F Ö R S Ö K

till en

Afhandling om Beneni

M e n n i s kok r öppeni■innii

t. . /

m ed Med. Eacul tetens SamtyckeTill offentelig granskning

utgifvet af

HENR. WILH. ROMANSONAnat. ;Profeét. och Chir. vid Nos. Acad.

och

JOHAN JACOB KALLSTENIUSVästmanlänning

ja Audi t. No so c. d. 7 December 18 o g

III St.

U p s a I aTryckt hos Jon, Fr. Edmaw, Kongl. Acad. Boktr.

TH BS ES»

f.

'Sucsara quem dümnt osfeumvnbi darefcit, in fib'ras «rotteblV eaeropfc-fnprimis osfium in fce n Rregtnatis oftendere conati funt Anatomie!;:

hos autem maxim o vifus errore captos fuisfe, CeL Sgarpa eod-earexemplo luculenfcer demonftravit.

ir.Osfeam itaque non exi'ffere fibram cuique, Hsec etiam osfa aeuj-

tius intuenti, faciilime patet. Neque vero exiftere posfe, vel indeprobaverknus , q-?od nusquam natura, teile III, Soemmehing mat't-riam tne're terream fenfu donasfe videtur.

m.Quais vero produut osfa vires organicas, geiatinofi's partibus tri:

buendse funt; etenim glebulas eorum terreas organica vi reage'Jdideftitutas esfe, quisque fatebitur.

IV.Foramins esfe purietatia, quibus vafa dursa matris & perrcranii-

▼arias inire posfent conjunftiones , inter orones convenit. Qu odtem haec foramina , quod ad numerum, fitum & magnitudinem pc-rtbnet, admodum varient, quin etiam ioter'dum deiint, visrutrt quoquemagaam, quibus ad eundem finem obiinendum utitur natura, copiam-Bobis demonftrare videfur,

V.

Parva funt, fed maximi tarnen momenti, osßcula triquetra, Interadditamenta, quibus adjacentium defe&us osfium natura fupplet, ha-feenda esfe vel inde colligimus» quod majoribas pleraraque vel Hydro-cephalo gravatis infantum capitibus adbaerent. Adventitio vero & qu&ftfortuito eorum ortu, pariter ac perfe&isfima, qua bene formatse nitentcalvariae, fymmetria, vim nifus formttivi evidentisfirne demonftrari?praeeunte III. Blitmenbach, non diffidenter autumamus.

HOSflH UTI JSJÖRSKOGS FÖRSAMLINGhogarevordige och hogl.ar.ds

^ E R R

GEORG KALLSTENIUSoch

prostinnan

hög adla fru'

CHRIST. ELIS. KALLSTENIUSfödd GOD EN l US.

MIKE HULDASTE FÜRALDRAR!

Det ar en tillfredsställelse för mitt bjerta, at for Eder, mineförste Välgörare, ofTenteligen förklara min eviga erkånsla for destora upcffringar, hvilka J anråndt för bildningen af mitt förstånd; -

®ch rr.itt bjerta. Emottagen då vid detta tillf alle H aide Fas ! öm¬ma Mor 1 med öfverseende godhet denna svaga gård af det sonligatacksamma hjertat. Unne Eder Himlen glädje och sällbet underden framskridande ålderdomen och mig, den lyckan at altid vara-

Ȍrdig. namnet af Ebjkr.

lydigs te Sonjohan jacob,

5 si C

Nyttan.1. Det bildar

a) främre delen af hufvudfirålens hvaif och botten;bagge Ögongroparnas ofre väggar;

c) Pannhålorna, fom öpna fig i nå fans caviteter.2. Det afger ett ftadigt och fåkert fåfte:

a) for hjärnans tjocka membran (dura mäter) genom inreytan ef panndelen och ögongropsdelarne;

b) for falx cerebri genom foramen coecum, pannka»-men och defs bagge linier;

o) for finus faiciformis genom pannfåran;d) for tjocka hjerpmembranens körtlar genom fosfac glan-

dulofae;e) for flora hjernans fråinre lob;f) for tSrkörtelen genom fosfa glandulär lachrymalis,g) for ofre fneda ögonmufkelns block genom ingropnin*

gen eller taggen, (fpina trochlearis),3. Det tjenar till genomgång får nerver och blodkärl:

a) for pannans nerv och några blodkärl genom hålet of*ver ögongropen, (loramen fupraorbitale};

b) for nervus nafafis V: t i, och en liten pulsåder genöraforamina orbitalia interna.

4. Följande mufkler fåfla fig derpå:a) en Uten del af miafculus temporalis på planum femi-

circulare;b) Corrugator fuperciliorum, på undre delen af ogon-

brynbågen ;c) Frontalis, på den inre trubbiga delen af panndeiens

båglika rand;d) Orbicularis palpebrarum, på famma flållen af pann*

delen.

Pannbenet hos ett nyfodt barn beftår af tvånne, genom eabrolkaktig hinpa med hvarancjra förenade, hälfter > men hvilka

E re-

3 22 C

red'an I de fotfta lefnadsåren fanunanvåxa tili ett fly eke. Docktrallar man-, i låkfyntare fall, och fnarafl på bredare pannor,,denna delning åfveit hos fulivåxta, då delarne ffunmanfog; s" ge¬nom en iåglik- fömm,, foih kallas pannfommen, ( fumra fron¬talis)^ Hos mycket fpåda i offer år livar och en af des fa hå'f-ter afdelad i' tre delar', nenil. etr till pannan, et tid öqo-npro-pen och- ett till nå fan hörande flycke. Deras flxbening begyn¬ner tidigt, redan omkring, åttonde veckan efter afvielfen,. med'åfven få många förbeningspunkter ( puock osfiflcasionis ), afhvilka de for Ila vi fa fig på de ffållen,. dar pannknö'arne fedér-mera halva litt inge, j ill pannhålor kan hos nyfödda barnannu- ej något fpår uptåckas.

Hj efstenen,. (os/a verticis ,, bregmatisv Jincipitis, parle»talia).Laget:

Pa medleiffa, ofre och ffdodelen af hufvudfkålshvalfvetTiidelningen:

I ^anfeende till deras fyrkantiga och platta form åtfkiljerman på hvardera hjtfsbeneta) fyra' rander: den öfre,> främre, undre och bakre-

randenb) fyra vinklar:* fom upköinma genom råndemas fam-

manfiötande; Pännvinkeln, Tian ingsviukeln3 Vårtvin*kein och Nackvinkeln;c) tvånne ytor: en yttre och en inrey

änderna::a) den öfre eller Pilranden, Cmargo fagittalis), ården iångfta, har långa,- merendels fmala och nigrabredare taggar, Desfa åro en omedelbar fortfåttningfrån benets yttre fkifva, och förfvinna emot den inre,fom flutar Hg i en taggfri ? men ojåmn rand.

) 23 (

b) den främre eller Kr o nr anden (margo coronalis),år förfedd med kortare och finare taggar, fom nåflanforfvinna emot bagge vinklarne och förhålla füg vidbenets ytor , fom på ofre randen.

c) den undre eller Fjäll randen (margo temporalis),år den kortafle, båglikt utfkaren, fkarp och utanpåfkrofiig.

d) den bakre eller Nac k randen, (margo occipitalislambdoideus); på denna hafva taggarne mot yttre fi-dan fkarpa kanter, och åro forfedde med fmå mellan-taggar; infkårningarna mellan taggarna gå fnedt fråninre ytans inre rand emot den yttre , få att de fynaslängre på yttre fidan.

Vinklarne;

a) P ann vink ein , (angulus frontalis), vid denna fam-manfiota den ofre och främre randen nåftan i en råtvinkel.

b) Tinnings vinkeln, ( angulus temporalis, fphenoi-deus) år den måfl utflåendej i denna forlånga figfrämre och undre randen.

c) Värt vinkeln, (angulus mafioideus), år trubbig ochfkfijer den undre randen från den bakre. Hjefsbenetsyttre yta år hår mera utllående ån den inre, ochförlorar fig i fmå taggar.

d) Nack vinkeln, (angulus occipitalis), år den trub-bigafie; vid denna fammanftota den ofre och bakreranden.

Tiorna:

a) den yttre ytan-år glatt, och defs convexitet fiorfl;bakåt. Man anmårker på denna

i) planum femicircutare, en ojåmn yta, fom ofvantill med en

bågformig iinie (linea femicircularis) grånfar till den glatt»D 2 ytan

) M (

ytan, och fhåcker flg neråt allt anda till Tinningsvinkehv,undre randen och Vårtvinkeln; på en hel hufvudflkål ofvcr*gar denna omedelbart t pannbenets planum femicircuiare.

2) oftaA en pulsåderfåra, fbm A i ger tipåt från undre randen 53) Nåra vid ofre randen och nackvinkeln ett hål, {foramen

parietale) , hvars låge ej år bcAåndigt. Ockfå faknas detibland och ibland tråflFas flere.

b) Den inre, excaverade ytan vifar1) flere pulsåderfåror, fom begynna vid finningvinkeln och

vid undre randen;2) llere fmårre, glatta fördjupningar, (impresfiones digitafar),

och fvaga uphojningar, (juga cerebralia), fom åro tydli-gaA emot den undre och bakre randen; bagge följder afhjernans vindniogar (gyn), ^om noga pasfa till dem ;

3) Nårmafl ofre randen en låg, bred, aflång fåra, ( fulcusparietalis), fom ibland år tydligare på det högra ellervenAra hjefsbenet;

4) bredvid denna aiiånga fåra nu fiere nu fåne flnå gropar,(fosfle glandulofle);

5) en bred fåra vid vårtvinkeln, fom Aorer tillfamman meden likadan fåra på nackbenet och tinningbenet.

Subftanfen:Denna år i det hela tagen ofvantill tjocka-A, tunnaA emot

undre randen. Den bildar tvånne tåta fkifvor, mellan hvilkafvampig fubflans befinnes; denna flknas merendels på de Hållen,fom fy nas intryckta eller dar fördjupningar åro; vid de fednareår benet ofta få tunnt fo/n ett papper,

Sammanfogas med Sex Ben :

1) Hjefsbenen fammanfogas med hvarandra genom deras ofrerånder i en fåglik fömm (futura ferrata), och formera Pil"fommtn, (futura fagittalis);

a) med pannbenet genom den främre randen, dels i en fåg¬lik

) 25 C

iik, dels I en bråmformig foinni, (fatura limbofa) oclrformera Kronfommen, (futura coronalis);4. med bagge tinningbenen,

a) genom den undre randen i en fjållfomm, (futuraiquamofa) ;

b) genom våitvinkeln dels i en bråmfömm, dels i enharmonie;

5) med kilbenet genom tinningsvinkeln i en fjållfomm;6) med nackbenet genom deras b^kre ränder i en bråmfomm :

(futura limbofa); och bilda Nackfommen (futura lambdoi-dea). I denna fom tråffus ibland fmå benftycken, fomvid nackbenet vidare förekomma»

Nyttan:1) De-bilda den medlet da , ofre och fidodelarne af hufvud*

fkålsh valfvet.ä) De gifva ett fiadigt och fakert fåfle:

1.) i or tjocka hjernhinnan genom deras inre yta;b) for finus hongitudinalis och falx cerebri genom de*

breda aflånga fåran och defs ränder vid deras ofr«rand.

e) for finus transverfi genom den breda fåran vid vårt¬vinkeln;

d) for tjocka hjernhinnans körtlar genom groparna i nej¬den af ofre randen

e) for grenar af art. meningen media genom deras puls¬åderfåror.

5) De underhålla foremng mellan blodkärlen i tjocka hjern¬hinnan och hufvudets yttre betäckningar, ty både puls¬ådror och ådror gå igenom foramina parietalia.

4) Genom planum femicirculare gifva de tinningmufkeln ettfakert fåfle.Hjesbenen åro bland hufvudflkålen» ben de enda, fom

kos fofter beflå af ett flycke. Deras forbening begynnerfed-

) 26 Cfednare an pannbenets, med forbeningspunder fom vifa fig iniidtén, dar convexifcetcn år fiorft hos iullvåxta. De åro dltiJI utfenndet fjållika och nådiga, hafva mycket trubbiga @chafrundade vinklar, och fammanfögas med de närliggande be¬nen förmedelbrofkaktiga hinnor, fom erfåta den ånuu, i fyn-nerhet vid vinklarne, till anlenJig vidd briftande benfubftånfen,och formera därigenom de få kallade fontanellerna, hvilkas be-fkrifniug framdeles förekommer.

Na c k b en e t, (os occipitis).Läget:

vid bakre delen af hufvudfka'shvallvet, vid bakre ochmedlerffa delen af hufvudfkålens botten,Indelas;

a) i nackdelen , (pars occipitalis) ;b) i tva fldo- eller ledgångsdelar, (partes condy loideze) jc) i främre delen eller grundutfkottet, (pars bafliaris).Desfa fyra delrr ligga få bakom och bredevid hvarandra,

att de mellan fig bilda en flor oval opning, det flora nack¬hålet, (foramen magnum osfis occipiris); främre randen af det¬ta hål formeras af grundutfkottet, fom år den tjockafle ochkortafle delen; ledgangsdelarne U'gora fidorånderne; nackdelen,fom år den florfla och bredafle, fulländar defs bakre rand.Hos ett barn btflar nackbenet af älven f å många flycken,hvilka da fammanhailas af mellanliggande brofk. Hos en full»växt åro brofken redan öfvergångna till ben, och desfa delarfa fammanvaxta, att till deras förra fkilinad nu mera ej någotfpår kan uptåckas. ,

Man ätfkiljer på detta ben i anfeende till defs fammanfog-ning med andra, fju ränder:

a) främre randen, (margo fphenoidalis), fom år fkroflig,bred , och nåflan fyrkantig; denna fammanvåxer medkilbenet redan for ån kroppens tillväxt år fulländad,

Yf

) 27 (

b) De undre ronderna, (margines petrofi ) $ hvar och enaf desfa går i en nåfian råt vinkel från främre ran¬

den Bii k ar, år i borj ,n bred, och, nårmare -nackbe¬nets inre yta, fkarpt utHående; men tnera bakåt glatt',nåfian ciiketformigr utlkuren, ocji bildar därigenomtillika med en grop i tinningbenets pyramid halsåder«liålet, (foramen juguk.re j med denna urfkårning fiu-fa fig de undre rånderna i ett hvasfi framfiåendé horn,'balsådervinkeln, (angulus jugularis), Vid främre de¬len af desfa rånder träff s ibland en bred kort fåra,fom år djupare emot främre randen', och upkömmergenom tryckningen af den tilliggande carotis cere¬bralt.

g) dé medlerAa rånderna, (margines mamillares), årohalfmånlikt utlkurna och fluofliga; de begynna vidlialsådervinkeln, och fluta Ag i ett fkarpt och trub¬bigt horn.

d) de ofre rånderna, (margines lambdoidei), begynna vidde medlerAa tändernas trubbiga horn och fammanfio-ta i rtudten ibland i en trubbig, ibland i en fpetfigvinkel, fom ofta år klufven. De hafva dubbla tag¬gar, fom åro bredare mot yttre, fiiialare mot inrefidan.

Nackbenets yttre yta år hvålf; i nejden af fiora nackhåletbojér det fig; Aark t bakifrån framåt och upåt.På denna vifa fig

I. vid grundutßjotieta) i midten bakåt en knöl,- (tuberculum bafilare, fpinaha fil ar is)b) vid fidan om denna, två bakom Ii varandra liggandefiiedtgående linier, ibland endafi en,- hvarpå tvånneniufkier fåfia fig;c) bakom den andra linren en glatt fåra,- bakom denna

begynna ledgångsdeiarne.2.

) >8' Cvid högra och venftra ledgångsdelen:a) ledgångsknolen, (procesfus condyloideus) ; hvardera ?

har en afiang, fvagt hvålfd ledgångsyta; en fråmrehögre, en bakre lågre anda; en inre högre, en ytrreiågre rand} vid yttre randen en rtråf, final fåra, vidinre randen en urgröpning, foin hårro ra af ligamen-ters farten.

b) framom ledgångsknolen ett hål, (fora men condyloi-deum anteriu-s), genom hvilket en pulsåder och ennerv framtrånga;

c) bakom ledgångsknolen en grop for ledfettet, och yt¬tre öpningen till en canal, (eanalalis condyloideus},fom genomflåppei en åder; denna opiiing faknas iblandpå ena eller bågge fidorna.

d) bredvid halsådervinkcln en knöl, (tubercuium jugula-re), hvarpå en mufkei farter fig.

vid nackdelen:

a) den yttre naekknolen, fprotuberaruia occipitalis exter¬na) år ån fvagare ån rtarkarej den tjenar till. fårte förett mufkelband;

b") den öfre nackbågen, (brcus occipitalis fuperior); gårfrån naekknolen på hvar fida emot den medlerrta ran¬

den, hvarigenom nackdelen blifver indelad i den öfre,jåmna, och i den undre ojåmnare hålften, eller nack-rtycket;

c) den yttre nacklirten, Ccrirta occipitalis externa ), gårrått fram ifrån yttre naekknolen till flora nackhålet;d} den undre nackbågen, farcus occipitalis inferior");

l'gger på ett litet afrtånd under den öfre, börjar påhvar fida vid nacklirten, och flutar fig emot halsåder-vinkeln ;

t) de båglika knöliga ytorne, på hvar iida en öfre ochen undre* de ligga emellan nackbågarne och rtora

näck-

) 29 C

nackhålet; den undre ytan begynner vid nackliftenmed en ojåmn urgröpning. Pa desfia båglika ytoroch linier få/la ßg fiere mufidér.

Nackbenets inre yta år cörtcav; på denna tråffas åter åt-Ikilliga ttphojningar, fördjupningar och hal:

1. Gfufidutjköttet år på fin ofre eller inre yta efter längdenurgröpt, (fosfa pro meduila oblongata ; på hvar fida harden ytter fl en fåra for en af tjocka hjernliinnans blod¬gångar.

2. Deil högra och vånftrci ledgångsdelen har bakom den nåinndafåran (på grundutfkottet)

a) en aflång, glatt, hvålfd uphojning, ( procesfus ano-nymils, procesfus rhediiilae obiongatse);

b) under denna, det redan på yttre fidan anmerkta hå¬let, (foramen condyloideum);

<f) den inre opningeri af canalis condyloideus, foni tråf¬fas flraxt på yttre fidan om procesfus anonymus;

d) halsåderutfkottet, (procesfus jugularis), ett från hals-ådervinkeln upråttgående kort, ofta trekantigt, iblandbredare och tunnare utfkott;

e) en bred, kort fåra, foin går friedt utifrån inåt bakomangulus jugularis till procesfus anonymus; den utgörflutet af en på nackdelen och tinningbenet befindte-lig fåra.-

f. Nackdelen v i fara) den inre nackkqolen, (protuberantia occipitalis inter¬

na) ; denna ligger i midten afb) fyra hvarandra korsfande lifter , (liniae cruciatae); denofre liften har antingen i midten , eller merendels på

en fida, den htågra eller vånftra, en fåra, fom år en

fortfåttning från hjefs- och pannbenet; den undre ii-ften, (crifta occipitalis interna), går från nackknolentili ftora hålet, år ibland genom en fåra afdelad il&ånne linier; tvårlifterna taga fin riktniha emot de

E trub-

c 3° C

trubbiga hornen mellan de medierft.a och ofre rånder-na; bagge aro forfedda med en fåra, fom ofta årftorre'pa ena ån på andra fidan; de gå ofver på tin¬ningbenen och fluta med den vid ledgångsdelarne om¬nämnde breda korta fåran;

c) fyra fiorre gropar: i de ofre, fom ligga ofvanomtvårlifterna, tråffbs aflånga fvaga uphojningar, f jugacerebralia): de undre groparne ligga under tvåriifterna.

Subfianfen i nackbenet år Herfaldig; tjocka A år den i grundut-fkotret och i nackknoiarne, tunnait i nackftycket»

Sammanfngningenmed fex ben:

1. med kilbenet forbinder fig gründmfkottet i barndomen ge¬nom ett mellanliggande brofk, fom fuart ofvergår till ben.

2. 3. med tinningbenen hopfogas defs undre och med'erftärander, till fiörre delen genom en harmonie, och genomen mellanliggande b ofkm^sfa.

4. 5. med hjefsbenen förena fig defs ofre ränder genom enbråmfom, (futora limbofa), fom for ti 1 form kallas vinkel-fommen, (furura lambdoidea); I denna fomm träffas vanli¬gen fmå med taggiga ränder forfedda benftycken, mellan-ben, osfa (Wormiana, triquetra}, fom till antal och ftor-lek åro olika,

6. med forfta halskotan -forenar det .fig genom en infattandeledgång (ginglymus >

Nyttan:1. Det bildar bakre och medierfta delen af hufvudfkålens

botten och hvalf.2. det tjenar till ett ftadigt pch fåkert fåfte:

a) for tjocka hjernhinnan genom fin inre yta;b) for finus longitudinalis och falx cerebri geno'm den

ßfra korfande liftens fåra och ränder ;c) for finus transverfi och tentorium cerebelli genom de

tvåra lifternas rånder och fåror 34