 4 460 555 461 4 614 591 961 647 561 875 661 683 448

Värmland 1 119 9 887 1 238 11 650 287 38 143 255 30 636 117 26 159 147 36 036

Örebro 1 310 11 319 1 342 13 749 357 56 694 1 392 139 669 86 84 921 89 104 008

Västmanland 1 671 11 202 1 650 11899 556 74 216 637 73 431 117 93 150 81 42 802

Dalarna 1 158 9 078 1 226 9 644 364 51 584 379 41 061 307 127 485 254 69 047

Gävleborg 1 142 9 645 1 172 9 799 265 37 136 145 20 471 223 59 721 143 49 701

Västernorrland 970 7 073 999 7 637 157 20 912 66 13 150 91 20 298 90 23 458

Jämtland 1 168 14 030 1 283 15 756 133 20 244 220 33 291 204 37 620 195 36 768

Västerbotten 1 310 11 920 1 444 14 151 618 69 634 1 100 121 592 228 50 681 270 70 257

Norrbotten 1 025 9 253 1 099 11 785 436 57 439 498 46 575 286 106 897 363 120 781

Sverige 2 050 23 794 2 159 27 046 25 405 3 300 340 35 603 4 188 067 4 142 2 900 630 4 261 2 956 363

2012 2013 2012 2013 2012 2013

EH* BR** EH* BR** Antal Areal m

Stockholm 3 738 35 291 3 911 39 690 9 407 1 210 292 13 655 1 525 176 326 603 127 375 534 063

Uppsala 2 258 24 727 2 390 27 188 1 274 169 112 2 841 306 685 122 93 074 130 91 994

Södermanland 1 696 10 736 1 809 11 609 613 73 272 443 62 087 86 41 690 110 123 798

Östergötland 1 805 11 856 1 860 15 368 930 133 719 1 559 211 522 255 183 692 280 188 213

Jönköping 1 408 12 581 1 527 14 006 398 57 716 468 84 213 116 72 197 131 71 751

Kronoberg 1 296 11 793 1 464 13 408 614 76 412 457 61 770 101 93 308 116 84 818

Kalmar 1 248 9 495 1 265 10 649 236 37 487 421 55 193 204 80 493 222 137 484

Gotland 1 969 19 284 1 975 18 382 157 17 994 112 8 956 129 24 657 117 18 979

Blekinge 1 269 9689 1 343 9 918 83 14 230 148 25 873 54 28 241 40 8 880

Skåne 2 190 15 603 2 213 16 601 3 237 424 361 5 347 607 845 299 409 982 259 361 914

Halland 2 320 16 578 2 440 18 177 824 104 282 847 126 909 146 101 363 188 98 164

Västra Götaland 2 126 21 563 2 235 23 834 4 460 555 461 4 614 591 961 647 561 875 661 683 448

Värmland 1 119 9 887 1 238 11 650 287 38 143 255 30 636 117 26 159 147 36 036

Örebro 1 310 11 319 1 342 13 749 357 56 694 1 392 139 669 86 84 921 89 104 008

Västmanland 1 671 11 202 1 650 11899 556 74 216 637 73 431 117 93 150 81 42 802

Dalarna 1 158 9 078 1 226 9 644 364 51 584 379 41 061 307 127 485 254 69 047

Gävleborg 1 142 9 645 1 172 9 799 265 37 136 145 20 471 223 59 721 143 49 701

Västernorrland 970 7 073 999 7 637 157 20 912 66 13 150 91 20 298 90 23 458

Jämtland 1 168 14 030 1 283 15 756 133 20 244 220 33 291 204 37 620 195 36 768

Västerbotten 1 310 11 920 1 444 14 151 618 69 634 1 100 121 592 228 50 681 270 70 257

Norrbotten 1 025 9 253 1 099 11 785 436 57 439 498 46 575 286 106 897 363 120 781

2012 2013 2012 2013 2012 2013

Antal Areal m2

Stockholm 3 738 35 291 3 911 39 690 9 407 1 210 292 13 655 1 525 176 326 603 127 375 534 063

Uppsala 2 258 24 727 2 390 27 188 1 274 169 112 2 841 306 685 122 93 074 130 91 994

Södermanland 1 696 10 736 1 809 11 609 613 73 272 443 62 087 86 41 690 110 123 798

Östergötland 1 805 11 856 1 860 15 368 930 133 719 1 559 211 522 255 183 692 280 188 213

Jönköping 1 408 12 581 1 527 14 006 398 57 716 468 84 213 116 72 197 131 71 751

Kronoberg 1 296 11 793 1 464 13 408 614 76 412 457 61 770 101 93 308 116 84 818

Kalmar 1 248 9 495 1 265 10 649 236 37 487 421 55 193 204 80 493 222 137 484

Gotland 1 969 19 284 1 975 18 382 157 17 994 112 8 956 129 24 657 117 18 979

Blekinge 1 269 9689 1 343 9 918 83 14 230 148 25 873 54 28 241 40 8 880

Skåne 2 190 15 603 2 213 16 601 3 237 424 361 5 347 607 845 299 409 982 259 361 914

Halland 2 320 16 578 2 440 18 177 824 104 282 847 126 909 146 101 363 188 98 164

Västra Götaland 2 126 21 563 2 235 23 834 4 460 555 461 4 614 591 961 647 561 875 661 683 448

Värmland 1 119 9 887 1 238 11 650 287 38 143 255 30 636 117 26 159 147 36 036

Örebro 1 310 11 319 1 342 13 749 357 56 694 1 392 139 669 86 84 921 89 104 008

Västmanland 1 671 11 202 1 650 11899 556 74 216 637 73 431 117 93 150 81 42 802

Dalarna 1 158 9 078 1 226 9 644 364 51 584 379 41 061 307 127 485 254 69 047

Gävleborg 1 142 9 645 1 172 9 799 265 37 136 145 20 471 223 59 721 143 49 701

Västernorrland 970 7 073 999 7 637 157 20 912 66 13 150 91 20 298 90 23 458

Jämtland 1 168 14 030 1 283 15 756 133 20 244 220 33 291 204 37 620 195 36 768

Västerbotten 1 310 11 920 1 444 14 151 618 69 634 1 100 121 592 228 50 681 270 70 257

Norrbotten 1 025 9 253 1 099 11 785 436 57 439 498 46 575 286 106 897 363 120 781

2012 2013 2012 2013 2012 2013

Antal Areal m2 Antal Areal m

Stockholm 3 738 35 291 3 911 39 690 9 407 1 210 292 13 655 1 525 176 326 603 127 375 534 063

Uppsala 2 258 24 727 2 390 27 188 1 274 169 112 2 841 306 685 122 93 074 130 91 994

Södermanland 1 696 10 736 1 809 11 609 613 73 272 443 62 087 86 41 690 110 123 798

Östergötland 1 805 11 856 1 860 15 368 930 133 719 1 559 211 522 255 183 692 280 188 213

Jönköping 1 408 12 581 1 527 14 006 398 57 716 468 84 213 116 72 197 131 71 751

Kronoberg 1 296 11 793 1 464 13 408 614 76 412 457 61 770 101 93 308 116 84 818

Kalmar 1 248 9 495 1 265 10 649 236 37 487 421 55 193 204 80 493 222 137 484

Gotland 1 969 19 284 1 975 18 382 157 17 994 112 8 956 129 24 657 117 18 979

Blekinge 1 269 9689 1 343 9 918 83 14 230 148 25 873 54 28 241 40 8 880

Skåne 2 190 15 603 2 213 16 601 3 237 424 361 5 347 607 845 299 409 982 259 361 914

Halland 2 320 16 578 2 440 18 177 824 104 282 847 126 909 146 101 363 188 98 164

Västra Götaland 2 126 21 563 2 235 23 834 4 460 555 461 4 614 591 961 647 561 875 661 683 448

Värmland 1 119 9 887 1 238 11 650 287 38 143 255 30 636 117 26 159 147 36 036

Örebro 1 310 11 319 1 342 13 749 357 56 694 1 392 139 669 86 84 921 89 104 008

Västmanland 1 671 11 202 1 650 11899 556 74 216 637 73 431 117 93 150 81 42 802

Dalarna 1 158 9 078 1 226 9 644 364 51 584 379 41 061 307 127 485 254 69 047

Gävleborg 1 142 9 645 1 172 9 799 265 37 136 145 20 471 223 59 721 143 49 701

Västernorrland 970 7 073 999 7 637 157 20 912 66 13 150 91 20 298 90 23 458

Jämtland 1 168 14 030 1 283 15 756 133 20 244 220 33 291 204 37 620 195 36 768

Västerbotten 1 310 11 920 1 444 14 151 618 69 634 1 100 121 592 228 50 681 270 70 257

Norrbotten 1 025 9 253 1 099 11 785 436 57 439 498 46 575 286 106 897 363 120 781

Byggandet av nya fl erbostadshus driver branschens utveckling.

Industrins orderingångoch leveranser2010=100

Antal påbörjade bostäder

8

9

Tabell3 Tabell4 Tabell5

6000

7000

10

MöbelmarknadenIndikatorer för möbelmarknadenHandelns utredningsinstitut (HUI) levererar prog-noser, utredningar och forskning om handeln, där man bl.a. kartlägger möbelhandelns omsättning och utveckling i Sverige. Möbelhandeln hade en stark höst 2013 med en försäljningstillväxt

kring 10 % under årets sista 3 månader jämfört med motsvarande period 2012. Omsättningen har fortsatt att öka snabbare i fasta priser än i löpande, vilket innebär att möbelhandeln inte lyckats höja priserna i snitt, alternativt att låg-prishandeln tar marknadsandelar. Försäljnings-tillväxten ligger i linje med våra förväntningar

från i höstas och det finns ingenting som tyder på att trenden ska brytas under 2014. Utveck-lingen drivs av ökade disponibla inkomster, bättre konsumentförtroende och stärkt allmän konjunktur.

Alltjämt ökar dagligvaruhandeln snabbare

än sällanköpsvaruhandeln. Möbelhandeln och heminredningshandeln är dock några av få vin-nare och har plockat marknadsandelar inom den totala handeln under 2013. Då konjunkturen fortsätter att stärkas väntas även sällanköps-varuhandeln fortsätta att stärkas och det i en snabbare takt än dagligvaruhandeln.

Fortsatt stark försäljnings-tillväxt för möbelhandeln förväntas under 2014.

Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar kontinuerligt med att beskriva vad som sker på marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via In-ternet som innebär att informationen tillhanda-hålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök gärna vår hemsida: prognoscentret.se. Kontakta Thomas Ekvall på tel: 08-440 93 60eller via mail te@prognoscentret.se för mer information.

Omsättning inom butikshandeln med möblerOmsättningsindex i fasta och löpande priser, säsongsjusterat

-06 -12-10-09-08-07-05-04 -11 -13

Källa: HUI, bearbetning Prognoscentret AB

Löpande priser Fasta priser

100

90

80

110

Bekläd

nad

Elekt

ronik

Heminr

ednin

g

Järn

, byg

g, VVS

Möb

el

Källa: SCB/HUI, bearbetning Prognoscentret AB

Dec 2012 Dec 2013

8%

6%

4%

2%

0

10

Marknadsandelar inom detaljhandeln11

10%

12%

11

Box 55525, 102 04 StockholmTel: 08-762 72 50www.tmf.se

157-

6359

Med

iasp

juth

TMF:s statistikFörutom TMF i siffror tar TMF kontinuerligt fram rapporter och statistik för ett stort antal del-brancher. Vissa delar av statistiken kan kontinuer-ligt följas på vår publika hemsida www.tmf.se och andra delar är exklusiva för medlemsföretagen.

Basfakta• Uppdateras en gång per år och visar SCB:s

siffror enligt SNI, (Svensk näringsgrensindel-ning). Statistiken visar trä- och möbelindustrin jämfört med andra branscher och struktur för företag och anställda på olika nivåer.

Dörrar• Dörrstatistik inrapporteras av drygt 40 företag

– både medlemsföretag och icke medlems-företag, varje kvartal och återredovisas i en marknadsrapport.

Fönster• Fönsterstatistik inrapporteras av 40 företag –

både medlemsföretag och icke medlemsföretag, varje kvartal och återredovisas i en marknads-rapport.

Möbler• Rapport till möbelföretagen varje kvartal,

halvår och år på Sveriges produktion, export och import av möbler fördelat på produktgrup-per och totalt. Källa är SCB.

• Kontorsmöbelindex för Planmöbler, Arbetssto-lar och Övriga möbler tas fram månadsvis och distribueras till kontorsmöbelföretagen.

• DHI, detaljhandelindex, tas fram av SCB och vi-sar omsättningen för butikshandeln med möbler.

Kök• Köksinredningar av trä – i samarbete med

Prognoscentret tar TMF fram en rapport på fakturerad försäljning på svenska marknaden kvartalsvis för i stort sett samtliga köksaktörer på den svenska marknaden.

Trappor• Fakturerad försäljning av trappor inrapporteras

av trappföretagen varje kvartal och återredovi-sas i en marknadsrapport.

Trähus• Trähusbranschen publiceras en gång per år.

Samlar SCB:s statistik och medlemsföretagens statistik om byggande och boende och visar helårsstatistik.

• Trähusbarometern visar det totala ordervärdet för trähus i en indexserie och det totala order-värdet för de senaste 6 månaderna. Innehåller också en prognos för trähusbyggandet. Publice-ras 4 gånger per år.

• Marknadsrapport – statistiken visar bl.a. leve-ranser och orderingång för monteringsfärdiga trähus, styckebyggda och gruppbyggda småhus och flerbostadshus och rapporteras till trähusfö-retagen varje månad.

• Index MT74 tas fram av SCB på uppdrag av TMF och rapporteras till trähusföretagen en gång per månad. Indexet är avsett att utnyttjas för indexreglering av priset vid försäljning av monteringsfärdiga trähus.

• Import och export av monteringsfärdiga trähus rapporteras en gång per månad. Källa är SCB.

• Byggfaktas statistik för sökta bygglov, stycke-byggda hus rapporteras varje halvår och helår.

• Andelen påbörjade lägenheter i ordinära fler-bostadshus som är byggda av trä publiceras en gång per år. Källa är SCB.

Träskivor• Månadsrapporter för träskiveföretagen som

tillverkar spånskivor och plywood en gång per månad.

• Import och export av spånskivor, plywood och träfiberskivor rapporteras en gång per kvartal till träskiveföretagen. Källa är SCB.