Från mat till måltider

– tjuvkika på Livsmedelsverkets kommande råd för

äldreomsorgen

Anna-Karin Quetel Eva Sundberg

Mat 2017 Växjö september 2017

Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

• Kunskap och kompetens

• Organisation och mandat

• Attityder och värderingar

• Livsmedel av god kvalitet

Strategiskt viktiga områden

Råd till skola, vård och omsorg

2016 2013 2011 2014

Bra mat måltider i äldreomsorgen − nya råd i början av 2018!

Behov av revidering

• Nordiska Näringsrekommendationer 2012 ersatte SNR och därmed grundkosterna

• Socialstyrelsens förskrift Förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10)

• Ny ansvarsfördelning

• Utvärdering av SLVs råd 2013

• Kvaliteten behöver höjas!

Några nyheter i råden 2018

• Måltidsmodellen - helhetsperspektiv på måltidskvalitet

• Grundkosterna (A, E och SNR) ersätts med NNR2012 ur ett äldreperspektiv

• Ett tydligare miljöpåverkansavsnitt inklusive svinn och råd kring detta

• Beskrivning av begreppet ”måltidskedja” som belyser vikten av samverkan mellan olika professioner

• Från institutionslika måltider till mer familjära och restauranglika

Mer fokus på helhet än detaljer

Måltidskedjan

Individens behov och

önskemål kring mat och måltider

Identi-fikation

Dokumen-tation

Tillagning och

servering

Upp-följning

och åter-koppling

Hur gör man råd?

Behov/risk

Vetenskapliga underlag

Risk- och nyttovärdering

Hantering

Råd

Remiss Lansering

Stöd för genomförande

Vetenskapliga underlag Energi näring och fysisk aktivitet för äldre , baserat på Nordiska Näringsrekommendationer 2012 – Hanna Eneroth, Livsmedelsverket Externa underlag • Åldrande, mat och näring - Tommy Cederholm, Uppsala Universitet.

• Särskilda näringsbehov hos sköra äldre - Elisabet Rothenberg, Högskolan i Kristianstad

• Sensorik och åldrande - Ann-Sofie Jonsson och Åsa Öström, Örebro universitet

• Måltidsmiljö och verksamhetsstruktur - Åsa Öström och Ann-Sofie Jonsson, Örebro universitet

• Ett vidare perspektiv på mat och måltider i äldreomsorgen − dimensioner och dilemman - Ylva Mattsson Sydner, Uppsala Universitet

• Många sköra/sjuka äldre har eller riskerar att utveckla undernäring

• Vikten av individens rätt att få behålla sitt sätt att leva, sina vanor kring

mat och måltider och få delta i beslut kring mat och måltider

• Det institutionella ramverket dominerar. Personalen styr över måltiden

och de boendes önskemål kan inte tillgodoses på grund av strukturen.

• Vikten av ”protected mealtimes” - vårdfria måltider i lugn och ro utan

medicinering, verksamhetsplanering, personalbyte, vägning etc

• Otydlig ansvarsfördelning kring måltiderna

Några viktiga slutsatser

Dialoger 2013-17

• Bransch, pensionärsorganisationer, departement, mfl.

• Se över helheten kring grundkosterna, inte bara anpassning till NNR

• Ramar för den näringsmässiga kvaliteten, men med utrymme för flexibilitet, kreativitet, kulinarisk kvalitet och individanpassning

• Ta chans att tänka helt nytt!

• Tydlig ansvarsfördelning sedan 1 januari 2017:

• Livsmedelsverket ansvarar för generella näringsrekommendationer avseende offentliga måltider på sjukhus och inom äldreomsorgen.

• Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram kunskapsstöd och rekommendationer om individuell nutritionsbehandling vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd.

Samverkan med Socialstyrelsen

Från kost till måltid

• Grundkosterna:

– SNR-kost - för friska

– A-kost – allmän kost för sjuka

– E-kost – energi och proteinrik kost

• I början av 2000-talet

• ESS-gruppen - expertgruppen för samordning av sjukhuskoster

• Avsnittet kring grundkoster är struket

• Socialstyrelsen arbetar med ett nytt uppdaterat kunskapsstöd kring undernäring

Näring för god vård och omsorg

Varför ta bort grundkoster?

• NNR 2012

• mer verksamhetsanpassad menyplanering

• främja utökat lokalt samarbete mellan olika professioner

• flexibla och individanpassade måltidslösningar

• mer flexibel måltidsordning

Nya råd näringsriktighet

• NNR 2012 är utgångspunkten för näringsriktiga måltider i äldreomsorgen

• Individer som av olika skäl äter för lite bör få anpassningar av måltider och mat utifrån egna vanor och önskemål

– Maten kan ges i mindre portioner, men energi- och näringstäta, spridda över många måltider under dagen + praktiska tips

Hiss och Diss

Hur resonerar ni?

• Har ni gjort förändringar i måltidsverksamheten sedan grundkosterna togs bort?

• Hur får ni det att fungera hos er?

Vad tycker matgästerna?

• 76 procent av äldre på särskilt boende tycker att maten smakar ganska eller mycket bra.

• 70 procent av äldre på särskilt boende upplever att måltiderna oftast eller alltid är en trevlig stund på dagen.

Källa: Så tycker de äldre om

äldreomsorgen 2016, Socialstyrelsen.

”Välbefinnande kommer inte ur näringsriktig kost utan av att måltiden är en stund på dagen att se fram emot. För omsorgsmottagaren måste resultatet bedömas ur ett helhetsperspektiv.”

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och

omsorg om äldre personer SOU 2017:21

Mål

• Matgästen i centrum

• Helhetsperspektiv

• Professionellt arbete med utrymme för egna beslut

• Samverkan

Branschmässa och måltidsdag 2017

13-14 november

Anmälan är öppen!

Anna-Karin Quetel

Anna-karin.quetel@slv.se

018-17 56 04

Eva Sundberg

Eva.sundberg@slv

018-17 57 06

Kontakt

www.livsmedelsverket.se/maltider

www.maltidsbloggen.se

Twitter: @Maltiden

Kom ihåg att kolla och kommentera remissversionen i oktober!