Tidningen Skogsentreprenören nr 3-2011

En mEdlEmstidning från

SMF proFilen

Nr 3•2011

Mårten larSSon tycker att vi gör ett bra jobb

Utbildning, reviSionoch ”våga Säga nej”

TIDNINGEN SKOGS-

EntrEprEnörEn

natUrSkyddSFöreningen oM levande Skogar

AllT Om årSSTämmAN I NOvEmbEr

vi väXer och blir

allt Fler

vi hälSar norSka MeF välkoMna

2 SKOGSEntrEprEnörEn 3 • 2011

SKOGSEntrEprEnörEn 3 • 2011 3

Behåller greppetOFA PROTEC - Rätt driv i skogen!

• Passar även där utrymmet är trångt.

• Skyddar däcksidan.

• Optimalt grepp med många broddar i backen.

• Levereras med spännkättning.

Prisexempel:600/55-26,5, 16 mm: ............. 19.350:-700/50-26,5, 13 mm: ............. 19.515:-750/55-26,5, 16 mm: ............. 28.670:-

OFA har många fler typer av slirskydd. Se www.nordfarm.se

Priser är rek. ca-priser exkl. moms. Samma priser, med eller utan brodd!

www.nordfarm.se • 011-19 70 40

En bättre affär!

Beställ på www.bonnet.se • Tel: 020-35 00 36 • [email protected]

Alla priser är exkl. moms. Alltid fraktfritt inom Sverige på kedjor över 3.000:-

Dubbel U-brodd, 12-15 mmDimension Ø Ant. rutor Pris/par600/50-22,5 12 12mm 2R Brodd 9.595:-600/55-26,5 14 14mm 3R Brodd 16.595:-600/60-30,5 14 14mm 3R Brodd 19.695:-600/65-34 15, 23.1-26 15mm 3R Brodd 21.995:-650/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 18.995:-650/65-26,5 14 14mm 3R Brodd 22.895:-700/45-22,5 12 12mm 3R Brodd 12.795:-700/50-26,5 15 15mm 3R Brodd 19.595:-700/55-34 15 15mm 3R Brodd 23.595:-700/70-34 15 15mm 3R Brodd 25.995:-710/45-24,5 15 15mm 3R Brodd 19.995:-750/55-26,5 15 15mm 3R Brodd 21.595:-

Borlegerat stål i brodd och länk • Suveränt grepp

Perfekt passform • Överlägset pris


INSTIcK: mårTEN lArSSON

Det kan låta förmätet att som branschföreträdare säga att skogsindustrin är Sveriges vik-tigaste industri. Men det är få industrier som har byggt vårt välstånd så som skogsin-dustrin. Idag är skogsindustrin vår största exportnäring trots flera tuffa lågkonjunktu-

rer. Det är en näring som sysselsätter uppemot 200 000 människor och som håller bygder vid liv över hela landet. I framtiden så kommer det att vara skogen och skogsindustrin som ger de smarta och rena materialen och energin som inte skadar klimat och miljö. Den här utveckling-en har varit möjlig tack vare mångåriga insatser för att skapa växtliga skogar och att sköta dessa skogar uthålligt. Naturligtvis krävs det också att det finns en industri som kan förädla virket på ett lönsamt sätt.

Ändå får branschen mycket skäll. Insändare och debattartiklar utmålar en industri som skövlar sig fram och omvandlar den sista gamla skogen till ett månlandskap eller en plantage-odling. Kan det vara så illa?

För första gången försöker vi från industrin att samlat bemöta kritiken genom att presen-tera en bred sammanställning av fakta, mål och ambitioner. Rapporten ”Levande skogar” kan laddas ner från Skogsindustriernas hemsida. Här redovisas såväl de politiskt satta målen som skogsnäringens egna, frivilliga miljömål. Här redovisas vad som görs och vilka resultat som uppnås. Detta utifrån det delade ansvar som staten och skogsägarna har tillsammans för den biologiska mångfalden.

Fakta från bland annat Riksskogstaxeringen visar att utvecklingen går åt rätt håll. Flera politiska mål är redan uppnådda. Skogsbolag och privata skogsägarna skyddar mer skog än vad som krävs av dem. Skogsägare och företag lägger ned ansenliga resurser på naturvård och avsättningar. Viktiga nyckelfaktorer för att främja den biologiska mångfalden utvecklas posi-tivt. Mängden gammal skog och mängden död ved ökar. Antalet grova träd ökar. Andelen äld-re lövrik skog ökar.

Vi känner därför att vi har på fötterna när vi försvarar det svenska skogsbruket, den svenska skogsindustrin och den svenska modellen med frihet under ansvar. Samtidigt är inte allting bra och det som är bra går alltid att förbättra. Genom att bli bättre på att ta hänsyn till vatten och på vardagshänsyn. Genom att kompetensutveckla och utbilda personal som arbetar i skogen.

Genom att föra dialog med myndigheter och beslutsfattare som reg-lerar och övervakar skogsbruket. Genom att hela tiden sträva efter att nå målen såväl de som lagen kräver som de som vi sätter själva.

Även om vi anstränger oss så kommer vi att få kritik. Det kom-mer alltid att finnas de som har en annan åsikt. Det kommer att finnas avverkningar som stöter på kritik. Det är här debatten och kritiken börjar och slutar, i skogen vid avverkningen. Här har ock-så skogsentreprenörerna och SMF en viktig roll. Det är entreprenö-ren som är den första länken i den kedja som drar Sveriges viktigas-te industri. Dagligen tas viktiga beslut för en bra naturvård. Här finns ett stort kunnande. Därför är det viktigt att SMF fortsätter att ge sig in i debatten.

mårTEN lArSSONSkogSdirektör och chef för näringSpolitiSka avdelningen, SkogSinduStrierna

Här bjuds personer med kunskap om hur skogsnäringen fungerar in för att ge sin bild av skogssverige i allmänhet och Sveriges skogsentreprenörer i synnerhet.

KontaktAnsvarig Utgivare: ulf Sandströ[email protected]

Redaktör: katarina Wännman [email protected]

Annonser: Jonas Sjöström090-349 37 06e-post: [email protected]:

Adress: tyska Brinken 28111 27 Stockholm tel. 08-655 41 90fax. 08-655 41 45

E-post huvudkontoret: [email protected]

Produktion: dynamo press aB Tryck: ScanwebUpplaga: 7 000

Internet: www.skogsentreprenad.nu

”

var är SverigeS entreprenörer 11 nov?

Dagligen tas viktiga beslut för en bra naturvård.

Mårten Larsson, Skogsindustrierna


DEbATTörEN

”många tar ett större ansvar för naturvården i sitt skogsbruk än vad lagen kräver”. Detta framförs ofta i debatten och jag tror verkligen att det stäm-

mer. Denna ambition gäller många – både markägare och entrepre-nörer. Markägaren är, i princip, den som bestämmer över skogen. Men skogsbrukets entreprenörer är kanske de som har allra störst betydelse för skogens framtida biologiska mångfald. Helt enkelt eftersom det är de som – oftast – utför skogsskötseln.

Men varför ser det då ut som det gör? Naturskyddsföreningens rapporter visar att det råder kris för den

biologiska mångfalden. Detta bekräftas av officiell statistik. Vi vet att 37 procent av alla avverkningar inte når upp till lagens krav enligt Skogsstyrelsens bedömningar. Bara fyra procent av den brukningsba-ra arealen är skyddad. Sociala naturvärden tar stryk genom att skogen ofta brukas utan särskild hänsyn till rekreation, skolor och dagis i tät-ortsnära skogar. Sverige är näst sämst på naturhänsyn i skogen av ett stort antal länder visar en ny studie från SLU. Behöver det vara så?

Svaret är inte givet. Skogsnäringen står för ungefär tre pro-cent av BNP, varken mer eller mindre. Det är i nivå med turistnä-ringen. Båda näringarna är viktiga och sysselsätter ett stort antal svenskar, även om jobben i skogen minskat de senaste decennierna. Samtidigt har avverkningen, och därmed påfrestningarna på sko-gens djur och växter, ökat rejält.

Vi har alla olika roller, olika kompetens och olika syn på skogen. Min egen praktiska erfarenhet av skogsavverkning begränsar sig till att med motorsåg i hand avverka ett antal snötyngda och synnerli-gen bångstyriga hasselstammar i Mittlandskogen på Öland. Jag har stor respekt för den som arbetar i skogen, många gånger under svåra och pressande förhållanden. Jag är övertygad om att alla vi som arbetar med skog har en genuin kärlek till det vi jobbar med. Oavsett om den personliga ”idealskogen” är en perfekt timmerställning av tall, redo att avverkas, eller en orörd naturskog där de rödlistade arterna går tretton på dussinet. Naturvårdare och skogsbrukare må vara oense om myck-et, men kärleken till skogen förblir en möjlig, förenande länk.

Vi är många som gör anspråk på skogen. Naturvårdare, skogsbru-kare, samer, jägare, lokalbefolkning för att nämna några. Frågan är vad skogen bäst ska användas till? Massa och papper är alltjämt de sto-ra produkterna, ekonomiskt sett, och de slukar råvara i en allt högre takt. Samtidigt blir behovet av och uttaget av energiråvara allt större. Och det är knappast så att nationens välstånd står och faller med anta-let kubik som avverkas. Kanske är framtiden för den svenska skogsnä-ringen att våga satsa mer på högförädlade produkter, där kvalitet spelar större roll än kvantitet. Skogen kan – och ska! – räcka till mycket men det gör den bara under förutsättning att vi låter naturen sätta ramarna.

JONAS ruDbErG, Sakkunnig Skog, naturSkyddSföreningen

natUrSkyddSFöreningenS jonaS rUdberg:

”vi alla älSkar Skogen”

SMF koMMenterarnaturskyddsföreningens många skarpa uttalanden om det svenska skogs-

bruket uppfattas av många som ett angrepp på både äganderätten och

rätten att bruka skogen enligt de lagar som finns idag. att försöka skapa

en saklig debatt om nyttjandet av den svenska skogen skulle gynna både

naturskyddsföreningen och ett framtida gemensamt ”Skogsrike” som är

till för alla, även för de som idag äger skog eller dagligen jobbar i den.

att vi som dagligen har skogen som arbetsplats också älskar skogen

finns det ingen tvekan om, och vi finns där både i arbetet och på fritiden.

att sen nästan hälften av alla avverkningar inte når upp till lagens krav

enligt Skogsstyrelsens bedömningar visar på att något gått fruktansvärt

snett. vi ser idag hur många exempel som helst där en liten ynka detalj

på en avverkning fäller hela objektet trots att resten är utfört enligt alla

konstens regler. att naturskyddsföreningen sen använder resultatet av

Skogsstyrelsens bedömningar som argument för att svartmåla skogsbru-

ket istället för att försöka hitta konstruktiva vägar till förbättring är beklag-

ligt. Men kanske ännu mer beklagligt är att skogsbrukets aktörer inte själ-

va analyserat och samordnat bedömningsgrunderna till ett verktyg som

ska sätta betyg på hur entreprenörernas arbete utförts. istället har man

som i detta fall lämnat målet vidöppet för en straffspark från Snf som

naturligtvis utnyttjat det för sina syften.

att skogsbruket varit dålig på att förädla sina produkter håller nog alla

med om. kan satsningen på ”Skogsriket” göra att vi snabbt kan ändra

på det så kanske vi kan se ett skogsbruk med en nytta för alla i större

utsträckning i framtiden, kanske förhoppningsvis även med en sakligare

debatt mellan oss som älskar skogen och där en större respekt finns för

varandras roller i framtiden.

foto

: tor

BJör

n e

Spin

g

Jonas Rudberg, Naturskyddsföreningen.


Ulf Sandström på SMF och fortsätter:– Ska vi få unga människor att våga inves-

tera och satsa så måste frågor som kompetens och lönsamhet komma i första rummet. Där jobbar våra respektive organisationer med alla relevanta nätverk, företag och myndigheter

för att nå den förnyelse som vi anser är nöd-vändig. Vi måste få markägarna att inse vad som är på väg att hända om branschen inte snabbt ändrar attityd. Vi har många tjäns-temän som idag upphandlar tjänster med enbart lägsta kostnad som mål, utan att dessa tar något som helst ansvar för hur det påver-kar resursförsörjningen på lång sikt i de svens-ka skogarna.

– Nätverkets viktigaste uppgift kom-mer att vara att informera beslutsfatta-re och alla intressenter om den stora risk branschen nu tar om man inte snabbt änd-rar affärsstrategier i upphandlingen av tjänster i skogslogistikkedjan, säger Mikael Andersson.

Ulf Sandström ser också andra möjlig-heter.

– En viktig del i att informera rätt per-soner kan vara att nätverket till exempel bjuder in alla förtroendevalda i skogsägar-föreningarnas styrelser för att ge dessa en osminkad rapport om vad som händer ute hos småföretagarna som ska sköta om deras skogar, avslutar han. £

SmF har bildad ett informellt nät-verk för småföretagarna i skogs-bruket tillsammans med SlF- Så som är Skogslogistikföretagen inom Så Sveriges åkeriföretag. – Det är ett historiskt samarbe-te vi inlett som kommer att arbe-ta för stabila villkor och säkrad rekrytering för alla småföretaga-re i skogen, säger SmF:s vd ulf Sandström.

Mikael Andersson, vd för Skogsåkarna i Mellansverige AB menar att det är män-niskors kompetens och motivation som är avgörande för hur ”Skogsriket Sverige” kommer att utvecklas.

– Många av de MänniSkorna som finns i entreprenad- och transportföretag inom skogsnäringen är mycket hårt pressade och vi blir oroliga för framtida rekrytering, om vi inte kan stärka företagens attraktions-kraft både på maskinsidan och i åkerierna, säger han.

Enligt honom är det förutsättningar-na i hela kedjan inom skogslogistiken som måste uppdateras till dagens förutsättning-ar, och det finns många nivåer i ett sådant arbete.

SoM ett led i detta arbete har Skogsentreprenörerna SMF och Sveriges Åkeriföretags nätverk för skogslogis-tik, SLF, träffat den politiskt sakkun-nige Marie Wickberg och departe-mentssekreterare Karin Tormalm från Landsbygdsdepartementet.

De tog tillfället i akt att informera och ge en uppdaterad bild av entreprenörernas del av framtiden för Skogsriket Sverige.

– Det finns en tröghet om man vill förnya en mogen bransch som skogsnäringen, säger

läGET I SKOGEN

hiStoriSkt nätverk Ska Stärka SMåFöretagarna

nytt avtal ger billigare bilarSMF har tecknat ett avtal med Volkswagen Group Sverige avseende inköp av bilar från Skoda, Seat, Audi samt VW transport-bilar inkl Amarok och Caddy Life (dock inte VW personvagnar). Avtalet innebär att medlemmen själv förhandlar om pri-set, skickar/mailar in företagsnamn, namn, adress och registreringsnummer till SMF och sedan får en bonus i efterhand (kvar-talsvis) via SMF.

Medlemsföretag som tecknat eget ram-avtal med lokal auktoriserad återförsälja-re och därigenom förhandlat egen rabatt-förmån omfattas inte av detta avtal. Avtalet

kan ej heller kombineras med kampanj-priser, tillfälliga erbjudanden eller special-priser.

Inom kort kommer dock Skoda att gå ut med ett kampanjerbjudande som går att kombinera med detta avtal. £

Skoda Yeti, en av de bilar man kan få rabatt på.

Mikael Andersson, vd Skogsåkarna i Mellansverige.


vI vIll blI FlEr

Order 019-304320 Växel 019-304300www.nimaab.se

Butik: Gryts industriområdepris exkl. moms Fraktfritt över 2400:–

Nima Maskinteknik AB, Örebro

lantbruk • industri • jakt • slakt

Katalogbeställning dygnet runt:019-304325www.nimaab.se

276sidorGratis!

Ventilerad storsäck1,5m3 1000kg100×100×150cm • 4 + 4stlyft/hängstroppar • 4st tömnings-stroppar • UV-beständig • Klass6:1.

Erbjudande 30st 108:–/st

ord. pris 120:–/st

Vedsäck för SJ–och HydropallUV-beständig.

Säck til SJ/Europall 10st 18:–/stHel bal 200st 16:–/stSäck til Hydropall 10st 20:–/stHel bal 200st 18:–/st

Dieselpumpar 12–24V modell 3000För montering på fordonBP3000 12V 50 lit/min 940:–BP3000 24/12V 50/30 lit/min 940:–

Många fler dieselpumpar hittar du i vår katalog.

Med slangar, pistol, batterianslut-ning och bottensilKit 3000 12V 50 lit/min 1660:–Kit 3000 24V 50 lit/min 1660:–

Kylaggregat230V. Freonfritt, vägg-monterat. Gratis bygg-anvisningar.CU 350 350 W 8996:–CU 450 450 W 9580:–CU 900 875 W 12400:–Ange rumsvolym, temperaturoch inläggningsmängd/dygn.

Vakuumpackar

Alice Automatic 2240:–Maxima 3780:–Påsar, 50st 20×29cm 148:–2st rullar, 6m×20cm 124:–2st rullar, 6m×30cm 148:–

Kött-kvarnar 1-fas 230VMR9 1 hk 250 kg/h 3380:–MR10 1,5 hk 400 kg/h 4320:–

Stor kapacitet

RH-Pusher

Reipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84

- 6 st olika modeller- lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton- utväxling från 20 ggr till 50 ggr- marknadsledande- robust konstruktion- minimalt underhåll

För mer info kontakta Din motorsågsåterförsäljare eller

Trädfällriktare

Se vårvideo

www.markusson.se

Se vår video med senaste modellerna påwww.markusson.se

känner dU någon SoM borde läSa SkogSentreprenören?

Skicka ett Mejl till [email protected]

tillSaManS Ser vi till att Fler läSer tidningen.


SANDSTröm TAlAr uT

några Saker SoM gör en otroligt glad:

1.träFFade en entreprenör för någon dag sen som var mycket nöjd med tillvaron. Han hade sen ett år tillbaka infört ABSE (allmänna bestämmelser) och TFK-Index i sitt avtal med kunden som är ett mellan-stort sågverk. Nu träffades de för första gången i en förhandling med det nya avta-let i botten, tidigare var det flera träffar för att överhuvudtaget komma överens om prisjusteringen och en massa energi gick till spillo för att diskutera nån femtioör-ing hit eller dit. Nu tog prisjusteringen fem minuter enligt indexförändringen och res-ten av tiden ägnades åt att diskutera för-bättringar av verksamheten och förtydli-ganden om ansvarsfrågorna enligt ABSE. Tänk om någon klurig människa skul-le räkna ut hur mycket tid och energispill som går åt till att diskutera femtioöringar i det svenska skogsbruket mellan entrepre-nörer och kunder, istället för att diskutera hur man kunde förbättra den gemensam-ma verksamheten.

Efter nyår kommer det nya SMF –Index som SCB tar fram för att mäta kost-nadsförändringar. Intressant att se hur många kunder som är intresserade av ett samarbete runt vårt index, eller vill man fortsätta att slåss om sina femtioöringar och slösa energi på fel saker?

2. att det SkapaS alternativa aFFärSMöj-ligheter för småföretagare i glesbygden. Gruvnäringen växer så det knakar och öpp-nar nya gruvor på många håll. För skogs-entreprenörer som varit helt beroende av bolag och skogsägarföreningar öppnar sig nu fler alternativ till att skapa en lönsam-mare verksamhet. Kan inte skogsbruket konkurrera om duktiga företagare finns nu andra möjligheter än att bara stå med mössan i hand. Kanske fler skogsentre-prenörer ska göra som entreprenörerna i Norrbotten, fixa en buss och gör ett stu-diebesök hos gruvnäringen för att se vilka möjligheter det finns till annan sysselsätt-

ning, då kanske det börjar ringa en väckar-klocka hos våra kunder.

3. att träFFa entreprenörer som insett att de har möjlighet att själva förändra sin situation till det bättre, att träffa entrepre-nörer som kommer fram och ler med hela ansiktet och säger att dom kommit överens med sin kund om en ny prislista med rejä-la höjningar och tydligare krav. Att se hur mycket det kan betyda för en människa att vid vägs ände äntligen kunna ta beslutet att det nu får vara nog, och sen se att det går att ställa krav och få igenom dessa hos kun-der som tidigare inte gått att prata med. Att träffa entreprenörer som inte längre fin-ner sig i att kunder ändrar avtal mitt under en avtalsperiod utan agerar som fristående företagare och sätter ner foten, det gör en varm och ger energi att jobba ännu hårda-re för bättre villkor för skogsbrukets små-företagare.

några Saker SoM gör en riktigt För-annad.

1. briSten på aFFärSMäSSighet hos entre-prenörernas kunder skapar förmyndar-mentalitet.

Att gång på gång se hur skogsbruket inte kan tackla fristående företagare gör en mycket nedstämd. Den senaste flugan är nu att kunderna i det svenska skogsbru-ket söker EU-bidrag för att utveckla ”sina” leverantörer till bättre företagare. Att som kund till en entreprenör konkurrera med konsultföretag eller branschorganisatio-ner för att utveckla dessa småföretagare har blivit ett sätt att visa att man vill fortsätta att styra och ha kontroll över entreprenö-rernas verksamhet. Det är hög tid att bolag och skogsägarföreningar beslutar sig för om man ska ha ett affärsmässigt förhållan-de till sina leverantörer, eller om man ska fortsätta att ta på sig rollen som förmyn-dare och tala om vilka utbildningar entre-prenören ska gå, istället för att tala om hur tjänsten ska se ut som man vill köpa, och

låta entreprenören sköta sin utveckling själv som fristående företagare.

2. prodUktivitetS-kUrvehySteridiSkUSSionernaHur produktiviteten ska höjas i avverk-ningen verkar nu vara det enda saliggöran-de för skogsbrukets framtid. Ve och fasa över att Skogforsks kurva för kubikmeter per dagsverke pekar åt fel håll. Och mer-parten av förändringen är inte entreprenö-rernas eller maskinförarnas fel även om all diskussionen alltid hamnar där av någon konstig anledning.

När är branschen mogen att börja dis-kutera hur vi kan höja MOTIVATIONEN hos entreprenörer och maskinförare. Skillnad i motivation är många gånger avgörande för hur vi lyckas med att höja produktiviteten i våra företag.

Nu ska istället fler effektiva timmar per dagsverke och fler träd i timmen sli-pas fram med våld om det behövs ur de maskinförare som är verksamma, det-ta oavsett om många på resan tappar delar av den MOTIVATION som finns idag. Hur sen branschen ska klara av att utbilda helt nya grupper som kvinnor och invand-rare till maskinförare med hög produk-tion och hög motivation är för mig en gåta, eftersom de som redan finns i branschen knappt klarar av det. Det blir en utmaning som heter duga för branschen.

3. veM SoM Ska ta anSvaret För branSchenS reSUrSFörSörjning är en ödesfråga. Idag snackas det en massa och skapas en massa nya projekt för att marknadsföra branschen utan att något händer ute i verkligheten. Samtidigt fortsätter åderlåtningen av duktiga männis-kor helt i onödan på grund av att det sitter tjänstemän som inte behöver ta något som helst personligt ansvar för hur deras hante-ring av entreprenörer påverkar branschens image och status.

Att enskilda tjänstemäns agerande kom-mer att vara avgörande för hur resursför-sörjningen klaras av om tio år är ett faktum.

”glad och Förbannad”

varFör är MäSShallen på inFracity FUllbokad 11-12 noveMber?


varFör är MäSShallen på inFracity FUllbokad 11-12 noveMber?

Efter att ha kört i skogen i flera år och drivit eget skogsentrepre-nörsföretag bestämde sig förre skol-sm vinnaren i skotarkörning, Andreas Tervahauta att sluta arbe-ta i skogen för att köra hjullastare på sågen i Tärendö istället.– lönsamheten var för dålig. Kör man i skitskog får man jobba gra-tis, säger han.

Att 28-årige Andreas Tervahauta är en duk-tig maskinförare visade han redan 2001 då han vann skol-SM i skotarkörning. Men nu har han slutat köra skogsmaskin. I juli ifjol tog det slut och idag kör han en hyrd hjullastare på Krekula & Lauri Såg, strax utanför Tärendö i Norrbotten.

– Jag hade fyra anställda förut på två maskiner som vi körde tvåskift på. Men skogen är inte tillräckligt lönsam. Man blir less när man behöver jobba så hårt och ändå ha små marginaler, säger han.

Under tiden som skogsentrepre-nör arbetade han över hela Norr- och Västerbotten. Som längst hade han 50 mil hem. Han arbetade åt Norra Skogsägarna, SCA Västerbotten och Billerud.

– Det var roligt att jobba i skogen, även om det var långt hem ibland. Idag är jag på

jobbet på fem minuter men det hade varit värt att jobba i skogen om man fått betalt för det arbete man la ner. Idag har jag ett bättre netto än då jag körde i skogen och hade fyra anställda. Det var för tufft ekonomiskt.

Han erkänner att det fanns gallringar och avverkningar som gav marginal, men att totalekonomin inte gick att få ihop. När han körde i skogen arbetade de mot medel-stamsprislista med betalt per kubikmeter.

– Lönsamheten hänger mycket ihop med vad du får köra i för skogar. Kör man i skitskog får man jobba gratis. Dessutom får man ingenting betalt för att man planerar och rekognoserar.

Han tycker det borde gå att få en garan-terad mini-timpenning så att det i alla fall går att betala de fasta kostnaderna och att prislis-torna anpassas efter hur skogen ser ut.

– Det är ju inte så att man ligger och maskar när man kör skogsmaskin. Med så stora fasta kostnader det innebär att skaf-fa skogsmaskiner går det inte att köra på för låg ersättning. De ekonomiska för-utsättningarna måste finnas för att man ska orka jobba så hårt som krävs. Bolagen har för lätt att bolla med en som det är idag. Entreprenörerna är ju pressade att köra, helst dygnet runt, säger Andreas Tervahauta. £

andreaS SlUtade eFter att ha käMpat Med lönSaMheten

www.arbetsvagnar.se

ARBETS

AGNARSWEDEN AB

®

Ny tank, nytt elverk, ny boggie, nytt drag, nytt skåp, ny fatlyft, nya sidofack,ny centrallåsning m.m

NYHETER2011

Från skogschefer till avverkningsledare kom-mer order och direktiv som påverkar inte bara enskilda entreprenörers verklighet, utan det lägger även ribban för hur andra ser på vår bransch och hur attraktivt skogsbruket kom-mer att vara om tio år. Idag sker många gånger rekryteringen av nya företagare till branschen tyvärr genom att tjänstemän hos våra kun-der lockar och ”erbjuder” unga oerfarna föra-re möjligheten att bli ”egna företagare”. Det man inte talar om är att dessa oftast får villkor som inte ens de erfarna klarar av, eller att man genom att skuldsätta sig med egna insatser blir tvungen jobba häcken av sig för att över-leva under många år. Att starta ett företagan-de med de villkoren är att redan i starten vara i uppförsbacke. Vi har alldeles för många färs-ka exempel på detta idag när många kunder vill ha tag i fler resurser. Den typen av rekry-tering borde vara straffbar och de tjänstemän-nen borde få ta sitt ansvar för sina handlingar. Det branschen behöver göra är att noggrant plocka bort de tjänstemän som inte klarar kraven på att agera affärsmässigt och långsik-tigt, detta oavsett om dom är skogschefer eller avverkningsledare. Idag kan dessa byta tjänst när det börjar hetta till och ingen behöver ta ett personligt ansvar för sitt agerande utan kan glida vidare på karriärstegen utan att någonsin behöva titta bakåt.

ulF SANDSTröm vd SMf SkogSentreprenörerna


vI blIr FlEr Och FlEr

hitta oSS på webben: www skogsentreprenad.nu

Folkligt, FeStligt och FUllSatt på MäSSorna

massor av människor kom till mäss-sorna SkogsElmia och Skogsnolia under försommaren och besökte SmF:s monter.

Som på tidigare skogsmässor hade SMF gjort gemensam sak med sina 15 samarbets-partners och satt upp ett Loggers Camp. I år var det Skogsnolias tur. Ett lyckat grepp även denna gång.

– Tillströmningen var stor och massor av människor tog tillfället att träffa oss och våra samarbetspartners som vi samlat under ett tak. Under mässorna hinner vi både dis-kutera med människor och föra ut våra budskap. Årets mässor blev verkligen lycka-de, säger Ulf Sandström. £

Förutom skotartävlingar hann den tillströmmande publiken även ta del av smörgås med helstekt vildsvin, något som var uppskattat av många. En av dem som besökte Loggers Camp och lät sig väl smaka var Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman tillsammans med SMF:s vd Ulf Sandström. Björn Åslin, Jörgen Westerlund och Håkan Dunberg från SMF såg till att vildsvinen blev välgrillade.

foto

: eri

k Sä

fven

Berg


vI blIr FlEr Och FlEr

MiSSa inte årSStäMMan 11-12 noveMber!

MaSSor av nya MedleMMarunder året har SmF blivit fler. Inte mindre än 82 nya medlemmar har anslutit sig.– En fantastisk tilltrömning, säger ulf Sandström.

Allt fler medlemmar ansluter sig till SMF Skogsentreprenörerna Under de båda mäss-sorna tillkom ett 30-tal medlemmar och under hela året har hela 82 företag blivit nya medlemmar.

– Jag tycker att det visar att vi tillsam-mans inom SMF gjort ett bra jobb med att visa vad vi går för, vilka frågor vi dri-ver, vilka fördelar du får om du blir med-lem och hur vi kan utveckla de företag som blir medlemmar, säger SMF:s vd Ulf Sandström.

Han menar också att SMF nu kommer att bli en allt starkare röst i debatten och ges ökad kraft i förhandlingar.

– Att vi fått in så många nya medlem-mar ger oss ökad tyngd i kontakter med andra organisationer, myndigheter och företagens kunder.

– Vi är starka idag som organisation och vi kommer att jobba stenhårt för att får ännu fler medlemmar och bli ännu starka-re, avslutar Ulf Sandström.£

Alla är vinnare med SMF, men några är extra glada när de vunnit en platt-tv. Edvin Bertilsson gick tipsrundan på Loggers Camp under Skogs-nolia och gratuleras här av SMF:s vd Ulf Sandström.

Loggers Camp var den naturliga samlingsplatsen för många besökare under Skogsnolia på försommaren. Det hölls både invigningstal och presentationer i anslutning till Log-gers Camp.

Skotar-SM avgjordes under SkogsElmia. Där vann Henrik Blixt från Björköby, med Johan Larsson, Salbo-hed på andra plats och Christer Arvidsson, Charlottenberg, på tredje. På Skogsnolia, där mästarnas mästare avgjordes med flera världsmästare, var rollerna ombytta med Christer som etta och Henrik som tvåa.

foto

: Ben

gt l

arSS

on-S

nyg

gfo

to: e

rik

Säfv

enBe

rg


Avtalsexperten, advokat marko Tuhkanen svarar här på några vik-tiga frågor som våra företagsut-vecklare samlat upp från er med-lemmar. han svarar på frågor-na utifrån allmänna avtalsrätts-liga principer med beaktande av branschpraxis.

vad händer oM dU nekar att Skriva Under avtal? hUr låSt är dU då till kUnden? Enligt AvtL (avtalslagen) föreligger ing-en skillnad i bundenhet för avtalsparter-na avseende huruvida avtalet upprättats muntligen eller skriftligen. Dock finns fler-talet exempel på lex specialis (speciallag-stiftning) som statuerar skriftliga formkrav för att avtal skall anses ingånget mellan parterna, till exempel fastighetsköp. Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att vid det fall parterna hamnar i tvist med var-andra avseende avtalets innehåll föreligger uppenbara svårigheter att utröna avtalsin-nehållet om avtalet upprättats muntligen. Med andra ord är avtalsparten lika bun-den till kunden vid muntligt avtal som till skriftligt. Enligt praxis går det att urskil-ja att vid det fall parterna har ett muntligt icke tidsbestämt avtal, har endera parten rätt att terminera avtalet under förutsätt-ningen av att pågående projekt avslutas. Detta är att hänföra till lojalitetsplikten, vilket kortfattat innebär att en avtalspart i sitt agerande har en skyldighet att färdig-ställa påbörjade objekt. Att frånträda avta-let innan så sker anses vara illojalt, alterna-tivt kontraktsbrott eftersom partsavsikten anses innebära att man inte frånträder avta-let på ett sätt som innebär oskäliga konse-kvenser för medkontrahenten.

kan kUnden ta bort ett Mörkertillägg Utan erSättning? Nej, kunden kan i huvudregel inte ta bort ett mörkertillägg, då detta blir till nackdel för den andra parten.

kan Man ändra de geograFiSka FörUtSättningarna? Ja och nej. Vid det fall ändring av de geo-grafiska förutsättningarna skulle innebä-ra avsevärda besvär för motparten i form av avsevärda merkostnader i till exempel sam-band med flytt av verksamhet kan en sådan ändring av avtalet inte ske utan andra par-tens medgivande. Detta till exempel om avtalet avser skogsavverkning i Kalix och avverkningen önskas flyttas till exempelvis Växjö. Skulle däremot endera parten flytta de ändrade geografiska förutsättningarna på sådant sätt att detta inte innebär oskäli-ga merkostnader för motparten eller andra oskäliga påföljder, finns ett utrymme för att ändra de geografiska förutsättningarna. Man kan se frågeställningen i form av en vågskål där parternas intressen bör ha jäm-vikt i förhållande till det ursprungliga avta-let. Skulle vågskålen få en kraftig under-vikt vid fall av avtalet skulle kvarstå i sin ursprungliga form, till skillnad mot upp-nådd jämvikt vid en justering, kan således en grund för ändring av de geografiska för-utsättningarna föreligga.

kan dU eller kUnden ändra villkor i avtalet Under gällande avtalSperiod?Med den avtalsrättsliga grundprincipen pacta sunt servanda, vilket kan anses vara en hörnsten i avtalsrätten, menas att ”avtal skall hållas”. Med andra ord är parterna bundna av vad som avtalats enligt huvud-regeln. Om dock båda parter enas om en justering av rådande avtal så föreligger ing-et hinder för ändring av avtalets innehåll.

AvtL statuerar dock att under vissa förutsättningar har endera parten rätt att jämka, alternativt häva avtalet under vis-sa förutsättningar, till exempel om en viss avtalsklausul i sig kan anses vara oskäligt betungande för en avtalspart.

En annan grund för ändring av vill-kor kan vara att en för avtalsparterna vid ingåendet av avtalet okänd omständighet, vilken har avsevärd påverkan på avtalet i negativ bemärkelse för endera parten, gör sig gällande på sådant sätt att avtalet inte skäligen kan bestå.

De flesta standardiserade avtal har en friskrivningsklausul vid händelse av force majeure. £

neka avtal, Mörkertillägg, ändring av avtal och geograFiSka FörUtSättningar

ADvOKATEN SvArAr

boka in åretS StörSta händelSe 11-12 noveMber


www.expandersystem.com I [email protected]

Expander®System är en modern, kostnadseffektiv lösning som gör slut på glappande maskinleder en gång för alla!

10 års funktionsgaranti på Expander®System







Expander®SystemDet moderna sättet attkonstruera ledaxlar

Expander System firar 25 år i industrins tjänst med mer än 1 000 000 ledinstallationer över hela världen

Det patenterade systemet för både nya och slitna leder

Skogsentreprenören 94 x 140 mm

Skogsstyrelsen genomför SYN-kurser i hela landet: • Natur-ochkulturmiljövård(Gröntkörkort)• Motorsågsutbildningarochkörkort• Röjsågsutbildningarochkörkort• ochfleraandrautbildningar

Läsmer,kontaktaossochanmäldigtillnågonavvårautbildningarpåskogsstyrelsen.se/produkter.Dukanävenkontaktaossgenomvårväxeltfn036-359300

Skogsstyrelsen utbildar

WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE/PRODUKTER

SKOGSSTYRELSENSPRODUKTER&TJÄNSTER

boka in åretS StörSta händelSe 11-12 noveMber

SkogsElmia monter 608 och Skogsnolia monter 1000


SmF-prOFIlEN: lENNArT lArSEN

han är inne på sitt 29:e år som skogsmaskinentreprenör och han har varit med i SmF ända från star-ten. Teknikfrågorna har alltid legat honom varmt om hjärtat. lennart larsen på larsens Skogsmaskin Ab vet vad han talar om.

Kilafors, cirka åtta mil norr om Gävle, är Lennart Larsens bas för skogsmaskinverk-samheten. Han har en maskingrupp bestå-ende av två John Deere-maskiner. Han kör en hel del själv, men har också tre anställ-da som kör. Dessutom hjälper hans fru till med det administrativa.

– När jag började köpte jag en skörda-re och körde enbart åt Stora Enso. Sedan gick jag sakta upp till två maskingrupper, men är nu tillbaka på en, berättar Lennart Larsen.

det var egentligen ett genuint teknikin-tresse som gjorde att han började enga-gera sig aktivt i SMF. Det var i början av 1990-talet.

– Jag har egentligen alltid haft syn-punkter och ville vara med och lyfta fram entreprenörernas synvinkel, berättar han.

Lennart Larsen menar att entrepre-nörernas rika erfarenhet inte får glömmas bort. Det är trots allt entreprenörerna som har den riktiga kontakten med maskiner-na.

– De flesta av oss är ju ute varje dag och både kör och skruvar, säger han.

han Menar att SMF:S arbete med teknik-frågorna har bidragit till att sänka kostna-derna för entreprenörerna. Det är också det övergripande målet för Lennart Larsens engagemang.

– Vi från SMF involverade oss exem-

pelvis starkt när miljöoljorna kom. Det visade sig snabbt att vi var tvungna att dri-va på utvecklingen av hydraulsystem som var bättre anpassade men också bättre oljor, förklarar han.

Bränsleekonomin är en annan fråga som har engagerat Lennart Larsen. Här ryms både teknik och metod.

– Tekniskt måste vi entreprenörer ha möjlighet att ställa in maskinen och meto-diskt handlar det om att vi inte kör slentri-anmässigt.

Men SMF kan inte själva driva den tek-niska utvecklingen. Lennart Larsen menar att det krävs samverkan mellan olika par-ter. Skogforsks tekniska samverkansgrupp,

TSG, är ett exempel på detta. Lennart sit-ter med som en av SMF:s representanter. De andra parterna i gruppen är skogsbola-gen och Skogforsk. De tillverkarseminarier som TSG arrangerar är ett forum när hela branschen träffas.

– När vi samverkar får våra synpunkter en helt annan tyngd vilket blir en bra väg-ledning för tillverkarna. Man kommer fak-tiskt väldigt långt med konstruktiv dialog.

Han är noga med att påpeka att det inte handlar om att välja tekniska lösningar.

– Vi ska visa vilka behov som finns. Sedan är det upp till tillverkarna att uppfyl-la detta på det sätt de tycker är bäst, förkla-rar Lennart Larsen. £

Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

”när vi SaMverkar Får våra Frågor en annan tyngd”

Lennart Larsen menar att entreprenörernas rika erfarenhet inte får glömmas bort. Det är trots allt entreprenö-rerna som har den riktiga kontakten med maskinerna.

foto

: arn

e lu

nd

h, S

kog

Sakt

uell

t.


Här träffar vi en person som gjort mycket för SMF genom åren och är värd att lyftas fram i vår tidning.

Prata smörja med oss! Agrol smörjmedel är det självklara valet för dig som har en maskinpark som aldrig får stå stilla. Samarbete med ledande maskintillverkare samt egen avan-cerad forskning har gett oss unika kunskaper som vi gärna delar med oss av. Du som användare av våra produkter har säkert många frågor. Till exempel: Varför är det så viktigt att hydrauloljan har rätt viskositet? Kan man blanda oljor? Hur bra är de miljöanpassade produkterna i jämförelse med de icke miljöanpassade? Vi gör allt för att ge dig smörjmedelsmarknadens bästa produktsupport. Hitta rätt smörjmedel till ditt fordon och dina körförhållanden på www.agrol.se/smorjmedel, klicka på ”till tabellerna” – eller prata direkt med någon av oss! Vi gör rätt val enkelt.

Vi svarar på alla frågor om smörjmedel!

Bo Axelsson Region Syd 08-657 44 46

Lars Ekmark Region Mitt 019-605 17 20

Yngve Lindh Region Norr 08-657 44 31

Lars

YngveBo

MES - SmideTelefon: 0661-220 00Mobil: 0702-03 34 84

@inf0 messmide.se • www.messmide.se

Boggi? Vi fixar bandetRenovera dina band själv med Halvmånar.Nya boggiband 400-500 till Novotny Tigercat LogLander mm. Även nya band 600-750 dragande, bärande, miljöband. Brodd. Lås i 3 längder. Svetslänk.

Bästa komfort i krävande miljöerDet finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin.Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenad- och skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Komfortabelt nackstöd

Djupa luftreglerade sidostöd

Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd

Möjlighet till 3” midjebälte

Justerbar sittdyna

Airvent / elvärme

Reglagepanel placerbar höger / vänster / front

Möjlighet till inbyggd komp-ressor

Möjlighet till skogsglid-skenor

Be-Ge Industri ABBox 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, KolsvaTel 0221-535 00www.forarmiljo.se Se vår hemsida för lokala återförsäljare

Be-Ge 3000

Sittab stol AB, GustafsTel 0243-244250www.sittab.se


höGrE KvAlITET: cErTIFIErING

reviSion hjälper Företag att Följa certiFieringSkravenrevision. låter det hotfullt? Det är det inte, försäkrar Ewa lidén som är en av fyra internrevisorer som jobbar för SmF certifiering Ab.

Allt fler skogsentreprenörer certifierar sig. Det är ett bra sätt att professionalisera sig. Certifieringen innebär att du ”tvingas” gå igenom företaget och se till att du följer gällande lagar och praxis i branschen. Den som är certifierad får också regelbundna besök av en revisor, som kollar att PEFC-kraven är uppfyllda.

– Vi har samma mål som skogsentre-prenörerna: att få dem att klara kraven, säger Ewa Lidén.

väl på platS hoS det företag som ska revi-deras vill hon helst prata med hela persona-len för att de ska bli delaktiga i certifiering-en och förstå vad det innebär för företaget.

– De har värdefulla synpunkter och information som kan användas för att utveckla företaget. Revision och utveck-lingsmöte på samma gång alltså.

– Det är spännande hur en revision kan ge aha-upplevelser. Vid ett besök upptäckte företaget att de redan arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor (SAM), bara inte dokumenterat det hela. Arbetsmiljöverket hade bara någon vecka tidigare påtalat bris-ter i företagets SAM, säger Ewa Lidén.

ewa Förklarar att hennes roll självklart är att granska de certifierade företagen, men att hitta brister alltså inte är detsamma som att få smäll på fingrarna.

– I stort sett alla företag har någon brist som måste åtgärdas. Det vi gör är att lugnt och sansat gå igenom alla certifieringskrav punkt för punkt och göra en åtgärdslista som företaget har att jobba av.

Alla avvikelser följs sen upp av Ewa tills hon får besked om att de är åtgärdade. Här slipper ingen undan. £

bra genomgångDan Kärdevik på Kärdeviks Skogsentreprenad AB i Värnamo tycker att revi-sionen var en bra genom-gång.

– Det är bra att gå ige-nom allt tillsammans och reda ut eventuella missför-stånd eller oklarheter. Att den man gör revisionen med har samma mål som en själv, att uppfylla kra-ven, är bra, säger han.

tips till entreprenörenDe företag som har genomfört Regelrätt Entreprenad, SMF:s egen kvalitetsstämpel har alla förutsättnigar att klara certifieringens krav utan problem.

När Ewa Lidén eller någon annan gör revision går man lugnt och sansat igenom alla cer-tifieringskrav punkt för punkt och göra en åtgärdslista som företaget har att jobba av. I stort sett alla företag har någon brist som måste åtgärdas.

känner dU någon SoM borde läSa den här tidningen? Skicka ett Mejl till [email protected], Så Skickar vi tidningen.

foto

: eri

k Sä

fven

Berg


Följande Företag certiFierade per den 14 SepteMber 2011

aB k-g Skogstjänst a. Broströms Skogsentreprenad aB a-gallring algerbo Skogstransporter aBalhbin Skogsentreprenad aB alve Skogstjänst a lövgrens Maskinavv aBalenius Skog aBanders erikssonanders d. Skogstransporter aBanders frödinganders gustavssons gräv & Skog aBanderssons Skog o grävanton kasselstrand firmaararps Skogsentreprenad aBaronsson, SvenBajlon Skog aBBarrsäter Skogs aBBengtsbo Skogsentreprenad aBBernbo Skog o JordBernhards Skogstjänst firmaBertil persson SkogsentreprenadBerntsson Skog aBBjarnes Slutavverkning aBBJ SkogsserviceBjörk & Skog aBBjörn & fafas aBBjörnidet Skogsentreprenad aBBodafors Skogstjänst aBBoggas SkogstjänstBoråsens Skog r JohanssonBorås Skogsavverkningar aBBoqvist Skogsvård och avverkning aBB-o’s traktortjänst i örträsk aBBo Svensson Skogsentreprenad aBBp Skog i delsbo aBBrasab Skog aBBr. Bryntessons hBBr. nordmark hBBrändbo Skog aBBröd. perssons Skogsmaskiner aBBurträsk Skogstjänst aBBuWaB Skogsmaskiner aBBäckströms gräv & SkogBörje larsson firmacJ forest aBchrister holmström Skog aBclaes anderssondahlin Skog aBdahn Skog & veddalfors Skogsentreprenad aBdaniels Skogsentr Järvsö aBdanielssons Skogstransporter aBdannäs Skogsentreprenad aBdan tillgrens Skogsarbetendegerslättens Skogsentr aBdennis rödingdn Skogsentreprenad firmadrivarn aBd&S Skog & entreprenad aBdunbergs Skogsservice aBedvinsson Skogsvård aBeksåg entreprenad hBela Skogsservice aBemil thorsson Skogsentreprenad aBeng peter Skogsentreprenad aBengström kvistare aBentreprenad i od hB

erlandsson Bygg o skogsavverkningf o a Skogstjänst aBfirma Bengt anderssonfirma david erikssonfirma kent Johanssonfirma kent öhmanfirma krister anderssonfirma Mats gustafssonfirma per-axel rolfssonfirma per fagbergfirma per Månssonfirma ricky edlundfirma Samuel filipssonfirma tonny Jönssonfirma ulf Westinfirma Wåhlin agneforsbergs Bygg & anläggning aBfröbergs Skogfurulunds entreprenad aBfågelsund Skog aBfällmyra aBg. henryssons Skogsavverkn aBgettjärns Skogsprodukter aBgM avverkningsservice hBgottes Skog & röj aBgrahns Skogstjänstgrinduga Skogsentreprenad aBgrundbergs Skogstransporter aBgöranssons Skogsentr aBgösbo Skogstjänst firmahagerud & Mogren Skogsavv aBhagifa aBhansson i röke aBhallsta JSMhassela Skogsentreprenad aBhedemora Skogstjänst aBhedesunda Skogsgallring aBhedlunds entr. aBhedlunds Skogsmaskiner i Björna aBheMat aBhenrik lundénhenriksson Bodin i delsbo aBhg Skog och entreprenad firmahn-Skog aBhtg Skog aBhuaberg Skogstjänst aBhultsjö s Skogsmaskiner aB, l-ghusby-oppunda Jordbruks aBhusby Skog aBhylletofta Skogs aBhåkanssons Jord o Skogstjänsthärnöskog aBhästens Storskogsentreprenad aBhögbergs Maskintjänsthöggärdets Skog & Maskinhöglunda Skog aBhögås Skog aBingemar Stenetegisakssons terrängtransport aBJannes & pelles Skogsavverkning aBJBM Skogsentreprenad aBJBs gallring aBJc gallringsstjänst aBJeans SkogsavverkningJ-e ellström aBJhi Skogstjänst hBJikå gallring aBJipe Skog och trä aBJoda Skogsentreprenad aBJohan adolfsson s Skogstj aBJohan larsson Skogsservice firmaJp forest aB J. Sandberg Skogstjänst aBJ W Skogstjänst aBJWS Skogsdikning

Jönsson Jord & Skog aBkalvsbäcken Skog aBkantsjö Skogstjänstkarl-göran Johansson firmakarl-Willy karlsson Skog aBkenJo Skog aBkenneths Skotartjänst firmakents Skogsavverkningar aBkgM s Skog aBkg Johanssons Skogs aBk. f. Skogsavverkningar aBkjell arvidssons Skogsservice hBkM gallring aBkolsebro-Snötomta Skogsavverkning aBkonradsbo Skogstjänst aBkrogsereds Skogsentreprenad aBkroksjö Skogs entreprenad aBkrokström per Maskingallring aBkrångelbygget aBk. thullnérs Skogsentreprenadkurt nyströms Skogsmaskiner aBkvistarlundqvist aBkågedalens Skog aBkärdeviks Skogsentreprenad aBlama Skogstjänst hBlandby forest aBlarsens Skogsmaskiner aBlarsson gräv o Skogle Skogsavverkning aBlillfole Skog & ved rickard hansson firmalindbergs pröppsdrivning aBlisells entreprenad aBlissjanis Skog aBljungskile Skogs aBlM nyströms Skog aBlohen aBMarbexhults SkogsentreprenadMark & Skog i Skifors aBMarkus nilsson SkogMaryd SkogsentreprenadMattias Skogsservice i hörby aBM Björk SkogstjänstMekanav aBMicke fransson Skogsentrepr aBMikado forestry apSMjölsereds Skog & Maskin f:aM norkvist Skogsavverkning aBMt gallrarna i Skorped aBn. Bengtsson Skogstjänst aBng forest aBnh Skogsentreprenad aBnitro Skog aBnockeröd Jord & Skognordmalings Skogsmaskiner aBnordmalings Skog & Mark aBnorman o Son Skogsavverkning aBnorrhuggarna aBolas virkestransporterolle holmberg Skogoredssons Skogsentreprenad aBorsa Skogsavverkningar aBoscarssons Skogsentr i tolarp aBp. Blomstedts Skogsentreprenad aBpeBs Skogsentreprenad aBpelles Skogstransporter aBpeter larssonpeter lundquist Skogsentr aBp. halvarssons Jord & Skog aBp-o gunnarssons entreprenad firmapyrola Skog aBp-Å Åslund Skogsentreprenad firmaQvarnsjö Skogstjänster aBr & g Skogsentreprenadragnarssons Skogsentreprenad aBramnebergs Skogsentreprenadrejmyre Skogsmaskiner aBrickarums Skogstjänst aB rotviks Skogsservicerooth Skogsvård aBrya Skogentreprenad aB

ryttwood aBröjar’n i lillviken aBSaxebo SkogsavverkningarScandimark eoodSB Skogsfrakt aBSjöns Jord o Skog aBSkattunge trä ek. för.Skog o Marktjänst aBSkog & Maskin logging i norr aBSkog & trä torup aB Skogsby SkogSkogsavverkarn i Jörn aBSkogsdrivning l. karlsson aBSkogsentreprenad Br. nilsson aBSkogsnicke aBSkogstjänst i lövestad hBSkogstjänst i Söräng aBSkogsvård lars edsvik aBSkotar anders aBSkotarn i Sörmland aBSkålarps Skogsentreprenad aBSluthuggarna aBSmååkrans Maskin firmaSnårbergets Skog & konsulttjänst aBSonö Jord - Skog aBStefan holmgren lBrStefan karlssons Skogsservice aBSundlings Skogsservice aBSvedja Skog aBSvenssons Skogsavverkning aBSydostavverkning aBtabergs Skogsentreprenad aBtanums Skogsmaskiner aBtallroths Skogskörningar aBtB Skogstjänst aBteS entreprenad aBthilén Skogsteknik aBthörnwalls entreprenad aBtjurkhult Skogstjänst aBtjustbygdens Bygg aBtjust-eds Maskin aBtoklog aBtomas lövgrens Skogsmaskiner aB tommy Johanssontore Jonsson i ö-vik aBtorps gallring aBtorstenssons Skog o Markservicetp Skog firmatS Skogsavverkningar aBuB SkotningugB Skogsservice hBugglereds Skogsavverkning aBulf hektors Skogsentreprenadulf Johanssons SkogsavverkningarurJo Skogstjänst hBvaltons Skogstransporter aBvekakärrs Skogsentreprenad aBverest aBvesterlaus aBviBla aBvistab i vindeln aBväckelsångs Skogsmaskiner aBvästanås gård aBvästavverkning aBvästerbottens Skogsteknik aBvästraby allservice aBWedins aBWest valley logging aBWintax Maskin aBWoSa aBy. Berggrens Jord & Skogsentreprenadyxefalls Skogstransporter aBÅkershultsskogstjänst aBÅsebo Skog aBÅseda Skogsentreprenad aBÅtorp Skogörn Skog aB österby gallring aB österrike Skog aBöstgöta Skogsentreprenad aB

allt Fler väljer SMF-certiFieringhöGrE KvAlITET: cErTIFIErING

många skogsentreprenörer har hittills visat SmF certifiering Ab sitt förtroende och ansökt om pEFc gruppcertifiering. Dessutom ligger ett stort antal ansök-ningar under behandling.

Saknas ditt företag? besök www.smfcert.se för information och ansökningshandlingar.

känner dU någon SoM borde läSa den här tidningen? Skicka ett Mejl till [email protected], Så Skickar vi tidningen.


utbildning är inte bara ett krav från kunder, certifieringsorgani-sationer och olika myndigheter . Det ger också motiverade anställ-da och på sikt bättre lönsamhet. Karl-Gunnar matsson i vilhelmina och hans anställda har gått en rad utbildningar genom SmF och däri-genom sparat 1500 till 4000 kro-nor per person och utbildning. Det blir en stor summa på några år.

Den som numera certifierar sitt eget företag, eller har genomgått SMF:s kvalitetsstämpel Regelrätt Entreprenad, har om inte förr fått sätta sig in i vilka lagkrav och branschprax-is som kräver olika kompetenser samt utbild-ningar. De utbildningar som krävs för de som är verksamma inom skogsbranschen är till exempel ADR för transport av farligt gods (bränsle och gas i första hand), Natur- och kulturmiljövård (det som förr kallades Grönt kort) och Första hjälpen.

Den som fått påhälsning av någon kontrollmyndighet, genomgått en certi-fieringsrevision eller mött olika krav från kunder vet att utbildningar och bevis på genomförda kurser ofta är ett måste. Är man medlem i SMF har man här stora pengar att spara. Inte nog med att med-lemmar får rabatt på alla utbildningar anordnade av SMF, håller man exempel-vis på med, eller är godkänd för, Regelrätt Entreprenad kan man dessutom få en rad utbildningar gratis under en period på grund av beviljade EU-medel till SMF.

En som verkligen använder sitt med-lemskap för att hålla sig och sin perso-nal utbildad är Karl-Gunnar Matsson i Vilhelmina i Lappland. Han startade KGM:s Skog AB 2004 efter att ha varit anställd och kört åt SCA i flera decennier.

– Det är roligare nu, då man får bestämma själv.

Idag har han två maskiner som går två-skift, något han tycker fungerar bra. Själv kör han också maskin, framför allt skör-dare. Karl-Gunnar tycker att det är viktigt med duktiga medarbetare.

– Utan dem fungerar ju inte företa-get, så de är självklart viktiga. Det är bland annat därför jag och mina anställda går så många kurser. Dessutom är det krav på att ha genomgått utbildning inom flera områ-den och då är det smidigt att SMF ser till att kurserna hålls, säger Karl-Gunnar.

Han berättar att han bara under det-ta år gått allt från ADR, RECO och Första hjälpen till SMF:s ledarskapsutbildning Framtidens Ledarskap.

– Man är ju nyfiken, alltid ger det något.

Men det lyser också igenom att han inte lämnar särskilt mycket åt slumpen i sitt företag. Att själv vara välutbildad och ha utbildad personal är en av grunderna för att företaget ska fungera på ett bra sätt, menar han. Att hålla hög kompetens inom

företaget är också ett sätt att långsiktigt tjä-na pengar.

– Håller vi oss med bra kompetens kan vi också hålla hög kvalitet på vårt jobb och det ger bättre grund när vi ska förhand-la avtal. Att vi genomfört de kurser som krävs, redan när vi sätter oss och förhand-lar, är en klar styrka, säger Karl-Gunnar Matsson på KGM:s Skog. £

exempel på aktuella utbildningar anordnade av SMF över hela landet• adr-utbildning

• framtidens ledarskap

• natur- och kulturmiljövård

• heta arbeten

• reco

• dga (den goda arbetsplatsen)

• första hjälpen

det här är bara några av alla de utbildningar som SMf

genomför. dessutom genomförs en rad behovsanpassa-

de utbildningar. Många av utbildningarna har även idag

eu-medel som gör att kostnaderna hålls nere och gör det

extra fördelaktigt att för tillfället gå kurser genom SMf.

Utbildning natUrlig del av Företagandet

Karl-Gunnar Matsson på KGM:s Skog i Vilhelmina tycker att det är viktigt att hålla hög kompetensnivå. Därför går han många av de kurser och utbildningar SMF anordnar och sparar stora pengar genom medlem-skapet.

läs mer om SMF:s utbildningar, samt anmäl er på: www.skogsentreprenad.nu

höGrE KvAlITET: uTbIlDNING

foto

: eri

k Sä

fven

Berg


��

Hultdin System AB, Skolgatan 12, SE-930 70 Malå, SwedenTel: 0953-418 00, Fax: 0953-418 01, E-mail: [email protected]

www.hultdins.se

ALS / ALS-T

NU TILLGÄNGLIG FÖR ALLA SKOTARE!• Högre snittlast

• Mjukare gång

• Ökad produktivitet

• Ökad förarkomfort

• Breddbara bankar

• Hydrauliska stöttor

• Förskjutbar bakre banke

• Tiltbart i sidled

• Låg grind ger bra sikt

Kontakta din lokala maskinåterförsäljare.

läs mer om SMF:s utbildningar, samt anmäl er på: www.skogsentreprenad.nu


En utbildning i reco-driving är inte bara en utbildning i att köra snåla-re, den lär dig få bättre kontroll på vad produktionen kostar i liter per producerad kubikmeter.– vi lär ut att finslipning av små detaljer får stora effekter över tid och att om man stressar min-dre hinner man mer, säger Anders mörk, en av de instruktörer som utbildar i reco-driving.

Som medlem i SMF har du möjlighet att gå en utbildning i Reco-driving. Redan har 100 medlemsföretag gått eller anmält intresse för kursen genom SMF som ger en hel kursdag inomhus med utbildade instruktörer, samt personliga besök på ditt företag av den instruktör som höll i kur-sen och som hjälper dig och alla dina förare att utveckla arbetsstättet för att spara män-niska, maskin och miljön samtidigt som produktiviteten bibehålls eller till och med ökar.

innehållet i Utbildningen sammanfattas i tre M – Medvetenhet, Maskin och Metod. Under utbildningen arbetar man både med teori och praktik, detaljer och strukturer.

– Även små detaljer kan få stora effek-ter. Kan du med skördaren avverka 0,8 sek-under snabbare per stam kan det innebära 200 000 sekunder per år eller 56 timmar i tidsvinst, säger Anders Mörk.

Men det handlar inte om att köra snab-bare, snarare tvärt om.

– Många har en snabbare kran än de behöver. Strävan bör vara att träffa målet utan omtag. Du ska inte behöva köra hårt och stressat, utan smartare, säger Anders.

– Tycker du aldrig att kranen går för långsamt har du satt kranhastigheten för snabbt. Den ska fungera även dagar du inte kör på toppen av din förmåga så du slip-per omtag, förklarar Torbjörn Nyberg, som också utbildar i Reco.

Han pekar på hur viktig uppföljningen är. Enligt honom är den a och o för att få de resultat man eftersträvar.

– Det är bra om du kan mäta dig själv och i detalj se dina egna och dina anställ-das resultat. Men det är viktigt att förstå att Reco inte går ut på att stressa till resul-tat. Det vi lär ut är en sätt att tänka när du kör som minskar belastningen på dig, din maskin och på miljön, säger Torbjörn och tar fram ett exempel.

Han berättar om en förare som hade med sig sin fyraåriga dotter i hytten under en arbetsdag och efteråt konstaterade att han aldrig förr huggit så mycket.

– Vi drog tillsammans slutsatsen att han kört lugnare för att inte störa dottern, men samtidigt mer planerat, vilket är pre-cis vad Reco handlar om, säger Torbjörn Nyberg.

Ytterligare en viktig sak är att ”lyssna på motorn”. Han menar att man ska anpassa arbetsvarven efter typen av huggning och skotning man har.

eFter cirka SeX Månader får de som gått utbildningen besök av den utbildande instruktören igen där de följer upp vad som hänt sedan senast.

– Det är här vi kan se hur viktigt det är att följa kör beteendet löpande. De som

gör det har mycket att vinna. Flera jag besökt minskar till exempel tomgångs-körningen med cirka 30 procent. Det vill säga: om man sänker tomgångs tiden från 15 procent till 10 procent, det ger cir-ka 150 timmar per år i minskat underhåll, bränsle och värdeminskning.

Det innebär en besparing på ungefär 30-45 000 kr på en skördare.

Reco-utbildaren Thomas Persson menar att de som anmält sig via SMF är mer motiverade än de som kunder anmält.

– Ja, det märks tydligt, säger han.Han anser också att de som gör regel-

bundna uppföljningar bibehåller sitt för-ändrade körsätt.

– De andra ramlar lättare tillbaka i hur de körde innan utbildning. Något som en förare berättade för mig var att hela famil-jen mådde bra av hans Reco-utbildning. Anledningen var att han nu orkade sit-ta uppe längre på kvällarna utan att som-na framför tv:n. Han kör helt enkelt mer avslappnat idag, berättar Thomas Persson.

De tre kan inte nog lyfta fram hur lug-nare och mer planerad körning också ger en lugnare arbetsmiljö, både för maskin och förare. De förklarar att det ger stora effekter på totalekonomin.

– Med Reco kan du spara pengar sam-tidigt som du mår bättre, säger de. £

höGrE KvAlITET: uTbIlDNING

Med reco Sparar dU både pengar MänniSka, MaSkin och Miljö

Reco-instruktörerna Anders Mörk, Torbjörn Nyberg och Thomas Persson är alla eniga om att såväl människa, maskin, ekonomi och miljö mår bättre om man följer deras råd.

foto

: hÅk

an d

unBe

rg


www.forestline.se

Skördare: H-140 H-90 H-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM906 258 hk OM904 170 hkKran: Cranab HC 185,10m KESLA H1610/H1611 F-line BG 8,7Bredd: 293 cm 244-266 cm 204-224 cmVridvinkel Midja: 49° 49° 49°Aggregat: Logmax5000/SP561LF Logmax4000/Sp451LF KESLA RH18 KESLA RH 25 SP561LF/KESLA RH25 Logmax 928Vikt: 19-ton 13-ton 8,5-ton

Skotare: F-140 F-90 F-70 Motor:Mercedes OM926 326 hk OM904 170 hk OM904 130 hk Lastkapasitet: 14-20-ton LastArea 7m2 11-ton 8-tonDragkraft: 26-ton 16-ton 12-tonBredd: 293 cm Breddning 375 cm 244-266 cm 204-224 cm Hjul: 8X710-26,5 8X600,700-22,5 8X500,600-22,5Vridvinkel Midja: 49° 49° 51°Kran: Cranab FC125 Cranab FC80 Cranab FC65Vikt: 19.6 ton 13 ton 7 ton

BegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatBegagnatForestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011Forestline Modellprogram 2011

Kontakta oss med förtroende för en bra maskinaffär ! Samtliga priser exkl. moms!

Örnsköldsvik 0660-591 00Nicklas Bergström 070-675 92 22

[email protected]

Lögenäs Maskin AB, SöderköpingAnders Karlsson 070-328 71 36

[email protected]

Micke Bohm 070-570 56 [email protected]

Heby 0224-315 50

NYHET!

FORESTLINE H90 har anlänt till Heby Lantbruksservice AB– för provkörning och närmare visning, kontakta Micke Bohm

HEAVY

DUTY!

FORESTLINE F-140

Skotare:Ecolog 564B -07 10 meters kran, 4000 tim. Pris: 1.250. 000:- ÖSA 260 6WD -87Höglägg Donare 870 band/kedjor. Pris: 149. 000:-Pronar 280 -09lastväxlar vagn 20-tons. Pris: 189. 000:-

Skördare:Sampo 1046x -08Kesla aggr, 5.500 tim. Pris 1.410 000:- Sampo 1046x -07Kesla aggr, 6.400 tim. Pris 1.150 000:- EcoLog 570B -05Logmax 5000, 11 m kran, 10.200 tim. Pris 998 000:- Ponsse Beaver - 04 H53 aggr, 13.000 tim. Pris 925 000:-Forestline MPM C90 -07Logmax 4000 aggr, 9 m kran, 4.000 tim Pris 1.650 000:-


Anders henfridsson har drivit åke-ri och kört skog och virke i över 30 år och han är förbannad. Ilskan rik-tas mot allt från gnälliga företaga-re till det han kallar pappershyste-rin. han tycker också att fler ska lära sig att säga nej.

I Hjuken, 15 minuter från Vindeln i Västerbotten, bor Anders Henfridsson som driver Henfridssons Åkeri Aktiebolag. Han har också en kennel med jämthundar och en vedfabrik som han ska ägna mer tid åt nu när han tänker lämna över åkeriverk-samheten åt sin son.

anderS är Stridbar. Den som vill kan läsa hans insändare på www.akeri.se om certi-fieringar och vad han tycker om dem, men det är inte det enda han har åsikter om. Åsikterna fullkomligt väller ur honom, kanske är det alla nätter i lastbilen som ger tid att tänka på allt som inte är som det borde.

– Jag gillar verkligen att köra på nätter-na. Det är lite trafik, lugnt och skönt, säger han.

Mest känd i åkerikretsar blev han kan-ske när han sa nej till Sveaskogs avtalsför-slag, trots att han till dess kört åt dem i 22 år. Men han ser ingenting konstigt i det.

– Man måste räkna på sin egen affär. Får man inte ihop slutsumman måste man säga nej, så är det bara. Jag har inget ont att säga om Sveaskog, det företaget räknar ihop sin affär och jag min.

han tycker Fler borde säga nej. – Du måste lära dig att ta ansvar för

ditt eget företag och då måste du räkna så du får ihop räkenskaperna. Att du skriver på avtal som du inte får ihop ekonomiskt är idiotiskt. Får du inte ihop affären och inte har någon annan att köra för, lägg ner.

Inget företag får vara så viktigt att du job-bar gratis.

Vidare tycker han att man måste lära sig att ta ut full lön ur sitt bolag, ”annars får du ju inte ut den pension du ska ha”, samt att betala in en rejäl pensionsförsäkring.

– Det är viktigt att se över sin privat-ekonomi och inte dela ekonomi med fir-man. Din firma ska betala dig för ditt arbe-te, går det inte ihop, gör något annat.

Han berättar att det varit kärvt att få det att gå ihop ibland, men att det går om man ser att det är en tillfällig svacka.

– Jag har alltid betalt in min pensions-försäkring, även när det varit riktigt kna-pert.

Något han retar sig på, är att så många lyssnar på vad andra tycker. Anders tycker att fler företagare ska köra sitt eget race och tro på sig själv.

– Fixar du det eller inte, är upp till dig. Det är du som har ansvaret för det du gör, ta det. Tro på det du gör.

Nu till miljöcertifieringar. Han var en av de första att miljöcertifiera sig och fick nummer 92 i Sverige. Det kostade då 150 000 kr och varje revision kostar

honom 12 000-15 000 kronor per gång.– Jag vet nästan inte var jag ska börja,

så förbannad är jag. Men så mycket kan jag säga att få hit nån som tittar på ett papper där jag bara bytt ut lite siffror och årtalet och tar över 10 000 kronor för det kan inte vara rimligt. Vad får jag ut av det? Sedan ska jag ha ett yrkeskompetensbevis. Va? Jag har ju kört i 30 år?

Till sist tycker han att åkarna ska slu-ta klaga på införandet av hårdare regler för kör- och vilotider för förare.

– Vi har delvis oss själva att skylla, då vi inte skött våra körtider. Nu kom kra-ven utifrån och är bara att acceptera efter-som det ger samma förutsättningar för hela branschen. Problemet med regelverket är att man stressar förare så att trafiksäkerhe-ten blir lidande.

De senaste åren har Anders kört åt Martinsson, men nu ska han lämna över till sin son som är 25 år. Själv ska han jaga och sälja vedhus som rymmer 5,5 kubik-meter ved.

– Efterfrågan, framför allt i Norge, är enorm, så jag kommer nog att klara mig, säger Anders Henfridsson med ett leende. £

”våga Säga nej till dåliga aFFärer!”

ENTrEprENör I ANNAN brANSch

Anders Henfridsson vågade säga nej när villkoren blev för dåliga. – Man måste räkna på sin egen affär, säger han. Nu ska han sluta köra lastbil för att sälja ved till Norge.

foto

: eri

k Sä

fven

Berg


ENTrEprENörSprOFIlEN: ”måNADENS KANTArEll”

Kontakt: 0292-10630 • 070-2002895 • 070-2172183

När du behöver hydraulik eller tillbehör till dina maskiner!

Slangpressar

Filtersatser

Timmergripar

Sågmotorer

Förutom att starta vedfabrik och driva åkeri föder Anders Henfridsson upp jämt-hundar. – Du måste bara ta en bild på oss tillsammans, säger han.


årsstämman i Stockholm kom-mer att bli en fullmatad historia. bland annat kommer Tord Wiksten att hålla i ett elektroniskt lerduve-skytte och visa hur ni kan förbättra ert skytte.

Tord Wiksten tävlade så sent som 2003 i skidskytte där han bland annat hann ta en bronsmedalj i stafett under OS 1992 i Albertville och ta en silverplats under en världscupstävling på sprinten i Oberhof säsongen 2000/2001. Nu driver han ett eventbolag och är kommentator på Eurosport.

Man kan tro att han som internationell skidskytt skulle ha lärt sig allt om skyttets konst, men det är genom att titta på andra under de event han anordnar som många nya upptäckter gjorts.

– När man ser hur andra gör, särskilt under ett elektroniskt skytte, ger det mas-sor av erfarenhet av vad man kan göra för att förbättra sitt skytte, säger Tord Wiksten.

Det första, och viktigaste, han pekar på är hur man trycker av skottet på ett sätt som inte rubbar pipan.

Tord förklarar att många inte skjuter där man siktat.

– Skjuter man snett för att man rört pipan innan skottet går iväg, hjälper det inte att justera siktet eftersom det är svårt att upprepa samma fel gång efter gång.

Anledningarna till att man skjuter snett

är flera. Ett sätt att minska rörelsen efter siktet är taget är att lägga tryck på avtryckaren innan man skjuter.

– Om man har ett kilos tryck på avtryckaren och trycker ner, så man kanske har en tiondels kilos tryck är det mindre kraft som ska till för att skottet ska gå av och då är risken är mindre att man rör pipan efter att man siktat. Dessutom får du iväg skottet snabbare.

När det gäller hagelskytte, där många ”klipper av skotten” är det också viktigt att lägga an tryck innan man skju-ter, men också hålla still i bakläge och att fullfölja svingen.

Tord menar att det är som när man spe-lar golf. Eftersvingen är viktig.

Dessutom pekar han på att kanske 90 procent av alla skyttar rätar ut pekfing-ret efter skottet. Istället borde man hålla in fingret så man slipper rörelser men också för att de ska gå snabbare att anlägga nytt förtryck.

– Många håller också i vapnet för hårt. En del för att minska rekylen och en del för att försöka hålla vapnet stilla. Ändå dar-rar det också. Vapnet rör sig aldrig. Om det darrar är det för att du fått det att dar-ra. Försök hålla stadigt men avslappnat. Skjutställningen ska också vara stadig men avslappnad och försök att röra armarna så

lite som möjligt. Det är krop-pen som ska göra jobbet.

Han berättar att till och med när han sköt som skid-skytt var det med kroppen han siktade, inte med armar och händer.

– Använder du de stora muskelgrupperna i mage, bål och bröst får du ett stadiga-re skytte.

Andningen är en annan viktig del. Tord skjuter alltid på utandning. Han tar in luft,

släpper ut cirka 60 procent och låser sedan utandningen. Där trycker han av skottet.

Hur man siktar är väldigt individuellt, men Tord har ett tips även där.

– I de flesta fall rör du vapnet för att följa målet. Möter du då målet ”bakifrån” får du mer tid med målet i siktet.

Att hans instruktion haft effekt har han åtskilliga bevis på.

– Det är många som varit på våra event och fått lite tips för att några dagar sena-re testa på skjutvallen och göra sin bästa skjutserie någonsin. ”Var det så här enkelt, då skulle jag fått tipsen tidigare”, är en van-lig kommentar, säger Tord Wiksten som till sist tycker att man ska öva skytte i tv-soffan.

– En del skrattar, men där kan du öva allt från att hålla i vapnet på ett avslappnat sätt till att trycka av utan extra rörelse. £

paSSa på att Förbättra Skyttet på StäMMan

StörSta StäMMan hittillS!varför? många medlemmar och utställare har uttryckt önske-mål att vår stämma borde vara i Stockholm, detta eftersom vi de senaste tre åren turnerat runt från piteå i norr till ronneby i söder.Nu finns vi på Infra City 2011 och nu har alla lika nära eller hur man nu vill se det.

Sedan kommer Norges entreprenörer till Infra City också så förutsättningar finns för att årets stämma kan bli en av de störs-ta hittills i nuvarande organisation. SMF:s styrelse har med detta som bakgrund beslu-tat att vi i år gör en rejäl satsning med nytänk och olika aktiviteter.

– Förutom allt annat kommer vi att ha

en lagtävling under stämman där fyrman-nalag med både kvinnor och män kan tävla på ett lekfullt sätt om kanonfina priser som delas ut under årsstämmomiddagen på lör-dag kväll. Alla kan vara med och exempel-vis blir ett tävlingsmoment lerduveskyt-te inomhus samt lite annat smått och gott, avslutar Ulf Sandström, vd på SMF. £

Tord Wiksten tipsar om hur du blir en bättre skytt.

mISSA INTE årSSTämmAN


SMFSkogsentreprenörerna


SMFSKOGSENTREPRENÖRERNA






smfSkogsentreprenörerna

smfSkogsentreprenörerna


www.skogsentreprenad.nu

och det gör skogsentreprenörernas

årsstämma också. I år laddar vi för den

största satsningen någonsin!

Vi välkomnar våra entreprenörer och dess leverantörer till

Infra City – Upplands Väsby, till en årsstämmohelg utöver det

vanliga. Vi satsar i år på starka föreläsare, såsom Kajsa Berq-

qvist (fd världsmästarinna i höjdhopp) och Monika Stridsman

(generaldirektör för Skogsstyrelsen), nytänkande i mässhallen

och förstklassig underhållning på lördag kväll med Arvingarna.

Dessutom kommer Norges entreprenörsförening, MEF, att fira

sitt 30-års jubileum på Infra City i samband med SMF s års-

stämmohelg.

Styrelse och personal i SMF Skogs-

entreprenörerna ser fram emot

en helg utöver det vanliga och

hälsar alla hjärtligt välkomna!

NYTT FÖR I ÅR!

Torsdag 10 november

På torsdag kväll smygstartar vi helgen men en ”get together” kväll i Ballroom på hotellet. Välkommen att tillsammans med oss inta en god buffé, mingla och ladda upp inför helgen.

Fredag 11 november

Årsstämman hålls i år redan på fredag förmiddag, start kl 09.00 med registrering och kaffe. Kl 09.30 kickar vi igång med kort information från SMF och MEF, därefter två starka föreläsare, Kajsa Bergqvist, fd världsmästarinna i höjdhopp, och Monika Stridsman, generaldirektör på Skogs-

styrelsen. Kl 11.30 startar årsstämmoför-handlingarna där endast SMF s medlem-mar får delta. I år utgår damprogrammet, till förmån för shoppingbussar till Stockholm på fredag förmiddag och möjlighet till vinprov-ning med Kajsa Bergqvist på fredag kväll. Kajsa är numera utbildad sommelier och har en egen vinagentur, Kajsa Wines. Vin-provningen är i första hand för våra damer, förbokning sker via anmälan och först till kvarn gäller! I år satsar vi på en levande och aktiv mässa, med ett mindre ”torg” mitt i mäss-hallen, därifrån vi kommer att hålla olika

typer av aktiviteter och underhållning i kortare sessioner. Program och mer information kring detta kommer att läggas ut på hemsidan efter sommaren.

Lördag 12 november

På förmiddagen sker ett stort lotteri i mässhallen, enkelt för alla besökare att delta i. På eftermiddagen finns tid för sponsrade studiebesök/aktiviteter/sight-seeing. Mer information kring detta kom-mer efter sommaren.

PROGRAM

Torsdag 10 november

12.00–17.00 Styrelsemöte

19.30 Get together – pubkväll med buffé

Fredag 11 november

09.00 Avprickning samt kaffe

09.30–12.30 Årsstämma

09.30–11.30 Öppen del med föreläsningar

11.30–12.30 Årsstämmoförhandlingar för SMF s medlemmar

09.30 Shoppingbuss till Stockholm centrum

11.30–13.30 Lunchbuffé

13.00–14.30 SMF information för inbjudna ickemedlemmar

13.00–15.00 Konferens MEF medlemmar

14.00 Mässan öppnar

14.30 Shoppingbuss går tillbaka

19.00–21.00 Middagsbuffé

24.00 Mässan stänger

Lördag 12 november

09.00–12.00 Mässa

11.30–13.00 Lunchbuffé

13.00–16.00 Sponsrade studiebesök/ aktiviteter/sightseeing

19.00–02.00 Årsstämmomiddag med underhållning och dans till Arvingarna

mISSA INTE årSSTämmAN

Torsdag 10 november

På torsdag kväll smygstartar vi helgen men

en ”get together” kväll i Ballroom på hotellet.

Välkommen att tillsammans med oss inta en god

buffé, mingla och ladda upp inför helgen.

Fredag 11 november

Årsstämman hålls i år redan på fredag förmid-

dag, start kl 09.00 med registrering och kaffe.

Kl 09.30 kickar vi igång med kort information

från SMF och MEF, därefter två starka föreläsare,

Kajsa Bergqvist, fd världsmästarinna i höjdhopp,

och Monika Stridsman, generaldirektör på Skogs-

styrelsen. Kl 11.30 startar årsstämmoför-hand-

lingarna där endast SMF´s medlem-mar får delta.

I år utgår damprogrammet, till förmån för shop-

pingbussar till Stockholm på fredag förmiddag och

möjlighet till vinprov-ning med Kajsa Bergqvist på

fredag kväll. Kajsa är numera utbildad somme-

lier och har en egen vinagentur, Kajsa Wines. Vin-

provningen är i första hand för våra damer, förbok-

ning sker via anmälan och först till kvarn gäller!

I år satsar vi på en levande och aktiv mässa,

med ett mindre ”torg” mitt i mäss-hallen, därifrån

vi kommer att hålla olika typer av aktiviteter och

underhållning i kortare sessioner.

En lagtävling i mångkamp genomförs i mässhal-

len under kvällen med jättefina prisers om delas

ut under stämmomiddagen på lördagskvällen

Lördag 12 november

På förmiddagen sker ett stort lotteri i mässhallen,

enkelt för alla besökare att delta i. På eftermidda-

gen finns tid för sponsrade studiebesök/aktivite-

ter/sight-seeing. Mer information kring detta kom-

mer efter sommaren.


per harald vergedal är ordföran-de i mEF:s skogsavdelning, SmF Skogsentreprenörernas norska motsvarighet, och han skriver här själv om vikten av att se sig som en nordisk entreprenörsbransch som tillsammans kan verka för en sund entreprenörsutveckling.

Skogsentreprenører, en nordisk bransje!Takk for invitasjon til å fortelle om nor-ske skogsentreprenøer i utmerkede bladet Skogsentreprenøren.Undertegnede er styreleder av MEFs skog-avdeling og representerer således den nor-ske utgaven av våre kollegaer i SMF. De fleste i vår bransje vet at maskinskog-bruket ikke er en nasjonal risikobasert utendørsidrett. Derimot med tette bånd mellom skogsentreprenører og maskinleve-randører som krysser de nordiske grenser. Særlig hos norske og svenske skogsentre-prenører diskuteres de samme utfordring-er som for eksempel. inntjening, rekrutte-

ring og sterke oppdragsgivere som kanskje i for stor grad setter dagsorden for mange og små skogsentreprenører. I Norge plei-er vi å beskrive oss selv som landets stør-ste landskapsarkitekter og jobber for aner-kjennelse deretter. Oljenasjonen Norge kan også fortelle om en årlig avvirkning på rundt 8 mill. kbm. tømmer og tilvekst på rundt 25 mill. kbm. Dette forteller om en ca. 10% skognasjon i forhold til våre svens-ke granner i øst. Dessuten har Norge ing-en egne skogsmaskinfabrikker,- vi bare kjøper! Det betyr at særlig svensk/ finsk skogsmaskin”know-how” på eksport – for Norge medfører tilsvarende import.Slik teknologisk og human kompetanse-overføring resulterer også i mange felles interesser og utfordringer knyttet til skogs-entreprenørenes rammevilkår. Derav vår norske oppfatning at vi sammen utgjør en nordisk entreprenørbransje i skogen. Gjennom mange år har MEF + SMF ført konstruktiv dialog til beste for en sunn entreprenørutvikling.Maskinskogbruket i Norge er en forholds-

vis ung bransje sammenlignet med øvrige skognæring som gjerne omtaler seg selv i et 100 års perspektiv. Mekaniseringsprosessen startet opp i de norske skoger på 1970tal-let, den gang faktisk med konsesjonsplikt på kjøp av for eksempel svenske skogsma-skiner. MEF skogavdeling ble dannet av skogsentreprenørene selv i 1981. Dette er altså 30 år siden og vi registrerer et norsk skogbruk som nå er fullmekanisert i alle ledd. Det er åpenbart at uten bærekrafti-ge entreprenørfirmaer vil heller ikke skog-næringens høye krav til kvalitet og verdis-kapning kunne innfris. MEF skogavdeling vil i år være sammen med vår svenske kol-legaer ved SMFs årsmøte i perioden 10.-13. november. Fra norsk side oppfattes det-te svært positivt og undertegnede håper at slikt samvære og kollegialt felleskap vil knytte ytterligere bånd mellom den enkelte norske og svenske skogsentreprenør.Vi sees i november på InfraCity !

Med vennlig hilsen

pEr hArAlD vErGEDAlforMan, Mef SkogSavdeling

norSka MeF koMMer till MäSSan

SkogSentreprenör är en nordiSk branSch

öKAT SAmArbETE mED mEF

Välj ett matarhjul med bett och etikett!

www.finnskogsvalsen.com Vi finns på Facebook


SMF kommenterarSMf:s styrelse, personal och medlemmar tyck-

er det är mycket positivt att Mef vill komma till

Sverige och fira sitt 30-årsjubileum. vi ser fram

emot trevliga möten och diskussioner mellan

våra medlemmar och även mötet med styrel-

serna från SMf och Mef på torsdag eftermid-

dag. vi hälsar alla Mef:s medlemmar hjärtligt

välkomna till Sverige och en trevlig helg tillsam-

mans på infra city.

öKAT SAmArbETE mED mEF

SP Maskiner välkomnar alla SMF:are

till vår monter på SMF stämman i

Stockholm den 11-12 november.

Där visar vi våra tillförlitliga aggregat

med flerträdshantering och vi visar även

andra nyheter.

Vi ses på SMF Stämman!

Tel: 0372-25342 • www.spmaskiner.se

SP aggregat med flerträdshantering

Skogsentreprenören1109_Layout 1 2011-09-14 08.03 Sida 1Förutom att vara ordöförande i MEF skogsavdelning, den norska motvarigheten till SMF, driver dess ordfö-rande Per Harald Vergedal också företaget Vergedal og Lie Skogsmaskinlag.


Som medlem i SmF Skogsentre-prenörerna ingår också ”Stöldstopp”. Det är en tjänst där man hjälps åt att larma om till-grepp, men där ingår också löpan-de information om brottsförebyg-gande åtgärder och aktuell brotts-statistik. – Det vi sett hittills är att antalet tillgrepp minskar och antalet upp-klarade stölder ökar i takt med utbredningen av Stöldstopp, säger lars Nilsson på Trygg hansa som sitter med i styrgruppen för pro-jektet.

Genom det nätverk som projektet Stöldstopp ger går det att förebygga stöl-der i skog och vid väg. Som medlem i SMF är du automatiskt med i nätverket Stöldstopp. Du får tidiga varningar via SMS om brottslig verksamhet i ditt närom-råde och kan också hjälpa till med att hålla koll på om något verkar skumt kring dina eller andras maskiner.

När du blir drabbad av ett brott ringer du in till Svenska Stöldskyddsföreningens, SSF, personliga kundservice och gör en anmälan. Din anmälan larmas sedan ut via sms till medlemmar, representanter för för-säkringsbolag och polisen. Det går också att göra en polisanmälan direkt via larm-numret.

Att det fungerar vittnar Lars Nilsson på Trygg Hansa om. Han ser att Stöldstopp ser till att tillgreppen minskar och att anta-let uppklarade stölder ökar.

– Det är viktigt att komma ihåg att larma när brott eller skadegörelse har skett. Det är genom ditt deltagande som Stöldstopp kan vara aktivt eftersom tjäns-ten bygger på att medlemmarna larmar och att informationen förs vidare i nätverket, säger han.

– Tillsammans är vi starkare. Det gäller även förebyggande av brott mot maskiner. Genom att visa ökad uppmärksamhet och arbeta tillsammans kan vi minska brotten mot vår verksamhet, säger Ulf Sandström, vd på SMF Skogsentreprenörerna. £

Så går det till1. Den som har upptäckt en stöld ringer larmnumret 020-37 00 20 som har tillde-lats medlemmarna i Stöldstopp.2. Samtalet tas emot av SSF:s personli-ga kundservice. Personalen hos SSF har då frågor som ska besvaras av den som ring-er in.3. Den som har tagit emot larmet fyller sedan i uppgifterna i en särskild webbase-rad applikation. Larmet skickas ut via SMS och e-post till medlemmar i berörda zoner (närområden där stölden har skett).4. Målsägande (oftast anmälaren) till god-set kan få hjälp med att göra polisanmälan på telefon.

MedleMSFörMåner• Varningar per sms och e-post när något har hänt, eller vid iakttagelser inom aktu-ellt område (detta bygger på att samtliga i nätverket ringer in händelser på vår jourte-lefon 020-37 00 20). • Medlemskap i ett nätverk som har upp-märksamhet på stulet gods i ditt område. • Information om hur du skyddar din egen-dom mot inbrott, stöld och skadegörelse. • Rådgivning och information om säker-hetsprodukter, larm, spårutrustning, kameraövervakning m.m. via Svenska Stöldskyddsföreningen. • Tillgång till och rabatt på blåfärg till die-sel via SMF Skogsentreprenörerna.

Förebygg dieSelStölderFörebygg stölderna genom att färga dieseln blå. När en stöld är genomförd är det i regel mycket svårt att hitta gärningsmännen och den stulna dieseln. Vi vet av erfarenhet att hos de som färgar sin diesel blå minskar stölder-na med minst 70-80 procent. Detta eftersom blåfärgad diesel är svår att sälja, då det syns att den är stulen. Det gör att tjuvarna låter bli att stjäla då det blir en svårtsåld produkt. Det blå färgämnet, skyltar och dekaler kan du beställa på 08-655 41 90.

StöldMärk din UtrUStning! FotograFera din UtrUStning!

MinSka Stölderna genoM SaMarbete

STölDSTOpp

foto

: th

ord

nil

SSon

Specialerbjudande på larmpaket tillsammans med trygg hansa och keyline-Safe©

vi inom SMf har tillsammans med trygg- hansa och keyline Safe© tagit framtvå effektiva och prisvärda erbjudande på larmpaket som säkrar dina maskiner eller arbetsvagnar.det första innehåller infernosirén och tallarm. du som SMf-medlem betalar endast 13 350 kr.

du kan också välja en larmlösning för arbetsvagnar med talaktivering och vanlig sirén. Som medlem betalar du bara 7 750 kr.

Beställning och info Marie Flood KEYLINE AB Tel 070-6219838 www.keylineab.se


ENTrEprENörSprOFIlEN: ”måNADENS KANTArEll”

Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

producerar toalettpapper för den Europeiska marknaden, lönar

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du

skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

att binda kapital i utrustningen.

Besök oss på www.sgfinans.se eller

kontakta oss på 08-470 95 00.

Oberoende av vad du producerar vill vi vara med dig på resan.

Viktiga råvaror eller viktigt papper?

Oavsett om du avverkar timmer för skogsindustrin eller

producerar toalettpapper för den Europeiska marknaden, lönar

det sig att välja finansiering från SG Equipment Finance när du

skall investera i ny utrustning. Vi hjälper dig med leasing, hyra eller

avbetalning för din investering av utrustning. Vi finansierar skogs-

maskiner och övrig produktionsutrustning inom skogsindustrin.

Ditt företag får tillgång till modern och effektiv maskinpark utan

att binda kapital i utrustningen.

Besök oss på www.sgfinans.se eller

kontakta oss på 08-470 95 00.

Boggiband

Bärande band Bandet är skonsamt mot underlaget tack vare sin stora bäryta. Passar de flesta under-lag. Rekommenderas ej i mycket djup snö.

Dragande bandBandet är lämpligt vid krävande vinterförhål-landen, utmärkt i kuperad, stenig och även lerig terräng.

Kombi band Ett mellanting av bärande och dragande band. Rensar sig bättre från snö än ett bärande band.

Dragande band med förstärkt bandkamBandet är lämpligt för de större maskinerna

SvenSkTillverkAde BoggieBAnd

Boggiband med en unik konstruktion där tvärjärnets speciella profil och högt placerade länksystem ger lågt rullmotstånd, minskad bränsleförbrukning och är skonsamt mot marken. Finns till marknadens vanligaste däckdimensioner i typerna; bärande, dragande och kombi.

Bärande

Kombi

Dragande

Dragandeförstärkt

SwingCut in Sweden AB, 685 94 TorsbyTelefon 070-278 13 54, fax 0560-42200, [email protected], www.swingcut.se

Skogsmaskiner medvärldsledande elhybridteknik

El-Forest B12 nytillskottet i vår skotarfamilj GT-GreenTrac

fjärrstyrt terrängtransportfordon

För ytterligare information slå en signal på tel 0660 37 53 20 eller kontakta Gunnar Bäck på tel 070-304 48 05


det ska böjas i tid… även unga läser SkogsentreprenörenAnton Lundström, två och ett halvt år från Öjebyn, ratade Kalle Anka till förmån för tidningen Skogsentreprenören. Han kommer att bli en riktig entreprenör i framtiden, det är säkert.

älgsimmare kommer lätt upp på torra landMitt i ett stugområde tog denna älg en sommarsimtur. Efter fullgjord simtur tog älgen sig upp på torra land utan större problem. Älgar är ju goda simmare.

www.scaskog.com

FRY

KLU

ND

S

Vår ambition är att vara den bästa uppdragsgivaren för dig som vill utveckla ditt företag mot större konkurrenskraft och lönsamhet.

Vi erbjuder kvalificerat stöd och nära samverkan inom såväl organisation som ekonomi och teknik.

Vill du veta mer? Ring någon av våra produktionschefer!

Vill du öka din lönsamhet?

Norrbotten: Linnéa Carlsson 0911-775 62

Västerbotten: Erland Gustavsson 0950-238 65

Ångermanland: Fredrik Rajala 0612-257 48

Jämtland: Pär Forsman 063-15 05 09

Medelpad: Magnus Wikström 060-19 39 33

KOrT Och GOTT


GunneboGrepp och bärighet från världens ledandetillverkare av slirskydd.

Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite

Gunnebo Industrier AB590 93 GunneboTel 0490-890 00

www.gunneboindustries.com








Kedjor för:Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV

MEGASTUD

160TS

PIGGELIN-FLEX SR-A8ATV-PIGG

Rek

lam

Bola

get,

Vetla

nda

0707

Terralite

Grouzerlite

Rockylite



Utan kompromisser. Rottne H-11 – en fullvuxen mellanskördare.

Läs mer på www.rottne.com

Rottne H-11, en ny skördare med precision och styrka.

Syd Produkter AB0454- 572 001

Övre Ämnebodavägen 39-30, 376 92 Svängsta • Tel. 070-568 20 53 • [email protected]

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil

10 år i bransch

en 2001–2010

Över 100 nöjda kunder!

Samtliga vagnar kan utrustas med styrbara axlar

MaskinjumboLängd 13600 mm Bredd 2540 mmHöjd 900 mmLastkapacitet 30 ton

Skogstrailer jumboLängd 13900 mmBredd 2600 mm,Höjd 500 mmLastkapacitet 30 ton

Euro tippvagnLängd 5740 mm, Bredd 2540 mm,Lastkapacitet 9-25 ton, Lastvolym 5,6-11,2 m3

TraktordragenSkogstrailerLängd lastyta 10000 mm, Bredd 2600 mm, Höjd 500 mm, Lastkapacitet 30 ton

Belysta breddningsskyltar

Breddningssats

Fjäderassisterande ramper

Hydrauliskkatastrofbroms

Tack alla ni som var med på:MaskinexpoSkogselmiaSkogsnolia

Besök vår nya hemsida www.sydprodukter.se

returadress: SMf Skogsentreprenörerna,tyska Brinken 28, 111 27 Stockholm

JohnDeere.se

Gallring av contorta kan vara en kvistig och komplicerad arbetsuppgift.Men rätt utrustning underlättar – så hör av dig i god tid innan du ska börja!

Är du redoför contortagallring?

Skogsentreprenören_Deere.indd 1 2011-09-13 11.48

Tidningen Skogsentreprenören nr 3-2011

Documents

Transcript of Tidningen Skogsentreprenören nr 3-2011