TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

29
Martin Luther

Transcript of TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Page 2: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Martin föddes hösten 1483 i Hans och Margarethe Luders familj i Eisleben i östra Tyskland. Den

begåvade pojken gick i flera skolor och började studera juridik vid

universitetet i Erfurt.

Page 3: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Hans och Margarethe Luder

Page 4: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

År 1505 gick Martin ändå överraskande i kloster. Han hade nämligen lovat göra det om han

skulle överleva ett häftigt åskväder, där han råkade i stor nöd. Trots att hans lovande studier blev på hälft,

höll han sitt löfte.

Page 5: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Som munk var Luther extremt

samvetsgrann och gjorde mer än

klostret krävde, trots att

augustinklostret i Erfurt var känt för sin stränga askes.

Page 6: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Medan Martin var i kloster, studeradehan teologi och disputerade för

doktorsgraden. Han prästvigdes, ochvar som präst lika samvetsgrann somhan var som munk; minsta lilla detalj igudstjänsten måste förrättas på rättsätt. Ändå hade Luther en ständig

känsla av att han inte räckte till utan atthan var på väg mot förtappelse.

Page 7: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

År 1511 utnämndes Luther till professor i bibelvetenskap vid universitetet i Wittenberg.

När han förberedde sig för att föreläsa om Romarbrevet hade han sin så kallade

tornupplevelse – den kristna trons verkliga kärna öppnades för honom: Gud är inte en skrämmande domare, utan en älskande far

som av nåd räddar människan.Man kan inte förtjäna frälsningen genom att göra goda gärningar, utan den är en gåva.

Inför Gud har alla människor samma utgångsläge.

Page 8: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Luther började nu predika och undervisa om detta. Småningom gick det upp för honom att det i

kyrkans undervisning och traditioner fanns många

missförhållanden. Dessa ville han rätta till. År 1517 skrev han 95

teser, som i huvudsak handlade om avlatshandeln.

Page 9: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Avlat = ett dokument kyrkan beviljade och sålde, som gav befrielse från ”syndens timliga straff” (i

motsats till syndernas eviga straff). Avlaten var alltså ett sätt att befrias från de botgärningar kyrkan

föreskrivit eller förkorta tiden i skärselden. Hänsynslösa avlatshandlare marknadsförde

avlatsbrev med frasen ”Så snart din slant i kistan klingar, sig själen upp ur skärselden svingar!”

Avlatshandeln motiverades med uppfattningen om att kyrkan till sitt förfogande hade en skatt (lat. thesaurus

ecclesiae), som bestod av det ”överskott” av goda gärningar helgonen gjort. Ur denna skattkista kunde

kyrkan dela ut avlat.

Page 10: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Skärselden = Enligt den romersk-katolska läran har människan två alternativ efter döden: himlen eller

förtappelsen (det senare för den som inte ångrat sina synder och biktat sig). Två vägar leder till himlen: helgon har direkt inträde i himmelriket, medan vanliga människor som ångrat sina synder måste gå igenom skärselden (lat.

purgatorium). Tiden i skärselden beror på hur en människa levt, men hon kan förkorta den till exempel genom avlat

eller genom själamässor som hennes ännu levande anhöriga bekostar. Läran baserar sig på en enda vers i

Bibeln, där det talas om personer som blir frälsta ”som ur eld” (1 Kor. 3:15). Den godkändes som officiell romersk-katolsk dogm vid konciliet i Firenze år 1439 men hade

uppkommit redan tidigare. Exempelvis påven Gregorius den store hade undervisat om skärselden vid övergången

mellan 500- och 600-talen.

Page 11: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Småningom började Luther även kritisera påvens makt, klosterlivet, gudstjänsten, läran om nattvarden

samt mycket annat. Tack vare boktryckarkonsten spreds hans

verk snabbt och understödet för de nya idéerna växte fort.

Page 12: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Den katolska kyrkans reaktion var naturligtvis avvisande. Påven Leo X hotade bannlysa Luther, men Luther brände offentligt upp påvens brev och kyrkliga böcker. År 1520 bannlystes Luther (fi. panna eller kirkonkirous).

Page 13: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Bannlysning •en bannlyst person fick inte delta i gudstjänsten eller kyrkliga förrättningar•straffet innebar att man uteslöts ur gemenskapen•man trodde att en bannlyst person inte kunde nå himmelriket

Page 14: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

FredlösReformationen blev politisk när Luther inkallades till riksdagen i Worms för att stå till svars för sina ord. Han gick ändå inte med på att ta tillbaka sin undervisning: ”Här står jag och kan icke annat. Gud hjälpe mig!” Luther förklarades fredlös (fi. valtakunnankirous) vilket innebar att vem som helst fick döda honom utan att bli bestraffad för det. Han stod alltså inte längre under lagens beskydd.

Page 15: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Luther vid riksdagen i Worms 1521

Page 16: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Luther gömmer sigPå väg hem från riksdagen blev Luther överfallen, försvann ur allas åsyn, och troddes allmänt vara död. Hans vänner hade ordnat ett skenöverfall. Luther gömde sig i ungefär ett år på slottet Wartburg. Han använde ett fingerat namn och lät skägget växa för att inte bli igenkänd. Under denna tid skrev han flitigt, och översatte bl a Nya testamentet från grekiska till tyska år 1522. Luthers böcker och översättningar kom att ha en stor betydelse för det tyska skriftspråket.

Page 18: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Reformationen tar fart•När Luther återvände till Wittenberg, upptäckte han att reformationen hade utvecklats i en mer radikal riktning. Trots att Luther kunde uttrycka sig hårt, var hans förnyelsesträvanden måttliga; han ville inte att kyrkan skulle slitas i stycken. Hans ursprungliga syfte var enbart att rätta till missförhållanden. När detta blev omöjligt, accepterade han att ett nytt kyrkosamfund skulle grundas och vände sig till de världsliga regenterna för hjälp med att genomföra reformationen.

Page 19: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Reformationens principer•Luther agerade inte i blindo i sina förnyelser, utan baserade sin kritik på klara principer. •Man nämner oftast två principer (formal- och materialprincipen), men kan ännu bättre studera Luthers förnyelser utgående från fyra principer.

Page 20: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

4 principer•Innehålls- eller materialprincipen: människan blir frälst endast av Guds nåd, inte på grund av sina gärningar. •Formalprincipen: Bibeln är det högsta rättesnöret för en kristens lära och liv. •Det allmänna prästadömet: varje kristen är en ”präst” och kan närma sig Gud, be och studera den kristna tron. •Tvåregementsläran: Gud har omsorg om världen på två sätt; via staten om människans jordiska behov, via kyrkan om människans frälsning. Regementena har skilda uppgifter.

Page 21: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Från principer till handling - från teori till praktik•Utgående från principen om frälsning kritiserade Luther bl a avlatshandeln, helgonkulten och klosterlivet. •Utgående från bibelprincipen kritiserade Luther påvens ställning samt läran om skärselden och sakramenten. Uppfattningen om etiken förändrades likaså. •Utgående från läran om det allmänna prästadömet började man förnya gudstjänsten, översätta Bibeln till folkspråken och undervisa i den kristna tron. Prästernas ställning förändrades. •Utgående från tvåregementsläran förändrades förhållandet mellan stat och kyrka, och påvens ställning ifrågasattes.

Page 22: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Privatliv•Luther kritiserade att klosterlivet ansetts mera värt än andra sätt att leva. Man trodde t o m att klosterlivet var en säker väg till himlen. Luther framhöll att ingen blir räddad på grund av sin livsstil, utan att det alltid är av Guds nåd som en människa blir frälst. Ett vanligt liv, där en människa arbetar hederligt och tar hand om sin familj och sina närmaste, är enligt Luther en gudstjänst av bästa slag. Detta gjorde att munkar och nunnor lämnade kloster och många kloster lades ner.

Page 23: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Katharina von BoraEn av de nunnor som lämnade sitt kloster var Katharina von Bora, som år 1525 blev fru Luther. Familjen fick sex barn.

Page 24: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Bråda år Familjen Luther bodde i det så kallade Svarta klostret i Wittenberg. Förutom de egna barnen satt även släktingars barn, som blivit föräldralösa, och inneboende studerande vid det gemensamma matbordet. Katharina Luther hade fullt upp med att ta hand om hushållet; doktor Martinus hade för vana att ge medellösa av sina pengar, och hans arbetstid ville inte räcka till.

Page 25: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

• Luther arbetade som lärare vid universitetet i

Wittenberg, och i hans arbetsuppgifter ingick även att predika i gudstjänsten.

• Luther brevväxlade med åtminstone tre parter: den katolska kyrkan, reformationens mer radikala grenar (t ex reformatorerna i Schweiz) och humanisterna (t ex Erasmus av Rotterdam).

• Den uppvaknande lutherska kyrkan behövde mångsidig vägledning i hur församlingslivet skulle organiseras, så Luther skrev bland annat en gudstjänstordning och psalmer.

• År 1534 publicerades den tyska översättning av Gamla testamentet som Luther tillsammans med sina kollegor sammanställt.

Page 26: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Protestantismen uppkommer•År 1530 lades den så kallade augsburgska bekännelsen fram vid riksdagen i Augsburg. Den blev senare ett av den lutherska kyrkans viktigaste dokument och ingår i de lutherska bekännelseskrifterna. Texten var skriven av Luthers moderata kollega Philipp Melanchton. Luther var antagligen inte helt nöjd med texten men godkände den. •Under de kommande decennierna utkämpades många religionskrig i Tyskland. Krigen tog slut vid freden i Augsburg år 1555.

Page 27: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

De sista åren•När reformationens största strider lagt sig kunde Luther koncentrera sig på undervisning och församlingsliv.•Luther dog i februari 1546 i sin födelsestad Eisleben, bruten av sjukdom. Han efterlämnade ett enormt andligt och skriftligt arv.

Page 28: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Exempel på verk av Luther som finns översatta till svenska •Om en kristen människas frihet (1520) •Om den trälbundna viljan (1525) •Stora katekesen och Lilla katekesen (1529) •Totalt har hundratals av Luthers verk översatts till svenska, en del av dem är bibelkommentarer och postillor (predikosamlingar) •Det har också skrivits otaliga böcker om Luther, även på svenska

Page 29: TK RE2 kap. 3.3 lutherdiaserie

Litteratur och bildkällor•Obs! Denna diaserie behandlar långt ifrån allt som gäller Luthers liv eller undervisning, varför den som är intresserad uppmanas söka mera information i andra källor. •http://www.luther.de/fi/ en Luther-webbplats som översatts från tyska; webbplatsen finns även på engelska •https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther information om Luther •http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Hans_og_Magrethe_Luther.jpg Martin Luthers föräldrar, Lucas Cranachs verk (Lucas Cranach)•http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Martin_Luther_3.jpg Luther målad av Cranach•http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Bulla-contra-errores.jpg en bild av en bannbulla•http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Luther-in-Worms-auf-Rt.jpg en bild av Luther vid riksdagen i Worms http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Wartburg_eisenach1.jpg en bild av slottet Wartburg •http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Katharina-v-Bora-1526-1.jpg en bild av Katharina von Bora, L. Cranach